Ridterapi. Leder den även till ökad fritidsaktivitet. Författare: Karin Syk Zackrisson. Handledare: Staffan Norlander

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ridterapi. Leder den även till ökad fritidsaktivitet. Författare: Karin Syk Zackrisson. Handledare: Staffan Norlander"

Transkript

1 FoU-Centrum Sektionen för allmänmedicin (AmC) Ridterapi Leder den även till ökad fritidsaktivitet Författare: Karin Syk Zackrisson Handledare: Staffan Norlander Projektredovisning 1:2007

2 FoU-Centrum/CKFD Landstinget Sörmland Kungsgatan 41, Eskilstuna Tfn: , fax: Hemsida: R&D Centre/Centre for Clinical Research Sörmland County Council Kungsgatan 41, Eskilstuna

3 Sammanfattning Ett försök gjordes att introducera ridterapi för vuxna med neurologiska skador inom öppenvården i Eskilstuna. Målsättningen var att deltagarna skulle fortsätta rida på sin fritid inom handikappridning på ridskola efter avslutad behandling på 10 ridtillfällen. En utvärdering gjordes av hälsorelaterad livskvalitet samt aktivitet med frågeformulär strax före och direkt efter avslutad ridperiod. Dessutom genomfördes en intervju 6 månader efter avslutad behandling. I denna begränsade undersökning med 9 försökspersoner och en ridperiod på 10 veckor framkom en minskning av hur stor del av tiden deltagarna känt sig nervösa, nedstämda, dystra och utslitna samt en ökning av tiden som deltagarna känt sig pigga, lugna, fulla av energi och glada. Ett genomgående problem från sin sjukdom som de alla angav var påverkad balans och 8 av dem upplevde att balansen tränades vid ridning. 4 av 9 fortsatte rida på ridskolan, 3 tänkte börja rida på annat sätt senare och 2 ville inte fortsätta rida.

4 Innehållsförteckning Bakgrund Bakgrund Syfte och frågeställningar Material och metod Inklusionskriterier Instrument Utvärdering av ridterapin Resultat Allmänt Upplevd förändring av livskvalitet efter ridterapin Upplevda effekter av ridterapin Ridning en egenträning att fortsätta med Diskussion Konklusion Tack till... 6 Refeserenser... 6

5 Bakgrund 1.1 Bakgrund Historiskt nämns ridning som muskelstärkande och konditionsbefrämjande av den grekiske läkaren Hippokrates f.377 f Kr. Termen Hippoterapi används då sjukgymnaster använder häst som redskap i sin behandling och patienten är en passiv ryttare. Termen Terapiridning eller Ridterapi används när sjukgymnast, arbetsterapeut, speciallärare eller psykolog använder ridning i syfte att erhålla en fysisk, psykisk och/eller social effekt. Även samspelet med hästen används i behandlingen. Termen Fritidsridning används då den handikappade främst är ryttare.(1) Vid en sökning av vetenskapliga artiklar på termerna Hippotherapy och Riding therapy erhålles 22 respektive 10 olika artiklar på Medline databasen.. Hälften av artikllarna handlar om ridningens effekt på barn med cerebral pares. Den andra hälften om ridningens effekt vid MS, ryggmärgsskador, hjärnskada eller ortopediska skador i ryggen. Dokumenterat fysiskt resultat av ridterapi som kan ses är träning av balans, styrka, ledrörlighet. koordination, muskelstyrka och muskeltonus. Psykosociala vinster kan vara ökad självtillit, förbättrad koncentration, uppmärksamhet och rumslig medvetenhet (2). I Sverige används ridterapi idag som en etablerad behandling inom barnhabiliteringen och rehabilitering av vuxna. I Sörmlands läns landsting finns det inom barnhabiliteringen. Inom primärvården i Eskilstuna rehabiliteras de vuxna neurologiskt skadade patienterna på NeuroRehab. Många patienter återkommer för träningsperioder då deras gångförmåga eller andra motoriska funktioner försämrats under behandlingsfri period och lustfyllda träningstillfällen i vardagen saknas. Att försöka slussa ut patienter till aktiviteter som upprätthåller och tränar fysisk förmåga ingår i sjukgymnastens arbete. Svårigheter finns när det gäller att hitta tillgängliga, roliga och lagom utmanande träningstillfällen i den drabbades vardag. Träning i grupp med andra som har liknande rörelsehinder uppskattas. 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med detta arbete är att utvärdera ridterapi för vuxna med neurologiska skador inom öppenvården i Eskilstuna. Ridningen vänder sig till neurologiskt skadade personer, med målsättningen att de efter 10 behandlingstillfällen med ridterapi, ska fortsätta rida på sin fritid i grupp på ridskolan. Ett syfte är också att utvärdera om ridterapi är en lämplig behandlingsmetod inom NeuroRehabs verksamhet. 1. Hur förändrades livskvaliteten av ridterapi? 2. Vilka effekter upplevdes av deltagarna? 3. Är ridning en egenträning att fortsätta med på sin fritid? 1

6 2. Material och metod Studien genomfördes med en före efter design. 2.1 Försökspersoner Elva försökspersoner inkluderades i studien. Nio fullföljde ridterapin och resultaten baseras sig på dessa individer. De var sju kvinnor och två män. Ålder var år. Följande diagnoser förekom: Multipel Skleros (fem pers), stroke (tre pers) och neuromuskulär immunopati (en pers). Sju av dem hade tidigare ridvana; alltifrån att ha provat på som liten till att tidigare ha ridit regelbundet. Två hade aldrig ridit. De två personer som valde att inte fullfölja utan avsluta efter 3-4 gånger, var rädda och tyckte det var för svårt. De tyckte att det var viktigt att prova en behandling de läst om men upptäckte att de satt högt upp på en hästrygg. De upplevde det som obehagligt, spände sig och kunde inte tillgodogöra sig terapin. 2.2 Inklusionskriterier Försökspersonerna som tillfrågades hade alla kontakt med NeuroRehab, antingen för pågående träning eller hade nyligen avslutat en träningsperiod. De tillfrågades av sin sjukgymnast om de kunde tänka sig ridning som träning och om de kunde fortsätta rida på egen hand efter avslutad ridterapi. Ingen av dem hade pälsdjursallergi. Alla nio angav att de hade problem med balans, fem hade dessutom svårt att gå och en hade känselbortfall. 2.3 Instrument Några öppna frågor kring diagnos och aktuella problem ställdes före/efter genomför ridterapi. För att utvärdera livskvalitet i form av vakenhet, utvärderades den före/efter med första sidan ur Social Impact Index (SIP) Hälsorelaterad livskvalitet utvärderades före/efter med Hälsoenkät (SF-36). Intervju genomfördes per telefon 6 månader efter avslutad ridning. De muntliga frågorna som ställdes var om de hade fortsatt att rida; om ja hur, om nej varför. Det var också om vad de upplevde att ridterapin hade givit dem. Resultaten presenteras som frekvenser av upplevd förändring. 2.4 Genomförande av ridterapin Ridterapin skedde på ridskola med två hästar som hade vana av att gå intill ramp och bära handikappade ryttare. En utbildad ridterapeut/sjukgymnast höll i 30 minuters ridinstruktion för två ryttare åt gången. Hästarna leddes av sjukgymnaster som kände till både häst och ryttare. För en av ryttarna krävdes både ledare till hästen och en person invid ryttarens ben för att säkra balansen. Ryttarna erbjöds 10 lektioner som följde en planerad stegrad utveckling av ridningen, med utrymme för individuell anpassning och rättning. Det var balanscentrering på hästryggen, följa hästens rytm, använda tyglar, använda sig av röst/sits/hand/skänkel för att styra hästen och använda stigbyglar. Ridningen skedde både inne i ridhus och utomhus i närliggande natur. 2

7 2.5 Utvärdering av ridterapin Försökspersonerna fick fylla i frågeformulär strax innan ridperioden och direkt efter den samt svara på de muntliga frågorna 6 månader efter avslutad ridterapi. 3. Resultat 3.1 Allmänt Av de tio tillfällen som erbjöds var det två personer som närvarade alla tio, tre personer som red nio gånger, tre som red sju gånger och en som red vid sex tillfällen. 3.2 Upplevd förändring av livskvalitet efter ridterapin Inga positiva effekter av vakenhet och sömn kunde ses i SIP. Två personer angav att de sitter en stor del av dagen före ridterapin och 4 personer efter att ridterapiperioden avslutats. Två personer angav före att de sover mindre om natten numera och en person anger det efter perioden. I övrigt fanns inga förändringar i SIP nervös nedstämd dyster utsliten trött mindre mer lika Figur 1. Förändring av upplevd tid avseende negativ sinnesstämning hos 8 av deltagarna efter genomförd ridterapi. Vid en jämförelse före/efter ridterapin med SF 36 redovisas hur stor del av tiden deltagarna känt negativ sinnesstämning. Där svarar fem av åtta att de känt sig mindre nervösa, sex av åtta mindre nedstämda, fem av åtta mindre dystra, fyra av åtta mindre utslitna och tre av åtta att de känt sig mindre trötta. (fig 1). 3

8 pigg lugn energi glad mer lika mindre Figur 2. Förändring av upplevd tid avseende positiv sinnesstämning hos 8 av deltagarna efter genomförd ridterapi. Vid en jämförelse före/efter ridterapin med SF36 redovisas hur stor del av tiden deltagarna har känt positiv sinnesstämning. Fem av åtta har känt sig pigga, tre av åtta lugna, fem av åtta fulla av energi och fyra av åtta har känt sig glada och lyckliga (fig 2). 3.3 Upplevda effekter av ridterapin Sju upplevde ridning som ett positivt sätt att träna. Två var rädda för oroliga hästar och ville inte fortsätta efter avslutad ridterapi. Till dem ska läggas de två som valde att hoppa av ridterapin efter att ha provat på 3-4 gånger och varit rädda under hela träningen (men läst om att ridning var bra vid MS). Åtta av nio angav att balansen tränades vid ridterapi och de flesta kände också att muskler blev tränade. Att ridningen stärkte självförtroendet, att våga, att få en självkänsla att kunna styra hästen var också ord som fem av nio använde. 3.4 Ridning en egenträning att fortsätta med Åtta av nio nämner i intervjun att balansen tränas i ridterapi, fem av nio nämner att självförtroendet ökar och fem av nio nämner att muskler tränas i ridterapi. Vid intervjun 6 månader efter avslutad ridperiod hade fyra personer fortsatt att rida i Vilsta Ridskola Rehabgruppen, en gång i veckan. Tre önskade att fortsätta att rida på annat sätt. Som skillnader mellan ridterapi och fritidsridning, svarar de 4 ryttarna på Vilsta: att de upplevde ridterapin hade fler övningar för balans, att övningarna var mer individuellt anpassade, att ledarna brydde sig om resultatet och att säkerheten var större med samma ledare till hästen varje gång. Ridlektion som för vem som helst nu. 4

9 4. Diskussion Det är intressant att alla deltagare upplever sig ha nedsatt balans och ändå önskar delta i en träning där man sitter på rörligt underlag en bra bit upp över marken. Det var imponerande att se hur personer som aldrig hade ridit vågade prova på och också ville fortsätta att rida efter avslutad träningsperiod. Det var samtidigt inte konstigt att rädsla var det skäl som de fyra angav som inte ville fortsätta rida. Effekt i form av förändring av upplevd tid avseende negativ sinnestämning respektive positiv sinnesstämning var synlig i den typ av frekvensredovisning jag har valt (se figur1 och 2) Enligt Ottenbacher: treatment effects should be obvious from visual inspections of the data (3) dvs behandlingseffekter ska vara uppenbara vid visuell kontroll av data, vilket jag tolkar att figurerna visar. Deltagarna angav mindre upplevd tid till att känna sig trött, utsliten, dyster, nedstämd och nervös; mer upplevd tid av att känna sig pigg, lugn, fulla av energi och glad efter behandlingsperioden. Vilken annan behandling ger det!? Ridterapi är en behandlingsmetod som kräver extra resurser såsom häst, ridhus, utbildad instruktör och ledare till hästen. I Eskilstuna finns det idag en utbildad ridterapeut anställd som sjukgymnast inom barnhabiliteringen. Lämpliga hästar med ridutrustning och ridhus finns i kommunen. Hästvana och intresserade sjukgymnaster finns. Patienter blir alltmer informerade om förekomsten av ridterapi i landet och de goda resultat som kommit internationellt. Även om de 4 deltagare som fortsatte att rida i ridskolans grupp angav skillnader såsom att ridterapin hade mer individuell rättning, mer övningar för balans och att de kände sig säkrare med den så har de fortsatt att rida. Ekonomiska hinder har försökts överbryggas med bidrag från NHR (Neurologiskt Handikappades Riksförbund). Ridterapi inom NeuroRehab med möjlighet att prova på att rida några gånger för att sedan slussas ut till ridskolans verksamhet borde finnas i Eskilstuna. Detta skulle vara ett gott samarbete mellan landstingets rehabilitering och kommunens fritidsaktiviteter. Antalet försökspersoner i materialet är inte stort att dra slutsatser från. Vi kunde se att det var svårt att få full närvaro vid alla 10 ridtillfällen, vilket stämmer med vår erfarenhet är från andra typer av behandling för denna patientgrupp. Det blir återbud pga variationer i hälsotillståndet. 4.1 Konklusion Ridterapi förbättrar livskvalitet i denna patientgrupp. Förbättrad balans och ökad självtillit är också upplevda effekter. De flesta (sju av nio i vårt material) vill fortsätta rida på sin fritid efter att ha provat på. Att kunna erbjuda ridning som behandling för vuxna med neurologiska skador och att sedan hjälpa till med utslussning till egenträning är en modell som skulle passa i NeuroRehabs verksamhet. Behandlingsmetoden är en lustfylld och dokumenterad terapiform som saknas för vuxna med neurologiska skador i Sörmland men som finns utvecklad i andra landsting. 5

10 4.2 Tack till De patienter som har varit försökspersoner och visat sig modiga och positiva till att prova på ridterapi som behandling. NeuroRehab som har avsatt sjukgymnasttid för två sjukgymnaster till ridterapi under två terminer. Allmänmedicinskt Centrum i Landstinget Sörmland som har beviljat stipendium till tre veckors heltidslön för sjukgymnast. FoU-enheten i Landstinget Sörmland som har beviljat anslag till hästhyra under projektet. Ridterapeut/sjukgymnast Marit Näsholm som med sitt tålamod, sin pedagogik och sina kunskaper har bidragit till en god kvalitet på ridterapin. Ulla Henell som varit ledare vid alla 20 ridtillfällen och bidragit med sitt lugn och sina kunskaper till en god kvalitet på ridterapin. Staffan Norlander som tålmodigt att har läst igenom, givit råd & stöd samt sett till att det blivit en skriftlig redovisning av resultatet. Thorne Wallman som med sina goda råd bidragit till att den skriftliga redovisningen avslutats. Refeserenser 1. von Arbin C. Hippoterapi. Färentuna: KIKKULI förlag AB, 1994: Hammer et al.evaluation of therapeutic riding (Sweden)/ hippotherapy (United states). A single-subject experimental design study replicated in eleven patients with multiple sclerosis; Physiotherapy Teory & Practice 21(1); Jan-Mar 3. Ottenbacher KJ 1986.Evaluating Clinical Change. Strategies for occupational and physical therapists. Baltimore, Williams & Wilkins. 6

BARNS HÄLSA, HÄSTAR OCH RIDNING

BARNS HÄLSA, HÄSTAR OCH RIDNING 1 BARNS HÄLSA, HÄSTAR OCH RIDNING Projekt HBUD 2010-11 Av Lena Hallman 2 PROJEKT HÄLSOCOACH FÖR BARN OCH UNGDOM 2010-2011 Intensiv - ridning/kurs för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar Projektidé:

Läs mer

RIDTERAPI OCH RIDNING SOM FRISKVÅRD FÖR PERSONER MED INKOMPLETT RYGGMÄRGSSKADA

RIDTERAPI OCH RIDNING SOM FRISKVÅRD FÖR PERSONER MED INKOMPLETT RYGGMÄRGSSKADA Dnr: 2003-0354-H Projektnr: 2001/040 SLUTRAPPORT December 2003 RIDTERAPI OCH RIDNING SOM FRISKVÅRD FÖR PERSONER MED INKOMPLETT RYGGMÄRGSSKADA 2001-2003 STIFTELSEN HIPPOCAMPUS / REKRYTERINGSGRUPPEN Projektets

Läs mer

Arbetsterapeuters erfarenheter av ridterapi

Arbetsterapeuters erfarenheter av ridterapi Institutionen för Hälsa, Vård och Samhälle Avdelningen för Arbetsterapi Arbetsterapeuters erfarenheter av ridterapi Författare: Ulrica Lindgren Handledare: Arne Johannisson Maj 2007 Kandidatuppsats Adress:

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum!

Välkommen till Rehabcentrum! Välkommen till Rehabcentrum! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder dig aktiv

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Långvarig smärta Information till dig som närstående Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum!

Välkommen till Rehabcentrum! Välkommen till Rehabcentrum! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder dig aktiv

Läs mer

EXAMENSARBETE. Hästar som redskap i medicinsk behandling

EXAMENSARBETE. Hästar som redskap i medicinsk behandling EXAMENSARBETE 2005:60 HV Hästar som redskap i medicinsk behandling En kvalitativ innehållsanalys Siv Flygare, Helena Forsberg Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Sjukgymnastprogrammet

Läs mer

Aktiv Rehab & Ridterapi - en sammanfattning av projektet

Aktiv Rehab & Ridterapi - en sammanfattning av projektet Aktiv Rehab & Ridterapi - en sammanfattning av projektet Förbättrad balans Hälsofrämjande: Ridterapi på remiss och ordination Ökad livskvalitet Förbättrad gångförmåga Social kontakt Minskad smärta Medveten

Läs mer

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm Indre Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, Jean-Michel Saury, leg. Psykolog, PhD ME/CFS-rehabilitering, Danderyds Sjukhus AB

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD)

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Sedan 1990 talets början har Mälargården mottagit nackskadade för rehabilitering och har

Läs mer

Ridning för funktionshindrade En studie av verksamhet för funktionshindrade

Ridning för funktionshindrade En studie av verksamhet för funktionshindrade Ridning för funktionshindrade En studie av verksamhet för funktionshindrade vid föreningar anslutna till Upplands Ridsportförbund och Svenska Ridsportförbundet Upplands Ridsportförbund 2008 Sammanfattning

Läs mer

livskvalitet LÖRDAG 10 APRIL 2010 SCANDIC STATIONSGATAN 21 23 BORLÄNGE 13.00 15.00 Neurolog Anders Österberg Motala lasarett föreläser om

livskvalitet LÖRDAG 10 APRIL 2010 SCANDIC STATIONSGATAN 21 23 BORLÄNGE 13.00 15.00 Neurolog Anders Österberg Motala lasarett föreläser om FALUN & NORRA DALARNA "FRISKIS & RIDIS" w.koppjark.se Hästunderstödd Hjärta & terapi Hjärna behöver kan samma ge många prioritering positiva Tidig behandling är viktig i båda fallen effekter på hälsan

Läs mer

Personcentrerad rehabilitering. Jesper Poucette Distriktsläkare Rehabläkare Hemsjukvårdsläkare

Personcentrerad rehabilitering. Jesper Poucette Distriktsläkare Rehabläkare Hemsjukvårdsläkare Jesper Poucette Distriktsläkare Rehabläkare Hemsjukvårdsläkare 45 minuter Strokerehabilitering i Lidköping som utgångspunkt för diskussion kring bemötande och värdegrund Eller Värdegrund och bemötande

Läs mer

Ridsport, en möjlighet till att må bättre på alla sätt.

Ridsport, en möjlighet till att må bättre på alla sätt. Kungsör juni 2004 Ridsport, en möjlighet till att må bättre på alla sätt. På Klämsbo strax utanför Kungsör har det bedrivits ridskoleverksamhet sedan mitten av 1970 talet, 1977 startade Kungsörs Ridklubb.

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Att leva med Spasticitet

Att leva med Spasticitet Att leva med Spasticitet Fakta Vad är spasticitet? Förmågan till förflyttning, händernas finmotorik och kommunikation med mimik och gester, är grundläggande funktioner i våra vardagsliv. Störningar i rörelseförmåga

Läs mer

Att bli sig själv igen

Att bli sig själv igen Att bli sig själv igen Ridning för fysiskt funktionsnedsatta Ridning kan ha stor betydelse för personer med fysiska funktionsnedsättningar. Som rehabilitering för kroppen, men också för att stärka självkänslan

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:45 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:49 av Inger Persson (v) om att ytterligare rehabiliteringsteam skall inrättas för patienter som drabbats av Parkinsons sjukdom

Läs mer

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer Det är viktigt att röra på sig när man har cancer regiongavleborg.se Det är viktigt att röra på sig när man har cancer Dagens forskning visar att de flesta patienter som behandlas för cancer har mycket

Läs mer

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Neurologisk rehabilitering

Neurologisk rehabilitering Neurologisk rehabilitering I den här rapporten finner du svar på hur Neuroförbundets medlemmar ser på möjligheten att få rehabilitering i ert landsting. Vi jämför svaren på de enkäter vi gjort åren 7 och

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

Stroke longitudinell studie

Stroke longitudinell studie Rehabiliteringsmedicin Göteborgs Universitet Stroke longitudinell studie Frågor för patienten Datum Kodnummer Bästa deltagare, Följande formulär samlar information om ditt hälso-tillstånd, ditt allmänna

Läs mer

4. Vad tyckte du om kvaliten på ridningen?: mycket bra Kommentar om ridningen: -man fick rida hur mycket som helst, olika slags turer.

4. Vad tyckte du om kvaliten på ridningen?: mycket bra Kommentar om ridningen: -man fick rida hur mycket som helst, olika slags turer. Namn: Andrea Renström Resa: Arizona Datum: 9/3 2014 Kommentar mottagande: - Kommentar boende: -underbar stuga, sängarna är jättesköna. Städning varje dag om man vill. Kommentar maten: Maten är grymt god.

Läs mer

Håkan - En förebild i möjligheter.

Håkan - En förebild i möjligheter. Text: Hilda Zollitsch Grill, Fysioterapi Nr 1/2006 (avskriven av Håkan Svensson) Håkan - En förebild i möjligheter. Med envishet och beslutsamhet kommer man långt. Det vet Håkan Svensson från Gävle, sjukgymnaststudent

Läs mer

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand

Läs mer

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET Pröva olika bedömningsmetoder för att hitta instrument som ger kunskaper om personens möjligheter och hinder BEDÖMNINGSINSTRUMENT Handstatus COPM-Canadian Occupational

Läs mer

Habiliteringen Halland

Habiliteringen Halland Habiliteringen Halland Habiliteringens grupper och föreläsningar är habiliteringsinsatser som riktas till barn och ungdomar som har kontakt med Habiliteringen samt till deras familjer. Aktiviteterna utgår

Läs mer

Levnadsvanor i praktiken

Levnadsvanor i praktiken Levnadsvanor i praktiken Ett neurologiskt perspektiv 25 oktober 2016 Helene Henriksson, leg sjukgymnast Hälsoenheten, Skånes Universitetssjukvård samt Kunskapscentrum för prevention och sjukdomsförebyggande

Läs mer

Våren Program. för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Haninge

Våren Program. för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Haninge Våren 2013 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar

Läs mer

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå Psykiatriska kliniken Skellefteå Vad är Passage? Hästunderstödd behandlingsform vid psykiatriska kliniken, Skellefteå lasarett.

Läs mer

Gruppindelning JUNIOR

Gruppindelning JUNIOR GRUNDKURS JUNIOR Grundkursen vänder sig till barn från 6 år och uppåt. Inga förkunskaper krävs. Lektionen är 45 min och består av en hälft ridning med vuxen som ledare och en hälft teori. GRUND2KURS Här

Läs mer

Har barn alltid rätt?

Har barn alltid rätt? Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets

Läs mer

2 Studier som metoden grundas på

2 Studier som metoden grundas på 2 Studier som metoden grundas på Elrullstol för träning av störd hjärnfunktion Det som började med en studie av barn som normalt aldrig får möjlighet att prova elrullstol har under tidens gång utökats

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning utbildning Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: Anna Franklin foto: teymor zarré Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

Neurologisk rehabilitering

Neurologisk rehabilitering Neurologisk rehabilitering I den här rapporten finner du svar på hur Neuroförbundets medlemmar ser på möjligheten att få rehabilitering i ert landsting. Vi jämför svaren på de enkäter vi gjort åren 2007

Läs mer

Slutrapport. Författare Pia Lundquist Wanneberg. Bakgrund

Slutrapport. Författare Pia Lundquist Wanneberg. Bakgrund Slutrapport Titel och projektnummer Ridning, funktionsnedsättning och identitet. En studie av ridningens psykosociala betydelse för personer med funktionsnedsättningar Projektnummer: H1147005 Författare

Läs mer

DISA din inre styrka aktiveras

DISA din inre styrka aktiveras DISA din inre styrka aktiveras En länsövergripande utbildningssatsning för ungas psykiska hälsa Ifrågasätta Förebygga Medvetandegöra 1 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning... 3 2.1 DISA-metoden...

Läs mer

Neurologisk rehabilitering

Neurologisk rehabilitering Neurologisk rehabilitering I den här rapporten finner du svar på hur Neuroförbundets medlemmar ser på möjligheten att få rehabilitering i ert landsting. Vi jämför svaren på de enkäter vi gjort åren 2007

Läs mer

EXAMENSARBETE. Hästunderstödd terapi som behandlingsform vid neurologiska sjukdomar. Effekt på grovmotorik och livskvalitet

EXAMENSARBETE. Hästunderstödd terapi som behandlingsform vid neurologiska sjukdomar. Effekt på grovmotorik och livskvalitet EXAMENSARBETE Hästunderstödd terapi som behandlingsform vid neurologiska sjukdomar Effekt på grovmotorik och livskvalitet Isabell Wahlström Sara Gårdeskog Sjukgymnastexamen Sjukgymnast Luleå tekniska universitet

Läs mer

Neurologisk rehabilitering

Neurologisk rehabilitering Neurologisk rehabilitering I den här rapporten finner du svar på hur Neuroförbundets medlemmar ser på möjligheten att få rehabilitering i ert landsting. Vi jämför svaren på de enkäter vi gjort åren 2007

Läs mer

RAS projektet ReAktivering i Samverkan ( )

RAS projektet ReAktivering i Samverkan ( ) RAS projektet ReAktivering i Samverkan (2014-2017) Riksstroke, Jämtland 400 drabbas av stroke, 300 överlever Medelålder 75 år 25 % förvärvsarbetar 25 % beroende i PADL (dusch, toabesök, matning) 75 % över

Läs mer

Uppföljning av 2005 års behovsanalys avseende rehabilitering

Uppföljning av 2005 års behovsanalys avseende rehabilitering BESLUTSUNDERLAG 1(1) Ledningsstaben Peter Wahlberg 2012-01-10 LiÖ -3795 Hälso- och sjukvårdsnämnden Uppföljning av års behovsanalys avseende rehabilitering I verksamhetsplanen för fick beredningen för

Läs mer

Hästen som terapeutiskt verktyg - om ridterapi, välbefinnande och livskvalitet

Hästen som terapeutiskt verktyg - om ridterapi, välbefinnande och livskvalitet Hästen som terapeutiskt verktyg - om ridterapi, välbefinnande och livskvalitet Gunilla Silfverberg och Pia Tillberg Bakgrund Att umgås med och ha kontakt med djur förmodas tillfredsställa ett grundläggande

Läs mer

Neurologisk rehabilitering

Neurologisk rehabilitering Neurologisk rehabilitering I den här rapporten finner du svar på hur Neuroförbundets medlemmar ser på möjligheten att få rehabilitering i ert landsting. Vi jämför svaren på de enkäter vi gjort åren 2007

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus

Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus Förväntningar Att lika god vård skall erbjudas till patienterna

Läs mer

BÖRJA RIDA FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

BÖRJA RIDA FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BÖRJA RIDA FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BÖRJA RIDA Det här häftet är en vägledning för personer med funktionsnedsättning som vill börja rida eller köra häst. Drygt en miljon människor i Sverige

Läs mer

Utvärdering av tyngdtäcke

Utvärdering av tyngdtäcke 1 Utvärdering av tyngdtäcke Dag- och nattbok MED tyngdtäcke När du har fått ditt tyngdtäcke ska dag- och nattbok fyllas i under ca 4 veckor. Förskrivaren utvärderar efter 4 veckor Efter ca 4 veckor med

Läs mer

Mindfulness i primärvårduppföljning

Mindfulness i primärvårduppföljning Mindfulness i primärvårduppföljning av behandlingseffekter Karin Hulting, Leg.sjukgymn., MSc, specialisttjänst inom rehabiliteringsenheten Rörelse&Hälsa, Linköping Tommy Holmberg, MPH, projektsekreterare,

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION. Bilaga 1 1. ALLMÄNT OM EFTERFRÅGADE TJÄNSTER 2. KRAV OCH KRITERIER FÖR TJÄNSTEN 1.1. BAKGRUND

KRAVSPECIFIKATION. Bilaga 1 1. ALLMÄNT OM EFTERFRÅGADE TJÄNSTER 2. KRAV OCH KRITERIER FÖR TJÄNSTEN 1.1. BAKGRUND Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION 1. ALLMÄNT OM EFTERFRÅGADE TJÄNSTER 1.1. BAKGRUND Landstinget Blekinge är geografiskt detsamma som länet och landskapet Blekinge. Landstingets huvudsakliga uppgift är att ansvara

Läs mer

Dagrehabrutin. Syfte och omfattning. Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

Dagrehabrutin. Syfte och omfattning. Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-51441 Fastställandedatum: 2014-02-11 Giltigt t.o.m.: 2017-02-11 Upprättare: Berit M Fredriksson Fastställare: Berit Fredriksson Dagrehabrutin Innehåll

Läs mer

Inför hästarna är alla lika

Inför hästarna är alla lika 1 av 5 2008-09-25 22:43 Politiskt, religiöst och fackligt oberoende Alternativet i svensk press Huvudsidan - Om tidningen - Prenumerera - Annonsera - Kalendarium - Länkar Tillbaka till arkivet Ursprungligen

Läs mer

The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin

The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin Denna skala är avsedd att användas då det finns misstanke om att en patient med känd schizofreni parallellt lider av en

Läs mer

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo. Anhöriga - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.se Varför? Allmängiltigt! Var 5:e person >18 år Anhörigas insatser ökar

Läs mer

Klassificering för medicinskt kort från och med april 2015

Klassificering för medicinskt kort från och med april 2015 Klassificering för medicinskt kort från och med april 2015 Medicinskt kortet För att kunna starta i en tävling på nationell nivå för ryttare/kuskar med funktionsnedsättning krävs ett medicinskt kort. Det

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Behandlingsguide Sov gott!

Behandlingsguide Sov gott! Behandlingsguide Sov gott! V älkommen till Primärvårdens gruppbehandling för sömnproblem! Denna behandling utgår från KBT kognitiv beteendeterapi, som är en behandlingsform som visat sig vara en effektiv

Läs mer

Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv!

Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv! Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv! Eva Eliasson Fysioterapeut/lymfterapeut Processledare cancerrehabilitering U-Ö regionen Cancerrådet

Läs mer

Områden för kvalitetssäkring

Områden för kvalitetssäkring Områden för kvalitetssäkring Foto Vanja Sandgren Verksamheter med hästunderstödd terapi Kvalitetssäkringsområden för Verksamheter som erbjuder förutsättningar för Hästunderstödd terapi HUT Hästunderstödd

Läs mer

Rehabiliteringsmedicinska mottagningen

Rehabiliteringsmedicinska mottagningen erbjuder specialiserad rehabilitering i öppenvård. De huvudsakliga patientgrupperna är personer med hjärnskada, neurologisk sjukdom eller ryggmärgsskada (spinalskada). Målsättningen med rehabiliteringen

Läs mer

WRK Ungdomssektions. Sits- och balanskurs. Höstlovet 2013

WRK Ungdomssektions. Sits- och balanskurs. Höstlovet 2013 WRK Ungdomssektions Sits- och balanskurs Höstlovet 2013 Under höstlovet anordnade Ungdomssektionen en sits och balanskurs för klubbens medlemmar. Syftet med veckan var att informera om hur viktigt det

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

3. Hur var maten som ingick i resans pris?: mycket bra Kommentar maten: -Över all förväntningar, fantastisk inblick i det ungerska köket

3. Hur var maten som ingick i resans pris?: mycket bra Kommentar maten: -Över all förväntningar, fantastisk inblick i det ungerska köket Namn: Katarina Höök Resa: Långritt Pustan Datum: 2 aug 2014 1. Hur blev du mottagen vid ankomsten?: mycket bra Kommentar mottagande: - 2. Hur var boendet jämfört med dina förväntningar?: mycket bra Kommentar

Läs mer

Testa dina kunskaper om fall

Testa dina kunskaper om fall Testa dina kunskaper om fall Genom att öka kunskapen om fall och fallskador minskar riskerna för att själv drabbas. Svara på frågorna nedan för att ta reda på hur mycket du vet om fall och fallskador.

Läs mer

Människor med funktionshinder i Västra Götaland

Människor med funktionshinder i Västra Götaland Människor med funktionshinder i Västra Götaland Inventering av målgrupper Kortversion 2000 Regionens Hus, 462 80 Vänersborg Tel: 0521-27 52 30 Fax 0521 27 52 57 Texttel: 0521-27 50 90 Inledning I denna

Läs mer

Habiliteringen Halland

Habiliteringen Halland Habiliteringen Halland Habiliteringens grupper och föreläsningar är habiliteringsinsatser som riktas till barn, ungdomar och vuxna som har kontakt med Habiliteringen samt till deras familjer. Gruppverksamheterna

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Om stress och hämtningsstrategier

Om stress och hämtningsstrategier Om stress och åter erhämtningsstrat hämtningsstrategier Av Christina Halfor ord Specialistläkare vid CEOS Att tala inför en grupp personer man inte känner är något som kan kännas obehagligt för de allra

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning UTBILDNING Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: ANNA FR ANKLIN foto: TEYMOR Z ARRÉ Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

STUDIEPLAN. Pedagogik för ridlärare STRÖMSHOLMSMETODEN

STUDIEPLAN. Pedagogik för ridlärare STRÖMSHOLMSMETODEN STUDIEPLAN Pedagogik för ridlärare STRÖMSHOLMSMETODEN Boken Pedagogik för ridlärare passar bra att läsa i studiecirkel. Därför har vi sammanställt en studieplan med diskussionsfrågor för varje kapitel.

Läs mer

Sammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge.

Sammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge. Sammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge. Allmän sammanfattning Att påbörja rehabilitering och träning efter en skada

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

MULTIPEL SKLEROS. Frågeformulär. Löpnummer:

MULTIPEL SKLEROS. Frågeformulär. Löpnummer: MULTIPEL SKLEROS Frågeformulär Löpnummer: _ Till Dig som skall besvara enkäten Syftet med detta frågeformulär är att försöka beräkna och förklara den totala kostnaden för sjukdomen Multipel Skleros (MS).

Läs mer

Anpassad Ridning i Uppland

Anpassad Ridning i Uppland Anpassad Ridning i Uppland 1 februari 2012 Det finns många anledningar till att någon med en funktionsnedsättning vill komma i kontakt med hästar. Det kan vara för rehabilitering, arbetsträning, personlighetsutveckling,

Läs mer

DISA din inre styrka aktiveras

DISA din inre styrka aktiveras DISA din inre styrka aktiveras En länsövergripande utbildningssatsning för ungas psykiska hälsa Förebygga Ifrågasätta Medvetandegöra 1 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning... 3 2.1 DISA-metoden...

Läs mer

Läget i Gävleborg. Antal patienter, Gävle. Antal patienter, Gävle

Läget i Gävleborg. Antal patienter, Gävle. Antal patienter, Gävle Läget i Gävleborg Gävle: 1 certifierad fysioterapeut 1 arbetsterapeut som planerar att gå via nätet Hudiksvall: 2 certifierade fysioterapeuter 1 certifierad arbetsterapeut Bollnäs: Ingen utbildad terapeut

Läs mer

Handledning: Nu blev det KNAS

Handledning: Nu blev det KNAS Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller

Läs mer

Vår 2015. Program. för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Haninge

Vår 2015. Program. för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Haninge Vår 2015 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar

Läs mer

Förskrivning av tyngdtäcke

Förskrivning av tyngdtäcke Malmö stad Ansvariga för arbetstekniska och individuellt förskrivna kommunala tekniska hjälpmedel Förskrivning av tyngdtäcke Indikationer: Tyngdtäcke förskrivs till personer med funktionsnedsättningar

Läs mer

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet April 2015 Om oss Anorexi-Bulimiverksamheten Anorexi-Bulimiverksamheten vid Drottning Silvias Barn-och Ungdomssjukhus består av tre enheter. Förutom dagvårdsavdelningen

Läs mer

HUR UTVECKLAS FÖRSTÅNDSHANDIKAPPADE GENOM RIDNING

HUR UTVECKLAS FÖRSTÅNDSHANDIKAPPADE GENOM RIDNING Hippologenheten Fördjupningsarbete nr 311 2006 HUR UTVECKLAS FÖRSTÅNDSHANDIKAPPADE GENOM RIDNING Elin Björneheim & Lisa Fäldt HANDLEDARE: Gabriella Thorell, Ridskolan Strömsholm Fördjupningsarbete omfattande

Läs mer

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Uppföljning av vårdresultat Tidigare mortalitet Bedömning av effektivitet och fördelar, relaterat till mänskliga

Läs mer

Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård

Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-45681 Fastställandedatum: 2016-02-19 Giltigt t.o.m.: 2017-02-19 Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Anna Gustavsson Multipel skleros (MS), Fysioterapi

Läs mer

Välkomna! Ungas psykiska hälsa

Välkomna! Ungas psykiska hälsa Välkomna! Ungas psykiska hälsa Psykisk ohälsa hos unga 1 av 4 drabbas Fysisk ohälsa Psykisk ohälsa 2 av 5 pojkar och 3 av 5 flickor upplever stress Ser ljust på framtiden och trivs med livet Politiskt

Läs mer

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden.

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Barbro Renström Barn och ungdomshabiliteringen i Umeå Kerstin Söderman Institutionen för samhällsmedicin och

Läs mer

Utvärdering av tyngdtäcke

Utvärdering av tyngdtäcke Utvärdering av tyngdtäcke Dag- och nattbok MED tyngdtäcke När du har fått ditt tyngdtäcke ska dag- och nattbok fyllas i under ca 4 veckor. Förskrivaren utvärderar efter ca 4 veckor Efter ca 4 veckor med

Läs mer

Synträning vid synfältsbortfall orsakat av hjärnskada FFS 14-03-20. Ingrid Axelsson, Catarina Andersson och Karin Regnell synpedagoger

Synträning vid synfältsbortfall orsakat av hjärnskada FFS 14-03-20. Ingrid Axelsson, Catarina Andersson och Karin Regnell synpedagoger Synträning vid synfältsbortfall orsakat av hjärnskada FFS 14-03-20 Ingrid Axelsson, Catarina Andersson och Karin Regnell synpedagoger 1 Dagens presentation Kort historik Synsvårigheter vid hjärnskada Synträningsprojekt

Läs mer

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Mialinn Arvidsson Lindvall, RPT, MSc*, Agneta Anderzén Carlsson, RN, PhD, Anette Forsberg, RPT, PhD Universitetssjukvårdens forskningscentrum,

Läs mer

Svar på motion från Carin Malm (KO) med flera: Nära och säker träning för funktionshi ndrade

Svar på motion från Carin Malm (KO) med flera: Nära och säker träning för funktionshi ndrade I II ~. Landstinget BESLUTSUNDERLAG DALARNA Landstingsfullmäktige Central förvaltning O O O 5 O 4 Datum 2013-09-23 Sida 1 (2) Hälso- och sjukvårdsenhet Dnr LD13/00591 Uppdnr 490 2013-08-19 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Datum 2010-04-19 Dnr 0902202. Sjukvårdande behandling utomlands. Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden föreslår Hälso- och sjukvårdsnämnden

Datum 2010-04-19 Dnr 0902202. Sjukvårdande behandling utomlands. Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden föreslår Hälso- och sjukvårdsnämnden Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden Ulla Mårtensson 044-309 41 21 ulla.martensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2010-04-19 Dnr 0902202 1 (4) Sjukvårdande behandling utomlands Ordförandens förslag föreslår

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid KOL Dahlheimers Hus Ewa-Lena Johansson Med dr. spec sjukgymnast

Fysisk aktivitet och träning vid KOL Dahlheimers Hus Ewa-Lena Johansson Med dr. spec sjukgymnast Fysisk aktivitet och träning vid KOL Dahlheimers Hus 2016-03-11 Ewa-Lena Johansson Med dr. spec sjukgymnast ewa-lena.johansson@vgregion.se 2015 WHO:s medlemsländer i Europaregionen har antagit en strategi

Läs mer

Agenda. Psykologisk behandling vid tinnitus och ljudkänslighet: Internet- och gruppbaserad KBT-behandling. Vad gör vi psykologer?

Agenda. Psykologisk behandling vid tinnitus och ljudkänslighet: Internet- och gruppbaserad KBT-behandling. Vad gör vi psykologer? Agenda Psykologisk behandling vid tinnitus och ljudkänslighet: Internet- och gruppbaserad KBT-behandling Rikskonferens audionom- och pedagogdagarna 2017 Thomas Haak & Lisa Nordin Leg. psykologer Hörsel-

Läs mer

Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom

Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom Hélène Pessah-Rasmussen överläkare, docent VO neurologi och rehabiliteringsmedicin Skånes universitetssjukhus 160316 Behovet av palliativ vård i livets slutskede

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Version 9.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2009-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer

Läs mer

Till dig som är anhörig till strokedrabbad

Till dig som är anhörig till strokedrabbad RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Till dig som är anhörig till strokedrabbad Följande frågor är riktade till dig som är anhörig till den strokedrabbade. Formuläret består av ett antal frågor som

Läs mer

Guide för rehabiliteringskliniken, Växjö

Guide för rehabiliteringskliniken, Växjö Guide för rehabiliteringskliniken, Växjö Postadress Besöksadress Telefon 0470-59 22 50 Box 1223 Rehabiliteringskliniken E-post rehabkliniken@ltkronoberg.se 351 12 Växjö J F Liedholms väg 14 Växjö Sida

Läs mer