Utvärdering av Public & Private Social Responsibility Initiativ - CSR Västsverige

Transkript

1 Utvärderingsrapporter 2012:03 Regional utveckling Utvärdering av Public & Private Social Responsibility Initiativ - CSR Västsverige Utvärderingen är genomförd av IM-gruppen

2

3 Förord Västra Götalandsregionen medfinansierar ett stort antal projekt och verksamheter som syftar till att främja en hållbar regional utveckling. Samtliga projekt och verksamheter som medfinansieras av Västra Götalandsregionen följs upp genom regelmässig och kontinuerlig insamling av information som gör det möjligt att se hur verksamheten utvecklas. Mer djupgående utvärderingar görs av program samt av flera verksamheter och projekt varje år. CSR Västsverige är en ideell förening som bildades Föreningens medlemmar är företag och organisationer i Västsverige som vill verka för ett ökat samhällsansvar i ett globalt perspektiv. Målet med projektet är att bidra till en stärkt långsiktig regional utvecklingskraft i ett hållbart samhälle. Den övergripande målsättningen med utvärderingen är att få kunskapsunderlag i hur föreningen har utvecklats kopplat till de beslut som fattas samt utifrån den inriktning som var syftet med uppstarten av nätverk och förening. Vidare ska utvärderingen visa på projektets resultat och effekter samt belysa utvecklingsområden för verksamheten. Utvärderarna lyfter att den struktur som CSR Västsverige har byggt upp förefaller ändamålsenlig och lämpad för de ändamål som verksamheten har som syfte att tillgodose. Utvärderarna lyfter bland annat fram att föreningen bör överväga att bredda föreningens verksamhet mot affärsstrategi tydligare än vad som hittills skett. Föreningen bör även enligt utvärderarna prioritera upp frågan om medlemsvärvning. Utvärderingen har genomförts av Jan Hedman vid IM-gruppen i Uppsala AB tillsammans med Niklas Zandén, föreståndare för Centre for Business in Society på Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet. Västra Götalandsregionens kontaktperson är Monica Emanuelsson. Göteborg 2 maj 2012 Mats Granér Chef Analys och uppföljning Västra Götalandsregionen

4 (4)

5 Sammanfattning Organisationen CSR Västsverige har under den aktuella perioden utvecklats från ett nätverk av lös struktur till en ideell förening, som i sin tur successivt har utvecklats mot fastare rutiner och börjar finna sin form. Struktur Föreningen har idag ett ändamålsenligt kansli, allt erfarnare personal på 1,5 heltid, samt en styrelse som liksom medlemmarna kommer från stora och små företag, offentliga aktörer och den ideella sektorn. Styrelsen har fyra till fem protokollförda möten per år. Mindre grupper arbetar med särskilda frågor. Den struktur som CSR-Västsverige byggt under den femårsperiod man varit verksam, förefaller oss ändamålsenlig och väl ägnad för de ändamål som verksamheten har som syfte att tillgodose. En källa till bekymmer är medlemstillströmningen. Idag är man runt 120 medlemmar, och man växer med omkring 20 nya medlemmar netto per år. Samtidigt har föreningen som långsiktigt mål 500 medlemmar. Föreningen bör enligt vår mening prioritera upp frågan om medlemsvärvning. Det finns även ett behov att förbättra medlemsregistret. Praktik Föreningen har att förhålla sig till Vision Västra Götaland, som innefattar (något förenklat) Hållbar utveckling med dess tre dimensioner, den ekonomiska, sociala och miljömässiga som en ram för allt utvecklingsarbete, samt till ändamålsparagrafen i föreningens stadgar: Föreningens verksamhet ska stärka förutsättningarna för medlemmarna att vara föregångare och föredömen för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling lokalt och globalt. Föreningens verksamheter är strukturerade i fyra områden: Lokal utveckling, Globalt ansvar, Kunskap och kompetensutveckling, samt Kommunikation. En genomgång av föreningens alla dokumenterade aktiviteter från de senaste fyra åren ger enligt utvärderarens mening vid handen att alla verksamheter kan anses falla inom den ram som anges av de styrande dokumenten. Har föreningens insatser varit rimligt balanserade mellan olika områden? Här förekommer det skilda uppfattningar bland medlemmarna om huruvida miljöfrågan är alltför dominerande i föreningens praktik. Företrädare för de sociala frågorna vill se en uppväxling av dessa. Bilden är dock splittrad. (5)

6 Vad gäller balans, finns det skäl att lyfta några ytterligare punkter. För det första kan vi notera att föreningens verksamhet är mycket Göteborgsdominerad, med begynnande verksamhet i Borås och Skövde. För det andra noteras att de två initiativen Reko kontor samt Socialt ansvar i arbetslivet tillägnas begränsad uppmärksamhet. För det tredje noteras att jämställdhetsfrågan är icke närvarande. Vilka verksamheter har varit särskilt värdefulla om vi blickar bakåt? Medlemmarna har lyft fram följande aktiviteter: Seminarier, Initiativen, CSR-Forum, Grundläggande CSRutbildning samt Frukostmöten. Många av svaren är emellertid av karaktären möten där man får utbyta erfarenheter med likasinnade kollegor, men utan att ange vilken typ av aktivitet man avser. Det viktiga som lyfts fram som positivt och unikt, är själva samverkan och kunskapsutbytet med kollegor kring CSR-frågan, över sektorsgränserna. Utfall Har då verksamheterna lett till något resultat? Återigen är det medlemmarna som bör bedöma detta. Enligt medlemmarna ger medlemskapet främst ökad kunskap som den dominerande landvinningen. Det beskrivs också som viktigt att visa att man tar ansvar. Nya nätverk lyfts också fram. Däremot handlar svaren i mycket begränsad omfattning om affärsnytta, vilket leder oss in på våra förslag. Förslag Vi föreslår att föreningens styrelse och medlemmar överväger att bredda föreningens verksamhet mot affärsstrategi tydligare än vad som hittills skett. Vi argumenterar för att detta skulle höja statusen på CSR-frågan och flytta denna från stabsfunktioner in i kärnverksamheten. En affärsstrategisk breddning skulle kunna attrahera ytterligare personer inom medlemsföretagen (tex. ingenjörer som arbetar med produktutveckling). Föreningen skulle även bli mer unik i sitt erbjudande. Avslutningsvis tror vi att exempel på hur CSR integrerats i affärsstrategi skulle kunna nyttjas av medlemsorganisationernas/-företagens kontaktpersoner för att få större gehör för CSR-frågorna internt. Vi föreslår vidare att Västra Götalandsregionen beslutar att delfinansiera föreningens verksamhet för en period framöver. Motiveringen för ett sådant verksamhetsstöd från regionen skulle kunna vara att föreningens verksamhet till sin natur utgör ett angeläget samhällsintresse som ingen fristående aktör är beredd att åta sig. (6)

7 Det finns verksamhetsinriktad CSR-kompetens som är naturlig för kompetenta fria konsulter större och mindre att erbjuda intresserade företag. Men där finns också under överskådlig tid den mobiliserande, breda och intresseväckande/undervisande rollen som ingen kommersiellt verkande konsult kommer att axla, därför att den sannolikt inte är lönsam på kommersiella grunder. Rollen att driva en förening för samhällsutveckling (både miljömässig och social) där samtliga samhällssektorer finns representerade i samverkan är knappast kommersiellt intressant. Vinsterna kommer att falla ut på lång sikt på ett samhälleligt plan och i de deltagande företagen/organisationerna, men knappast naturligt hos den sammanhållande aktören. Likväl krävs det en sammanhållande aktör om det ska hända något. Verksamheten kan ses som en form av samhällelig infrastruktur som inte kommer till stånd utan offentlig (del)finansiering. (7)

8 (8)

9 Innehållsförteckning 1.INLEDNING VAD ÄR CSR? BAKGRUND TILL UPPDRAGET METOD STRUKTUREN FRÅN NÄTVERK TILL IDEELL FÖRENING PRAKTIKEN - ARBETSUPPGIFTER UTFALL SLUTSATSER - VERKSAMHETEN DISKUSSION OCH FÖRSLAG FRAMÅT...47 KÄLLFÖRTECKNING...57 BILAGA 1 - CSR VÄSTSVERIGE - KRONOLOGI...59 BILAGA 2 GÖR RÄTT SAKER?...67 BILAGA 3 VAD VAR BÄST?...69 BILAGA 4 VAD HAR VARIT DÅLIGT?...73 BILAGA 5 NYTTA INTERNT?...75 BILAGA 6. ENKÄT...77 (9)

10 (10)

11 1.Inledning PwC avger härmed rapport över uppdraget att utvärdera Public & Private Social Responsability Initiative CSR Västsverige. Uppdraget är av uppdragsgivaren Västra Götalandsregionen definierat enligt följande: Den övergripande målsättningen med utvärderingen är att få kunskapsunderlag i hur föreningen har utvecklats kopplat till de beslut som fattas, samt utifrån den inriktning som var syftet med uppstarten av nätverk och förening. Vidare ska utvärderingen visa på projektets resultat och effekter för medlemmarna (alltså inte effekten generellt). Utvärderingen ska även belysa utvecklingsområden för verksamheten. Mer konkret syftar utvärderingen på att visa på: 1. Måluppfyllelsen samt föreningens resultat och effekter 2. Genomförandet och organisationen av föreningen Måluppfyllelsen ska bedömas utifrån ett antal mål för verksamheten 2011, som återfinns i beslutet för Därutöver har bakåt i tiden förekommit ett antal mer eller tydliga målsättningar, som också ska beaktas i utvärderingen. Underlaget förväntas ge lärdomar inför framtida insatser inom aktuella områden. Analysen/utvärderingen vänder sig till regionutvecklingsnämnden och sekretariatet. Uppdraget är utfört av jur.kand. Jan Hedman, PwC och ek.dr. Niklas Zandén, Göteborgs universitet (11)

12 2. Vad är CSR? CSR, Corporate Social Responsibility, (på svenska företagens samhällsansvar) kallas idén om att företag ska ta ansvar för hur de påverkar samhället - ur såväl ett ekonomiskt, miljömässigt som socialt perspektiv utöver vad lagen kräver. Även begreppet hållbarhet används alltmer för att understryka att det ekonomiska ansvarstagandet krävs för att företagets samhällsansvar ska vara långsiktigt och integrerat i affärsmodellen. Företag som frivilligt integrerar sociala och miljömässiga hänsyn i sin affärsverksamhet och i sitt agerande med sina intressenter, och tar ett större samhällsansvar än vad lagar och förordningar kräver, kan sägas agera inom ramen för vad som normalt definieras som CSR. En definition som självklart kan tillämpas i lika hög grad på verksamheter som drivs i offentlig regi eller ideellt. Samhällsansvar är lika viktigt och handlar om samma frågor oavsett om verksamheter bedrivs offentligt, privat eller ideellt. Gemensamma karaktärsdrag i CSR arbete är: CSR som frivillig verksamhet som går längre än lagstadgade krav; Strävan att integrera sociala, miljömässiga och ekonomiska policies i den dagliga verksamheten; Ambitionen att se CSR som en integrerad del i organisationens managementstrategi. De förväntade fördelarna för organisationer som arbetar aktivt med CSR är ett stärkt varumärke, bättre tillgång till finansiering, friskare, tryggare och mer motiverade medarbetare, förbättrad riskhantering, mer lojala kunder och ett förbättrat förtroende från verksamhetens intressenter. Historiskt sett har CSR setts som ett sätt att både ta ansvar och minimera risken för att oegentligheter ska förekomma i företag. Idag ses CSR och hållbarhet i allt högre grad som något som även kan bidra till ökad lönsamhet då det kan ses som ett sätt att minska onödig förbrukning av såväl mänskliga, fysiska och ekonomiska resurser, och samtidigt optimera användningen av de resurser man förfogar över. Allteftersom CSR spridits som begrepp har det färgat av sig på andra organisationer och är inte längre något som är unikt för företag, alla typer av organisationer kan arbeta med CSR. CSR handlar således om att ta ansvar som sträcker sig längre än den egna organisationens givna uppdrag och åtaganden. (12)

13 3. Bakgrund till uppdraget 2005 arrangerade Västra Götalandsregionen, i samverkan med Sverige 2000-institutet, Equal projektet Advantage Göteborg, Göteborgs Universitet samt CSR Sweden, en inspirationsdag Good Companies Doing Good Things med avsikt att inspirera organisationer i Västra Götaland till samhällsengagerat arbete som gynnar såväl företag som samhälle. Inspirationsdagen följdes upp med ett frukostseminarium Corporate Social Responsibility hur arbetar regering och näringsliv?, samt med konferensen Corporate Social Responsibility internationella och nationella erfarenheter. Under dessa inspirationsträffar framkom ett behov och intresse för ett regionalt CSR nätverk som skulle kunna utgöra ett forum för kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte. Tankar och idéer började utbytas mellan Västra Götalandsregionen och Sverige 2000-institutet kring ett regionalt nätverk med syfte att stödja västsvenska arbetsgivare i deras arbete för CSR och hållbar utveckling, i linje med intentionerna i Vision Västra Götaland, som är en programskrift som 2005 togs fram av regionen tillsammans med de fyra kommunförbunden. Den bärande tanken i det regionala nätverket var att former och innehåll skulle utformas utifrån deltagarnas intresse och engagemang. Med anledning av detta fick Sverige 2000 institutet 2006 i uppdrag av regionutvecklingssekretariatet vid Västra Götalandsregionen (VGR) att kartlägga intresse, former och förutsättningar för ett regionalt nätverk för CSR (Corporate Social Responsibility) och hållbar utveckling. Kartläggningen genomfördes under hösten Kartläggningen visade enligt Sverige 2000 institutet att det fanns en hög medvetenhet bland företag, myndigheter och kommuner i Västra Götalandsregionen om att hållbar utveckling är det enda rätta att arbeta utifrån om vi vill bibehålla en sund miljö och ett sunt samhälle. Kartläggningen visade vidare att det finns ett stort intresse bland företag och organisationer i regionen att lära mer om CSR och hållbar utveckling. Man ville dock inte enbart lära mer utan även lära av varandra och med varandra. Bildandet av ett tvärsektoriellt CSR nätverk i Västra Götaland uppfattades som ett utmärkt forum för lärande och utveckling. Ett regionalt CSR nätverk skulle också enligt utredaren kunna utgöra en plattform för Västra Götalandsregionen för att föra ut Visionen Det goda livet till företag, myndigheter, kommuner och ideella organisationer i Västra Götaland. Nätverket skulle kunna bli ett forum där Västra Götalandsregionen manifesterar sin vilja att gå från ord till (13)

14 handling och att leva som man lär. Det konkreta arbetet i nätverket skulle också kunna användas som ett sätt att marknadsföra Västra Götalandsregionen i en alltmer konkurrensutsatt och global värld. Utredaren rekommenderade att ett regionalt nätverk för CSR och hållbar utveckling skulle initieras under år 2007, med Västra Götalandsregionen som initialt skulle driva nätverket som ett 2-årigt utvecklingsprojekt. Därefter skulle andra former för nätverkets framtid identifieras. Nätverket föreslogs arbeta med nätverksträffar för kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte, samt utvecklingsarbete för att pröva och utveckla metoder och verktyg inom området CSR och hållbar utveckling. Mars 2007 beslutade Västra Götalandsregionen att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst 1,5 MSEK för medfinansiering av projektet Västsvenskt nätverk för Corporate Social Responsability, CSR, och hållbar utveckling. Utvärderingen tar sin startpunkt i och med detta beslut. (14)

15 4. Metod Vår arbetsmodell för analys Relevans- och konsistensanalys Inledningsvis analyseras de frågeställningar som hör samman med satsningens utformning och logiska uppbyggnad. Är den relevant, och hänger delarna logiskt ihop? Vilken är den problembild och de bakgrundsfaktorer som ligger till grund för initiativet och utformandet av organisationen. Insats- och process- och intressentanalys Här behandlas frågor kring hur verksamhet och styrning sker i praktiken. I det här sammanhanget gäller det bl.a. att bedöma hur man utifrån en helhetsbild följer intentioner i styrdokumenten, och bakgrunden till eventuella justeringar. Utfalls och konsekvensanalys Denna etapp i analysschemat ska besvara frågor om resultat och effekter. Når man, eller är man på väg att nå, de mål som är uppsatta? Är observerade resultat verkligen en konsekvens av verksamheten, eller skulle resultatet ha inträffat ändå? Utvärderingen ska belysa hur satsningen utvecklats utifrån det syfte som Västra Götalandsregionen hade i uppstarten av föreningen. Slutsatser och förslag identifiera framgångsfaktorer frågor om framtiden Här belyses frågan om hur en framtida utveckling och inriktning av föreningens verksamhet lämpligen kan se ut. (15)

16 Metod Undersökningen har ganomförts på följande sätt. I en första fas har vi träffat vår uppdragsgivare projektets huvudfinansiär och personalen på kansliet. En omfattande dokumentation från 2007 och framåt har ställs till vårt förfogande och studerats. Från uppdragsgivaren och kanslipersonalen har vi fått förslag på de fem personer som vi enligt avtalet ska personligen på plats intervjua. Detta har påbörjats samtidigt som vår e- mailenkät har successivt har konstruerats. Den 31 jan hade vi kommit så långt att enkäten kunde slutformuleras, och skickas ut till samtliga medlemmar, som uppgick till 116 st. Den 27 februari stängde vi enkäten, då vi uppnått drygt 50% svarsfrekvens (61 av 116). Vi har därefter valt 20 personer för telefonintervjuer bland den population som inte besvarat enkäten. Avslutningsvis har vi utifrån enkätsvaren valt ut 12 respondenter som svarat något som vi funnit särskilt intresseväckande, och ringt upp dessa för ytterligare frågor. Vi har på detta sätt haft kontakt enkät, telefon eller möte - med drygt 80 av föreningens 116 medlemmar, vilket får anses vara en god empirisk bas. Svarsfrekvens för enkäten var följande: Organisationstyp Population totalt Erhållna svar Akademi 3 3 (=100%) Ideell verksamhet 16 8 (=50%) Konsultföretag (=54%) Medelstort/litet företag (=44%) Offentlig verksamhet (=65%) Stiftelse 2 1 (=50%) Stort företag 4 2 (=50%) Totalt (=53%) Bortfallet är jämnt fördelat (undantaget akademi) och bör inte ge systematiska fel. Medlemsregistret förs av kansliet, som också utför kategoriseringen av medlemmarna, enligt listan ovan. Under arbetets gång har vi blivit varse att kategoriseringen av medlemmarna inte är stringent genomförd. Här finns utrymme för förbättringar. Detta innebär också att alla resultat som refererar till kategoriseringen bör uppfattas som approximativa storleksordningar, inte exakta värden. (16)

17 5. Strukturen från nätverk till ideell förening Den utredning, som på uppdrag av regionutvecklingssekretariatet genomfördes av konsultföretaget Sverige 2000-institutet vintern , rekommenderade att ett regionalt nätverk för CSR och hållbar utveckling skulle initieras under år 2007, och att Västra Götalandsregionen initialt skulle driva nätverket som ett 2-årigt utvecklingsprojekt. Därefter skulle andra former för nätverkets framtid identifieras. Nätverket föreslogs arbeta med nätverksträffar för kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte, samt utvecklingsarbete för att pröva och utveckla metoder och verktyg inom området CSR och hållbar utveckling De tidigaste handlingarna i frågan som vi tagit del av är från februari Redan här talas det om att verka för CSR-frågor i regionen genom ett nätverk. Som en föreblid nämns i dokumentationen det regionala mångfaldsnätverket i Västra Götaland. Utredningen 2007 föreslog ett regionalt nätverk för CSR och hållbar utveckling, som skulle drivas som ett utvecklingsprojekt. Det första beslutet om finansiering 2007 hänvisar till att projektet syftar till att bygga upp ett tvärsektoriellt nätverk kring frågor om CSR och hållbar utveckling. Nätverkets uppgift skulle vara opinionsbildande genom att utveckla och sprida kunskaper om hur företag, myndigheter, ideella och offentliga organisationer kan verka för ett ökat samhällsansvar i ett globalt perspektiv. Inför nästa beslut om finansiering från regionen, mars 2008, sägs i underlaget att som nästa steg nätverket formaliseras och att medlemmarna bildar en förening. Anledningen var att VGR krävde ett tydligare commitment från medlemmarna i nätverket för att gå in med finansiering. Vid initieringen av föreningen hölls ett antal open space där medlemmar och intresserade tog fram idéer för vad föreningen skulle kunna göra för aktiviteter. Det var från dessa open space som många av de idag pågående aktiviteterna kommer (t.ex. hållbara inköp och klimatinitiativet). Aktiviteterna utvecklades alltså av kunniga medlemmar bottom-up. Tanken var att det var viktigt att helheten skulle kännas relevant för de som deltog, om än till priset av att det kunde bli lite spretigt. Föreningen bildades formellt i juni Föreningsbildare var Astra Zeneca, Göteborgs hamn, Handelshögskolan, Dem Collective, Sverige 2000-institutet, Volvo PV samt Västra Götalandsregionen. Augusti 2008 antogs stadgar och ett handlingsprogram 2008/09 för (17)

18 den ideella föreningen Public & Private Social Responsability Initiative CSR Västsverige. I stadgarnas ändamålsparagraf beskrivs: Föreningens verksamhet ska stärka förutsättningarna för medlemmarna att vara föregångare och föredömen för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling lokalt och globalt. Verksamheten ska långsiktigt medverka till en attraktiv region, ett stärkt socialt kapital samt fler och bättre affärer. Föreningen utvecklas Under åren från föreningens bildande 2008 och fram till idag har arbetet successivt strukturerats kom de tre initiativen till Klimatinitiativet, Reko kontor och Socialt ansvar i arbetslivet. Sedan fr.o.m 2010 är föreningens arbete uppstrukturerat under fyra prioriterade områden: Lokal utveckling, Globalt ansvar, Kunskap och kompetensutveckling samt Kommunikation. (En utförligare kronologisk redogörelse över åren har lagts i Bilaga 1) Organisationens struktur idag Föreningen leds av en styrelse, vars i dagsläget sju ledamöter i linje med föreningens grundidé liksom medlemmarna kommer från stora och små företag, offentliga aktörer och den ideella sektorn. Styrelsen har haft sex protokollförda möten under Till stöd för sitt arbete har styrelsen idag ett kansli/sekretariat inrättat på Aschebergsgatan i Göteborg. Där arbetar verksamhetschefen på halvtid och en medarbetare som ansvarar för kommunikation och projektledning. Verksamhetschefen kontrakteras halvårsvis, medan den kommunikationsansvariga är anställd sedan årsskiftet 2011/2012 (men fanns redan tidigare under annan anställningsform). Kansliet fungerar som sammanhållande för de grupper som driver olika projekt inom föreningen, och fördelar resurser till olika aktiviteter. En fördel med föreningsstrukturen är den demokratiska legitimiteten, och att föreningen visar att man står för en framtidstro och att man vill något. En svaghet med föreningsstrukturen som påtalats är att det kan vara komplicerat med djärva initiativ, som måste förankras hos samtliga medlemsorganisationer, varav några kanske inte vill ställa upp. T.ex. var det så att ett antal medlemmar fick ta med sig frågan till sina ledningsgrupper när det gällde om det var i sin ordning att under publicitet presentera klimatinitiativet till statsministern. (18)

19 Medlemsstruktur Inom kansliet för man statistik över medlemmarna, såväl vad gäller geografisk hemvist, som medlemskategori fördelat på Akademi, Ideell verksamhet, Konsultfirma, Medlestort/litet företag, Offentlig verksamhet, Stiftelse, samt Stort företag. Föreningens medlemsantal har utvecklats på följande sätt. Det framgår att Göteborgsdominansen kvarstår. Utgången av 2008: 50 Utgången av 2009: 76 Utgången av 2010: 93 Utgången av 2011: 115 (Juli 2010 fanns 7 utanför Göteborgsområdet) (Feb 2012 fanns 11 utanför Göteborgsområdet) Medlemslistan per medlemskategori årsskiftet 2011/2012 ger följande bild. Konsultfirmor och små/medelstora företag är dominerande kategorier. Akademi 3 medlemmar (Feb medlemmar) Ideell verksamhet 16 medlemmar (Feb medlemmar) Konsultfirma 35 medlemmar (Feb medlemmar) Medlestort/litet företag 39 medlemmar (Feb medlemmar) Offentlig verksamhet 18 medlemmar (Feb medlemmar) Stiftelse 2 medlemmar (Feb inga medlemmar) Stort företag 4 medlemmar (Feb medlemmar) Summa 117 medlemmar (Feb medlemmar) Akademin utgörs av Chalmers, Göteborgs universitet och Högkolan i Borås. Ideell verksamhet utgörs av organisationer som exempelvis Individuell Människohjälp och Göteborgs Räddningsmission. Konsultfirmor avser till stor del mindre bolag som arbetar bl.a. med CSR-frågor gentemot sina uppdragsgivare. De medelstora företagen är av varierande slag, varuproducerande såväl som tjänsteproducerande.. Offentlig verksamhet utgörs bl.a. av kommunala förvaltningar, medan två medlemmar är registrerade som stiftelser. Till stora företag har förts AB Volvo, Akzo Nobel AB, AstraZeneca AB samt Engelhardt AB. (Som nämnts under metodavsnittet är kategoriseringen inte stringent utförd.) (19)

20 Medlemsutveckling Under de första åren arbetade man aktivt med att rekrytera medlemmar dels till föreningen och dels till föreningens olika initiativ. Man satte t.ex. ihop en sändlista till 5000 företag inför föreningens första CSR-forum, och man ringde också runt till ett stort antal organisationer för att få med dem i klimatinitiativet. Idag har medlemmarna en uttalad förväntan på sig att varje medlem ska engagera en bekant till föreningen. Därutöver sker ingen fokuserad värvningsverksamhet. Sedan nätverket blev förening 2008 med en starpopulation om 50 medlemmar, så växer föreningen med omkring 20 nya medlemmar netto per år. Idag är man runt 120. Samtidigt har föreningen ett långsiktigt mål om 500 medlemmar. Den matematiken är bekymmersam. Modellen medlem-värvar-medlem har visat sig inte tillräckligt effektiv. Föreningen bör enligt vår mening prioritera medlemsrekrytering. Erfarenheten från nätverkets/föreningens första år visade på att det krävs fotarbete för att få medlemmar. Utskick, telefon, konkreta inbjudningar till intressanta aktiviteter etc. Frågan är viktig inte minst i ljuset av eventuell fortsatt offentlig finansiering, för vilket vi längre fram i rapporten kommer att argumentera. Argumenten för fortsatt finansiering från regionen förlorar i tyngd med en svag medlemstillströmning. Medlemmarna tycker att organisationen är tydlig och relevant. Vi har i enkäten frågat medlemmarna om hur de uppfattar föreningens organisation. Uppfattningen är positiv, 59% uppfattar organisationen som tydlig och relevant, medan 13% svarar otydlig, svårförståelig. 28% har ingen åsikt i frågan. Nöjdheten vad gäller tydlighet och relevans är jämnt fördelad mellan de olika medlemskategorierna. (Inom medlemskategorierna akademi och storföretag uppgår nöjdheten till 100%, men antalet respondenter är endast fem så det är svårt att dra slutsatser av detta.) En respondent till enkäten menar att nyhetsbreven kommer för glest, och att man kanske kunde tänka sig en automatisk mail-alert då något nytt tillkommit på hemsidan. I mail-enkäten och i telefonenkäten framkommer i ett par fall synpunkter på att styrelsen är (alltför) dominerande. En av medlemmarna föreslår sub-nätverk kring olika CSR-frågor för att öka delaktigheten. (Kommentar: arbetsgrupper för olika frågor finns redan uppenbarligen inte tillräckligt kända.) (20)

21 En fråga är om föreningen och dess kansli bör vara av naturen drivande eller av servicekaraktär, faciliterande. De medlemmar vi lyft frågan med är av uppfattningen att det vore naturligtvis önskvärt att medlemmarna höll i både motorn och styrspaken, men att i realismens namn måste kansliet ha en drivande roll för att det hela inte ska riskera att rinna ut i sanden. (21)

22 6. Praktiken - arbetsuppgifter Årligen beslutas om ett handlingsprogram för det kommande året. Man eftersträvar en bra balans mellan olika frågor och ämnesområden för att nå föreningens syften. En tanke är att medlemmarna ska ha tillgång tilll ett omfattande nätverk av engagerade individer och medlemsorganisationer. Ett kännetecken för CSR Västsverige är den medvetna betoningen av att detta är frågor för alla typer av arbetsgivare offentliga, privata, ideella stora som små. Genom konferenser och seminarier eftersträvar föreningen att skapa diskussion och nytänkande kring hållbar utveckling och socialt ansvarstagande. Ämnena anknyter ofta till frågan om hur man gör i praktiken för att integrera CSR i verksamheten. Utifrån efterfrågan från medlemmarna arrangerar föreningen utbildning och kompetensutvecklingsprogram. Genom webb, nyhetsbrev och informationsmaterial eftersträvar föreningen öppen kommunikation gentemot medlemmarna och samhället. Enligt det förslag till handlingsprogram för 2012 som förelåg februari 2012, är strukturen följande (skiljer sig från 2011 med enbart marginella ändringar i underpunkterna): 1. Lokal utveckling - Initiativ socialt ansvar i arbetslivet; - Ökat engagemang för utsatta grupper i arbetslivet; - Tillgänglighet för alla. 2. Globalt ansvar - Samverkansprojekt inom Hållbara inköp; - Initiativ Reko kontor; - Klimatinitiativet. 3. Kunskap och kompetensutveckling - Kompetensutvecklingsprogram i Hållbart ledarskap; - Grundläggande CSR-utbildning; - Regionala seminarier; - Studiebesök; - Ansvarsbarometer; - CSR-stipendium och CSR-pris; 4. Kommunikation (22)

23 - Medlemsmöten; - Informationsmöten; - Hemsidan; - Konferens - CSR Forum; - Nyhetsbrev och informationsmaterial; - Årlig uppföljning av föreningens verksamhet. Kostnadsfördelning Enligt budgetuppföljningen för 2011 så är fördelningen av medel per kostnadsområde följande: Lokal utveckling Global utveckling 82 tkr 82 tkr Kunskap och kompetensutveckling 716 tkr Kommunikation Administration SUMMA 248 tkr tkr tkr Den tunga posten administration innefattar personalens löner och hyra för kansliet, och är inte nedbrutet på enskilda aktiviteter/projekt. Pågående projekt/program Per idag (mars 2012) har föreningen startat och fullföljt ett femtontal olika projekt/program. Nu pågående är följande: Initiativen Klimatinitiativet, Reko Kontor och Socialt ansvar i arbetslivet Ett av föreningens olika arbetssätt är de tre initiativen. Ett initiativ inom ett område består av ett tiotal utmaningar som föreningens medlemmar antar i den takt som var och en har förutsättningar för, dock minst tre till att börja med. Tre initiativ är aktuella för närvarande: Klimat-initiativet handlar om att anta smarta energiutmaningar. Reko Kontor handlar om hur ett smart kontor byggs upp. (23)

24 Genom att ansluta sig till initiativet Socialt ansvar i arbetslivet visar deltagande medlemmar på vägar till ansvarstagande på hemmaplan. Initiativet arbetades fram 2010 tillsammans med ideella medlemsorganisationer som Faktum, Individuell Människohjälp, Friends Röda Korset m.fl. Vintern ägnades mycket energi till Klimatinitiativet, bl.a. sammanställdes ett upprop inför konferensen COP 15 i Köpenhamn, och överlämnades till statsminister Reinfeldt under pressbevakning. Under 2011 hölls ett seminarium om Klimattrender inom ramen för Klimatinitiativet, 25 personer deltog. För vart och ett av de tre initiativen har ett pedagogiskt och lättillgängligt häfte arbetats fram och tryckts upp. I övrigt är aktiviteten låg. Logiken är att medlemmen ansluter sig och sedan i vafri takt ansluter sig till utmaningarna en efter en. En av de intervjuade som var med då de första initiativen startades är kritisk och menar att den ursprungliga idén förvanskats. Det var från början inte avsikten att låta initiativen rulla på tills vidare, utan tanken var att man skulle göra avstämningar och summera, för att få in dynamik i processen. Om vi bedömer de tre initiativen utifrån anslutningsgrad, är skillnaden stor. I slutet av 2011 så är drygt 60 organisationer med i Klimatinitiativet. Framgången för klimatinitiativet byggde inledningsvis på att det fanns andra pågående miljö- och energiinitiativ i regionen som de som drev föreningen kunde sammankoppla klimatinitiativet med. På så vis fick initiativet ett stort antal medlemmar. Däremot är endast fem organisationer anslutna till initiativet Reko kontor, och fyra till intiativet Socialt ansvar i arbetslivet. Samverkansprojekt inom Hållbara inköp Hösten 2009 beslutade CSR Västsverige att skapa en (tidsbegränsad) samverkansgrupp med fokus på hållbara inköp. Deltagare är organisationer och företag baserade i Västra Götaland. Inriktningen på arbetet har varit att genom samverkan utveckla kompetens och skapa en verktygslåda för hållbara inköp. Utbyte av erfarenheter över branschgränser syftade till att identifiera nya behov och utveckla nya affärer, allt inom ramen för hållbarhetsrekvisitet. Under 2010 hade man kommit fram till den första versionen av verktygslådan. Verktygslådan kan beskrivas som en manual för hur man hanterar ansvar och säkrar hållbar kvalitet genom leverantörskedjan. Även leverantörsutveckling och affärsnyttan (24)

25 med hållbara inköp behandlas. En 2011 reviderad version av verktygslådan är nu publicerad på föreningens hemsida. Syftet är att materialet ska vara tillgängligt för alla medlemmar. Under 2011 har tre arbetsmöten genomförts med inköpare från Västsverige. Det var från början planerat att avsluta arbetet efter två år, men i slutet av 2011 beslöt gruppen att fortsätta arbetet. Inför 2012 planeras bl.a. en VD/Ledningsträff samt utökat samarbete med akademin. (Hållbara Inköp behandlas vidare nedan under Kapitel 9.) Hållbart ledarskap Våren 2009 togs initiativet till projektet Hållbart ledarskap vid ett Open Spaceseminarium. Den bakomliggande tanken var att projektet skulle utmynna i ett kompetensutvecklingsprogram för hur ledare i olika organisationstyper kan arbeta för att främja hållbar utveckling. Hösten 2009 påbörjades projektet med en förstudie för att ta fram ett sådant program. Förstudien ledde fram till två parallella spår: 1) Strategier för organisationers hållbarhetsarbete och konkreta verktyg för detta, samt 2) Hållbara ledaregenskaper, dvs. den individuelle ledarens förmåga att leda och engagera så att hållbarhetsarbetet kan förankras och ge resultat. Programmet har arbetats fram i samarbete med Göteborgs universitet och Chalmers. Tre workshops och fyra seminarier anordnades under 2010, med sammanlagt omkring 30 personer deltagande, i syfte att utveckla programmet. En första omgång genomfördes februari mars personer deltog. Däremot var intresset svagt för höstens omgång som var planerad till okt dec 2011, och som därför ställdes in. Grundläggande CSR-utbildning Man arrangerar grundläggande CSR-utbildningar om en halvdag, kring vad CSR innebär och hur man kan arbeta inom området. Med den aktiviteten har man lyckats sprida verksamheten utanför Göteborg utbildningar hölls även i Borås och i Skövde under 2011, utöver två utbildningsomgångar i Göteborg. (25)

26 Under utbildningen ges en introduktion till vad CSR innebär som begrepp och vilka drivkrafter som ligger bakom. Det ges även tillfälle för diskussion och reflexion. Till varje tillfälle bjuds in ett företag, som är medlem i CSR Västsverige, som får berätta om hur man arbetar med CSR för att göra det hela mer levande. Ett föredrag om motiv, drivkrafter och affärsnytta med CSR-arbete inom SKF har också blivit tradition vid utbildningsdagarna. Varje utbildning avslutas med en paneldebatt då deltagarna har möjlighet att ställa frågor till föredragshållarna. Seminarier och frukostmöten Seminarier som genomfördes under 2011 var bl.a. ett i form av frukostseminarium som handlade om Göteborg som FairTrade City, och ett handlade om klimattrender och hade koppling till Klimatinitiativet. Under våren 2011 genomfördes ett seminarium som behandlade tillgänglighet på arbetsmarknaden. Ansvarsmob för ökat engagemang för utsatta grupper. Under devisen Säg hej till tusen samlades ett antal medlemmar i Brunnsparken för att ta kontakt med människor man inte kände, och på det sättet bidra till ett öppet klimat i Göteborg. Uppmärksammades genom lokal-tv. Ansvarsbarometern Hur ser västsvenskarna på frågor kring ansvar? 450 telefonintervjuer har genomförts Motsvarande undersökning genomfördes första gången 2010 (då som webbenkät). Undersökningen mäter attityder till socialt ansvarstagande, och gör jämförelse dels med motsvarande resultat i andra länder, dels över tid. Förhoppningen är att ansvarsbarometern ska vara attitydpåverkande, skapa intresse för frågeställningen, och därmed också stimulera till ökat ansvarstagande. (26)

27 Projekt Gränslöst Projektet Gränslöst är ett skolprojekt för att sprida kunskap om hållbar utveckling/csr på skolorna. Det pågår HT 2011 VT 2012, och genomförs på fem västsvenska gymnasieskolor. Eleverna arbetar med individuella projektarbeten inom mänskliga rättigheter och hållbar utveckling. CSR Västsverige är en av flera samverkansparter i projektet. CSR-pris och CSR-stipendium Årligen delar föreningen ut ett pris och ett stipendium för visat samhällsansvar. Priset syftar till att belöna genomförda idéer, lösningar, verktyg som kan stärka förutsättningarna för många att ta ett större samhällsansvar, lokalt eller globalt, på lång sikt. Stipendiet ska stimulera samhällsansvar, genom att idéer och lösningar som stärker förutsättningarna för många att ta större samhällsansvar, lokalt eller globalt, på lång sikt och brett i samhället premieras. Medlemsmöten Under 2011 genomfördes tre medlemsmöten med sammanlagt 94 medlemmar närvarande. Hemsidan och nyhetsbrev Föreningen håller hemsidan Hemsidan är väl strukturerad med aktualiserad och relevant information, och ett kvartalsvis nyhetsbrev om vad som händer kring föreningen och CSR-frågan. Konferens CSR-Forum CSR-Forum är Västsveriges årliga CSR-konferens, och samarrangerades med GU, Göteborg & Co samt BRG. Konferensens tema 2011 var Från ord till handling och (27)

28 handlade bl.a. om CSR-strategier, studentsamverkan och lokalt och Globalt CSR-arbete. En speed-meeting-aktivitet genomfördes. Konferensen besöktes av 200 personer. I pipe-line inför 2012 ligger: Ungdomar och Ansvar Uppföljning under 2012 av undersökning från 2009 på gymnasieskolor i Göteborg kring vad ansvar innebär för ungdomar. Samverkansgrupp CSR-arbete För närvarande planerar man att starta en samverkansgrupp för organisationer som vill få stöttning, råd och fakta i sitt CSR-arbete. Enligt planerna kommer gruppen att ha deltagare från större organisationer/företag. Deltagarna kommer att vara personer som utsetts till ansvariga för organisationens CSR/hållbarhets-arbete. Gruppen träffas vid fyra tillfällen under året. Medlemmarnas uppfattningar om föreningens aktiviteter I vår enkät till medlemmarna har vi frågat om dessa tycker att föreningen i stort sett gör rätt saker? En majoritet, 62%, svarar jakande, att det är ungefär vad de förväntar sig. 11% menar att det är otydligt vad föreningen egentligen sysslar med (2 ideell verksamhet, 1 konsult, 2 medelstort/litet företag, 1 offentlig verksamhet). 30% anmäler ytterligare önskemål (se nedan). Nöjdheten är jämnt fördelad mellan de olika medlemskategorierna (spänner från 45% hos offentlig verksamhet till 63% hos ideell verksamhet). I enkäten har respondenterna också fritt fått lista vilka verksamheter de vill lyfta fram som bäst. För att börja analysen med en något mekanisk ansats, så räknar vi i fritextsvaren i hur många svar en viss aktivitet nämns som bäst (se Bilaga 3). Vi får då följande top-five lista: Seminarier 9 Initiativen 6 CSR-Forum 5 Grundläggande CSR 3 Frukostmöten 3 (28)

29 Många av enkätsvaren är emellertid av karaktären möten där man får utbyta erfarenheter med likasinnade kollegor, men utan att ange vilken typ av aktivitet man avser. Detta överensstämmer med svaren vid intervjuerna. Lyssnar man på vad de egentligen säger, så är det inte i första hand den specifika aktivitetstypen som är det primära. Vanligt är att man minns deltagande i en aktivitet som man varit nöjd med, men att man inte vet under vilken kategori den faller. Det som vid upprepade samtal lyfts fram som positivt och unikt, är själva samverkan och kunskapsutbytet med kollegor kring CSRfrågan, sedan må det vara i form av seminarium, frukostmöte eller något annat. På motsvarande sätt går vi till föregående frågas motpol, dvs. vilka verksamheter som varit dåliga eller ointressanta. Som framgår av svaren (se Bilaga 4) så är det nu betydligt glesare mellan svaren. Säg-Hej-aktiviteten nämns två gånger, medan Hållbart Ledarskap, Reko Kontor och Mångfald nämns en gång vardera. Skillnaden mellan svarsbilden för de två frågorna är tydlig och informativ. Det är tydligt att bland de medlemmar som besvarat enkäten har man en positiv bild av föreningens verksamheter. Överlag är även de intervjuade medlemmarna positiva. 30% anmäler i enkäten som svar på en särskild fråga att de skulle vilja se mer av följande. Här infinner sig en stor variation av svar. Önskemål om vad man skulle vilja se mer av handlar mest om gemensamma aktiviteter av typ seminarier, nätverkande och erfarenhetsutbyten. (För svaren återgivna in extenso hänvisas till Bilaga 2) Synpunkter från medlemmarna på föreningens hittillsvarande aktiviteter Det dominerande intrycket efter att över telefon ha talat med dryga trettiotalet medlemmar är att man tycker att föreningens verksamheter är värdefulla. Några återkommande synpunkter är att själva nätverkandet med likasinnade är själva poängen med verksamheten, och att man söker kompetens för att få större slagkraft för CSRfrågan i den egna organisationen. Överlag uppfattas kvaliteten vid föredrag, seminarier och andra aktiviteter som god, och ämnen och frågeställningar som relevanta. Nedan följer några kommentarer kring varför och vad man tycker är värdefullt med föreningen. Föreningens funktion som mötesplats är mycket viktig. Viktigt att alla kategorier är med - privata, ideella, offentliga. Stora och små medlemmar, stora och små idéer. Den grundläggande CSR-utbildningen var bra för mig som var nybörjare på området. Särskilt värdefullt var inspelen från erfarna praktiker SKF berättade om sitt CSR-arbete (29)

30 vilket var mycket bra. Det skulle ha varit intressant att få ett forskarperspektiv på hur andra arbetar med CSR. Grundläggande CSR-utbildningen var värdefull bl.a. för att vi fick lära känna organisationer som vi inte kände. Den bekräftade och strukturerade tankar som vi haft. Initiativen är en bra idé. Åtagandet stimulerar till gemensamt agerande kring viktiga frågor. Jag var med i gruppen som tog fram initiativet Socialt ansvar i arbetslivet. Vi var några medlemmar som lade ner ett engagerat arbete på detta. Tyvärr verkar det som om intresset för detta initiativ svalnat i föreningen. Frukostmöte hos en medlemsorganisation är en bra form en till två timmar över en morgonfika tillsammans med information från kollegan fungerar bra. Vid ett CSR-möte av något slag visade Kinnarps med kronor och ören hur man räknat hem sitt CSR-arbete. Även SKF har bidragit med sådana resonemang. Mycket matnyttigt! Gästföreläsaren på årsmötet var bra. Bidrog till att jag nu kan argumentera bättre för CSR-frågan. Ett föredrag om kreativitet i ledarskap som gavs vid en av aktiviteterna gav både glädje och inspiration. Jag vill lära om stora och små satsningar och nya tankesätt. Ett annat CSR-föredrag som triggade mig var det om ett bostadsbolag som lyckades komma tillrätta med klotter En CSR-aktivitet som inspirerade och som jag aldrig glömmer, var ett föredrag om sportkedjan Stadium som tog emot gamla sportskor och samtidigt gav rabatt på nya, varpå de begagnade skorna skänktes till Sydafrika. Jordnära och två flugor i en smäll. Föredraget vid årsmötet 2011 om hur man kan ta tillvara arbetslösas kompetens var bland det bästa jag hört. Vi har genom föreningens olika insatser fler CSR-medvetna medarbetare idag, därmed är vi också bättre rådgivare, till nytta för våra kunder och oss själva. (30)

31 Synpunkter från medlemmarna på föreningens aktiviteter framåt Från medlemmarna har framkommit ett antal synpunkter på hur föreningen framöver kan förstärka sin verksamhet. Ett vanligt råd rör mötes- och samverkansformer. Idéer om smågrupper, öppna processer, sociala medier och mentorskap förekommer. Det framhålles att det är viktigt att ha höjd och kvalitet i aktiviteterna samverkan med europeiska systerorganisationer skulle kunna bidra till detta. Flera framhåller att man inte får glömma bort S i CSR. En medlem efterfrågar mer samarbete med andra nätverk och organisationer. Flera medlemmar vill se mer av interaktion och kunskapsutbyte mellan medlemsföretagen och konkreta exempel på CSR. En medlem framhåller att organisationen skulle kunna vara en arena som förmedlade tips på bra verktyg, tv-reportage och radioprogram kopplat till CSR. En annan medlem skulle gärna vilja se mer av nya ansikten på föreningens konferenser samma namn tenderar att återkomma gång på gång. En medlem menar att en aspekt på CSR som kommit bort i föreningens verksamhet är den om etik på affärsområdet, en fråga som tyvärr blivit aktuell i Göteborg Här följer de noterade punkterna, se också Bilaga 2 för de synpunkter på frågan som lämnats via enkäterna. Grundläggande CSR-utbildningen skulle kunna förbättras ytterligare om man hade mer moment med smågrupper, bikupor, eller dylikt. Det hjälper för att få upp kontaktytor mellan medlemmarna. En aspekt på CSR-frågan som kommit bort är den om etik på affärsområdet. Frågan har ju tyvärr blivit aktuell i Göteborg. Den tråden bör tas upp. CSR Västsverige bör bidra mer till social hållbarhet. Mer och tydligare samarbete mellan föreningsliv och näringsliv kring detta. Hitta samarbetsytorna! Kanske skulle medlemmarna slå ihop sig i några grupper för att skriva en artikel i (lokal)pressen varje månad. Det finns ett kunskapsglapp mellan kunniga och okunniga. Basal CSR-kompetens fattas hos många. Varför är så många med i Handelskammarens nätverk, jo därför att det är kunskapsutvecklande. Mer utvecklande aktiviteter efterlyses. (31)

32 Flödet av idéer är verksamhetens kärna. Hur åstadkommer man detta? Arbetsgrupper av olika slag. Öppna processer viktigt. Flera måste känna att de bidrar. Sociala medier bör kunna utnyttjas mer än en webbsida, men det kräver en hel del resurser. Ett sätt att få till mer aktiviteter är att skapa samarbeten i Sverige och Europa. Det fanns sådana ambitioner initialt men detta verkar ha kommit bort. Det måste vara god höjd på alla aktiviteter det är med bättre kvalitet mot god betalning än halvbra och billigt. Aktiviteter (som tex. initiativen) bör inte bara rulla på. Man bör stanna upp, följa upp och summera, för att sedan eventuellt fortsätta. Pröva mentorskap erfarna företag tillsammans med oerfarna. Möjligen blir det en krets kring styrelsen som samlar makten, vilket inte är bra. Föreningen hörs och syns för lite, är anonym. Synlighet är viktigt, föreningen måste bredda verksamheten, utanför medlemskaran. Det behöver bli mer aktiviteter i föreningen. Obs att detta tar tid. Det finns ingen quick-fix! Horisontella kriterier Vision Västra Götaland innefattar (förenklat) Hållbar utveckling med dess tre dimensioner, den ekonomiska, sociala och miljömässiga som en ram för allt utvecklingsarbete, samt Fyra generella perspektiv som ska genomsyra allt den gemensamma regionen, jämställdhet, integration och internationalisering. Det är brukligt att referera till sådana genomsyrande värden som horisontella kriterier. Vi har i enkäten frågat om arbetet inom CSR-Västsverige på något sätt påverkat er organisations verksamhet inom något av områdena miljö, jämställdhet och/eller integration/mångfald. De som svarat ja på något av de tre områdena, ombeds kommentera på vilket sätt. Beträffande miljö svarar 60% nej, medan 40% svarar ja. Vi ska då hålla i minnet att åtskilliga av medlemmarna redan från början och sannolikt CSR-föreningen förutan har en hög medvetenhet i miljöfrågan. (32)

33 Bland kommentarerna från de svarande märks följande: "Bidragit med bra tänk kring info material" Ett större ansvarstagande inom organisationen. Lättare att nå ut med budskapet" "Ökad medvetenhet kring "enkla" frågor såsom val av kaffe, återvinning, pappersförbrukning." Vad gäller jämställdhet svarar inte mindre än 93% nej på frågan, och endast 7% menar att verksamheten inom föreningen påverkat företagets/organisationens verksamhet inom jämställdhetsområdet. Nya kontakter inom området som kan ge synergier svarar en, Hade vi innan är ett annat svar. Vi bör erinra oss att i CSR-sammanhang är kvinnor ofta i majoritet, vilket gör det lite överraskande att jämställdhetsfrågan kommit så långt ner på angelägenhetslistan. Det är svårt att tänka sig att frågan skulle ha mindre aktualitet i de företag/organisationer som deltar i föreningen, jämfört med andra företag/organisationer. En grundläggande jämställdhetsåtgärd är att föra statistiken över sina åtgärder könsuppdelad, så att man kan följa könsfördelningen för de olika aktiviteterna. Detta har man tidigare inte gjort i föreningen. I slutrapporten för 2010 står utan vidare precisering att representationen på föreningens olika aktiviteter är jämnt fördelad mellan män och kvinnor. Inför slutrapporteringen för 2011 har man däremot utifrån namnen på deltagarlistor i efterhand räknat fram att en grov uppskattning av fördelningen mellan kvinnor och män på föreningens aktiviteter (seminarier, konferenser och medlemsmöten) visar att 155 män har medverkat och 349 kvinnor. Det var alltså sannolikt fel tidigare. På motsvarande fråga beträffande mångfald besvarar 85% frågan nekande, medan 15% svarar ja. En respondent svarar att CSR-arbetet medfört kunskap om diskrimineringsgrunderna. Fått tillgång till ny info och förstärker vår ambition är andra svar. Som framgår av denna sammanställning är det endast en minoritet av respondenterna som menar att arbetet inom CSR-föreningen påverkat den egna organisationens verksamhet när det gäller horisontella kriterier. Vi är försiktiga med att tolka detta som ett misslyckande av föreningen sannolikt är det delvis en följd av att medlemmarna redan i utgångsläget är engagerade i frågorna, och därför svarar nekande på frågan om förändring. (33)

34 Har ambitioner och inriktning förändrats gentemot ursprungstankarna? I utvärderarens uppdrag ligger att belysa hur satsningen utvecklats utifrån det syfte som VGR hade i uppstarten av föreningen Ett första steg i den analysen blir då att utreda hur detta syfte såg ut och var formulerat. Som vi har förstått frågeställningen handlar det främst om huruvida balansen i arbetet mellan de sociala och de miljömässiga dimensionerna kommit att förskjutas över åren. Vi går i detta syfte tillbaka till dokumentationen från åren Den kartläggning som utfördes hänvisade enligt sina direktiv till CSR och hållbar utveckling i linje med intentionerna i Vision Västra Götaland, och föreslog bildandet av ett nätverk för att driva dessa frågor. I regionstyrelsens beslut maj 2008 om att Västra Götalandsregionen ska vara initiativtagare till och medlem i den ideella föreningen CSR i Väst, hänvisas åter till de värderingar som redovisas i Vision Västra Götaland. Föreningens stadgar från augusti 2008 vilar på följande ändamålsparagraf: Föreningens verksamhet ska stärka förutsättningarna för medlemmarna att vara föregångare och föredömen för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling lokalt och globalt. Verksamheten ska långsiktigt medverka till en attraktiv region, ett stärkt socialt kapital samt fler och bättre affärer. Vi kan konstatera att den ekonomiska dimensionen i Vision Västra Götaland (definierad med variablerna ekonomisk utveckling, produktivitet, investeringar, finansiell stabilitet, nyskapande och infrastruktur) är koherent med föreningens stadgars ändamålsparagraf, där det sägs att verksamheten ska bidra till fler och bättre affärer. Däremot är frågan inte särskilt närvarande i CSR Västsveriges dagliga arbete. I vårt avslutningskapitel återkommer vi till varför det vore lämpligt att inkludera ett affärsstrategiskt perspektiv i föreningens arbete. Frågan vi nu enligt vårt uppdrag ska behandla berör istället balansen mellan de miljömässiga och sociala aktiviteterna. Balans mellan miljöaktiviteter och sociala aktiviteter Fokus för föreningen ska vara såväl miljömässig som social samhällsutveckling. Det finns utifrån denna idé en poäng med att samtliga samhällssektorer finns representerade i föreningen. (34)