KALLELSE till sammanträde

Transkript

1 Styrelse Kommunförbundet Norrbottens styrelse KALLELSE till sammanträde Ordinarie ledamöter i Kommunförbundet Norrbottens styrelse kallas till sammanträde Tid: Torsdagen den 8 december klockan Plats: Kulturens Hus, Olga Bardhrummet, Luleå Föredragningslista med tillhörande handlingar bifogas. Handlingarna finns även tillgängliga på webbplatsen Delgivningar redovisas endast på webbplatsen enligt styrelsens beslut. Ledamot som inte kan närvara kallar sin ersättare och meddelar detta till Kommunförbundet Norrbottens kansli på telefon eller e-post: kahn@bd.komforb.se KOMMUNFÖRBUNDET NORRBOTTEN Karl Petersen Ordförande /Kjell-Åke Halldén

2 Program För styrelsens sammanträde Kaffe, thé och smörgås står framdukat Styrelsens sammanträde Lunch Styrelse Energisamverkan Norr Muntlig information av Michael Jalmby, projektledare för Energisamverkan Norr, och Sten-Olov Altin, länsråd, länsstyrelsen Västernorrland och ordförande i styrgruppen för Energisamverkan Norr Politisk samverkan inom vård, skola och omsorg mellan kommuner och landsting i Norrbotten Muntlig information av Marita Björkman och Ingrid Carlenius, kansliet

3 Styrelse Föredragningslista 1. Val av justerare 2. Föredragningslista 3. Förslag till gemensamma taxor och avgifter för kommunernas bibliotek Muntlig information av Jan-Olof Frank, bibliotekschef, Boden och Carina Salomonsson, bibliotekschef, Kiruna Bilagor: a) PM, b) Avgifter och kravsteg antagna gemensamt av folkbiblioteken i Norrbotten 4. Hemsjukvård Muntlig rapport av projektledaren Henry Lundgren Bilaga: Gränsdragningar mellan landstinget och kommunerna i hemsjukvården Verksamhetsplan och budget 2012 Bilagor: a) PM, b) Förslag enligt rubrik 6. ESF ansökan för kompetenshöjning inom området Folkhälsa Beslut om ansökan enligt rubrik förväntas föreligga till styrelsens sammanträde. 7. Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre Bilagor: a) PM, b) Förslag till handlingsplan enligt rubrik 8. Ansökan om medfinansiering av serviceprojekt i Norrbotten Bilagor: a) PM, b) Ansökan enligt rubrik, c) Projektbeskrivning, d) Tidsplan 9. Ansökan Rekrytera Flera Bilagor: a) PM, b) Ansökan enligt rubrik 10. Förlängning avtal Centrum för riskanalys och riskhantering Bilaga: PM 11. Preliminärt program för fullmäktige Bilagor: a) PM, b) Förslag enligt rubrik 12. Reviderat arvodesreglemente Bilagor: a) PM, b) Förslag enligt rubrik 13. Fråga angående Policy om vindkraftens lokala nytta Ledamoten Jerry T. Johansson har väcker fråga enligt rubrik. Bilagor: a) PM, b) Styrelsens beslut i ärendet , 116, inklusive handlingar som expedierats till medlemskommunerna tillsammans med beslutet. 14. Val efter Linda Ylivainio, (c), Övertorneå Bilaga: PM 15. Yttrande över betänkandet (SOU 2011:55) Kommunaliserad hemsjukvård Bilagor: a) PM, b) Förslag till remissvar enligt rubrik

4 Styrelse Hastighetsbegränsningar i kommunerna Ledamoten Peter Roslund väcker fråga enligt rubrik. Bilaga: PM 17. Rapporter Rapport från Tillväxtberedningen Rapport från Kommunikationspolitiska rådet Rapport från Barn- och utbildningsberedningen Rapport från Socialberedningen Rapport från Kulturberedningen Direktörens rapport Bilaga: Direktörens rapport 18. Delgivningar Catharina Johansson, (s), Jokkmokk, ny ersättare i styrelsen efter Marina Eriksson, (s), Jokkmokk Kommunikationspolitiska rådets protokoll Övriga frågor

5 Ärende 3

6 Avgifter och kravsteg antagna gemensamt av folkbiblioteken i Norrbotten Norrbottens länsbibliotek föreslår i bifogad skrivelse bland annat gemensamma avgifter och regler för kommunbiblioteken i länet. Tanken uppges vara att medborgare i länets kommuner ska ha samma avgifter och regler oavsett vilket bibliotek man besöker. Förslaget är ett led i det mångåriga samarbetet mellan länsbiblioteket och kommunerna. Kansliet föreslår Att förslaget bifalls Presidiet föreslår Att förslaget bifalls 1

7 Avgifter och kravsteg antagna gemensamt av folkbiblioteken i Norrbotten inför Ett bibliotek Reservationer Det ska vara kostnadsfritt att reservera och beställa böcker och andra medier inom samarbetet. Barns lån Barn får inga avgifter på försenade medier. Däremot ska försvunna eller förstörda medier ersättas, se Räkningar. Barnmedier För barn- och ungdomsmedia utgår ingen förseningsavgift. Det gäller även om en vuxen lånat barnböcker på sitt vuxenkort. Kommentar: Förslaget om avgiftsfria barnbokslån på vuxenkortet grundar sig på Barnkonventionens skrivning om barns rätt att ha tillgång till böcker. Barn som inte har egna bibliotekskort ska ändå ha möjlighet att låna böcker då genom någon vuxen anhörigs försorg. Tjänstekort Tjänstekort är ett bibliotekskort för lärare eller annan personal på skola, förskola, fritidshem, gruppboende etc. att använda för lån av media i tjänsten. En kontaktperson på institutionen är kopplad till kortet. Tjänstekorten får inga förseningsavgifter men räkning om medierna ej återlämnas eller förstörs. Försenade medier Förseningsavgift betalas från och med den dagen man fyller 18 år. Avgift för försenade medier tas ut för varje enskilt exemplar och lånetillfälle. Avgift tas ut per påbörjad vecka med 1 respitdag/avgiftsfri dag inlagd i systemet för böcker, tidskrifter, ljudböcker d v s i normalfallet 4-veckors resp. 2-veckorslån. För avgiftsbelagda medier som hyrvideo och spel tas avgift ut per dag utan respitdag/avgiftsfri dag. För Boken Kommer-låntagare och lån av talböcker utgår ingen förseningsavgift. Förseningsavgift 5 kr/bok och vecka, max 100 kr per återlämningstillfälle. Avgift för ersättning av bibliotekskort Om man tappat bort sitt bibliotekskort och vill ha ett nytt kostar det 20 kr. 1

8 Maxbelopp skuld och lånetillfälle Maxbelopp för skuld på förseningar per lånetillfälle oavsett antal lån är 100 kr. Därefter spärras kortet tills skulden reglerats. Det går att delbetala skulden. De avgifter som uppkommer vid fjärrlån bör gå att undanta från avgiftsspärren. Förseningsavgifter äldre än 3 år Låntagare med skulder som är mer än tre år gamla och som inte använt sitt lånekort under dessa tre år får sina skulder borttagna. Kommentar: Biblioteken kan inte rent juridiskt kräva en person på avgifter som personen inte blivit informerad om. Gränsen är 3 år för detta om vi räknar våra låntagare som konsumenter. Det gäller alltså förseningsavgifter som inte meddelats. Räkningar skickas ut och räknas alltså inte hit. Om en låntagare använt sitt lånekort under tiden och informerats om att avgifterna uppkommit så kan avgifterna finnas kvar på kortet. Se Broms, Susanna: Biblioteken och juridiken (2005) s. 68 Kravsteg Reservationspåminnelse skickas ut 1 gång redan första dagen efter att det reserverade materialet är försenat. 1 påminnelse skickas ut efter 14 dagar om det man lånat är försenat. Påminnelse kan skickas med e-post eller vanlig post. Därefter skickas räkning om inte det försenade materialet är återlämnat. Räkningar skickas ut 45 dagar efter förfallodag. Hantering av skuldbelopp Det bibliotek som tar emot pengarna från betald räkning får behålla dem mot att de sätts in på ett kommunalt konto som är kopplat till biblioteksverksamheten. Hantering av ersättning för förstörda och förkomna medier Att ersätta förstörda eller förkomna medier med egen inköpt bok är ett alternativ till att betala räkning. Om boken/mediet är inlånat från annan kommun kontrolleras först vad ägande bibliotek vill ha för ersättningsmedia, om det t ex går bra med pocket i stället för inbunden bok. Räkningar Förkommen bok ersätts enligt schablonbelopp, se Ersättningsavgifter schablonbelopp. Undantag vid stora avvikelser. När en räkning betalats kan låntagaren behålla boken. Det bibliotek som skickar ut räkningen får pengarna. Återlämning efter räkning har skickats ut: Om boken återlämnas tas skuldbeloppet för boken bort, däremot ska låntagaren betala förseningsavgiften. 2

9 Återbetalning av betalda räkningar Pengar som betalats för borttappad bok återbetalas inte om boken eventuellt hittas. Undantag kan förekomma om boken är mycket angelägen för biblioteket och svår att ersätta. Kostnaden i tidsåtgång för hantering av återbetalning är för stor. Fjärrlån Till fjärrlån räknas lån utanför Norrbottens län eller utanför samarbetet, t ex universitetsbibliotek. Avgift för fjärrlån inom Norden: Avgift fjärrlån utom Norden: Artiklar, kopior: 20 kr 150 kr 50 kr/st Ersättningsavgifter schablonbelopp Vuxenbok skön + fack Ljudbok vuxen Barnbok skön + fack Ljudbok barn Småtryck, häften Språkkurser Mikrofilmade dagstidningar Faktadvd FaktaCD vuxen FaktaCD barn 300 kr el lånt ersätter 300 kr el lånt ersätter 200 kr el lånt ersätter 200 kr el lånt ersätter 50 kr 500 kr el lånt ersätter 500 kr 300 kr 300 kr el lånt ersätter 200 kr el lånt ersätter Automatisk spärr av låntagare Inträder vid skuld över 100 kr. /

10 Ärende 4

11 1 Politiska styrgruppen 27 oktober 2011 Gränsdragningar mellan landstinget och kommunerna i hemsjukvården 2013 Mål och förutsättningar för gränsdragningen De gränsdragningar som görs ska ha patientfokus, d v s bedömas vara till gagn för den enskilde patienten. Gränsdragningen ska leda till största möjliga samhällsnytta. Parallella organisationer ska undvikas. Gränsdragning ska utgå ifrån tröskelprincipen, d v s de patienter som kan besöka vårdcentral ska i första hand göra det och de patienter, som inte kan ta sig till mottagning på vårdcentral på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller social situation och behöver primärvårdsbaserade hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende i form av distriktssköterske-, distriktsarbetsterapeut- och distriktssjukgymnastkompetens (inte specialistsjukvård), ska hanteras inom den kommunala hemsjukvården. Utöver avtal om skatteväxling för kommunernas övertagande av hemsjukvården ska särskilda samverkansavtal upprättas där behov finns. Kommunala ansvarsområden från 1 januari 2013 Hälso- och sjukvård, samt palliativ vård i ordinärt boende Hälso- och sjukvård, samt palliativ vård i ordinärt boende till och med distriktssköterske-, distriktssjukgymnast- och distriktsarbetsterapeutkompetens (inte specialistsjukvård) överförs till kommunerna. Ansvaret omfattar såväl hemsjukvårdsbesök som hembesök. Intyg munhälsa Ansvaret omfattar intyg till tandvården för bedömning av munhälsa för hemsjukvårdspatienter. Rehabilitering/habilitering Rehabiliterings- och habiliteringsinsatser på primärvårdsnivå som utförs av distriktsarbetsterapeut och distriktssjukgymnast i ordinärt boende övergår till kommunerna. Överföringen innefattar även arbetsterapeutinsatser i bostadsanpassningsärenden.

12 2 Psykiatri Primärvården har idag ett ansvar för psykisk ohälsa hos befolkningen. De insatser i ordinärt boende som primärvårdens distriktssköterskor distriktsarbetsterapeuter och distriktssjukgymnaster utför till patienter med psykisk sjukdom/psykisk funktionsnedsättning eller motsvarande överförs till den kommunaliserade hemsjukvården. De personer som har en psykiatrisk diagnos och där psykiatrin har ansvaret för den psykiatriska vården kan även behöva somatiska hälso- och sjukvårdsinsatser som omfattas av hemsjukvårdens ansvar. Hemsjukvård till utomlänspatienter och patienter från andra länder Ansvaret för hemsjukvård till utomlänspatienter och patienter från andra länder övergår till kommunerna under förutsättning att kommunerna får samma möjligheter som landstinget att debitera vårdkostnader. Förslag till förändring i lagstiftningen, som gör detta möjligt, förväntas beslutas under våren Tekniska hjälpmedel Ansvar för och förskrivning av tekniska hjälpmedel i ordinärt boende överförs till kommunerna, medan ansvar för tekniska hjälpmedel som förskrivs i primärvårdens mottagningsverksamhet ska vara kvar i landstinget. Ansvaret för specialistförskrivna tekniska hjälpmedel kvarstår i landstinget. Undantagen ska preciseras. Sitteam, kognitionsteam och kommunikationsteam, samt hjälpmedelskonsulenter blir kvar i landstinget men ska kunna nyttjas av den kommunala organisationen utifrån samverkansavtal. Inkontinenshjälpmedel Ansvaret för inkontinenshjälpmedel i ordinärt boende överförs till kommunerna. Inkontinenshjälpmedel som förskrivs i mottagningsverksamheten i Primärvården ska vara kvar i landstinget. Undantagen ska preciseras. Sjukvårdsmaterial Volymer och kostnader för sjukvårdsartiklar som nyttjas i en kommunaliserad hemsjukvård förs över till kommunerna. Detta gäller även särskilda boenden. Det ska finnas möjlighet att göra lokala avtal, om kommunerna så önskar, beträffande förvaring av sjukvårdsartiklar. Diabetestekniska hjälpmedel Volymer och kostnader för de diabetestekniska hjälpmedel som hänförs till den kommunaliserade hemsjukvården överförs till kommunerna. Medicinsk fotvård Ansvaret för den medicinska fotvården överförs till kommunerna utifrån tröskelprincipen. Ansvaret omfattar även särskilda boenden.

13 3 Verksamhetsområden där ansvaret blir kvar på landstinget Barn och unga Barn och unga upp till 18 år. Psykiatri Sluten och öppen specialistpsykiatri. Rehabilitering Rehabiliteringsinsatser för inneliggande patienter och patienter på landstingets mottagningar inom primärvården och specialistsjukvården. Habilitering Landstinget ansvarar för habilitering på specialistnivå. Demensutredningar För demensutredningar ansvarar landstingets primärvård och specialistsjukvård. Dietist Dietistkompetensen som är knuten till landstingets organisation kan avropas av den kommunala hemsjukvården i enskilda ärenden. Asylärenden och ensamkommande barn och ungdomar Ansvaret blir kvar på landstinget. Ansvar för bårhus Ansvaret för bårhusverksamheten kvarstår på landstinget.

14 Ärende 5

15 Verksamhetsplan och budget 2012 Föreligger förslag till Verksamhetsplan och budget Kansliets förslag att förslaget till Verksamhetsplan och budget 2012 bifalles och tillställs förbundsfullmäktige för beslut Då presidiet diskuterat frågan har följande synpunkter framkommit: Den gemsamma kompetensutveckling som förbundet står för borde lyftas upp tydligare, kanske som en komponent i verksamhetsidén? Länssamarbetet inom kulturområdet som inletts borde avspeglas bättre i förbundets verksamhetsplan, kanske som ett prioriterat område? Samverkan för att åstadkomma verksamhetsutveckling med stöd av ny teknik bör konkretiseras i verksamhetsplanen. Presidiet beslutade att överlämna till styrelsen att diskutera och besluta om planen och då särskilt beakta presidiets funderingar/förslag Ärendet diskuterades även vid länsträffen för kommunalråd och kommunchefer , varvid följande synpunkter framkom: Kommunförbundet Norrbotten bör ansluta sig till den vision som formulerats gemensamt av det Regionala partnerskapet; Det nya Norrbotten - en förutsättning för välfärd och tillväxt i Sverige och Europa Mötet diskuterade även hur Folkhälsa även i fortsättningen ska kunna vara ett prioriterat område för förbundet. Mötet beslutade föreslå styrelsen att bjuda in Yvonne Stålnacke, ledamot i NFR att delta i styrelsens sammanträde datum. För att delta i diskussionen kring denna fråga. 1

16 VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2012

17 Verksamhetsplan och budget 2012 Innehåll Verksamhetsplan och budget Inledning Uppdraget Vision Verksamhetsidé Övergripande mål Uppgifter Prioriterade uppgifter Hållbar tillväxt och utveckling Socialtjänst Barn- och utbildning Folkhälsa FoU Norrbotten Regionfrågan Skatteutjämningen Media Center Norrbotten Projekt Folkhälsa Koh-I-Noor Kunskap till praktik utveckling av ett förstärkt barn- och föräldraperspektiv inom missbruk och beroendeområdet Nationell ehälsa inom vård och omsorg Låt vildlaxen vandra hem Uppföljning Styrelsens prioriterade uppgifter Nätverksträffar Kurser och konferenser Resfria möten Bilaga: Budgetsammanställning 2012

18 1. Inledning Detta dokument utgör Kommunförbundet Norrbottens Verksamhetsplan och budget för Dokumentet bygger på den Inriktning som antogs av styrelsen och av förbundsfullmäktige Av denna framgår en tydlig inriktning för mandatperioden men också att förbundet fortsatt ska arbeta över en stor bredd i de kommunala verksamheterna. Kommunförbundet Norrbotten är en fristående intresseorganisation som ägs av länets 14 kommuner. Syftet med förbundets verksamhet är att tillvarata kommunernas/medlemmarnas intressen, främja deras samverkan och att tillhandahålla service. Ett övergripande mål är att stödja och utveckla den kommunala självstyrelsen. Kansliets övergripande uppdrag är att under styrelsen ansvara för förbundets administration och löpande verksamhet. Vår region har både stora utmaningar och möjligheter. Den regionala tillväxtpolitiken utgår från EU:s strategier och den nationella strategin vilket ställer krav på politiker att finnas på olika arenor för delaktighet och påverkan. Därför är det viktigt att politiker och tjänstemän än mer deltar på internationella arenor, i olika nationella nätverk och på EU-nivån med syftet att påverka samt främja utveckling och tillväxt. EU;s nya strategi för sammanhållningspolitiken, Europa 2020, är en sysselsättnings- och tillväxtstrategi. Genom smart, hållbar och inkluderande tillväxt ska ekonomiska, sociala och territoriella skillnader mellan länder utjämnas. De regionala utvecklingsstrategierna ska ta sin utgångspunkt i Europa 2020 och inom vårt Regionala partnerskap pågår en revidering av det länsgemensamma strategidokumentet, Regionalt utvecklingsprogram (RUP). Kommunförbundet Norrbotten företräder kommunerna i det regionala utvecklingsarbetet och deltar med både politiker och tjänstemän i det Regionala partnerskapet. RUP, blivande Regional utvecklingsstrategi (RUS), är ett övergripande strategidokument för Norrbottens fortsatta utveckling. Det hittillsvarande programmet tar sitt avstamp i tre grundläggande utmaningar vilka omsätts i utvecklingsinsatser inom fem områden för hållbar utveckling. Slutsatser, processutvärderingar och analyser från tidigare länsprogram, strategier samt den Politiska plattformen, vilket är ett gemensamt ställningstagande mellan Kommunförbundet Norrbotten och Norrbottens län landsting, har legat till grund för inriktningen av programmet. Det regionala utvecklingsprogrammet är vår överenskommelse om samverkan och prioriteringar för att utveckla Norrbotten (citat ur programmet). I det nuvarande regionala utvecklingsprogrammet har parterna enats om visionen: Det nya Norrbotten en förutsättning för välfärd och tillväxt i Sverige och Europa Parterna har vidare konstaterat att länets framtid ligger i våra egna händer. Vi måste själva fortsätta att göra vägval, utveckla det vi är bra på och se möjligheter i det som kan bära frukt i fram-

19 tiden. Basen är definierad i de så kallade grundläggande utmaningarna attraktiva livsmiljöer, en god folkhälsa och en stark ekonomisk tillväxt samt kunskap om vad som påverkar och har betydelse för den hållbara utvecklingen. Det Regionala partnerskapet har pekat ut ett antal tydliga tillväxtområden som grund för Norrbottens fortsatta näringslivsutveckling: Test- och övningsverksamhet Upplevelsenäring Energi och miljöteknik Basindustri förädling Kunskapsintensiva tjänster Den revidering som nu pågår av det regionala utvecklingsprogrammet innebär att fokus kommer att vara på genomförande med utgångspunkt i de identifierade utmaningarna för länet. Strategier och prioriterade åtgärder formuleras utifrån indelningen i fyra utvecklingsområden enligt den nationella strategin: Innovation och förnyelse Tillgänglighet Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftutbud Strategiskt gränsöverskridande samarbete 2. Uppdraget 2.1 Vision En samordnad struktur för en politiskt styrd utveckling i regionen är etablerad. Det primärkommunala samarbetet har utvecklats med fokus på god service till medborgare och näringsliv. 2.2 Verksamhetsidé Kommunförbundet Norrbotten ska företräda och stödja kommunerna i deras samarbete för en positiv och hållbar regional utveckling i såväl ett nationellt- som internationellt perspektiv. 2.3 Övergripande mål Kommunförbundet Norrbotten är kommunernas naturliga regionala arena. Mandat och resurser utgår idag från att förbundet är en intresseförening. Erfarenheter under senare år och en utblick mot framtiden, visar att kraven på att ytterligare utveckla samordning och samarbete mellan kommuner och mellan kommuner och landstinget ökar. Som en följd av detta behöver förbundet stärkas och ett antal steg bör därför tas under mandatperioden för att utveckla och tydliggöra förbundets roll, internt och externt.

20 Stärk och synliggör Kommunförbundet Norrbotten genom att: Utveckla och bredda det politiska företrädarskapet Utveckla dialogen inom styrelsen, mellan styrelsen och beredningar, med medlemmarna, riksdagspolitiker med flera nyckelgrupper Utveckla en långsiktigt hållbar struktur för evidensbaserad kunskapsutveckling i de kommunala verksamheterna Utarbeta, i nära samarbete med kommunerna och näringslivet, en strategi och en handlingsplan för att på sikt klara kompetensförsörjningen. Utveckla samarbetet och samordningen mellan kommunerna i syfte att effektivisera och anpassa verksamhet och ekonomi. Utveckla verksamheten vid förbundet så att möjligheter med ny teknik mm ger bästa möjliga utfall för både kvalitet och ekonomi. 3. Uppgifter Styrelsen har indelat uppdraget i prioriterade - och generella uppgifter. I detta dokument redovisas endast de prioriterade uppgifterna, våra viktigaste projekt och verksamheten vid MediaCenter Norrbotten. 3.1 Prioriterade uppgifter Hållbar tillväxt och utveckling Kommunförbundet Norrbotten är tillsammans med Länsstyrelsen och Landstinget huvudaktörer i det regionala strategiarbetet. Det regionala partnerskapet i Norrbotten är, under länsstyrelsens ledning, till viss del ett formaliserat samarbete mellan myndigheter, landsting, kommuner, organisationer och näringsliv. Syftet är att kraftsamla och samordna resurser i det regionala tillväxtarbetet. Inom det regionala partnerskapet finns en överenskommelse om att varje organisation har ett eget ansvar att bidra till genomförandet av strategierna. Sammanhållningspolitiken, med fokus på Europa 2020, reformprogrammet samt den nationella strategin utgör grund för revideringen av det regionala utvecklingsprogrammet. Östersjöstrategin, vilken syftar till att genomföra politiska mål på makroregional nivå, är betydelsefull även för vår regions utveckling. Det är viktigt att det politiska ledarskapet har en framskjuten och aktiv roll i allt strategiarbete och är med och påverkar på olika nivåer utifrån en gemensam politisk plattform.

21 Kommunförbundet Norrbotten är en aktiv part inom Europaforum Norra Sverige för att påverka politiska ställningstaganden på EU- nivå samt nationellt i syfte att stärka förutsättningar för utveckling och tillväxt i regionen. Tillsammans med norra Norge och norra Finland har Europaforum tagit fram en framtidsstudie NSPA, Northern Sparsely Populated Area, med fokus på våra utmaningar och tillgångar samt vår investering till det europeiska mervärdet. Förbundets styrelse och ansvariga tjänstemän ska genom sin representation i bland annat det Regionala partnerskapet, Strukturfondspartnerskapet, Tillväxtberedningen och det Kommunikationspolitiska rådet bidra till att åtgärder och insatser för tillväxt och utveckling i enlighet med prioriteringarna i regionala utvecklingsprogrammet (RUP) förverkligas. Kommunförbundet, Länsstyrelsen och landstinget har prioriterat energi- och klimatfrågan, den regionala klimat- och energistrategin samt åtgärdsplanen vilken syftar till energieffektivisering, effektivt nyttjande av förnybara energikällor samt hållbar utveckling. Indikatorer Kommunikation och beslut inom Tillväxtberedningen banar väg för att de politiska prioriteringarna får genomslag i det regionala partnerskapets arbete. Påverkan på EU;s sammanhållningspolitik och regelverk för strukturfonderna genom strategiarbete på nationell, makroregional och EU-nivå. Strukturfondspartnerskapet är tydlig i sina prioriteringar så att satsningar görs i enlighet med de beslutade tillväxt- och utvecklingsområdena i RUP. Norrbotten är en regional aktör i strategiska allianser nationellt och internationellt. Kommunerna bidrar till förverkligandet av den regionala klimat- och energistrategin. Nyckelaktiviteter Aktivt delta i arbetet med revideringen av det Regionala utvecklingsprogrammet, RUP, blivande Regional utvecklingsstrategi (RUS). Förankringsarbetet sker systematiskt genom nätverk och aktiviteter för kommunerna. Genomför Norrbottenskonferensen för bred politisk delaktighet. Delta i genomförande och uppföljning av de regionala programmen. Delta inom Europaforum i aktiviteter för att påverka EU;s sammanhållningspolitik och strukturfonder med koppling till Europa Tillsammans med övriga berörda aktörer genomföra konferenser och uppvaktningar på europeisk-, nationell- och regional nivå för att stärka regionens konkurrenskraft. Argumentera för NSPA, Northern Sparsely Populated Area, dvs. delta i aktiviteter för att synliggöra den politiska positionen och studien i olika sammanhang på EU- och nationell nivå. Delta på internationella arenor, i olika nationella nätverk med syftet att främja utveckling och tillväxt. Ett exempel är Nationellt forum som är regeringens dialog med regionala politiker om tillväxtpolitiken. Nordkalottrådet är exempel på en Nordisk arena inom Barentsområdet. Stödja och utveckla Sweden/Emelia-Romagna nätverket för att främja transnationellt samarbete/projekt i kommunerna.

22 Fortsätta förankringsprocessen med det regionala energistrategiarbetet i kommunerna och bland annat nyttja Nenets resurser och stödja projektriggning för att supporta kommunerna Infrastruktur Historiskt visar utvecklingen att fungerande kommunikationer har varit avgörande för länets tillväxt och utveckling. Därför är väl fungerande och hållbara gods- och persontransporter, med förbättringar både inom väg- och järnvägsnätet, sjöfart och IT-kommunikationer likväl som bra flygförbindelser avgörande för vår regions konkurrenskraft såväl nationellt som internationellt. Fortsatta satsningar på Norrbotniabanan och Botniska korridoren (BK) med koppling till Northern Axis ska särskilt uppmärksammas. Kommunikationsrådet ska arbeta för gemensamma ställningstagande och prioriteringar i transport- och infrastrukturfrågor för att än mer argumentera kraftfullt för infrastrukturinvesteringar i Norra Sverige. Indikatorer Agerandet för genomförande av för regionen avgörande infrastruktursatsningar sker samordnat. Regionen får genomslag för mer resurser till ett utvecklat sammanhållet hållbart transportsystem. Agerande för BK och malmbanan/northern Axis finns i TEN-T programmet. Stödja igångsättande av kollektivtrafikmyndigheten. Nyckelaktiviteter Aktivt arbeta för att Norrbotniabanans etapp Piteå-Skellefteå kommer igång genom att en järnvägsplan tas fram. Delta i olika aktiviteter för att påverka regeringen, ministerrådet och EU parlamentet tillsammans med andra aktörer för att Botniska korridoren, malmbanan med koppling till Northern Axis fortsättningsvis kvarstår som prioriterat i transportnätet inom TEN-T (Core Network) enligt EU-Kommissionens förslag. Bevaka fortsatta aktiviteter kring Motorways of the Sea. Aktivt påverka genom remissyttranden på nationell nivå och konsultationer samt grönböcker på EU nivå. Följa och påverka via Europaforum implementeringen av IMO svaveldirektiv. Agera för angelägna satsningar utifrån näringslivets konkurrenskraft Socialtjänst Inom socialtjänsten finns en mängd för kommunerna centrala frågor att utveckla och samarbeta inom. Inte minst gränssnittet och samverkan med Norrbottens läns landsting är avgörande för utvecklingen av rationalitet och kvalitet i verksamheten. Styrelsen vill särskilt framhålla värdet av insatser inom nedanstående områden.

23 Barn och ungdomar Ett gemensamt arbete är genomfört kring gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och ungdomar som har behov av utredning, stöd, vård och behandling från flera samhällsaktörer. Även gemensamma riktlinjer för kostnadsfördelning vid placeringar har utarbetats. Behov av förebyggande och tidiga insatser för barn och ungdomar och deras familjer har aktualiserats i länet. Socialtjänsten har till uppgift att erbjuda barn och unga stöd och skydd med utgångspunkt från barnens bästa. En av de mest ingripande insatserna socialtjänsten har att tillgå är placering utanför det egna hemmet. Behov av en gemensam upphandling av hem för vård eller boende (HVB) har efterfrågats. Indikatorer Stärkt samverkan mellan social- och barn och utbildningsberedningarna Samtliga kommuner inom socialtjänsten och skolan samt berörda verksamheter inom landstinget har fått nödvändiga förutsättningar och kan tillämpa de riktlinjer - Norrbus för samverkan kring barn och ungdomar som har behov av stöd, vård och behandling samt om kostnadsfördelning vid placeringar. Arbetet för utveckling av förebyggande och tidiga insatser vid alla berörda myndigheter har kommit igång. Förbättringsarbete kring uppföljning av heldygnsvård av barn och ungdomar är påbörjad. Stärka samverkan kring behovet av stöd och hjälp till unga vuxna Nyckelaktiviteter Förankra så att personal är väl insatt i tillämpningen av riktlinjerna Norrbus i länets alla kommuner och i berörda verksamheter i landstinget. Informations och utbildningsinsatser ges kring förebyggande och tidiga insatser. Politiker och tjänstemän från samtliga kommuner i länet har deltagit vid en samverkanskonferens med fokus på barn och ungdomar. Samverkansdagar för barn och utbildning, socialtjänst och landstinget genomförs. Med ett gemensamt aktivt arbete hitta lösningar och modeller för att förbättra situationen för unga vuxna. Implementera om förbättrad uppföljning av barn och ungdomar i heldygnsvård Samverkan inom service, omsorg och vård Människor med behov av omfattande insatser från flera samhällsaktörer ska kunna få ett samlat erbjudande om hjälp och behandling, rehabilitering samt service och stöd som utgår från det individuella behovet. En fungerande samverkan mellan olika huvudmän och organisationer måste nås. Lagförändringar har skett, föreskrifter och nationella gemensamma riktlinjer inom flera områden har kommit eller är på gång. Statliga medel utgår för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Indikatorer Politisk styrgrupp inom vård, skola och omsorg mellan kommuner och landsting har inrättats. En gemensam utvecklingsplan för arbetet med de mest sjuka äldre har framtagits.

24 Uppföljning av gemensamma områden mellan kommun och landsting har beslutats. Respektive huvudman har tagit beslut om överföring av ansvaret för hemsjukvården från landstinget till kommunerna. I samarbete med landstinget förbättras IT-systemet för utskrivningsklara personer. Samverkan mellan länets kommuner och landsting kring behov av kompetensutveckling för personal som arbetar med personer som har behov av insatser från båda huvudmännen har förstärkts. Stödja en brukarorienterad organisationskultur. Främja utvecklingen kring gränsöverskridande vård- och omsorgsflätor. Stödja en gemensam kompetensutveckling för personal inom socialtjänsten. Följa utvecklingen av egenvårdsinsatser och sjukvårdsinsatser inom socialtjänsten. Aktivt samarbete i kommunala nätverk. Nyckelaktiviteter Utsedda ledamöter har möten kring aktuella samverkansfrågor. Aktivt arbeta med hemsjukvårdens huvudmannaskapsförändring. Förankra så att personal är väl insatt i tillämpningen av samordnad individuell plan i alla kommuner och i berörda verksamheter i landstinget. Gemensamma aktiviteter för de mest sjuka äldre har kommit igång och anpassade åtgärder vidtas efterhand som utvecklingen medger. Formulerade mål och avgränsade gemensamma uppföljningsområden är fastställda. Samordna och stödja kommunerna i processen med att åstadkomma en god kvalitet i socialtjänsten. Initiera till förbättrade individuella planer för personer med omfattande behov så att rutinerna kan tillämpas i det dagliga arbetet. Nätverksträffar genomförs för erfarenhetsutbyte. Uppföljning av de gemensamma riktlinjerna genomförs. Stödja och stimulera brukarmedverkan inom socialtjänsten Barn- och utbildning Inom Barn- och utbildningsområdet finns en mängd för kommunerna centrala frågor att utveckla och samarbeta kring. Det som främst påverkar förutsättningarna för en hög kvalitet inom barnoch utbildningsområdet under de kommande åren är förmågan att implementera det stora antalet skolreformer, tillgången till behöriga lärare, förändringen av elevvolymer och konkurrensen från de fristående skolornas etableringar. Alla som arbetar inom barn- och utbildningsområdet behöver vara i nära kontakt med forskning och utveckling. Forskningen behöver därför få ta större plats i verksamheterna för att bland annat eleverna bättre ska kunna nå målen. När relevant forskning finns, sprids och används i verksamheterna, då vilar skolan på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

25 Styrelsen vill särskilt framhålla värdet av insatser inom nedanstående områden: Barn och ungdomar Ungdomar i behov av särskilt stöd omfattas av insatser inom både skolans och socialtjänstens verksamheter. Arbetet med att stärka kunskapen om skolans uppdrag avseende insatser för barn och unga i behov av särskilt stöd behöver ständigt utvecklas. Indikatorer Stärkt samverkan mellan social- och barn och utbildningsberedningarna. Samtliga kommuner inom socialtjänsten och skolan samt berörda verksamheter inom landstinget har fått nödvändiga förutsättningar och kan tillämpa de riktlinjer för samverkan kring barn och ungdomar som har behov av stöd, vård och behandling samt för kostnadsfördelning vid placeringar. Arbetet för utveckling av förebyggande och tidiga insatser vid alla berörda myndigheter har kommit igång. Ökad kunskapsspridning kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. Stärka samverkan kring behovet av stöd och hjälp till unga vuxna. Nyckelaktiviteter Förankra så att personal är väl insatt i tillämpningen av riktlinjerna för samverkan, Norrbus, i länets alla kommuner och i berörda verksamheter i landstinget. Informations- och utbildningsinsatser ges kring förebyggande och tidiga insatser. Politiker och tjänstemän från samtliga kommuner i länet har deltagit vid en samverkanskonferens med fokus på barn och unga. Samverkansdagar för barn och utbildning, socialtjänst samt landstinget genomförs. Med ett gemensamt aktivt arbete hitta lösningar och modeller för att förbättra situationen för unga vuxna Förskola, grundskola och gymnasieskolan i framtiden En skola i utveckling präglas av kompetens och goda kunskaper om förutsättningarna att bedriva en skola med hög kvalitet. Detta förutsätter samarbete inom kommunerna och över kommungränserna i Norrbotten. Vi ska bidra till att samverkansdialoger genomförs och att det stora antalet skolreformer blir kända i kommunerna samt ge råd och stöd i implementeringsarbetet. Därutöver ska vi initiera byggandet av en plattform för skolforskning i ett kommunalt perspektiv. Vi ska också initiera att Elevhälsan, som är oerhört viktig för att eleverna ska må bra och lyckas i skolan, får fokus under Våra ungdomar ska möta ett brett utbildningsutbud i gymnasieskolan med hög kvalitet. Vi ska bidra till dialog om gemensamma lösningar kring samverkan om gymnasieutbildningar. Samarbetet måste utvecklas än mer för att vi ska optimera resursanvändningen och öka kostnadseffektiviteten.

26 Indikatorer Ökad dialog i länet om samverkansformer inom grund- och gymnasieskolan, samverkansavtal mm. Ökad kompetens om de kommande skolreformerna. Ökat samarbete kring information och marknadsföring av gymnasieutbildningar i Norrbotten. Ökad medvetenhet inom skolan om vikten av en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Ökad medvetenhet i skolan om elevhälsans betydelse för att eleverna ska må bra och lyckas i skolan Nyckelaktiviteter Samverkans- och dialogkonferenser efter behov i länet. Kurs och konferenser om aktuella skolreformer. Utveckla information och marknadsföring av gymnasieutbildningar i Norrbotten. Initiera byggandet av en plattform för skolforskning i ett kommunalt perspektiv i samverkan med Regionalt utvecklingscentrum/luleå tekniska universitet. Kartlägga och utvärdera Elevhälsans roll och betydelse för hur elever mår och lyckas i skolan Eftergymnasial utbildning Vi verkar för en utvecklad vuxenutbildning genom samarbete mellan olika parter/aktörer i Norrbotten. Våra studerande ska möta ett brett utbildningsutbud med hög kvalitet. Vi ska genom samverkan med näringsliv och övriga myndigheter bidra till att möta efterfrågan på kompetens i länet. Samverkan måste utvecklas än mer för att optimera resursanvändningen och öka kostnadseffektiviteten. Vuxenutbildningen behöver också utveckla sin organisation, ledning och styrning i kommunerna i syfte att möta och anpassa sin verksamhet till ny lagstiftning och olika satsningar inom området. Därutöver behöver vuxenutbildningen koppla sina resultat till en ökad medvetenhet om forskning och beprövad erfarenhet på området. Indikatorer Utvecklad dialog om vuxnas lärande i länet. Ökad kompetens om reformer kring vuxnas lärande. Ökad kunskap om individers och näringslivets behov av kompetensutveckling inom vuxnas lärande. En tydlig bild över förutsättningar, organisation, ledning och styrning av vuxnas lärande i Norrbotten. Ökad medvetenhet inom vuxnas lärande om vikten av en vuxenutbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Nyckelaktiviteter Dialogmöten i samtliga samverkansområden i länet. Kurs och konferenser om aktuella skolreformer inom vuxnas lärande. 10

27 Bidra i utveckling av prognosunderlag för att kartlägga individers och näringslivets behov av kompetensutveckling inom vuxnas lärande Kartläggning av förutsättningar, organisation, ledning och styrning av Vuxnas lärande i Norrbotten Initiera byggandet av en plattform för skolforskning i ett kommunalt perspektiv Folkhälsa Att främja hälsa bygga på det friska har visat sig vara en av de viktigaste vägarna till ett hållbart samhälle. Kommunförbundets vision och verksamhetsidé, att etablera en samordnad regional struktur för en politiskt styrd utveckling av länet samt att företräda och stödja kommunerna till en positiv och hållbar regional utveckling, innebär att aktivt arbeta för att utveckla den sociala-, ekonomiska- och ekologiska uthålligheten i samarbete med andra aktörer. Kommunförbundet bidrar i samverkan med andra aktörer till att utveckla ett strategiskt folkhälsoarbete i länet vilket är en viktig faktor i ett socialt uthålligt samhälle där ett stort humankapital är en av hörnpelarna. Kommunförbundet är också en aktör som kan bidra till en överbryggning mellan social-, ekonomisk- och ekologisk uthållighet på politisk- och tjänstemannanivå. Indikatorer Länets samtliga kommuner har utvecklat eller tagit första stegen mot ett strategiskt tänkande inom folkhälsoområdet. Länets samtliga kommuner arbetar aktivt för att utveckla social-, ekonomisk- och ekologisk uthållighet. Länsaktörerna inom folkhälsoområdet har funnit en modell för samverkan. Nyckelaktiviteter Fördjupa samarbetet med regionala och nationella aktörer i syfte att utveckla strategiskt folkhälsoarbete i länet. Utveckla nätverk för tvärsektoriell samverkan i det kommunala uthållighetsarbetet. Utveckla nätverk för politiker inom strategiskt folkhälsoarbete FoU Norrbotten FoU är en forsknings-och utvecklingsmiljö som arbetar för en kunskapsbaserad socialtjänst inom individ och familjeomsorg, omsorg och vård om personer med funktionsnedsättning och omsorg och vård om äldre. FoU miljön ska med utgångspunkt i aktuell och framtida samhällsutveckling stödja samverkan mellan forskning och praktisk verksamhet. Detta för att stärka förutsättningarna för en långsiktig kunskapsutveckling och möta aktuella och framtida behov inom hela socialtjänsten. Indikatorer Etablera och stödja FoU projekt Skapa arenor och former för utveckling och utbyte av kunskap, erfarenheter och idéer 11

28 Verka för samordning och samverkan mellan forskning och verksamheter. Medverka till långsiktig kunskapsutveckling och lärande Sprida information och resultat Nyckelaktiviteter Stödja länets kommuner i utvecklings- och kvalitetsarbete. Bygga broar mellan kommuner, viss landstingsverksamhet och universitet. Medverka i olika nätverk. Handleda och medverka i olika utvecklingsarbeten. Vara en länk mellan olika intressenter för utveckling av kunskap och dess omsättning i praktisk handling Kunskapsstöd i evidensbaserad praktik för förtroendevalda, chefer, handläggare och HSL personal inom socialtjänsten. Synliggöra brukarperspektivet Regionfrågan Under verksamhetsåret ska den av Sveriges kommuner och landsting (SKL) initierade processen i Regionfrågan följas. Därutöver ska en analys, avseende det primärkommunala samarbetet, kopplat till den kommande regiongeografin, påbörjas. Indikatorer Vi följer noga frågan om regionkommunindelningen och har beredskap för att vid behov återuppta frågan om att bilda Region Norrbotten som ett kommunalt samverkansorgan. Ett nätverk är etablerat med kommuner i Västerbotten/Region Västerbotten för att diskutera det primärkommunala samarbetet i en eventuell ny geografi. Nyckelaktiviteter Såväl styrelseledamöter som tjänstemän följer och deltar i SKL aktiviteter kopplat till regionfrågan. Anpassade åtgärder vidtas efterhand som utvecklingen så kräver, alternativ så medger Skatteutjämningen Under verksamhetsåret ska effekterna av det reviderade utjämningssystemet följas. Eventuella åtgärder med anledning av dessa ska beredas inom Skogslänsgruppen. Nyckelaktiviteter Utsedda ledamöter och direktören deltar i Skogslänsgruppens möten, tar del av information och förmedlar förbundets ståndpunkter. 12

29 3.1.8 Media Center Norrbotten Media Center i Norrbottens län är en del av Kommunförbundet Norrbotten. Våra kunder är i första hand länets kommuner, där vi servar samtliga förvaltningar, men särskilt utbildningssektorn. Andra kunder är Luleå Tekniska Universitet, Norrbottens läns landsting, folkhögskolor, friskolor, studieförbund och utbildningsföretag, som tecknar egna avtal med MediaCenter. Vår verksamhet ska i huvudsak stödja pedagoger, ledare och annan personal inom skolan och i deras arbete för att uppnå de olika målen, samt att främja individers olika inlärningssätt med användandet av media i skolan, som ett komplement till litteraturen. Fördelarna med att använda sig av film och andra medier i skolan är många, då man har möjlighet att beröra flera sinnen samtidigt. MediaCenter arbetar kontinuerligt med att tipsa våra låntagare om hur bild och ljud kan användas i undervisningen, och tar fram material inom områden som är aktuella eller viktiga att belysa. Våra kunder erbjuds ett rikt och aktuellt utbud av undervisningsmedia, i form av DVD och VHS med färdigt arbetsmateriel samt möjligheten att se filmerna på webben, via streaming/ strömmande media. Utbudet uppdateras dagligen, och man kan se hela utbudet på Vår strävan är att hålla en så hög nivå som möjligt på service, vårt utbud och tillgängligheten till detta. Ett fundament är att vi genom vår verksamhet hjälper skolan att använda media och teknik i skolan, och att MediaCenter följer de upphovsrättsliga lagar och avtal som finns, för att utbildningssektorn på ett enkelt sätt ska kunna ha tillgång till media i undervisningen. Indikatorer MediaCenter fortsätter att stärka sin roll som pedagogisk mediaresurs. Bland annat genom att fortlöpande kunna erbjuda ett förbättrat kvantitativt och kvalitativt utbud, när det gäller undervisningsfilmer, men också genom att kunna erbjuda den nya tekniken i form av streaming/strömmande media. Streamingen har mer än fördubblats sedan starten, och ger pedagogerna nya möjligheter i sin undervisning. Det senaste är streaming/strömmande som tillgång för eleverna via elevinloggning. Det öppnar ytterligare nya möjligheter och arbetssätt eftersom eleverna kan få i uppgift att se och arbeta kring filmer på skolan eller i det egna hemmet. Nu finns även möjligheter till att ladda ner en så kallad App. för att se streaming/strömmande från MediaCenter Norrbotten, via Iphone eller Ipad (surf/läsplatta) Arbete pågår för att göra detta tillgängligt även för androidtelefoner. Nyckelaktiviteter Utbudet av Streaming/Strömmande media utökas ytterligare under Kompletteringen av DVD-filmer och Streamingfiler, som ska ersätta de gamla VHSkassetterna, fortsätter. Arbetet med att ta fram pedagogiskt arbetsmaterial till undervisningsfilmerna fortskrider. Att följa speciella och aktuella samhällshändelser och köpa in filmer inom aktuellt område, efter pedagogernas önskemål. Genomföra fler kurser och inspirationsdagar i samarbete med Utbildningsradion. Ta initiativ till bildandet av nätverk för att föra samman den nya streamingtekniken och pedagogiken. 13

30 Fler nyhetsbrev och temablad till lärarna skickas ut, främst för att presentera undervisningsfilmer inom aktuella händelser i samhället. 4. Projekt 4.1 Folkhälsa Projektet ska verka för en kompetenshöjning av folkhälsokunskap för politiker och tjänstemän i kommunerna genom att ge kunskap, insikt och verktyg samt genom tvärsektoriellt samarbete skapa ett hållbart strategiskt folkhälsoarbete i länet och som på sikt minskar ohälsan i befolkningen. Indikatorer Ökat deltagande i nätverksträffarna Antal utbildningstillfällen med bra täckningsgrad Fler samordnare och förebyggare som är säkra i sin yrkesroll Fler kommuner med folkhälsa på dagordningen Nyckelaktiviteter Besök i länets samtliga kommuner för förankring av kompetenshöjande insatser. Arrangera utbildning och fortbildning inom folkhälsoområdet Följa upp och utvärdera insatserna allteftersom de genomförs Genom diskussion med länsaktörerna skapa en gemensam plattform för det regionala folkhälsoarbetet. 4.2 Koh-I-Noor Kommunförbundet Norrbotten har tillsammans med elva av länets kommuner beviljats medel av Europeiska sociala fonden för kompetensutveckling av enhetschefer, baspersonal samt hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar inom särskilda boenden LSS. Syftet är att den grund för lärande som byggts upp inom ramen för projektet ska leda till, fler och mer resurseffektiva kompetensutvecklingsinsatser, tillfällen för dialog, förbättrad hälsa och minskad risk för långtidssjukskrivningar bland personalen, öka arbetsplatsernas attraktivitet och bidar till ökad jämställdhet inom de särskilda boendena samt generera positiva effekter för brukarna. Indikatorer Hitta varaktiga metoder för långsiktig kompetensutveckling av personal som arbetar inom särskilda boenden LSS, för att få igång en lärande organisation. Bygga nätverk mellan länets kommuner för att stärka, utbyta och ta tillvara gemensam kompetensutveckling och kunskap som finns bland personal som arbetar inom särskilda boenden LSS. 14

31 Ett ökat kunskapsbyggandet för att göra arbetet attraktivare, minska sjuktalen och underlätta nyrekryteringen. Arbeta för jämställdhet och tillgänglighet Nyckelaktiviteter Gemensamma utbildningar efter kartlagt behov, till personal som arbetar inom särskilda boenden LSS. Där olika utbildningsmetoder prövas och utvärderas. Utbildningssatsning tre, fyra och fem kommer att genomgöras under Nätverksträffar på kommunal- och länsnivå för erfarenhetsutbyte i utvecklingsarbetet. Samverkan med FoU norrbotten för stöd, uppföljning och implementering av evidensbaserad praktik i verksamheten. Transnationella nätverksträffar för att utbyta erfarenheter mellan olika länder är planerat till maj I alla aktiviteter som genomförs väva in jämställdhetsperspektivet 4.3 Kunskap till praktik utveckling av ett förstärkt barn- och föräldraperspektiv inom missbruk och beroendeområdet Länets kommuner och Norrbottens läns landsting har sedan våren 2008 bedrivit ett gemensamt utvecklingsarbete inom riskbruk, missbruk och beroendeområdet i syfte att implementera de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården. Sveriges kommuner och landsting, SKL, har årligen beviljat bidrag till detta utvecklingsarbete som avslutas vid årsskiftet 2011/2012. Regeringen vill fortsatt stödja barn i familjer med missbruk, psykisk sjukdom, psykisk funktionsnedsättning eller där våld förekommer och vill därför träffa ytterligare en överenskommelse med SKL om att utvidga det stöd till utveckling av missbruks- och beroendevården som genomförs inom Kunskap till praktik till att under åren omfatta insatser för att förstärka barn- och föräldraperspektivet. Det övergripande målet för Kunskap till praktiks utökade stöd för att stärka barn- och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården är att barn i dessa familjer ska erbjudas ett ändamålsenligt stöd. Delmål för Kunskap till praktik är: Indikatorer att kunskapen på länsnivå om hur många barn som lever i dessa familjer ska tydliggöras, även deras kön och ålder, att stöd i föräldrarollen ska vara en integrerad del inom missbruks- och beroendevården, att mentorskap i föräldrarollen ska vara utvecklad inom några brukarorganisationer, att de inom landstingets missbruks- och beroendevård beaktar barns behov av information, råd och stöd, att barnen ska erbjudas ålders-, köns- och behovsrelaterat stöd. 15

32 Nyckelaktiviteter Kartläggning av om de personer som är i vård har barn, om personerna i vård erhållit något föräldrastöd. Kartläggningen inleds under våren Utbildning av metodstödjare och utbildare när det gäller att utbilda i och stödja implementeringen av metoder för stöd i föräldrarollen för vuxna inom missbruks- och beroendevården Utveckling av arbete med brukarorganisationer för mentorskap i föräldrarollen till föräldrar med missbruk- och beroendeproblematik Samarbete med FoU-verksamheterna gällande kartläggning och studiematerial. 4.4 Nationell ehälsa inom vård och omsorg På nationell nivå pågår ett intensivt arbete för att förverkliga intentionerna i den nationella strategin för ehälsa. Fokus i strategin är nyttan för invånare, personal och beslutsfattare. Samtidigt har kommunernas och socialtjänstens betydelse i strategin utvecklats. På länsnivå finns den gemensamma arbetsgruppen för kommunerna och landstinget inom vård och omsorg som tillsattes redan För att få en helhetsbild av de olika aktiviteterna inom området i länet och för att dra nytta av de pågående utvecklingsarbetena och därmed även få fram en gemensam strategi för fortsatt utvecklingsarbete i länet har en samordnare tillsatts i september Inom vård och omsorg har informationsåtkomst över huvudmannagränserna till aktuell information om de gemensamma vårdtagarna prioriterats. Ett elektroniskt verktyg för samordnad vårdplanering infördes i Norrbotten redan 2005 och under 2010 infördes tittarfunktion för kommunernas legitimerade hälso- och sjukvårdspersonal i landstingets primärvårdsjournal. Verktyget för samordnad vårdplanering har effektiviserat vårdplaneringen och förkortat vårdtiderna inom sluten vård vilket även minskat kommuners kostnader. Informationsåtkomst i primärvårdsjournal ger kvalitetssäkrad vård, säkrare bedömningsunderlag för kommuners sköterskor, sparar tid hos båda huvudmännen och ger åtkomst till en aktuell och sammanhållen medicinlista. Under våren 2012 kommer alla dosrecept att flyttas över till ett nationellt dosregister hos Apotekens Service AB vilket innebär att det krävs att kommunernas legitimerade hälso- och sjukvårdspersonal är registrerade i HSA-katalogen (hälso- och sjukvårdsadministrativt personalregister) och kan logga in på ett säkert sätt, d v s med SITHS-kort för att få åtkomst till edos. Under 2012 kommer även Socialstyrelsen att ställa samma krav på säker inloggning för personal som arbetar mot kvalitetsregister, såsom Senior Alert och palliativregistret. Parallellt med ovanstående frågeställningar kommer det att finnas behov av att införa ett länsgemensamt befolkningsregister för att lägga grunden till framtida e-tjänster inom kommunal förvaltning. Kommunerna i länet har olika förutsättningar att förverkliga de intentioner som finns i strategin för ehälsa och esamhälle, t ex möjlighet för medborgarna att kunna göra ärenden via webb, få service och tjänster utförda via nätet samt få åtkomst till sin egen vårdinformation. En samordning av insatserna skulle möjliggöra att länets medborgare skulle få tillgång till samma service och e-tjänster oavsett var man bor i länet. 16

33 Indikatorer En regional samverkan är etablerad mellan länets kommuner, Kommunförbundet Norrbotten, Norrbottens läns landsting och IT Norrbotten i gemensamma frågor. Bevakning av och deltagande i arbetet med den nationella strategin för ehälsa. Införandet av HSA/SITHS -lösning för säker inloggning för kommuners hälso- och sjukvårdspersonal. Informationsåtkomst över huvudmannagränser är tillgänglig för legitimerad personal beträffande de gemensamma vårdtagarna. En gemensam plattform för framtida e-tjänster upprättas. Nyckelaktiviteter Representanter från utvalda kommuner och Kommunförbundet deltar i utvecklingsarbetet på nationell nivå. Ett brett förankringsarbete ang utvecklingsarbetet i olika nyckelgrupper i kommuner sker löpande. En länsövergripande teknisk lösning för ömsesidigt informationsutbyte mellan kommuner och landstinget införs. En gemensam HSA-katalog inom vård och omsorg införs. Ett länsgemensamt befolkningsregister upprättas. 4.5 Låt vildlaxen vandra hem Under 2009 påbörjades projektet Låt vildlaxen vandra hem. Målet är att utveckla besöksnäringen baserad på Norrbottens vildlaxälvar. Projektet ska arbeta med att maximera antalet vildlaxar som återvandrar till sina hemälvar, i syfte att säkra vildlaxens fortlevnad och samtidigt stimulera sportfisketurism genom ökad tillgång på vuxen lax. Projektet förväntas skapa nya lönsamma företag, arbetstillfällen och medverka till förnyelse av Norrbottens landsbygd. Låt vildlaxen vandra hem är ett treårigt EU projekt och medfinansieras av Kommunförbundet Norrbotten, Länsstyrelsen i Norrbottens län och Norrbottens läns landsting. Inom projektstyrgruppen finns representanter för Kommunförbundet, Länsstyrelsen, sportfiskarna (Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund), kustkommuner (Kalix kommun) och älvdals organisationer (Pite älv eko. för.). Mål Inom 3 år har antalet årsarbeten inom fisketurism ökat med 10 %, på sikt med 25 %. Inom 5 år ska Norrbotten vara etablerat som ett av de mest intressanta turistmålen för vildlaxfiske. Kompetensen bland befintliga och blivande entreprenörer inom fisketurism har påtagligt höjts. Norrbotten har erhållit direkt eller indirekt representation inom Östersjöns Rådgivande Nämnd (BS RAC). 17

34 Indikatorer Projektkontoret är av myndigheter sett som ett självklart val för information och som remissinstans för sportfiskesynpunkter, laxförvaltning och utveckling av besöksnäring baserade på sportfiske efter lax. EU s långsiktiga laxförvaltningsplan har tillämpats och Norrbottens synpunkter har haft inflytande på utformningen av denna. Nyckelaktiviteter Deltagande och representation inom Östersjöns Rådgivande Nämnd (BS RAC) och BS RAC Lax och öring arbetsgrupp. En ny långsiktig laxförvaltningsplan har godkänts av EU parlamentet och rådet och vi har informerat om planens påverkan på norrbottens laxbestånd. Detta genom uppvaktning av remissinstanser på Hav och vatten myndigheten och landsbygdsdepartementet. Utbildningsdagar för befintliga sportfiskeentreprenörer genomförs inom Norrbotten. Syftet är att informera och utbilda om fiskevård och entreprenörskap efter lax. Seminarium för intressegrupper med syfte att informera om hur den nya laxförvaltningsplanen påverkar Norrbottens laxfiske. Deltagande tillsammans med Hav och vatten myndigheten om utformning och tillämpning av den nya nationella laxplanen för att uppnå mål i den nya EU laxförvaltningsplanen. En studieresa tillämnad för Hav och vatten myndigheten och landsbygdsdepartementet med syfte att informera om svårigheter för laxfiske vid kust och älv. Samarbete med länets turistorganisation med syfte att skapa en länsstrategi angående sportfisketurism efter lax. Gransöverskridande samarbete med Finlands fritidsfiskes centralorganisation för att skapa en samsyn om framtida laxförvaltning i Norrbotten- och Österbottens älvar. Laxportalen med information från de olika laxälvarna i Norr och Västerbotten ska sjösättas. Kunskap om den nya laxportalen kommer att ges genom information och annonsering. Portalen kommer att bli den enda tjänsten där laxfisket i norr presenteras på ett sammanhållet sätt och där den sportfiskebaserade besöksnäringen får en bra plattform att visa upp sig för marknaden. Gruppen för laxälvar i samverkan kommer att fungera som referens för kvalitetssäkring av information. 5. Uppföljning Nedanstående verksamheter ska löpande följas under verksamhetsåret och redovisas i delårsredovisningen per och i årsredovisningen. Ansvarig: Roger Kempainen 18

35 5.1 Styrelsens prioriterade uppgifter Åtgärder och effekter av insatser definierade i form av indikatorer och nyckelaktiviteter under varje prioriterad uppgift ska dokumenteras. 5.2 Nätverksträffar Antalet nätverksträffar med antal deltagare och bedömda eller på annat sätt definierade effekter ska löpande dokumenteras under ansvar av respektive handläggare. 5.3 Kurser och konferenser Antalet kurser/konferenser med antal deltagare och bedömda eller på annat sätt definierade effekter ska löpande dokumenteras under ansvar av respektive handläggare. 5.4 Resfria möten Kansliet följer och redovisar utfallet av utvecklade åtgärder för resfria möten. 19

36 Kommunförbundet Norrbotten Bilaga 1 till Verksamhetsplan 2012 Sammanställning av budget 2012 Kostnader Budget 2012 Budget Styrelse och au *) Revision Kansli **) Direktören Socialtjänst Barn- och utbildning Miljö o samhällsbyggnad Eu och internationalisering Tillväxt/regional utveckling Personalfrågor Övriga uppgifter FoU Ifo FoU Äo UR/Film Kurser/konferenser Summa Intäkter 10 Intäkter kurs/konferens Finansiering Summa Resultat 0 0 *) Styrelsen har fattat beslut om medfinansering för 2012 enligt följande: North Sweden kr, Kris och kompetenscentrum kr, RFSL kr. Totalt kr (ingår i styrelsens budget). Därutöver finns styrelsebeslut om medfinansiering avseende Hemsjukvården kr som tas ur eget kapital. **) FoU verksamhet ingår med "fasta kostnader". Verksamhetskostnader för FoU finns på separata resultatenheter.

37 Ärende 7

38 Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre I budgetpropositionen för 2011 aviserade regeringen en fortsatt satsning på de mest sjuka äldre med syfte att utveckla en mer effektiv och bättre organiserad sammanhållen vård och omsorg. Under kommande tre år( ) avser regeringen att satsa sammanlagt 3,6 miljarder kronor för att förbättra vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. Stimulansmedel kommer att utbetalas till kommuner och landsting i förhållande till antal prestations- och resultatbaserade mål/indikatorer. Medlen är avsedda att fördelas i förhållande till de gemensamma resultat i form av bättre liv för sjuka äldre som man vill uppnå. För 2011 har Norrbottens län fördelats kronor till en hållbar struktur för ledning i samverkan. Medlen som nu ställs till förfogande avses finansiera och ge stöd till en gemensam ledningsstruktur med syfte att fördjupa samverkan och stå rustade inför det kommande prestationsbaserade statsbidraget på äldreområdet. Enligt den överenskommelse som finns mellan staten och SKL ska landstinget och kommunerna tillsammans i länet beskriva på vilket sätt man avser att organisera ledning i samverkan samt vilka mål och planerade aktiviteter man avser att genomföra i den fortsatta utvecklingen av samordnade insatser för vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Förslag till en gemensam beskrivning för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre är upprättad. Bilaga Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre. Kansliets förslag Att Socialberedningen föreslår styrelsen att anta handlingsplanen för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre Socialberedningen har beslutat föreslå styrelsen att anta handlingsplanen för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre Presidiet föreslår styrelsen att anta handlingsplanen för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre 1

39 28 NOVEMBER 2011 Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre Kommunerna och landstinget i Norrbotten Organisation för ledning i samverkan Politisk nivå En politisk process pågår för att inrätta en gemensam politisk styrgrupp för folkhälsa, hälso- och sjukvård, skola och omsorg i början av Den politiska styrgruppen har i uppdrag att ansvara för och säkerställa att samverkansformerna fungerar och ytterligare förbättras. Styrgruppen fastställer länsövergripande överenskommelser och rekommendationer som därefter ligger till grund för lokala avtal. Den politiska styrgruppens arbete kommer att följa länsstyrgruppens arbetsområden vilket organiseras enligt nedan: Hälsosam uppväxt Bra liv mellan ungdom och ålderdom Trygg ålderdom Övriga samverkansarenor Områdena överensstämmer med Norrbottens folkhälsopolitiska strategi och utgår från ett individperspektiv och inte ett organisatoriskt perspektiv vilket gör den hållbar över tid. Samverkansmöten mellan landstingsråd och gruppledare i landstingsstyrelsen samt kommunalråd och kommunstyrelsernas arbetsutskott sker två gånger per år. Dessutom träffas länets socialnämndsordföranden och landstingsråden två gånger per år för information och erfarenhetsutbyte. Länsnivå- tjänstemän I Norrbotten finns en länsstyrgrupp som är en samverkansgrupp mellan länets kommuner och landstinget. I den ingår fyra socialchefer, fyra barn- och utbildningschefer från kommunerna samt fyra chefer från hälso- och sjukvårdens divisioner och staben samt samordnare. Länsstyrgruppen tar initiativ till och fungerar som styrgrupp för samtliga arbetsgrupper för alla gemensamma frågor. Två gånger per år genomförs gemensamma samverkanskonferenser med olika teman. Kommunförbundet Norrbotten har ett samordningsuppdrag för länets 14 kommuner inom socialtjänst, skola och folkhälsa. I nuläget finns överenskommelser mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting inom flera utvecklingsområden. Det har föranlett ett närmare samarbete mellan huvudmännen med gemensamma anställningar av utvecklingsledare inom prioriterade utvecklingsområden. Länsdel-/kommunnivå Med länsdelsnivå avses de fyra geografiska områdena som finns i länet: Piteå älvdal, Luleå-Boden, Östra Norrbotten och Kraftfält Norr (Gällivare, Kiruna, Pajala och Jokkmokk. I länsdelarna finns behov av att utveckla samverkan genom att : ANNELI GRANBERG INGRID CARLENIUS 1

40 28 NOVEMBER 2011 skapa mötesarenor och lokala strukturer för samverkan. kvalitetsutveckla vårdkedjan mellan specialiserad vård, primärvård och kommuner på systemnivå. Målmedvetet arbeta för att undvika att enskilda med behov av vård och omsorg från landstinget och kommunerna hamnar mellan stolarna. identifiera och åtgärda brister i vårdkedjan. följa upp samtliga avvikelser i vårdövergångarna och ta initiativ till förbättringsarbeten för att komma tillrätta med konstaterade brister. skapa förutsättningar för löpande rapportering till linjen och länsstyrgruppen avseende samverkan mellan specialiserad vård, primärvård och kommunerna i länsdelarna. implementera utvecklings- och förbättringsarbeten i länsdelarna och följa upp dessa. arbeta resultatinriktat inom samtliga områden mot tydliga och väldefinierade mål. Kontinuerliga mätningar ska ligga till grund för ett ständigt förbättringsarbete inom samtliga verksamheter med individens behov i fokus. Verksamhetsnivå Verksamheterna ansvarar för samverkan på individ- och gruppnivå. Samverkan styrs av lokala förutsättningar och antagna riktlinjer. Mötesarenor ska finnas på olika nivåer. Mål för samverkan Aktiv samverkan och samarbete mellan huvudmännen skapar goda förutsättningar för att främja en positiv, jämställd och jämlik hälsoutveckling i Norrbotten. Målet för samverkan är att: skapa goda förutsättningar för olika samhällsgrupper till en bra hälsa. säkerställa de enskilda individernas behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vård, skola och omsorg tillgodoses av huvudmännen. enskilda med behovsanpassade insatser får möjlighet att leva självständigt och under trygga förhållanden och bli bemötta med respekt för sitt självbestämmande och sin integritet. Samverkan mellan landstinget och kommuner ska ge effekter i form av god hälsa och trygghet för den enskilde och bättre nyttjande av de totala resurserna, personalens kompetens och ekonomiska mede. Samverkan med länsstyrelsen, polisen eller andra länsorgan sker i särskilda frågor. Fortlöpande samarbete sker med de lokala folkhälsoråden. Prioriterade utvecklings- och förbättringsområden Landstingsstyrelsen och länets kommuner har gemensamt antagit en handlingsplan för kunskapsutveckling inom äldreområdet De prioriterade områdena för äldre är: vård och omsorg vid stroke, vård och omsorg vid demenssjukdom, palliativ vård och omsorg, ANNELI GRANBERG INGRID CARLENIUS 2

41 28 NOVEMBER 2011 vårdprevention, samordnad individuell plan (SIP), kunskaper i evidensbaserad praktik, förbättringar för de mest sjuka äldre. Inom ovanstående områden har landstinget och kommunerna i länet anställd gemensamma utvecklingsledare. Dessa ska samordna och stödja utvecklings- och förbättringsarbeten, skapa mötesplatser och implementera ny kunskap. Inom de prioriterade områdena ska brukarperspektivet synliggöras och ligga till grund för ständiga förbättringar till gagn för norrbottningarna. Brukarperspektivet ska stärkas på alla nivåer och deras kunskaper ska tas tillvara. Aktiviteter 2012 Brukarnas erfarenheter ska tas tillvara genom dialogmöten och ett aktivt deltagande vid planering och genomförande av aktiviteter. Omfattande utbildningsinsatser planeras inom samordnad individuell plan och kunskaper i evidensbaserad praktik. Uppföljningsseminarier inom områdena palliativ vård och omsorg och vårdprevention (Senior alert). Det gemensamma programmet för palliativ vård och omsorg ska implementeras i verksamheterna. Ett gemensamt program för personer med demenssjukdom ska utarbetas utifrån nationella riktlinjer. Det framarbetade verksamhetsstödet Meddix Öppenvård ska implementeras i verksamheterna för att underlätta samordnad individuell planering i öppenvården. En förbättrad kommunikation mellan akutmottagning och öppenvård genom verksamhetsstödet Meddix in- och utmeddelande ska implementeras. Ett omfattande utvecklings- och förbättringsarbete kring de mest sjuka äldre ska påbörjas. Initialt kommer en pilotstudie att genomföras för att fastställa gemensam målgrupp och identifiera problembilden. Analysen ska därefter ligga till grund för utveckling av nya metoder och arbetssätt för att förbättra kvalitén inom vård och omsorg och skapa trygghet för den enskilde. ANNELI GRANBERG INGRID CARLENIUS 3

42 Ärende 8

43 Ansökan om medfinansiering av serviceprojekt i Norrbotten Åke Blombäck, ordförande för Hela Sverige ska leva/norrbotten ansöker i skrivelse om medfinansiering enligt rubrik med kronor för 2012 och kronor för Av skrivelsen framgår bland annat att Hela Sverige ska leva Norrbotten ansöker om ett projekt för länet som handlar om lokala servicelösningar. Länsstyrelsen och Tillväxtverket förväntas bli huvudfinansiärer. Projektet ska pågå tom september Det handlar om att utveckla samverkande servicelösningar mellan offentlig, privat och ideell sektor. Och har sin grund i tre saker: 1. Regionala serviceprogrammet för Norrbotten 2. Hela Sverige ska levas landsomfattande projekt Hållbara lokala servicelösningar 3. Drivmedelsprojektet som drivs av HSSL/Norrbotten samt mentorskapet för lanthandeln sista affären i byn Av Kommunförbundet Norrbottens stadgar framgår bland annat att förbundet har att tillvarata kommunernas intressen, främja deras samverkan och tillhandahålla dem service. Ett övergripande mål för verksamheten är att stödja och utveckla den kommunala självstyrelsen. Kansliet bedömer att en finansiering enligt ansökan inte hör till de primära uppgifterna för förbundet. Kansliet bedömer att den ekonomiska situationen för närvarande är mycket osäker och att det därför finns en stor risk för att vi vid årets slut tvingas redovisa ett underskott. Under rådande ekonomiska förhållanden föreslår kansliet att styrelsen intar en restriktiv hållning då det gäller satsningar utöver förbundets primära uppgifter. Med hänvisning till ovan föreslår kansliet Att anhållan avslås Presidiet föreslår Att anhållan avslås 1

44 Norrbotten Till Kommunförbundet i Norrbotten Ansökan om medfinansiering av serviceprojekt i Norrbotten Hela Sverige ska leva Norrbotten ansöker om ett projekt för länet som handlar om lokala servicelösningar. Länsstyrelsen och Tillväxtverket förväntas bli huvudfinansiärer. Projektet ska pågå tom september Det handlar om att utveckla samverkande servicelösningar mellan offentlig, privat och ideell sektor. Och har sin grund i tre saker: 1. Regionala serviceprogrammet för Norrbotten 2. Hela Sverige ska levas landsomfattande projekt Hållbara lokala servicelösningar 3. Drivmedelsprojektet som drivs av HSSL/Norrbotten samt mentorskapet för lanthandeln sista affären i byn Vi föreslår kommunförbundet att medfinansiera projektet med kr. Under förutsättning att projektet beviljas. Eftersom kommunerna har ett viktigt ansvar för framtidens service i lokalsamhället och har tillskrivits ett särskilt ansvar i det regionala serviceprogrammets mål och intentioner. Vår framställan är att kommunförbundet medfinansierar projektet med sammanlagt kr under två år, uppdelat på kr för 2012 och kr för Pengarna ska användas för två konferenser som är inplanerade under projekttiden och vi hoppas att kommunförbundet tillsammans med Hela Sverige ska leva operativt ansvarar för dessa två konferenser. Konferenserna kommer bla att ta upp goda exempel i Sverige, samla regionala och lokala aktörer, ge inspiration, kunskap och erfarenhet samt ge möjligheter för att bygga intressanta nätverk. Bårtskärsnäs den 26 oktober 2011 För Hela Sverige ska leva/norrbotten Åse Blombäck ordförande Bilagor: Tänkt projektplan Slutrapport Hela Sverige ska leva- hållbara lokala servicelösningar

45 Norrbotten Projektbeskrivning Projektnamn Service i företagsamma bygder Steg 2 Projektidé Syftet med projektet är att ta vid efter det landsomfattande serviceprojektet Hållbara lokala servicelösningar. Meningen är att stödja Glommersträsk, Moskosel, Seskarö och Kuttainen i deras fortsatta arbete med att skapa lokala servicelösningar. Ytterligare ett antal orter ska identifieras och tanken är att ge dem stöd för att sätta igång arbetet med lokala serviceprojekt i samverkan med framförallt sin kommun. Kommunerna ska särskilt inspireras att medverka till att driva servicelösningar på landsbygden i Norrbotten. Detta ska ske dels genom en informationssatsning till samtliga kommuner, men också i form av en utbildningssatsning (halvdag) till de kommuner som är intresserade. Vi kommer även att bjuda in lokala företag och lokala utvecklingsgrupper i de berörda kommunerna för att ta del av utbildningen på kvällstid. Tanken är med andra ord att vi även ska involvera företagen och dess organisationer i ett fruktbart partnerskap med kommun och lokalsamhälle. Allt för att visa på entreprenörskapets betydelse för att landbygden ska kunna växa. Företag på landsbygden har ett stort behov av god service som en grundläggande förutsättning för att kunna överleva, men allra främst för att ha någon chans att kunna växa och blomstra. Att komma fram till nya och innovativa servicelösningar kan därför enbart ses som positiv för företag på landsbygden och detta kan i sin tur skapa nya möjligheter kanske rent av i form av nya affärsidéer. En väl fungerande och sammansatt service för såväl företag som hushåll är en förutsättning för att behålla och vidareutveckla en levande landsbygd, något som tydliggörs i det regionala serviceprogrammet som ligger till grund för det lokala arbetet som ska ske runt om i länet. Många organisationer arbetar med att förbättra och behålla servicen. Vi har därför varit i kontakt med flera organisationer såsom Företagarna, Swedish Lapland, Coompanion, Landstinget och Kommunförbundet för att diskutera hur vi skulle kunna samverka gällande servicefrågan. Därutöver kommer vi att söka samarbete med IT-Norrbotten samt länets alla kommuner. Detta bland annat för att samla kompetenser och erfarenheter inför vidareutvecklingen av lokala servicelösningar. Kanske kan också projektet bidra till utveckling de sk sociala innovationerna aktörer och parter emellan. 1

46 Bakgrund Serviceutbudet på landsbygden har väsentligt reducerats under de senaste tjugo åren. Denna utveckling har accelererat under 2000-talet. Orsakerna till dessa förändringar och för lokalbefolkningen mycket kännbara försämringar av den dagliga närservicen är flera. Många gånger har det handlat om perspektiven på landsbygdens framtid och dess möjligheter att utvecklas, men också om att en servicenedläggning på en ort påverkat andra aktörer att följa efter med ytterligare nedläggningar. I en stor del av landet har serviceförsämringarna nu nått en sådan omfattning att grundläggande samhällsfunktioner håller på att sättas ur spel. Nya perspektiv, ny teknik, nya modeller och avancerat servicesamarbete kan däremot rymma lösningar på det som idag verkar svårt att uppnå med konventionella modeller. Tidigare erfarenheter Projektet har sitt ursprung i Hela Sverige ska levas landsomfattande serviceprojekt Hållbara lokala servicelösningar. Femton orter från söder till norr har jobbat med lokala servicelösningar och redan under hösten 2011 och under 2012 kommer ett antal orter att påbörja utvecklingsprojekt för att starta lokala servicepunkter. Dessa ska finnas med som referens och bistå intresserade bygder att ingå i ett nationellt nätverk. Kopplingen till riksorganisationen HSSL och det arbete som de tillsammans med andra aktörer har gjort och gör med servicefrågan kommer att bli en viktig erfarenhetspart i det regionala arbetet. Ett nära samarbete med länets landsbygdsmentor gällande lanthandel är en annan viktig part. Hela Sverige ska leva har under många år tydligt fått erfara vilken betydelse det lokala engagemanget har för att man skall kunna uppnå bra och efterfrågade servicelösningar. Redan etablerade orter i t.ex. Dalarna, Värmland och Jämtland ska också användas som goda exempel i det regionala arbetet. Projektplan Hela Sverige ska leva/norrbotten kommer att vara projektägare. Projektet ska ha en styrgrupp med representanter från HSSL/Norrbottens styrelse, Länsstyrelsen och Tillväxtverket. Projektet ska ledas av två projektledare på vardera 50 %. Projektledarna bör väljas bland personer med en väl dokumenterad erfarenhet av utvecklingsprojekt samt av arbete med olika servicefunktioner eller serviceprojekt i de miljöer vi kommer att fokusera emot. Vi avser att föra en regelbunden dialog med regionala parter som t.ex. Landstinget, Coompanion, IT-Norrbotten, Företagarna, Swedish Lapland, Kommunförbundet samt andra berörda myndigheter och servicegivare i syfte att t.ex. få fram behov av service, möjliga servicelösningar och hur man skulle kunna samarbeta. Projekttiden är beräknad mellan 1 december oktober Syfte Syftet är att ta vid efter det landsomfattande projektet Lokala hållbara servicelösningar som HSSL genomfört. De fyra orterna Glommersträsk, Moskosel, Seskarö och Kuttainen ska stödjas i deras fortsatta utveckling och arbetet mot en lokal servicelösning. 2

47 Ytterligare ett antal orter i Norrbotten ska identifieras och engageras i arbetet med att bygga upp lokala innovativa servicelösningar. Det nätverk som bildats genom projektet Drivmedel till bygden ser vi som en naturlig part i arbetet med att stödja lokala servicelösningar, då många av dessa är tänkbara servicepunkter i den region de verkar. Syftet är därför att informera, inspirera och stödja dessa i arbetet med servicelösningar, utifrån deras olika förutsättningar. Även det arbetet som sker när det gäller mentorskapet kring lanthandel ska tas in i arbetet för att ta fram samverkanslösningar där samarbete mellan aktörer och servicegivare ska uppmuntras. En tanke är att i samverkan kunna sammanföra de lanthandlare som har en omsättning under fyra miljoner för att träffas och få information kring service och servicelösningar samt ha möjlighet att knyta nätverk. Vi vill inspirera kommunerna och företagen i Norrbotten till att vilja inta framträdande roller i utvecklingen av lokalsamhället. Detta ska ske genom en kontinuerlig dialog samt genom informations- och utbildningsinsatser. Tillsammans vill vi utveckla gemensamma servicelösningar som skapar nya strukturer och modeller i kommunerna och hos övriga sektorer för att få landsbygden att växa. Mål Att två av de fyra orterna som påbörjat sin process i serviceprojektet kan starta utvecklingsprojekt kring lokala servicepunkter. Att skapa ett utbildningspaket kring lokala servicelösningar i form av en halvdagsdagsutbildning (dagtid) som ska kunna ges till intresserade kommuner. En utbildning som även andra målgrupper på berörda orter ska kunna ta del av främst då företagare och lokala utvecklingsgrupper (kvällstid). Målet är att hälften av kommunerna ska anta erbjudandet. Att ytterligare minst fyra orter i fyra olika kommuner i Norrbotten kan starta utvecklingsprojekt kring lokala servicelösningar. När det gäller vilka kommuner/byar som bli aktuella så kommer vi att utgå från de kommunbesök som görs under våren I vilka kommuner/orter finns ett uttalat intresse från flera aktörer att samverka kring att hitta servicelösningar dvs. från kommunens, företags, enskilda handlares/annan aktörs och lokala utvecklingsgruppers sida? Baserat på detta kommer vi sedan göra ett urval av fyra orter. Att besöka och engagera alla kommunbygderåd i länet för att informera och inspirera till att arbeta med lokala servicelösningar. Arbetssätt och verksamhet Arbetet kommer att innebära att coacha och fungera som mentor för Glommersträsk, Moskosel, Seskarö och Kuttainen i den lokala processen i utvecklingsarbetet och till exempel vara behjälplig kring projektplanering m.m. Vi kommer att besöka kommunernas bygderåd och kommunernas landsbygdsenheter i hela Norrbotten för att få tips på intresserade orter som vill bygga servicepunkter och nya servicelösningar. 3

48 Vi kommer att påverka och om möjligt övertyga kommunerna om att vidareutveckla den lokala servicen i sin kommun. Detta genom att ge konstruktiva förslag och hitta bra förutsättningar för kommunerna att vilja blir projektägare för de lokala serviceprojekten alternativt att kommunerna ger lokala projektägare de bästa möjliga förutsättningarna gällande bl.a. medfinansiering och operativt stöd i utvecklingsarbetet. Den regionala serviceplanen för Norrbotten pekar ut kommunerna som särskilt viktiga aktörer för att uppnå nya intressanta samverkanslösningar för den lokala servicen i sin helhet. Som en del i arbetet med hitta de orter/byar som är intresserade av att arbeta med att skapa nya servicelösningar, kommer vi att erbjuda ett utbildningspaket om lokala servicelösningar till kommunerna för att inspirera till den kommunala utvecklingen. Vår avsikt är att vid dessa utbildningstillfällen kommer någon från en lokalorganisation och en lokal utvecklingsgrupp (ex. Företagarna/turistorganisation, kommunbygderåd eller liknande) vara fysiskt medverkande för att ytterligare stärka upp samverkan mellan de olika aktörerna. Tanken är att vi genom denna process kommer att få fram fyra orter där det finns ett uttalat intresse från flera aktörer att samverka kring att hitta servicelösningar dvs. från kommunens, företags, enskilda handlares/annan aktörs och lokala utvecklingsgruppers sida. Detta kluster av intressenter ser vi kommer att skapa goda förutsättningar och göra ett framgångsrikt resultat möjligt. När dessa ytterligare orter i Norrbotten har identifierats och de bestämt sig för att sätta igång arbetet med lokala servicelösningar ska projektledarna bistå med sina kompetenser. Detta kan innebära t.ex. projektplanering, skapa möten med intressenter, hjälpa till att mobilisera bygden och fungera som mentor i utvecklingsarbetet. Målet är fyra nya orter i Norrbotten. Vi avser också att skapa nätverk med de projekt som pågår inom serviceområdet i Norrbotten, Västerbotten, Dalarna och Värmland t.ex.. Vi ska arrangera en konferens/år med syftet lokal service, inflytande och utveckling. Till denna konferens ska vi bjuda in intressanta föreläsare/informatörer från andra orter för att skapa erfarenhetsutbyte och förutsättningar till att nätverk skapas mellan olika aktörer i länet. En nätverksträff per år för lanthandlare och mackägare kommer att genomföras som möjliggör att de får träffas och få information kring service och servicelösningar samt ha möjlighet att knyta nätverk. Denna nätverksträff kan lämpligtvis läggas i anslutning till servicekonferensen. Särskilda kontakter och diskussioner ska inledas med Landstinget i Norrbotten för att i samverkan sätta igång processer kring e-hälsa på landsbygden Hela Sverige ska leva/norrbotten kommer att hålla i projektet och kommer i övrigt att bistå med kopplingar till vårt stora nationella nätverk, ge support, tips och råd samt erfarenhet i regionen. Två styrgruppsmöten samt två referensgruppsmöten kommer att genomföras årligen. 4

49 Aktivitets- och tidsplan År 1 Projektstart, planering samt informera intressenter och partners. dec 2011 jan 2012 Kartlägga alla kommunbygderåd och kommunala landsbygdsavdelningar samt inledande kontakter med dessa. jan - feb 2012 Besöka alla kommunbygderåd i Norrbotten Besöka alla landsbygdsavdelningar på kommunerna i Norrbotten Besöka samtliga kommunledningar feb april 2012 Ta fram utbildningspaketet. jan april 2012 Mentorskap och planeringsstöd för Glommersträsk, Seskarö, Kuttainen och Moskosel. dec 2011 dec 2012 Kontakta och genomföra nätverksträffar med lanthandlare och mackägare. maj-juni 2012 Servicekonferens maj juni 2012 Utbildningsinsatser i kommuner, företagsorganisationer och bygderörelsen hösten 2012 Ta fram intresserade nya bygder och kommuner och därmed inleda processen med dessa. våren och hösten 2012 Hjälpa till med mobiliseringen, uppstarter och planering (möten, träffar, lokal planering, mm) i respektive lokalsamhälle. hösten 2012 Styrgruppsmöten feb och sep 2012 Partnerskapsmöten genomförs kontinuerligt med respektive part. jan - nov 2012 År 2 Utbildningsinsatser/paketutbildning i kommuner, företagsorganisationer och bygderörelsen. våren 2013 Eventuellt ytterligare besök hos ett antal kommuner i länet. våren 2013 Fortsatt mentorsskap och planerings-/genomförande stöd i repektive lokalt samhälle/serviceutförare. jan sept 2013 Uppföljning och stöd till bygder som redan startat och driver utvecklingsprojekt. jan sept 2013 Uppföljning och nätverksträff med lanthandlare och mackägare. våren eller hösten 2013 Servicekonferens våren eller hösten 2013 Styrgruppsmöten feb och okt 2013 Partnerskapsmöten genomförs kontinuerligt med respektive part. 5

50 jan sept 2013 Gemensam partnerskapsträff (om behov finns) Ta fram slutrapport och avsluta projektet. våren eller hösten 2013 aug okt 2013 Uppföljning och spridning Under projektperioden hålls en årlig konferens i länet med syfte att sprida projektets resultat för intresserade bygder, kommuner med flera. En skriftlig delrapport lämnas till Hela Sverige ska leva Norrbottens styrelse två gånger/år och en skriftlig slutrapport görs hösten Lägesrapporter lämnas till Tillväxtverket var fjärde månad och slutrapportering och slutredovisning sker i november Kostnadsbudget År 1 År 2 År 3 Tot Löner, två projled 75 % Adm, (porto, kontmtrl, mm) lö adm 12 % Köp av tjänster Kontorslokaler, övr lokaler Resor Konf, seminarier Övrigt SUMMA För Hela Sverige ska leva/norrbotten Åse Blombäck Ordförande Bilagor: Kostandsspecifikation Aktivitetsschema 6

51

52 Ärende 9

53 Ansökan rekrytera flera Margit Eklund, VD, Luleå Expo, anhåller i skrivelse om medfinansiering på kronor till Rekrytera Flera Av skrivelsen framgår bland annat att i samarbete med Arbetsförmedlingen i Luleå, Luleå kommuns Arbetsmarknadsförvaltning, Kommunstyrelsen i Luleå Kommun och Trygghetsrådet genomförde Luleå Expo rekryteringsdagen Rekrytera Flera för arbetssökande i nov Dagen syftade till att skapa en neutral och årligt återkommande mötesplats för arbetsgivare och arbetssökande med prioritet på unga arbetssökande. De övergipande målen uppges vara: Öka sysselsättning i Norrbotten i allmänhet och 5 kanten i synnerhet Engagera arbetssökande Engagera näringslivet, kommun och myndigheter Vara samhällsnyttig Verka för en rörlighet på arbetsmarknaden Av Kommunförbundet Norrbottens stadgar framgår bland annat att förbundet har att tillvarata kommunernas intressen, främja deras samverkan och tillhandahålla dem service. Ett övergripande mål för verksamheten är att stödja och utveckla den kommunala självstyrelsen. Kansliet bedömer att en finansiering enligt ansökan inte hör till de primära uppgifterna för förbundet. Kansliet bedömer att den ekonomiska situationen för närvarande är mycket osäker och att det därför finns en stor risk för att vi vid årets slut tvingas redovisa ett underskott. Under rådande ekonomiska förhållanden föreslår kansliet att styrelsen intar en restriktiv hållning då det gäller satsningar utöver förbundets primära uppgifter. Med hänvisning till ovan föreslår kansliet Att anhållan avslås Presidiet föreslår Att anhållan avslås 1

54 Luleå Kommunförbundet i Norrbotten Styrelsen Box Luleå Ansökan om medfinansiering för Rekrytera Flera 2012 Bakgrund I samarbete med Arbetsförmedlingen i Luleå, Luleå kommuns Arbetsmarknadsförvaltning, Kommunstyrelsen i Luleå Kommun och Trygghetsrådet genomförde Luleå Expo rekryteringsdagen Rekrytera Flera för arbetssökande i nov Dagen syftade till att skapa en neutral och årligt återkommande mötesplats för arbetsgivare och arbetssökande med prioritet på unga arbetssökande. Nuläge Arbetsmarknaden är i hösta grad föränderliga från överskott till underskott av arbetskraft inom vissa sektorer. Företagens möjligheter att hitta rätt sökanden till de lediga tjänsterna varierar stort. Det är svårt att som arbetssökande hålla sig uppdaterad vilka arbetsgivare som kan ha nytta av de sökandes erfarenheter gjordes vår förstudie som visade vikten av att hitta ett antal neutrala mötesplatser för de som vill byta arbete eller de som står till arbetsmarknadens förfogande. Att besöka en arbetsförmedling kan upplevas ångestfyllt av de arbetssökande, på rekryteringsdagen är deltagande företag angelägna om att få träffa så många som möjligt med rätt kompetens. Slutsatsen i förstudierapporten är kontinuitet. Rekryteringsdagen skall vara ett neutralt komplement till de traditionella rekryteringsvägarna. Etappmål 1 är att Rekrytera Flera genomförs 3 år i rad med start nov deltar företag från hela länet. Marknadsföringen mot arbetssökande kommer också att ske över hela länet. Kontinuiteten är viktig är att skapa förtroende hos näringsliv och arbetssökande. Vanligtvis finansieras denna typ av arrangemang genom intäkter från deltagande företag samt entréintäkter. Normen är att det skall vara kostnadsfritt att söka arbete, därför är rekryteringsdagen beroende av medfinansiering. Deltagande företag betalar en avgift motsvarande två annonser.

55 För att kunna mäta uppsatta mål, hur många anställningar som rekryteringsdagen genererar kommer en undersökning utföras 3 mån och 6 mån genomförandet. Inför 2011 kommer arbetsförmedlingen endast ha en markandsföringsroll mot inskrivna på arbetsförmedlingen. Plus från företagarna vid genomförandet 2010 Antalet besökare, fler än förväntat och många intresserade besökare Lokalen bra med egen monter; kändes personligt och trevligt med eget bås! Givande marknadsföring Presentation av företaget för ett stort antal personer som inte kände till deras företag särskilt bra Bra planering och service Kommer gärna tillbaka om tillfälle ges Bra med bemannad garderob Ett intressant sätt att möta arbetssökande på Bra information innan mässan Oerhört stort behov att få hjälp och stöd med CV, TRR ställer gärna upp med det nästa år igen! Bra möbler och affischering. Plus för lamporna. Matchmaking- jättebra idé! Luleå Expo kommer att ge företagen och de arbetssökande möjligheter att boka möten genom ett datoriserat bokningssystem och på så sätt öka träffsäkerheten och möjligheterna att hitta rätt kompetens. Arbetsgivarna specificerar vad de söker och arbetssökande lägger in sitt CV i databanken. Deras behov matchas med varandra och möten bokas. Parallellt med detta pågår spontana möten. En medfinansiering är nödvändig för att kunna upprätthålla kontinuiteten på en idag finansiellt skakig marknad. Arbetsgivarens motiv att delta är att rekryteringsprocessen är dyr och tidskrävande. Här har det möjligheter att även täcka behov för framtiden. Viktiga framgångsfaktorer : Långsiktig och bred förankring i såväl offentlig förvaltning som inom näringslivet. Uthållighet och trygg finansiering. Deltagande företag skall ha ett rekryteringsbehov inom 6 mån från genomförandet. Hög servicegrad till deltagande företag Nära samarbete med kommuner, företag och organisationer Kontinuerligt informerade och engagerade politiker Mål Övergripande Öka sysselsättning i Norrbotten i allmänhet och 5 kanten i synnerhet Engagera arbetssökande Engagera näringslivet, kommun och myndigheter Vara samhällsnyttig Verka för en rörlighet på arbetsmarknaden

56 Mål på kort sikt utställare varav 40 skall vara rekryterande företag och max 10 utbildningsanordnare 3000 besök från länet. 30 personer får arbete inom 90 dagar 90% av rekryterande företag är nöjda mycket nöjda och känner att de fått valuta för pengarna. 75% av utställarna vill komma tillbaka någon gång under de närmsta två åren 75% av besökarna känner att de blivit engagerade och inspirerade och fått de kontakter som leder till ett arbete Alla deltagande företag skall ha ett rekryteringsbehov inom 6 mån Treårs mål Etablera en återkommandemötesplats för arbetsmarknaden 150 arbetsgivare, varav minst 130 är rekryterande företag och max 15 utbildningssamordnare, max 25 bemanningsföretag 5000 besökare från Norrbotten 100 personer fått ny sysselsättning där kontakten skapades på rekryteringsdagen Kostnadskalkyl 2012 Marknadsföring 200 tkr ( Inbjudan, annonsering ) Byggnationer, mässa 100 tkr (etablering och demontering) Personalkostnader 225 tkr (projektledare, säljare, värdinnor) Lokalhyra 75 tkr (mässhall 2½ dag) Övriga rörelsekostnader 150 tkr (matchmaking, hemsida, registrering) Konsultarvoden 100 tkr (föreläsare) Summa kostnader 850 tkr Intäkter 2012 Deltagaravgifter utställare Arbetsmarknadsförvaltningen, LK Äskat från KS Övriga samarbetspartners Summa intäkter 400 tkr 250 tkr 150 tkr 50 tkr 850 tkr Med ledning av vad som ovan angivits äskar Luleå Expo om kronor för 2012 års genomförande. Det är vår förhoppning att Kommunförbundet i Norrbotten skall se positivt på vår ansökan. Luleå Expo AB Med vänliga hälsningar Margit Eklund VD

57 Bif. Förstudie

58 Ärende 10

59 Förlängning av avtal Centrum för riskanalys och riskhantering Styrelsens har , 203, beslutat Att under förutsättning att Kriskompetenscentrum bildas och finansieringen enligt ovan kommer till stånd söker Kommunförbundet Norrbotten medlemskap i CRR och erlägger medlemsavgift om kr/år Att bordlägga frågan om val av en ledamot och en ersättare i centrets styrgrupp Ordföranden har därefter undertecknat avtal enligt bifogad kopia. Av avtalstexten framgår bland annat, under kapitel 7 Avtalstid: Avtalet träder i kraft när det undertecknats av parterna och därefter under en inledande period om 12 månader räknat från Sägs inte avtalet upp minst 6 månader före avtalsperiodens utgång av någon avtalspart, förlängs avtalet automatiskt med 12 månader åt gången. Kansliet föreslår Att avtalet inte sägs upp, innebärande att avtalet automatiskt fortsätter att gälla till Presidiet föreslår Att avtalet inte sägs upp, innebärande att avtalet automatiskt fortsätter att gälla till

60 Ärende 11

61 Program för förbundsfullmäktige 2012 Styrelsen har , 54, beslutat om sammanträdesplan För att få en geografisk spridning i länet har styrelsen beslutat att hålla förbundsfullmäktiges sammanträden på olika platser. De senaste värdkommunerna var Luleå, Överkalix, Piteå, Haparanda och Älvsbyn. Enligt styrelsens beslut hålls sammanträdet 2012 i Arvidsjaur. Kansliets förslag till program framgår av bilaga. Kansliet föreslår Att förslaget bifalls Presidiet föreslår Att förslaget bifalls 1

62 PRELIMINÄRT POGRAM FÖR FÖRBUNDSFULLMÄKTIGE 26 april 2012 Plats: Arvidsjaur, Hotell Laponia, lokal Norrsken Kaffe, thé och smörgås står framdukat i restaurangen Välkommen till Arvidsjaur! Jerry. T. Johansson, kommunstyrelsens ordförande i Arvidsjaur, hälsar välkommen Inledning Karl Petersen, styrelsens ordförande och kommunstyrelsens ordförande i Luleå Information från Sveriges Kommuner och Landsting Kansliet har bjudit in ordförande Anders Knape och VD Håkan Sörman men ännu inte fått besked om deras möjlighet att delta. SKL har också tillfrågats om informationen kan lämnas av någon annan person om varken ordförande eller VD kan delta Lunch Förbundsfullmäktiges sammanträde A. Upprop B. Val av mötesordförande C. Val av två justerare D. Föregående protokoll E. Årsredovisning 2011 F. Revisionsberättelse 2011 G. Ansvarsfrihet H. Verksamhetsplan och budget 2012 I. Kommunernas avgifter 2013 J. Reviderat arvodesreglemente K. Val av revisorer och ersättare L. Val av valberedning M. Motioner och interpellationer

63 Ärende 12

64 Revidering av arvodesreglemente Kansliet erfar att nuvarande arvodesreglemente är svårt att tolka vad avser förhöjt sammanträdesarvode, det vill säga ersättning för flera sammanträden samma dag. En brist är också att det saknas regler för arvodering av förtroendevalda som utför uppdrag åt förbundet. Arvoden i Kommunförbundet Norrbotten, med undantag av revisorernas arvoden, indexregleras sedan några år tillbaka. I föreliggande förslag till reviderat arvodesreglementet är även revisorernas arvoden indexreglerade. Ännu ett förtydligande i förslaget gäller vem som har rätt att fatta beslut om uppdrag och sammanträden. I gällande arvodesreglemente finns en ersättningsnivå för deltagande i ett sammanträde och ett annat för deltagande i två eller flera sammanträden samma dag, så kallat förhöjt sammanträdesarvode. I föreliggande förslag finns endast en nivå för deltagande i sammanträde, oavsett antal sammanträden den aktuella dagen. I såväl gällande reglemente som i förslaget ingår inläsning och förberedelser i arvodet. Gällande arvodesreglemente reglerar inte ersättning för uppdrag som ledamöter utför uppdrag åt förbundet. Detta aktualiseras bland annat inför varje ny mandatperiod när valberedningen får uppdraget att utarbeta förslag till representation i både förbundets egna politiska organ och politiska församlingar som delas med andra organisationer. Totalt har förbundet cirka 75 politiskt valda representanter. I nuvarande arvodesreglemente regleras bara sammanträdena, vilka är mycket liten del av det totala arbetet som utförs av valberedningen. I föreliggande förslag finns en ersättningsnivå för uppdrag som tar mindre än fyra timmar per dag och en annan nivå för uppdrag över fyra timmar per dag. I föreliggande förslag är även revisorernas arvoden indexreglerade. Så är det inte i nuvarande arvodesreglemente. Kansliet erfar att det någon gång rått tveksamheter om vilka uppdrag som berättigar till arvoden. I förslaget förtydligas principen om att delegationsordningen avgör var denna typ av beslut kan fattas. Kansliets förslag Att styrelsen föreslår förbundsfullmäktige att anta förslaget till reviderat arvodesreglemente Presidiet föreslår Att styrelsen föreslår förbundsfullmäktige att anta förslaget till reviderat arvodesreglemente

65 Arvodesreglemente för Kommunförbundet Norrbotten (förslag till styrelsen ) Ombud och tjänstgörande ersättare för ombud i förbundsfullmäktige utses direkt av medlemskommunerna. Arvoden och ersättningar till dessa förtroendevalda utbetalas därmed av respektive kommun enligt respektive arvodesreglemente. 1 Principer för arvodering Arvodes- och ersättningsreglerna för förtroendevalda i Kommunförbundet Norrbotten ska vara utformade så att den förtroendevalde inte förlorar ekonomiskt på att ha ett politiskt uppdrag inom förbundet. Arvodesreglerna ska vara transparenta. Samtliga ersättningar och villkor ska redovisas. Förtroendevald som har fast arvode för ett uppdrag är inte samtidigt berättigad till dagsarvode för samma uppdrag. 2 Förtroendevalda som omfattas av reglementet Reglementet gäller för förtroendevalda som utsetts av Kommunförbundet Norrbottens förbundsfullmäktige eller styrelse direkt eller genom beslut som förbundsfullmäktige eller styrelse delegerat till annat politiskt organ eller person. 3 Uppdrag som omfattas av reglementet Reglementet gäller deltagande i sammanträde som ordinarie ledamot, som tjänstgörande ersättare eller för annat uppdrag som beslutats av Kommunförbundet Norrbottens förbundsfullmäktige eller styrelse direkt eller genom beslut som förbundsfullmäktige eller styrelse delegerat till annat politiskt organ eller person. Arvodesberättigade ledamöter vid sammanträden och övriga möten är normalt de som fått kallelse. Annat uppdrag för förbundet föregås normalt av beslut i styrelse eller beredning. 4 Arvodesnivåer Arvoden baseras på basbelopp enligt nedan. Arvoden omräknas enligt gällande prisbasbelopp den 1 januari varje år. För deltagande i ett eller flera sammanträden samma dag utgår ett dagsarvode oavsett sammanträdets eller sammanträdenas längd. I sammanträdesarvodet ingår förberedelsetid, tid för inläsning av handlingar med mera. Dagsarvodet är 0,03 prisbasbelopp (1284 kronor för 2011) För uppdrag längre än fyra timmar utgår ett helt dagsarvode. För uppdrag, utöver sammanträden, kortare än fyra timmar utgår ett halvt dagsarvode. Undantag från ovanstående kan beslutas av Kommunförbundet Norrbottens förbundsfullmäktige eller styrelse.

66 5 Årsarvoden Det ställs särskilda krav på förbundets ordförande och på dess 1:e och 2:e vice ordförande när det gäller ansvarstagande, företrädarskap och tillgänglighet, varför dessa uppdrag arvoderas årsvis. Samma förhållanden gäller också ordföranden i Socialberedningen samt Barn- och utbildningsberedningen. Om förtroendevald som uppbär fast arvode avslutar sitt uppdrag eller är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag för tid som överstiger två månader ska arvodet minskas i motsvarande grad. Årsarvode till styrelsens ordförande 2/3 prisbasbelopp ( kronor för 2011) Årsarvode till styrelsens första vice ordförande, 1/3 prisbasbelopp ( kronor för 2011) styrelsens andra vice ordförande Socialberedningens ordförande Barn- och utbildningsberedningens ordförande 6 Arvoden till revisor Ordinarie förtroendevald revisor inom Kommunförbundet Norrbotten uppbär ett årsarvode på 0,06 prisbasbelopp. (2 568 kronor för 2011). Därutöver utgår arvode för deltagande i sammanträden enligt ovan. För ersättare utgår inget årsarvode. 7 Ersättning för resor och traktamenten Kommunförbundet Norrbotten tillämpar gällande BIA och TRAKT träffade av SKL som central arbetsgivarorganisation och berörda parter. Traktamente utbetalas för uppdrag som genomförs utanför den egna kommunen. Resor ska i första hand ske med kollektivtrafik. Samåkning ska ske då så är möjligt. 8 Förlorad arbetsinkomst Förtroendevald i Kommunförbundet Norrbotten har rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst. För att ersättning för förlorad arbetsinkomst skall utgå krävs: 1) att den förtroendevalde har förlorat arbetsinkomst på grund av förrättning som föranletts av uppdraget samt 2) att beslut om uppdraget fattats av Kommunförbundet Norrbottens förbundsfullmäktige eller styrelse direkt eller genom beslut som förbundsfullmäktige eller styrelse delegerat till annat politiskt organ eller person. 3) att den förtroendevalde kan styrka sin förlust med intyg från arbetsgivare

67 Ersättning för förlorad arbetsinkomst avser faktiskt förlorad arbetsförtjänst i sin helhet. Intyg från arbetsgivare krävs. För egen företagare ska årligt intyg från revisor lämnas. 9 Övriga villkor Övriga villkor för förtroendevalda, exempelvis teknikstöd, beslutas i förekommande fall av förbundsfullmäktige eller styrelse. 10 Tidsgräns för utbetalning av arvoden och ersättningar Anspråk på arvode och ersättningar ska inlämnas till Kommunförbundet Norrbottens kansli senast sex månader efter förrättning. 11 Att begära ersättning För att få ersättning enligt ovan ska den förtroendevalde skriftligen rapportera sina förluster eller kostnader senast sex månader efter att förrättning skett. Kostnader ska styrkas med originalkvitton. Arvodesblanketter finns tillgängliga i sammanträdeslokalerna, på Kommunförbundet Norrbottens kansli och på Kommunförbundet Norrbottens webbplats: Se Politisk organisation Till dig som är förtroendevald. 12 Tolkning av bestämmelserna Frågor om tolkning och tillämpning av dessa bestämmelser avgörs av styrelsen. 13 Utbetalning Årsarvoden utbetalas i december. Övriga arvoden och ersättningar betalas ut en gång per månad.

68 Ärende 14

69 Fråga angående Policy om vidkraftens lokala nytta Ledamoten Jerry. T. Johansson, (s), Arvidsjaur, föreslår att styrelsen diskuterar det tidigare beslutet angående Policy om vidkraftens lokala nytta. Presidiet föreslår Att att styrelsen diskuterar ärendet enligt förslaget

70 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen (186) 116 Policy om vidkraftens lokala nytta Christer Sundqvist, Norrbottens energikontor, informerar om bildandet av en arbetsgrupp för arbetet enligt rubrik. Informationen innefattar också en rapport om arbetet så här långt och därutöver presenteras arbetsgruppens förslag till beslut../. Bilaga. Ordföranden föreslår att styrelsen beslutar att formulera att-satsen om bygdepeng/återföringsmedel berörda bygder får del av en bygdepeng/återföringsmedel som utbetalas årligen och bör utgöra minst en procent av bruttovärdet av producerad el att arbetsgruppens förslag i övrigt bifalles att kansliet får uppdraget att expediera detta beslut med tillhörande handlingar till medlemskommunerna Styrelsen beslutar att formulera att-satsen om bygdepeng/återföringsmedel berörda bygder får del av en bygdepeng/återföringsmedel som utbetalas årligen och bör utgöra minst en procent av bruttovärdet av producerad el att arbetsgruppens förslag i övrigt bifalles att kansliet får uppdraget att expediera detta beslut med tillhörande handlingar till medlemskommunerna

71 Om bilagor till beslutet indkraftens lokala Nytta Kommunförbundet Norrbottens styrelse har tillsatt en arbetsgrupp för att utreda hur kommunerna kan få nytta av vindkraftsutbyggnaden i Norrbotten. Underlaget till beslutet ovan är framtaget av denna arbetsgrupp som bestått av Christer Sundqvist från Norrbottens Energikontor, Per Lidström från Arvidsjaurs kommun, Bernt Wennström från Gällivare kommun och Torbjörn Körloff samt Per Lundbäck från Övertorneå kommun. Nedanstående finner ni dels arbetsgruppens slutsatser och dels material som arbetsgruppen samlat in som underlag till sina ställningstaganden. Utöver detta bifogas det 94 sidor långa dokumentet Lokalt ägd vindkraft som är en handbok för kommuner utarbetad av Tore Wizelius, Vindform AB. Dokumentet kan också hämtas på företagets webbplats under rubriken Böcker. Innehållet i detta dokument är därmed: Beslut Policy om vindkraftens lokala nytta i Kommunförbundet Norrbottens styrelse , 116 Politisk viljeyttring om vindkraftens lokala nytta Lägesrapport av projekt att skapa en policy för återföringsmedel från vindkraft i Norrbotten (redovisat för styrelsen innan ovanstående beslut) PM kommentar till fråga om möjlighet att avkräva bygdemedel med stöd av miljöbalken 16 kap 3. Policy om vindkraftens lokala nytta, kommunerna i Jämtlands län PM kommentar till Jämtlands material om vindkraftens lokala nytta PM juridiska aspekter framtagna av Östersunds kommun Därutöver bifogas Lokalt ägd vindkraft

72 21 oktober 2010 Till kommunerna i Norrbottens län POLITISK VILJEYTTRING OM VINDKRAFTENS LOKALA NYTTA Kommunförbundets styrelse välkomnar satsningen på förnyelsebar energi och ser i vindkraften en framtidsbransch på mer än ett sätt. Vinden är en energikälla för det långsiktigt hållbara samhällsbygget och höga förädlingsvärden kommer att skapas. Det finns starka skäl till att en del av de värden som genereras ska tillfalla de bygder som berörs av utbyggnaden och som ställt en del av sina naturtillgångar till förfogande. Kommunerna har god kunskap om de miljöintrång utbyggnaderna kommer att innebära och de livsbetingelser som påverkas i berörda bygder. Kommunförbundets styrelse avger därför följande politiska viljeyttring: Vi vill att kommunerna i Norrbottens län verkar för följande tre huvudprinciper med syfte att berörda bygder får del av de värden som vindkraften genererar; 1. att lokala aktörer kan erbjudas möjlighet att köpa in sig i vindkraftsanläggningarna till minst 10% 2. att berörda bygder får del av en bygdepeng/återföringsmedel som utbetalas årligen och bör minst utgöra 1 % av bruttovärdet av producerad el 3. att dessa medel främst nyttjas till insatser för uthållig utveckling i de bygder som berörs Kommunförbundet Norrbotten kommer även att tillskriva de politiska partierna i länet med önskan att de lyfter frågan om vindkraftens lokala nytta till sina ledamöter i regering och riksdag. Syftet är att finna ett nationellt system som tryggar att den lokala ekonomin får del av det värde som vindkraften kommer att generera. Kommunförbundets styrelse Karl Petersen Ordförande Anna Hövenmark Vice ordförande Postadress Box LULEÅ Not: Kommunförbundet Besöksadress Norrbotten har i huvudsak Telefon hämtat förslaget till policy Telefax från Kommunförbundet i Jämtlands län. V. Varvsgatan

73 Lägesrapport av projekt att skapa en policy för återföringsmedel från vindkraft i Norrbotten Bakgrund En kommun får inga egna inkomster från vindkraft som byggs inom dess gränser. Fastighetsskatten och bolagsskatten hamnar i statskassan. Kommunen kan få indirekta inkomster, genom kommunalskatt på intäkterna från markarrende från personer mantalsskriva i kommunen, och från dem som bygger vindkraftverken. Här i Norrbotten ägs dock en stor del av marken av Sveaskog och stora bolag och hittills har vindkraftanläggningarna till stor del byggts upp av importerad arbetskraft. Vindkraftverken kan påverka landskapet inom ett stort område och genom det även begränsa möjligheterna för annan näring att etableras som är beroende av orörd natur, t.ex olika former av besöksnäringar. I lagstiftningen finns det inte några regler om en kompensation för detta intrång. Det avgörs istället vid varje projekt. Det är olyckligt för alla inblandade parter att det inte finns klara direktiv på vad som ska gälla. Det finns risk att byaföreningar, samebyar, markägare och kommuner slåss om olika intrångsersättningar och att projekten lider skada av detta. Utöver detta så finns möjligheter för en kommun att få del av inkomsterna från vindkraften genom att möjliggöra att en del av de vindkraftverk som byggs ägs av kommunen själv eller lokala aktörer, som lantbrukare, företagare, kommunala bolag eller vindkooperativ. Uppdraget Uppdraget är att på liknande sätt som Kommunförbundet i Jämtland har gjort ta fram ett kunskapsunderlag som behandlar frågan om kommunala återförings- /bygdemedel samt utarbeta ett förslag till gemensam policy för kommunerna i Norrbotten över hur man bör förhålla sig till återföringsmedel från vindkraft. I uppdraget ingår att stämma av hur arbetet fortskrider i andra län och med andra organisationer som driver liknande frågor t.ex Hela Sverige ska leva. Organisation Uppdraget utförs lämpligen av en arbetsgrupp som består av representanter från tre-fyra kommuner samt en operativt ansvarig projektledare. Förslagsvis bjuds representanter från CS Miljö Tel: Mobil: Adress: Blåbärsstigen 6, Luleå E-post: csmiljo@telia.com

74 Arvidsjaur/Arjeplog, Gällivare, Övertorneå och Piteå in till arbetsgruppen och att Nenet ansvarar för den operativa delen. Tidplan Projekttiden har ändrats. Ett färdigt förslag ska finnas för styrelsen till oktobermötet. Beslut om eventuellt fortsättningsprojekt att driva frågan om Norrlandsövergripande policy eller nationell policy tas därefter. Läget Det har bildats en arbetsgrupp som består av Per Lidström, Arvidsjaur, Bernt Wenström, Gällivare, Torbjörn Körloff och Per Lundbäck, Övertorneå samt Christer Sundqvist, Luleå. Material från Jämtlands län har distribuerats till alla i arbetsgruppen och materialet har gåtts igenom. Kontakt har tagits med de som utarbetat den policyn och vi har fått tillåtelse att använda materialet fritt för att konstruera en egen policy i Norrbotten. Ett möte är inbokat den 6 oktober 2010 för att bestämma utformningen av vårt förslag. Vi tar då ställning tills om vi helt ska gå på Jämtlands läns förslag eller om vi ska göra ett eget förslag och i så fall i vilken utsträckning vi då ska justera Jämtlands läns koncept. Utifrån dessa diskussioner arbetar vi fram ett eget förslag som kan presenteras för styrelsen på dess oktobermöte. Vid pennan Christer Sundqvist CS Miljö CS Miljö Tel: Mobil: Adress: Blåbärsstigen 6, Luleå E-post: csmiljo@telia.com

75 PM PM Kommentar till fråga om möjlighet att kräva bygdemedel med stöd av miljöbalken 16 kap 3. Det har väckts en fråga om det endast är regeringen som har lagligt stöd att ställa krav på ersättning till bygden i enlighet med som står i PM av Östersund kommuns jurist Maria Lewandowski. Som förslag har nämnts möjligheten att använda 16 kap 9 p.3 i miljöbalken: 9 Tillstånd eller dispens och upphävande av tillstånd eller dispens får förenas med skyldighet att utföra eller bekosta 1. särskild undersökning av berört område, 2. särskilda åtgärder för att bevara berört område, och 3. särskilda åtgärder för att kompensera det intrång i allmänna intressen som verksamheten medför. Denna paragraf innebär inte någon inskränkning av en avhjälpandeansvarigs skyldigheter enligt 10 kap. Lag (2007:660). I prop. 1997/98:45 om Miljöbalken finns följande kommentarer till ovanstående lagtext: Med stöd av paragrafen kan den som drar nytta av ett tillståndsbeslut åläggas att utföra eller bekosta undersökningar av det område som påverkas av verksamheten, åtgärder för att bevara detta område eller åtgärder för att gottgöra det intrång som verksamheten medför. Vid bedömningen av om villkor skall meddelas med stöd av paragrafen har det betydelse hur allvarligt intrång som verksamheten medför samt vilken nytta som åtgärder enligt paragrafen medför. Kompensation enligt första stycket tredje punkten kan avse intrång i naturvårdsintressen, men även i andra allmänna intressen. Som exempel på andra allmänna intressen kan nämnas att i de fall där en verksamhet tar i anspråk ett område där det finns bad-, parkerings- eller tältplats eller en sanitär inrättning bör kunna krävas att verksamhetsutövaren ställer i ordning en ny liknande anordning på annan plats (prop. 1974:166, s. 117). I 10 kap. finns bestämmelser om utredning och efterbehandling av förorenade områden. Efterbehandlingsansvaret omfattar enligt 10 kap. 4 och 8 att den ansvarige i skälig omfattning skall utreda, utföra och bekosta de efterbehandlingsåtgärder som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att

76 skador eller olägenheter uppstår för människors hälsa eller miljön. Förevarande paragraf innebär inte någon inskränkning av detta efterbehandlingsansvar. Med stöd av 28 kap. 2 kan åtgärder utföras mot markägarens vilja. Enligt 7 kap. 7 fjärde stycket gäller som förutsättning för att skyddet för ett naturreservat helt eller delvis skall upphävas att intrånget i naturvårdsintresset kompenseras i skälig utsträckning. Nu behandlad paragraf har en vidare tillämpning än 7 kap. 7 fjärde stycket. Pargrafens formulering och kommentarerna i propositionen är sådana att det inte finns någon självklar möjlighet att använda bestämmelsen för att ställa krav på bygdemedel. Vad som menas med särskilda åtgärder framgår inte så tydligt. Det saknas även rättsfall som testats i Miljööverdomstolen om möjligheten att använda denna bestämmelse för att reglera fråga om bygdemedel. Det finns rättsfall som handlar om att anlägga våtmarker för att kompensera utsläpp av närsalter från en fiskodling. En liknande åtgärd har även prövats för ett avloppsreningsverk. Det är prövningsmyndigheterna som har möjlighet att använda sig av denna paragraf. För att kunna testa möjligheten att använda sig av den krävs att frågan väcks hos prövningsmyndigheterna. Det gäller att de finner att det finns utrymme att göra en tolkning som innebär att det finns möjlighet att använda paragrafen. Det gäller även att de finner det skäligt att ställa krav på bygdemedel vid tillståndsprövningar av vindkraft. Vid pennan Christer Sundqvist

77 LOKAL NYTTA Policy om vindkraftens lokala nytta, kommunerna i Jämtlands län Underlag till politisk viljeyttring 2010 från Kommunförbundet och kommunerna i Jämtlands län Låt inte vindens utvecklingskraft blåsa bygden förbi LOKAL NYTTA 1 Foto: Hans Månsson

78 Pengar till bygden, bra för alla parter Vindkraften har på kort tid utvecklats till en viktig gren inom den svenska energisektorn, då satsningar på förnyelsebar energi kommit allt mer i fokus. Kommunerna i Jämtlands län välkomnar denna utveckling och ser i vindkraften en framtidsbransch på mer än ett sätt. Givetvis för dess bidrag till en klimatvänlig energiförsörjning, men även för att den ger arbetstillfällen och intäkter till bygden. De första åren av storskalig vindkraftutbyggnad har gett viktiga erfarenheter när det gäller utformningen av denna mångfacetterade process, och nu är det dags att dra de rätta slutsatserna utifrån den erfarenhetsbank som byggts upp. Detta är nödvändigt för att vindkraften ska bli en stabil och långsiktig näringsgren vindbruk med både politisk, ekonomisk och känslomässig förankring i våra bygder. När miljöbalken ändrades 2009 var syftet att förenkla planeringsprocessen. När det gäller frågan om kompensation till bygder där vindkraftverk uppförs har dock svenska lagstiftare, till skillnad från exempelvis sina danska kolleger, valt att inte gå in och styra. Man har medvetet överlämnat saken till parterna att komma överens om. I detta finns både risker och möjligheter. Å ena sidan kan en vildvuxen flora av kompensationsformer växa fram, med varierande ekonomiska nivåer och en onödigt krånglig förhandlingsprocess. Men å andra sidan finns möjlighet att utveckla en tilllämpning som tillfredsställer parternas behov av en smidig process med ömsesidig nytta. Kommunerna vill självklart ge sitt bidrag när det gäller att ersätta fossilbränslen med förnyelsebar energi. Samtidigt har man ansvar för att sammanväga många intressen och se till sina invånares bästa, att skapa en hållbar utveckling även ekonomiskt och socialt. Därför välkomnas projekt som uppenbart bidrar till att stärka bygdens ekonomiska och sociala situation. De underlättar ju för kommunen att uppfylla sitt totala åtagande gentemot medborgarna. 2 LOKAL NYTTA

79 Projektidé Exploatörens samråd med länsstyrelse, kommun, enskilda Överenskommelse Lokal Nytta Helt skild från tillståndsprocessen Kommunens översiktsplan påverkar Kungörelse Laga kraft Ansökan och miljökonsekvensbeskrivning Kommunen har synpunkter Miljöprövningsdelegationen beslutar Förslag till beslut Gul/röd färg = formell gång vid miljöprövning av en större vindpark. Grön färg = frivillig överenskommelse om lokal nytta. Avtal bör träffas tidigt. Offentligt sammanträde Kommunens tillstyrkan krävs Kungörelse, Remiss Granskning, komplettering, bemötande Kommunerna i Jämtlands län kommer därför hädanefter att verka för följande tre huvudprinciper som antagits av Kommunförbundets styrelse i länet med syfte att berörda bygder får del av de värden som vindkraften genererar: 1 att berörda bygder får återföringsmedel ( bygdepeng ) som utbetalas årligen och utgör minst 1 (en) procent av bruttovärdet av producerad el 2 att dessa medel främst nyttjas till insatser för uthållig utveckling i de bygder som berörs 3 att lokala aktörer erbjuds möjlighet att köpa in sig i vindkraftsanläggningarna till minst 10 procent. Kommunförbundet har dessutom uppmanat de politiska partierna i länet att verka inom sina respektive partier på riksnivå, så att det införs ett nationellt system för återföringsmedel vid vindkraftsetableringar. LOKAL NYTTA 3

80 Det finns en rad skäl för att en del av de vinster som genereras av vindkraftanläggningar inom en kommun ska återföras till bygden. Vinden är en energikälla för det långsiktigt hållbara samhällsbygget. Därför ska den självklart även bidra till att de bygder där vindkraftverken placeras får en långsiktigt hållbar utveckling. En vindkraftutbyggnad ger få permanenta arbetstillfällen och därför är det viktigt att söka alternativa vägar för lokal nytta. Livsmiljön för de boende påverkas på många sätt då stora vindkraftverk sätts upp i deras närhet. Först ger byggperioden med alla sina transporter buller- och trafikstörningar. Sedan försämras möjligheterna till genuina naturupplevelser av nytillkomna vägar och ledningsgator, samt av de upp till 170 meter höga vindkraftverken, som visuellt påverkar landskapet inte bara i närområdet utan åtminstone upp till en mil från parkerna. Förutsättningarna för andra verksamheter turism, rennäring med flera kan försämras, när vildmarken går förlorad. I fjällområdena förordar översiktsplanerna en restriktiv hållning, men mycket tyder på att även skogslandskapets betydelse som rekreationsresurs kommer att öka. Det handlar inte bara om jakt och fiske utan även om andra värden, där de stora skogarna och den oexploaterade naturen lockar. I Europarådets landskapskonvention understryks att landskapet är en gemensam tillgång och ett gemensamt ansvar. Därför bör man enligt konventionen främja den regionala delaktigheten i beslut och processer som rör landskapet. Kompensation till den lokala nivån för påverkan från storskaliga projekt harmonierar därför med landskapskonventionen. Bygdepeng och lokalt ägande bidrar till att skapa acceptans på lokal nivå för vindprojekten, vilket underlättar hela planerings- och byggprocessen och ger vindföretagen viktig goodwill. Denna policyskrift syftar till att förklara kommunernas inställning när det gäller vindkraftsutbyggnaden. Detta är inte minst viktigt för exploatörerna, som så tidigt som möjligt i en planeringsprocess vill veta att de inte lägger ner en massa jobb i onödan. Observera att policyn gäller de områden kommunerna pekat ut som möjliga för vindkraftsetablering i sina översiktsplaner. Policyn är inte kopplad till miljöprövning eller bygglovsprövning. Kommunernas planoch miljöavdelningar deltar inte i förhandlingar om ekonomisk kompensation. 4 LOKAL NYTTA

81 Med policyn som grund kan samrådsprocessen gå direkt in i konstruktiva samtal. Exempelvis behöver bygdens och exploatörens representanter tidigt diskutera de olägenheter som uppstår under byggtiden, med transporter, vägbyggen, etc. Man kan också tidigt gå igenom problemområden som vindkraftssatsningen kan bidra till att lösa, till exempel standardhöjning av vägar och bredbandsanslutning till byarna. För att kunna hävda sina ståndpunkter med framgång i samråd och förhandlingar är det viktigt att bygden har en enad hållning i de centrala frågorna. Här kan kommunens policy stärka bygdens position i exploateringsprocessen. Exploatören kan skriva avtal med rennäringen och andra lokala näringar, vars verksamhet försvåras av en vindkraftetablering. Men detta bör inte belasta bygdepengen. Rennäringens allmänna och enskilda intresse företräds av samebyarna. Näringarna bör hållas skadelösa under vindkraftverkens livstid. Direkt kompensation till närboende som lider särskilt stor skada av en exploatering bör också regleras i särskilda avtal. Ersättningar till ägare eller rättighetsinnehavare till mark där vindkraftverk uppförs regleras i särskilda avtal och berörs inte i denna policy. Det är viktigt att man har en enad hållning i de centrala frågorna Räkneexempel, lokal nytta Tio vindkraftverk à 2 MW antas producera 50 GWh per år, vilket kan försörja eluppvärmda småhus. Investeringen är ca 350 miljoner kr. Åtminstone ett verk bör kunna ägas av ett lokalt kooperativ eller lokala företag. Det ger lokala intäkter och ett lokalt bidrag till globalt klimatvänlig elproduktion. Att bygga de tio vindkraftverken skapar direkt ett 50-tal tillfälliga årsarbeten i regionen. Drift och underhåll ger kanske regionen en varaktig årlig sysselsättning motsvarande tre till fem årsarbeten. Med alla kringeffekter inräknade kan sysselsättningseffekten bli den dubbla. Bygdepeng på en procent av bruttoproduktionen kan ge bygden kr/år (elpris 40 öre, elcert 30 öre/kwh). Lokala markägare kan få betydligt mer och lokala näringar, till exempel rennäringen, kan också få kompensation. Källor till sysselsättningsberäkning med kringeffekter: Svensk Vindenergi Jobb i medvind, Energimyndigheten och Noden för arbetskraftförsörjning i Strömsund. LOKAL NYTTA 5

82 Återföring i andra länder samma grundtanke, olika modeller I länder jämförbara med Sverige är det självklart att den lokala nivån får del av vindkraftens vinster. Det är dessutom en princip som vinner terräng både i länder där rätten till lokal ersättning är lagfäst, och där den är frivillig. Danmark fick den 1 januari 2009 en ny lag som bland annat innehåller: Køberetsordning, för att stimulera lokalt ägande. Den ger lokalbefolkningen rätt att köpa minst 20 procent av nya vindkraftprojekt till självkostnadspris. Værditapsordning, för att kompensera minskade fastighetsvärden. Den ger fastighetsägare rätt till kompensation om deras fastigheter sjunker i värde till följd av att vindkraftverk byggs i närheten. Grøn ordning, för att ge kommunerna ersättning. En fond har bildats, där kommuner kan söka pengar för gröna projekt. Ett vindkraftverk på 3 MW ger kommunen möjlighet att söka totalt kronor (DKK) ( SEK) under verkets livstid. Garantiordning, som ger möjlighet för lokala vindkraftssatsningar att söka lånegaranti på upp till kronor (DKK) till förundersökningar vid nya projekt. Tyskland införde en ny lag den 1 januari 2009, med syfte att ge vindkraftkommunerna en större del av kakan än tidigare. Alla tyska företag betalar skatt till de kommuner där de är verksamma, utifrån hur många anställa de har i kommunen. Eftersom vindkraftverk kräver så lite personal på plats har skatten för dessa företag nästan helt hamnat i de kommuner där företagen har sina huvudkontor. Den nya lagen för vindkraftföretag innebär att 70 procent av skatten ska tillfalla den kommun där vindkraftverken är placerade, 30 procent den kommun där huvudkontoret finns. Enligt en beräkning från branschorganisationen BWE kan detta ge värdkommunen en årlig intäkt på euro per installerad MW ( SEK). Ett 3 MW verk skulle ge motsvarande kronor till kommunen. Pengarna går rakt in i kommunkassan och är inte på något sätt öronmärkta för de bygder där snurrorna står. Norge har ingen lag för att tillförsäkra den lokala nivån medel specifikt från vindkraften. Kommunerna kan däremot införa fastighetsskatt på upp till sju promille årligen av en anläggnings värde. Många kommuner väljer emellertid att inte införa denna frivilliga skatteform, eftersom den inte kan begränsas till att gälla enbart vindkraft. Det har därför blivit praxis med frivilliga överenskommelser i de kommuner som inte tillämpar eiendomsskatt. Då betalar vindkraftbolagen en ersättning motsvarande vad de skulle betalat i fastighetsskatt. Därutöver kan särskilda överenskommelser träffas, som i ö-kommunen Smøla, väster om Trondheim. Där byggdes en vindpark med 68 verk, som årligen producerar ca 450 GWh. Kommunen får här en årlig fastighetsskatt på ca 5,5 miljoner norska kronor (ca 6,7 miljoner SEK). Drygt halva beloppet används för företagsutveckling via Smøla Næringssenter. Därtill förhandlade kommunen fram en engångs- 6 LOKAL NYTTA

83 kompensation på 10,2 miljoner kronor då verken byggdes. Den norska föreningen för vindkraftkommuner LNVK arbetar aktivt för att ge kommunerna en automatisk rätt till ersättning, liknande den som vattenkraftkommunerna har i Norge. Skottlands modell för ersättning till lokal nivå kallas Community Benefit. Den bygger på en kommunal policy, skild från planerings- och tillståndsprocesserna. Upplägg och nivåer varierar, eftersom det är en frivillig goodwill -ersättning. I Highlandsregionen i Norra Skottland har det varit vanligt med en årlig ersättning på 2000 pund per installerad MW, men regionmyndigheten Highland Council arbetar för att höja ersättningen. Ett aktuellt fall är den planerade vindparken i Lochluichart ca fem mil väster om Inverness. Där ska det holländska bolaget Infinergy bygga en vindpark med sjutton stycken 3 MW turbiner. Kommunen har, med stöd från regionmyndigheten, förhandlat fram en årlig ersättning på 2750 pund per installerad MW under 25 år och med en årlig uppräkning på 3 procent för beräknad inflation (höjningen utfaller oavsett verklig inflation). Detta ger en total ersättning på ca pund, 1,6 miljoner kronor, per år. Pengarna placeras i lokala utvecklingsfonder. Spanien är en av de ledande nationerna när det gäller vindkraft, trots att spanska vindparker är relativt små. Systemet för stöd till vindkraftssatsningar sätter nämligen en övre stödgräns vid parker på 50 MW. Vindkraftverk ger kommunala skatteintäkter i två steg, direkt till kommunkassan. Typfall för en 50 MW vindpark: Inledningsåret tas en byggskatt vid ett tillfälle, på minst euro (kan vara upp till 10 gånger högre, bland annat finns här skillnader mellan landets regioner). Under 20 år kan kommunen ta ut en årlig skatt på euro. Detta är en ny beskattningsmöjlighet från 2009, efter beslut i Högsta Domstolen. Den gäller även för existerande vindkraft. Det är dessutom vanligt med frivilliga överenskommelser mellan kommun och exploatör i samband med vindkraftssatsningar till exempel bygge av idrottsanläggningar. Arrende till markägare betalas som regel i form av andel av bruttoproduktionen, på en nivå av 2,5-3 procent. Det förekommer även fast ersättning per installerad MW. Den betalas enbart till den som äger marken, inte i någon del till grannar. Exempel på återförda medel till lokal nivå, landbaserad vindkraft Land GWh/MW* lokalt** mottagare Sverige 2,3 0,5 % Bygden Danmark 2,1 0,4 % Grön kommunfond Norge 3,0 1,9 % Kommun Tyskland 1,9 3,9 % Kommun Skottland 3,0 1,3 % Bygden Spanien 2,2 1,1 % Kommunen * Varje installerad MW ger årlig medelproduktion på 1,9-3,0 GWh i angivna länder ** Uppskattad återföring till lokal nivå från exemplen i policyn, vid antaget elpris 80 öre/kwh LOKAL NYTTA 7

84 Växande medvetenhet i svenska kommuner I Sverige växer kommunernas medvetenhet om vad vindkraften kan ge, och om hur de själva bäst bidrar till att utveckla denna energiform. Rättvik hör till dem som gått före när det gäller att söka former för en vindkraftsutbyggnad som ger både lokal och global nytta. Rättviks kommun driver flera viktiga principer när det gäller vindkraftens roll som lokal drivkraft: alla vindkraftexploatörer ska betala bygdepeng till en fond för lokal utveckling, och kommunen ska själv äga så mycket vindkraft att det täcker nästan hela elbehovet för egna fastigheter och anläggningar. Dessutom uppmuntrar man lokalt ägande i form av kooperativ. I översiktsplanen tänker kommunen dra upp riktlinjerna för hur vindkraftsfrågorna i sin helhet ska hanteras. När O2/Vindkompaniet byggde nio vindkraftverk på Hedbodberget/Munkberget köpte kommunen två, varav ett halvt såldes till ett vindkooperativ. När nu ytterligare sex snurror byggs köper kommunen en av dem. Orsaken till att kommunen vill äga vindkraft är att man inte betalar elskatt och moms på den el som används i egna fastigheter och anläggningar. Med nästan två och ett halvt vindkraftverk i sin ägo kommer Rättviks kommun att ha en egen produktion på ca 15 GWh/år, vilket täcker ca 80 procent av det egna elbehovet. Högre bör andelen inte ligga eftersom hela årsproduktionen blir skattepliktig om den något år skulle överskrida den egna förbrukningen. Kommunen räknar med att detta ägande ger en årlig besparing på flera miljoner kronor. En annan fördel är att man vet vilka kostnader man kommer att ha för elen ett par decennier framåt. Kommunen anser att den som vill bygga vindkraftverk i Rättvik ska betala en bygdepeng på minst 0,5 procent av bruttointäkten. Med O2/Vindkompaniet kom man överens om en nivå på 0,5 procent av bruttoproduktionen. Detta ger ca kronor per år från de 15 vindkraftverken i den fullt utbyggda parken. Denna bygdepeng samlas i en utvecklingsfond som berörda bygder kan söka medel ifrån. Ansökningarna bereds av byarådet medan beslut fattas av kommunstyrelsens arbetsutskott. Att beslutsfunktionen ligger på kommunal nivå motiveras med att alla byar inte är representerade i byarådet. 8 LOKAL NYTTA

85 Det kooperativt ägda 1,5 MW vindkraftverket Offelia på Råshön i Offerdal har gett god utdelning sedan december En normal årsproduktion beräknas till 4,3 GWh. Exempel på vindkraftprojekt i Jämtland och norra Sverige Vindpark Råshön Storrun Glötesvålen Havsnäs Stentjärnåsen Ollebacken Rätan/ Digerberget Säliträdberget Malå, sex byar Blåsmark, Piteå Företag Vindkompaniet Dong Energy Vindkompaniet RES/NV Wallenstam Ollebacken Wallenstam Vindkompaniet Nordisk Vindkraft Kraftö vind Uppförd* Antal Prod** Bygdepeng Anm (Tillstånd) verk GWh/år 2004/ ,3 % Ett verk ägs kooperativt ,2 % 3780 kr/mw till byalaget (2009) ,5 % nära 1 mkr/år till byalaget ,2 % bygden får 360 tkr/år 2009/(2010) ,3 % (2006) 6 30 Alla verk ägs lokalt. Bygdepeng < 1 % för planerad park i närheten (Munkflohögen) (2009) 6 30 < 0,5 % ,5 % Sollerö sockenförening (2009) ,17 % Kommunen erbjöds 0,35% nu i stället 0,17% till byaföreningar planerat ,2 % Erbjudande till bygden projekt (0,1% samebyn, 4% markägare) * Färdigställda projekt anges i tredje kolumnen utan parantes. Ännu ej färdiga projekt anges med tillståndsår inom parantes. ** En gigawattimme (GWh) antas ge bruttointäkten 700 tkr (elpris 40 och elcert 30 öre/kwh). Bygdepengen beräknas i procent av den årliga intäkten. Ett tvåmegawattsverk producerar omkring 5 GWh/år. LOKAL NYTTA 9

86 Avtal om vindkraftsfonder Med pengar från vindkraften kan bygder få ny utvecklingskraft. Fonder kan stödja strategiska satsningar och stärka insatser för uthållig utveckling. Vid etablering av vindkraft bör avtal tidigt upprättas mellan exploatör och byagrupp, eller annat organ som representerar den berörda bygden. Huvudpunkter i detta avtal bör vara de som återges i inledningen av denna policyskrift: Ersättning till berörd bygd med minst en procent av bruttoproduktionsvärdet Pengarna används för uthållig utveckling i berörda bygder Minst tio procent av anläggningen erbjuds till lokala intressenter. Avtalets formuleringar handlar alltså i hög grad om hur man i respektive fall vill förverkliga dessa målsättningar. Vissa faktorer är lika oavsett ort, andra kan skifta, beroende på lokala variationer och skilda ambitioner. Här intill följer ett antal exempel på frågeställningar som kan ingå i ett dylikt avtal förutom de självklara, om objektet, avtalsslutande parter, avtalstid etc: Frågor att beakta Vid upprätande av fond - Vem ska administrera fonden, vilka ska ingå i styrelsen, hur ska administrationen finansieras? Utbetalning av bygdepengen - Hur stor är ersättningen, inklusive indexering, och när ska den inbetalas till fonden från vindföretaget? Fondens syfte - I en ändamålsparagraf kan Vindkraftfondens ändamål och syfte formuleras. Hur ska den verka för att främja hållbar utveckling och investeringar som gagnar det allmänna intresset i bygden? Användningsområden - Då fondmedel ska användas för utveckling av bygden kan ett brett spektrum av åtgärder diskuteras. Det kan handla om drift och investeringar för exempelvis projekt, näringslivsfrämjande åtgärder, vägar, turism, infrastruktur och stipendier liksom för kreditgarantier och borgen till företag med finansieringsbehov. Lokalt delägande - Om tio procent av vindkraftanläggningens värde ska bjudas ut till lokala intressenter behöver tänkbara former av lokalt delägarskap övervägas. Kooperativ är den vanligaste formen, med andelar som svarar mot en årsproduktion på 1000 kwh (upp till den egna elanvändningen). Det behöver klargöras vilka som ska få erbjudandet och i vilken ordning olika kategorier ska bjudas in. Det kan handla 10 LOKAL NYTTA

87 om de närmast boende, kommuninvånare, aktörer i en större region. Vad är bygd/närområde? - Om det beslutas att fondmedlen ska användas framför allt i vindkraftverkens närområde behöver detta område definieras. Ett antal faktorer kan vara lämpliga att ta med i bedömningen, t ex: avstånd, hur synlig vindkraftanläggningen blir, om det finns byar som bör hållas samman i bedömningen. Tänkbara sökande av fondmedel - Vem ska kunna söka fondmedel? Ska kretsen begränsas till mantalsskrivna personer, plus föreningar och företag i den berörda bygden? Ska medel kunna sökas även av personer/företag utanför den berörda bygden under vissa villkor? Tänkbara ändamål - Ska vindkraftfondens medel kunna användas för ändamål som normalt är skattefinansierade eller på annat sätt betalas med allmänna medel? Ska alternativ som stärker hållbar utveckling och lokal ekonomi prioriteras? Redovisning av hur medlen används - När och hur ska det redovisas hur medel ur fonden använts? Vilka villkor ska gälla för medel som utbetalats men inte förbrukats? Hantering av medel som inte utbetalats - Ska fondmedel som inte utbetalats under året stå kvar på kontot för eventuell utdelning påföljande år? Hur ska räntan hanteras? Beredning och beslut - Vilket/vilka organ ska bereda och besluta om fondmedlens användning? Ägarförändring - Vad händer med avtalet om vindparken eller delar därav säljs eller på annat sätt övergår till ny ägare? Råshön akvarell av Eva Sundin, Ås. LOKAL NYTTA 11

88 Denna policyskrift är framtagen av Jämtlands läns kommuner i samverkan. Maj 2010 Produktion: Bild & Mening. Tryck: Berndtssons Tryckeri, Östersund. 12 LOKAL NYTTA

89 PM PM Kommentar till Jämtlands material om vindkraftens lokala nytta. Bakgrund På uppdrag av Kommunförbundet Norrbotten har vi bildat en arbetsgrupp i syfte att ta fram ett kunskapsunderlag som behandlar frågan om kommunala återförings- /bygdemedel samt utarbeta ett förslag till gemensam policy för kommunerna i Norrbotten över hur man bör förhålla sig till återföringsmedel från vindkraft. I uppdraget har vi granskat det upplägg som Kommunförbundet i Jämtland har tagit fram. Arbetsgruppen består av: Per Lidström, Arvidsjaur och Arjeplog, Torbjörn Körlof, Övertorneå, Bernt Wennström, Gällivare samt Christer Sundqvist, Luleå Jämtlands upplägg Jämtlands material är i stort bra och vi kan utgå från det materialet vid framtagande av en policy för Norrbotten. Informationsmaterialet kan dock behöva anpassas innan det skickas ut i länet. Nedan framgår arbetsgruppens syn på materialet. Lokalt ägande Arbetsgruppen har dock reagerat på att så stor vikt läggs på bygdemedel när de stora möjligheterna finns i ett kommunalt delägande som känns som en viktigare fråga. Materialet bör därför kompletteras med exempel på vilka lösningar som är lämpliga/möjliga för en kommun. Det har publicerats en handbok för kommuner om Lokalt ägd vindkraft av Tore Wizelius. I skriften finns exempel på kommuner med lång erfarenhet av vindkraft i egen regi och hur man agerat i tex, Falkenberg, Kalmar och Göteborg. Det finns även exempel på kommuner som agerat under den senaste tiden som Rättvik, Piteå, Robertsfors och Umeå mfl. Handboken finns att hämta på Nätverket för vindbruks hemsida: 20f%c3%b6r%20web.pdf Det är dock viktigt att varje kommun själv tänker igenom frågan och agerar. Det finns ett antal ställningstaganden kommunen måste göra. Kommunen bör ta ställning till om man ska vara aktiv ägare eller ej. Om man ska vara aktiv delägare behöver man även fundera på vilka ägandeformer som kan vara lämpliga. Är man som kommun eller kommunalt bolag stor förbrukare av el kan det vara tryggt att säkra leverans till ett visst pris. Det finns även skattemässiga fördelar att producera el till sin egen konsumtion så länge det inte sker någon försäljning av delar av produktionen. Det kan av det skälet vara lämpligt att producera max 75 % av den egna förbrukningen.

90 Bygdemedel När det gäller bygdemedel så anser arbetsgruppen att begreppet bygd inte används i så stor utsträckning i länet. Det kan därför vara bättre att använda kommunbegreppet. Det är dock viktigt att medlen inte går in till kommunkassan utan att man bildar en vindkraftsfond enligt Jämtlands exempel. Det kan finnas fördelar med att kommunerna ansvarar för att förhandla fram ett avtal och att administrera upprättandet av en fond. Det är då särskilt viktigt att ge närmast berörda byar möjlighet att vara med i processen med att ta fram regler kring dessa fonder. Näringslivets organisationer bör finnas representerade i styrelsen. Turistnäringen och exploatörerna bör också bjudas in. Arbetsgruppen vill även försöka finna andra sätt att formulera hur ersättningen ska beräknas. Det bör bl. a. finnas incitament för att producera maximalt hela tiden. Det finns exempel på ersättning per installerad effekt istället för per produktion. En procentsats på bruttoproduktionen har dock använts i branschen en längre tid och det krävs fördjupade studier och en dialog med branschen innan man inför något nytt system. Vi är lite tveksamma till att kommunerna begär mer än 0,5 % i bygdemedel. Arbetsgruppen har även undersökt möjligheten att reglera frågan om bygdemedel vid tillståndsprövning enligt miljöbalken. Resultatet från undersökningen presenteras i särskilt PM. Det bör föras en dialog med länsstyrelsen i syfte att förankra tankesättet med att ha en bygdepeng i länet. Frågan om ersättning till berörda samebyar ingår inte i denna policy. Markintrångsersättning eller kompensationsåtgärder för rennäringen får ske genom förhandlingar med respektive sameby. Det är svårt att bestämma några generella ersättningar då förutsättningarna är så platsspecifika. Vi rekommenderar att exploatörerna förhandlar med berörda samebyar i samband med att man skaffar sig markavtal. Samtliga förhandlingar med vindkraftintressenterna bör ske tidigt i processen. Detta för att alla anspråk ska vara tydliga och för att lättare kunna bedöma projektets lönsamhet. Kommunerna bör sprida information till sina lokala mindre markägare om att man bör vara varsam vid tecknande av markavtal. Detta kan ske tex genom att använda sig av Nätverket för vindbruks Vindavtal som finns här: eller genom att anlita kunniga företrädare. Erfarenhetsmässigt finns exempel på dåliga markarrendeavtal som kan gälla för lång tid, sakna krav på att arrendatorn ska vara aktiv och därmed hindra en exploatering och dessa avtal kan vara svåra att häva. Öviga frågor Det är bra om det finns ett forum för erfarenhetsåterföring så att kommunerna kan fånga upp och sprida information vidare till sina medborgare samt agera politiskt om man finner det nödvändigt. Vi har bl.a. uppmärksammat ett problem med att prövningen av vindkraftparker och anläggande av kraftledning sker separat. Mer information kring detta kommer senare.

91 PROMEMORIA ÖSTER5UND5 KOMMON Handläggare Maria Lewandowski PM - juridiska aspekter avseende kommuners agerande för utgivande av bygdepeng m.m, Syfte Inom flera svenska kommuner har frågor om "bygdepeng'" vid etablering av vindkraftverk aktualiserats. Frågan har ofta en stor politisk betydelse för kommunen och en grundläggande fråga blir på vilket sätt som kommunen kan och bör engagera sig. Gällande rätt angående ersättning Enligt den svenska lagstiftningen finns inga tvingande regler om att en exploatör ska betala medel till bygden. Den ersättning som kan utgå bygger på exploatörens fria vilja. Den vanligaste formen av ersättning vid uppförande av vindkraftverk är så kallad arrendeersättning, dvs. ersättning för upplåtelse av nyttjanderätten av mark som betalas av nytt j aren till markägaren. Denna ersättningsform bygger på ett ömsesidigt presterande från parterna; markägaren upplåter mark mot att exploatören utger ersättning. Vid sidan om sådan nyttjanderättsersättning förekommer också avtal av mer benefik karaktär, dvs. den ena avtalsparten utger en prestation som inte motsvaras av någon motprestation (jfr gåva). Det handlar i båda fallen om privaträttsliga avtal, det vill säga avtal mellan privatpersoner eller företag. Det är upp till de avtalande parterna att komma överens om avtalsvillkoren, såsom mellan vilka avtalet ska gälla, avtalstid, ersättning m.m. Ett avtal som bygdepeng är ett så kallat benefikt avtal. Varken kommunen eller någon annan har någon juridisk möjlighet att framtvinga någon fonn av ersättning till bygden då det inte finns något stöd i lagen för detta. (Den enda rättsliga möjligheten, dvs. med grund i lagen, att uppställa villkor för att tillgodose allmänna intressen för att tillåta viss verksamhet tillkommer regeringen, enl 17 kap 7 Miljöbalken, och avser i hu- 1 Bygdepengen avser att återföra en del av vinstmedlen från vindkraftverken till bygden. Tanken är att naturresursen är en gemensam tillgång och den olägenhet som etableringen innebär borde kompenseras genom att bygden där etableringen sker kompenseras, i första hand ekonomiskt, årligen. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

92 PROMEMORIA 2 ÖSTERSUNDS KOMMUN vudsak större verksamheter med stor miljöpåverkan, vari uppförande av vindkraftverk troligtvis inte innefattas.) Kommunens roll/behörighet I kommunallagen regleras kommunens så kallade befogenhet/kompetens, det vill säga vad kommunen kan/får ägna sig åt. Inom kommunens allmänna kompetens faller sådana angelägenheter som är av allmänt intresse och som har anknytning till kommunens område (2 kap. 1 kommunallagen). Bedömningen sker med utgångspunkt utifrån om det är lämpligt, ändamålsenligt, skäligt osv. Från det allmänna intresset skiljs alltså sådant som är av enskilt intresse. Ilaavet på allmänintresse ligger ett principiellt förbud att ge understöd åt enskilda, eftersom det i regel inte är ett allmänt intresse att sådant understöd lämnas. Då bygdepengen avser ett avtalsförhållande mellan privata aktörer är det vara tveksamt om det anses vara av ett allmänt intresse. Frågan har inte berörts i den juridiska litteraturen och har inte heller prövats av domstol Generellt sett ligger det utanför den kommunala kompetensen att styra privaträttsliga avtalsförhållanden. Om kommunen upprättar någon form av policydokument bör dokumentet vara formulerat så att det är en ren viljeyttring från politiskt håll och inte formuleras som direkta uppmaning som på något sätt uppfattas som bindande. Man ska här ha i åtanke att skrifter från kommunen ofta uppfattas som kvalitetssälaade varför försiktighet och överväganden vid formuleringar i dylika slaifter är att rekommendera. Fullmäktiges antagande aven policyskrift som inte uppfattas som bindande bör kunna inrymmas i den kommunala kompetensen. För att skriften inte ska uppfattas som påtvingande bör den inte vara allt för detaljreglerad. Frågan om utgivande av bygdepeng bör inte behandlas i samband med tillståndsprocessen enligt plan- och bygglagen. Dessa processer ska hållas åtskilda. Frågan om antagande av principer eller en policyslaift har inte varit föremål för domstols prövning. Därför är det osäkert om antagande av principer skiljer sig från ett aktivt handlande från kommunens sida när en fråga om överskridande av den kommunala kompetensen prövas. För det fall kommunen har tänkt agera som ombud eller liknande i förhandlingsprocessen mellan avtalsparterna (exploatören och bygden) torde detta strida mot den allmänna kompetensregeln då det finns ett principiellt förbud för kommunen att ge understöd åt enskild. I kommunallagen regleras också den så kallade likställighetsprincipen (2 kap 2 kommunallagen). Principen innebär att kommunen ska behandla sina medlemmar lika. Tar kommunen på sig en ombudsroll i fråga om bygdepengen har kommunmedlemmarna behandlats olika om inte kommunen tar på sig den rollen även i andra sammanhang. Drar man frågan längre så att kommunen börjar utöva en om- Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

93 PROMEMORIA listersunlls KOMMUN budsverksamhet konkurrerar denna verksamhet med den privata sektorn vilket i vissa fall borde kunna strida mot de nya konflikthanteringsreglerna i konkurrenslagstiftningen. För att de i kommunallagen föreskrivna reglerna (förbud att ge understöd åt enskilda och likhetsprincipen) inte ska överträdas bör stor försiktighet iakttas i kommunens engagemang i frågan. Genom att uttrycka en politisk vilja om att vindkraftsexploatörer ska utge bygdepeng torde inte kommunallagens regler vara överträdda. Andra engagemang där kommunen hjälper en part på något sätt kan ses som att kommunen ger understöd åt bygdens intressenter i den tilltänkta avtalsprocessen. Kommer man fram till att det kommunala engagemanget, i ett enskilt fall, angående "bygdepengen" rättsligt sätt innebär att kommunen överskrider kommunallagens regler bör kommunen vara medveten om och överväga de risker som agerandet medför. Den risk kommunen tar i och med antagandet av policydokumentet eller andra beslut som hänförs till bygdepengen är att beslutet kan överklagas till domstol enligt kommunallagens regler om laglighetsprövning. Att frågan om bygdepeng är av allmänt intresse i den politiska debatten är en annan sak än att det är ett allmänt intresse i kommunallagens mening. Något som talar för att det är ett allmänt intresse och att kommunen har befogenhet att handskas med frågan är att vindkraften har en påverkan på miljön, turismen osv. Detta är ju dock något som kommunen tar hänsyn till vid beviljande av bygglov, miljöanmälan osv. Det blir tvetydigt om kommunen i sin tillståndsprövning tillstyrker exploatörens ansökan om uppförande av vindkraftverk och sedan kommer fram till att verksamheten påverkar bygden negativt i sådan utsträckning att någon form av ersättning ska utgå. Otillbörlig påtryckning, snedvridning av konkurrens m.m, En policyskrift i sig kan inte i juridisk mening utgöra en muta eller en otillbörlig påtryckning då den ska vara uttryck för en viljeyttring. Reglerna kring mutbrott bör dock i korthet uppmärksammas. Brottet kan bara begås aven fysisk person, dvs inte av kommunen. För att mutbrott ska föreligga ska, något förenklat, en tjänsteman för sig själv eller för annan, ta emot, låta sig utlova eller begära muta eller annan otillbörlig belöning för sin tjänsteutövning (BrB 20kap 2 ). Mot bakgrund härav bör den eller de tjänstemän som handlägger ärenden om tillståndsgivning för upprättande av vindkraftverk inte beröra frågan om eventuell bygdepeng eller annan ersättning. Eftersom det inte finns något stöd för utgivande av bygdepeng i lagen och då reglerna kring tillståndsgivning anger vilka hänsynstaganden som ska tas vid tillståndsgivningen ska det aldrig ha någon betydelse för tillståndsgivningen humvida exploatören utger bygdepeng eller ej. Som anförts ovan angående "gällande rätt" tillkommer det endast regeringen vid tillståndsgivning av verksamhet med stor miljöpåverkan att uppställa villkor. Kom- Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

94 PROMEMORIA ilstersunus KOMMUN munen är en förvaltningsmyndighet och ska iaktta förvaltningslagens regler om opartiskhet vid beslutsfattande, vilket betyder att icke betydande omständigheter inte får påverka beslutsfattandet. Den fria rörligheten och konkurrensrätten m.m. Frågan om hur återföring av medel till bygden m.m. ska utformas kan skifta. Ibland föreslås att exploatören ska erbjuda lokala aktörer att köpa in sig i vindkraftsverken. Om en kommun framför en sådan policyprincip ska följande beaktas. Den svenska konkurrens lagstiftningen har sin grund i artikel 101 och 102 i Lissabonfördraget. Konkurrensreglerna tar främst sikte på att två eller flera företag ingår avtal med varandra som snedvrider konkurrensen, t.ex. priser eller andra affärsvillkor direkt eller indirekt fastställs, att marknaden delas upp mellan parterna etc. Då kommunen inte är företag eller avtalspart omfattas den inte direkt av dessa regler. Å andra sidan riskeras en snedvridning av konkurrensen då exploatören uppmanas att utbjuda viss del av vindkraftsanläggningama till lokala intressenter. Vidare skulle ett handlande där kommunen propagerar för att just lokala aktörer ska få köpa in sig i del av vindkraftverken strida mot EV:s grundprinciper om den fria rörligheten och förbudet mot diskriminering då ett sådant erbjudande skulle riktas mot ett begränsat område med köpare. Förfarandet skulle också strida mot ett affärsstrategiskt tänkande där staten eller kommunen styr hur den enskilde företagaren kan eller bör agera. I konkurrens lagen finns också nya regler angående konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. Dessa innebär i korthet att en kommun som har ett dominerande inflytande över en juridisk person genom ägarskap, finansiell medverkan, gällande regler eller på annat sätt (skulle kunna vara genom tillståndsgivning) och genom att tillämpa ett visst förfarande snedvrider förutsättningarna för en effektiv konkurrens kan påföras en konkurrensskadeavgift. Även om en politisk viljeyttring inte kan utgöra ett dominerande inflytande kan i vart fall den tredje principen strida mot tanken med en fri konkurrens. Då lagstiftningen är ny sedan årsskiftet finns ingen utvecklad praxis på området. Sammanfattning En kommun som vill driva frågan om återföring av medel till bygden vid etablering av vindkraftverk bör begränsa detta till att vara en politisk viljeyttring. En kommun har ingen rätt att "hjälpa till" i förhandlingar mellan parterna utan det är upp till parterna om de själva vill framföra ett önskemål om att kommunen ska medverka. Om principer för bygdepeng/skrift tas fram bör frågan om bygdepeng inte sammanblandas med frågor kring tillståndsgivning. Kommunen bör heller inte ge råd om hur eventuella medel Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

95 PROMEMORIA ÖSTERSUNDS KOMMUN ska förvaltas och vilken typ av association som ska bildas av bygden då kommunen inte har denna kunskap. Dessa frågor ska lösas av de privata aktörerna och om de behöver hjälp med detta finns möjlighet att få sådant bistånd av näringslivet. Om en kommun överväger att propagera för att lokala aktörer ska få rätt att köpa in sig i vindkraftverken ska kommunen också vara medveten om att detta strider mot de grundtanken med EU:s regelverk om att alla ska ha samma rätt att agera på olika länders marknader och att en säljare ska kunna vända sig till den köpare han tycker är lämpligas. Frågan om kommunens kompetens och eventuella stridigheter mor EUrätten har såvitt är känt inte varit föremål för prövning. Frågan har inte heller behandlats av svenska myndigheter såsom konkurrensverket, närings departementet, EVkommissionen (i Sverige) enligt uppgift från tjänstemän hos dessa enheter. /Maria Lewandowski, kommunjurist Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

96 Val efter Linda Ylivainio, (c ), Övertorneå Linda Ylivainio, ordinarie ledamot i styrelsen för Centerpartiet, har enligt bifogad skrivelse avsagt sig uppdragen i Kommunförbundet Norrbotten. Hennes uppdrag har varit: Ordinarie ledamot i styrelsen Ledamot i Kulturberedningen Ersättare i Tillväxtberedningen Ersättare i Regionala partnerskapet Ledamot i Kolarctic ENPI CBC (nominering) Ordinarie ledamot i styrelsen Enligt stadgarnas 12 erbjuds Centerpartiet representation i styrelsen med en ordinarie ledamot och en ersättare: Medlemskommunerna väljer en ordinarie ledamot och en ersättare till förbundets styrelse. Valet förrättas före årsskiftet det år som det genomförts allmänna val till kommunfullmäktige. Ledamöterna väljs för perioden intill nästa förbundsfullmäktige genomförts året efter det att allmänna val till kommunfullmäktige ägt rum. Nytt val av styrelse kan dock ske vid extra förbundsfullmäktige som påfordrats av förbundets revisorer. Om ledamot eller ersättare avgått, ska fyllnadsval förrättas av berörd medlemskommun. Parti representerat i minst hälften av medlemskommunernas fullmäktigeförsamlingar men ej erhållit ordinarie styrelseplats, erbjuds representation i styrelsen med en ordinarie ledamot och en ersättare vardera. Centerpartiets distriktsordförande Kristina Bäckström har via e-post meddelat att partiet utser Majvor Sjölund, Piteå, till ordinarie ledamot i Kommunförbundet Norrbottens styrelse efter Linda Ylivainio. Ledamot i Kulturberedningen Styrelsen har , 91, ärende Inrättande av kulturberedning beslutat bland annat att länets kommuner representeras med åtta ledamöter i kulturberedningen enligt följande: - Presidiet Kommunförbundet Norrbotten 3 representanter - Kiruna/Gällivare kommuner 1 representant 1

97 - Pajala/Övertorneå/Haparanda kommuner 1 representant (vakant efter Linda Ylivainio (c), Övertorneå) - Kalix/Överkalix kommuner 1 representant - Piteå 1 representant - Arjeplog/Arvidsjaur/Älvsbyns kommuner 1 representant Ersättare i tillväxtberedningen Kommunernas nuvarande representanter framgår av förteckning nedan. Ordinarie: Peter Roslund, (s), Piteå Tommy Nyström, (s), Gällivare Gunnel Simu, (s), Haparanda Anders Josefsson, (m), Luleå Christina Snell-Lumio, (v), Övertorneå Ersättare: Kristina Zakrisson, (s), Kiruna Jerry Johansson, (s), Arvidsjaur Britta Flinkfeldt-Jansson, (s), Arjeplog Hans Lönnelid, (mp), Överkalix Vakant efter Linda Ylivainio, (c), Övertorneå Ersättare i Regionala partnerskapet Kommunernas nuvarande representanter framgår av företeckning nedan. Ordinarie: Karl Petersen, (s), Luleå Tommy Nyström, (s), Gällivare Bengt Olov Innala, (s), Haparanda Anders Josefsson, (m), Luleå Ersättare: Peter Roslund, (s), Piteå Anna Hövenmark, (v), Jokkmokk Stefan Andersson, (s), Jokkmokk Vakant efter Linda Ylivainio, (c), Övertorneå Ledamot i Kolarctic ENPI CBC Kommunförbundet Norrbottens representanter i Övervakningskommittén Kolartic ENPI CBC är Jerry T. Johansson, (s), Arvidsjaur, och vakant efter Linda Ylivainio (c), Övertorneå. Näringsdepartementet, Regional tillväxt, anhåller via e-post om styrelsens nominering av ledamot efter Linda Ylivainio. I meddelandet påtalas vikten av att Kommunförbundet Norrbotten representeras av en kvinna och en man. Styrelsen har därmed att utse ny ledamot i Kulturberedningen, ersättare i Tillväxtberedningen, ersättare i Regionala partnerskapet samt nominera ledamot i Kolarctic ENPI CBC efter Linda Ylivainio. 2

98 Presidiet föreslår Att Att Pajala, Övertorneå och Haparanda kommuner tillsammans ges möjlighet att nominera en ledamot till Kulturberedningen val efter Linda Ylivainio, (c), Övertorneå, i övrigt sker enligt ärendebeskrivningen 3

99 Ärende 16

100 Yttrande över betänkandet (SOU 2011:55) Kommunaliserad hemsjukvård Några av länets kommuner och landstinget har givits möjlighet att yttra sig över rubricerade ärende. Beredning av bifogad förslag till yttrande har skett gemensamt med landstinget. Presidiet föreslår Att styrelsen bifaller förslag till yttrande och antar det som sitt eget 1

101 Dnr XXX Socialdepartementet Stockholm Remissyttrande Yttrande över betänkandet Kommunaliserad hemsjukvård (SOU 2011:55) (Dnr S /FST). Norrbottens läns landsting och kommunerna i Norrbotten vill framföra följande synpunkter på förslaget. Uppdraget Utredningen anses ha uppnått lyckosamt resultat beträffande uppdraget att stödja landsting och kommuner i processen att överföra ansvaret för hemsjukvård från landstingen till kommunerna. Utredningen har underlättat materialåtkomst och varit tillgänglig för dialog och redovisningar i olika sammanhang. Hemsjukvård Kommunerna och landstinget i Norrbotten tillstyrker utredningens förslag att ge kommunerna en vidgad befogenhet att tillhandahålla hälso- och sjukvård i den enskildes hem. Att kommunernas befogenhet föreslås omfatta alla hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet, i både ordinärt och särskilt boende anser länet vara positivt. Kommunerna och landstinget delar utredningens uppfattning att den kommunala kompetensen inte ska begränsas till att avse endast så kallad primärvårdsansluten hemsjukvård då den medicinska utvecklingen har medfört att begreppet primärvårdsnivå inte längre utför en lämplig avgränsning. Lagförändringen innebär en anpassning till dagens situation och möjliggör ett flexibelt nyttjande av personalens kompetens till gagn för den enskilde i behov av vård och omsorgsinsatser. De gemensamma resurserna nyttjas på ett mer optimalt sätt och parallella organisationer minimeras. Utredningen uppmärksammar att det finns områden där kommuner idag utför hälso- och sjukvårdsinsatser utan lagligt stöd. Dessa är korttidsvistelse enligt LSS, i hem för vård och boende (HVB) och inom skolan. Utredningen har inte haft i uppdrag att utreda dessa områden. Ansvarsförhållandena bör dock utredas vidare för att skapa klarhet även inom dessa områden.

102 Den ekonomiska regleringen vid ett överförande av hemsjukvården Kommunerna och landstinget delar utredningens uppfattning att dagens ekonomiska system inte är rimligt. Kommuner som inte skatteväxlat får ett högre bidrag genom de tio län som redan genomfört en skatteväxling av hemsjukvården. Förslaget med ett hemsjukvårdstillägg på 1,5 procent av standardkostnaden är en nödvändig justering i systemet för att utjämna de effekterna som annars skulle uppstå. Kommunerna och landstinget tillstyrker utredningens förslag att tidsbegränsa möjligheterna till en länsvis mellankommunal utjämning för hemsjukvården till maximalt fem år. Kommunala läkare Kommunerna och landstinget delar utredningens bedömning att kommunerna inte bör ges befogenhet att anställa läkare. Ansvarsfördelningen mellan kommuner och landsting blir således fortsatt tydlig. I ett län med små kommuner och redan befintliga svårigheter att rekrytera specialister inom allmänmedicin skulle sådana befogenheter riskera att ytterligare försämra förutsättningarna för rekrytering. Frågan om förutsättningar för tjänsteköp av hälso- och sjukvårdsinsater Kommunerna och landstinget anser det vara av yttersta vikt att lagstiftningen utformas för att underlätta tjänsteköp av hälso- och sjukvård mellan huvudmännen. Genom tjänsteköp skapas goda förutsättningar att tillgodose enskilda individers behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vård och omsorg samt bättre nyttjande av gemensamma resurser. Ersättning för hemsjukvårdspatienter från EES-länder m fl Kommunerna och landstinget tillstyrker förslaget att även kommuner ska kunna få ersättning från försäkringskassan avseende vård av patienter från EES-länder m fl. Avgiftssystem Kommunerna och landstinget ser positivt på den utredning som ska se över avgiftsstrukturen för hälso- och sjukvård, läkemedel och delar av äldre- och handikappomsorgen. En överföring av ansvaret för hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende från landstingen till kommunerna bör inte innebära att den enskilde drabbas av fördyrande kostnader för sin hälso- och sjukvård. Avgiftssystemet bör utformas för att åstadkomma en struktur för avgifter och högkostnadsskydd som långsiktigt bidrar till att utveckla kvaliteten och effektiviteten i vården och omsorgen och som värnar om de grupper som har de största behoven. IT-utveckling Kommunerna och landstinget delar utredningens uppfattning att det behövs ytterligare satsning och samordning för att stödja och driva IT-utvecklingen i kommuner och landsting. Tillgång till samordnade journalsystem där kommuner och landsting kan utbyta information kring en patient/brukare är av yttersta vikt för att skapa bra förutsättningar att bedriva god och patientsäker vård och omsorg.

103 Norrbottens läns landsting Kommunförbundet Norrbotten Kent Ögren Landstingsstyrelsens ordförande Karl Petersen Ordförande

104 Ärende 16

105 Hastighetsbegränsningar i kommunerna Ledamoten Peter Roslund, (s), Piteå, föreslår att styrelsen diskuterar en harmonisering av hastighetsregler i tätort i Norrbottens kommuner. Presidiet föreslår Att att styrelsen diskuterar ärendet enligt förslaget