Patientsäkerhetsberättelse för Ångarens vård och omsorgsboende

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse för Ångarens vård och omsorgsboende År Kerstin Ahlqvist Resultatenhetschef Ångarens vård och omsorgsboende 1

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Mål... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 4 Struktur för uppföljning/utvärdering... 6 Uppföljning genom egenkontroll... 6 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet... 7 Samverkan för att förebygga vårdskador... 7 Riskanalys... 8 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet... 8 Övergripande mål och strategier för kommande år

3 Sammanfattning Ångaren drivs i egen regi av Täby kommun. Ångaren har hittills haft 69 platser fördelat på vård-och omsorgsboende (44 platser), gruppboende med inriktning demens (18 platser) och gruppboende med inriktning psykiatri (7 platser) samt en dagverksamhet med plats för 12 personer per dag. Under andra kvartalet 2017 utökades dagverksamheten med social dagverksamhet med plats för 10 personer per dag. Under sista delen av året påbörjades även avvecklingen av den psykogeriatriska enheten. Vi har fått ett nytt uppdrag att starta upp och driva korttidsboende med start i maj 2018 och inför det behöver lokalerna byggas om och anpassas för ändamålet. De personer som bodde på den psykogeriatriska avdelningen har utifrån behov flyttat till övriga avdelningar på Ångaren. Ångaren leds av resultatenhetschef och biträdande resultatenhetschef. Personal finns tillgänglig dygnet runt. De flesta är utbildade undersköterskor. Måndag till söndag finns sjuksköterska på plats dagtid, kväll och natt finns sjuksköterska att tillgå från bemanningsföretaget Aleris. Arbetsterapeut och sjukgymnast finns på plats måndag till fredag. Ansvarig läkare från läkarorganisationen Legevisitten kommer regelbundet för rond en dag per vecka och därutöver vid behov. Ångarens mål är att bedriva en säker vård och omsorg av hög kvalitet utifrån Hälso och sjukvådslagen (HSL), Socialtjänstlagen (SoL), patientlagen och övriga lagar och förordningar som berör verksamheten. Arbetet med att bygga upp ett systematiskt kvalitetsledningssystem har pågått under året och kommer fortsätta under Vi har också jobbat med utveckling och förbättring av arbetssätt med fokus på att stärka kontaktmannaskapet, för att nå bättre kontinuitet och rätt bemanning vid rätt tillfälle och därmed nå ökad trygghet och säkerhet för de boende. Pågående arbete med Senior Alert, Palliativregistret och BPSD fortlöper. Avvikelser dokumenteras systematiskt i för det avsett system Easit. Avvikelserna följs regelbundet upp vid personalmöten och vid behov i direkt anslutning till händelsen. Under 2017 har en omfattande satsning gjorts med att byta ut hela nyckelsystemet till en mycket säkrare och överskådligare nyckelhantering både när det gäller medicinskåpsnycklar, läkemedelsrum, lås till brukarnas lägenheter samt till alla allmänna utrymmen. Åtgärder som gett en mycket högre säkerhet och trygghet för både brukare och personal. Under året har vi haft fortsatt fokus på nutrition, undernäring och nattfasta. Nattfastan mäts regelbundet varje dygn och underlaget används som ett dagligt redskap för att identifiera och åtgärda risker för lång nattfasta (> 11 timmar). I samband med inflyttning hålls ett välkomstsamtal, då ska kontaktpersonen närvara och tillsammans med den boende, anhörig, ansvarig sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast planera och upprätta genomförandeplan. Sjuksköterskorna har fått läsbehörighet i läkarnas och landstingets journalsystem Take Care vilket har underlättat och säkrat informationsöverföring och uppföljning. I augusti bytte vi också journalsystem för HSL och gick över till Safe Doc. Det är ett tydligare och mer lätthanterligt journalsystem som ytterligare säkrar följsamhet och rätt dokumentation. För att öka teamarbetet och stärka sjuksköterskans roll som omvårdnadsansvarig och arbetsledare i omvårdnad har sjuksköterskorna flyttat sina arbetsplatser från en gemensam sjuksköterskeexpedition till respektive avdelning som de är patientansvariga för. En ökad närvaro av sjuksköterskan ger också en ökad patientsäkerhet. 3

4 Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1. Ångarens särskilda boendeformer ska erbjuda ett tryggt och värdigt boende med professionell omvårdnad och ett varmt omhändertagande. De som bor här ska känna trygghet och välbefinnande samt ha inflytande över hur deras vård och omsorg ska utföras. Utifrån individuella önskemål och behov ska de boende erbjudas en meningsfull och värdig tillvaro. Arbetet ska ske i enighet med Hälso och sjukvådslagen (HSL), Socialtjänstlagen (SoL), patientlagen och övriga lagar och förordningar som berör verksamheten. Mål Patientsäkerhetsarbetet ska vara systematiskt och fortlöpande och involvera samtliga medarbetare. Vidareutveckling och uppdatering av rutiner och kvalitetsledningssystem, dessa ska implementeras hos samtliga medarbetare. Basala hygienrutiner ska vara känt och efterföljas av samtliga medarbetare. De boende ska inte ha en längre nattfasta än 11 timmar. Arbetssätt samt nattfastemätning ska vara känt och följas av samtliga medarbetare. Uppdaterade genomförandeplaner ska finnas för samtliga boende. De ska läsas och följas av samtliga medarbetare. Kontinuerligt arbete med kvalitetsregister; Senior Alert, BPSD och Palliativregistret Att alla boende får en bra sista tid i livet och att samtliga medarbetare känner sig trygga och bekväma i det arbetet. Riskbedömningar och vårdplaner ska upprättas och uppdateras fortlöpande. Att identifiera risker och avvikelser samt rapportera dessa. Att följa upp avvikelser samt verka för att de inte ska ske igen. Arbeta för säker läkemedelshantering och delegeringsprocess. Arbeta aktivt med fallprevention Vi arbetar i team; sjuksköterska, omvårdnadspersonal, arbetsterapeut och sjukgymnast. Varje avdelning har regelbundna teammöten. Utvärdering och planering av vård och omsorg ska ske i samråd inom teamet och fokus ska ligga på den enskilda individens behov och önskemål. Anhöriga ska aktivt bjudas in att delta och ses som en tillgång i vård och omsorg av den boende. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 MAS MAS ansvarar för att hälso- och sjukvården är av god kvalitet och att de boende erhåller en säker och ändamålsenlig vård och behandling. I ansvaret ingår att utifrån gällande hälso- och 4

5 sjukvårdslagstiftning utarbeta riktlinjer samt fastställa rutiner och instruktioner. I ansvaret ingår uppföljning av dessa (SFS2010:1369). Ledning Ångaren leds av resultatenhetschef och biträdande resultatenhetschef. Resultatenhetschefen har ansvar för att hälso och sjukvården drivs utifrån gällande lagar och förordningar och därmed att verksamheten tillhandahåller hög patientsäkerhet och kvalitet. Resultatenhetschefen ansvarar för att personalen har rätt kompetens samt att de riktlinjer och föreskrifter som MAS utarbetat är kända i verksamheten. Resultatenhetschefen är också ansvarig för att rutiner finns och efterföljs och att patientsäkerhetsarbetet sker systematiskt och fortlöpande. Biträdande resultatenhetschef är direkt underställd resultatenhetschefen och har till uppgift att följa upp att rutiner och arbetssätt efterföljs. Biträdande resultatenhetschef har också ansvar att följa upp avvikelser. Tillsammans med resultatenhetschefen ska denne se till att patientsäkerhetsarbetet sker systematiskt och fortlöpande samt vid behov stötta vård och omsorgspersonal i detta arbete. Avdelningarna och personalen är uppdelade mellan resultatenhetschef och biträdande resultatenhetschef och de har det operativa ansvaret på sina respektive avdelningar. Sjuksköterskan Sjuksköterskan är enligt sin profession omvårdnadsansvarig och har ett ansvar att leda och handleda omvårdnadspersonalen i omvårdnad. Sjuksköterskan ansvarar för bedömning, planering och utförande av omvårdnad och medicinska insatser i samråd med läkare. Sjuksköterskan ansvarar för vårdplanering och utförande av vårdplaner, vid behov i samråd med sjukgymnast och arbetsterapeut. Sjuksköterskan ansvarar också för läkemedelshantering och delegering till omvårdnadspersonalen. Sjuksköterskan ska arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet och därigenom bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls samt rapportera risker och negativa händelser enligt gällande rutiner. Tillsammans med övriga medarbetare har de ett ansvar att arbetet sker i team. För att öka teamarbetet och stärka sjuksköterskans roll som omvårdnadsansvarig och arbetsledare i omvårdnad har sjuksköterskorna flyttat sina arbetsplatser från en gemensam sjuksköterskeexpedition till respektive avdelning som de är patientansvariga för. En ökad närvaro av sjuksköterskan kommer också ge en ökad patientsäkerhet. Arbetsterapeut och sjukgymnast Arbetsterapeut och sjukgymnast ansvarar inom respektive profession för att tillgodose det stöd och hjälp som den enskilde boende behöver. De ansvarar för att handleda och utbilda personal i förflyttningstekning, fallprevention samt handhavande av medicintekniska produkter. Arbetsterapeut och sjukgymnast ska arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet och därigenom bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls samt rapportera risker och negativa händelser enligt gällande rutiner. Tillsammans med övriga medarbetare har de ett ansvar att arbetet sker i team. 5

6 Omvårdnadspersonal Omvårdnadspersonalen ska följa de riktlinjer och rutiner som styr hälso och sjukvården. De ska medverka i patientsäkerhetsarbetet och rapportera risker och negativa händelser enligt gällande rutiner. Omvårdnadspersonal som har delegering att utföra vissa hälso och sjukvårdsuppgifter ska vara väl förtrogen med de riktlinjer och rutiner som rör respektive arbetsuppgift samt vara väl insatt i innebörden av delegering. Tillsammans med övriga medarbetare har de ett ansvar att arbetet sker i team. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Alla personer som bor på Ångaren blir i samband med inflyttningen tillfrågad om att vara med i kvalitetsregister och i nuläget har samtliga givit sitt medgivande. Riskbedömningar görs för fall, trycksår och undernäring och registreras i Senior Alert. Även en munhälsobedömning görs. Vid behov görs sedan upprepade riskbedömningar och Senior Alert hålls uppdaterat. Vi registrerar även dödsfall i Palliativregistret och vi har arbetat aktivt med att förbättra det palliativa arbetet med strukturerad smärtskattning och dokumentation men även med att på ett naturligt sätt ha samtal med patienten om livets slut och individuella önskemål och tankar. Vi registrerar också i BPSD-registret. Årligen görs PPM-studier gällande trycksår. Vårdhygien gör årligen kontroll på samtliga avdelningar Från apoteket görs årlig kontroll och uppföljning av säkerhetsarbetet runt läkemedel och läkemedelshantering. Nattfastemätningarna görs varje dygn på samtliga boende. Målet är att minska tiderna och att ingen patient ska ha mer än 11 timmars nattfasta. Underlaget för nattfastemätningen ska användas som ett rapportunderlag mellan arbetspassen samt som ett arbetsverktyg för att lätt identifiera riskpersonerna. Sjuksköterskan ansvarar för att följa upp de patienter som har en nattfasta på mer än 11 timmar, utredning samt vårdplan ska upprättas. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Egenkontroller görs systematiskt och är ett arbete som vi behöver fortsätta utvecklas. Under året har vi gjort två PPM-trycksår. Resultat i Senior Alert och Palliativregistret följs upp. Vi arbetar aktivt med avvikelsehanteringen, både att utbilda och uppmärksamma personalen om såväl vikten av och syftet med avvikelserapporter. Dessa följs vid behov upp i direkt anslutning till händelsen vid personalmöten där hela personalgruppen då kan vara med att både utvärdera förebygga. Kontinuerlig nattfastemätning har även i år haft stor fokus. Dessutom har det gjorts en kommunövergripande nattfastemätning initierad av kommunen. 6

7 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Som en del i patientsäkerhetsarbetet arbetar vi i team runt patienten där kontaktperson, ansvarig sjuksköterska och rehabpersonal deltar. Vi har fortsatt med regelbundna och strukturerade teammöten där man i teamet går igenom respektive patient för att på bred front kunna identifiera risker samt vid behov ändra, förstärka eller minska vårdinsatser, upprätta nya eller uppdatera befintliga vårdplaner och genomförandeplan. Kontinuerligt under året återkopplas resultat från egenkontroller och mätningar till personalen vid arbetsplatsträffar och personalmöten. Under 2017 har kvalitetsgrupper startats upp inom identifierade fokusområden. Grupperna består av omvårdnadspersonal från respektive avdelning, sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast. Grupperna har regelbundna möten där avvikelser följs upp, rutiner och arbetssätt utvärderas, utvecklas och uppdateras och sedan implementeras och göras kända för samtlig personal. De första grupperna som har kommit igång är fallprevention, nutrition och hygien. Målet är ju att hela tiden få ut resultaten från egenkontroller och mätningar till personalen och det dagliga arbetet för att aktivt kunna förbättra patientsäkerheten. Vi anser att en viktig del i patientsäkerhetsarbetet är att jobba med kontinuitet och individanpassad vård och omsorg. Arbetet med att utveckla och förstärka kontaktmannaskapet påbörjades under 2016 och har fortsatt under 2017, det är ett fortlöpande arbete som hela tiden är aktuellt. Varje person som flyttar in på Ångaren får en ordinarie och en vice kontaktman i personalgruppen som är den som har huvudansvar för den boende. Det vi har sett är att det skapar trygghet hos patienterna och en ökad kunskap om varje enskild patient vilket i sin tur ökar patientsäkerheten. Under våren gjordes en oanmäld nattlig tillsyn av MAS, resultatenhetschef och biträdande resultatenhetschef. Sjuksköterskorna har fått läsbehörighet i läkarnas och landstingets journalsystem Take Care vilket har underlättat och säkrat informationsöverföring och uppföljning. I augusti bytte vi också journalsystem för HSL och gick över till Safe Doc. Det är ett tydligare och mer lätthanterligt journalsystem som ytterligare säkrar följsamhet och rätt dokumentation. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 För att förebygga vårdskador krävs en god samverkan både internt och externt, vilket vi arbetar aktivt för. Internt krävs en god samverkan i teamet och mellan avdelningarna. I samband med inflytt görs ett ordentligt välkomstsamtal med patient och om möjligt anhöriga för att kartlägga patientens vanor, behov och önskemål så mycket som möjligt. Sjuksköterskor tillsammans med sjukgymnast och arbetsterapeut upprättar de vårdplaner som behövs och kontaktpersonen upprättar en heltäckande genomförandeplan. Både vårdplaner och genomförandeplan är verktyg för att undvika vårdskador och uppdateras vid behov. Ångaren har ett samverkansavtal med Legevisitten AB, samma läkare kommer varje vecka för rond och genomgång med patientansvarig sjuksköterska frö respektive avdelning, ett samarbete som fungerar mycket bra. Ledningen på Ångaren har regelbundet samverkansmöte med MAS och Legevisitten AB. Kvällar och nätter täcks sjuksköterskeinsatserna av Aleris, strukturerad rapport sker mellan Ångarens ordinarie sjuksköterskor och sjuksköterskorna på Aleris vid varje passbyte. Vi har bra rutiner för överrapportering till och från andra vårdinstanser vilket också är ett led i arbetet med att förebygga vårdskador. 7

8 Hos varje patient finns en förberedd mapp med information som skickas med vid eventuella akutbesök till akutsjukvården. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Strukturerade och kontinuerliga riskbedömningar är väldigt viktigt för att undvika och förebygga vårdskador. Detta görs i samband med att patienten flyttar till Ångaren. Det görs också upprepade gånger under vårdtiden, vid eventuella förändringar eller avvikelse som påvisar en ny risk för patienten. Riskbedömningar görs för fall, trycksår och undernäring och registreras i Senior Alert. Även en munhälsobedömning görs. Vid behov görs också riskbedömningar gällande oro, risk att avvika från boendet, hot och våld eller andra individspecifika riskbedömningar. ADL-bedömning görs av arbetsterapeut enligt gällande rutin. Utifrån riskbedömningarna görs vårdplaner och handlingsplaner. Ansvarig sjuksköterska och rehabpersonal ansvarar för att handleda, informera och vid behov utbilda omvårdnadspersonalen. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Samtlig personal ska ha kunskap att identifiera och uppmärksamma risker och avvikelser och om möjligt direkt åtgärda. Samtlig personal har ett ansvar att rapportera risker och avvikelser enligt aktuella rutiner. Rutinerna är kända av samtlig personal. Avvikelserna rapporteras vidare till resultatenhetschef och biträdande resultatenhetschef via det avvikelsesystem som finns i kommunen alternativt på rapportblad. Beroende av avvikelsens allvar vidtas sedan åtgärder. Vid risk för vårdskada utreds händelsen av resultatenhetschef och rapporteras sedan vidare till anmälningsansvarig. Avvikelser dokumenteras systematiskt i för det avsett system Easit. Avvikelserna följs regelbundet upp vid personalmöten och vid behov i direkt anslutning till händelsen. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Klagomål och synpunkter ska tas emot och utredas omgående. De ska registreras i för det avsett system och vid behov lyftas till avvikelse. Liksom avvikelser ska klagomål och synpunkter rapporteras vidare till resultatenhetschefen som ansvarar för att utreda och åtgärda utifrån allvarlighetsgrad. Återkoppling ska alltid ske till den som framfört klagomål eller synpunkter. Återkoppling sker också till berörd peson eller enhet i enskilt samtal eller vid personalmöten. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6, 7 kap.2 8

9 Inom Täby kommun finns system för att strukturerat registrera och sammanställa både avvikelser och klagomål/synpunkter. Avvikelserna följs upp regelbundet. Vanligaste avvikelserna på Ångaren har även under 2017 varit fallolyckor samt avvikelser vid medicinhantering. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Patient och anhöriga är i fokus i patientsäkerhetsarbetet. Vården ska vara individanpassad utifrån den enskilde patientens behov och önskemål. Där har även anhöriga en viktig och central roll i att hjälpa till att förmedla en helhetsbild av patienten. I samband med inflytt görs ett ordentligt välkomstsamtal med patient och om möjligt anhöriga för att kartlägga patientens vanor, behov och önskemål så mycket som möjligt. Vid behov får också anhöriga handledning i tex förflyttning, matning eller annat stöd som patienten är i behov av för att minimera risken för vårdskador. Anhöriga får regelbundet informationsbrev för att bjuda in och möjliggöra deras delaktighet. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Ett starkt fokusområde har även under 2017 varit arbetet med att minska nattfastan. Resultaten har blivit bättre efter utbildning av personalen, kontinuerlig mätning samt korrigering av bemanningen så att de startar tidigare på morgonen och avslutar kvällen senare. Vi har dock fortfarande en bra bit kvar till ett tillfredsställande resultat. Nedan ses resultatet från mätningen oktober Resultat nattfastemättning 2017 Godkänd nattfasta Icke godkänd nattfasta Även under 2017 har största andelen avvikelser varit fall -och medicinavvikelser. 9

10 Under våren gjordes en oanmäld nattlig tillsyn av MAS, resultatenhetschef och biträdande resultatenhetschef. Vissa brister i följsamheten av begränsningsåtgärder/skyddsåtgärder och användning av sänggrind utan ordination uppdagades. Rapport och anmälan om Lex Sarah gjordes med dokumenterade åtgärder i form av uppdatering av rutiner samt genomgång av dessa med samtliga medarbetare. Detta godtogs av IVO utan ytterligare åtgärder. Övergripande mål och strategier för kommande år Patientssäkerhetsarbetet är ett ständigt pågående arbete som hela tiden kan förbättras. Målen kommer därför i stor utsträckning kvarstå under 2018; Patientsäkerhetsarbetet ska vara systematiskt och fortlöpande och involvera samtliga medarbetare. Vidareutveckling och uppdatering av rutiner och kvalitetsledningssystem, dessa ska implementeras hos samtliga medarbetare. Basala hygienrutiner ska vara känt och efterföljas av samtliga medarbetare. De boende ska inte ha en längre nattfasta än 11 timmar. Arbetssätt samt nattfastemätning ska vara känt och följas av samtliga medarbetare. Uppdaterade genomförandeplaner ska finnas för samtliga boende. De ska läsas och följas av samtliga medarbetare. Kontinuerligt arbete med kvalitetsregister; Senior Alert, BPSD och Palliativregistret Att alla boende får en bra sista tid i livet och att samtliga medarbetare känner sig trygga och bekväma i det palliativa arbetet. Riskbedömningar och vårdplaner ska upprättas och uppdateras fortlöpande. Att identifiera risker och avvikelser samt rapportera dessa. Att följa upp avvikelser samt verka för att de inte ska ske igen. Arbeta för säker läkemedelshantering och delegeringsprocess. Arbeta aktivt med fallprevention, minska antalet fall Dokumentation ska ske fortlöpande av samtlig personal. All personal ska ha kunskap om hur och vad som ska dokumenteras. All personal ska känna in tecken på våld i nära relationer och rutinerna för hur det ska hanteras och rapporteras. Utbildning av samtlig personal under året. Kvalitetsarbetet kommer fortsätta med kvalitetsgrupper, tex. fall, nutrition, smärta, hygien, sårvård, sömn etc. Dessa kvalitetsgrupper ska ha medarbetarrepresentanter från samtliga avdelningar samt från sjuksköterske och rehabgruppen. Kvalitetsgrupperna kommer att arbeta med riskanalyser, handlingsplaner och rutiner inom respektive område. Återkoppling kommer ske regelbundet i kvalitetsrådet och på APT. 10