Koncernstaben Enheten för regional utveckling

Transkript

1 Enheten för regional utveckling Jan Lindelöf Utvecklare YTTRANDE Datum Dnr (8) Utbildningsdepartementet Stockholm Yttrande över betänkandet Yrkeshögskolan. För yrkeskunnande i förändring (SOU 2008:29) har beretts tillfälle att till Utbildningsdepartementet yttra sig över rubricerade betänkande. Yttrandet har tagits fram av enheten för regional utveckling i samverkan med Centrum för kompetens och ledarskap samt enheten för näringslivsutveckling och i samverkan med flera aktörer i Skåne. Sammanfattning ställer sig bakom utredningens förslag om ett gemensamt ramverk för all eftergymnasial yrkesutbildning, benämnt Yrkeshögskolan. Mot bakgrund av en generellt positiv inställning till flera av utredningens förslag, vill framföra följande kommentarer och invändningar: I det framväxande kunskapssamhället bör ökade statliga resurser satsas på Yrkeshögskolan men också på den högre utbildningen samt på övrig infrastruktur för livslångt lärande (komvux, lärcentra mm) Regelverket för Yrkeshögskolan bör anpassas till omvärldens syn på yrkesutbildning (Köpenhamnsprocessen men också till Bolognaprocessen på högskoleområdet) Regelverket för Yrkeshögskolan bör göra det möjligt för transnationellt samarbete kring yrkesutbildning, vilket är viktigt för utvecklingen av den samverkan som i ökande takt sker i Öresundsregionen Postadress:, Kristianstad Organisationsnummer: Besöksadress: JA Hedlunds väg, Kristianstad Telefon (växel): Fax: Internet:

2 Datum Dnr (8) I lagstiftningen om den nya Yrkeshögskolan bör det regionala inflytandet över bl a prioriteringar av utbildningar skrivas in Kopplingen mellan Yrkeshögskolan och den utveckling av collegekonceptet som sker inom olika branscher, bör närmare belysas Förslaget om examensnivåer och poängsystem bör anpassas till högskolans motsvarande system Ett statligt bidrag bör utgå till arbetsgivare som tillhandahåller praktikplatser, handledare, lokaler, utrustning mm Sveriges Lantbruksuniversitets hippologutbildning på Flyinge bör även fortsättningsvis vara en högskoleutbildning Den statligt finansierade flygutbildningen lokaliseras till Ljungbyheds flygplats i Skåne Lunds universitets pilotutbildning förlagd till Ljungbyhed utvecklas till en akademisk utbildning med forskningsanknytning Den nya myndigheten för Yrkeshögskolan lokaliseras till Hässleholm. Allmänt är med nedan kommentarer och invändningar - positiv till att ett ramverk kring all eftergymnasial yrkesutbildning kallad Yrkeshögskolan införs. välkomnar det ökade fokus på yrkesutbildningens betydelse för tillväxt och sysselsättning som nu sker. I Skåne hämmas tillväxten inom flera branscher av bristen på yrkesutbildad arbetskraft. Enligt gjorda prognoser blir det under de kommande åren en ökad brist på arbetskraft i Öresundsregionen vilket för Skåne innebär en ökad konkurrens med Själland om befintlig kompetens. Samtidigt skulle det utanförskap som finns hos stora grupper i samhället (bl a invandrare) lättare kunna brytas om en effektiv och arbetslivsanknuten yrkesutbildning kunde erbjudas. I takt med den ökande globaliseringen med ökad konkurrens krävs mer kunskap i arbetskraften, såväl ren yrkeskunskap som akademisk kompetens. Satsningar på såväl universitet och högskola som eftergymnasial yrkesutbildning blir allt viktigare i ett framväxande kunskapssamhälle. vill betona vikten av att ökade statliga resurser satsas på såväl den högre utbildningen som på den eftergymnasiala yrkesutbildningen men också på övrig infrastruktur för livslångt lärande i kommunerna (KomVux, lärcentra mm). Behoven av ökad kompetens både av mer allmän natur och av mer specifik yrkeskompetens är stora om Sverige på ett framgångsrikt sätt ska kunna hävda sig i den globala konkurrensen.

3 Datum Dnr (8) Yrkesutbildning i omvärlden saknar i utredningen en koppling till omvärldens syn på yrkesutbildning. Endast den så kallade Köpenhamnsprocessen nämns som är någon form av parallellspår till Bolognaprocessen på högskoleområdet. ser det som viktigt att den eftergymnasiala yrkesutbildningen i Sverige så mycket som möjligt anpassar regelverket till övriga Europa. Näringslivet blir allt mer internationellt och studenterna allt mer rörliga vilket gör det nödvändigt att kunna jämföra yrkesutbildningar över hela Europa. I Öresundsregionen som successivt utvecklas mot en gemensam utbildningsregion samverkar Skåne och Själland allt mer intensivt. Regionerna lär av varandras utbildningssystem och försöker sakta men säkert ta del av och anamma varandras erfarenheter. T ex har berörda aktörer i de bägge regionerna gemensamt tagit fram en utbildningsportal för yrkesutbildning, och statliga och regionala aktörer i Danmark och Sverige planerar nu för ett större projekt Kompetensräkenskap med syftet att bl a bättre kunna dimensionera utbildningsutbudet efter arbetslivets behov. Ett Öresundskontaktforum för yrkesutbildningar håller på att etableras. I Hässleholm och nordöstra Skåne har man med Teknisk Ehrvervsskole Center i Köpenhamn samverkat kring projektet Lärling över sundet. Syftet var att synliggöra samhälleliga system i form av regler, kultur och traditioner som styr och skapar drivkraft kring utvecklingen av yrkesutbildning på båda sidor sundet. ser det som mycket viktigt att den nya Yrkeshögskolans regelverk gör det möjligt att kunna samverka i Öresundsregionen om yrkesutbildningar (t ex kunna anlita en dansk utbildningsarrangör för en specifik yrkesutbildning som har relevans för den skånska arbetsmarknaden, men också att danska studerande kan få studera i Skåne på en skånsk yrkesutbildning). Yrkeshögskolan och den regionala nivån I utredningen sägs att den regionala nivån ska ha ett inflytande över de prioriteringar av utbildningsinitiativ som myndigheten ska göra. Enskilda lokala initiativ behöver värderas i ett regionalt perspektiv. anser inte att utredningen på ett tillfredsställande sätt behandlat frågan om den lokala och regionala nivåns inflytande kring arbetslivets kompetensutvecklingsbehov och hur detta kan mötas genom bl a yrkesutbildning. Hur kan kompetensutvecklingsbehov som finns i arbetslivet övergå i en struktur och ett innehåll som sedan kan bli ett konkret utbildningsresultat? För detta ändamål kan behövas en kompetent partner

4 Datum Dnr (8) som på det lokala och regionala planet kan föra en dialog med arbetsgivarna. vill kraftigt understryka den regionala nivåns inflytande över prioriteringen av utbildningar i den nya myndigheten. Det är här i Skåne (och i Öresundsregionen) som aktörerna bäst känner till arbetslivets behov och kommande tillväxtmarknader samt behov av kompetensförsörjning. Yrkeshögskolan rekryterar främst vuxna studerande som ofta kommer ifrån närregionen. I skrivelse till regeringen (arbetsmarknadsdepartementet) i januari i år har hemställt om att få ett inflytande över delar av arbetsmarknadspolitiken. planerar nu för att mer aktivt kunna bidra till långsiktiga prognoser för arbetsmarknaden i Skåne med utblickar mot Öresundsregionen och för att åstadkomma en samverkan i Skåne mellan det stora antalet utbildningsaktörer som verkar här. Samverkan kommer att ske med bl a Arbetsförmedlingen (bl a befintliga branschråd), men också med de kommunala lärcentra som i många fall har goda kontakter för att fånga arbetslivets behov av utbildningar. I samverkan med andra aktörer i Skåne kommer detta att göra det möjligt att bli en aktiv partner till myndigheten för Yrkeshögskolan vad avser prioriteringar av utbildningar. anser att i lagstiftningen om den nya Yrkeshögskolan ska det regionala inflytandet över prioriteringar av utbildningar mm skrivas in. Ett ökat åtagande från arbetslivet Yrkeshögskolan bygger på en stark koppling till arbetslivet vilket Region Skåne välkomnar. Som ett parallellspår till en yrkeshögskola har under senare år utvecklats så kallade college, t ex teknikcollege och vård- och omsorgscollege. Initiativen är tecken på att branschorganisationer och arbetsgivare i ökad utsträckning och av bl a kompetensförsörjningsskäl ytterligare engagerar sig i yrkesutbildning där tidigare samhället haft huvudansvaret. Som exempel på detta kan nämnas att Skåne som andra region i landet har blivit certifierade att bedriva Vård och omsorgscollege. Sedan tidigare finns även Teknikcollege i regionen. Collegetanken bygger i många delar på samma principer som yrkeshögskolan, exempelvis att det är arbetsmarknadens behov som ska styra utbudet av utbildning. Detta ska garanteras genom omfattande samverkan mellan arbetsgivare och utbildningsanordnare. Ledningsgrupper med arbetsgivarrepresentanter i majoritet, arbetar med utbildningarnas kvalitet och inriktning, Grunden i Vård och omsorgscollege är visserligen gymnasieskolans Omvårdnadsprogram men även eftergymnasiala utbildningar (såsom ex KYutbildningar) kommer att ingå i college. Det innebär att vissa utbildningar

5 Datum Dnr (8) kommer att ingå i både college och Yrkeshögskolan. tycker att det skulle vara av värde att man funderar över konsekvenser och förutsättningar i sådana fall. I detta sammanhang vill också påpeka det förvirrande i utredningens förslag om två examensnivåer som helt skiljer sig från högskolans examensnivåer. Det poängsystem som föreslår för Yrkeshögskolan skiljer sig också helt från högskolans vilket skapar ytterligare förvirring. anser det således positivt att arbetslivet får ett stort inflytande över utbildningarnas innehåll och upplägg då det finns ett växande behov och ökad efterfrågan av yrkeskompetens inom arbetslivet. De anordnade utbildningarna kommer då att svara mot behoven av kompetent arbetskraft. Utredarens krav på åtagande i form av engagemang i styrgrupper, tillhandhållande av praktikplatser samt handledning, frigörande av personer som ska svara för undervisning, speciallokaler och eventuell dyr utrustning samt medverkan i utvärdering och utfasning av utbildning kräver dels en attitydförändring men också ett ökat ekonomiskt åtagande för många arbetsgivare. som arbetsgivare, har redan idag ett stort utbildningsåtagande och svarar för klinisk utbildning inom hälso- och sjukvården för ca studenter/elever varje år. Det åtgår mycket resurser för att upprätthålla en bra kvalitet (vilket bör vara ett krav) och det skulle med ytterligare krav på medfinansiering av yrkeshögskoleutbildningar öka det ekonomiska åtagandet. Det lär inte vara tillräckligt incitament att kompetensförsörjningen underlättas genom yrkeshögskolan, andra incitament behövs. ser det som självklart med LIA (lärande i arbete) i en yrkeshögskoleutbildning och då borde det också finnas en viss form av ekonomisk ersättning för t ex praktikplats/handledning. ser det som viktigt att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan utbildningsanordnare och arbetsgivare så att arbetsgivaren inte ensam bär ansvaret för lärandet i arbetet. Staten bör ersätta de arbetsgivare som erbjuder LIA med en del av de kostnader som praktikplatsen medför. Mer resurser till yrkesutbildning och till högskolan Utredarens förslag till dimensionering av yrkeshögskolan är otillräcklig, enligt. Den nuvarande KY har ca platser och kommer att dominera även i den nya Yrkeshögskolan. Nu beviljas endast ca 20 procent av ansökningarna om att anordna KY och det finns ca tre gånger så många sökande som antalet platser i KY. För att finansiera ökade satsningar på Yrkeshögskolan föreslår utredningen att medel överförs från högskolebudgeten.

6 Datum Dnr (8) finner detta olyckligt då kvaliteten behöver höjas i den högre utbildningen samtidigt som demografiska skäl medför att fler människor söker till universitet och högskola. I ett kunskapssamhälle behöver mer resurser satsas i hela utbildningssystemet, såväl högskola som eftergymnasial yrkesutbildning. Stora grupper i arbetslivet har behov av kompetensutveckling för att klara de ökande kraven (det livslånga lärandet), vilket i sig ställer krav på ökade resurser på hela utbildningsområdet. Särskilda utbildningar Utredningen behandlar några särskilda utbildningar i betänkandet varav några har relevans för Skåne. Utredningen föreslår färre så kallade förberedande konstutbildningar för att kunna komma in på Konsthögskola. I Skåne finns ett antal sådana utbildningar. delar utredningens förslag om färre sådana konstutbildningar som då ska ingå i ramverket för Yrkeshögskolan, men vill betona vikten av att samverkan sker med de konstnärliga högskoleutbildningarna i Malmö, Göteborg, Stockholm och Umeå när förslaget vidare utformas. Utredningen föreslår att viss kort högskoleutbildning istället bör ingå i Yrkeshögskolan för att ge bättre möjlighet till anpassning till arbetslivets behov. En sådan utbildning skulle då kunna vara den tvååriga hippologutbildningen som Sveriges Lantbruksuniversitet bedriver på Flyinge i Skåne. För utvecklingen av hästnäringen i Skåne som är stor i regionen anser att hippologutbildningen även fortsättningsvis bör vara en högskoleutbildning, i synnerhet som arbete pågår att forskaranknyta utbildningen och göra den treårig. Däremot anser att flera andra mer praktiskt inriktade utbildningar inom hästområdet med fördel bör kunna ingå i ramverket för Yrkeshögskolan. Flygutbildning Utredningen föreslår att den offentligt finansierade pilotutbildningen utanför försvarsmakten ska bedrivas inom yrkeshögskolan och att staten ska finansiera utbildning till ATPL-behörighet (Airline Transport Pilot Licens) för 55 utbildningsplatser i en tvåårig utbildning. Trafikflygarhögskolan vid Lunds universitet, TFHS, utbildar till trafikflygarcertifikatet ATPL vid en hittills tvåårig utbildning som kommer att bli treårig för att anpassas till den nya examensordningen. Inom TFHS bedrivs även flyglärarutbildning samt uppdragsutbildningar av olika slag. Utbildningarna är förlagda till flygplatsen i Ljungbyhed i Klippans kommun.

7 Datum Dnr (8) vill kraftigt betona lämpligheten att lokalisera flygutbildning till Ljungbyheds flygplats som är en unik resurs i norra Europa med fyra parallella banor med ett läge och klimat som gör flygplatsen lämplig för grundläggande flygutbildning. har i sin flygplatspolicy identifierat och klassificerat Ljungbyhed som en nationell utbildningsflygplats. Flygplatsen innehåller koncession på drygt rörelser vilket är en unik situation. En flygutbildning med 110 elever genererar ett stort antal rörelser och kräver minst två parallella banor. Ljungbyhed är den enda flygplats som kan klara detta höga krav på rörelser. Den samordning med flygmekanisk/teknisk gymnasieutbildning som sedan 1999 finns på Ljungbyhed understryker ytterligare en lokalisering hit. anser också att den pilotutbildning som Lunds universitet bedriver även fortsättningsvis ska vara en akademisk utbildning med forskningsanknytning inte minst för flygsäkerhetens skull. Pilotyrket är under förändring. Utvecklingen är snabb både vad det gäller teknik och system, teori och ekonomi och nu ett allt större miljötänk. Pilotutbildningen på Ljungbyhed är uppbyggd så att man på ett effektivt sätt utbildar för framtidens flygbolag. Utbildningen ger ett brett flygsäkerhetstänk och en gedigen ledarskapsutbildning som väl förbereder piloterna att bli säkra flygkaptener i framtiden. Lokalisering av den nya myndigheten underkänner utredningens argumentation för att den nya myndigheten ska placeras i Norrköping. Hässleholm är av följande skäl den lämpligaste lokaliseringen för den nya Yrkeshögskolan: Den nya myndigheten ska ha ca 55 medarbetare varav de 25 medarbetare som idag är anställda vid KY-myndigheten i Hässleholm ska ha företräde till de nya befattningarna i Yrkeshögskolan. Sannolikheten för att medarbetare följer med i flytten från Hässleholm är liten, varför organisationen från början drabbas av braindrain, dvs redan existerande kompetens försvinner och nyrekryteringar i stor skala måste ske. Detta får anses vara ett stort slöseri med skattemedel, i synnerhet som Yrkeshögskolan kommer att ha sin grund i nuvarande KY-koncept. Utredaren anför rekryteringsskäl som grund för sitt förslag, dvs att det skulle vara svårt att rekrytera befattningshavare vid en lokalisering till Hässleholm. Enligt uppgift från KY-myndigheten har man aldrig haft några problem att rekrytera befattningshavare till myndigheten, vilket inte är konstigt med tanke på att det inom en timmes pendlingsavstånd finns 1,3 miljoner människor, två universitet och tre högskolor. Skåne är en inflyttningsregion i Öresundsregionen med stor attraktivitet, varför det är lätt att rekrytera kompetenta människor till de allra flesta befattningar i regionen.

8 Datum Dnr (8) Utredaren verkar inte ha förstått vidden av den mycket starka utveckling som sker i Öresundsregionen. Det man i Skåne förlorar i restid till Stockholm, vinner man på närheten till Danmark och Nordeuropa. Skånes goda kommunikationer med omvärlden, i form av flyg både nationellt och internationellt via Kastrup, Malmö, Ängelholm och Kristianstad samt snabbtåg till bl a Stockholm gör Hässleholm till en mycket lämplig lokalisering för en statlig myndighet med behov av omvärldskontakter, såväl nationellt som internationellt. Av klimat- och miljöskäl bör dessutom många fysiska resor kunna ersättas av telefon- och videokonferenser. Slutligen vill påminna regeringen om att KY-myndigheten och myndigheten Nationellt Centrum för flexibelt lärande (CFL) lokaliserades till Hässleholm på grund av förbandsnedläggningar här. CFL läggs ner 1/7 i år och KY-myndigheten är förutom Livsmedelsekonomiska institutet i Lund den enda statliga myndigheten som är förlagd till Skåne. ser ett värde i att statliga myndigheter lokaliseras utanför Stockholmsregionen! Pia Kinhult Regionråd Monika Yngvesson Utvecklingsdirektör