Skogsbruket Så här undviker du arvsskatt Riksdagspartierna svarar på skog Skogsvårdsavgiftens vara eller icke vara

Transkript

1 Skogsbruket Så här undviker du arvsskatt Riksdagspartierna svarar på skog Skogsvårdsavgiftens vara eller icke vara

2 Skogsbruket OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD NR ÅRGÅNG Läraren som gärna undervisar ute i det gröna Varför sitta inne i klassrummet och undervisa? Lärare Mikael Pietilä tar gärna med sina elever ut i det gröna på lektion. Riksdagsledamöter svarar på viktiga frågor om skog Den 17 april är det riksdagsval. Skogsbruket har ställt fem frågor som berör skog, skogsbruk och skogsbränslen till riksdagspartierna. Allt virke behövs även klenare Virke från förstagallringar är viktigt för skogsindustrin. Skogsvårdsavgiftens vara eller icke vara Kanske kommer en dag då skogsvårdsavgiften är frivillig. ProfiPro fixar felen via GSM-nätet. När en avverkningsmaskin går sönder ute i terrängen kan föraren få vänta länge på service. Men om maskinen är en Profi fås hjälp direkt. Så här undviker du arvsskatt Det är möjligt att halvera skatten på inkomster från virkesförsäljningar och undvika arvsskatt. Nu är det dags att bygga holkar När det gäller fågelholkar finns ingen medelstorlek. Du måste bestämma dig för vilka fåglar du vill ha och sedan bygga en holk som passar På omslaget: Lärare Mikael Pietilä med en av sina elever. Foto: Christoffer Thomasfolk 2 SKOGSBRUKET 3/2011

3 Skogsbruket LEDAREN Utgivare Redaktion Chefredaktör Redaktionschef Redaktionssekreterare Redaktör Medarbetare SKOGSBRUKET 3/2011 Föreningen för Skogskultur rf Orrspelsgränden HELSINGFORS tfn fax fornamn.efternamn@tapio.fi Johnny Sved tfn Gerd Mattsson-Turku tfn Margita Törnroth tfn Maria Lindén (tjänstledig) Bjarne Andersson tfn bjarne@bjarneandersson.com Helena Forsgård tfn helena@vikhan.aland.fi Marianne Palmgren marianne.palmgren@pp.inet.fi Christoffer Thomasfolk tfn Siv Vesterlund siv.vesterlund@kitnet.fi tfn Bertel Widjeskog tfn bergine@multi.fi Annonsförsäljning Oy Adving Ab, Ingmar Qvist tfn ingmar.qvist@elisanet.fi Adressförändringar och prenumerationer Margita Törnroth tfn skogsbruket@tapio.fi Prenumerationspriser Helårsprenumeration (11 nr) 38 euro i Finland 370 SEK i Sverige 45 euro i övriga länder Halvårsprenumeration (6 nr) 23 euro i Finland 230 SEK i Sverige 27 euro i övriga länder ISSN Ombrytning Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab Tryckeri Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs Tidningen trycks på PEFC-certifierat papper. Skogspolitik är viktigt I MARS MÅNAD BEFINNER jag mig kilometer hemifrån på ett uppdrag för FAO i Mongoliet. Jag är här som konsult för att utarbeta enkla råd för praktiskt skogsbruk. Uppdraget är otroligt intressant och lärorikt. Det ger perspektiv på skogsbruk och en insikt om hur mycket vi vanligen tar för givet inom vårt eget skogsbruk. Mongoliet var kommunistisk i sjuttio år och hade ett nära samarbete med Sovjetunionen. De sovjetiska universiteten stod öppna för mongoler och hela samhällsapparaten var mer eller mindre en kopia av den sovjetiska. När den kommunistiska regimen föll i Sovjet blev också Mongoliet en demokrati. I Mongoliet kom demokratin igång otroligt bra med flera partier och fria val. Övergången till marknadsekonomi var snabb och samhällets strukturer började byggas upp på nytt. Efter tjugo år av demokrati har den ekonomiska tillväxten tagit ordentlig fart och välståndet stiger snabbt i landet. För skogsbrukets del ledde omställningen till att hela skogsadministrationen monterades ner. Den nya lagstiftningen siktade närmast in sig på att skydda skogarna. Möjligheten att förvalta och dra ekonomisk nytta av skogen förbisågs. Stora insatser har gjorts för att skydda skogen från skogsbränder och omfattande insektskador oroar. Tyngdpunkten har legat på att återbeskoga och försök att öka skogsarealen. Skogsbruket regleras idag av flera olika lagar som ofta står i konflikt med varandra. En tydlig skogspolitik har saknats och åtminstone med en finländares ögon sett är följderna dramatiska. Genast efter kommunismens fall rådde en helt oreglerad marknadsekonomi. Den som först tog för sig av skogsresurserna var den som utnyttjade den. Motreaktionen blev ett totalförbud mot export av rundvirke till Kina och en hård begränsning av avverkningar. Att skogarna är skyddade och att avverkning av levande träd inte tillåts minskar ändå inte befolkningens behov av brännved och byggnadsmaterial. Om det visar sig att det går betydligt lättare att få tillstånd att hämta stock och brännved på brandhärjade områden är människorna inte konstigare funtade än att skogen börjar brinna oftare. I mycket påminner Mongoliets barrskogar idag om läget i Finland för nästan hundra år sedan, brandhärjade och trashuggna. I Finland bar en klar och tydlig skogspolitik frukt. Tillväxten i våra skogar har fördubblats och vi utnyttjar idag den förnybara resursen skog på ett hållbart sätt. Att vi nått dit där vi står idag är inte en slump, det är resultatet av en målmedveten verksamhet som haft en bred politisk uppbackning. Det räcker inte med enbart punktinsatser och god skogsvård. Det måste finnas en helhetssyn som skapar en stabil marknad för skogens produkter. Utmaningen i Mongoliet idag är att se möjligheterna med skogen och att en förutsättning för en fungerande förvaltning av skogarna är en ekonomisk avkastning som kan finansiera förvaltningen. De är på god väg ditåt och om tjugo år finns det kanske en skogsindustri i landet igen. JOHNNY SVED johnny.sved@tapio.fi 3

4 Läraren som gärna undervisar ute i det gröna Varför sitta inne i klassrummet och undervisa? Att gå ut i skogen och använda den stora gröna boken är roligare. Det säger klassläraren Mikael Pietilä, som gärna tar med sina elever ut i det gröna på lektion. Eleverna i årskurs fem och sex vid Bergö skola klär på sig ytterkläderna och går ut. I spetsen vandrar deras lärare Mikael Pietilä med en lång käpp med en såg på ändan. Han frågar barnen om de vet vad redskapet heter. Det är en kvistsåg som man sågar kvistar med, säger en av eleverna. Helt rätt, svarar deras lärare som överlåter kvistsågen och eleverna får pröva på att såga. Den stora gröna läroboken Det här är en vanlig skoldag för eleverna i Bergö skola. Mikael Pietilä, som själv är skogsägare och har ett stort intresse för skogen, undervisar utomhus så ofta det bara är möjligt. Varje måndag förmiddag sker biologiundervisningen i skogen. Jag lägger upp undervisningen så att jag har uppgiftskort som de ska fylla i. Det handlar om uppgifter där de till exempel ska söka olika organismer och arter och fylla i rätt svar, förklarar Pietilä. Men varför är det bättre att undervisa ute i det gröna? Enligt Pietilä är svaret på den frågan självklart: Läroböckerna är mest inriktade på artkunskap och därför använder jag faktiskt inte litteraturen så ofta. Och om man sitter inne i klassrummet och ser en bild på exempelvis en blomma så råder det ingen tvekan om att det är bättre att gå ut i skogen där man kan se växten i verkligheten. Där kan de ta, känna och lukta på blomman. Jag använder hellre den stora gröna läroboken, det vill säga skogen och naturen, säger han och skrattar. Bryter rutiner Han ser också undervisningen i skogen som ett avbrott mot rutinerna i klassrummet. En gång hade jag en grupp som var ganska skoltrötta. Men efter några dagar stamkvistning, röjning och plantering hade de hittat ny kraft. Den gången handlade det om ett projekt där eleverna i Kolnebackens skola hade adopterat ett skogsskifte. Eleverna fick vara med och plantera och utföra plantvård och ha olika typer av rekreationer ute i skogen. Vi fick markägarens tillstånd att arrangera en så kallad skolskog och projektet pågick i flera år. Eleverna tyckte mycket om det. Målet är att arrangera en ny skolskog i framtiden, men det gäller att hitta en markägare som vill vara med. 4 SKOGSBRUKET 3/2011

5 Eleverna i Bergö skola får ofta undervisning utomhus av sin klasslärare Mikael Pietilä. Här instruerar han hur man använder en kvistsåg och eleverna får själva pröva på att använda redskapet. Genuint skogsintresse Enligt Pietilä, som är utbildad pedagogie magister, har eleverna ett medfött intresse av skogen och en naturlig nyfikenhet och därför lämpar sig undervisning utomhus mycket bra. Men det förutsätter också att läraren har ett genuint skogsintresse, vilket är tydligt när han undervisar i klassrummet. Pietilä använder en bit av en tallstock och ställer frågor till eleverna som svarar. Hur kan man bestämma åldern och när den planterad? Man kan se på barken att den är planterad och åldern räknas genom att se på årsringarna, säger eleven Tommy Rautamäki, som tycker om Pietiläs undervisning. Det är roligare att göra så här än att sitta inomhus och läsa böcker. Man lär sig också bättre av att få se allt i verkligheten och så får man dessutom frisk luft, säger han. Men ger läromedlen en rättvis bild av hur viktig skogen är för Finland? På den frågan svarar Pietilä så här: Det tekniska kunnandet betonas nog mera i dagens läge och det pratas inte längre lika mycket om Finlands gröna guld i läroböckerna. Men så har skogsindustrins betydelse också minskat och jag skulle säga att alla industrier är viktiga. Det måste vara balanserat. Förvaltar skog Pietilä bor själv i Västerhankmo där han äger cirka tio hektar skog. Men han pratar inte gärna i termer av skogsägande, utan menar att han förvaltar skogen. SKOGSBRUKET 3/2011 En bit av ett träd kan vara intressant när Mikael Pietilä undervisar i biologi i Bergö skola. Eleverna Tommy Rautamäki närmast, Rasmus Söderholm och Emil Skinnar (stående) lyssnar när deras lärare berättar. Jag använder hellre den stora gröna läroboken, det vill säga skogen och naturen. Det finns många olika växter, konstaterar eleverna Moa Enholm, Tommy Rautamäki och Rasmus Söderholm under biologilektionen. Deras lärare Mikael Pietilä kan sin sak och får elevernas intresse. Mikael Pietilä, klasslärare i Bergö skola tar gärna ut sina elever under biologilektionerna. Att undervisa ute i skogen och i naturen är bättre än att sitta inomhus och läsa böcker, anser Pietilä, som själv är en aktiv skogsägare. Skogen är inte statisk utan den ska skötas ordentligt så att nästa generation kan njuta och ha nytta av den. Därför anser jag att det handlar om att förvalta skogen, säger han. Skogen betyder mycket för honom. Årligen hugger han ved på löskubikmeter som han använder till att värma sitt hus. Att hugga ved är bra träning och jag hugger alltid mellan november och januari. Jag brukar säga att skogen är mitt gym och framför allt när det har varit mycket snö är det ett mycket tungt arbete. Gammal skog måste förnyas Man kan säga att Pietilä har en rätt traditionell syn på skogsbruket. Han är inte emot kalytor, utan anser att gammal skog måste huggas och förnyas. I början av 1980-talet avverkade jag gammal skog och förnyade beståndet. Planteringen var bra och i dag börjar de första stockarna vara producerade. Skulle du kunna tänka dig att skydda skog? År 2003 förnyelseavverkade jag skog och i dag vet jag att den kunde ha skyddats. Där fanns bland annat vindfällen med mycket ruttet virke, en typisk gammal granskog. Men då var det här med att skydda skog inte i ropet och i dagens läge skulle jag säkert kunna tänka mig att skydda skogen frivilligt. Pietilä rör sig gärna i skogen med jaktgeväret på ryggen. Han är en ivrig jägare som jagar allt från ringduvor till älg. Min stora passion är rävjakt och jag trivs mycket bra att vara ute med min hund i skogen. Men jakten i sig handlar mera om rekreation och ger mig upplevelser i naturen. Text och foto: Christoffer Thomasfolk 5

6 Riksdagspartierna svarar Den 17 april är det riksdagsval. För skogsägarna finns det flera frågor som partierna ibland har olika uppfattningar om. Vi har valt att ställa fyra frågor som berör skog, skogsbruk och skogsbränslen till riksdagspartierna och sänt frågorna till medlemmar i jord- och skogsbruksutskottet. FRÅGORNA ÄR FÖLJANDE: Hur ser du och ditt parti på Kemera-stöden? Bör samhället stimulera skogsvårdsåt- 1 gärder som t.ex. plantskogsskötsel, skogsvägbyggen och dikesrensningar? Vad anser du och ditt parti om naturskyddet 2 i Finland? Har vi en tillräcklig areal skyddad skog som är utanför virkesproduktionen eller bör vi skydda större arealer? Användningen av biobränslen ska öka markant till Vilken är din och partiets in- 3 ställning till stubbrytning? Erkki Pulliainen, De gröna, riksdagsledamot och medlem i jord- och skogsbruksutskottet. Staten bör stöda skogsvårdsarbeten genom att ge stöd för ett 1 ekologiskt hållbart skogsbruk. I norra Finland börjar det finns 2 tillräckligt med skyddad skog, men i södra delarna av landet bör man vad gäller skydd av skogarna utgå från Metso-programmet. De Gröna är kritiskt inställda till 3 stubbrytning, men i områden med mycket rotröta kan man ta bort stubbarna efter slutavverkningar i granskogar. Genom lagstiftning. 4 Pentti Oinonen, Sannfinländarna, riksdagsledamot och medlem i jordoch skogsbruksutskottet. Kemera-stöden bör kännbart höjas. Staten bör se till att stödmed- 1 len räcker och att byråkratin lindras. Vi behöver inte mera skyddsområden. Ett överdimensionerat 2 naturskydd försämrar skogsbrukets ställning. Vi godkänner inte skydd under tvång utan nya skyddsområden ska grundas frivilligt. Vi godkänner inte heller att områden som skogsägarna frivilligt låtit stå orörda ska skyddas med tvångsmedel. Stybbrytning får inte äventyra 3 virkesförsörjningen och inte förstöra skogsnaturen. På svenskspråkiga områden bör 4 service på svenska säkerställas. Esa Suominen, Socialdemokraterna, chef för politiska avdelningen. Resurserna borde beräknas så att 1 de är realistiska på budgetnivå. Naturskyddsområdena bör utökas. 2 Det kommer mera utsläpp när vi 3 tar ut och bränner stubbar, som förmultnar långsamt, jämfört med kvistar som förmultnar snabbt, så därför har kvaliteten på det skogsbränsle som tas ut stor betydelse. Stubbrytning påverkar också naturens mångfald och ph-värdet i skogsmarken. Följdverkningarna är inte ännu helt kartlagda. Därför rekommenderar vi inte att stubbrytningen utökas med en snabb tidtabell. Till skogscentralernas myndighetsfunktion hör att service ska 4 ges på båda inhemska språken på samma sätt som andra offentliga tjänster. Inom det befrämjande skogsbruket bör särdragen inom de svenskspråkiga områdena beaktas. Jari Leppä, Centerpartiet, riksdagsledamot och ordförande i jord- och skogsbruksutskottet. Kemera-stöden är mycket viktiga. 1 Deras fortsättning bör säkerställas och det bör avsättas tilltäckligt med pengar. Naturskyddet spelar en viktig 2 roll. Nya skyddsområden kan grundas på frivillig basis och det bör avsättas tillräckligt med pengar. Metso-programmet är ett bra exempel på skydd av mångfalden som baserar sig på frivillighet. Stubbrytningens lämplighet beror på miljöfaktorer såsom jord- 3 art och skogstyp. Jag är inte negativt inställd till stubbrytning. I de rätta förhållandena kan vi ta tillvara procent av stubbarna. Även med bara en skogscentral 4 kvarstår det regionala mycket starkt i förvaltningen. Med regionalt täckande service kan vi garantera att det även ges service på svenska. 6 SKOGSBRUKET 3/2011

7 på viktiga frågor om skog 4 Hur ska vi enligt dig och ditt parti kunna trygga att skogsägare med svenska som modersmål får service på svenska även när vi från har bara en skogscentral? Mats Nylund, Svenska folkpartiet, riksdagsledamot och medlem i jordoch skogsbruksutskottet. Toimi Kankaanniemi, Kristdemokraterna, riksdagsledamot och medlem i jord- och skogsbruksutskottet. Staten bör absolut fortsätta stöda 1 skogsbruket med Kemera-medel. De är livsviktiga för ett hållbart skogsbruk även med tanke på att det finns allt fler samägda skogar som främst används för fritids- och rekreationsbruk. Stöden sporrar till viktiga skogsvårdsarbeten som annars lätt kan bli försenade eller glömda. Det finns tillräckligt med skyddsområden inom de skyddspro- 2 gram som nu finns. Det finländska skogsbruket har varit en föregångare i hållbar utveckling och det ska vi värna om och hålla framme också på EU-nivå. Preliminärt är vi positiva till stubbrytning eftersom stubbarna bara 3 för några år sedan var en outnyttjad resurs. Det behövs ändå mera forskning på det området eftersom man inte med säkerhet kan säga vilka följder stubbrytningen har på skogens mångfald och hur marken återhämtar sig med tanke på risk för urlakning och utarmning. Det var ett dåligt beslut att gå in 4 för en sådan lösning. Lösningen med Kustens skogscentral är mycket bra och borde helst få fortsätta: det har vi också som parti tagit ställning för i programmet för Svenskfinland från Regionala gränser borde inte få vara hinder för samarbete och centralisering borde inte vara ett självändamål. Arto Satonen, Samlingspartiet, riksdagsledamot och ordförande för Samlingspartiets landsbygdsdelegation. Investeringar i hållbart skogsbruk 1 får samhället tillbaka mångfalt. Vi anser att samhället bör se till att skogsbruket är långsiktigt och att vi når klimatmålen genom att delta i finansieringen av skogsvårdsarbeten. Vårt mål är att skogarna ska vara 2 i full och mångsidig användning. Skogsägaren ska själv få bestämma hur han behandlar varje enskild figur i sin skog, från virkesproduktion till att trygga mångfalden. De mål som internationellt sett överenskommits gällande mångfalden ska uppfyllas även i Finland. Skydd behövs främst i södra Finland. Skydd av skogarna i södra Finland ska främjas utgående från frivillighet. Ökad användning av förnybar 3 energi bör ske så att uttag av skogsbränslen sker mera varsamt än tidigare så att skogsmarken inte utarmas och så att luftföroreningarna inte ökar okontrollerbart. Det behövs mera fakta och även planmässighet så att ökad användning av trädbränslen sker på ett hållbart sätt. Gällande nyttjandet av naturresurser vill vi satsa på nya produkter med högt förädlingsvärde såsom den nya generationens biobränslen. Finland är ett tvåspråkigt land och 4 service ska fås även på svenska. I lagen om skogscentralen sägs det att minst en av skogscentralens regionala enheter ska finnas främst för svensk- och tvåspråkiga områden. Markus Mustajärvi, Vänsterförbundet, riksdagsledamot och medlem i jord- och skogsbruksutskottet. Staten bör stöda skogsvårdsarbeten. Alla vinner på att vi har en 1 skog som producerar. Skogssektorn är livsviktig för oss både ekonomiskt och sysselsättningsmässigt. Många andra än skogsägarna drar nytta av skogen. Till exempel skogsvägar har vi alla nytta av. Det gäller dock att se till att skogsvägarna ska var öppna för alla om vägbygget stöds med allmänna medel. I norra Finland har vi tillräckligt 2 med områden med olika skyddsnivåer. Det bör avsättas tillräckligt med medel för att sköta skyddsområden så att t.ex. Forststyrelsens naturtjänster har tillräckligt med personal. När områden skyddas, bör man också ta fullt ansvar för att de sköts. I södra Finland kan det finnas behov av frivilligt skydd. Staten bör också i fortsättningen reservera tillräckligt med medel för att främja frivilligt skydd. Jag vet inte vilken inställning mitt 3 parti har, men själv är jag skeptisk till stubbrytning. Stubbarna har en marginell betydelse med tanke på den totala förbrukningen av biobränslen. Listan med nerskärningar som går 4 under namnet statens produktivitetsprogram spökar också i fråga om sammanslagningen av skogscentralerna. Inom några år torde det finnas tryck på att minska personalen med 150 personer. Om personalnedskärningarna blir för stora, lider både den svensk- och finskspråkiga servicen. Skogsbranschen är mycket marknadsstyrd och fungerar i huvud- 1 sak utan samhällsstöd. Investeringar i skogsvård ger däremot ofta avkastning först efter flera årtionden. Det är således helt korrekt och nödvändigt att samhället stimulerar till aktiv skogsvård. Stöd enligt lagen om hållbart skogsbruk (Kemera-lagen) är ett bra system och finansieringen måste motsvara behovet för att trovärdigheten ska bibehållas. Den nya lagen om stöd av klenvirke stöder också ett hållbart skogsbruk. Finland har den överlägset största arealen strikt skyddad skog av 2 alla europeiska länder. Det korrekta sättet att skydda nya objekt är via Metso-programmet där fredning sker på viss tid på markägarens initiativ. Finland bör hålla fast vid de avtal 3 som vi förbundit oss till gällande klimat- och energipolitiska mål. Bioenergiproduktionen utgör grunden för en ökad inhemsk förnyelsebar energiproduktion och däri utgör klenvirket den största energikällan. Stubbrytning och förbränning är också en metod att öka användningen av förnyelsebar energi och ska göras med urskillning beroende på markens beskaffenhet. Lagen om Finlands skogscentral 4 tredje paragrafen säger att en av skogscentralens regionala enheter i huvudsak är avsedd för svensk- och tvåspråkiga områden och att dess arbetsspråk i första hand är svenska. Det här har varit SFP:s målsättning under hela lagberedningen och det ger en stark juridisk grund för att vi i framtiden får god service på svenska. Därtill måste även den svenska utbildningen av branschkunnigt folk garanteras för att servicen praktiskt ska kunna ges på svenska även i framtiden. SKOGSBRUKET KET 3/2011 7

8 BIOENERGI Behandla skogsbränslet med omsorg Orenheter i skogsbränslet är ett problem, inte bara för värmeanläggningarna utan främst för flisningsentreprenörerna. Stenar som kommer med in i flishuggen skadar betten. När du beslutar att sälja skogsbränsle, antingen stubbar och grot från en slutavverkning eller klenvirke från en ungskog, kräver även det lite planering från din sida eller att du är i kontakt med den som tar ut skogsbränslet och säger hur du vill ha det. Max två års lagringstid Det ska finnas en lagringsplats för skogsbränslet. Tumregeln är att uttag av skogsbränsle från en hektar ger en välta eller trave som är 15 meter lång. Traven ska finnas intill en väg eller på en lagringsplats där flishuggen och den bil som kör bort det flisade skogsbränslet har rum att röra sig. Du ska komma överens om en maximal lagringstid med den som du säljer bränslet till. Längre än två år ska du inte gå med på. Stenar är ett problem Stenar är vanliga i skogsbränsletravar. De flesta följer med när bränslet lastas på skogstraktorn som kör ut det från skogen. Grot och klenvirke som använts som markförstärkning eller som skogstraktorn kört över, ska aldrig tas tillvara som bränsle. Det är den sista länken i kedjan, dvs. flisningsentre- En trave med grot som inte är täckt tar upp fukt under hösten. På sommaren kommer fukthalten ned till tjugo procent, men den stiger som följd av höstregnen till närmare fyrtio procent fram till årsskiftet. prenören, som lider mest av orenheterna. Betten blir slöa och i värsta fall går de sönder. Allt detta betyder mera tid för underhåll. Även plogen och snöslungan som håller upp vägen och lagringsplatsen vintertid kan tillföra orenheter. Problemet är specillt stort på vägar med grovt krossgrus. Ju torrare desto värdefullare Ju torrare skogsbränslet är när det kommer till kraftverket, desto värdefullare är det. Om fukthalten i det flisade skogsbränslet sjunker från 50 till 30 procent, innehåller varje löskubikmeter flis 0,27 MWh mera energi. Det är en fjärdel av den energi som en kyl och frys förbrukar per år. Med enkla medel är det lätt att få ett torrare skogsbränsle. Traven placeras på en solig och öppen plats förses med underslag så att luften kan cirkulera under traven tumregeln är att en katt ska kunna gå under traven med svansen rakt uppåt täcks med papper för att förhindra återfuktning och att smältvatten fryser i vältan. En trave med kvistar och toppar, grot, som inte är täckt har under sommarmånaderna kommit ner till en fukthalt på 20 procent. Under hösten tar groten upp fukt och fram till årsskiftet har fukthalten stigit till närmare 40 procent. Om grot med 40 procents fukthalt flisas innebär det att varje travkubikmeter grot innehåller 100 liter vatten. Text: Gerd Mattsson-Turku Foto: Tanja Lepistö 8 SKOGSBRUKET 3/2011

9 Handla skogsvård på webben Vi börjar handla allt mera på webben. Numera kan du be om anbud på en skog som du vill ha gallrad eller förnyad eller en plantskog som du vill ha röjd. Vi finländare börjar handla allt mera på webben. Ifjol uppgick webbhandeln till närmare 10 miljarder euro, i snitt euro per person. Människor som är vana att surfa på nätet, har svårt att lämna hemmet eller arbetsplatsen under dagtid, hör till den grupp som gärna handlar på nätet. På internet behöver man inte passa tider. Webbtjänsternas omfattning varierar Även skogsägarna kan idag sköta många ärenden via webben. En av fördelarna är att den som bor långt borta från sin skogsfastighet kan sköta ärenden just när det är aktuellt. I annat fall kanske det blir ogjort eller så är skogsägaren tvungen att köra flera hundra kilometer med bil för att uträtta sitt ärende och kanske ta ut en semesterdag. Det företag eller den organisation som vill hänga med i utvecklingen bör utveckla sina webbaserade tjänster så att skogsägare kan handla var de vill och när de vill. Utbudet på skogsvårdstjänster har vuxit det senaste året. Både skogsvårdsföreningar och virkesköpande bolag har webbsidor som berättar vad de erbjuder. Av de tre stora virkesköparna är det bara Metsäliitto som har svenska sidor. Varken Stora Enso eller UPM har valt att satsa på svenskspråkiga. Skogsvårdsföreningen Österbotten och Södra skogsreviret har sina webbsidor på svenska, men någon webbhandel i egentlig mening har de inte. De räknar upp vilka skogsvårdsarbeten de utför och ber skogsägaren ta kontakt. Stadsbor tar kontakt via webben UPM:s sidor är de mest informativa. De berättar vad priset för skogsvårdsarbeten startar från och skogsägaren kan be om en offert via webben. Kari Airaksinen på UPM:s skogkontor i Helsingfors uppger att det främst är stadsbor som tar kontakt via webben. Jag kan bara tala för det område som jag representerar och det är söder om linjen Åbo Tavastehus, säger Kari Airaksinen. De flesta kontakter gäller virkeshandel, men allt flera skogsägare börjar ta kontakt gällande skogsvårdsarbeten. April-maj och augusti oktober är de månader då flest skogsägare kontaktar oss via webben. På hösten gäller det virkeshandel och på våren skogsvårdsarbeten. Stadsskogsägarna är den klart största gruppen bland de som tar kontakt via webben. De är av alla åldrar, så jag kan absolut inte säga att det är yngre skogsägare som dominerar. Kunden förväntar sig snabbt svar Inför barmarksperioden ökar kontakterna gällande skogsvårdsarbeten och förfrågningar vad det kostar att få en plantskog röjd. Vi skickar en skogsfackman och titta på plantskogen och efter det ger vi en offert. Det är alltid ett hektarpris och i det priset ingår också kilometersersättning till röjarna. Om vi inte själva har skogsarbetare i närheten av den ort där röjningsobjektet finns, anlitar vi skogsserviceföretagare som underleverantörer. Men det sköter vi och tar också anvaret för att arbetet blir riktigt utfört. För röjningen anger UPM att priset startar från 298 euro per hektar inkl. moms. Enligt Airaksinen är det a och o att man reagerar snabbt på förfrågningar som kommer vi webben. I UPM:s policy ingår att vi tar kontakt med skogsägaren nästa dag, under förutsättning att det är en vardag. Annars blir det första vardagen efter helgen. Prisjämförelser i framtiden Vi får säkert vänta ännu en tid på att skogsägarna kan börja jämföra priser på skogsvårdstjänster på webben. Prisjämförelser för olika produkter har länge redan funnits för mobiltelefoner. Den som eldar med pellet kan jämföra pelletspriser på polttoaine. net. Text och foto: Gerd Mattsson-Turku SKOGSBRUKET 3/2011 9

10 SKOGSVÅRD Allt virke behövs även klenare Virke från förstagallringar är viktigt för skogsindustrin. De senaste tio åren har virke från förstagallringar utgjort 14 procent av det inhemska virket. Volymmässigt motsvarar det 7 miljoner kubikmeter virke. Virke från förstagallringar är klent. För att gallringen ska bli lönsam krävs det effektiva avverkningsmetoder och att gallringsskogen är välskött. Med välskött avses att den har skötts från plantskogstadiet med gräs- och slyröjning och att den egentliga plantskogsröjningen gjorts när plantorna var drygt sex meter höga. Dyrt att avverka klena stammar Det kostar drygt 16 euro/m³ att avverka och köra ut virke från en förstagallring. Det är dubbelt så dyrt som att avverka och köra ut virke från en förnyelseavverkning där kostnaden stannar vid knappt 8 euro/m³. Orsakerna är klena stammar liten avverkningsvolym per hektar träd och buskar som skymmer sikten från hytten och gör avverkningen långsammare. Bottenröjning passar nybörjare Till förstagallringar hör normalt en bottenröjning som utförs i förväg. Skogsägaren kan göra den själv eller så utför I talldominerade förstagallringar behövs sällan någon bottenröjning. 10 SKOGSBRUKET 3/2011

11 En förstagallring i en grandominerad ungskog som har blivit skött från plantskogsstadiet kan ge 850 euro per hektar med eventuellt avdrag för bottenröjningen. virkesköparen den med sin arbetskraft och skickar räkningen för arbetet till skogsägaren. Bottenröjningen utförs med röjsåg och priset varierar enligt hur mycket vegetation som ska röjas ner. Snittpriset ligger kring 200 euro per hektar. Bottenröjning är ett arbete som passar skogsägare som vill jobba lite i egen skog. Arbetet är tekniskt lätt att utföra, då röjaren inte behöver fundera på vilka träd han ska röja. Småträd och buskar tas bort medan allt större lämnas åt avverkningsmaskinen som tar ut de grövre som massaved och de klenare som energived. Alternativet är att allt virke tas ut som energived. Prisförhållandet mellan massaved och energived bör avgöra vilket alternativ som är fördelaktigast ur skogsägarens synvinkel, dvs. ger mest pengar i handen. Lägre pris för virke från förstagallringar De höga kostnaderna för avverkningen och utkörningen av virke avspeglar sig i virkespriserna. För massaved från förstagallring betalar virkesköparna mindre än för massaved från förnyelseavverkningar. Vecka 10 var priset för tallmassaved omkring 5 euro/m³ lägre, för granmassaved omkring 6 euro lägre och för björkmassaved omkring 5 euro lägre. En förstagallring ger i snitt 50 kubikmeter massaved per hektar. Mest virke ger grandominerade gallringar. Som skogsägare kan du räkna med ungefär följande rotpriser för förstagallringsvirke: tallmassaved 12,40 /m³ granmassaved 15,00 björkmassaved 13,00 Enligt en undersökning som Metsäteho gjort är gagnvirkesuttaget från förstagallringar i snitt: talldominerade 45 m³/ha grandominerade 57 lövskogsdominerade 42 Med dessa siffror blir virkeslikviden per hektar i storleksklassen euro/ha. Om gallringsskogen ska bottenröjas, och skogsägaren inte gör det själv, kommer en faktura på ca 200 euro/ha. Källa: Metsäteho Text och foto: Gerd Mattsson-Turku Långa tåg med flis till Stockholm I Sverige hämtas flis från Växjö till Södertälje strax söder om Stockholm, en sträcka på 400 kilometer. Nu avgår 1 2 tåg per vecka, men avgångarna kommer att öka till 3 4 per vecka. Ett tågset innehåller 50 vagnar och i varje vagn ryms nästan 50 kubikmeter flis. Det betyder nästan kubikmeter flis per tågset. De största flisanvändarna finns i Mellansverige, i Stockholmstrakten och västerut. Allt mera flis kommer att transporteras från norra och södra Sverige till just de här trakterna och järnvägstransporterna kommer att spela en viktig roll. Ett tågset med 50 vagnar lastas på drygt tre timmar. Men det kräver en van förare i lastaren och en bra terminal. En frontlastare är inget värt vid lastning av flis i järnvägsvagnar. Föraren ser inte in i vagnen och det gör lastningen långsam och vagnarna blir sällan fullständigt fyllda. En grävmaskin med stor skopa är bäst. När transportsträckan blir över 150 kilometer börjar järnvägstransport bli ett alternativ till landsvägstransport. Flistransport med lastbil är direkt olönsamt när sträckan blir över 200 kilometer. Källa: Bioenergia 6/2010. SKOGSBRUKET 3/

12 SKOGSVÅRD Stamkvistning kan höja värdet på din skog I planterade skogar kan kvistarna leva längre och bli grövre än i frösådda eller naturligt förnyade skogar så att den naturliga kvistrensningen fördröjs. Det minskar andelen kvistfritt virke vid slutavverkningen. För att garantera en kvistrensning kan man kapa de lägsta grenarna. Stamkvistning är ett arbetsslag som staten länge understött genom skogsförbättringslagarna. I gällande lag om finansiering av hållbart skogsbruk finns stamkvistning också med som ett av de arbetsslag som finansieras. Kvistas träden till 4 m höjd är stödet om du har en giltig skogsbruksplan i finansieringszon I 168,50 euro per hektar och i zon II 202,20 euro per hektar. Österbotten och delar av Åboland och Nyland hör till zon II, resten av Svenskfinland till zon I. I ett förslag till ny finansieringslag finns stamkvistningen inte längre med bland de arbetsslag som understöds. Det betyder inte att det inte skulle vara lönsamt att stamkvista men på det nationella planet vill man reservera pengarna för att röja och gallra i plantskogarna. För den enskilda skogsägaren är läget ett annat. Om den övriga skogsvården är i skick kan man börja tänka på att ytterligare höja värdet på virkesproduktionen med att stamkvista. Dokumentationen är viktig Även om staten beviljat understöd har intresset för stamkvistning inte varit stort och det är omkring hektar som har stamkvistats i Finland Juni-augusti och februari-mars är de bästa tiderna för stamkvistning. sedan början av 1980-talet. På Kustens skogscentral uppger myndighetschef Greger Erikslund att man betalat ut understöd för 392 hektar efter För alla objekt som finansierats genom tiderna finns ett register med stamkvistningsdokument. Erikslund säger att registret småningom kommer att föras in i skogsdatabasen så att informationen blir mera lättillgänglig. Foto: Gerd Mattsson-Turku Eftersom stora delar av registret enbart finns i pappersform finns äldre stamkvistningsobjekt tyvärr inte införda i skogsbruksplanerna om skogsägaren inte speciellt bett om en anmärkning. Det är nästan enbart finansierade stamkvistningsobjekt som förts in i registret och Erikslund understryker vikten av att också föra in sådana objekt som inte fått finansiering i registret. Stamkvistningsdokumentet skall fungera som bevis på att skogen är stamkvistad när det är dags att förhandla om stockpriset vid slutavverkningen. Utan dokument kan det vara svårt att övertyga köparen. På åttiotalet gjordes en del stamkvistning som sysselsättningsarbete. Kvaliteten var inte alltid den bästa och i flera bestånd fläktes barken och andra bestånd drabbades av barrträdskräfta. Kräftan är en svampsjukdom som lätt angriper träden om de kvistas på hösten när kådflödet är litet och luftfuktigheten är hög. Undvik att stamkvista i savningstid för att minska risken för att barken skall fläkas upp och på hösten. Rekommenderade tider är februari-mars och juni-augusti. En investering för framtiden Som det mesta inom skogsvård är stamkvistning en in- 12 SKOGSBRUKET 3/2011

13 Vid stamkvistning kvistas träd per hektar. Det tar 3 4 dagar att stamkvista en hektar. SKOGSBRUKET 3/2011 vestering med sikte långt in i framtiden. Nyttan kommer först vid slutavverkningen och arbetet kommer en annan generation till godo. Grundtanken är att skapa en rotstock där centrumutbytet är kvistigt och omges av en mantel som ger kvistfria sidobräder eller faner. Kvistning kan utföras på tall, björk och på de ädla lövträden. Alla är trädslag där man kan få ut en kvalitetspremie för kvistfritt virke. För granens del är kvalitetspremien låg så där lönar det sig inte att stamkvista. Stammarna får inte vara för grova om det skall bli någon mantel att tala om. För att ge ett gott resultat skall stammarna vara klenare än 12 cm på brösthöjd. Om centrumutbytet är 2 st. 50x120 mm och klingbredden är 5 mm blir centrumblocket 115x130 mm och då är de närmaste sidobräderna kvistfria på utsidan. Skogen ska vara av bra kvalitet Stamkvistning bör utföras i skogar som redan före kvistningen har god kvalitet. Stammarna skall vara raka och kvistarna skall inte vara grövre än 20 mm, enstaka kvistar upp till 25 mm kan kapas. På tallen bildar levande kvistar en kådtapp som är lika lång som kvisten är grov. På karg mark blir stamkvistning Foto: Gerd Mattsson-Turku klart olönsam på grund av den långa omloppstiden. För tall finns de lämpliga objekten på torra och friska moar och för björk på friska och lundartade moar. För björkens del ska man undvika att kapa levande kvistar då det kan ge upphov till färgfel i veden. Stamkvistningen begränsas till att ta bort döda kvistar så att de snabbt kan övervallas av frisk ved. Att välja ut ett träd, kvista det, mäta diametern och bokföra och märka trädet går på någon minut. För att spara tid kvistas bara de träd per hektar som blir kvar till slutavverkningen, skogens elit. För de träd som tas ut i gallringarna ger stamkvistningen ingen annan nytta en kvistfri cellulosaflis. Stamkvistningen ska göras för första stocken eller till en höjd mellan 4 och 6 meter. När man kommer över 4 meter blir arbetet långsammare och risken för att skada barken på trädet ökar. Tjugo träd per effektiv arbetstimme hinner man kvista så en hektar tar tre till fyra dagar beroende på hur grova kvistarna är och hur högt man kapar. Arbetet kan också göras i två omgångar så att man först kvistar till 4 meter och sedan till 6 meter. När blir det lönsamt? Det går att räkna på lönsamheten i stamkvistningen. Avgörande blir hur mycket betalt man vill ta för det egna arbetet, för hur lång tid investeringen skall verka, vilken ränta man kräver och hur mycket kvistfri rotstock som fås ut i slutavverkningen. Om vi i en tallskog räknar med en kostnad om 600 euro Stamkvistning görs för den första stocken, till en höjd mellan fyra och sex meter. per hektar och ett räntekrav på 3 % skall kostnaden multipliceras med 4,38 om det är 50 år till slutavverkningen, det betyder en kostnad om cirka euro som skall fördelas på rotstockarna. Rotstocken utgör cirka hälften av stockvolymen vid slutavverkningen. Kostnaden skall då fördelas på cirka 120 kubikmeter vilket ger 21,50 euro per kubikmeter. Om du är nöjd med arbetsersättningen och räntan måste du med andra ord få en kvalitetspremie om 21,50 per kubikmeter rotstock för att stamkvistningen skall vara lönsam för dig. Räknar du in stödet, nöjer dig med lägre arbetsersättning eller har ett högre avkastningskrav ändrar förstås kalkylen. Text: Johnny Sved 13

14 Skogsvårdsavgiftens vara eller icke vara Kanske kommer en dag då skogsvårdsavgiften är frivillig. Det skulle betyda att fusioner mellan skogsvårdsföreningarna fortsätter och föreningarna måste bli mer kundorienterade, säger skogsråd Marja Hilska-Aaltonen på jord- och skogsbruksministeriet. Förändringens vindar blåser genom hela skogssektorn. Såväl skogslagen som skogsorganisationerna är under luppen. Det handlar om en ny linjedragning som genomsyrar hela samhället, inte bara skogssektorn. Utgångspunkten är att öka valfriheten, berättar skogsråd Marja Hilska-Aaltonen på jord- och skogsbruksministeriet. I framtiden ingen skogsvårdsavgift? Med tanke på att målsättningen är att öka valfriheten kommer också lagen om skogsvårdsföreningarna och skogsvårdsavgiften att gran- skas. Ännu är det för tidigt att säga om skogsvårdsavgiften blir frivillig, konstaterar Hilska-Aaltonen. Hon kan inte uttala sig om någon annan form av avgift i så fall kompenserar skogsvårdsavgiftens bortfall. Skogsägare som bor långt från sin skog har inte någon direkt nytta av en skogsvårdsförening i de fall föreningen bara verkar lokalt. Kanske en reform aktiverar de här skogsägarna, tillägger Hilska- Aaltonen. Skogsägarna finansierar och fattar besluten i skogsvårdsföreningen. Enligt lagen om skogsvårdsföreningarna uppbärs en skogsvårdsavgift av alla skogsägare som äger över fyra hektar skog. Majoritet vill betala avgift Två av tre skogsägare är beredda att betala den nuvarande, eller en lite lägre lagstadgad skogsvårdsavgift. Det här framgår ur en undersökning som Etelä-Suomen metsänomistajien liitto lät utföra. Undersökningen gjordes av Taloustutkimus Oy. Av skogsägare svarade personer. Ungefär 40 procent av de som svarade var beredda att betala en frivillig avgift åt skogsvårdsföreningen om den lagstadgade avgiften försvinner. Endast en femtedel var beredda att ta bort avgiften. Enligt undersökningen önskade skogsägarna från skogsvårdsföreningarnas sida en klarare information om vilka tjänster de erbjuder och ett språk som inte var fyllt av fackterminologi. Vad skulle det betyda för skogsvårdsföreningarna om skogsvårdsavgiften blir frivillig? De senaste åren har skogsvårdsföreningarna genomgått fusioner och trenden kommer sannolikt att fortsätta. Om skogsvårdsavgiften i framtiden blir frivillig är skogsvårdsföreningarna tvungna att bli mer kundorienterade, de måste se över kvaliteten på sina tjänster och prissättningen samt kvaliteten på föreningens expertkunnande, säger Hilska-Aaltonen. SLC är beredd Stefan Thölix, fullmäktigeordförande för Svenska lantbruksproducenters centralförbund SLC, konstaterar att EU-kommissionen för tillfället behandlar ett besvär som en finländsk skogsägare lämnade in år Enligt besväret snedvrider den lagstadgade skogsvårdsavgiften konkurrensen på marknaden för skogstjänster. Enligt uppgifter skall fallet inte leda till åtgärder. Skogsvårdsföreningslagen öppnas tidigast under nästa regeringsperiod. En frivillig skogsvårdavgift påverkar flera skogsvårdsföreningars verksamhet. SLC jobbar för att bibehålla avgiften. Vi är beredda om en ändring sker, men ännu är det för tidigt att gå in på detaljer, konstaterar Thölix. Valmöjligheterna ökar Stefan Sundman, energioch infrastruktur direktör på Skogsindustrin, anser att en frivillig avgift skulle möjliggöra att skogsägarna har flere alternativa kumpaner att välja mellan då de är i behov av skogsservice. I den grad skogscentralerna eller skogsvårdsföreningarna idkar affärsverksamhet, skall den verksamheten inte i framtiden finansieras med statliga bidrag eller obligatoriska avgifter, som är jämförbara med skatter. Vi förespråkar en jämlik konkurrens på skogservicemarknaderna för alla aktörer. En frivillig skogsvårdavgift är i sig möjlig, men det naturliga är att skogsvårdföreningarnas affärsverksamhet i framtiden finansieras med intäkter från själva verksamheten. Text: Marianne Palmgren 14 SKOGSBRUKET 3/2011

15 Skogsdöden i nordvästra Ryssland utredd En exceptionell torka och skadeinsekter visade sig vara orsaken till den omfattande skogsdöden i nordvästra Ryssland i Archangelsk-området. Inga stora förändringar Under våren kommer förordningen om skogsvårdsföreningen att ses över. Vår nuvarande regering hinner godkänna förändringarna i förordningen. Det handlar om skogsvårdsavgiftens användning till administrativa kostnader, alltså något som skogsägaren inte direkt berörs av. Förordningsändringen inverkar inte på skogsvårdsföreningen Österbottens verksamhet. Vi har sett över vår organisation och att öppenhet genomsyrar vår verksamhet, alltså att man kan visa upp vad skogsvårdsavgiften används till. De här åtgärderna borde räcka till då den nya förordningen träder i kraft, säger verksamhetsledare Jan Slotte. Slotte vill inte spekulera i vad det skulle föra med sig för skogsvårdsföreningen Österbottens del ifall skogsvårdsavgiften blir frivillig. SKOGSBRUKET 3/2011 Under fem års tid, åren , dog en femtedel av träden i de områden som undersöktes. En titt tjugo år tillbaka i tiden visade att skogsnöden i snitt bara hade varit 0,5 procent. När forskarna jämförde klimatförhållandena och skogsdödens omfattning kom de fram till att det var en exceptionell torka som ledde till att träden dog. Marken i Archangelsk området är finkornig och har dålig vattengenomsläpplighet. Granen, som dominerar i området, har sina rötter nära marken och därför blev den utsatt för torkstress. Följden var att granen angreps av skadeinsekter, främst granbarkborrar. Forskarna kom fram till att år 1999 var det torraste året på hundra år och även 2000 och 2001 var det torrt. Om klimatförändringen leder till att vi får längre torrperioder på sommaren, kan det märkbart påverka granskogarna i norra Europa. Det säger forskare från Skogsforskningsinstitutet och Helsingfors universitet, som ledde forskningen i Archangelsk-området. Foto: Heikki Kauhanen I Archangelsk-området kan ställvis upp till en femtedel av träden ha dött på grund av torka. Nationalparkerna blir utnyttjade Vi finländare besöker flitigt landets nationalparker. I fjol registrerade Forststyrelsen nästan två miljoner besök. Landets 35 nationalparker är spridda över hela landet. Den sydligaste finns i Skärgårdshavet och den nordligaste i Enare. Besökarna är viktiga för närområdet. I snitt gör en besökare av med 55 euro i samband besöket i nationalparken. 15

16 TEKNIK Nu sågar vi grova stockar Fyra killar i västra Nyland köpte tillsammans en bandsåg för specialsågning och fick en agentur på köpet. Främst köpte vi sågen för att såga för eget behov då vi specialiserat oss på stockstugor och brokistor. Ulf Wikström är en av delägarna i bandsågen och agenturen. Vi ville pröva något annat än de sågar som hittills dominerat den inhemska marknaden, säger Ulf Wikström som är en av ägarna, så vi åkte till Brno i Tjeckien där man tillverkar Pilous Forestor bandsågar. Det blev affär, vi köpte en Pilous och fick dessutom agentur att sälja Pilous Forestor bandsågar i Finland. Mindre spill med egen såg Främst köpte vi sågen för att såga för eget behov, då vi har specialiserat oss på att bygga stockstugor och brokistor. Med en egen såg kan vi ta ut lämpliga bitar direkt och får mindre spill på det sättet, säger Ulf. Vi har hyrt in oss under tak i gamla Raseborgs Tegel i Ekenäs. Där sågar vi och bygger stockstugor och brokistor på beställning för att sen plocka ner dem och flytta Här ses Pilous Forestor CTR 959 Hydraulic i funktion i Raseborg. dem till respektive köpare. Visst kan vi också utföra legosågning av specialvirke, men några 2x4 sågar vi inte. Nästan en meter grova stockar sågas Vi kan såga stockar som är upp till 97 centimeter grova och för närvarande längder Från manöverbordet har man god översikt över hur sågningen framskrider. Martin Lindqvist vid knapparna. på 10,7 meter. Basversionen är 8,7 m som kan förlängas med tre meters sektioner och det är möjligt att såga 13 meter långa stockar. Då stocken ligger på arbetsbordet kan den hydrauliskt roteras, sänkas och höjas för att fås i önskat läge för sågning. De grövsta blocken som kan tas ut fullkantade är 77x87,5 cm. Vår såg väger kg medan den minsta modellen väger drygt 200 kg. Text & foto: Bjarne Andersson 16 SKOGSBRUKET 3/2011

17 TEKNIK Alkylatbensinen blev billigare Bensin för småmotorer eller alkylatbensinen ökar i popularitet. Vid årsskiftet sjönk accisen med drygt 20 cent per liter. En 5-liters dunk Aspen 2-takt kostar omkring 18 euro. Enligt Bo-Håkan Engström på Erikssons Skog & Trädgård i Jakobstad har efterfrågan ökat markant från årsskiftet då E10 ersatte 95-oktanig bensin. De flesta motorsågs- och röjsågstillverkare säger att E10 inte passar i 2-taktsmotorer, säger Bo-Håkan Engström. Fördelarna med alkylatbensinen är ju att den är renare och luktar mindre. Med alkylatbensin i bränsletanken blir motorsågen och röjsågen mera lättstartad efter en vinter- eller sommarförvaring. Många upplever som den största fördelen att kläderna inte börjar lukta illa av avgaserna. De kan hänga på tork i badrummet utan att avgaslukten sprider sig i hela badrummet. Hobbysågarna största kundgruppen Enligt Engström är det fortsättningsvis främst hobbysågare som köper den dyrare alkylatbensinen. Det är ju en ekonomisk fråga för yrkesröjare och yrkeshuggare. Röjsågen förbränner omkring fem liter bränsle per dag och då är det skillnad om bränslet kostar 3 euro/liter eller 1,50 euro/liter. Accisen sänktes vid årsskiftet med drygt 20 cent per liter för att det är ett miljövänligare bränsle. Den sänkta accisen Med alkylatbensin börjar skyddskläderna inte lukta avgaser utan kan tas in i badrummet för att torka. flyttades direkt över på konsumentpriset. En 5-liters dunk kostar omkring 18 euro, vilket ger 3,60 euro per liter. Ju större dunk desto lägre literpris. Med en 10-liters dunk blir literpriset strax under 3 euro. Text och foto: Gerd Mattsson-Turku Hämnades genom att förgifta ekar En man i Alabama, USA, har arresterats, misstänkt för att ha förgiftat ekar och andra växter på universitet i staden Auburn. Mannen var upprörd över att University of Alabama hade förlorat en viktig match i amerikansk fotboll. Som hämnd sprutade han giftiga kemikalier på universitesträden i Auburn. Träden kommer med all sannolik att dö, uppger lokala medier. Förövaren avslöjade sig själv genom att ringa in till en lokal radiostation och skryta med dådet. Han riskerar nu fängelse i 1 10 år. Källa: Skogsland 9/2011 Regnskogsbröllop på Jamaika För den som önskar sig ett alternativ till bröllop i kyrkan finns en lösning på Jamaica. Det är det jamaikanska turismföretaget Rain Forest Adventures Mystic Mountain som försöker locka giftaslystna par till ön, skriver Skogsland. Lockbetet är en tur i linbana över regnskogen upp till en bergstopp med skogs- och havsutsikt där ceremonin ska äga rum. För den som vill ha mer än bara regnskog erbjuder arrangören champagne till brudparet, brudbukett, vigselförrättare mm. Priset på bröllopsäventyret startar från 700 euro och uppåt. SKOGSBRUKET 3/

18 TEKNIK Profi-maskinerna tillverkas i Nivala i Norra Österbotten. De har ett unikt system för att lokalisera fel. ProfiPro fixar felen via GSM-nätet När en avverkningsmaskin går sönder ute i terrängen kan föraren få vänta länge på service. Men om maskinen ifråga är en Profi 50 fås hjälp direkt via GSM-nätet. Tillverkaren kopplar upp sig mot maskinen och kan i de allra flesta fall åtgärda felet. Avverkningsmaskinerna arbetar djupt inne i skogen. Terrängen är svårframkomlig och en tjock kvist river lätt sönder en kabel i avverkningsmaskinens elsystem. Maskinen är helt plötsligt I och med att vi kan garantera att åtgärda ett fel inom femton minuter minskar ståtiden betydligt. obrukbar och felet behöver snabbt åtgärdas. Men i det här fallet behövs ingen serviceman. Skogsmaskinentreprenören som har en skördare av typen Profi 50 ringer tillverkaren ProfiPro Oy. Företaget kopplar upp sig 18 SKOGSBRUKET 3/2011

19 via GSM-nätet mot maskinen och åtgärdar felet genom ett feldiagnostiseringsprogram. Grunden till systemet är att vi har ett elsystem som skiljer sig från andra maskinmodeller. Elsystemet innehåller inga mekaniska säkringar eller reläer och samtidigt är tekniken programmerbar. Systemet är kortslutningsskyddat och vidare från det finns en utgång mot GSMnätet. Det gör att vi kan ta kontakt med maskinen och koppla upp oss mot den, säger ProfiPros försäljningschef Henrik Fridlund. Mäter hydrauliska tryck och flöden Fridlund räknar upp en lång lista över fel som kan åtgärdas genom den här tekniken. När vi har kopplat upp oss mot maskinen kan vi mäta och justera de flesta hydrauliska tryck och flöden i basmaskinen och i avverkningsaggregatet. Systemet möjliggör också att vi kan gå in i hela elsystemet och kontrollera om det har uppstått ett glapp i en kontakt. Allt detta görs från vårt kontor i Nivala och i praktiken kan vi göra vad som helst. Vi kan starta och styra maskinen, slå av och på lamporna, höja och sänka hastigheter, berättar Fridlund. Ståtiden minskar klart Fördelen med systemet är enligt Fridlund att avverkningsmaskinens drifttid förbättras. I och med att vi kan garantera att åtgärda ett fel inom femton minuter minskar ståtiden betydligt. Det kan jämföras med när en serviceman måste komma ut till skogen och reparera felet. Det kan ta flera timmar och i värsta fall dagar. Enligt Fridlund utgörs cirka 90 procent av skogsmaskinernas problem av elektriska fel. I nio fall av tio kan ProfiPro SKOGSBRUKET 3/2011 åtgärda felet genom att koppla upp sig mot maskinen. Vi genomför felsökningen och ofta kan föraren själv åtgärda en liten koppling om så krävs. Det enda som vi inte går in i är mätsystemen, som är skogsbolagens privata angelägenhet. Hur gör ni om felet inte kan åtgärdas via GSM-nätet? I några fall har vi kopplat ur en viss funktion tillfälligt så att maskinen kan användas. Om det krävs service vet vi exakt vilka reservdelar som vi ska ha med oss. GSM-nätet säkrast Orsaken till att företaget använder GSM-nätet och inte modernare nät som 3G, förklarar Fridlund så här: GSM-nätet är det säkraste och nyare nät som 3G fungerar inte ordentligt i andra länder. Täckningen är inte heller så bra ute i skogen och därför är GSM-nätet det bästa alternativet. ProfiPros avverkningsmaskin Profi 50 har funnits på marknaden sedan Det är en lätt, stabil och smidig maskin. Trots det kan man använda stora kranar och tunga aggregat på grund av att basmaskinen har en mycket låg tyngdpunkt, säger Fridlund. I fjol sålde ProfiPro sex avverkningsmaskiner och i år kommer antalet att fördubblas. Vår viktigaste marknad är den inhemska. Vi exporterar också till Sverige, Frankrike och de baltiska länderna. Målet är att växa som företag och framtidsutsikterna är i dagsläget ljusa. Text: Christoffer Thomasfolk UPM köper mer mark i Uruguay UPM utökar sitt landinnehav i Uruguay för att blir självförsörjande på eukalyptusmassaved till sin cellulosafabrik i Fray Bentos, Uruguay. UPM har förvärvat ytterligare cirka hektar skogsmark i landet av en privat markägare. Affären uppgår till i storleksordningen 65 miljoner euro. Skogsmarken utgörs av flera landområden på olika håll i landet. Omkring hälften av arealen är antingen redan bevuxen med eukalyptusskog eller lämpad för plantering av eukalyptus. UPM har i dag ungefär hektar mark i Uruguay. Cirka hektar MÖTESKALLELSE Eläkekassa Versos ordinarie kassamöte hålls tisdagen den 12 april 2011 kl på Restaurang Tekniska, Eriksgatan 2, 6:e våningen, Helsingfors. Vid mötet behandlas de ärenden som nämns i 24 i kassans stadgar för ordinarie kassamöte. Bokslutshandlingarna finns till påseende under tjänstetid vid pensionskassans byrå, Fredriksgatan 45 A, från och med den 5 april Kopior av handlingarna sänds till delägarna före mötesdagen. Helsingfors den 17 februari 2011 STYRELSEN används för skogsplantager. Merparten av avverkningarna går till cellulosafabriken i Fray Bentos. Källa: papernet.se Visste du att En kubikmeter massaved ger omkring 330 kg papper. Det räcker till: dagstidningar med 25 sidor eller ark kontorspapper i A4 storlek eller rullar toalettpapper. Delägarnas och medlemmarnas detaljerade och daterade fullmakter bör sändas fem dagar före mötet till pensionskassans byrå för granskning. Medlem som personligen har för avsikt att utöva sin rösträtt vid mötet bör meddela om sitt deltagande till byrån även fem dagar före mötet (t.ex. per telefon ). 19

20 Extremkylan har ställt till med besvär bland annat för flisbilarnas hydraulik och slangar, säger logistikförman Joni Grönqvist. Hakevuori har många järn i elden Det är många som vill köpa skogsägarnas virke i Nyland. Hakevuori har nu också gett sig in på marknaden. För skogsägaren är det bara bra med konkurrens, säger logistikförman Joni Grönqvist. I Hakevuoris terminal i Askola lagras för tillfället närmare löskubikmeter stubbar, grot och slanor på det fem hektar stora området. Terminalen fungerar som ett extra buffertlager så att företaget skall klara av sina efterfrågetoppar. På plats är Kosken Megawatti Ab:s stubbkross. Entreprenör Risto Perttilä sköter om servicen av Hakevuoris flisbilar, och värmer för tillfället upp motorn på stubbkrossen med en uppvärm- ningsbrännare då den saknar motorvärmare. På morgonen och efter veckoslut tar det tid att få igång stubbkrossen, förklarar Perttilä. Under köldknäppen i februari, då temperaturen sjönk långt under minus trettio grader, lät vi maskinen stå. Den gick sönder i kylan och utgifterna för servicen blev för stora. Flisar också åt privatpersoner Hakevuori har flisat virke sedan 2001 och mängderna har ökat varje år. I fjol flisade företaget totalt löskubikmeter flis. Flisen levereras till de flesta värme- och kraftverk mellan Ekenäs och Lovisa. Vi har fem mobila flisbilar och i fjol somras inskaffades en flisbil för terminalbruk, den är ofta stationerad vid värmeverket i Lovisa, berättar logistikförman Joni Grönqvist. Energived flisas åt såväl privatpersoner som åt större bolag inom energivedsbranschen. Åt privatpersoner flisar vi cirka löskubikmeter per år. I fjol flisade Hakevuori totalt löskubikmeter egen flis. Vår flis levereras till allt mellan småhus och värmeoch kraftverk. Vi säljer också flis åt privatpersoner som har flisuppvärmning, tillägger Grönqvist. Nu också virkesuppköpare Hakevuori har gett sig in på 20 SKOGSBRUKET 3/2011