IT-infrastrukturprogram Alingsås kommun

Transkript

1 IT-infrastrukturprogram Alingsås kommun IT-infrastrukturprogram Alingsås kommun

2 Sammanfattning Bakgrund Detta dokument utgör Alingsås kommuns IT-infrastrukturprogram. Detta avsnitt består av en bakgrundbeskrivning till sakfrågan, en beskrivning av kärnan i IT-infrastrukturprogrammet, samt en beskrivning av hela detta dokuments struktur. I januari 2000 beslöt regeringen att tillsätta en utredning om infrastrukturprogram för bredbandskommunikation. Utredningen skulle göra ett förslag till nationellt infrastrukturprogram samt prioritera mellan vilka orter det bör finnas ledningsförbindelser som inte bedöms komma till stånd på kommersiella grunder. Man fann att Sveriges kommuner spelar en viktig roll för att säkerställa etablering av regional/kommunal IT-infrastruktur, speciellt i mindre orter och landsbygd. För att främja IT-infrastrukturutbyggnaden i Sverige reserverades därför för kommunerna statliga stödpengar för utbyggnaden. Det statliga stödet för kommunerna är uppdelat på tre delar. Stödet för Alingsås kommun uppgår till: kr för utbyggnad av ortssammanbindande nät mellan kommunens orter kr för utbyggnad av områdesnät i kommunens orter kr i administrativt stöd för upprättande av IT-infrastrukturprogram. För att kunna utnyttja de statliga stödpengarna måste kommunen upphandla tillhandahållandet av IT-infrastrukturen. Om upphandlingsförfarandet inte medför skäliga anbud, får nätet tillhandahållas av kommunen själva. Stödet för utbyggnad av ortssammanbindande nät och områdesnät uppgår för Alingsås kommun till 33 % av totala kostnaden för utbyggnaden. Kommunen måste dessutom själva bidra med minst 5 % av totala kostnaden. Resterande kostnad får den marknadsaktör som åtar sig utbyggnaden betala. Kort om IT-infrastrukturprogrammet Ett ytterligare villkor för att få tillgång till de statliga stödpengarna är att Alingsås kommun upprättar och fastställer ett IT-infrastrukturprogram (detta dokument). Kortfattat syftar ITinfrastrukturprogrammet till att ge kommunen en möjlighet att utreda hur man på bästa sätt kan utnyttja de statliga stödpengarna, d.v.s. inom vilka delar av kommunen man vill utnyttja de statliga stödpengarna. En förenklad beskrivning av vad IT-infrastrukturprogrammet består av ser ut som följer: 1. Ortvis kartläggning av behovsbilden för kommunikationstjänster i kommunen 2. Kartläggning av den IT-infrastruktur som redan finns etablerad i kommunen 3. En målstruktur baserad på behovsbilden vilken visar nätets utformning på lång sikt när alla i kommunen har tillgång till IT-infrastrukturen. Målstrukturen liknar dagens telefon- eller elnät, d.v.s. alla kan ansluta sig till nätet. 4. Behovsbilden och den befintliga IT-infrastrukturen har sedan jämförts med målstrukturen. En bedömning har gjorts för att identifiera vilka delar av kommunen som inte bedöms få tillgång till IT-infrastrukturen före Dessa delar av kommunen har bedömts vara kommersiellt icke-attraktiva. 5. Inom de delar som ansetts kommersiellt icke-attraktiva har Alingsås kommun valt ut ett antal orter och områden där man prioriterar en utbyggnad. Dessa prioriterade orter och områden har således blivit projekt som Alingsås kommun syftar att genomföra med hjälp av statligt stöd. IT-infrastrukturprogram Alingsås kommun 2 (63)

3 Beslutsmatris Kommunens vision och roll En god samhällelig infrastruktur är både drivkraft och förutsättning när det gäller IT-utveckling för näringslivet och medborgarna. Kommunen har en nyckelroll i arbetet med att bygga upp en lokal IT-infrastruktur. I centralorten Alingsås finns goda förutsättningar för att ge företag och medborgare tillgång till en god infrastruktur. Utbyggnaden i Alingsås centralort sker därför i första hand via marknadsaktörer. Alingsås Energi Nät AB har av kommunen fått i uppdrag att bygga ut infrastrukturen i tätorten. Den fortsatta utbyggnaden av nätet till medborgare och näringsliv skall vara operatörsoberoende och intäktsfinansierat. För övriga orter och landsbygden är det av stor vikt att infrastrukturen byggs ut. För att utveckla ett operatörsoberoende nät på landsbygden skall kommunen att ha en övergripande roll. Alingsås kommun väljer därför att även fortsättningsvis ta en aktiv roll för att främja utbyggnaden av en attraktiv och tillgänglig IT-infrastruktur. I samband med godkännande av detta IT-infrastrukturprogram väljer Alingsås kommun att vidta följande åtgärder: Kommunen avser genomföra en s.k. bidragskanalisation ( upphandling ) i enlighet med de regler som gäller för att utnyttja det statliga stöd som administreras av kommunen. Kommunen har för avsikt att tillhandahålla kommunal medfinansiering. Nivå av kommunal medfinansiering kan vara högre än minimala 5 %, dock måste det beslutas om i enskilda fall. Bidragskanalisationen och den kommunala medfinansieringen kommer att avse de delar av kommunen där marknadens aktörer inte når ut, dock kan upphandlingen avse fler delar av kommunen. Kommunen kommer dessutom att på bästa sätt aktivt att verka för att marknadsaktörer ges god möjlighet att etablera sin verksamhet i Alingsås kommun. Utbyggnad på lång sikt Målstruktur Målstrukturen definierar hur utbyggnaden bör se ut på lång sikt, d.v.s. när IT-infrastrukturen är fullt utbyggd. Målstrukturen ansluter med redundanta förbindelser samtliga orter i Alingsås kommun samt sammanbinder Alingsås med kommunhuvudorterna i Lerum, Ale, Trollhättan, Essunga, Vårgårda och Bollebygds kommuner. En detaljerad beskrivning av målstrukturen återfinnes i avsnitt 6. IT-infrastrukturprogram Alingsås kommun 3 (63)

4 Utbyggnad på kort sikt Prioriteringar i Alingsås kommun Stöd för utbyggnad av ortssammanbindande nät Orter som prioriteras är i följande ordning: Prioritet 1 Alingsås-Gräfsnäs-Sollebrunn Alingsås-Västra Bodarna-Ingared Prioritet 2 Sollebrunn-St. Mellby Ingared-Hemsjö Prioritet 3 Alingsås-Hjälmared Sollebrunn-Magra Prioritet 4 Hemsjö-Ödenäs Alingsås-Långared Stöd för utbyggnad av områdesnät Prioritet 1 Prioritet 2 Prioritet 3 Prioritet 4 Prioritet 5 Prioritet 6 Sollebrunn Hemsjö-Ingared Västra Bodarna Stora Mellby Gräfsnäs Hjälmared Alingsås tätort är den ort som generellt prioriteras högst. Eftersom förutsättningarna för tillgång till bredband bedöms som generellt bättre än i övriga delar av kommunen, bör utbyggnad med statliga stödpengar fokuseras till områden utanför kommunhuvudorten. Alingsås tätort har därför inte angivits som en prioriterad ort för utbyggnad av områdesnät. Figur 1: Utbyggnad av ortssammanbindande nät i Alingsås kommun Genomförande ansvar inom kommunen Ansvar för beredning av IT-infrastrukturfrågor är kommunledningskontoret. Ansvarsområden består främst av: Upprättande av IT-infrastrukturprogram. Genomförande av kommunal upphandling (även kallat bidragskanalisation eller konkurrensutsättning av statligt stöd) av IT-infrastruktur. Uppföljning av genomförd upphandling och utbyggnad. Representant för kommunen gentemot kommersiella aktörer, invånare och näringsliv i frågan kring ITinfrastruktur. Kommunstyrelsen är ytterst ansvarig för IT-infrastrukturens utbyggnad och utgör beslutsorgan i frågan. De tar beslut om planer, åtaganden och kommunal medfinansiering. IT-infrastrukturprogram Alingsås kommun 4 (63)

5 Programmets struktur Alingsås kommuns IT-infrastrukturprogram består av tre huvuddelar: DEL I FÖRUTSÄTTNINGAR DEL II MÅLSTRUKTUR DEL III GENOMFÖRANDESTRATEGI Utredning kring Alingsås kommuns förutsättningar att bygga ut en framtidssäker ITinfrastruktur i hela kommunen. Målbilden på lång sikt då nätet är fullt utbyggt och når alla. Genomförandeplanen på kort sikt för att till del uppnå målbilden. Del I består av fyra avsnitt. - Kommunal policy för IT-infrastruktur: Alingsås kommuns syn på IT-infrastrukturen i kommunen, kommunens vision samt den roll man avser anta som kommun för att så långt det är möjligt uppfylla visionen. Sammanfattningsvis består detta avsnitt av en beskrivning av de politiska förutsättningarna för en IT-infrastrukturutbyggnad i Alingsås kommun. - Kommunal organisation för IT-infrastrukturfrågor: Beskriver befintlig IT-organisation för kommunens egna behov samt hur organisationen ser ut för att handha ITinfrastrukturutbyggnaden i hela Alingsås kommun. - Förutsättningar för och behov av IT-infrastruktur: Beskriver behovet av kommunikationstjänster i Alingsås kommun. Redovisning av kundunderlag sker per ort. Kommunens eget kommunikationsbehov har särredovisats. - Befintlig och planerad IT-infrastruktur: Beskriver den IT-infrastruktur som existerar och planeras i kommunens regi samt kommersiella aktörers IT-infrastruktur i Alingsås kommun. Del II består av två avsnitt: - Målet för nätets utformning på lång sikt: Beskriver den IT-infrastruktur som eftersträvas på lång sikt i Alingsås kommun, d.v.s. då samtliga av kommunens invånare har tillgång till bredbandsanslutning av hög kvalitet. - Krav, villkor och principer med avseende på IT-infrastrukturen: Beskriver de mjuka delarna av målstrukturen d.v.s. de krav som ställs på de operatörer som agerar i nätet. Principer består bl.a. av krav på kapacitet, säkerhet, redundans och prissättning. Del III består av fyra avsnitt: - Områden inom respektive utanför marknadens initiativ: Beskriver vilka delar av Alingsås kommun som på marknadsmässiga grunder inte bedöms få tillgång till bredbandsanslutningar före 2005 (och vise versa). - Av kommunen prioriterade sträckor, områden och orter: Beskriver de orter och områden som Alingsås kommun valt att prioritera genom att upphandla utbyggnad med hjälp av statliga stödpengar. - Målsättning och strategi för samarbete: Beskriver hur Alingsås kommun avser samarbeta med grannkommuner, regionen, marknadens aktörer samt kommunens invånare och näringsliv för att på bästa sätt främja IT-infrastrukturutbyggnaden. IT-infrastrukturprogram Alingsås kommun 5 (63)

6 - Övrigt om genomförande : Beskriver kortfattat hela processen för ITinfrastrukturutbyggnaden samt vad nästa steg i processen upphandlingen innebär. IT-infrastrukturprogram Alingsås kommun 6 (63)

7 Innehåll Sammanfattning 2 Bakgrund...2 Kort om IT-infrastrukturprogrammet...2 Beslutsmatris...3 Kommunens vision och roll...3 Utbyggnad på lång sikt Målstruktur...3 Utbyggnad på kort sikt Prioriteringar i Alingsås kommun...4 Genomförande ansvar inom kommunen...4 Programmets struktur Inledning Bakgrund Programmets målsättning/syfte Programmets målgrupp Metodik Informationsinsamling Analys och bearbetning Referensunderlag Förklaring av facktermer och övrig terminologi Förklaring till kartbilder Författare till och ansvarig ägare av IT-infrastrukturprogrammet...15 DEL I - FÖRUSTÄTTNINGAR 16 2 Kommunal organisation för IT-infrastrukturfrågor Befintlig organisation för IT-frågor Kommunledningskontorets IT-funktion Utbildningsförvaltningens IT-enhet Organisation för IT-infrastrukturutbyggnaden Beredande och beslutande organ Kommunala bolag engagerade i IT-infrastrukturutbyggnaden Kommunal policy för IT infrastruktur Kommunikation mellan kommun och medborgare Kommunens Vision Kommunens översiktsplanering Kommunens roll Förutsättningar för och behov av IT-infrastruktur Inledning Generellt om behovsbilden Inledning Hushåll Näringsliv Skolor Övriga kommunala verksamheter Framtida behov Kort om sammanlagring av behov Överblick över kommunens geografi Centralorten Alingsås Hushåll Näringsliv Kommunal och offentlig verksamhet...26 IT-infrastrukturprogram Alingsås kommun 7 (63)

8 4.5 Sollebrunn Hushåll Näringsliv Kommunal och offentlig verksamhet Hemsjö-Ingared Hushåll Näringsliv Kommunal och offentlig verksamhet Västra Bodarna Hushåll Näringsliv Kommunal och offentlig verksamhet Hjälmared Hushåll Näringsliv Kommunal och offentlig verksamhet Gräfsnäs Hushåll Näringsliv Kommunal och offentlig verksamhet Stora Mellby Hushåll Näringsliv Kommunal och offentlig verksamhet Magra Hushåll Näringsliv Kommunal och offentlig verksamhet Landsbygd Hushåll Näringsliv Kommunal och offentlig verksamhet Befintlig och planerad utbyggnad av IT infrastruktur Befintlig och planerad kommunal IT-infrastruktur Ortsammanbindande nät Områdesnät Alingsås centralort Övrig kommunal IT-infrastruktur utanför centralorten Annan befintlig och planerad (före 2005) IT-infrastruktur i kommunen Stomnät Områdesnät och/eller ortssammanbindande nät...39 DEL II - MÅLSTRUKTUR 42 6 Målet för nätets utformning på lång sikt Inledning Ortssammanbindande nät i kommunen Målstruktur norra kommundelen Målstruktur södra kommundelen Sammanbundna orter norra kommundelen Sammanbundna order södra kommundelen Anslutningar över kommungränsen Redundans Noder Områdesnät i orter Områdesnoder...46 IT-infrastrukturprogram Alingsås kommun 8 (63)

9 7 Krav, villkor och principer med avseende på IT-infrastrukturen Allmänt Kapacitet Kvalitet och säkerhet Redundans Principen för ledning och öppet nät Prissättning Teknikval Anpassning till totalförsvarets krav...49 DEL III GENOMFÖRANDESTRATEGI 50 8 Områden inom respektive utanför marknadens initiativ Inledning Sammanställning av områden inom respektive utanför marknadens initiativ Ortssammanbindande nät Områdesnät Slutsats Av Kommunen prioriterade sträckor, områden och orter Inledning Beräkningsprinciper Principer och styrande prioriteringsgrunder Alingsås tätort Prioriterade orter Utbyggnad av ortssammanbindande nät Etapp Etapp Etapp Etapp Prioriterade områden Sollebrunn Hemsjö-Ingared Västra Bodarna Stora Mellby Gräfsnäs Hjälmared Målsättning och strategi för samarbete Närbelägna kommuner och samarbete med deras infrastruktur Trollhättan Essunga Vårgårda Bollebygd Lerum Ale Regionalt samarbete Västra Götalandsregionen Kommersiella nätägare och operatörer Samarbete på infrastrukturnivå Samarbete kring planering av nätet Samarbete kring drift av nätet Anslutning av tjänsteleverantörer Övrigt om genomförande Realisering av målstruktur...62 IT-infrastrukturprogram Alingsås kommun 9 (63)

10 11.2 Upphandlingsförfarande...62 IT-infrastrukturprogram Alingsås kommun 10 (63)

11 Figurer Figur 1: Utbyggnad av ortssammanbindande nät i Alingsås kommun...4 Figur 2: Gränsande kommuner...24 Figur 3: Alingsås centralort...25 Figur 4: Sollebrunn tätort...27 Figur 5: Hemsjö-Ingared tätort...28 Figur 6: Västra Bodarna tätort...29 Figur 7: Hjälmared tätort...30 Figur 8: Gräfsnäs tätort...32 Figur 9: Stora Mellby tätort...33 Figur 10: Magra tätort...34 Figur 11: Kommunala verksamheter anslutna i Alingsås centralort...36 Figur 12: Stomnätsoperatörer i Alingsås kommun...38 Figur 13: Bjärke Energi IT-infrastruktur i Alingsås kommun...40 Figur 14: Målstruktur Alingsås kommun norra kommundelen...43 Figur 15: Målstruktur Alingsås kommun södra kommundelen...44 Figur 16: Prioriterade orter i Alingsås kommun...55 Figur 17: Processen för IT-infrastrukturutbyggnad med statligt stöd...62 IT-infrastrukturprogram Alingsås kommun 11 (63)

12 1 Inledning 1.1 Bakgrund I januari 2000 beslöt regeringen att tillsätta en utredning om infrastrukturprogram för bredbandskommunikation. Utredningen skulle göra ett förslag till nationellt infrastrukturprogram, prioritera mellan vilka orter det bör finnas ledningsförbindelser som inte bedöms komma till stånd på kommersiella grunder m.m. Bredbandsutredningens huvuduppgift var således att formulera en ny statlig infrastrukturpolitik. Sveriges kommuner spelar en viktig roll för att säkerställa etablering av regional/kommunal ITinfrastruktur, speciellt i mindre orter och landsbygd. I propositionen Ett informationssamhälle för alla (prop. 1999/2000:86) reserverades därför 2,625 miljarder kr till ett statligt stöd för ortsammanbindande nät som bör prioriteras av regional- och näringspolitiska skäl och som inte bedöms komma till stånd före utgången av 2004 på helt kommersiella grunder. Vidare reserverades 3,2 miljarder kr till ett statligt stöd till de delar av områdesnät där en anslutning till fastigheter skulle bli avsevärt dyrare än i normala fall samt till skattelättnad till abonnenter för att stimulera anslutning till nät med hög överföringskapacitet i delar av landet där anslutningskostnaderna förväntas bli höga. Propositionen Ett informationssamhälle för alla (1999/2000:86) aviserade dessutom tilläggsdirektiv till utredningen. Utredning skulle ske dels av hur ett statligt stöd till kommunerna för att stimulera uppbyggandet av lokala nät och accessnät borde utformas, dels om förslag till fördelning inom en ram på 3,2 miljarder kronor av kommunstödet och en skattelättnad för abonnenters bredbandsanslutning. Bredbandsutredningens delbetänkande Kommunstöd till lokal IT-infrastruktur (SOU 2000:68) och slutbetänkande IT-infrastruktur för stad och land (SOU 2000:111) lämnar förslag till fördelning av stödpengarna till Sveriges kommuner samt ställer upp riktlinjer för nyttjande av stödpengarna. Följande förordningar har relevans till detta dokument: Förordning (2001:349) om stöd till kommuner för upprättande av IT-infrastrukturprogram. Förordning (2001:350) om stöd till kommuner för anläggande av ortssammanbindande telenät m.m. Förordning (2000:1469) om stöd till kommuner för anläggande av lokala telenät. Förordning (2001:351) om ändring i förordningen (2000:1469) om stöd till kommuner för anläggande av telenät. Förordning (2002:648) om ändring i förordningen (2000:1469) om stöd till kommuner för anläggande av telenät. Ansvarig myndighet är Näringsdepartementet. Ett villkor för att få tillgång till de statliga stödpengarna specificerade i förordningarna 2001:350 och 2001:1469 är att kommunerna fastställer s k IT-infrastrukturprogram. 1.2 Programmets målsättning/syfte Följande huvudsakliga målsättningar finns för detta dokument: IT-infrastrukturprogram Alingsås kommun 12 (63)

13 1. IT-infrastrukturprogrammet skall ge en möjlighet att skaffa sig en bättre bild av kommunens nuläge och förutsättningar. Kommunikationsbehovet i kommunen, befintlig och planerad ITinfrastruktur samt aktiviteter i gränsande kommuner skall kartläggas. 2. IT-infrastrukturprogrammet skall utgöra beslutsunderlag för kommunen med avseende på kommunala investeringar i IT-infrastruktur. 3. IT-infrastrukturprogrammet skall bidra till det regionala såväl som det nationella ITinfrastrukturprogrammen. 4. IT-infrastrukturprogrammet skall kunna fungera som underlag vid upphandling av ITinfrastruktur i kommunen. 5. IT-infrastrukturprogrammet skall möjliggöra ansökan om de statliga stödpengar som finns tillgängliga för kommunen. 1.3 Programmets målgrupp 1.4 Metodik Förtroendevalda inom kommunen Informationsinsamling Tjänstemän inom kommunen vilka är ansvariga för områden med relevans till ITinfrastruktur, såsom IT-ansvariga, stadsbyggnads- och planeringsansvariga, och ansvariga för näringslivsutveckling. Handläggare på Västra Götalandsregionen. (IT-infrastrukturprogrammet kommer att överlämnas till Västra Götalandsregionen för godkännande.) Bredbandsentreprenörer, operatörer och tjänsteleverantörer. IT-infrastrukturprogrammet är ett publikt dokument och därför allmänt tillgängligt. Kommunen har tillsatt en projektledare ansvarig för IT-infrastrukturprogrammet. Denne projektledare har på egen hand, med hjälp av kollegor eller med AU-Systems hjälp tagit fram information om kommuns befolkningsmängd, näringsliv, offentlig verksamhet, geografi och demografi. Befintlig och planerad IT-infrastruktur inom kommunen har kartlagts. Diskussioner har även förts med gränsande kommuner, lokala fastighetsbolag och näringsliv Analys och bearbetning Nuvarande och framtida kommunikationsbehov har uppskattats baserat på olika typkunders förväntade tjänstebehov. En redovisning av förutsättningarna för IT-infrastruktur har gjorts per ort. Baserat på förutsättningarna i kommunen har en tänkt framtida målstruktur redovisats. En bedömning har därefter gjorts med avseende på vilka delar av kommunen som bedöms respektive ej bedöms kommersiellt attraktiva (fram till 2005). Utifrån detta har ortsprioriteringar och förslag till projekt tagits fram. För respektive projekt har en enklare kostnadskalkyl beräknats. Metodiken för dessa beräkningar återfinner under avsnitt nedan. IT-infrastrukturprogram Alingsås kommun 13 (63)

14 1.4.3 Referensunderlag Följande dokument har utgjort huvudsakliga referensunderlag för upprättandet av detta program: SOU 1999:85, "Bredband för tillväxt i hela landet", IT-infrastrukturutredningens betänkande IT-proposition, prop. 1999/2000:86, Ett informationssamhälle för alla SOU 2000:68, Kommunstöd till lokal IT-infrastruktur, Delbetänkande SOU 2000:111, IT-infrastruktur för stad och land, Slutbetänkande Förordning (2001:349) om stöd till kommuner för upprättande av IT-infrastrukturprogram. Förordning (2001:350) om stöd till kommuner för anläggande av ortssammanbindande telenät m.m. Förordning (2000:1469) om stöd till kommuner för anläggande av lokala telenät. Förordning (2001:351) om ändring i förordningen (2000:1469) om stöd till kommuner för anläggande av telenät. IT-policy för Alingsås kommun, antagen av kommunfullmäktige IT-program för kommunstyrelsen , antagen av kommunstyrelsen Alingsås kommun, ÖVERSIKTSPLAN, Antagen Förklaring av facktermer och övrig terminologi Ortssammanbindande nät Områdesnät Nod Huvudnod Förbinder olika orter med varandra, samt med huvudnoderna i nätet. Detta nät kommer fysiskt ibland att sammanfalla med det nationella stamnätet i de delar detta passerar genom området/-kommunen och med områdesnät i de orter och områden som nätet passerar igenom. Områdesnätet är ett spridningsnät som sammanbinder fastighetsnäten i en ort eller ett geografiskt avgränsat område med det ortssammanbindande nätet. Områdesnätet kan bestå av flera olika nätstrukturer som är sammanlänkade via områdesnoder. Områdesnätet kommer på vissa sträckor att fysiskt sammanfalla med det ortssammanbindande nätet och/eller det nationella stamnätet. En nod består av både passiv utrustning, dvs. korskopplingsutrustning, och aktiv utrustning för t.ex. trafikväxling (routing). I vissa fall kan en nod vara passiv och då endast bestå av korskopplingsutrustning för att vidarekoppla förbindelser. Sådan nod benämns passiv nod. En huvudnod består av aktiv utrustning, dimensionerad för att handha tiotusentals abonnenter. Här placeras den centrala aktiva utrustningen som ombesörjer kommunikationen med underliggande nät och noder. Mellan huvudnoderna finns fullständig redundans, dvs. en huvudnod är ansluten till en annan via minst två vägar. Täckningsområdet för en huvudnod bör normalt uppgå till cirka hushåll. Områdesnod Kommunal/regional knutpunkt Redundans Områdesnoden är en passiv eller aktiv nod som sammanbinder olika delnät i områdesnätet. Används i vissa sammanhang synonymt med vad som kallas huvudnod. Innebär att datatrafiken kan färdas ett antal olika möjliga vägar mellan två givna punkter. Detta säkerställer en upprättad förbindelse då exempelvis kablar grävs av eller master förstörs vid hård väderlek. Målet är att inte fler än 100 hushåll skall tappa sin IT-infrastrukturprogram Alingsås kommun 14 (63)

15 förbindelse vid ett avbrott. Mbit/s Megabit per sekund: bit/s. Enhet på överföringskapacitet Förklaring till kartbilder För tydlighets skull har kartbilder använts i olika delar av detta IT-infrastrukturprogram. Markering Förklaring Skola Offentlig byggnad Industribyggnad Övriga fastigheter Tätort IT-infrastruktur (färger kan variera) 1.6 Författare till och ansvarig ägare av IT-infrastrukturprogrammet Ansvarig kontaktperson för IT-infrastrukturprogrammet för Alingsås kommun är: Sven Stengard, Ekonomichef Alingsås kommun Alingsås Tel e-post: kommunstyrelsen@alingsas.se Detta IT-infrastrukturprogram har upprättats med stöd av externa konsulter vid AU-System, Göteborg. IT-infrastrukturprogram Alingsås kommun 15 (63)

16 DEL I - FÖRUSTÄTTNINGAR 2 Kommunal organisation för IT-infrastrukturfrågor 2.1 Befintlig organisation för IT-frågor Organisationen av kommunens IT-frågor består av kommunledningskontorets IT-funktion och utbildningsförvaltningens IT-enhet Kommunledningskontorets IT-funktion IT-funktionen ansvarar för kommunens samlade IT-frågor inom verksamhetsnätet. IT-funktionen: följer utvecklingen inom området, visar på möjligheterna samt fungerar som internkonsulter ansvarar för den gemensamma och förvaltningsövergripande kommunikationsstrukturen medverkar i utredningar för att säkerställa att övergripande tekniska och strategiska krav uppfylls vid upphandling av verksamhetsspecifika applikationer drifthåller de kommungemensamma systemen och mot ersättning de förvaltningsspecifika systemen svarar för telefoni och integration av telefoni i IT-systemen Utbildningsförvaltningens IT-enhet IT-enheten är inriktad på att understödja och drifthålla IT i skolans undervisning inom utbildningsnämnden och barn- och ungdomsnämnden. Funktionen är anslagsfinansierad. IT-enheten: drifthåller de pedagogiska elevsystemen som t ex e-post och nätverkservers m m medverkar i utredningar för att säkerställa att övergripande tekniska och strategiska krav uppfylls vid upphandling av pedagogiska programvaror och applikationer har funktionsansvar för skol PC-arbetsplatsen. 2.2 Organisation för IT-infrastrukturutbyggnaden Den IT-organisation som finns i Alingsås kommun idag är utformad för kommunens interna ITbehov. Organisationen för IT-infrastrukturutbyggnaden ser således ut som följer Beredande och beslutande organ Ansvar för beredning av IT-infrastrukturfrågor är kommunledningskontoret. Ansvarsområden består främst av: Upprättande av IT-infrastrukturprogram. Genomförande av kommunal upphandling (även kallat bidragskanalisation eller konkurrensutsättning av statligt stöd) av IT-infrastruktur. Uppföljning av genomförd upphandling och utbyggnad. Representant för kommunen gentemot kommersiella aktörer, invånare och näringsliv i frågan kring IT-infrastruktur. IT-infrastrukturprogram Alingsås kommun 16 (63)

17 Kommunstyrelsen är ytterst ansvarig för IT-infrastrukturens utbyggnad och utgör beslutsorgan i frågan. De tar beslut om planer, åtaganden och kommunal medfinansiering Kommunala bolag engagerade i IT-infrastrukturutbyggnaden Alingsås Energi är ett helägt kommunalt bolag. Man har i sin bolagsordning fått i uppdrag att försörja Alingsås centralort med IT-infrastruktur. Alingsås Energi har under tio års tid byggt upp områdesnätet (stadsnätet) Alinet i Alingsås. I tätorten har man därför en relativt omfattande utbredning av fiber och kanalisation. IT-infrastrukturprogram Alingsås kommun 17 (63)

18 3 Kommunal policy för IT infrastruktur 3.1 Kommunikation mellan kommun och medborgare IT-utvecklingen är en strategisk fråga för Alingsås kommun. Tillgänglighet till den kommunala informationen och till verksamheten skall öka med hjälp av IT. Medborgarna skall via Internet kunna nå inte bara publicerad information utan också kunna utföra tjänster. Kommunens ITverksamhet skall utvecklas mot att erbjuda sådana tjänster. IT skall användas för att skapa nya former för kommunikation mellan medborgarna, kommunens förvaltningar, de kommunala bolagen och de förtroendevalda för att öka demokratin. 3.2 Kommunens Vision 2010 Kommunens IT-utveckling skall stödja Alingsås kommuns Vision 2010: Alingsås är den trivsamma trästaden med en levande landsbygd. Läget i regionen ger småstadens fördelar och storstadens möjligheter. Kommunen satsar på kunskap och tillväxt i en unik miljö samt har invånare år Visionen medför ett antal övergripande mål inom fyra delar - Boende, Näringsliv, Infrastruktur och Utbildning. Inom delmålet Infrastruktur har en målsättning yttrats att Alingsås skall ha en väl utvecklad IT-infrastruktur. Arbetet med en fortsatt utbyggnad av IT-infrastrukturen är således ett kommunalt mål inom Kommunprogram Utbyggnad som sker skall genomföras på ett sätt som på bästa sätt stödjer de olika mål som finns uppsatta i Vision Kommunens översiktsplanering 3.4 Kommunens roll Utbyggnaden av IT-infrastruktur skall praktiskt underställas den översiktliga planering som sker i Alingsås kommun. En översiktsplan finns från 1995, vilken antogs Under nästa år skall en ny översiktsplan utarbetas. En god samhällelig infrastruktur är både drivkraft och förutsättning när det gäller IT-utveckling för näringslivet och medborgarna. Kommunen har en nyckelroll i arbetet med att bygga upp en lokal IT-infrastruktur. I centralorten Alingsås finns goda förutsättningar för att ge företag och medborgare tillgång till en god infrastruktur. Utbyggnaden i Alingsås centralort sker därför i första hand via marknadsaktörer. Alingsås Energi Nät AB har av kommunen fått i uppdrag att bygga ut infrastrukturen i tätorten. Den fortsatta utbyggnaden av nätet till medborgare och näringsliv skall vara operatörsoberoende och intäktsfinansierat. För övriga orter och landsbygden är det av stor vikt att infrastrukturen byggs ut. För att utveckla ett operatörsoberoende nät på landsbygden skall kommunen att ha en övergripande roll. Alingsås kommun väljer därför att även fortsättningsvis ta en aktiv roll för att främja utbyggnaden av en attraktiv och tillgänglig IT-infrastruktur. I samband med godkännande av detta ITinfrastrukturprogram väljer Alingsås kommun att vidta följande åtgärder: Kommunen avser genomföra en s.k. bidragskanalisation ( upphandling ) i enlighet med de regler som gäller för att utnyttja det statliga stöd som administreras av kommunen. IT-infrastrukturprogram Alingsås kommun 18 (63)

19 Kommunen har för avsikt att tillhandahålla kommunal medfinansiering. Nivå av kommunal medfinansiering kan vara högre än minimala 5 %, dock måste det beslutas om i enskilda fall. Bidragskanalisationen och den kommunala medfinansieringen kommer att avse de delar av kommunen där marknadens aktörer inte når ut, dock kan upphandlingen avse fler delar av kommunen. Kommunen kommer dessutom att på bästa sätt aktivt att verka för att marknadsaktörer ges god möjlighet att etablera sin verksamhet i Alingsås kommun. Om Alingsås kommuns upphandling ej genererar önskat svar från marknadens aktörer är kommunen villig att undersöka möjligheten att i egen regi anlägga infrastrukturen. Dock endast för de delar (kommersiellt ej attraktiva) där marknadens aktörer ej kan erbjuda bredband. IT-infrastrukturprogram Alingsås kommun 19 (63)

20 4 Förutsättningar för och behov av IT-infrastruktur 4.1 Inledning Ett antal faktorer påverkar Alingsås kommuns möjligheter att skapa en framtida IT-infrastruktur som är attraktiv för kommun, näringsliv och invånare. I detta avsnitt har behovsbilden för Alingsås kommun ställts samman. 4.2 Generellt om behovsbilden Inledning Hushåll Behovsbilden för tele- och datakommunikation förändras kontinuerligt. Den infrastruktur som vi haft för elektronisk kommunikation sedan 20-talet har varit telenätet. Under 70-talet introducerades sedan kabel-tv-näten. Under slutet av 90-talet etablerades stadsnäten. Alla dessa tre nättyper används idag för Internet-kommunikation. I slutet av 80-talet byggdes dessutom mobilnäten med sin möjlighet till mobilitet. Även dessa nät används i allt större utsträckning för Internet-kommunikation. I varje nättyp skapas kontinuerligt nya tjänster och fler tjänster, som successivt kräver allt högre kapacitet. Ökningen av kapacitet sker i vissa nät kontinuerligt, i andra stegvis (exempelvis i mobilnäten). När vi gör en bedömning av kapacitetsbehoven för en framtida målstruktur, är det väsentligt att hålla isär kapacitetsbehoven på lång sikt, och behovsutvecklingen på vägen dit. Den beräkningsmetodik som presenteras nedan, syftar till att få fram behoven på lång sikt, dvs. behoven då tjänster och teknik för bredband fått ett ordentligt genomslag i samhället. Detta är inte detsamma som de behov som finns idag. De behov som finns idag präglas för de olika grupperna av: - Hushåll snabb Internet-anslutning. Visst intresse av IP-telefoni, filmer och spel distansarbete och distansutbildning, när dessa tjänster kommer. - Företag allmänt växande Internet-användning, mail och surfande, tilltagande e-handel, filöverföring av större filer, bra kommunikation med kunder, leverantörer och andra enheter inom företaget. - Offentliga sektorn skolorna knyts samman i skolnät, som kopplas upp mot Internet. Administrativ effektivisering av förvaltningen. Internetanslutning av bibliotek. Utveckling och effektivisering av vården. När målstrukturen ska förverkligas kan lösningar som ger lägre kapaciteter än bedömningen nedan fortfarande vara ett bra alternativ, för att stegvis skapa ett bredbandsnät i kommunen och redan på kort sikt möta de behov som finns idag. Allteftersom behoven växer, kan sedan en migration till den långsiktiga målstrukturen åstadkommas. Den indelning som görs nedan, i olika typer av användare, är särskilt viktig under utbyggnadsfasen, för att prioritera vilka områden och sträckor som bör täckas först. Musik och rörlig bild över Internet är de tjänster som ställer högst kapacitetskrav idag. Bland hushållen finns två användargrupper som driver kapacitetsbehoven; ungdomar och distansarbetande/distansstuderande. Hushållen kan därför delas i 1. Storanvändare eller tidiga användare (ungdomar, distansarbetare och distansstuderande). IT-infrastrukturprogram Alingsås kommun 20 (63)

21 4.2.3 Näringsliv Skolor 2. Övriga Hushållen behov baseras främst på: TV-underhållning (interaktiv TV, video-on-demand) Radio/musik/IP-telefon Elever sitter hemma och följer undervisningen via bildöverföring Distansarbete Bildöverföring har de högsta kraven. Bildöverföring med bra kvalitet kräver 5 Mbit/s. För att även kunna hantera bildtelefoni krävs dubbelriktat informationsöverföring. Kapacitetsregel hushåll (lägenhet eller enfamiljshus): 5 Mbit/s per enhet. Företagen kräver i första hand en snabb förbindelse till Internet: Löpande affärskommunikation sköts via Internet, mail och surfande. Kunder skall kunna nå företagsinformation (webbsidor) via Internet IP-telefoni som ersättare till traditionell telefoni Hemarbetande vill nå företagets informationsservrar via Internet. Förbindelse med andra delar av företaget i framtiden via virtuella LAN i Internet. Idag använder företag med relativt stor Internet-kommunikation ca 2 Mbit/s som anslutning till Internet. För de flesta företag kommer ca 5 Mbit/s dubbelriktat att vara tillräckligt under relativt lång tid framåt (5-10 år). Företagen kan delas in i tre grupper: A. Stora företag (storföretag har mer omfattande kommunikationsbehov, såväl internt som externt) B. Storanvändare (företag vars verksamhet är extremt kommunikationsintensiv) C. Övriga För företag av typen A och B bör en bedömning göras från fall till fall. Dessa företag är också en viktig faktor i planeringen av den successiva utbyggnaden. Även företag med normalkrav har dock önskemål och förväntningar om bredbandstjänster redan idag. Kapacitetsregel företag: Företag med normalkrav 5 Mbit/s. För övriga görs bedömning från fall till fall. Framtidens skola kommer att ha stora kommunikationsbehov. De större behoven är enligt följande: Hemmavarande elever följer undervisningen i klassrummet via TV eller bildtelefon Elever arbetar hemifrån mot material i skolans servrar. Elever i skolan surfar på Internet för att hämta hem information. Kalkylen utgår från: Kommunikationsbehovet i skolan (dagtid) uppskattas till 5 Mbit/s per skolklass in till skolan. Varje klass beräknas bestå av 25 elever. Varje skola har ett antal Skol-PC:er där den totala kapaciteten delas. Huvudsakligen nyttjas kapacitet för att hämta multimediainformation och surfa på Internet. IT-infrastrukturprogram Alingsås kommun 21 (63)

22 4.2.5 Övriga kommunala verksamheter Framtida behov En elev i varje klass förväntas följa undervisningen från hemmet under dagtid. Krävd kapacitet uppgår då till 5 Mbit/s ut från skolan. Nätet till skolan skall därför vara dubbelriktat. En Skol-PC genererar trafik huvudsakligen in mot skolan medan elever i hemmet genererar trafik ut från skolan. Denna senare är den större komponenten i kalkylen ovan. Under kvällen arbetar elever mot skolans servrar men denna trafik bedöms som mindre än behoven under dagtid. Viss hänsyn kan behöva tas till servrarnas placering som i sin tur beror på skolnätets organisation. Kapacitetsregel skolor: 5 Mbit/s för varje klass (25 elever) i skolan. För större kommunala enheter görs en behovsuppskattning från fall till fall. Mindre kommunala enheter bör behandlas efter samma riktlinjer som företag d.v.s. 5 Mbit/s dubbelriktat till enheten. Enheter för hemtjänst och hemsjukvård kan behöva kommunicera med flera vårdtagare samtidigt. Samtidigt är inte kraven på bildkvalitet och bildväxling särskilt höga varför 5Mbit/s bör räcka även för dessa enheter. Kapacitetsregel kommunala enheter: 5 Mbit/s per enhet Äldreboendeenheter och övriga vårdenheter med egna lägenheter/rum kan betraktas som ett flerfamiljshus. Varje inneboende kan titta på TV. Så är inte fallet i praktiken utan vi utgår i våra kalkyler från att var 5 te inneboende tittar på TV. Kapacitetsregel äldreboendeenheter/vårdenheter: 5 Mbit/s per 5 inneboende. Framtida behov underskattas ofta. Hur kan vi veta att de behovsskattningar vi gör faktiskt håller under så lång tid som 10 år? Den tjänst som ligger till grund för behovsuppskattningen är rörlig bild. Rörlig bild kan innebära TV-sändningar, bildtelefoni, video-on-demand, distansutbildning, etc. Tillämpningen spelar inte så stor roll, det som är avgörande för kapacitetskraven är just den rörliga bilden. Baserat på ögats och synnervens förmåga att uppfatta nyanser och förändringar krävs upp emot 500 Mbit/s för att överföra perfekt rörlig bild. Med framtida bra bildkomprimering kan bilder med motsvarande kvalitet överföras med 2-5 Mbit/s. Det är idag svårt att se någon annan grundläggande tjänst som kräver tillnärmelsevis lika stor kapacitet. Självklart finns det inga garantier, det kan i framtiden dyka upp tjänster som vi idag inte har någon uppfattning om. Följaktligen kan vi med viss säkerhet anta att det är olika tjänster som kräver rörlig bild som kommer att vara drivande för kapacitetsbehoven under de närmaste 10 åren. Det är dock svårare att se och bedöma är hur fort detta kommer att ske. När kommer behovet hos slutkunderna att ha nått de nivåer vi förutser i den långsiktiga bedömningen? Faktum är att det idag i stort sett inte finns några fler bredbandstjänster för privatkunder än en snabb Internet-anslutning. Detta trots att diskussioner och försöksverksamhet inom video-on-demand, distansutbildning, distansarbete och bildtelefoni pågått i många år. Det är alltså svårt att uppskatta när genombrottet kommer och hur snabbt anslutningsgraden då kommer att öka. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att hastighetsuppskattningarna ovan kommer att gälla under de kommande 10 åren, men med en hög grad av osäkerhet beträffande när det verkliga genombrottet kommer för de tjänster som driver kapacitetskraven. IT-infrastrukturprogram Alingsås kommun 22 (63)

23 4.2.7 Kort om sammanlagring av behov De tidigare punkterna i detta kapitel har redovisat anslutningshastigheterna ut till de enskilda hushållen eller företagen. Vid en uppbyggnad av stomnäten bör följande beaktas: Rörlig bild är oftast lika med TV. Många hushåll tittar på samma TV-program. Endast en programöverföring sker i stomnätet. Sedan delar sig denna överföring till alla hushåll som tittar på samma program. Jämför Kabel-TV där endast en programversion distribueras i nätet. Företagen å sin sida arbetar oftast med punkt till punkt kommunikation. Denna typ av kommunikation ställer högre krav på stomnäten då ingen sammanlagring av information kan ske. IT-infrastrukturprogram Alingsås kommun 23 (63)

24 4.3 Överblick över kommunens geografi Alingsås kommun gränsar till sex kommuner: Lerum, Ale, Trollhättan, Essunga, Vårgårda och Bollebygd. Kommunen är 50 x 15 km som längst i utbredning och har en areal på 47,700 ha. Figur 2: Gränsande kommuner Alingsås kommun har en befolkning på 35,153 invånare. 65 % av befolkningen bor i centralorten Alingsås, 15 % i övriga sex mindre orter och övriga 20 % på landsbygden. Andel barn och unga i kommunen är högre än riksgenomsnittet. Utbildningsnivån, med avseende på andel befolkning med eftergymnasial utbildning, ligger i princip på nivå med rikssnittet. År 2000 var folkmängden drygt 35,000 invånare fördelat enligt följande: Område Befolkning Befolkning (prognos 2010) Alingsås Sollebrunn Hemsjö-Ingared Västra Bodarna Hjälmared Gräfsnäs Stora Mellby Landsbygd Summa Såväl in- som utpendlingen till/från Alingsås kommun ökade mellan åren , inpendlingen +442 och utpendlingen Relativt har inpendlingen ökat mer än utpendlingen, 15,4% jämfört med 13,2%. Alingsåsarna pendlar i första hand till Göteborg och därefter till Vårgårda, respektive 566 personer. Därefter arbetspendlar alingsåsarna till Lerum, Borås och Trollhättan. Inpendlarna till Alingsås kommer i första hand från Vårgårda och Lerum, resp 498 personer. Ett stort antal inpendlare kommer även från Göteborg, Borås och Essunga. IT-infrastrukturprogram Alingsås kommun 24 (63)

25 Totalt finns 984 arbetsställen i kommunen, varav 877 är näringsliv och 107 kommunala verksamheter. Även näringslivet är koncentrerat till centralorten. I Alingsås centralort finns drygt 70 % av näringslivet. Den största andelen av näringslivet består av småföretag med färre än 10 anställda. De utgör numerärt 83 % av kommunens näringsliv. 16 % av företagen har mellan anställda. Totalt finns i kommunen 15 arbetsgivare som sysselsätter fler än 100 anställda. De största arbetsgivarna är kommunen och lasarettet. Större företag är Lindex, Luna, ABB Kabeldon, Licentia, Arla Foods och Turnils. 4.4 Centralorten Alingsås Figur 3: Alingsås centralort IT-infrastrukturprogram Alingsås kommun 25 (63)

26 4.4.1 Hushåll Område Folkmängd 2000 Centrum Nolby Noltorp Sörhaga 870 Stadsskogen Tuvebo/Rosendal Ängabo Alingsås tätort har som beskrivits ovan drygt invånare. De största bostadsområdena är Noltorp och Ängabo, följt av Nolby. Tabellen visar folkmängden i ortens bostadsområden. I centrum bor framförallt en äldre befolkning över 65 år. Åldersgruppen utgör 32% av folkmängden, vilket kan jämföras med 20% i hela tätörten. I Stadsskogen, Tuvebo/Rosendal och i Ängabo finns något fler barn än i tätorten som helhet, 7% jämfört med 6% Näringsliv Summa Antalet bostäder är drygt i Alingsås tätort. Därav är ca hälften småhus. Flerbostadshusen finns främst i Noltorp, Nolby och i Ängabo. I Alingsås tätort finns drygt 700 arbetsplatser, varav ca 70 kommunala. Näringslivet består i första hand av små företag med 1-9 anställda (ca 500) och drygt 120 företag med anställda. Det finns 10 företag med fler än 100 anställda. Flertalet av kommunens största arbetsplatser finns i Alingsås tätort. Det finns tre stora industriområden i Alingsås tätort, Bolltorp, Sävelund och Kristineholm Kommunal och offentlig verksamhet I Alingsås tätort finns 73 kommunala arbetsställen som sysselsätter ca personer (Se figur ovan). De kommunala förvaltningarna är spridda på flera fastigheter i centraldelarna. Västra Götalands läns landsting har två stora arbetsgivare i Alingsås tätort. Dessa är Alingsås Lasarett med ca 600 anställda och Alingsås Tvätteri med 254 anställda. Lasarettet är central beläget och finns i Sörhaga. I Alingsås centralort finns 13 skolor med totalt 5,110 elever. SKOLA TYP ANTAL ELEVER Afzeliiskolan F-9 skola 265 Gustav Adolfsskolan 7-9 skola 299 Kullingsbergsskolan F-6 skola 390 Kvarnbackenskolan F-6 skola 309 Lendahlsskolan F-6 skola 223 Nolbyskolan F-6 skola 261 Nolhagaskolan 7-9 skola 397 Noltorpsskolan F-6 skola 201 Ängaboskolan F-6 skola 479 Östlyckeskolan 7-9 skola 522 Utöver de kommunala grundskolorna två friskolor, varav Globen är en skola med förskola samt grundskola t o m årskurs 8 och Linnéskolan som har årskurs 1-6. Globen har 279 elever och Linnéskolan har 35 elever. Det finns en gymnasieskola i Alingsås, Alströmergymnasiet elever. Under höstterminen 2002 startade Gustavssons skola som en ny friskola i Alingsås tätort. IT-infrastrukturprogram Alingsås kommun 26 (63)

27 4.5 Sollebrunn Hushåll Näringsliv Figur 4: Sollebrunn tätort Sollebrunn är kommunens näst största ort och har invånare. Andelen barn i åldern 0-5 år är något högre än genomsnittet i kommunen, 7 % jämfört med 6 %. Däremot är andelen barn och ungdomar som är äldre än 5 år lika hög som i kommunen i övrigt. Folkmängden i förvärvsarbetande ålder, år är lägre än i kommunen, 55 % jämfört med 59 % och ålderspensionärerna utgör en högre andel, 20 % jämfört med 18 %. Det finns ca 600 bostäder i Sollebrunns tätort, varav 82 % är i småhus. Antal företag i Sollebrunn uppgår till drygt 60 företag. IT-infrastrukturprogram Alingsås kommun 27 (63)

28 4.5.3 Kommunal och offentlig verksamhet 4.6 Hemsjö-Ingared Den största arbetsgivaren i Sollebrunn är servicehuset Bjärkegården med ca 97 anställda. I Sollebrunn finns en skola (årskurs 1-9) med 562 elever och 32 anställda. I orten finn även bl.a. bibliotek, fritidsgård och teknisk service Hushåll Figur 5: Hemsjö-Ingared tätort I Hemsjö-Ingared bor det invånare. En stor andel av befolkningen är barn i åldern 0-5 år, 9 % som kan jämföras med kommunens 6%. Även andelen barn och ungdomar i åldern 6-17 år är högre än i kommunen i övrigt, 22 % jämfört med 17%. Folkmängden i förvärvsarbetande ålder, år är också högre än i kommunen, 62 % jämfört med 59 % och ålderspensionärerna utgör därmed en liten del av folkmängden, 7 % jämfört med 18 %. Det finns ca 470 bostäder i Hemsjö-Ingared, varav 98 % är i småhus. IT-infrastrukturprogram Alingsås kommun 28 (63)

29 4.6.2 Näringsliv Det finns ca 10 företag i Ingared Kommunal och offentlig verksamhet 4.7 Västra Bodarna I Hemsjö-Ingared finns två skolor. Dessa är Hemsjö kyrkskola med 149 elever och Ingaredsskolan med 216 elever (42 anställda). I orten finns även ett bibliotek samt Hemsjögården äldreboende Hushåll Figur 6: Västra Bodarna tätort Västra Bodarna har invånare. Därav 8 % barn i ålder 0-5 år och 25 % barn och ungdomar i åldern 6-17 år. De förvärvsarbetande i åldern år utgör 57 % av folkmängden. Pensionärer 65 år och äldre utgör 11 %. Det finns drygt 300 bostäder i Västra Bodarna och 97% är i småhus. IT-infrastrukturprogram Alingsås kommun 29 (63)

30 4.7.2 Näringsliv De företag som finns i Västra Bodarna är övervägande småföretag med 1-4 anställda Kommunal och offentlig verksamhet 4.8 Hjälmared De två största arbetsplatserna är Västra Bodarna skola med 33 anställda och Mjörnviksholms sjukhem med 26 anställda. I orten finns en skola med 160 elever (V Bodarna skola) och 33 anställda. Figur 7: Hjälmared tätort IT-infrastrukturprogram Alingsås kommun 30 (63)

31 4.8.1 Hushåll Näringsliv Hjälmareds tätort har 516 invånare. Därav är 7 % barn i åldern 0-5 år och 17 % barn och ungdomar i åldern 6-17 år. De förvärvsarbetande i åldern år utgör 58 % av folkmängden. Pensionärerna 65 år och äldre utgör 13 %. Antalet bostäder är ca 170, därav utgör småhusen 95 % av beståndet. I orten finns Alingsås golfklubb samt Hjälmareds folkhögskola Kommunal och offentlig verksamhet Skola saknas i Hjälmared. Barnen hänvisas till Alingsås tätort, i första hand till Ängaboskolan och på högstadiet till Östlyckeskolan. Kommunal och offentlig verksamhet utgörs av Vattenverket (Alingsås kommun) och Skärsboskolan (Göteborgs kommun). IT-infrastrukturprogram Alingsås kommun 31 (63)

32 4.9 Gräfsnäs Figur 8: Gräfsnäs tätort Hushåll Gräfsnäs har 431 invånare, varav en stor andel utgör barn och ungdomar. Andelen barn i åldern 0-5 år utgör 8 % och barn och ungdomar i åldern 6-17 år utgör 19 %. De förvärvsarbetande i åldern år är 57 % av folkmängden. Pensionärer 65 år och äldre är 17 % av folkmängden. Antalet bostäder i Gräfsnäs är ca 160, därav är 91 % småhus. I Gräfsnäs tätort bor 413 invånare. IT-infrastrukturprogram Alingsås kommun 32 (63)

33 4.9.2 Näringsliv De största arbetsplatserna är Länkhemmet Hvidehus och Lundgrens AB Kommunal och offentlig verksamhet 4.10 Stora Mellby Det finns ingen skola i Gräfsnäs. Alla barn går i Sollebrunns skola. Dock finns en förskola med sju anställda Hushåll Figur 9: Stora Mellby tätort I Stora Mellby tätort bor det 365 invånare. Andelen barn är 6 % i åldern 0-5 år och andelen barn och ungdomar är 19 % i åldern 6-17 år. De förvärvsarbetande i åldern år utgör 58 % av folkmängden och pensioner 64 år och äldre utgör 17 %. Det finns ca 170 bostäder i Stora Mellby tätort, varav 95 % är i småhus. IT-infrastrukturprogram Alingsås kommun 33 (63)