Föräldrakontakten. Ny CVI-lathund sid 6 Syncentral / barnhab samarbetar sid 3 Logik räcker inte i schack sid 5
|
|
- Rolf Sundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Föräldrakontakten Nummer 1 mars 2009 En rikstidning för föräldrar till barn med synskador Braille-året: Karl lärde sig läsa punktskrift med hjälp av mat, sid 10 Ny CVI-lathund sid 6 Syncentral / barnhab samarbetar sid 3 Logik räcker inte i schack sid 5
2 Skolor ska inspekteras ur synskadeperspektiv SRF och US har träffat skollagsutredarna. Vi lyfte avsaknaden av möjligheten att överklaga insatser som beslutas i ett åtgärdsprogram, men som inte genomförs. Problemet med kommunala och fristående skolor som tackar nej till elever med funktionsnedsättningar med hänvisning till ekonomiska och organisatoriska konsekvenser tog vi även upp. Utredarna diskuterar båda dessa saker och det tyder på att någon form av förändring kommer att föreslås i denna nya lagen. När vi påpekade vikten av tillgängliga skolor både när det gäller fysisk tillgänglighet och tillgänglig undervisning, så menade utredaren att det inte var realistiskt att förvänta sig att alla skolor ska vara tillgängliga för alla elever. Vi förde fram tanken om att punktskriftsundervisning och undervisning av tekniska hjälpmedel ska ingå som en rättighet i skollagen för elever enligt den norska skollagen. Då detta var nytt för dem tog de endast till sig informationen. Förslaget till den nya skollagen kommer under våren. Exakt när kunde utredaren inte säga eftersom alliansen inte kan komma överens om några punkter i förslaget. En utredning har lämnat ett förslag till en ny lärarutbildning som nu är på remiss. I vårt svar 2 kommer vi särskilt att poängtera behovet av en obligatorisk baskunskap kring olika funktionsnedsättningars sociala och pedagogiska konsekvenser. Det är också angeläget att de blivande lärarna får möjlighet att diskutera bemötande av och attityder till elever med funktionsnedsättning. Lärarens inställning har stor betydelse för hur väl situationen för elever med funktionsnedsättning fungerar i skolan. Den blivande läraren måste få med sig kunskap om varifrån skolan kan söka stöd till eleverna. Den myndigheten, Statens skolinspektion, genomför en kvalitetsgranskning under våren Situationen för elever med synnedsättningar, hörselnedsättningar och rörelsehinder kommer att granskas i den första omgången. Det man tittar på är om anpassningar i lärandemiljön är grundade på individens behov, hur elevens deltagande i klassen/skolan är, hur delaktig eleven är vid utformningen av anpassningar och personalens kompetens inom området och även deras bemötande mot eleverna. Både elever och föräldrar/vårdnadshavare kommer att tillfrågas. Granskningen som omfattar nio kommuner och totalt 23 grundskolor, varar 5 fristående, genomförs i hela landet. Slutrapport kommer i slutet av maj. Vi har skrivit ett brev till SRF:s representanter i de kommunala handikappråden, KHR så att de ska kunna lyfta behovet av en centralt anställd person i kommunerna som har till uppgift att se till att samverkan mellan landsting, stat och kommun sker. Personen ska dessutom ansvara för att ha kunskap om antal barn och unga med synnedsättningar i kommunen. I små kommuner kan det ingå som en del i en tjänst och det kan också vara möjligt att en person ansvarar för flera kommuner. Cecilia Ekstrand sammankallande i SRF:s skolnätverk
3 Syncentral och barnhab samarbetar i Kalmar Bättre samarbete mellan barnhabiliteringar och syncentraler har stått på SRF:s önskelista i många år. I Kalmar har man hittat en enkel och praktisk form som kanske kan fungera på fler ställen. Det började med att barnhabiliteringens och ögonklinikens respektive läkare insåg att det behövdes samarbete kring barnen som var kända hos båda. Träffar anordnades där inte bara de medicinska frågorna utan även de pedagogiska konsekvenserna togs upp. Det är ungefär 13 år sen. Samarbetet fick en puff framåt av att personal från både barnhabiliteringen och ögonkliniken gick en gemensam utbildning i gamla Ekeskolans regi. SIH:s konsulenter försvann från arenan och det fanns ingen annan som tog övergripande ansvar för barnen. Vi fick veta att nu var det kommunerna som skulle ta ansvar för samverkan kring barn med synskada och att alla kommuner skulle utse en kontaktperson säger syncentralens chef Gun Olsson. Vi kallade till ett informationsmöte och det kom ett gäng från kommunerna som fått uppdraget att vara kontaktpersoner. Nästa gång kom ett annat gäng! Tredje gången var intresset slut. Uppdraget för kontaktpersonerna känns otydligt Ögonkliniken/syncentralens folk träffar barnhabiliteringens för att diskutera ärenden och utbyta erfarenheter 2 gånger per år. Vi på barnhabiliteringen kan till exempel ställa frågan om det beror på synnedsättning om ett barn uppträder på ett visst sätt, säger Camilla Hollsten som är specialpedagog på Barnhabiliteringen med ansvar för synfrågor. På senaste mötet var det uppe en fråga om ett barn som höll huvudet så konstigt när han gick. Var det något man skulle träna bort eller inte? Då kunde man berätta från ögon att barnet har en skelning och ett synfältsbortfall som gör att det är fullständigt naturligt att han håller huvudet snett för att se så bra som möjligt; följdfrågan från barnhabiliteringen blev hur man ska presentera det man vill visa exempelvis i en bok för att barnet ska få information på bästa möjliga sätt. På samma sätt ger barnhabiliteringen värdefull information om det som rör deras område. Gruppen som träffas består av läkare och ortoptist från ögonkliniken, läkare och specialpedagog från barnhabiliteringen och synpedagog från syncentralen. Det har varit samma personer under flera år och det Innehåll i Föräldrakontakten nummer 1, 2009: Det räcker inte med logik i schack s 5 Ny CVI-lathund från Göteborg s 6 Östergötland bjuder in till motionsidrott s 7 Folkhögskola lär ungdomar att bli självständiga s 8 Mat hjälpte Karl att behärska punktskriften s 10 Skolors webbplatser otillgängliga s 11 Snart är cykelsommaren här s 12 SRF vill minska behovet av specialskolor s 13 3
4 är en stor fördel när man ska bygga upp ett välfungerande samarbete. Kanske blir det ännu smidigare i framtiden. Sen årsskiftet är Camilla också anställd på kvartstid på syncentralen för att ta ansvar för barn. Då behöver hon i stort sett bara samarbeta med sig själv. Det som fortfarande inte fungerar är kommunernas ansvarstagande. Kalmar kommun har anställt en specialpedagog med synkunskap, Eva-Maria Rütting-Emilsson som samordnare för barn med synskador. Det blir mycket lättare att ta kontakt när det finns en spindel i nätet och förhoppningen är att fler kommuner gör på liknande sätt. Här sker samverkansträffar en gång per termin mellan stat/kommun/landsting enligt en gemensamt framtagen rutin, säger Eva-Maria. Syftet är att inte tappa några barn/ elever mellan stolarna och inte heller arbeta dubbelt. Vi har jobbat med att tydliggöra uppdraget. sägerhon och förklarar: Jag har uppdraget att handleda pedagogerna ute i förskola/skola runt barn/elever med synnedsättning, habiliteringen har uppdrag gentemot/ av föräldrarna och syncentralen/ögonkliniken har ansvar för hjälpmedel och dess användning, utredningar kring syn mm I övriga kommuner är det Bor du i Värmland? I SRF Värmlands län har vi under många år haft en relativt omfattande verksamhet för barnen med synnedsättningar och deras familjer. Verksamheten har planerats och organiserats av en föräldrakommitté. Barnen blir äldre och föräldrarnas engagemang minskar men behovet av verksamhet är alltjämt lika stort. Oscar har äntligen börjat dra nytta av ett bättre samarbete mellan syncentral och barnhab. Vi vill naturligtvis att det bildas en ny föräldrakommitté. Bor du i Värmlands län och kan tänka dig att under en tid delta i föräldrakommitténs arbete för att få igång vår verksamhet igen, kontakta då Birgitta Fridén på tel eller via mail: birgitta. friden@srf.nu Birgitta Fridén Regional ombudsman mera tungrott. Det blir Camillas uppgift på syncentralen att få rektorerna att ta sitt ansvar och ordna samverkansträffar kring alla barn/ elever med synskada. Det är först i år det märks att syncentral och barnhab samarbetar, säger Anette Jutnäs som är mamma till Oscar, 12. Vi har varit på barnhab och tyckt att de inte har varit så kunniga på synfrågor och vi har varit på ögonkliniken och där har de inte kunnat något annat. Vi har saknat möjligheten att prata med personer som har helhetssyn. - Men så i förra veckan fick vi en kallelse där syncentralen och barnhab står som inbjudare. Det är väldigt positivt tycker jag, det känns som det är något på gång. För några veckor sedan fick vi en fråga om vi tyckte det var ok att dom tog upp Oskars finmotorik med syncentralen. Det märks att något har hänt. 4
5 Det räcker inte med logik i schack Patrik Berggren har spelat schack i tio år. Nu leder han kurser för SRFmedlemmar för både ungdomar och äldre. Schack är en sport där man kan delta bland seende även om man inte ser ett dugg. Jag kan se så pass att jag kan spela på ett vanligt bräde, säger Patrik. Men även om inte kan man ta med sitt eget bräde även till vanliga tävlingar. Det handlar alltså om att den synskadade har ett schackbräde med små hål i rutorna, där man sticker ner pjäserna. Detta för att man inte ska röra om när man känner var pjäserna står. De svarta pjäserna har också en liten spik på sig så man känner skillnaden mot de vita. Man har också en egen klocka där glaset för visarna är borttagna. Andra hjälpmedel behövs inte. I ett spel mellan synskadade spelare har man ett bräde var och flyttar även motpartens pjäser. Och så säger man sina drag högt. Schack i sig är ingen ovanlig sport. Det finns schackklubbar överallt. De flesta har också juniorer. Sverige har en av de största juniorverksamheterna i världen. Och eftersom seende kan spela mot synskadade är Schackträning. Patrik instruerar Kourosh Javvi det bara att ta kontakt. Eller? Som synskadad har man svårt att få överblick över brädet och det kan vara svårt att lära sig, säger Patrik. Någon måste visa först, som seende kan man lära sig mycket genom att titta på. Så det är alltså bäst att man lär sig grunderna först. Synskadades Schackförbund har 60 medlemmar. Det har varit en rätt ålderstigen förening, men det har kommit in lite fler ungdomar på senaste tiden, säger Patrik. Träningen i SRF Stockholms lokaler har hållit på i fyra år. Folk har kommit och gått. Den är främst tänkt för ungdomar och de yngsta har varit sju år. Men vuxna kommer också. Det var min bror Markus som började, säger Patrik. Sen hoppade jag på och nu kör vi tillsammans. Men sådana möjligheter har 5
6 man bara i storstäder. Sveriges bäste synskadade schackspelare, Jörgen Magnusson, håller på att med hjälp av en programmerare skapa ett synskadeanpassat datorprogram där man spela mot varandra över internet. Det är klart endera veckan och kommer att kunna besökas på Annars är det inte så svårt att instruera grunderna för en synskadad nybörjare om man kan lite själv. Spelet är ju exakt likadant oavsett om man ser eller ej. Hur fort blir man bra? Det beror på, säger Patrik. För en del går det fort, andra blir aldrig bra. Det beror på hur mycket man satsar. För Patrik och hans bror har det i alla fall gått bra. Tröjan han har på sig fick han när han representerade Sverige på synskade-vm i Indien. Nästa år blir VM för juniorer i Sverige. Konkurrensen har inte varit så stor, alla andra ungdomar är nya i sporten. Men det blir mer konkurrens i framtiden. Just nu är det åtminstone fyra som satsar mycket och kanske lite fler som satsar lite mindre. Varför spelar man schack? Jag tycker om matematik och logik, säger Patrik. Jag gillar att tänka. En del tillgodoser detta genom att spela dataspel. Men schack är mer socialt, där träffar man folk. Men det handlar inte bara om logik. Det går att öva upp en känsla för hur pjäserna ska stå, säger Patrik. I början går man på tumregler. Sen lär man sig personliga undantag. Man kan aldrig säga att det här draget är bäst i den här sortens ställning. Det finns så många ställningar att det aldrig går att lära sig dem. De bästa schackspelarna har alltid varit bättre än datorerna. Man måste alltid ha en känsla för vad som fungerar. Datorerna kan bara räkna. Sommarläger på Sikargården, Norrköping juni För barn 7-16 år. Lägergården är inte lämplig för rörelsehinder. Under sommarlovsvecka lämnar vi föräldrar och syskon hemma, och passar på att slå oss lösa bland kompisar från hela landet. Vi kommer att bada, fiska, kanota, grilla korv, spöka, sjunga, rida, busa.. Ja, allt som man kan göra på ett sommarläger. Lägerplats: Sikargården i Simonstorp, Norrköping Sista anmälningsdag: 30 april Avgift: 1300:-, för två barn 2000:-, inkluderar kost och logi, samt aktiviteter och utflykter under lägervistelsen. Riksförbundet står för de resekostnader t o r för barnet med billigaste färdsätt, som överstiger 300:- Ny CVI-lathund från Göteborg Helena Andersson och Kerstin Boije af Gennäs på Göteborgs syncentral har gått igenom alla metoder de har hittat för att bedöma och hjälpa barn med CVI. Barn med visuella perceptionssvårigheter, heter deras skrift, som kan plockas från Dokument/Syntes/Barn-medvisuella-perceptionssvarigheter. 6 pdf. Bakgrunden till deras arbete var att det till och med på många syncentraler råder osäkerhet om vad CVI är och hur man kan hjälpa barn som har det. Själva skriften är en katalog. Där finns pussel och andra leksaker, tillsammans med tips om hur man kan använda dem. Där finns tips om hur möbleringen av barnens rum och skollokaler kan underlätta. Där finns lekråd och förklaringar till barnens ibland svårbegripliga beteende. Även som förälder kan du ha användning för den. Ditt barns lärare har det säkert.
7 Östergötland bjuder in till motionsidrott Nu gör Handikappidrottsförb undet en ny satsning på att organisera verksamhet för ungdomar med synskador. Det är distrikten i Östergötland, Göteborg och Stockholm som samarbetar. Vid tre träffar i Göteborg, Stockholm och Linköping kan man testa i första hand goalball men också judo och showdown. Samt avgöra om man har lust att fortsätta med detta. Man kan delta i en av två åldersgrupper 7-12 år, samt år. Den äldre gruppen får vara lite faddrar åt den yngre, är det tänkt. Mattias Karlsson på Östergötlands Handikappidrottsförbund var med och startade ett goalballag redan under hösten i Linköping. Vi såg hur spelarna utvecklades bara under ett läger när det gällde sånt som att gå, säger han. Genom idrott tränar man balans och koordination, man lär sig till exempel att ramla och det är ju viktigt även utanför idrotten. Att verksamheten börjar i tre områden där det redan finns jämförelsevis mycket verksamhet för ungdomar råkar bara bero på att det finns engagerade människor inom SHIF som har tagit ett initiativ Vem tar upp bollen? till samverkanprojekt över distriktsgränserna. Tyvärr finns det inte lika engagerade konsulenter överallt, säger Mattias som dock tror att när man väl har gjort det på några ställen går det lättare att stjäla idén på andra. Mattias är noga med att påpeka att motionen kommer i första hand och idrottandet först i andra: Kan vi väcka en stugsittare till att bli mer aktiv så är det värt så jättemycket för den individen. Det är det primära, det vi arbetar för. Tider: Göteborg mars Stockholm september Linköping 5-6 december Meddela intresse till mattias@ohif.se. 7
8 Folkhögskola lär ungdomar att bli självständiga När ungdomarna har körts i botten av prövningarna på högstadiet kan det vara bra att åka på preparandkurs på Ågesta folkhögskola och lära sig att man duger. Preparandkursen släpper in elever från 16 år. Vanligen måste man vara 18 för att gå på folkhögskola men preparandkursen är ett särskilt uppdrag med stöd från SPSM. Kursen omfattar kärnämnena om eleven inte är klar med dem, men framför allt kompensatorisk träning i ADL, studieteknik, punktskrift, kommunikation, social träning, friskvård samt skapande verksamhet som t.ex. musik. Därtill arbetsplatsbesök och praktik. Den består av fyra delar, säger kursföreståndare Catarina Hägg: studera, känna sig själv, klara sig själv och arbetsvägledning. Förr måste jag alltid hålla i någon, jag var som en människa utan ben, säger kursens yngsta deltagare Sofie Anderberg. I våras skulle jag aldrig ha kunnat tänka mig att åka tunnelbana ensam, nu är det inga problem. Man växer och blir mer självständig. Man måste tvätta kläder, göra frukost, resa hem, säger Catarina Hägg. Man måste ta 8 mycket externa kontakter, t.ex. att beställa färdtjänsttaxi och prata med syncentralen, istället för att en vuxen gör det åt en. Man måste träna sig att ta ansvar. Det gör att man mognar. Ett uppskattat inslag i kursen är träningen i datorkunskap. Eleverna måste kunna hantera sin dator själv och ta bort virus, söka spam och själva åtgärda fel, säger Jan Hadroli som är it-ansvarig på folkhögskolan. Och följaktligen är det närbelägna Media Markt ett populärt resmål när man är ute på stan. Vi åker dit och ser vad det finns för nytt och vad som går att anpassa. Sen kan vi prata med Icap och andra utvecklare och ge dem idéer. Andra inslag är naturvandringar, sport, besök på US ungdomsgård och en gång under läsåret en utlandsresa.
9 Vanliga datorlektioner, musik och matlagning ingår i en Ågestakurs. Det viktiga är inte kärnämnena, säger Catarina. Det viktiga är att man kommer in i en positiv spiral. Man anmäler sig till en kurs genom att skicka in en anmälan som finns på nu. Man bör också ta kontakt med sin kommun och gärna också ha stöd från syncentralen och SPSM. Om inte annat måste ju någon betala. Och då är den smidigaste vägen att kommunen ser det som ett år på individuella programmet på gymnasiet. Om man är osäker på om det är rätt sak att göra finns det en provapå-vecka under våren. Ring gärna Ågesta för ytterligare information
10 Mat hjälpte Karl att behärska punktskriften När Karl var 2 1/2 år fick han en hjärntumör och blev blind. Han förlorade också rörelseförmågan i ena handen och fick en del andra problem. Att lära sig punktskrift var omöjligt sa experterna. Men experterna hade fel. Han har ju bara en hand som fungerar, så han läser inte så fort. Jag trodde aldrig att han skulle knäcka koden, men det har han absolut gjort, säger hans mamma Inger Karlsson i dag nästan 20 år efteråt. Det är Ekeskolans förtjänst säger hon. Karl började på Ekeskolan hösten Alla Karl mött på Ekeskolan har del i Karls framgångar. Man måste må bra för att kunna lära sig nya saker. Hade han inte fått komma dit hade det aldrig blivit av. Där är det helt individanpassat. I en särskoleklass hade man inte haft tillräckligt med resurser. Där hade han varit tvungen att anpassa sig till alla de andra eleverna. På Ekeskolan finns kompetens och erfarenhet att locka fram det som kan verka omöjligt, och det får ta tid. Först tragglade han med äggkartonger, säger Inger. Men han förstod inte riktigt vad Karl skriver efter Jonas diktamen. han skulle ha det till, att det fanns en nytta med det. Det var likadant med att räkna, det var först när han förstod det här med pengar som det blev intressant. Så på Ekeskolan kom man på idén att förvandla ett av Karls funktionshinder till en styrka och lägga det som grund för punktskriftsinlärningen. Karls hjärnskada yttrar sig bland annat i att mättnadscentrum är skadat, vilket gör att han aldrig känner sig mätt. Han är fixerad vid mat, säger Inger. Så hans assistent Sara Höglund, i Inger Öhmans klass, började bygga på hans matintresse och göra taktila recept. Det sattes in i fotoalbum och blev till klippböcker som Karl började bära med sig. Sen förstärktes det med punkt. Det var då Karl insåg att man kan ha text i böcker som man kan göra något med. Han var då cirka 14 år. Karl fick en punktskrivmaskin med enhandsfattning och började skriva recept på diktamen. 10
11 I början fick man säga vilka tangenter som skulle slås ner, säger Inger. Det gjorde vi på skolan och hemma på lovet, och han ville aldrig sluta. Vi klippte ur de recept han skrev och klistrade in i klippböcker som han fyllde sitt rum med. Sen fick han en ny datakunnig assistent, Jonas Nolvi, dator med talsyntes och punktdisplay som han fortsatte att skriva recept med. Han har också en fantastisk lärare, Per Olof Persson, som till en början lät honom skriva fritt. Sedan blev det veckosammanfattningar med taktil framsida och spiralrygg. I dag har han över 200 veckohäften i sin lägenhet, dit han flyttade i somras. Där har han märkt upp allt med punkt. Men Inger är lite orolig att det ska vara omöjligt att hålla igång punktskrivandet när han slutar på Ekeskolan i sommar. Punktskrift är en fantastisk uppfinning att man med så enkla medel kan göra så mycket, men det skulle behövas en uppgift. En uppgift där Karl känner att hans kunskaper om punkt behövs. Braille-året 2009 är det 200 år sen Louis Braille föddes. Och 184 år sen han uppfann punktskriften. Fortfarande är punktskrift det enda skriftspråket om man är gravt synskadad. Tips på förståelsehjälpmedel önskas Ann-Marie Stenhammar, känd från utredningar om kommuners samarbetssvårigheter, och Tove Rinnan, som tidigare har samlat fritidstips åt Barnombudsmannen, ska nu utveckla medel för barn att komma till tals. "Vi letar efter olika slags hjälpmedel som hjälper barnet att förmedla vad det tänker", säger de, och tänker sig att sådana hjälpmedel bland annat ska kunna brukas i skolan, på barnhab och på syncentral. Skolors webbplatser otillgängliga Alla de tre vanligaste webbplattformar som används i skolan är svårtillgängliga för elever med synskador. Det konstaterar Funka.nu som på SPSM:s uppdrag har undersökt skolornas webbplattformar i 193 kommuner. Så om ditt barn har haft problem med detta är han eller hon i gott sällskap. Den bristande tillgängligheten i de digitala miljöerna behöver uppmärksammas så att inte grupper av elever med exempelvis grav synskada, synsvaghet, läs- och skrivsvårigheter och rörelsehinder blir utestängda från delar av Har du som förälder några tips? Hur gör du för att förstå hur ditt barn tänker? Hur gör du för att det ska bli tydligt för barnet att du lyssnar och förstår? Hur gör du för att väga in ditt barns åsikter när du ska bestämma vad som ska göras? Kontakta tove.rinnan@hso. se och ann-marie. stenhammar@hso.se. undervisningen, säger SPSM:s Björn Rönnåsen med viss underdrift. Det behövs mer kunskap vid upphandlingar, säger Björn Rönnåsen, som tyvärr inte närmare berör att det är en sak att kunna läsa en webbplats och en helt annan att kunna skriva på den eller använda den på annat sätt. 11
12 Snart är cykelsommaren här Innan man vet ordet av är det cykelsäsong. Och om man inte ser själv kan man alltid cykla tandem, som finns i utförande både för barn och vuxna. Tandemcyklar finns i olika varianter, inklusive cyklar som hakas på bakom andra cyklar. Tyvärr är de rätt dyra minst får man vara beredd att betala, men det finns en del sätt att sänka priset. Vissa syncentraler behandlar tandemcyklar som hjälpmedel och kan tänkas ställa upp med delar av kostnaden mer än hälften i exempelvis Göteborg. Och om inte just din syncentral har den möjligheten kan du söka från SPSM. De kan ge 75 procent av priset minus kronor, dock högst kronor. Titta på under Bidrag. Annars finns möjligheten att köpa direkt från tillverkaren. Försök t.ex. med: 12 Copilot 24 från Trident Man kan också annonsera. Eller höra med SRF:s distrikt där det kan finnas tandemcyklar undanstoppade i något hörn. Lycka till! Cyklig är lycklig! Fun Trailer från Cykelkliniken Kronobergsgrupp finns nu Kronoberg har nu en arbetsgrupp för barnfrågor som träffas i mitten av februari. Man räknar med att med hjälp av sc bjuda in barn och deras föräldrar till en träff antagligen i maj.
13 SRF vill minska behovet av specialskolor En av de frågor Kongressen 2008 diskuterade hårdast var hur man skulle förhålla sig till specialskolor. Ulrika Norelius och Alireza Ghanbar Alipour från Förbundsstyrelsen redogör här för SRF: s policy i frågan. Både Ulrika och Alireza betonar noga att SRF inte har gett upp sin gamla motvilja mot internat. Problemen med internat är tidlösa och handlar inte om hur Tomteboda var på 50- och 60-talen, säger Alireza. Det handlar om att barn skickas från sin hemmiljö och utvecklar drag som inte är önskvärda och kan bli till en belastning för dem längre fram i livet. Däremot måste vi ta diskussionen på kongressen som en väckarklocka, lägger han till. Om inget händer med de lokala skolornas förmåga att motta och ge ett bra bemötande kommer folk att acceptera en återgång till specialskolor av ren uppgivenhet. Frågan är bara var baksidan gör minst ont. Ulrika och Alireza vill satsa mest på att förbättra barnens rätt i de kommunala skolorna. Men nu finns tyvärr specialskolor igen, och det är SRF: s uppgift att bevaka även dess elevers intressen, så de får så bra skolgång som möjligt. Vi tycker att visstidsplaceringar på Ekeskolan var bra för barnen, säger Alireza. Där finns en kompetens som man inte kan hitta någon annanstans. Den som visstidsplaceras är fortfarande hemma för det mesta men skickas på fortbildning ibland och det är i sig inget konstigt. Men huvudinriktningen för SRF måste vara att göra specialskolor onödiga. Främst genom att peka på goda lösningar. Vi måste bevaka kommunerna så att de inte hänvisar elever till specialskola bara för att det är billigare och enklare för dem. Hur gör man det? Vi har nyligen tillsammans med US uppvaktat skollagsutredningen för att få in lagstadgade rättigheter för eleven, som i Norge där elever till exempel har laglig rätt till utbildning i punktskrift, säger Ulrika. En annan rättighet som man kan lagstifta om, kan vara rätten att överklaga åtgärdsplaner. Tillgänglighet i skolan förknippas gärna med hur lokalerna ser ut, men för oss är det mer en fråga om pedagogiken, och det är viktigt att få med det perspektivet i skollagen. SRF har också fram- 13
14 gångsrikt fått den nya myndigheten Skoninspektionen att göra en kvalitetsgranskning av bl a situationen för synskadade elever, med intervjuer av kommuner, rektorer, föräldrar och elever. En annan möjlighet som vi har är att hjälpa distrikt och lokalföreningar med argumentation när de möter skolföreträdare i kommunerna, säger Alireza. Nu är det snart val igen, och skolan är något som det inte råder särskilt mycket enighet om. Oavsett vilken regering det blir kommer det att vara en levande fråga som går att påverka. Inte minst viktigt är det att stärka eleverna själva så de inte går med på att det sparas på deras bekostnad. Ulrika och Alireza hänvisar till mentorsprogrammet som beskrevs i Fk 1/08. Det handlar både om politisk organisering, att stärka den enskildes resurser och lagliga rättigheter. Riksdagen har antagit FN: s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar, som tar upp många av de här frågorna, säger Alireza. Även om inte mycket hänt i praktiken ännu, har vi mycket att hänvisa till. Utan lagstöd kan vi inte begära omfördelning av resurser. Men lagar har också makt att ändra folks tankar. Före förbudet mot aga var det inte fult att slå barn och före ADA-lagstiftningen i USA var det inte fult att diskriminera folk med funktionsnedsättningar, fyller Ulrika på. Lagar leder inte till ett perfekt samhälle, men de sätter igång en process som tillsammans med andra insatser för oss närmare målen. Inte minst måste diskussionen hållas levande i SRF, och helst också fokusera på lösningar istället för problem. Uppgivenheten får aldrig ta överhanden och föra oss tillbaka i utvecklingen. Norska rättigheter och amerikanska lagar Den norska Opplæringsloven, dvs. utbildningslagen, innehåller bland annat paragrafer som slår fast vissa rättigheter för barn med särskilda behov, bland annat rätt för barn med grav synskada att lära sig punktskrift. Den norska föräldraföreningen Assistanse har undersökt hur väl kommunerna lever upp till lagen och finner inte oväntat brister. Många kommuner har varken resurser eller kompetens, säger föreningens i en yttrande från februari 08, Læring og utvikling for barn, unge (og voksne) med synshemming. Och det beror till stor del på att elever med synskador är så få så att man kan låtsas som om de inte finns. Men ordföranden Eli Vogt Godager är ändå tacksam för att lagen finns den är ett verktyg som kan användas. Inte minst pekar hon, i föreningens tidning Notater 1/2009, på en undersökning som föreningen har låtit en forskare göra, och som låter ana att pengar och formella utbildningar som finns eller inte finns på en skola eller i en kommun betyder mycket mindre än skolledningens goda vilja. Och den kan mycket väl påverkas med en drös vänlig uppmuntran, stärkt av en lagknölpåk som står gömd i hörnet. Att det kan vara så tyder också erfarenheterna från USA:s Americans with Disabilities Act, ADA, på. Denna lag från 1990 tillåter att den som kan visa sig vara diskriminerad på grund av en funktionsnedsättning kan tilldömas skadestånd. ADA har stärkt individens möjligheter att hävda sig och har inspirerat lagstiftningen i hela världen, säger Lars Lindberg på Socialdepartementet som har studerat frågan. Däremot råder det debatt om det har blivit bättre eller ej. Den har inte lett till att fler personer med funktionsnedsättningar har fått jobb. Däremot har högskolan blivit mer tillgänglig. Över huvud taget har tillgänglighetsfrågorna kommit mer i fokus tack vare ADA. JW 14
15 Anmäl dig till SPSM:s idrottshelg Idrottshelg på Munktellarenan, Eskilstuna maj 2009 Resurscenter syn inbjuder elever med synskada som är födda år att delta i vårens idrottshelg. Vi kommer att hålla till på Munktellarenan, i centrala Eskilstuna. Munktellarenan är en av Sveriges mest kompletta idrottsanläggningar för inomhussporter med boende, restaurang, samlingslokaler och idrottshallar. Allt är väl samlat. Idrottshelgen arrangeras tillsammans med SHIF (Svenska Handikappidrottsförbund) UTVC (Utvecklingscentrum för handikappidrott) samt SRF (Synskadades riksförbund). Du kan anmäla dig till följande aktiviteter: Goalball, två nivåer Showdown, två nivåer Elektronskytte Rodd/Kanot Friidrott inomhus Fridykning Judo Simning Step Gym Mattcurling Boccia Lördag kväll Efter middagen blir det självklart en hejdundrande kamratfest med disco. Deltagaravgift Deltagaravgiften är 1100 kr. Den inkluderar kost, logi och resor. Avgiften inbetalas på plusgiro , Specialpedagogiska skolmyndigheten, Resurscenter syn, Box 12161, Stockholm, samtidigt som anmälan görs. Deltagarantalet är begränsat, dröj inte för länge med anmälan. Resekostnader Specialpedagogiska skolmyndigheten står för dina resekostnader med billigaste färdsätt. Du som vill, att Specialpedagogiska skolmyndigheten beställer din resa måste kontakta Irene Sigfridsson eller Eva Timén i samband med att du skickar in din anmälan, dock senast den 20 mars. Ledsagare Du får ta med dig en ledsagare, t.ex. en kompis eller ett syskon som är 18 år eller äldre. Har du ingen möjlighet att ordna ledsagare så kontakta oss. Boende Vi disponerar hotell Clarion Collection Hotell Bolinder Munktell med dubbelrum/ trippelrum för boendet. Då detta är ett hotell har vi att rätta oss efter deras bestämmelser när det gäller brandskydd m.m. Det innebär bl.a. att man inte får sova fler i rummen än antalet sängar. Säng och sänglinne finns till alla. Anmälan Anmälan är bindande och avgift skall vara oss tillhanda senast den 20 mars Gå in på idrottshelg-2009/anmalan och fyll i formuläret med anmälningsuppgifterna eller ring till Anders Nilsson eller till Percy Andersson: Eller kontakta oss via e-post: idrottshelg@spsm.se Välkommen! Föräldrakontakten Rikstidningen för föräldrar till barn med synskador produceras SRF Synskadades Riksförbund, och kommer ut med fyra nummer per år. Den ges även ut på daisy. Redaktör: Jan Wiklund Tel Fax Epost jan.wiklund@srf.nu Ansvarig utgivare: Eva Björk Tel Epost eva.bjork@srf.nu Nästa nummer kommer ut i maj Manusstopp 5 maj 15
16 Posttidning B Synskadades Riksförbund Enskede SRF-Kurser Föräldrakonferens kring SRF:s mentorsprojekt den juni på Almåsa konferens Lördag den 13 juni till söndag den 14 juni välkomnar vi föräldrar till barn i åldern 9-14 år till en konferens då vi kommer presentera resultat från vårt mentorsprojekt. Projektet avslutas våren Vi kommer också att diskutera kring om modellen med en något äldre synskadad kamratstödjare är ett bra sätt att hitta egna strategier på vägen till att bli vuxen. Sista anmälningsdagen är 4 maj. Kostnad: 300 kronor. Anmälan och information: cecilia.ekstrand@srf.nu SRF anordnar kurs för föräldrar till barn med synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning den 6-8 november på Almåsa konferens Under helgen kommer vi att ta upp konsekvenser när barnet har en synnedsättning i kombination med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Vi kommer även att belysa föräldraperspektivet, fritid och samordning av insatser. Sista anmälningsdag är 1 oktober. Kostnad: 400 kronor. Anmälan och information: cecilia.ekstrand@srf.nu Syskonkurs under hösten 2009 SRF planerar, i samverkan med Resurscenter syn, att genomföra en helgkurs för syskon till barn med synnedsättning. Vi vänder oss till syskon i åldern år, som har ett punktläsande syskon. Är ni intresserad och vill ha mer information hör av er till Cecilia Ekstrand, cecilia.ekstrand@srf.nu
Inbjudan till Idrottshelg på MunktellArenan i Eskilstuna, 16-18 okt 2015
Inbjudan till Idrottshelg på MunktellArenan i Eskilstuna, 16-18 okt 2015 Specialpedagogiska skolmyndigheten, Resurscenter syn, inbjuder elever med synnedsättning som är födda år 1995-2007 att delta i höstens
Läs merInbjudan till Idrottshelg på MunktellArenan i Eskilstuna, oktober 2019
Inbjudan till Idrottshelg på MunktellArenan i Eskilstuna, 18-20 oktober 2019 Specialpedagogiska skolmyndigheten, Resurscenter syn, bjuder in barn och ungdomar med synnedsättning eller blindhet som är födda
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merYttrande över Läsdelegationens betänkande Barns och ungas läsning ett ansvar för hela samhället (SOU 2018:57), dnr Ku2018/01470/KO
REMISSVAR Dnr 120/2018 2018-10-18 Handläggare: Cecilia Ekstrand cecilia.ekstrand@srf.nu Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över Läsdelegationens betänkande Barns och ungas läsning ett ansvar
Läs merSchackledarens blad Lektion 1
Schackledarens blad Lektion 1 Inledning Det är viktigt med en tydlig rutin för när schacklektionen börjar och slutar. Genom att samlas kring runda bordet när lektionen ska börja respektive avslutas uppnås
Läs merHjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning
Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)
Läs merInte bara för. syns skull
Inte bara för syns skull För ett tillgängligt samhälle Vet du att bankomaten kan prata med dig? Det har vi på Syn skadades Riksförbund (SRF) arbetat fram för att vi med synnedsättning ska kunna ta ut pengar
Läs merSå här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips
Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna
Läs merSynskadades egen organisation
Mer än du anar Synskadades egen organisation Att Synskadades Riksförbund kan erbjuda sina medlemmar mer än du anar, det får du veta i den här foldern. Du får också lite information om hur organisationen
Läs merBarn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,
Läs merHip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010
Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,
Läs merInbjudan Active Games 9-11 maj 2014
Inbjudan Active Games 9-11 maj 2014 Active Games är en idrottstävling för barn och ungdomar i åldern 7-20 år med synnedsättning från hela Sverige. Tävlingen vänder sig både till dig som redan tränar någon
Läs merRapport projektet En hemlighet känd av många
Rapport projektet En hemlighet känd av många Workshop i Göteborg maj 2010 Fredag 7/5 Vi var totalt 29 personer, 12 deltagare, personliga assistenter, medhjälpare och kursledare som samlades på Dalheimers
Läs merHjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning
Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (senaste revidering
Läs merMorgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens
Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012 Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens De tre skolmyndigheterna Utbildningsdepartementet Skolverket Skolinspektionen SPSM Alla har
Läs merÖ ppna svar MTM Taktila Barnbö cker 7-12 a r
Ö ppna svar MTM Taktila Barnbö cker 7-12 a r Innehåll Utveckla gärna varför ni inte tycker att "Punktskriftsböcker som innehåller punktskrift och svällpappersbilder" är bra, vad kan göras för att förbättra
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merEU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR
KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKOD STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER I
Läs merTilla ggsrapport fo r barn och unga
Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad
Läs merOm mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön
Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan
Läs merSchack4an. - Vad händer sen? Författare: Peter Heidne. Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman. Lärande och samhälle
Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Schack4an - Vad händer sen? Författare: Peter Heidne Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman 1 Inledning I mitt deltagande i Nordens
Läs merAle för alla. Hur ska alla människor kunna vara med i samhället? De saker som ska göra det bättre finns med i en plan.
Ale för alla Hur ska alla människor kunna vara med i samhället? De saker som ska göra det bättre finns med i en plan. I planen står det vad som ska göras i år, nästa år, 2013 och 2014. Varje år ska politikerna
Läs merBARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING
BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning
Läs meripads i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ)
Vanliga frågor och svar (FAQ) Har du frågor om om? Titta här om du kan hitta ett svar på din fråga! Om du inte gör det - kontakta ditt barns lärare eller någon av kontaktpersonerna. Du hittar kontaktuppgifter
Läs merBarns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården
Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas
Läs merDefinition av svarsalternativ i Barn-ULF
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats
Läs merABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12
ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.
Läs mer... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...
KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar
Läs merValberedd 2015 Din guide till valet!
Valberedd 2015 Din guide till valet! 1 Valberedd 2015 Din guide till valet! Vad är valet? På måndag 23/11 kommer vi att rösta om vilka som ska sitta i förbundsstyrelsen år 2016! Vi i valberedningen har
Läs merBarn och skärmtid inledning!
BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner
Läs merLidköping, Sockerbruket 071109
Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,
Läs merMin bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk
Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om
Läs merSportlovsläger på Lillsved 24-28 februari 2013
Sportlovsläger på Lillsved 24-28 februari Välkommen på sportlovsläger där du som deltagare får chansen att pröva på lite olika sporter både i idrottshallen och ute i naturen på Lillsved. Hela Lillsved
Läs merVi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting
Vi ger råd, stöd och behandling Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting Vi gör det lättare Habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting ger
Läs merMentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014
Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 14 Lina Collin All 15/236 Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet
Läs merProv svensk grammatik
Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.
Läs merMitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar
Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda
Läs merBarns och ungdomars engagemang
Barns och ungdomars engagemang Delaktighet definieras av WHO som en persons engagemang i sin livssituation. I projektet har vi undersökt hur barn och ungdomar med betydande funktionshinder är engagerade
Läs merIdrott och hälsa för alla. - hur vi hittar vägarna
Idrott och hälsa för alla - hur vi hittar vägarna En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett
Läs merAtt vara facklig representant vid uppsägningar
Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller
Läs merOm barns och ungas rättigheter
Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa
Läs merTÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista
ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse
Läs mer24-25 oktober 2015 Hotell Selma SPA, Sunne. www.sisuidrottsutbildarna.se/varmland
24-25 oktober 2015 Hotell Selma SPA, Sunne www.sisuidrottsutbildarna.se/varmland Välkommen till SISU-helgen! SISU-helgen är vår enskilt största satsning för att stärka våra ledare. Förutom kicken av att
Läs merELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm
ELEVFRÅGOR International Association for the Evaluation of Educational Achievement Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv och
Läs merCecilia Olsson, Susanne Rydberg-Lif, Lars Thorsell,
Cecilia Olsson, Susanne Rydberg-Lif, Lars Thorsell, FUB:s Forskningsstiftelse ALA Allmänna Arvsfonden och Specialpedagogiska skolmyndigheten för elever som har en lindrig utvecklingsstörning eller andra
Läs merHJÄLPREDA. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med synnedsättning. Före förskolan Under förskoletiden Under skoltiden
HJÄLPREDA Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med synnedsättning Före förskolan Under förskoletiden Under skoltiden 2012 Hjälpredan Syftet med detta dokument är att tydliggöra ansvarsfördelningen
Läs merGör det omöjliga möjligt. genom bra hemtjänst och ledsagning
Gör det omöjliga möjligt genom bra hemtjänst och ledsagning Läsa post och hitta i kylen Per, 28 När jag skulle riva ost till pastasåsen upptäckte jag att jag tagit fel och köpt blodpudding istället. Största
Läs merDel 1. Frågor om dig, din familj och ditt boende. 1. Är du. 2. I vilken skola gå du i? 3. Vilken årskurs går du i? 4. Hur bor du?
Del 1 Frågor om dig, din familj och ditt boende. 1. Är du Tjej Kille 2. I vilken skola gå du i? Duveholmsgymnasiet Lindengymnasiet Ellwynska skolan 3. Vilken årskurs går du i? Årskurs 2 i gymnasiet, NV
Läs mer2013-09-03. En likvärdig utbildning för alla. Vi är en samarbetspartner. Alla har rätt att lära på egna villkor. tillsammans gör vi det möjligt
En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett funktionsförmåga, ska nå målen för sin utbildning.
Läs merDe 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?
20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt
Läs merSÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.
R I F T A M N IO N 0 O 2 K 5 1 0 2 6 1 SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. Så mycket mer än
Läs merUtvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 09/10
Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 9/ Grundskolor Ungdomsmottagningen Lönnen gör inför varje ny termin ett utskick till 19 grundskolor där vi erbjuder deras elever (i
Läs merSamhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap
Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn
Läs merRiksmöte 2010. 19-21 november - Nässjö
Riksmöte 2010 19-21 november - Nässjö Varför du borde delta: - Du får makt på årets största och viktigaste möte inom spelhobbyn. - Du får lära känna massor av intressanta människor som har samma intressen
Läs merRBU:S MÅL. Alla har rätt att maxa livet
RBU:S MÅL Alla har rätt att maxa livet RBU accepterar inga orättvisor Barn med funktionsnedsättning har precis samma rätt till ett bra liv och möjlighet att utvecklas som alla andra, för att så småningom
Läs merKULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST
KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST Kulturrådet, Box 7843, 103 98 Stockholm Besök: Långa raden 4, Skeppsholmen Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 Webbplats: www.kulturradet.se Illustration omslag: Lehån
Läs merNätverket för Synskadade Föräldrar
Nätverket för Synskadade Föräldrar I den här broschyren möter du några av oss som är med i Nätverket för Synskadade Föräldrar. I nätverket stöttar vi varandra i vår roll som synskadade föräldrar. Vi ger
Läs merKonventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.
Läs merLärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?
sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna
Läs merTill dig som är ung med funktionshinder
Till dig som är ung med funktionshinder Nya vänner Träna Samtala Träffas i grupp U.N.G. Ung Nätverk Grupp På U.N.G. kan du träffa nya vänner. U.N.G. är till för dig i åldern 13 25 år med lindrig till måttlig
Läs merKonvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version
Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt
Läs merRenskrivningen (på dator/för hand) ska vara inlämnad senast 18.11.
Afrika Din pappa (eller mamma) arbetar på ett internationellt företag med huvudkontoret i Salo. Han (eller hon) har nu fått världens chans, ett erbjudande att under ett helt år bygga upp en ny fabrik i
Läs merI Linköping är alla delaktiga
Linköpings funktionshinderpolitiska program Programmet gäller från den 24 januari 2017. Linköpings kommun linkoping.se Innehåll Förord 3 1 Inledning 4 2 FN:s konvention 5 3 I Linköping 6 4 Så ska kommunen
Läs merMentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014
Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Lina Collin Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet och
Läs merFörvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.
Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte
Läs merVi hoppas att ni har glädje av berättelsen om Undra!
Barn mår bra av att veta Ditt barn ska komma till habiliteringen och göra en cpup-mätning. Det är svårt att med enbart ord förklara vad det är, därför har vi gjort den här boken. Barnet får genom berättelsen
Läs merIntroduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:
Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,
Läs merLinköpings Handikapp-politiska handlings-program
Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och
Läs merKonvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven
Läs merAlternativa verktyg, engelska med stöd av it
Alternativa verktyg, engelska med stöd av it Aktivitets ID: 45969 Tid: 4 april - 6 maj 2016 Plats: SPSM Fortbildning Typ av aktivitet: Nätbaserad kurs Målgrupp: Lärare Pedagog, Elevassistent Resursperson,
Läs merFör dig med lindrig utvecklingsstörning. Högalids Folkhögskola
För dig med lindrig utvecklingsstörning Högalids Folkhögskola Förberedande kurs för läsåret 2013/2014 För dig med lindrig utvecklingsstörning som vill gå Baskursen. Kursdatum: 16-20 juni 2013 Kurskostnad:
Läs merLärarrummet för lättläst lattlast.se/larare
Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.
Läs merUNGA LEDARE. Vill du bli ledare inom idrotten? UNGA LEDARE. OBS! Anmäl Dig innan 22 november!
Vill du bli ledare inom idrotten? Är du mellan 14-20 år och intresserad av att bli ledare eller organisationsledare* och tycker det är kul att träffa andra ungdomar! I höst kör vi igång med en ny omgång
Läs merVård och omsorg, Staffanstorps kommun
RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-09-15 Susanne Bäckström, enhetschef Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med boende Genomförande
Läs merHur det är att vara arbetslös i fina Sverige.
Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det
Läs merUngdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17
Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Ungdomsfullmäktige
Läs merTRÄNINGSELEV VID UPK VAD INNEBÄR DET?!
TRÄNINGSELEV VID UPK VAD INNEBÄR DET?! Följande elever har möjlighet att få förmånen att bli förberedande träningselever respektive träningselever vid Uppsala Ponnyklubb: - Elev som rider i lägst P6 men
Läs merMin kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken:
Min kunskap om vårt samhälle Lärarhandledning Bokens syfte och upplägg: Boken Min kunskap om vårt samhälle följer Skolverkets mål för kursen Samhällskunskap för gymnasiesärskolan. Boken är upplagd med
Läs merLSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla människor är olika. Vissa klarar sig helt själva. Människor med funktionshinder kan behöva hjälp för att kunna leva ett bra liv. Ordet funktionshinder
Läs merSynnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.
Läs merPlugga på Riksgymnasiet bo på elevhem
Plugga på Riksgymnasiet bo på elevhem Plugga på Riksgymnasiet bo på elevhem Att börja på gymnasiet kan kännas både spännande och kanske lite skrämmande. Så är det för de flesta. Vad vill jag läsa? Och
Läs merPå vilket sätt kan man få elever i år 9 mer intresserade av schack?
Lärande och samhälle. Schack som pedagogiskt verktyg På vilket sätt kan man få elever i år 9 mer intresserade av schack? - Kan man få elever i år 9 att vilja spela på fritiden med kompisar eller via tekniska
Läs merUpplevelsernas skola för lärande och utveckling
Upplevelsernas skola för lärande och utveckling Specialskola för elever som är döva eller som har en hörselnedsättning i kombination med utvecklingsstörning. Skolan tar även emot elever med medfödd eller
Läs merapril 2013 Hej alla Klippan-sektioner! Våren är här! Hoppas ni är vår-glada.
april 2013 Hej alla Klippan-sektioner! Våren är här! Hoppas ni är vår-glada. brev Alla Klippan-sektioner får här ett nyhetsbrev. Hoppas jag! Kanske får du detta brev, fast det egentligen någon annan borde
Läs merVart vänder vi oss om vi upplever diskriminering?
38 Träff6. Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? Mål för den sjätte träffen är att få kunskap om vart jag vänder mig om mina rättigheter kränkts få kunskap om hur jag kan anmäla diskriminering
Läs merOm mig 2014. Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.
Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: (N=479) (N=410) Djäkneparksskolan
Läs merEN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT
EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och
Läs merViktiga ord i planen. Kommunens plan Ett samhälle för alla är en del av kommunens arbete för mångfald.
Ett samhälle för alla Plan för funktionshinderspolitiken i Jönköpings kommun år 2015-2018 Jönköpings kommun arbetar för mångfald. Mångfald betyder bland annat att alla människor ska vara välkomna i samhället.
Läs merTre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se
Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att
Läs merGlödlampan. hsod.se. Sörmland. I detta nummer. Ordförande har ordet. Ny mandatperiod i LRFF. Presentation Synskadades förening Sörmland.
Glödlampan December 2014 Sörmland Representanter till LRFF 2015-2018 I detta nummer Ordförande har ordet Lena Talman Solveig Fredriksson Ulf Nordström Helge Andersson Ny mandatperiod i LRFF Christer Arnrup
Läs merMed Vänliga Hälsningar Fritidsassistent Angelika Hallberg
HEJ! Här kommer nu 2014 års resor och läger med FUB. De resor och läger som finns med i programmet ordnas inte bara av FUB utan vi samarbetar även med Jönköpings kommun, Länsförbundet FUB, Smålands HIF,
Läs merDemolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation
Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation Huvudtränare: David: huvudtränare Medtränare: Emese Deltagare: David, Nathanael, Robert, Julia, Mujje, Hassan 1 Planering innan lektionen: David
Läs merMinnesanteckningar från AU för Rådet för funktionshinderfrågor
Eskilstuna kommun Minnesanteckningar Rådet för funktionshinder frågor 2013-01-16 Anna-Maarit Tirkkonen Tfn 016-710 24 28, 073-950 65 89 e-post: anna-maarit.tirkkonen@eskilstuna.se Närvarande Joel Hamberg
Läs merUngdomsenkät Om mig 1
Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät med frågor om hur du mår och vad du gillar att göra. Enkäten har tagits fram tillsammans med andra ungdomar i Östergötland och kommer att användas så att
Läs merKontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet
Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Du kan hjälpa och stödja Som kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet kan du hjälpa och stödja personer med funktionsnedsättningar så att de kan leva
Läs merAtt leva med schizofreni - möt Marcus
Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk
Läs merDu borde bli ombud! Riksmöte 2009. 20-22 november - Stockholm. Fyra bra anledningar: - Du får lära känna massor av intressanta
Riksmöte 2009 20-22 november - Stockholm Du borde bli ombud! Fyra bra anledningar: - Du får lära känna massor av intressanta människor som har samma intressen som dig. - Du får tre dagars intensiv och
Läs mer