Arbe. Övergripande studie av infrastruktur r i Rönnängsområdet. Datum: Tjörn - Möjligheternas ö

Transkript

1 Övergripande studie av infrastruktur r i Rönnängsområdet Arbe Datum: 2012 Tjörn - Möjligheternas ö

2 Organisation Kjell Fors, projektledare Tyréns AB Anna Jägemalm, uppdragsansvarig trafikplanerare Lisbeth Andersson, landskapsarkitekt Emilia Wahlberg, handläggare Lilla Badhusgatan Göteborg Tfn växel: Sökväg: V:\_UPPDRAG\231496\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\leverans pdf 2 Infrastruktur i Rönnäng

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING Allmänt Organisation Styrgrupp Övrigt Befolkningsutveckling Bebyggelse Pendling Verksamheter Skola Områdesbeskrivning Åstol Dyrön Tjörnekalv Rönnäng Stansvik Astrids fisk AB 16 Arbetsm Vättnesvik Trafik Dagens färjeläge Färjorna ollektivtrafik-turtäthet och resande Anslutning till övrig kollektivtrafik räddningstjänst och färdtjänst Alternativ förbindelse till fastlandet Dagens parkeringsmöjligheter och framtida behov Allmänt Alternativen Färjeleden Rönnängs brygga Dalenvägen Biltrafik Kollektivtrafik 31 m Övrig trafik 31 material Parkering Framtida resebehov Samhällsservice Plankonsekvenser Miljö Friluftsliv Dalenvägen Säkerhetsrisker Utveckling av befintligt färjeläge i Rönnäng 35 3

4 4 3.5 Stansvik Mark och etablering Ny anslutningsväg Biltrafik Färjetrafik Kollektivtrafik Övrig trafik Parkering Framtida resebehov Samhällsservice Miljö Säkerhetsrisker Utveckling av befintligt färjeläge i Rönnäng Astrids Fisk AB Vättnesvik Områdesbeskrivning Mark och etablering Ny anslutningsväg Landskapsbild Biltrafik Kollektivtrafik Övrig trafik Parkering Framtida resebehov Samhällsservice Miljö Säkerhetsrisker Friluftsliv 48 Arbetsm Infrastruktur irö Rönnäng Boende nära Vättnesvik Förbindelse till Tjörnekalv Boende på Tjörnekalv Utveckling av befintligt färjeläge i Rönnäng Rönnängs bryggaga Stansvik Vättnesvik Investeringskostnad Rönnängs brygga 56 m Stansvik Astrids Fisk AB Vättnesvik Bedömda kostnader Samhällsekonomisk bedömning Kommentarer Finansiering och genomförande Driftkostnader Åtgärdslista Utredningar Underlag till länsstyrelsen gällande förbindelse till Tjörnekalv Berörda myndigheter och organisationer Möten material

5 Bilaga 1 Förbättrade förbindelser till Åstol och Dyrön , sammanställning av, Bilaga 2 Förbättrade förbindelser till Åstol och Dyrön- Slutrapport _001.pdf Bilaga 3. gripande studie av infrastruktur i Rönnängsområdet, Tjörn kommun, mun, 0328 Bilaga 4 - Utlåtande om riskbild beträffande färjelinjen Rönnäng-Tjörnekalv-Åstol och Dyrön med nuvarande och tänkbar alternativ sträckning, Pollux shipping, Göteborg , Lars-Eric Carlsson. Bilaga 5 - Sammanfattning av samhällsekonomisk bedömning 5

6 6 Infrastruktur i Rönnäng

7 SAMMANFATTNING Rönnäng är ett samhälle på sydvästra Tjörn som är starkt präglat av trafiken till färjeläget för färjeleden Rönnäng- Tjörnekalv-Dyrön-Åstol-Rönnäng. Utredningen syftartill at ge en övergripande bild av trafiksystemet i Rönnäng med dess funktion, trafikering, parkeringssituation, miljöaspekter, ekonomi och säkerhetfrågor. Färjeledens funktion som enda förbindelse till öarna ska belysas för permanentboende på öarna och på Tjörn. Behovet av utökade parkeringsmöjligheter i Rönnäng är stort under högsäsong sommartid och lösningar som föreslås ska vara samordnade med kommunens framtidsplaner för området. Rönnäng och öarna utanför är populära resmål under sommarhalvåret. Tyvärr har detta under senare år medfört en nästintill ohållbar parkeringssituation i Rönnäng. Utöver detta så har också den låga säkerheten till sjöss i närheten av Tjörnehuvud legat till grund för mycket diskussion och utredning. En intensiv trafik till färjeläget med ett stressat körbetende i samband med färjans avgångar tillsammans med bland annat kollektivtrafik i samspel med oskyddade trafikanter upplevs av många som osäkert. Kommunen har tidigare tillsammans med berörda intressegrupper utrett frågan om färjelägets funktion och placering vid Rönnängs brygga. I denna sammanställning beskrivs och jämförs tre möjliga lägen för färjeläget. Rönnängs bryggaga Stansvik Vättnesvik Alternativ tiv Rönnängs brygga inbegriper uppgradering av befintligt färjeläge, förslag på lösning av parkeringsproble- men, översyn av trafiksituationen på Dalen- vägen och breddning av farleden genom borttagning av bergklack vid Tjörnehuvud för att öka sjösäkerheten. Alternativ Stansvik kan om fastigheten i en framtid blir tillgänglig medföra byggnation av nytt färjeläge, anslutningsväg och anläggning av nya parkeringsmöjligheter vid Korda plast AB. I förslaget ingår också samma åtgärd som för Rönnängsalternativ- et att öka sjösäkerheten vid Tjörnehuvud. Vid Vättnesvik finns idag oexploaterad terräng med branta bergssidor ner mot havet. Relativt stora åtgärder krävs här jämfört med övriga alternativ vid exploatering av området. Nytt färjeläge, angöringsväg, parkeringsmöjligheter och annan samhällsservice kan komma att bli en realitet för detta område om detta läge blir aktuellt. I alternativet ingår också en översyn av möjligheter att utveckla andra lösningar än färjetrafik till Tjörnekalv. Ett alternativt läge vid Astrids Fisk omnämns också i denna utredning men på grund av långt framskridna planer på utveckling av fiskberedningsindustrin så bedöms inte detta läge vara ett huvudalternativ. För att skapa struktur och överblick över nuläget och framtida utvecklingsmöjligheter för alternativen har en SWOT-analys genomförts med personal inom kommunens samhällsbyggnadsavdelninghäri beskrivs respektive alternativs Styrkor, Svagheter, Möjligheter och Hot. 7

8 Resultattabellerna kan på ett lätt sätt användas som diskussionsunderlag i inriktnings-planering och visionsarbete. En översiktlig sammanställning av kostnader har genomförts för de fyra huvudalternativen. Rönnängs brygga 32 Mkr Stansvik 40 Mkr Astrids Fisk 36 Mkr Vättnesvik 103 Mkr Nästa steg blir presentation av utredningen för kommunfullmäktige och därefter beslut om eventuell fortsatt utredning. På kort sikt pekar denna studie på att parkeringsproblemen i Rönnäng kan lösas. På lång sikt bör förutsättningarna för att skapa möjlighet att finansiera och anlägga ett färjeläge i Vättnesvik studeras. I Stansvik och vid Astrids fisk är marken ej tillgänglig för etablering av nytt färjeläge i nuläget. 8 Infrastruktur i Rönnäng

9 Denna studie är en del i ett Interreg IVB North Sea Region Programme projekt. Syftet med denna typen av projekt är att de skall främja en hållbar samhällsutveckling enligt principen vagga till vagga (Cradle to cradle, C2C). Syftet är att ge en övergripande bild av färjelägets placering i Rönnäng med omnejd i förhållande till transporter och infrastruktur i sin helhet. De föreslagna lokaliseringarna ska beskrivas med avseende på logistik, miljö, säkerhet och ekonomi. Av vikt är att länka båttrafiken till kollektivtrafik och övrig trafik, att redovisa parkeringslösningar samt att beskriva färjelägenas påverkan på Rönnängs samhälle. Färjetrafiken från Tjörn till öarna Åstol, Dyrön och Tjörnekalv utgår idag från Rönnängs Brygga. Denna sammanställning syftar endast till att redovisa underlag för ställningstagande ande och ej förslag till beslut eller rekommenda-mendtioner på inriktning. ansvaret för färjetrafiken och hamnen i Rönnäng byggdes ut. Från den 1 januari 2012 ansvarar Västra Götalands Regionen för kollektivtrafiken inom regionen inklusive färjetrafiken på Tjörn. Trafiken upphandlas av Västtrafik AB och utförs på entreprenad av Wallhamnsbolagen AB. Öarna är tätbebyggda och behov av ett utbyggt vägnät för biltrafik har i princip inte funnits. Färjetrafiken omfattar persontransporter och vissa godstransporter. Möjlighet finns att ta ombord en mindre ambulans. Efter hand som resandet med egen bil har ökat har behovet av uppställning av fordon i Rönnäng blivit påtagligt. Då närområdet vid Rönnängs Brygga är tätbebyggt har utbyggnad av parkering i takt med efterfrå- gan varit svårt att ordna. För närvarande utgör biltrafiken till färjeläget och söktrafik för parkering, särskilt under sommarmånaderna, en källa till irritation för både boende och trafikanter och är på sikt ohållbart för Rönnängs utveckling. Under sommaren 2011 ordnades tillfällig parkering med tydlig skyltning vilket bidrog till en påtaglig förbättring av ationen. Från november1994 till ett beslut i kommunfullmäktige maj 1996 genomfördes ett omfattande utredningsarbete med syfte att skapa förbättrade förbindelser till Åstol och Dyrön och Tjörnekalv. Utredningsarbetet omfattade både fasta bro-/ tunnelförbindelser och upprustning av befintliga färjelägen samt lokallisering av nytt färjeläge till Stansvik eller Vättnesvik. Under åren 1997 till 1999 genomfördes de projekt som möjliggjorts genom en samordnad statlig och kommunal finansiering. redovisas beslutsgång och genomförda åtgärder. Kommunfullmäktige beslutade den 17 juni 2010 att ge kommunstyrelsen i uppdrag att genomföra en studie av färjelägets placering i eller i närheten av Rönnäng. Uppdragsbeskrivningen återfinns i Tätortsstudien för Rönnäng Bleket-Klädesholmen är, genom beslut i kommunfullmäktige, inarbetad i förslag till ÖP 2012 och redovisar behovet av en BAKGRUND 9

10 långsiktig lösning av parkeringsfrågan i Rönnäng. Som möjliga lokaliseringar av ny färjeterminal har Stansvik och Astrids Fisk AB analyserats. Beträffande Astrids Fisk pågår för närvarande en prövning av ett förslag till utbyggnad med ny fabriksanläggning inom fastigheten. Företagets ambition är att utveckla verksamheten inom befintligt område. I ÖP 2012 kommenteras också kommunens mål gällande gång- och cykeltrafiken i Rönnäng med omnejd. Man önskar knyta samman Rönnäng med Bleket, Aröd och vidare över berget mot Rödberget, Vättnesvik och tillbaka igen med hjälp av det planerade Stråket. Arb bet, karta från 10 BAKGRUND Infrastruktur i Rönnäng

11 1.2 ORGANISATION Styrgrupp Övrigt Bo Svensson, kommunchef Berndt Grönlund, vd Wallhamnsbolagen AB Kristina Christiansson, chef samhällsbyggnadsförvaltningen Ida Mattfolk, utredare Tekniska avdelningen Kjell Fors, utredare Utredningsuppdraget upphandlades våren 2011 och utredningen påbörjades under juni månad. Konsult Tyréns AB med projektledare Anna Jägemalm upphandlades I kapitel 7 Källor förtecknas genomförda styrgruppsmöten samt vissa andra kontakter och avstämningar. BAKGRUND 11

12 2.1 BEFOLKNINGSUTVECKLING Tätorter förändring ( ) förändring procent Rönnäng ,5 Åstol ,3 Dyrön ,7 Tjörnekalv ,7 (glesbygd) Tabell 1. Befolkningsutveckling Befolkningstillväxten på Tjörn har varierat genom åren men sedan 60-talet har befolkningen haft en ökande trend. Åstol, Dyrön och Tjörnekalv har däremot inte följt denna trend utan har en historiskt minskande trend. Åstol har sedan 60-talet minskat med drygt 60%, Dyrön med 20% och Tjörnekalv med 90%. Rönnäng har däremot mer än fördubblat sitt antal invånare. På sommaren mer än fördubblas antalet boende på Åstol och Dyrön. Av de 210 personer som är mantalsskrivna på Åstol är inte samtliga bosatta på ön året runt. Cirka 170 personer bedöms vara fast boende året runt. Ungefär samma förhållande bedöms råda på Dyrön. Detaljplan i Rönnäng med omnejd 12 Infrastruktur i Rönnäng

13 har som ambition att öka befolkningen och antalet åretruntboende. Detta märks i översiktsplanen där man skapat möjlighet för upp till 2000 nya bostäder fram till För Rönnäng, Åstol, Dyrön och Tjörnekalv redovisas antagna och pågående detaljplaner på föregående sida. För vissa delar av den föreslagna byggnationen i tätorterna krävs en förändring i strandskyddsgränserna. En översyn av det utökade strandskyddet från 100 till 300 meter avses att påbörjas hos länsstyrelsen i samarbete med. En detaljplan, Rönnäng 1:75, skapar möjlighet för omvandling av tidigare varvsområde till bostäder. I samband med detaljplanearbetet kommer nuvarande varvsverksamhet upphöra. Ett nytt gång- och cykelstråk planeras strax norr om färjeläget i samband med nybyggnation av bostäder, Stråket, se karta Parkeringsbehovet överstiger under maren tillgången vilket boende på Åstol upplever som mycket besvärligt och anger som en begränsande faktor för ökad andel som- helårsboenden och nyinflyttning. Omfattande fritidsbebyggelse under 60- och 70-talen samt kommunens begränsade yta, känsliga natur och behovet av tillkommande helårsbostäder, verksamheter och service medför att nya detaljplaner för ytterligare fritidsbebyggelse inte kommer antas. Inte heller kommer bygglov beviljas för nya fritidshus utanför detaljplanelagt område. 2.3 PENDLING Drygt hälften av de boende i områdena Rönnäng/Bleket och Klädesholmen lmen arbetar på Tjörn, medan nästan n 40% arbetar i Stenungsund och Göteborg och resterande på övriga orter. Av de boende på Rönnäng Bleket och Klädesholmen som jobbar på Tjörn arbetar nästan 30% inom hemorten. 2.4 VERKSAMHETER I Rönnäng är de största arbetsgivarna inom handel, kommunikation samt vård och omsorg. I Rönnäng fanns, år 2005, 101 arbetsställen med 385 sysselsatta. På Åstol fanns 14 arbetsställen med 32 sysselsatta och på Dyrön 15 arbetsställen med 27 sysselsatta. (Se SCB Sysselsatta (dagbefolkning) i tätorter, ) 2.5 SKOLA Rönnängs skola tillhör samma rektorsområde som skolan på Klädesholmen. På Rönnängs skola går elever från förskoleklass till och med årskurs 5. Årskurs 6-9 finns på Bleketskolan och gymnasium finns i Skärhamn och Stenungsund. År 2006 och 2008 lades låg- och mellanstadieskolorna på Åstol respektive Dyrön ner. Eleverna har istället förflyttats till Rönnängs skola. Skolornas läge Rönnäng skola 13

14 OMRÅDESBESKRIVNING Kartor från ÖP redovisas på Hela området från Hakefjorden ner mot Lövön och vidare mot Åstol och Tjörnekalv är av riksintresse för yrkesfiske-, lek- och fångstområden. Strandskydd gäller utmed de delar av strandområdet som inte är detaljplanelagt samt utmed vattendrag. Det utökade strandskyddet sträcker sig 300 meter från strandlinjen. Inom det utökade strandskyddet gäller förbud mot bland annat ny bebyggelse, anläggningar och schaktningsarbeten. Kalvesund är utpekad som allmän farled. I förslag till översiktsplan 2012 redovisas alternativa färjelokaliseringar vid Stansvik och Astrids Fisk AB Åstol Hela ön är i kommunens Naturvårdsprogram angett som naturvärde klass 1, vilket innebär att den har unika naturvärden. På Åstol gäller utökat strandskydd förutom områden med bebyggelse. Åstol är av riks-intresse med stora kulturmiljövärden där nya bostadshus får tillkomma om det prövas lämpligt. Nuvarande bebyggelse är reglerad med detaljplan Dyrön Dyrön är ett område med stora kulturmiljövärden. Stor del av ön består av rekreationsområde med vandringsled samt riksintresse för friluftsliv. Delar av ön har naturvärdet klass 2, det vill säga område med höga naturvärden Tjörnekalv miljövärden. Hela ön är strandskyddad och har med undantag för bebyggda delar naturvärdet klass 2. Ålgräs är en fröväxt som bildar täta ängar på grunda mjukbottnar i havet och som ut- gör basen för mycket artrika miljöer med hög produktion av växter och djur. Ålgräsängar stabiliserar sedimentet där de växer, höjer vattenkvalitén och fungerar som viktig barnkammare och skafferi för flera kräftdjur och kommersiella fiskarter, bland annat torsk och ål. En huvudorsak till förlusten anses vara övergödning där ålgräset konkurreras ut av snabbväxande algmattor, men också muddring och konstruktion för båthamnar och bryggor anses vara av stor betydelse. Källa: Länsstyrelsen, Västra Götalands län, , battre-havsmiljo-med-utvecklade-metoder-for-restaurering-av-algras-i-bohuslan.aspx Infrastruktur i Rönnäng Rönnäng Rönnäng erbjuder ett varierat utbud av fritids- och friluftsliv med rekreationsområden och vandringsleder. Tjörnehuvud har naturvärdet klass 2 (karakteristiskt kustland- skap). I vattnen kring Rönnäng växer på grunda bottnar ålgräs som spelar en viktig roll för många arters överlevnad. Ålgräs, foto Per-Olav Moksnes,

15 2.6.5 Stansvik Stansvik har genom åren utvecklats till sy- i framtiden vill man att Stansvik skall ha karaktär av levande industriområde och ej bli enbart en parkeringsplats. Tillverkande företag, grossister, småverkstäder och liknande är lokaliserade här. (Tjörn varvet, Börjessons Skär & Slip, Båtbyggarna AB, m.fl.) Industriområdet omfattar verksamheter som genom utomhusaktiviteter, transporter och utsläpp, ger små risker för miljö, hälsa och säkerhet men som ändå bör placeras i särskilda kvarter. Detta innebär att bostäder tillåts lokaliseras cirka 50 meter från närmast liggande verksamhet. Stansvikområdet utgörs av utfylld mark och berg i dagen. Här finns också en småbåtshamn samt en kiosk. Tanken är att ett framtida promenadstråk leds förbi småbåtshamnen och kiosken. Eventuella sommarparkeringar i området kan lätt kopplas till Stråket som kommer att löpa parallellt med Dalenvädet befintliga gen genom Rönnäng till det färjeläget. Verksamheter i Stansvik hösten Stansvik 15

16 2.6.6 Astrids fisk AB Astrids fisk AB är en fiskberedningsindustri som funnits sedan 60-talet. Verksamheten har stor betydelse för samhället då den är en av få verksamheter som fortfarande sysslar med fiskberedning. Den upprätthåller en del av Rönnängs historia och identitet. veckla verksamheten ytterligare inom befintlig fastighet. Astrids Fisk AB har en kylanläggning som innehåller ammoniak. Mängden ammoniak gör att anläggningen har ett skyddsavstånd om 120 meter till ny bostadsbebyggelse. Olika utvecklingsmöjligheter har diskuterats för Astrids fisk. I tätortsstudien från har Astrids Fisk AB redovisats som ett möjligt alternativ för lokalisering av färjeläge. För närvarande pågår en prövning av en omfattande utveckling av verksamheten inom befintlig fastighet. Med hänsyn till riskområde för nuvarande nde kylanläggning, kostnad vid ett byte av kylmedel alternativt omlokalisering ing samt med beaktande av inriktning på fortsatt utbyggnad bedöms en kommande flytt av färjeläget till Astrids Fisk för närvarande som svårbedömt, se vidare i. etsmaterial Vättnesvik Området är ett orört naturområde med stora värden för natur- och friluftsliv. Området ligger i höga höjdpartier, vilket är viktigt för landskapsbilden och närkreation. Det innebär även att området är känsligt för exploatering. Här finns stora områden med berg i dagen. Uppgift finns om rödlistade arter och även häckande havsörn. Två stycken klass 1 områden (ur Naturvårdsprogram för ) ligger vid Vättnesvik. Det ena (Kroken) är ett område med Järnek och det andra (Olsby kile - Kuballe kile mm) är ett värdefullt odlingslandskap med havsstrandängar och öppen hagmark. Astrids Fisk 16 Infrastruktur i Rönnäng

17 Gång- och cykelvägen Stråket redovisas här som en tjockare röd linje som löper runt Rönnäng 17

18 Översiktsplan 2012,, Kulturvård (Samrådshandling ng 12 maj 2011) Arbetsma ma Översiktsplan 2012,, Naturvård (Samrådshandling 12 maj 2011) 18 Infrastruktur i Rönnäng

19 Arbetsma ma Översiktsplan 2012,, Naturvård (Samrådshandling ng 12 maj 2011) Översiktsplan 2012,, Friluftsliv (Samrådshandling 12 maj 2011) 19

20 TRAFIK Rönnäng har blivit en ort präglad av genomfartstrafik på grund av all trafik som har färjeläget som mål, där framförallt trafiksituationen på Dalenvägen/ väg178 (statlig väg) upplevs trafikfarlig och störande. Vägen är däremot inte olycksdrabbad. I Trafikverkets databas för trafikolyckor har på Dalenvägen under den senaste tioårsperioden registrerats en fallolycka samt en singelolycka med bil. På den gamla byvägen ska fotgängare, cyklister, mopedister, bussar, bilar och annan tyngre trafik samsas, vilket manar till försiktighet men tyvärr också till en känsla av osäkerhet. År 2003 uppmättes trafikflödet till 1340 fordon per dygn (årsdygnstrafik)på Dalenvägen varav cirka 9% utgörs av tunga fordon. Inga nyare trafikräkningar har genomförts. Kommunens räddningstjänst påpekar att fordonstrafik och gångtrafik bör separeras as i så stor utsträckning som möjligt både på Dalenvägen och vid färjeläget. På Åstol och Dyrön har åtgärder på vägnätet i form av breddade vägar och nya vändplatser medfört att dagens mindre ambulanser har möjlighet att ta sig fram. Det finns också landningsplatta för helikopter. Färjelägets lokalisering i Rönnäng har, med dagens utformning, visat sig medföra betydande störningar för både Rönnängsborna och öborna. För Rönnängsborna är det främst de stora parkeringsbehovet under sommarhalvåret som vållar problem men även trafikbelastningen på Dalenvägen. Vid Kalvesund, som är infarten till Rönnäng från söder, är passagen trång, cirka 12 meter. Medeldjupet är cirka 5 meter men på två ställen finns klackar där djupet endast är 3-4 meter. Havet är öppet mot sydväst och vid hård sydvästlig vind är det riskabelt att angöra Rönnäng från det hållet då det ofta råder hög sjö. Vid en kritisk situation, tion, såsom till exempel maskinhaveri eller ler ett elektriskt fel i styrsystemet, finns Hakefjord vid Rönnängs brygga Infrastruktur i Rönnäng risk att fartyget driver mot klipporna då det korta avståndet till klipporna gör att det inte finns möjlighet att ankra. Påfrestningen på personal ombord på färjorna är hög och vid vissa tillfällen har resenärerna ut- tryckt rädsla vid hög sjö. I både alternativ Rönnäng och alternativ Stansvik leds färjetrafiken förbi Tjörnehuvud. Utanför piren mot Rönnäng är farvattnet D-klassat vilket ställer vissa krav på fartyget. Det finns i dag definierat 5 olika fartområden A-E där A är det mest omfattande. Indelningen bygger på tre kriterier: Avstånd till skyddad plats Avstånd till strandlinje där nödställda kan ta sig i land Våghöjden. Innanför inloppet är hastighetsrestriktionen 5 knop vilket gör att cirka 50% av färjeturen körs med reducerad hastighet. Tjörn vid Rönnängs brygga

21 Vintertid kan det bildas packis. Vid kraftiga vindar kan den packas och bli upp till 3 meter tjock när den trycks upp mot Tjörnehuvud. Färjorna klarar för det mesta att köra igenom detta men det tar lång tid. Vid isläge följer trafiken en isturlista vilket ger dubbel restid. Fast is forceras relativt lätt. En bedömning av den marina riskbilden för nuvarande färjelinje och alternativ sträckning till Vättnesvik har genomförts av Lars-Erik Carlsson, Pollux Shipping AB under februari Rapporten innehåller en beskrivning av förutsättningar med nuvarande fartyg och farled, en redovisning med förslag till riskhantering och en beskrivning av den alternativa rutten ur risksynpunkt. Den avslutas med förslag till anpassning av det tänkta färjeläget och en TJÖRNEKALV Färjeläge diskussion kring nödberedskap. Rapporten Utlåtande om riskbild beträffande färjelinjen Rönnäng-Tjörnekalv- Åstol och Dyrön med nuvarande och tänkbar alternativ sträckning återfinns i Vid hårt väder finns en alternativ angöringsplats i Kårevik. Uppgifter finns om att man angör här någon gång per år då det råder hård väderlek. Vid riktigt hårt väder med vindar omkring 25 meter per sekund från sydväst ställs trafiken in, detta skedde vid 5 tillfällen år Räddningstjänsten påpekar att det inom samtliga tilläggningsområden ngsområden bör finnas livräddningsutrustning rustning samt någon form av avgränsning g samt bom för att förhindra att personer eller fordon hamnar i vattnet Färjorna Den färjelinje som idag trafikerar Rönnäng- Tjörnekalv-Åstol-Dyrön drivs med Västra Götalandsregionen tillsammans med Tjörns kommun som ägare och huvudman med Västtrafik AB som upphandlar trafiken sedan år Dessförinnan drevs den i privat regi med kommunalt bidrag. Frågan om huvudmannaskap för båttrafiken har prövats efter ansökan från Tjörns kommun om förändring av s färjeleder till allmän väg. Regeringen tog beslut i ärendet med inriktning att båtleden fortsatt ska vara kommunal. Frågan om förändring till statlig färjeled behandlas inte i denna utredning Ombord på varje tur finns två mans besättning, vilket är ett säkerhetskrav för båtar som tar mer än 12 passagerare. Med hänsyn till trafiksituationen vissa tider under sommaren med många passagerare och gods att hantera samt vid hårt väder vore det önskvärt med ytterligare en besättningsman ombord. Totalt krävs det 8,5 heltidstjänster för att hålla färjan Hakefjord bemannad dygnet runt. Rönnängs brygga Kollektivtrafikkarta 21

22 Färjan Hakefjord, som byggdes år 1998, är inte tillräckligt stor för att kunna ta ombord de nya och bredare ambulanserna som kommer att vara i bruk inom en fyraårsperiod. Detta är en stor försämring i säkerhet för boende på Dyrön och Åstol om det ej åtgärdas. Uppgifter finns om att det redan idag förekommit att stor ambulans kommit vid tillbud på öarna samt att en vanlig ambulans med ljusramp fram är för stor för färjan. Det har hänt att ambulans som ryckt ut vid larm från öarna inte kunnat köra ombord utan bårtransport bland andra passagerare på färjan har blivit följden. Färjan Tjörn, som byggdes år 1969, är en stålbåt med 2 motorer. Den har brister vad gäller handikappsanpassning. Tjörn är också sliten med ett omodernt styr- och elsystem. Färjan är dock fortfarande i tjänst som reservbåt för linje 361 från Rönnäng. Godstransporter kostar för närvarande 2500 kr per timma till och från öarna. År 2003 var godsmängden cirka 750 ton per år som fraktades med färjorna plus cirka 500 bilar och släpkärror. Det mesta av godset hanteras roll on - roll off övrigt lyfts med kran. Transporterna av gods sköts huvudsakligen av privata firmor. Regler för detta bör ses över enligt samhällsföreningarna på Dyrön och Åstol. Arb Det gods som fraktas av färjorna i linjetrafik är vissa dagligvaror till butikerna på öarna samt återvinningsmaterial som bärs ombord av resenärerna. Sopfrakt sker med annan båt till ett läge i Stansvik. Planlagd sophämtning från Åstol och Dyrön påverkas ibland av väder- och vindförhållanden Kollektivtrafik - Turtäthet och resande Vid årsskiftet 2011/2012 blev Västtrafik ett helägt bolag inom Västra Götalands Regionen (VGR) vilket innebär att VGR kommer att ansvara för turlistan och man anar att detta på sikt kommer att leda till likriktning mellan kommunerna inom Västra Götalandsregionen med avseende på turtäthet och antal turer per dygn. har dock möjlighet att utöka trafiken Buss angör Rönnängs brygga etsmaterial men då mot särskild ersättning. Färjan följer tidtabellen för linje 361. Måndag till fredag går färjan med halvtimmestrafik, 25 turer/dag, medan den på lördagar och söndagar går 22 turer/dag. Turen, Rönnäng - Tjörnekalv - Åstol - Dyrön - Rönnäng, tar 35 minuter. Antalet turer per dag har ökat stadigt från 80-talet då turtätheten var cirka 14 turer per dag. Möjligheten ökade att köra fler antal turer då man började trafikera Dyröns nordhamn istället för sydhamnen eftersom körsträckan halverades. Antalet resenärer sig ganska stabilt. Antalet skolbarn blir allt färre. Enligt Västtrafik uppgick resandet under februari månad år 2011 till cirka personer. Under juli månad (högsäsong) 2011 uppgick resandet till ca re- Buss på Dalenvägen 22 Infrastruktur i Rönnäng

23 senärer. I denna siffra finns viss osäkerhet. Uppskattningar visar på ett högre resande än så. Kostnaden för att åka med färja ligger något högre jämfört med övrig kollektivtrafik då det finns ett båttillägg på 10 kronor på varje resa. En enkelbiljett kosta 42kronor i november Slutsatsen blir att enligt biljettsystemet dubbleras resandet sommartid på färjelinje 361 vilket är en relativt låg ökning jämfört med övriga färjelinjer i Västtrafiks område där resandet på ett antal linjer både trefyra- och femdubblas då man jämför vinteroch sommarresandet Anslutning till övrig kollektivtrafik, räddningstjänst Färjan Hakefjord angör Rönnängs brygga och färdtjänst Från färjeläget går 2 busslinjer; 355 och Tjörn express. Linje 355 går mellan Bleket och Kungälv och Tjörn express går mellan Rönnäng och Stenungsund/Göteborg. Med Tjörn express tar turen till Stenungsund och Göteborg 55 respektive ca 90 minuter. Med buss 355 och byte till annan linjebuss tar turen 37 respektive ca 80 minuter. Vid Rönnängs färjeläge sker samtrafik mellan buss- och båtförbindelser. Båda busslinjerna är alltså kopplade till färjetrafiken vilket innebär att det ej är ett alternativ att hindra bussarna att färdas på Dalenvägen. Barn som åker skolskjuts skjuts från öarna sitter kvar i färjan tills bussen anlänt och färjepersonal ropar ut den. Färjepersonalen ersonalen har idag nattjour för att kunna tillgodose SOS alarm. Möjlighet finns för ambulanstransport med färjorna men enligt uppgift används oftast helikopter. För öborna handlar det mycket om värdighet och trygghet vid akutsjukvård utan öppen transport och nyfikna medpassagerare på färjan. Västra Götalandsregionen meddelar dock att det blir större tidsåtgång att ta med ambulans på färja då den måste surras fast, vid hårt väder finns också risk att lasten förskjuts och personalen föredrar att lyfta ut patienten ur ambulansen. Till detta kommer också att Åstol endast har en väg från färjeläget längs hamnen som är körbar med mindre fordon och på Dyrön är avstånd mellan bostäder och färjeläge kort. Kommunens räddningschef anser däremot att framtida färja som ska trafikera rutten bör utrustas med plats för större fordon så att kraven från ambulansverksamheten samt räddningstjänstens insatsfordon kan uppfyllas. Man önskar också parkeringsmöjlighet för ambulans på fastlandssidan. Färdtjänsten hämtar inte personer ute på öarna utan deras service utgår från färjeläget i form av ledsagning och resor. Däremot kan sjukresor ske från dörr till dörr. Sjukresorna sköts av Västtrafik på uppdrag av Västra Götalandsregionen Alternativ förbindelse till fastlandet. Tjörnbron är i dagsläget hårt trafikerad, 23

24 24 främst sommartid, och trafiken förväntas öka i takt med ökat antal boende och pendlare. En ny fast förbindelse är sedan tidigare planerad mellan Orust och Stenungsund med placering norr om Svanesund och med koppling till väg E6. En sådan förbindelse skulle avlasta trafiken på väg 160 via Tjörnbroarna som i dag trafikeras av cirka fordon per dygn varav cirka 70 % kör vidare mot Orust. har, genom Tjörns Hamnar AB, under år 2008 låtit analysera förutsättningarna för en fast förbindelse från ett område nordost om Rönnäng till Instön eller Tjuvkil i Kungälvs kommun. Denna kustförbindelse skulle även kunna leda över Tjörn, vidare norrut mot Lysekil. En ny fast förbindelse innebär en snabbare kommunikationslänk mot Göteborg och bedöms som en nödvändighet i ett längre perspektiv. Analysen omfattar ett drygt 10-tal alternativa lösningar med bro och/eller tunnel samt en kombination mellan dessa. Målsättnin-ngen är att på sikt kunna skapa en framtida kustväg mellan Göteborg - Tjörn - Orust och Lysekil. En sträckning till Tjuvkil eller Instön alternativt Rörtången eller Aröd med koppling till trafikplats Kodemotet bedöms som de mest realistiska. Kostnaderna för dessa lösningar beräknas bli mycket höga. En tunnel för dubbelriktad trafik i ett rör beräknas översiktligt kosta cirka kronor per meter och bro cirka kronor per meter. De bedömda kostnaderna för alternativen ligger mellan 1,2 och 3,0 miljarder kronor räknat med dubbelriktad trafik i ett rör. kostnaderna för dessa avsnitt ökar med närmare 100 % om det blir nödvändigt att utföra dubbla rör i tunneldelarna. Analysen har inte remitterats till l några myndigheter eller blivit föremål för någon politisk behandling. En avslutande genomgång med Västra Götalandsregionen, Vägverket (numera Trafikverket), Tjörns kommun och Wallhamnsbolagen AB genomfördes Genomförs ett nytt försök med sommarfärja till Kungälv kan detta leda till ökad efter- frågan och därmed grundlägga ett nytt resmönster som på sikt kan motivera fort- satt utveckling av båtförbindelse. Infrastruktur i Rönnäng

25 Översiktsplan 2012,, Reor och kommunikationer - Regional utblick (Samrådshandling 12 maj 2011) 25

26 DAGENS PARKERINGSMÖJLIGHETER OCH FRAMTIDA BEHOV Enligt en behovsanalys genomförd av finns i Rönnäng under lågsäsong vintertid ett genomsnittligt behov av ca 330 parkeringsplatser per dygn, dock parkerar inte alla samtidigt. Vid enstaka tillfällen såsom vid evenemang och gudstjänster bedöms behovet öka med st parkeringsplatser. Av behovet på cirka 330 parkeringsplatser i Rönnäng uppskattas antalet platser som utnyttjas av boende på öarna cirka till 230 exklusive besökande. Utöver boende antas besökande till bofasta, fritidsboende, näringsidkare och övriga bidra med bilar per dygn. Uppskattningsvis finns det 250 parkeringsplatser i Rönnäng som bedöms räcka till under lågsäsong. Av parkeringsplatserna är170 kommunala, både hyrplatser och kostnadsfria platser, resterande är privata. Under högsäsong då parkering även behövs för sommargäster fördubblas behovet av parkeringsplatser. Behovet sommartid uppskattas för närvarande till parkeringsplatser. Om detta parkeringsbehov kan tillgodoses så bedöms parkeringsfrågan vara löst under minst en 10-årsperiod. PARKERINGSPLATSER Behov Antal P-platser Boende i Rönnäng 30 Boende på Åstol, Dyrön, Tjörnekalv 230 Besökande och övriga 70 Sommargäster 270 SUMMA BEHOV 600 Tillgång Antal P-platser Rönnäng 250 (varav 170 kommunala och 80 privata) Tabell 2. Sammanställning parkeringsplatsbehov Kommunala parkeringar i Rönnäng, befintliga år 2011 Infrastruktur i Rönnäng

27 tsmaterial Sommaren 2011 anordnades tillfälliga parkeringsplatser så att parkering fungerade tillfredsställande. Gångavståndet till färjeläget är som störst cirka 1,2 kilometer eller 15 minuter från dessa parkeringar. Görs dessa platser om till per- manenta så bedömer man att stor del av parkeringsfrågan är löst under en lång tid framöver. Det har också diskuterats att vid evenemang lösa parkeringsfrågan med hjälp av mer avlägsna parkeringsplatser och möjlighet att köra med pendel, typ minibuss, mellan parkering och färjeläge. Kommunens planeringsriktlinjer pekar på 400/800 meter som gräns för tillgänglig kollektivtrafik. Detta mått bör strävas efter för att uppnå god tillgänglighet mellan färja och parkering. Sommarparkering

28 En levande skärgård kräver bra förutsättningar för transporter av människor och gods mellan öar och fastland. Det skapar möjligheter för boende året runt. En väl fungerande färjeled är därför viktig för öarnas överlevnad och Tjörns profil som skärgårdskommun som erbjuder människor livskvalité och möjlighet till liv längst ut i Sveriges västra pärlband av öar. 3.2 ALTERNATIVEN Alternativ Rönnängs brygga innebär att befintligt färjeläge i Rönnäng behålls och färjetrafiken äv n i fortsättningen trafikerar Tjörnekalv, Åstol och Dyrön. Detta alternativ innebär att ökade krav kommer att ställas på bland annat Dalenvägens utformning, dämpning av buller och vibrationer samt förbättring av kollektivtrafik, parkermeraingsmöjligheter, färjor, färjeled med I tätortsstudien för Rönnäng. Bleket och Klädesholmen redovisas möjliga lokaliseringar av färjeläge i Stansvik och vid Astrids Fisk. Båda alternativen analyseras översiktligt i utredningen. Etablering av färjeläge är beroende av ägarnas intentioner med fastigheternas framtida nyttjande. Fastigheten Rönnäng 1:506 Stansvik, före detta Korda Plast AB:s anläggning gning ng är för närvarande inte till salu. Det finns en möjlighet att hyra markområde mråde för att anlägga ett färjeläge vilket kan anses vara en alltför kortsiktig och osäker lösning. Etablering av färjeläge i Stansvik får därför ses som en tänkbar men svårbedömd framtida lösning. Om det är möjligt att lokalisera färjeläget till Astrids fisk är för närvarande också svårbedömt. En prövning pågår av utökad verksamhet i en ny byggnad inom fastig- heten. Verksamheten bedöms sysselsätta ytterligare cirka 20 personer. Detta medför att en samordning med ett färjeläge med tillhörande terminalbyggnad samt eventuell kringverksamhet är mindre lämplig om ens möjlig. När den pågående prövningen av ny verksamhet är slutförd, vilket vid ett överklagningsförfarande kan ta några år i anspråk, finns bättre förutsättningar att bedöma om Astrids fisk är ett möjligt lokaliseringsalternativ. I Stansvik- och Astrids fisk-alternativen behålls kopplingar via färja till Tjörnekalv, Åstol och Dyrön. Det fjärde alternativet Vättnesvik bygger på lokalisering av ett nytt färjeläge vid Vättnesvik. Exploatering av orörd terräng vid Vättnesvik inkluderar anslutningsväg, ny parkering och förutsätter en separat lösning för förbindelsen till Tjörnekalv. I alla alternativ måste parkeringsfrågan lösas. En illustration av möjlig utbyggnad av befintliga och nya parkeringsytor har redovisats för de olika alternativen under respektive kapitel. 28 Infrastruktur i Rönnäng

29 Västtrafik har gjort en uppskattning av tidsskillnader för de olika alternativen. När bussen nått Myggenäs tar det 10 minuter till Stenungsund eller 45 minuter till Göteborg. Rönnäng Stansvik Astrids fisk Vättnesvik Farledens längd (m) cirka Turer/dag Turtid(min) Ungefärlig restid (min) Driftkostnad/år (Mkr) ,5 12 Restid, ett varv med färja bussresa till Myggenäs Tabell 3. Jämförande tabell för de olika lägena 29

30 30 Föreslagna färjelinjer Infrastruktur i Rönnäng

31 Rönnäng är en ort belägen i mycket vacker miljö och har potential att växa och locka fler permanentboende. Tidigare handelsverksamhet vid Rönnäng centrum har efter hand minskat och för närvarande finns endast viss service. En aspekt som ej är oviktig i diskussionen är förstås att nuvarande färjeläge är väl etablerat och accepterat vilket innebär att det skulle kunna vara lättare att få acceptans för ett alternativ där man behåller befintligt färjeläge. Om färjeläget blir kvar så får området lättare att behålla sin karaktär av en levande tätort Dalenvägen Då klagomål framkommit på Dalenvägens utformning med avseende på säkerhet, buller och vibrationer så inkluderas i alternativ Rönnängs brygga en ombyggnad av Dalenvägen där trafikslagen separeras och det tydliggörs vilken yta som är till för vilket trafikslag. Viktigt är att hastigheterna ej höjs utan gatan skall utformas för att främja en lugn trafikrytm Biltrafik I och med att alternativet medför fortsatt trafikering av Dalenvägen och nybyggnad av bostäder planeras i Rönnäng så kommer sannolikt andelen pendeltrafik att öka på Dalenvägen Kollektivtrafik För närvarande kör bussarna via Dalenvägen/väg 718 ner till färjeläget. Detta alternativ innebär ingen förändring gentemot dagens situation. Önskemål har framkommit att låta bussar vända vid cirkulationsplatsen vid Dalenvägens början. Västtrafik meddelar att så länge man har samordningsansvar mellan busstrafik och färjetrafik så måste bussarna köra ända fram till färjeläget. Klagomål från boende i området gällande trafiksäkerhet, t, buller och vibrationer har framkommit Övrig trafik Gång- och cykeltrafik kommer även i fortsättningen att ledas parallellt med Dalenvägen. n. I samband med att en översyn görs av parkeringsplatser så planeras nya kopplingar plingar för gående och cykeltrafik. Bland annat anläggs det så kallade Stråket som kommer att löpa runt hela Rönnäng och erbjuda vackra utblickar över havet samt tillgängliggöra nya områden för allmänheten Parkering Parkeringsbehovet varierar stort över året. Fram till 2011 var det stora parkeringsproblem under högsäsong. Kommunen arbetar nu intensivt med att komma till rätta med dessa problem. Vintertid verkar antalet parkeringsplatser vara tillräckligt. I detta alternativ koncentreras många aktiviteter till Rönnängs tätort vilket ställer stora krav på tillgänglighet. Service, kommunikation och småbåtshamn ställer krav på parkering och möjlighet till avlämning. Som beskrivits tidigare finns tidvis ett större behov av parkeringsplatser i Rönnängs tätort än vad som finns tillgängligt. Resultatet blir ökad belastning på Dalenvägen med transporter mellan färjeläge och parkeringsplats då resenärer hämtar och lämnar gods samt letar dade trafikanter på vägen ökar i och med detta och därmed minskar trafiksäkerheten. Ovan mark Inom ett gångavstånd av ca 150 meter kan ca 60 nya parkeringsplatser byggas ut. Genom utökning av befintliga parkeringsplatser finns möjlighet att skapa ytterligare ca 60 nya parkeringar i markplan inom ett gångavstånd av ca 600 meter. Genom att bygga parkeringsgarage i två plan kan antalet platser i nära anslutning till färjan öka med ytterligare plat- parkering i område Slänten och Jannes kan eventuellt genomföras utan planändring. För skisser på parkeringsplatser hänvisas 31

32 Rönnängs brygga - parkeringsmöjligheter 32 Infrastruktur i Rönnäng

33 I kombination med sommarparkeringar vid Ishallen bedöms för närvarande en utbyggnad med närmare 200 parkeringsplatser kunna tillgodose behovet på kort och medellång sikt. Underjordiskt garage Avtal har träffats mellan kommunen och JM AB, jordägare angående rätt att inom angivet område bygga, underhålla och nyttja ett bergrum med tillhörande anordningar enligt gällande detaljplan för bergrum Veberga , strax nordost om Rönnängs brygga. Detaljplanen för garaget överlappas av en detaljplan för ett bostadsområde på berget, Veberga II. För de delar av bergrummet som påverkas av ovanliggande fastigheter har servitut skrivits så att det ur plansynpunkt fortfarande är möjligt att anlägga parkering för upp till 75 bilar i bergrum med närhet till färjeläget Framtida resebehov Genomförs detaljplanerna i Rönnängsområdet innebär det totalt nästan 100 nya bostäder i Rönnäng, 20 på Åstol och på Dyrön. Detta ökar parkeringbehovet i Rönnäng ytterligare. Det innebär också en större belastning på Dalenvägen med sämre trafiksäkerhet som följd. Fler boende i området kan även medföra större tryck på småbåtshamnen Samhällsservice Förslaget innebär inga förändringar för skolbarnens resor till Rönnängs skola. Inte heller räddningstjänsten änsten eller kommunens sophantering får förändrade förutsättningar i detta alternativ. Då Räddningstjänsten vid utryckning har förtur på färjorna och vid akut utryckning bryter r turlistan får andra resenärer finna sig i att vänta. Ju längre färjeresa ju svårare blir det för färjorna att köra ikapp förlorad tid. Färjornas hastighet genom Kalvesund är reglerad vilket medverkar till att det är svårt att köra igen eventuell förlorad tid Plankonsekvenser För utförande av två av de föreslagna parkeringarna i Rönnäng krävs en ändring av gällande detaljplan. De föreslagna parkeringsplatserna är förlagda på prickad mark eller inom i detaljplan angiven naturmark. Tre av de föreslagna parkeringsytorna ligger i nära anknytning till det planerade Stråket i Rönnäng. Stråket som är en planerad gång- och cykelväg kommer att löpa längs vattnet från dagens Rön, Stråket kommer på så sätt att kun avlasta Dalenvägen då stråket kommer att kunna användas av både cyklister och gående för att nå färjeläget i Rönnäng. De störningar och säkerhetsproblem som kan upplevas idag kommer att minska. Arbetet med planering för genomförande av Stråket samt parkeringar har påbörjats och det skapas då en planberedskap för utökade parkeringsmöjligheter med goda förbindelser till färjeläget. 33

34 3.4.9 Miljö Området kring befintlig färjeterminal samt inte minst Dalenvägen är hårt belastade. Uppgifter finns om buller- och vibrationsstörningar, upplevd osäkerhet på Dalenvägen, avgaser från både busstrafik och färjetrafik. Den marina miljön kring befintligt färjeläge är känslig, se tidigare beskrivning om miljön vid Rönnängs brygga. Enligt Miljökonsekvensbeskrivning, MKB, för Rönnängs varv, upprättad av Melica , visar förekomst av blåmusslor strax norr om färjeläget vid Rönnängs brygga på god genomströmning. I detta karakteristiska kustlandskap förekommer flera hotade arter vilket bör tas i beaktande vid eventuell utbyggnad. aterial Friluftsliv Tillgång på båtplatser för boende på Tjörn och för gästande båtar är mindre än efterfrågan. Skärhamn, Klädesholmen och Rönnäng är intressanta och välbesökta hamnar där intresset för nya båtplatser är stort. Fortsatt färjetrafik vid Rönnängs brygga begränsar möjligheten till etablering av ytterligare platser för fritidsbåtar Dalenvägen Dalenvägen som för närvarande upplevs som en trafikfarlig väg då alla trafikslag blandas på en smal yta och buss i linjetrafik samt tidtabellstyrd färja gör att trafikanterna ofta stressar och då brister i uppmärksamhet till sina medtrafikanter. Rönnängsborna påpekar att man önskar se en lösning på parkeringsproblemen framgent. 34 Rönnängs brygga, terminalområde. Infrastruktur i Rönnäng Dalenvägen

35 Säkerhetsrisker Tjörnehuvud För att öka sjösäkerheten ingår i både Rönnäng, Astrids fisk och Stansvik förslagen att bredda inloppet till Rönnäng samt öka djupet. Arbetet kan göras med sprängning. Åtgärderna bör förbättra situationen men man kommer ej ifrån faktum att det vid hård sydvästlig vind slår in vågor från sidan mot färjan vilket kan upplevas obehagligt. Och vid en kritisk situation med till exempel motorhaveri så riskerar färjan att driva mot klipporna Utveckling av befintligt färjeläge i Rönnäng Själva färjeläget föreslås i detta alternativ uppgraderas. En översyn av möjlig lokalisering av fler båtplatser och service önskas. Ansökan om tillstånd till vattenverksamhet prövas av mark-och miljödomstolen. Anmälan om vattenverksamhet ska enligt föreskrifter som meddelats av regeringen, göras till generalläkaren, länsstyrelsen eller kommunen (miljöbalken 11 kap 9 b ). Arb Dalenvägen 35

36 STANSVIK Mark och etablering Marken för det tilltänkta färjeläget ägs idag av Kordaplast AB som ställt sig positiva till att hyra ut marken. Tidigare studerades även Skutholmen Ny anslutningsväg Ny anslutningsväg ner till färjeläget från parkeringsytan är nödvändig. Den bedöms bli cirka 150 meter lång. Till- och frånfart till färjeläget har föreslagits enkelriktad Biltrafik Både alternativ Stansvik och Vättnesvik minskar andelen pendeltrafik på Dalenvägen som leder ner till befintligt hamnområde. En förbättrad situation kan bli möjlig med avseende på minskad belastning på Dalenvägen vilket i sin tur medför ökad trafiksäkerhet, minskat buller och förändrad trafikmiljö som bättre överensstämmer med typen av bebeyggelse Färjetrafik Ett framtida scenario med en befolkning tillväxt i området kan medverka till krav på tätare avgångar eller större färja med plats för fler passagerare under perioder med högtrafik Kollektivtrafik I både alternativ Stansvik och Vättnesvik ser Västtrafik ingen anledning att med buss köra ner till gamla färjeläget i Rönnäng. Däremot kommer bussarna att ansluta det nya färjeläget för att upprätthålla samtrafik med färjeförbindelsen till öarna. Detta ökar naturligtvis belastningen och påverkar det lokala vägnätet och miljön i områdena Stansvik och Vättnesvik. Lokalisering av färjeläget till Stansvik för ändrade förhållanden för skolvägarna. För elever till f-6 skolan i Rönnäng i blir med- skolvägens längd inte förändrad och för 7-9 skolan i Bleket förkortas skolvägen något. Skolbuss kommer att ansluta till färjeläget i samma ma omfattning som tidigare. Dalenvägen som skolväg ersätts av lokalgator or i kombination med det planerade Gångstråket. Till skolan i Kårevik blir skolvägen något längre och skolbuss kan nyttjas. Alternativ Stansvik innebär längre resor med färja, se tabell 2. Detta påverkar ock- så turtätheten som minskar. Själva färjeläget blir i detta läge på en lugn och skyddad plats. Dock kvarstår faktum att Tjörnehuvud måste passeras om färjorna skall gå innanför Tjörnekalv. Att gå utanför Tjörnekalv medför en betydligt längre resa med färja än idag. Infrastruktur i Rönnäng Tjörrnekalv kan i detta förslag även i fortsättningen trafikeras med färja Övrig trafik Att från land ansluta till ett färjeläge som är beläget i ett industriområde kan upplev- as som både otryggt och tråkigt om inga satsningar görs på service för denna typ av resenärer. Till exempel skulle en gångbro över till fiskehamnen eller småbåtshamnen väsentligt förbättra tillgängligheten till färjeläget. Då skulle en koppling till Dalenvägen för oskyddade trafikanter kunna genomföras. Att göra det nya färjeläget tillgängligt för alla trafikanter är också en viktig del i utveckling av området i stort Parkering En lokalisering av färjeläget till Stansvik är främst motiverad av de parkeringslösningar som kan skapas i området. Placeras färjeläget i Stansvik kan befintliga och tillkommande parkeringsytor samverka och i kombination med Stråket, som kan ha en fortsatt sträckning ut mot Bleket och Klädesholmen, erbjuda en bra lösning för parkering och tillgänglighet till färjeläget. Det har framkommit positiva signaler från markägaren om att kommunen skall kunna hyra mark för parkeringsplatser vid Stansvik på Korda plasts mark. Problem kan uppstå med en sådan lösning då man

37 Stansvik - parkeringsmöjligheter 37

38 ännu inte vet vilket tidsperspektiv som avses. De boende i Rönnäng med omnejd påpekar vikten av att parkeringsproblemen blir lösta. Nu fungerar området som up ställningsplats för båtar. Efter utbyggnad bedömer man att plats finns för 340 parkerade bilar. antalet parkeringsplatser från 100 till 210 st, Framtida resebehov Med det ökade antal bostäder som genomförandet av detaljplanerna kan medföra, skulle ett läge i Stansvik förbättra parkeringsmöjligheterna för ö-borna. Däremot blir avstånden till service i Rönnäng, skola med mera, längre. Dalenvägen skulle få mins belastning Samhällsservice Då Västtrafik har samtrafik mellan buss och färja så innebär detta alternativ längre restid för skolbarnen från öarna. Västtrafik lägger om bussturerna så att skolbarnen även i fortsättningen kan resa med färja och buss. Kommunens sophantering får inga förändrade förutsättningar i detta alternativ. Med detta alternativ ativ skulle det vara möjligt att även i fortsättningen trafikera Kalvsund med färja till Tjörnekalv. tsmaterial För hemtjänsten till personer på öarna ökar restiden vilket innebär en ökad kostnad och försämring. Räddningstjänstens mål för ambulansens utryckningstid är max 30 minuter.insats- tiden har inte ansetts påverkas i någon större omfattning vid en flyttning av färjeläget från Rönnängs brygga. Det är av mer avgörande betydelse var fordonet befinner sig när larmet kommer. Precis som i Rönnängsalternativet stör eventuell utryckning av räddningstjänsten tidtabellen och ju längre färjeresa ju svårare blir det att köra ikapp förlorad tid. Dessutom är hastigheten reglerad genom Kalvesund. 38 Tjörnekalv Infrastruktur i Rönnäng