Riskanalys avseende omsorgstagare

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Christina Samuelsson ON 2015/ Omsorgsnämnden Riskanalys avseende omsorgstagare Förslag till beslut Omsorgsnämnden antecknar informationen till protokollet. Bakgrund Omsorgsnämnden har fattat beslut om en kostnadsreducering i vård- och omsorgsboende med 8,5 miljoner. Riskanalysens utgångspunkt är att analysera vilka risker denna reducering innebär för omsorgstagarna och hur man kan hantera, reducera eller eliminera dessa risker. Mattias Ask Förvaltningschef Christina Samuelsson Verksamhetschef söder Bilaga Riskanalys omsorgstagare Omsorgsförvaltningen V-Chef_Avd Chef Adress Box 848, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Fax christina.samuelsson@kalmar.se

2 Handläggare Datum Christina Samuelsson , INFORMATIONSÄRENDE Riskanalys med tillhörande åtgärdsplan avseende omsorgstagare i vård- och omsorgsboende Bakgrund Den budget som omsorgsnämnden fattade beslut om den 18 december 2014 omfattade en ramminskning á 8,5 miljoner till vård- och omsorgsboendena. En analys har framarbetats av förvaltningen gällande vilka risker som uppstår till följd av beslutet för omsorgstagare i vård- och omsorgsboende. En åtgärdsplan är också framtagen för att förebygga, förhindra och begränsa de risker som finns i analysen. Detta innebär generellt att man utgår från följande schablon: Natt 0,165 Äldre 0,6 korttid 0,65 Demens 0,7 korttid 0,78 Schablonen är en grund för resurstilldelning. Bemanningen läggs efter verksamhetens behov och enhetschefen har att hantera resurstilldelningen över hela dygnet utan hänsyn till schablon. Riskanalysens utgångspunkt Vad innebär detta för risker för omsorgstagaren och hur kan man hantera, reducera eller eliminera dessa risker. Analysens struktur A) Bakgrund och risk beskrivs; B) Riskpoäng ges med utgångspunkt från sannolikhet 1-4p och allvarlighetsgrad 1-4p en sammanlagd riskpoäng över 8-16 kräver alltid åtgärder samt; C) Förslag till åtgärder för att reducera, eliminera och förebygga risken. Riskanalysens underlag Möte med samtliga boendechefer med utgångspunkt från utsända frågor för att få underlag hur konsekvenserna blir på olika vård- och omsorgsboenden. Verksamhetsområde söder Omsorgsförvaltningen Adress Box 848, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Fax christina.samuelsson@kalmar.se

3 2 (5) Granskning Rapporten har granskats av MAS och processägare för Lex Sarah- och avvikelsehanteringen. Riskområde: Svårt multisjuka, teknikavancerad sjukvård eller svåra kognitiva störningar med utåtagerande Den medicinska utvecklingen har inneburit att fler människor överlever svåra sjukdomstillstånd men med ett mycket ökat behov av omvårdnad, sjukvård och teknisk hjälpapparatur. Bara de senaste åren märks en markant skillnad i utflödet från sjukhuset till omsorgsförvaltningen. BAL-rutinerna innebär att när en patient är färdigbehandlad inom specialistsjukvården ska man flyttas till en lägre vårdnivå inom kommunen. Detta är en process som går snabbt och kommunen måste för att säkra kvalitet, vård och omsorg bemanna upp arbetsgrupper runt omsorgstagare/patient. Det måste vara personal som får/har specialistkompetens och det kan vara frågan om både dubbel- och trippelbemanning för att tillgodose patientsäkerhet och arbetsmiljö. Ett ärende av den här digniteten kostar förvaltningen omkring 1-5 miljoner/år (totalkostnad) och är personalmässigt svåra att hantera. I nuläget har vi 4-5 ärenden/år. Vi ser också en ökning av omsorgstagare med svåra kognitiva störningar där orsakerna oftast beror på flera samverkande faktorer såsom demenssjukdomar, långvarigt alkohol- och drogmissbruk, psykiska sjukdomar, funktionsnedsättningar och en tidigare socialt bristfällig livssituation. Omvårdnadssituationen är krävande och ofta finns risk för hot- och våld både mot personal och andra omsorgstagare. I nuläget har vi ca 5-7 ärenden/år med så omfattande vårdbehov. Riskbedömning Sannolikhet att vi får den här arten av ärenden är hög: 4 Allvarlighetsgrad, kan vi garantera vården med nuvarande bemanning: 4 Total riskpoäng: 16 Åtgärder Den här arten av avancerade ärenden kommer att öka i framtiden och bör hanteras utanför den ordinära äldre- och demensomsorgen. Det är både en nationell och lokal problematik eftersom det är en glidning i gränsen mellan specialistsjukvård på sjukhus och hemsjukvård i kommunen. 1. En särskild handläggning bör göras i dessa ärenden och kostnaden måste ligga utanför resurstilldelningen på vård- och omsorgsboendena (eller ev. hemtjänst) och beslut om resurstilldelning bör ligga på högsta ansvarighetsnivå. Särskilda kriterier bör finnas för att ärendet ska hanteras enligt dessa riktlinjer, tex att vården beräknas överstiga ett givet gränsvärde. Idag utgör posten personalkostnaden (undersköterskor) med tagna nämndsbeslut/omsorgstagare ca :- på äldreboende och ca :- på demensboende. 2. Mottagande personal utbildas av landstinget på KTC, kliniskt träningscenter enligt särskild modell. Det finns även kompetens inom förvaltningen som ska nyttjas. Vi har ett resursteam för demens som varit mycket framgångsrikt i sin handledning. Vi har utbildat handledare/instruktörer i bemötande vid hot och våldssituationer och vi har även undersköterskor med specialistkompetens i omvårdnad och första

4 3 (5) hjälpens psykiatri. Handledning bör ges till personalen i ett tidigt skede för att förebygga och eliminera risker för både omsorgstagare och personal. 3. Diskussioner bör påbörjas med landstinget om samvårdsplatser med nära tillgång till specialistkompetens (läkare) tex på nya boendet i Smedby där det finns en vårdcentral i samma byggnad. Rekrytering till detta boende görs med hänsyn till detta, dvs man efterfrågar specialistkompetens. Förslagsvis 2 avancerade platser på äldresidan för teknikavancerad vård och 2 platser på demenssidan för vård vid svåra kognitiva störningar. Beslut måste tas om vården på dessa platser ska vara permanent eller tillfällig. Dessa platser måste ligga i samklang med planeringen för den totala omfattningen av omsorgsförvaltningens korttidsplatser. Det är nödvändigt för förvaltningen att man bygger upp kunskap för att kunna ge vård och omsorg på hemmaplan, det blir annars både kostsamt och sårbart. 4. Omsorgsförvaltningen bör ha avtal med externa vårdgivare. I vissa fall kan det finnas medicinska och kostnadseffektiva orsaker till vård på annat håll. Basal omvårdnad, dagbemanning och sociala aktiviteter Omsorgen måste säkerställa att de behov som utgör grunden till att en person flyttar in på ett vård- och omsorgsboende blir utförda och att risker för omvårdnadsbrister uppmärksammas tidigt. Detta bygger på en nära samverkan mellan HSL och SOL. Riskbedömning Sannolikhet för brist: 3 utan åtgärder Allvarlighet vid brister:3 utan åtgärder Total riskpoäng: 9 Åtgärder En minskad bemanning ställer krav på att verksamheten planerar sina resurser på rätt sätt, vilket brister på sina håll idag. När en enhet inför någon typ av planeringsverktyg/tidsmall visar det att man vinner tillbaka tid för sociala aktiviteter. Det finns exempel från ett flertal kommuner vilket redovisades på Socialstyrelsens dag om riktlinjer för bemanning som genomfördes under hösten 2014, det finns också exempel från vår egen verksamhet. Det behövs inga avancerade verktyg utan ett tidsschema för insatsplanering över dygnet där man även får en ökad kontroll på kontaktmannaskap och kontinuitet. Ej utförda insatser ska rapporteras enligt samma rutin som i hemtjänsten. Målet för planeringen av insatser är att den ska vara mer sammanhållen. Fragmentering av arbetstid och omsorgstagartid ökar risken för att omsorgstagarbehov missas. De kvalitetsregistren som har börjat implementeras i verksamheten måste bli en naturlig del i omvårdnadsarbetet där en ökad samverkan mellan HSL och SOL är nödvändig. Dessa kvalitetsregister är Senior alert som identifierar risker när det gäller nutrition, trycksår, fall och munohälsa och BPSD som syftar till åtgärder vid beteende och psykiska störningar vid demenssjukdom. För att underlätta den fortsatta implementeringen av kvalitetsregistren bör man avdela en del av prestationsersättningarna till att ge verksamheterna tid för registrering. Det finns en tydlig process för hur man ska arbeta med senior alert. Det är kontaktpersonen som genomför riskbedömningen, åtgärdsförsla-

5 4 (5) gen arbetas fram av sjuksköterska, rehabiliteringspersonal, undersköterska och införs i genomförandeplanen. Vid risker ska man följa upp hur åtgärderna fungerar vid t.ex. boendemöten. I samband med att man reviderar genomförandeplanen var tredje månad genomför man även en revidering av senior alert. Ett ytterligare kvalitetsregister är palliativa registret. Detta register har vi längst erfarenhet av och i nuläget det register som är bäst implementerat. Nattverksamhet På ett boende måste det finnas stadigvarande nattbemanning. Omsorgsförvaltningen i Kalmar kommun har haft en hög nattbemanning jämfört med andra kommuner. Nattinsatserna på ett boende skiftar över tid på dygnet och också beroende på periodens vårdtyngd. Det är generellt mer sårbart att reducera personaltimmar på ett litet boende än på ett större. Många omsorgstagare kräver dubbelbemanning vid vissa insatser för att riskerna ska minimeras. Nattinsatserna i hemtjänsten har ökat betydligt de senaste åren. Riksbedömning Sannolikhet för brist: 3 utan åtgärder Allvarlighet vid brister:3 utan åtgärder Total riskpoäng: 9 Åtgärder Larmen och nattinsatserna från Trygghetsboendet Bryggaren och seniorlägenheterna på Stensberg tas över av nattpatrullen. Här krävs en översyn av hur resurserna planeras, när det krävs dubbel resp. enkel bemanning. Björketorp och Norrliden samordnar sin nattbemanning utifrån givna nyckeltal Trädgården är svårbemannad både nattetid och dagtid och föreslås avvecklas och flyttas till nya boendet i Smedby. Enliden samverkar med nattpatrullen, men kan behöva viss utökning eftersom inställelsetiden för nattpatrull och sjuksköterska är för lång. Frikadellen och Dragkroken som ligger nära varandra samverkar men kan behöva ha en tjänst som går emellan. Översyn samverkan mellan nattpatrull och vård- och omsorgsboende bör eftersträvas. Övriga boenden följer sina nyckeltal och hanterar dem i en dygnetrunt planering. Vissa enheter kan lägga in en timmes rast under natten för att nyttja dessa timmar bättre ur omsorgstagarperspektiv. Detta skulle även innebära en möjlighet till vila för personalen. Nattinsatsen tillsyn måste ses över i hemtjänsten. Det finns tekniska lösningar som kan öka tryggheten för omsorgstagaren och omsorgsförvaltningen deltar i ett FoU-projekt tillsammans med E-hälsan, landstinget och grannkommunerna. Detta projekt går nu in i fas II och kommer att ge resultat. Säkerställa informationsflödet För att få förutsättningar att göra rätt prioriteringar vid situationer där flera professioner är involverade måste kommunikationen vara strukturerad. Detta gäller särskilt vid mer eller mindre akuta ärenden. Forskning visar att när man följer en strukturerad mall för informationsöverföring reducerar man risker och ökar patientsäkerheten. Det mest etablerade verktyget är SBAR, Situation

6 5 (5) Bakgrund- Aktuell bedömning Rekommendation. För att säkerställa informationsflödet och prioriteringar bör man rapportera till varandra efter denna struktur inom HSL och mellan HSL och SOL i första hand när det behövs göras akuta bedömningar. Kontinuerlig revision för uppföljning/controllerfunktion Uppföljning och kvalitetsrevision i den egna verksamheten på omvårdnad, sjukvård, vårdhygien och social omsorg med jämna mellanrum som en hjälp och ett stöd för ständiga förbättringar och att förebygga att man hamnar i gamla rutiner. Även uppföljning nattetid bör göras. Bör även utföras i de privata boendena mer frekvent. Kvalitetsutvecklingsteam bör byggas upp enligt Socialstyrelsens riktlinjer för Risk- och händelseanalys. Detta team bör sedan utreda samtliga Lex Sarah, Lex Maria och arbeta med avvikelsehanteringen. Övrigt Hemtjänst Hur säkra att resurserna fördelas mellan svårt sjuka vård- och omsorgsboenden hemtjänst. Idag beviljas väldigt många hemtjänsttimmar i Kalmar kommun. Resurserna är begränsade och storleken på inflödet avgör hur mycket resurser det finns kvar till svårt sjuka och boendena. Samverkan SOL-verksamhet Samverkan mellan boende-hemtjänst-träffpunkter. Flexibilitet i schema, fram för allt vid brytpunkterna mellan dag/kväll/natt. Samverkan HSL-SOL Samverkan mellan HSL/SOL, kan man öka säkerhet och planering genom att nyttja specialistundersköterskornas kompetens på ett organisatoriskt nytt sätt. Nattfasta Flexibilitet i mattider för att ge omsorgstagarna en individuell måltidsrytm över dygnet och inte överstiga nattfastan. Diskussioner om kyld mat pågår. Ny schemamodul: Time care scheduler Den tid som tidigare gått åt till att personal lägger schema går tillbaka till omsorgstagaren med nya fasta schema och inköpt diffningsmodul. Innebär tid motsvarande tim/schemaperiod/enhet Hantering av timanställda Ökat antal timanställda innebär patientsäkerhetsrisker när det gäller delegeringar och kontinuitet. Dessutom ökar rapporteringen av lex Sarah. Timanställda måste vara knutna så nära en avgränsad verksamhet som möjligt. Mattias Ask Förvaltningschef Christina Samuelsson Verksamhetschef