HUR PATIENTER MED SÖMNAPNÉSYNDROM UPPLEVER CPAP- BEHANDLING I SITT DAGLIGA LIV

Transkript

1 Hälsa och samhälle HUR PATIENTER MED SÖMNAPNÉSYNDROM UPPLEVER CPAP- BEHANDLING I SITT DAGLIGA LIV EN EMPIRISK INTERVJUSTUDIE CAMILLA SEGERLIND PATRIK TUASON Examensarbete i omvårdnad Nivå p Sjuksköterskeprogrammet Juni 2009 Malmö högskola Hälsa och samhälle Malmö

2 HUR PATIENTER MED SÖMNAPNÉSYNDROM UPPLEVER CPAP- BEHANDLING I SITT DAGLIGA LIV EN EMPIRISK INTERVJUSTUDIE CAMILLA SEGERLIND PATRIK TUASON Segerlind, C och Tuason, P. Hur patienter med sömnapnésyndrom upplever CPAP-behandling i sitt dagliga liv. En empirisk studie intervjustudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, utbildningsområde omvårdnad, Syftet med studien var att undersöka hur patienter med sömnapnésyndrom upplever CPAP-behandling och hur denna påverkar deras dagliga liv. Genom 7 kvalitativa intervjuer med patienter som har sömnapnésyndrom och som behandlas med CPAP-maskin, utfördes denna empiriska intervjustudie. Intervjuerna gjordes i patienternas hem eller via telefon. Den insamlade datan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats och följande underteman framkom i analysen; compliance, CPAP-maskin och det dagliga livet som tillsammans skapade ett huvudtema: Att anpassa sig till CPAP och att göra framsteg i det dagliga livet. Patienternas upplevelser av CPAP var att den var omöjlig att leva utan och upplevelsen av att dagligt liv har förändrats. Det är av största vikt att patienten följer rekommendationer av behandlingen för att full effekt ska uppnås. Det är viktigt att informera om sömnapnésyndrom, om hur detta kan förebyggas, om risken för att drabbas, och om hur betydelsefull compliance är vid CPAP-behandling Nyckelord: CPAP, dagligt liv, empirisk studie, intervjuer, omvårdnad, patienter, sömnapnésyndrom, upplevelser 2

3 HOW SLEEP APNEA SYNDROME PATIENTS EXPERIENCE CPAP- TREATMENT IN THEIR DAILY LIFE AN EMPIRICAL INTERVIEW STUDY CAMILLA SEGERLIND PATRIK TUASON Segerlind, C and Tuason, P. How sleep apnea syndrome patients experience CPAP-treatment in their daily life. An empirical study on sleep apnea syndrome patients' experience of CPAP-treatment and its impact on daily life. Degree project in Nursing 15 credit points. Malmoe University: Health and Society, department of Nursing, The purpose of the study was to examine how patients with sleep apnea syndrome experience CPAP therapy and how it affects their daily lives. This empirical study was conducted by 7 qualitative interviews with patients who have sleep apnea syndrome and treated with CPAP machine. The interviews were made in the patients' homes or by telephone. The collected data were analyzed using qualitative content analysis with the inductive approach and the following subcategories was revealed; compliance, CPAP machine and the daily life. These categories created a major theme: To adjused to CPAP, and to make progress in daily life. Patients' experience of CPAP was that it was impossible to live without and that the daily life has changed. It is essential that the patient follow the recommendations of the treatment to achieve full effect. It is important to inform about sleep apnea syndrome, how this can be prevented, on the risk of being affected and the importance of compliance to the CPAP treatment. Keywords: CPAP, daily life, empirical study, experiences, interviews, nursing, patients, sleep apnea syndrome. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 6 BAKGRUND 6 Definition sömnapnésyndrom 7 Symtom 7 Risker 8 Utredningar 8 Figur.1 9 Behandlingar 9 CPAP 9 Livsstilsförändringar 9 Bettskena/snarkskena 9 Kirurgi 9 Läkemedel 10 God omvårdnad 10 Tidigare forskning 10 CPAP och positiva biverkningar 10 CPAP avseende följsamhet/compliance 10 Trafikfara 11 Hjärt-och kärlsjukdom 11 Övervikt/Fetma 12 Livsupplevelser 12 Virginia Hendersons omvårdnadsteori 13 SYFTE 13 Avgränsningar 13 METOD 14 Urval 14 Datainsamling 14 Dataanalys 15 Tabell.1 exempel på abstraktion i kondenseringsprocessen 16 ETISKA ÖVERVÄGANDEN 16 RESULTAT 17 Compliance 17 CPAP-maskin 17 Det dagliga livet 19 DISKUSSION 21 Metoddiskussion 21 Urval 21 4

5 Datainsamling 22 Dataanalys 23 Resultatdiskussion 24 Compliance 24 CPAP-maskin 26 Det dagliga livet 27 SLUTSATSER 27 FRAMTIDA VÄRDE 28 REFERENSER 29 BILAGOR 32 Bilaga 1. Intervjuguide med stödteman 33 Bilaga 2. Definitionslista 34 Bilaga 3. Tillståndsbilaga 35 Bilaga 4. Informationsbilaga 36 Bilaga 5. Samtyckesbilaga 37 Bilaga 6. Bilder på CPAP 38 5

6 INLEDNING Studien är ett beställningsarbete från ett stort sjukhus i södra Sverige och har utförts i form av en empirisk intervjustudie med patienter som har obstruktivt sömnapnésyndrom, förkortat OSAS. I denna studie har författarna valt att forska om sömnapnésyndrom patienters upplevelser av behandling CPAP (Continuous Positive Airway Pressure) och hur deras dagliga liv har påverkats av denna behandling. OSAS är relativt okänt för allmänheten och det är för framtida sjuksköterskor viktigt att sträva efter att kunna erbjuda patienten möjligheter till god sömn med god omvårdnad och kompetens samt att kunna ge information som leder till compliance som innebär följsamhet att fullfölja sin behandling (ICN, 2007). Vid OSAS uppstår andningsuppehåll under sömnen och individen får inte den sömn som behövs. Det har visat sig att OSAS kan leda till andra komplikationer, t.ex. högt blodtryck, stroke, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och depression. OSAS kan leda till nedsatt effektivitet på arbetet, mindre sociala aktiviteter samt trafikfara p.g.a. att den drabbade inte orkar hålla sig vaken(berry, 2008). Med tanke på de riskfaktorer som har nämnts är det viktigt att OSAS behandlas effektivt. CPAP-behandling har visat sig ge bäst effekt. Följsamheten till behandlingen har visat sig vara problematisk för somliga (Giles et al 2006). Det är därför viktigt att även få kunskap kring hur patienter upplever CPAP-behandling. Bild på hur CPAP-maskin och olika sorters masker kan se ut, bifogas som bilaga nummer sex för att läsaren ska få en inblick om behandlingen. BAKGRUND För att må bra fysiskt, psykiskt och kunna fungera i det dagliga livet behöver individen vila och sömn (stressmottagningen i Solna). Med obstruktivt sömnapnésyndrom menas att individen under en timmes sömn har mer än fem andningsstopp som varar i mer än 10 sekunder per stopp, enligt nationalencyklopedins webbsida ( ). Detta kan få till följd symtom som dagtrötthet, depressioner eller att ens partner uppmärksammar höga snarkningar och andningsuppehåll (Berry, 2008). I dagens samhälle går många människor ovetande om att de lider av OSAS som påverkar deras dagliga liv. Att den sjuke inte söker hjälp, beror på att personen inte är medveten om sina andningsuppehåll, apnéer. Personen söker vård ofta på grund av trötthet eller kommer i kontakt med sjukvården på grund av någon annan fysiologisk åkomma enligt Berry, (2008). Ett vanligt symtom är systematiska snarkningar som patienter uppger att de skäms att söka för (Broström et al. 2006). Den behandling som har visat sig ge bäst resultat för att lindra besvär och symtom vid OSAS är CPAP- behandling (Giles et al. 2006). Med hjälp av CPAP skickas lufttryck via en nasal (endast över näsa) eller oronasal (över både mun och näsa) mask för att stödja och stabilisera farynx (svalget), luftvägen och förebygga mjukdelar från att kollapsa och pressar ut luftvägarna under sömnen (Tomlinson, 2007). Det är möjligen brist på sömn som är farlig. Att inte få den sömn som behövs för att kroppen ska kunna återhämta sig har visat sig kunna orsaka stress, depressioner, övervikt, fetma och hjärt- och kärlsjukdomar (Ericson & Ericson, 6

7 2001). Genom att forska kring och undersöka personer med OSAS som behandlas med CPAP-maskin, kan vårdpersonal få fram mycket kunskap om hur det är att leva med detta sömnproblem och hur detta har påverkat deras dagliga liv. När sjuksköterskan kommer i kontakt med människor som har obstruktivt sömnapnésyndrom är det viktigt att kunna ge den information som patienten kräver för compliance (följsamhet). säger att Det är viktigt att kunna ge en individuell information och vård med mål att främja livskvalitet och trygghet för patienten Socialstyrelsen, 1982:763). Bergqvist & Åberg (2007) kom i sin C-uppsats om livskvalitet fram till att det finns olika uppfattningar om detta fenomen. För att känna livskvalitet anses det vara viktigt att ha ett bra arbete, god hälsa, att vara aktiv, känna sig behövd och uppskattad m.m. Ett bra arbete betonas speciellt av de unga som är nya i arbetslivet också ekonomi och sociala förhållanden har betydelse, medan hälsa betonas mer av äldre människor. Att ha en god hälsa innebär att personen kan vara aktiv och sysselsätta sig med något roligt. Någon form av sysselsättning anses vara nödvändig för många människor. Symtom kring Sömnapné visar på att just sysselsättning och arbetsliv blir påverkat negativt vid OSAS. För att kunna förstå innebörden av att leva med CPAP- behandling vid OSAS är det av vikt att veta vad själva begreppet sömnapné och syndrom innebär såväl som grundläggande fakta kring begreppen. Definition av sömnapnésyndrom Snarkning är ett ljud som alstras vid inandning då en del av de övre luftvägarna täppts till. Patienter med sömnapnésyndrom är ofta storsnarkare (Ericson, E et al). Enligt Nationalencyklopedins webbsida ( ) finns det två typer av sömnapné. Den första rör sig om bristfällig funktion hos andningscentrum, t.ex. på grund av hjärnskada (central apné). Den andra rör sig om förträngning av luftvägarna på grund av t.ex. stora tonsiller, fetma och rökning (obstruktiv apné). Den senare är mycket vanligare bland befolkningen och är femton gånger vanligare hos män än hos kvinnor (a a). För att sömnapné ska kallas syndrom krävs att sömnapné ger symtom på dagtid enligt kriterier som onormal dagtrötthet som inte kan förklaras på annat sätt, nedsatt koncentrationsförmåga, kvävningskänsla eller flämtningar under sömnen på natten, känsla av ofullständig utsövdhet vid morgonuppvaknandet, frekventa uppvaknanden under nattsömnen samt att en registrering av patientens sömn har visat minst fem apnéer och eller hypopnéer under en timmes sömn. Apné definieras som ett totalt stopp av luftflödet genom näsa och mun i minst 10 sekunder. Hypopné är en minskning av luftflödet med minst 50 procent och minst 10 sekunder samt en försämring av saturationen med minst 3 procent (Landstinget i Uppsala, 2006). Symtom De symtom som forskning har kommit fram till genom intervjuer med patienter som har sömnapnésyndrom utan behandling är kvävande känsla när man vaknar, högljudd snarkning, huvudvärk på morgonen, ömhetskänsla i svalget, muntorrhet, högt blodtryck, impotens, minnesproblematik, nukturi (nattväteri), depression och sura uppstötningar (Berry, 2008). 7

8 Risker Att lida av OSAS har visat sig vara en risk för att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar i form av att högt blodtryck stressar det kardiovaskulära systemet. Trafikolyckor har också ett samband med OSAS genom att den kognitiva förmågan sätts ner i samband med att personen inte får tillräckligt med sömn under natten och lider av trötthet under dagtid. Risk för fetma har påvisats med BMI runt 30. Blodtrycket kan falla och stiga ända upp till 300 mm Hg under sömnen och apnéerna. Syremättnaden under andningsuppehåll kan sänkas till 40 procent (Willard, 2005). Risken för att drabbas av OSAS beror till mesta del på ålder, kön och genetiska anlag. Hyperthyreos och postmenopaus har påvisats ha ett samband hos kvinnor, men det diskuteras om detta beror på åldrandet (Berry, 2008). Snarkning och OSAS är vanligast i åldern år. Riskfaktorer för att utveckla OSAS är fetma, rökning, alkohol, förändringar i övre luftvägen, sovposition och hypothyreos. Förändringar i övre luftvägen kan t ex vara förstoring av tonsiller, nässjukdomar, eller makroglossi som innebär onormalt stor tunga (Ericson & Ericson, 2001). Utredningar Anamnestiska uppgifter från individen är viktiga i inledningen av sjukdomsutredningen. Med anamnestiska uppgifter menas individens egen tolkning av sin situation och sina besvär. Individer som snarkar utan att ha dagsymtom och sömnbesvär behöver inte gå vidare i utredningen. Deras besvär kan hjälpas av tandläkare som ordnar bettskena istället (Landstinget i Uppsala, 2006). För vidare utredning om OSAS används en metod som kallas för polysomnografi som innebär att patienten får övernatta på ett laboratorium för att mäta antal andningsuppehåll under natten. Det innebär vidare att sensorer placeras på den sovandes huvud och kropp för att läsa av hjärnvågor (EEG), ögonaktivitet (EOG)och muskelaktivitet (EMG)enligt Karolinska institutet, En pulsoximeter används också för att avläsa syremättnad i blodet. AHI (Apnea- Hypopnea Index) är ett index som talar om och räknar ut antalet apnéer eller hypoapnéer per timme under sömnen. Ett index över 5 innebär diagnos apné (Landstinget i Uppsala, 2006). Övervakningen på ett sömnlaboratorium är mycket kostsam, vilket gör att första alternativet för övervakning brukar mätas med en monitor hemma. Visar denna övervakning på något onaturligt, görs sedan vidare och mer utförligare utredning på laboratoriet där patienten får sova över. I första hand skickas personen hem med en övervakningsutrustning för sömnregistrering som läser av snarkning och hur denna uppträder. Den läser också av ifall personen har andningsuppehåll och hur långa dessa i så fall är. Under registreringen kan det också läsas av om besvären under natten beror på kroppens läge under sömnen. Patienten får träffa en läkare för undersökning av svalg och luftvägar (Ericson & Ericson, 2001). 8

9 EEG; EOG; EMG Figur 1. Mätinstrument för polysomnografi, ur Karolinska institutet (2008). Behandlingar Det finns olika sorters behandlingar för att behandla OSAS. Nedan följer en del av dessa. CPAP Grundpelaren i behandlingen av OSAS är CPAP (Continuous Positive Airway Pressure). Lufttryck skickas via en nasal eller oronasal mask för att stödja och stabilisera farynx (svalget) luftvägen och hindra mjukdelar från att kollapsa och pressar ut luftvägarna under sömnen. Metoden används när blodets syresättning är otillräcklig (Tomlinson, 2007). Det bör påpekas att masken kan kännas besvärlig att sova med och vara svår att vänja sig vid. Patienten kan känna sig instängd, klaustrofobisk. Ljudet från CPAP-maskinen kan vara störande. Behandlingen är långvarig och kräver compliance (följsamhet) från patienten (Giles et al. 2006). Livsstilsförändringar Mild apné kan behandlas genom att personen ändrar på sin livsstil i form av alkoholvanor, koffeindrycker, tobaksvanor och viktnedgång vid övervikt eller fetma (Giles et al. 2006). Vid viktreduktion minskar snarkningarna och andningsuppehållen för de flesta, även vid måttlig övervikt. Individen kan också försöka undvika ryggläge vid sömn. Ryggläget leder till att svalget blir trängre och därmed uppstår obstruktion. Alkohol gör att musklerna i svalget blir slappare och att svalget därför blir trängre. Tobaksrök irriterar slemhinnorna i näsa och svalg (Ericson & Ericson, 2001). Bettskena/snarkskena Denna metod vidgar andningsvägarna under sömnen genom att skjuta fram mandlarna och tungan. Studier har visat att bettskena/snarkskena är mindre effektiv än CPAP när det gäller att bemästra den respiratoriska störningen och att skenan även kan kännas obekväm (Giles et al. 2006). Kirurgi Det finns ett antal kirurgibehandlingar, bl.a. uvulopalatopharyngoplasty (UPPP), käkkirurgi, tracheostomi, näskirurgi och coblation. I samband med UPPP vidgas svalget genom att halsmandlarna opereras bort, gombågarna sys ihop och gomspenen förkortas. Vid käkkirurgi flyttas tungfästet och käkarna fram. 9

10 Coblation av den mjuka gommen innebär att en sladdrig gom krymps med hjälp av mikrovågor (Karolinska institutet, 2008). Kirurgibehandling lämpar sig endast för en mindre del av sömnapnésyndrom patienterna (Sahlgrenska universitetssjukhus, 2007). Läkemedel Giles et al. (2006) skriver att läkemedlet protriptyline inte har lett till några förbättringar vad gäller apné men har gett förbättringar för funktioner under dagtiden. Läkemedlet acetazolamide har visat sig minska antalet apnéer men läkemedlet tolereras lite, det finns inget starkt bevis att läkemedel är framgångsrika för OSAS. I Sahlgrenska universitetssjukhusets sömnlaboratorium (2007) har ett antal läkemedel prövats och nu inriktar de sig på två läkemedelgrupper som kan minska antalet apnéer under sömnen. Ett givet läkemedel har dock inte visat sig fungera på alla sömnapné patienter. God omvårdnad Att ge god omvårdnad är sjuksköterskans viktigaste mål (Socialstyrelsen, 2005). Grundsynen på omvårdnad är att ge hjälp till individer som behöver det av olika orsaker. Orsaker kan vara skada, sjukdom eller att individen befinner sig i utsatt läge. Omvårdnad innebär att tillgodose de allmänmänskliga behoven hos de individer som är i behov av vård. Omvårdnad innebär att sjuksköterskan behöver baskunskaper om grundläggande behov och om omständigheter som kan påverka dessa behov. Sjuksköterskan behöver ha förmåga att förstå hur patienten upplever ohälsa, och en vilja att kunna leva sig in i patientens situation. Tonfallet i rösten, blicken och omtanken och varsamheten är andra viktiga komponenter för att uppnå god omvårdnad (Jahren Kristoffersen et al, 2006). Sjuksköterskan har fyra primära ansvarsområden: att främja hälsa, förebygga sjukdom, att återställa hälsa och lindra lidande (ICN, 2007). Genom god insikt i hur patienter upplever sin CPAP-behandling kan eventuella biverkningar förebyggas eller underlättas samt att verka för compilance utifrån vad som rekommenderas vara god omvårdnad avseende kroppsspråk och empati. Tidigare forskning Det finns en hel del forskning kring OSAS. Nedanför presenteras en del av denna forskning. CPAP och positiva biverkningar Forskning har visat att CPAP har gett positiva effekter vad gäller blodtryck, hjärtoch kärlsjukdomar, sömnighet under dagen, sömnkvalitet under natten, kognitiva funktioner och livskvalitet (Tomlinson, 2007; Bradley & Floras, 2008). Inte bara fysiska faktorer förbättras utan även interpersonella relationer i arbetet, inom familjen, andra sociala interaktioner och humöret blir bättre (Reishtein et al. 2006). CPAP avseende följsamhet/compliance Från en studie av Poulet et al. (2009) beskrivs CPAP som en effektiv behandling som förbättrar symtomen, livskvalitet och minskar bilolyckor. Behandlingen kräver anpassning och följsamhet av patienten. Vissa patienter upplever genast förbättringar vilket gör det relativt enklare att acceptera behandlingen. Svårigheter med följsamhet kan uppstå om patienten t.ex. har svårt att acceptera diagnosen, 10

11 lider av obekväma biverkningar eller inte upplever uppenbara förbättringar i hälsa eller livskvalitet. En viktig faktor för compliance av CPAP är att sjukvårdspersonal engageras och utbildar patienterna vid initieringen av CPAP-behandlingen. Poulet et al. (2009) undersökte vikten av patientens attityder och förväntan av CPAP-behandling för att förutsäga CPAP-compliance. Följsamma patienter tenderade att ha en mer positiv attityd och en anpassad tro på behandlingen och de som värderade sin hälsa högt tenderade också till compliance CPAP. Poulet et al, (2009) har rön som föreslår att psykologiska variabler som emotionellt tillstånd och övertygelser är viktiga i förutsägandet av CPAP-användning. Detta indikerar att det finns ett behov av interventioner som är mer anpassade till patientens subjektiva behov. Enligt en review av Rosenberg & Doghramji (2009) är effekten av CPAPbehandling beroende av compliance från patienten och minst 4 timmar per natt krävs för att patienten ska kunna uppleva signifikant kliniska förbättringar. De uppger också att det finns icke-compliance till CPAP-behandling som sträcker sig från 29 procent till 83 procent. Det finns ett antal andra behandlingar för patienter som vägrar eller inte klarar av att ha compliance till CPAP-behandling, såsom bettskena och kirurgi. Men dessa ses generellt som mindre effektiva mot OSAS. Trafikfara I en artikel skriven av Tippin (2007) om bilförare med sömnapnésyndrom, utforskades deras försämrade körförmåga relaterat till deras symtom. Detta bevisades i statistik över olyckshändelser som hade samband med OSAS. Minskad kognitiv förmåga, koncentrationssvårigheter och problemet att somna bakom ratten togs upp som riskfaktorer. I artikeln diskuterades önskemål om att i en simulator kunna diagnostisera en persons körförmåga. Artikeln refererar till simulatortester som gjorts i annan forskning. Dessa visar att en förare med sömnapnésyndrom hade sämre körförmåga än en alkoholpåverkad. Reaktionsförmåga, kognitiv förmåga och vakenhet påverkades sannolikt av sömnstörningarna. Ett bra sätt att kunna undersöka säkerheten diskuterades. Det poängterades att alla inte hade försämrad förmåga, men att risker fanns vid obehandlad uttalad sömnapné. Forskning som visade att CPAP var ett alternativ som förbättrade situationen för flertalet patienter med OSAS, refererades i artikeln. Hjärt- och kärlsjukdom Rapid Eye Movement (REM) är en fas under sömnen då människor drömmer. Det är under denna fas som dagens intryck bearbetas och memoreras. Flera kroppsfunktioner är förändrade. Bland annat är andningen oregelbunden och muskelaktiviteten är väldigt låg (Sahlgrenska universitetssjukhus, 2007). När REM inte är aktiv vid sömn sjunker den sympatiska nervaktiviteten, blodtrycket, hjärtfrekvensen, metaboliska aktiviteten. OSAS stör denna kardiovaskulära stillhet genom att starta en kaskad innehållande akut kemisk, metabolisk, hemodynamisk, autonomisk, inflammatorisk reaktion med efterverkningar som kan starta eller förvärra hjärt- och kärlsjukdomar. Jämfört med den vanliga populationen är utbredningen av OSAS högre i befolkningar med hjärt-kärlsjukdomar som t.ex. högt blodtryck, hjärtsvikt, ischemisk hjärtsjukdom och stroke. Data från epidemiologiska studier och randomiserade kliniska försök bevisar starkt att OSAS kan orsaka högt blodtryck och att sjukdomens behandling 11

12 kan sänka blodtrycket. Ett fynd som hittades i en studie om CPAP-behandling hos hjärtsvikt- och OSAS-patienter var en förbättring i vänstra ventrikulära systoliska funktionen och en minskad aktivitet av det sympatiska nervsystemet. Dessa är två viktiga markörer för negativa resultat av hjärtsvikt. Det har visat sig i ickerandomiserade observationsstudier att det råder högre risk för hjärt-kärlsjukdomar vid obehandlad OSAS, även bortsett från andra riskfaktorer såsom fetma, alkohol och rökning. Effekten av CPAP hos patienter som har haft stroke återstår att se i forskningen (Bradley & Floras, 2009). Övervikt/fetma Risken för OSAS (obstruktivt sömnapnésyndrom) ökar när kroppsvikten också ökar. En högre förekomst av OSAS finns hos personer med ett BMI över 30 (Tomlinson, 2007). BMI (Body Mass Index) är ett mått för uträkning av den relativa kroppsvikten och måttet har ett högt samband med graden av fetma (Karolinska institutet, 2007). Med 10 procent viktökning är risken 6 gånger större att utveckla OSAS. Fettansamling runt nackpartiet, vid obesitas, kan leda till att luftrummet i farynx (svalget) påverkas och blir mera benäget att kollapsa under sömnen (Bradley & Floras, 2009). En halsstorlek större än 42 cm anses som kliniskt signifikant (Tomlinson, 2007). Den starkaste riskfaktorn för att utveckla OSAS är övervikt. Det har visat sig att patienter med OSAS som sedan har gått ner i vikt har fått en lägre frekvens av AHI (index för antalet hypopnéer och apnéer per timme under sömn.) Ett bra förebyggande mot OSAS är alltså att undvika övervikt (Bradley & Floras, 2009). Patienter kan ofta berätta att de har börjat snarka och/eller känner trötthet under dagen efter viktuppgång. Den ökande fetmaepidemin bland olika befolkningar kommer att leda till ökad OSAS (Tomlinson, 2007). Livsupplevelser Hur OSAS påverkar patientens livssituation har visats i en fenomenografisk studie, byggd på intervjuer med patienter av Broström et al. (2006). Deras iakttagelser delades upp i olika kategorier där de redovisade upplevelser som patienter beskrivit i intervjuerna. Upplevelserna mellan dag- och nattupplevelser samt olika strategier som patienterna uppgett att de hade i sin vardag för att klara ut att leva med sina besvär, sattes upp i kategorier. Även framtida behov och önskemål som beskrevs blev en kategori. Några av dagbesvären som kom fram var torr och öm hals, beskrivet av någon som att nästan vara på väg in i en influensa. Dagtröttheten var också ett stort problem. Att inte kunna hålla sig vaken vid ett samtal eller på arbetet kändes både skamligt och påverkade det dagliga livet på det sättet att vissa personer valde att undvika aktiviteter eller platser för att inte känna obehag eller skam. Även frånvaron av energi, att inte orka göra något på grund av tröttheten, som att motionera eller ta tag i saker, sades påverka det dagliga livet. Några av de nattliga upplevelserna uppgavs vara rädsla för att dö p.g.a. dyspné (andnöd), högljudda snarkningar som påverkade personen själv och omgivningen, nukturi (nattväteri), och att vakna flera gånger under natten. Några uppgav att de kunde vakna upp till 25 gånger på en natt. Rädslor för hjärt- och kärlsjukdomar eller för återinsjuknande i en hjärtinfarkt på grund av sömnapnésyndrom beskrevs av flera personer. Att bli mer alert på dagen, att kunna koncentrera sig, få bättre relationer och sexliv samt behandling som ger effekt uppgavs vara viktiga behov. I studiens slutsats diskuterades kring nyttan av att få veta patientens upplevelser och hur detta kunde vara till hjälp för att ge patienter den vård de behövde, i form av att t.ex. se både objektivt och subjektivt på mätningarna av sömnen. 12

13 Mätningarna måste ske med rätt instrument och man måste få noggrann kännedom om hur patienterna påverkas av sina upplevelser. Riskfaktorer och att kunna känna igen dessa diskuterades som en viktig aspekt för personal som har med dessa patienter att göra (a a). Virginia Hendersons omvårdnadsteori Enligt omvårdnadsteoretikern Virginia Henderson (1991) ska sjuksköterskan hjälpa individen med åtgärder som främjar tillfrisknande och hälsa eller en fridfull död. Det är åtgärder som individen själv skulle utföra om han/hon hade tillräckligt med kraft, vilja och kunskap. Sedan är nästa mål för sjuksköterskan att underlätta för individen att få tillbaka sitt oberoende så snart som möjligt. Henderson menar att det är viktigt att sjuksköterskan observerar hur patienten andas. Få är medvetna om sättet att andas är betydelsefullt för en god hälsa. Sjuksköterskan bör visa och förklara olika kroppsställningar som underlättar för andningsmusklerna att arbeta. Sjuksköterskan har även till uppgift att finna en lämplig stol eller säng som är tillgänglig och anpassa den till patienten och att använda kuddar som är platta, runda eller vanliga för att åstadkomma normal andning. Undervisning till patienter och deras familjer är också viktigt. Henderson menar också att patienten bör undervisas om vad andningssvårigheterna beror på och hur sådana kan förhindras. Sjuksköterskan har till uppgift att hjälpa patienten till vila och sömn. Henderson (a a) menar att vårdpersonalen ska låta patienten medverka i vården, delta i vårdplaneringen, om detta är möjligt. Ju mer patienten tar initiativ desto större chans är det att vårdplanen blir effektiv. Om patienten är motvillig, inte vill följa behandlingen är risken stor att patienten inte medverkar. Sjuksköterskan har som uppgift att undervisa patienten om hur han/hon kan förbättra sitt hälsotillstånd och till slut kunna klara det självständigt (Henderson, 1991). I de flesta kulturer förväntar sig alla att individen ska utföra ett arbete. Om inte detta sker får individen ogillande blickar. Individen behöver någon sorts produktiv verksamhet för att känna tillfredsställelse. Om en sjukdom uppstår kan det bli svårare att utföra ett arbete och tillfredsställelsen sjunker. Sjuksköterskans uppgift är att uppmuntra patienten till produktiv verksamhet och ordna förutsättningar till det. Många gånger har en sjukdom stor inverkan på fritid och nöjen. Sjuksköterskan kan på olika sätt underlätta för patienten till detta (a a). SYFTE Syftet var att undersöka hur patienter med sömnapnésyndrom upplever sin CPAPbehandling och hur deras dagliga liv påverkats av CPAP-behandling. Avgränsningar Författarparet har uteslutande valt att studera patienter som har blivit diagnostiserade att de är i behov av CPAP och har haft det som behandling i minst en månad. Åldern i urvalet ska vara från 18 år och uppåt och personerna ska kunna behärska det svenska språket. 13

14 METOD Som metod valdes en empirisk intervju studie med en induktiv kvalitativ innehållsanalys (Graneheim & Lundman, 2004). Efter Kvales (1997), anvisningar om kvalitativa intervjuer gjordes datainsamlingen bestående av sju intervjuer med urvalet sömnapnésyndrompatienter som haft behandling med CPAP-maskin i minst en månad. Urval Urvalet av informanter var fem män och två kvinnor diagnostiserade med sömnapnésyndrom. De utsågs genom strategiskt urval för att få så stor spridning av informanter som möjligt. Medianen på åldern var 61 år och medelåldern var 65år. Informanternas bakgrund vad gäller utbildning varierade från grundskoleutbildning, yrkesutbildning, gymnasium till högskola/universitet. Samtliga informanter var sammanboende eller gifta. Informanterna blev tillfrågade av en biomedicinsk analytiker som i denna studie kommer att benämnas som gatekeeper. Detta skedde på en avdelning på ett sjukhus i södra Sverige, vid deras inplanerade besök på en sömnapnémottagning, om eventuell medverkan i studien. Samtidigt delades en informationsbilaga ut av denna personal, om studien med en medföljande samtyckesbilaga där frivilliga deltagare kunde skriva under sitt medgivande. Kravet vid urvalet var att informanterna måste ha haft behandling med CPAP-maskin i minst en månad och vara över 18 år. Därefter ringdes lämpliga informanter upp för att boka tid och plats för intervjun. De två personer som gav sitt samtycke men inte fick delta i studien blev meddelade, av den biomedicinske analytikern på sömnapnémottagningen, vid påskrivandet av samtycket att de inte var säkert att de skulle bli uppringda p.g.a. att det var efter den beräknade tiden för insamling av urval (Kvale, 1997). Datainsamling För att få bra kvalitativa intervjuer tänkte författarna, innan intervjuerna skedde, igenom hela undersökningsprocessen, som t ex vad som skulle undersökas, undersökningens design, datainsamlingsmetod, tillvägagångssätt vid genomförandet, analys och hur resultatet skulle användas (Kvale, 1997). Före varje bandinspelad intervju talade författarna med informanten om alldagliga ting för att skapa tillit och trygghet hos informanten. Enligt Kvale (1997) utmärks en kvalitativ intervju av en tillitsfull interaktion mellan intervjuare och informant. För att informanten ska kunna tala fritt om sina upplevelser måste intervjuaren bygga upp en trygghet. Halvstrukturerad intervjuguide, (se bilaga 1), tillämpades med inspiration från Kvale (1997). Den innehåller specifika teman och förslag till relevanta frågor. Svaren från informanterna kunde medföra att frågornas formulering och ordningsföljd skiljde sig från intervju till intervju. En av författarna genomförde intervjuerna och en författare förde anteckningar om t ex tonfall och kroppsspråk. Informanten berättade inte bara genom ord utan även genom tonfall och kroppsspråk. Anteckningarna gav ett viktigt underlag vid dataanalysen (a a). En inledande fråga ställdes i början vid varje intervju. Därefter kunde intervjuaren fortsätta med någon av dimensionerna som kom fram i svaret (Kvale, 1997). Den inledande frågan var: Hur har CPAP-behandlingen påverkat ditt dagliga liv? Teman som ingick i den halvstrukturerade intervjuguiden var t ex upplevelse av CPAP-masken, hur anhöriga upplevde CPAP och hur det gick att resa med CPAP. Efter att informanten hade gett sin egen öppna beskrivning av fenomenet och även då visat vilka aspekter av fenomenet som var viktiga för informanten ställdes mer 14

15 ledande frågor. Klargörande frågor ställdes även. I slutet av intervjun fick informanten tillfälle att tillägga något om denne så ville (Kvale, 1997). Syftet var strukturerat i viss mån, eftersom endast diagnostiserade sömnapnésyndrompatienter intervjuades som hade behandlats med CPAP-maskin i minst en månad. Intervjuerna spelades in på band med hjälp av en diktafon och anteckningar fördes under intervjun. En person intervjuade vid alla tillfällena medan den andra parten satt bredvid och förde anteckningar, detta för att den intervjuade inte skulle känna sig i underläge (Kvale, 1997). Intervjuerna började med fyra frågor som inte bandades om informantens ålder, yrke, civilstatus och utbildning. Informanten blev vid varje intervjutillfälle muntligen informerad om syftet med intervjun och om vad samtycket till studien innebar. Syftet med att inte banda de första frågorna var att skapa en trygg och inbjudande stämning och för att knyta ett band mellan den som intervjuade och den som blev intervjuad (a a). Bandningen av varje intervju började med en öppningsfråga. Under intervjun användes ibland stödfrågor, då informanten inte uppfattat vad intervjuaren avsåg eller hade tendens att komma utanför ämnet. Att en intervju bandas kan påverka samtalet och informanten och då uppstår bias. Försök för att undvika denna bias gjordes genom noga genomtänkta frågeställningar som kunde användas som stöd vid behov och genom provintervjuer med utomstående för att få kunskap om hur den som intervjuar blir påverkad av eller påverkar. Övningsintervjuerna användes också för att se om den valda datainsamlingsmetoden var lämplig för intervjun. Datamaterialet ska raderas när uppsatsen blivit godkänd och publicerad. Intervjuerna var tänkta att genomföras genom personliga möten, men tre av intervjuerna utfördes via telefon och bandning på grund av tidsbrist och möjligheten att få tillräckligt urval som anses vara av vikt för ett gott resultat enligt Kvale, (1997). De resterande intervjuerna genomfördes i informanternas hem. De sju intervjuerna varierade från 15 till 60 min. Dataanalys De bandade intervjuerna delades upp mellan författarna och transkriberades ordagrant. En kvalitativ innehållsanalys användes som dataanalys. Med hjälp av innehållsanalys är det möjligt att göra flera tolkningar och anses även giltigt om tolkningarna är av olika art. I den kvalitativa traditionen anses att sanningen finns i betraktarens ögon. För att uppnå trovärdighet med denna kvalitativa analys användes termer som giltighet, tillförlitlighet och överförbarhet. Konsensusförfarandet som innebär att reflektera och resonera i gruppen är en del av metoden som användes för att göra resultatet tillförlitligt. Kondenseringsprocessen bearbetade materialet på ett överförbart sätt, där författarna började med att göra sig bekanta med texten genom att noga läsa igenom och reflektera över innehållet tillsammans. Därefter delades meningsenheter in i domäner. Dessa domäner valdes i första steget att vara upplevelser och påverkan av syftet med studien. Steg nummer två innebar att meningsenheterna kondenserades, abstraherades och benämndes med en kod och delades in i kategorier. Författarna läste sedan igenom materialet igen för att hitta teman som ger en helhet över det insamlade datamaterialet med hjälp av kondenseringsprocessen (Graneheim &, Lundman 2004) Nedanför följer ett exempel ur kondenseringsprocessen när meningsenheter abstraherades till koder. 15

16 Tabell nr 1 Exempel på del i abstraktion i kondenseringsprocessen efter (Lundman & Graneheim, 2004). Meningsenhet Kondenserad meningsenhet Kod I sängen kan jag ligga och sova precis hur jag vill, på ryggen, på sidorna, ja kan t.o.m. täcka med täcket över huvudet för jag får inte luft genom munnen. För det kommer igenom slangen, så jag får alltid luft, på så sätt, inga problem Den här masken (pust), hur ska jag säga, det är som en dammsugare som går tyst. Jag vet inte om du har hört det men den går inte så högt, mycket granne, mycket lite, så man märker inte det. Jag märker inte det i alla fall / / som jag upplevde det från början så var det katastrof fast jag själv inte visste hur illa det var, men det hade ju, jag var ju fruktansvärt trött, jag orkade inte mycket hur mycket jag än sov så var jag ju, ändå trött, / / I sängen kan jag ligga och sova precis hur jag vill Den här masken går inte så högt, så man märker inte det. Som jag upplevde det från början var det katastrof fast jag själv inte visste hur illa det var. Jag var fruktansvärt trött. Flexibel sovställning Maskinljud inget störmoment Upplevd trötthet innan behandling ETISKA ÖVERVÄGANDEN Informanterna blev skriftligt och muntligt informerade om studiens syfte och att data endast skulle användas till studiens ändamål. Informanterna meddelades att det var frivilligt att delta och att de inte var tvungna att besvara alla frågor. De fick möjligheten att avbryta sin medverkan när som helst under studiens gång. En samtyckesblankett undertecknades både av författarna och informanterna. Materialet behandlades konfidentiellt, förvarades inlåst och var endast tillgängligt för författarna och handledaren. De etiska övervägandena skedde enligt Helsingforsdeklarationen (2008). Nyttoprincipen och godhetsprincipen togs i åtanke av författarna. Denna uppsats började genom en projektplan inför C- uppsatsen som godkändes av en handledare på högskolenivå. Etikansökan skickades sedan till den lokala etikprövningsnämnden och godkändes efter små ändringar, med diarienummer HS60-09/248:12. Tillstånd att få utföra den empiriska studien gavs av en verksamhetschef och är ett beställningsarbete från ett sjukhus i södra Sverige. Därefter började forskningsstudien i form av en C-uppsats som ingår i sjuksköterskeprogrammet. Datamaterialet kommer att kasseras efter slutförd kurs. 16

17 RESULTAT Resultatet delades in i kategorier. Av dessa kategorier skapades underteman: Compliance, CPAP-maskin, dagliga livet. Det underliggande budskapet i resultatet av underteman blev ett övergripande tema: Att anpassa sig till CPAP och att göra framsteg i det dagliga livet. Informanterna hade både olikheter och likheter i sina uppfattningar om CPAPbehandling och hur denna har påverkat det dagliga livet. Tanken med studien var att lyfta fram olika uppfattningar i upplevelser. Compliance Följsamheten till CPAP-behandling varierade bland informanterna. Somliga uppgav att de inte kunde sova utan sin CPAP-maskin och andra sade att de använde den då och då. Vissa kunde bara sova med CPAP kortare stunder jämfört med andra. Tiden att vänja sig med maskinen var olika, från en dag till flera månader, ibland år. Informant 4 och 5 tyckte att det var OK att sova utan CPAP vissa nätter. En av dessa informanter menade att detta kunde bero på en annan sjukdomsbehandling, inte på CPAP-maskinen. Vilken inverkan denna haft, var alltså tveksamt. Informant 2: / / att göra det till ett problem och det blir ett problem / /. Informant 5: / / att jag gärna skulle slippa den men det kan jag ju inte, än så länge, till jag har undersökt igen om jag har andningsuppehåll ännu, det är ok att sova utan den också, det är ju bara dom på sjukhuset som tycker att man ska använda den alltid, man kan ju sova utan den också ju Informant 4: Ja det är obehagligt, det är jätteobehagligt. I början fick man vänja sig vid den och ta av och ta på den lite och sen hade man den och sen...ja men det tog ett tag innan man lärde sig att behålla den på. Det längsta jag har sovit med den är nog 4 timmar. CPAP-maskin En upplevelse av torrhet i näsan och svalget vid uppvaknandet på morgonen påpekades av 6 informanter. Vissa tyckte att det var besvärligare och andra tyckte att det inte var något särskilt stort problem. Nästäppa togs upp som en komplikation vid användandet av CPAP-maskinen. Även annan sjukdom eller sjukdoms känsla uppgavs vara ett moment som kunde påverka användningen av masken. Informant nr 7 fick råd av apoteket att använda receptfri farmaka som underlättade nästäppa så att användandet av nässpray skulle undvikas då nässprayen kunde ge sår i nässlemhinnan, något som informanten vid tillfället redan hade problem med. Informant nr 2 uppgav att nästäppa var en komplikation som var besvärlig att behandla och gav problem i samband med CPAPbehandling. Det kom fram under intervjun med informant nr 2 att tillbehör som luftfuktare fanns att tillgå och att detta kunde underlätta symtomen i slemhinnorna. Remmarna som fäste masken upplevdes vara krångliga särskilt i början men blev efter en tid, en vanesak. Informanterna talade om metoder som de själva hade funnit på och som gjorde att masken kändes behaglig och underlättade andningen under sömnen. Informant 6 uppgav att det upplevdes lättare att först sitta på sängkanten en stund med masken på för att andningen gick ner, därefter dricka vatten och sedan lägga sig ner för att sova. Det handlade mycket om inställning till sin CPAP-behandling. Ett par av informanterna upplevde det som 17

18 mer obehagligt att ha på sig masken än andra som accepterade behandlingen tidigt. Någon uppgav att känslan av plast och gummi var obehaglig i början av behandling men att känslan gick över efter ett tag. Vissa upplevde att det tog tid att vänja sig vid att andas med stängd mun och påpekade att masken inte gav någon effekt om man andades med munnen. Även vädret kunde inverka på hur informanterna upplevde CPAP, t.ex. luftfuktigheten. Varm luft gjorde att masken kändes obehagligt varm, och kyla påverkade slemhinnorna negativt. Informant 3: Jätte torr i halsen ibland. Ibland lite oftare torr i halsen, speciellt nu på vintern då allt är stängt och torr luft. Då liksom måste jag ta en klunk vatten och sådant för att kunna prata över huvud taget, det är liksom sandpapper i halsen. Informant 6: / / men jag drar remmarna långt ner för lägger jag dom här nere vid öronen så gör det ont, o det passar inte mig, så jag drar ner dom så här på kinden, sen har jag bry för jag har en nerv som ligger här, men när jag väl fått den på plats är det inga problem, men det tog lite tid innan jag lärde mig att putta till för att slippa ha ont här / /. Informant 5: Först fick man ju bara en sån där man krängde på näsan ju, sen fick man lapp för munnen, spänna någonting för munnen, och det kunde man ju inte ligga och ha det så. Sex informanter påpekade att utrustningen kostade mycket pengar, i synnerhet masken som ska bytas en gång per år, och som kostar 1040 kr att byta. Det berättades som en mindre kul sak att lägga pengar på men som var livsnödvändig. Det dyra priset hade påverkat vissa genom att de använde utsliten CPAPutrustning för att spara pengar och detta medförde risken för läckage. Några andra hade godare ekonomi men tyckte ändå att det var dyrt. Majoriteten var överens om att kostnaderna borde gå på högkostnadskortet. Informant 2: / / och det är i mitt fall, det kunde vara hundra gånger dyrare, vill jag ha det så köper jag det, men det finns ju alltid folk som då när det här kan bli ett problem, vem i dagens läge, om det nu är 460 kr det kostar för mjukdel till den här masken, som gör det med ett leende på läpparna?. Informant 3: / / min mask är ett och ett halvt år gammal och den har blivit utsliten och format sig runt mitt ansikte och den håller inte tätt ordentligt. Men just nu har jag inte råd att byta den och den kostar tusen kronor och jag håller på med mina tänder och min bil är på verkstad så jag har inte råd att byta mask / /. Informant 4: Ja ja, jag tycker att de liksom tar pengar av småfolket för fel grejer, på något vis. Någon angav att det var enkla instruktioner om hur man ska använda maskinen. Någon annan angav att instruktionerna var svåra att förstå. Informant 2: / / tycker inte den funkar som den ska,, kanske för att jag inte är bra på instruktionsböcker, trött på dom, kan bara förstås av dem som skriver dom, 18

19 träffade doktorn igen, men i natt har jag en känsla av att den har fungerar, och då vaknar jag på ett annat sätt jämför med de andra dagarna. Informant 5: det har gått bra, det är ju bara att man startar den och tänder den sen får man ju ta den med sig, så läser ju hon av den på datorn, då kan de kolla då hur många timmar man har använt den och hur många timmar man ska ha den Masken och utrustningen påverkade sovställningen hos fem informanter. De påpekade att det var bökigt med sovställningen på grund av slangen och masken. Informant två kunde bara sova på rygg men informant tre kunde sova både på rygg och på sidorna. Informant fem kunde bara sova på en sida eftersom hans fru besvärades av luftpustar från maskinen. Informant fyra fick ta till sig en nallebjörn för att stödja upp mask och som hjälp för att stänga munnen vid användandet av masken. Informant sju menade att han kunde snurra runt i sängen vilket gjorde att slangen hoppade ur och att frun märkte ofta det först, detta hände dock inte ofta. Informant 3: I sängen kan jag ligga och sova precis hur jag vill, på ryggen, på sidorna, jag kan t.o.m. täcka med täcket över huvudet för jag får inte luft genom munnen. För det kommer igenom slangen, så jag får alltid luft, på så sätt, inga problem. Informant 4: jag har en liten nallebjörn som fixar till den här grejen, slangen liksom och så täcket. Ja, man bökar rätt mycket, det gör man, jag gör det i alla fall. För jag är ingen sådan där lugn alltså sådär utan jag vänder mig och har mig. Det dagliga livet Samtliga informanter upplevde att det med CPAP-behandlingen blivit mer aktiva än tidigare. Det gick t.ex. att hålla sig vaken då man läste tidningen, och en informant fick mer energi och orkade baka bröd. Det var också positivt att kunna umgås mera med andra utan att behöva känna sig trött eller somna under samtal. Informant sex kunde vara mera i trädgården och hade börjat gå mera jämfört med innan behandling då vederbörande var mer stillasittande i rullstol. De som fortfarande arbetade orkade nu sköta sin tjänst och kände endast vanlig trötthet på det vis som de ansåg vara vanlig trötthet efter en arbetsdag. Många upplevde att CPAP-behandling hade gjort en stor inverkan på deras liv och att deras hälsa var bättre. De beskrev känslan som bättre livskvalitet. Alla informanterna upplevde att sömnen hade förbättrats. Informanterna tyckte också att de inte hade samma behov av att sova flera antal timmar fördelat över hela dygnet jämfört med före insatt CPAP-behandling. Att vakna upp efter användning av CPAP -maskinen beskrevs som att känna sig mer pigg och utvilad istället för av att vara utmattad vid uppvaknandet. Fem informanter beskrev känslan som att födas på nytt. Graden av hur pigg informanten var varierade men en klar förbättring hade skett jämfört med att sova utan CPAP-maskinen. De menade även att dagtröttheten hade minskat eller försvunnit och att de kunde vara vakna längre under dygnet. Antalet andningsuppehåll hade minskat eller försvunnit. Snarkningar som hade stört familjen innan CPAP-behandlingen hade med användning av maskinen upphört. 19

20 Informant 3: / / när jag fick CPAP så är jag fullt utvilad redan efter 4-5 timmar sömn fullt funktionell, kunde jobba igen i 8 timmar o nu är jag vaken 12 timmar om dygnen, 13 så som alla andra, det är som att födas på nytt, man blir frisk nästan. Informant 1: / / hade jag inte fått den här behandlingen hade jag inte kunnat sova och då hade man ju inte kunnat sköta den tjänsten man har heller / /. Informant 6: Cirkulationen i mina ben har blivit mycket bättre sen jag har börjat med CPAP:en. Färgen på mina ben har också blivit mindre röda och det har ju med cirkulationen att göra / /. Det rådde delade meningar att ha med sig CPAP-maskinen vid resor. Tre informanter tyckte att det var enkelt att ta med den och att väskan som tillhörde maskinen var lätta att packa ner. De övriga tyckte att det var otympligt och bökigt att packa ner och upp vid övernattning på annan plats än hemmet. Informant två menade att det bara var att plugga in maskinen i ett s.k. cigarettuttag i husvagnen utan problem. Aspekter kring att inte glömma ta med sig maskinen kom fram. Tre informanter uppgav att de skämdes för utrustningen och att de tyckte det var pinsamt att utomstående skulle se den. Andra hade motsatt åsikt, kände sig inte besvärade. Informant 1: / / den får man ta med sig vart man än är, och glömmer man den så får man vara så vänlig och åka tillbaka hem igen, det går inte att sova utan masken / / Informant 1: / / det är bara att packa ner maskinen och åka, jag har åkt över hela världen, jag tar med den överallt. Informant 4: / / Men jag skulle vilja ta och åka och ligga över en natt, men det drar man sig för, det är för bökigt / /. Informant 5: / / alla känner ju inte till varför man har en sån, och då kan det vara lite irriterande att ha den med sig, men när vi åker till sommarstugan så har jag den med då ju, då är det ju bara vi två då ju så. Informanternas anhöriga hade fått avsevärt bättre sömn eftersom de störande snarkningarna upphört. De behövde inte heller oroa sig för andningsuppehåll längre på samma vis, eftersom andningsuppehållen hade försvunnit i samband med CPAP-användning. Ett bättre familjeliv beskrevs vara en positiv effekt av CPAP-maskinen. Tre informanter angav att det var jobbigt att prata om CPAP med anhöriga, vänner och arbetskamrater och undvek detta. Informant 5: / / den största förändringen är ju att den som ligger sidan om slipper att väcka mig när jag inte andas / /. Informant 6: / / min son var här och låg över och när jag vakande på morgonen så sa han, gud va jag älskar den maskinen och det innebar att jag 20

21 hade varit tyst hela natten, det var nått pysande han hörde någon gång ibland, för det har jag upptäckt att jag pfffffffhh / /. Informant 7: / / och anhöriga ja dom har ju sett och vet vad det är men vi talar inte om det, men man får ju ha den med sig det är ju inget man springer och berättar / /. De som kom fram gällande hur samlivet påverkats, uppgav det vara otympligt med CPAP-maskinen, att det är en erotikdödare och att det krävdes planering. Här beskrevs även känsla som pinsamhet Informant 3: / / Skulle vi älska så tar jag bort masken men det måste alltid gå planerat för att när jag ska sova så går jag och tar på mig masken och lägger mig och somnar och så är det nog med det / /. Informant 6: ja hahaha ha det blir ju ingen god natt puss direkt i sängen, det får ju bli uppe / /. Informant 4: Jag tycker det är väldigt pinsamt, jag tycket det är väldigt obehagligt, genant att ha sådant på sig. Det tycker jag inte alls om. DISKUSSION Diskussionen har delats upp i metoddiskussion och resultatdiskussion Metoddiskussion Syftet med studien var att upptäcka hur OSAS-patienter upplevde CPAPbehandling och hur denna har påverkat det dagliga livet. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats valdes. Författarna ville beskriva variationer genom att hitta likheter och olikheter om fenomenet (Graneheim & Lundman, 2004). Variationer av uppfattningar bidrog till ett bredare perspektiv på fenomenet. Strategiskt urval kändes lämpligast för att öka chanserna till varierade svar från informanterna. Urval Författarna informerade om studien via biomedicinska analytikern (gatekeepern) på sömnapnémottagningen, som delade ut skriftlig information om studien och en samtyckesbilaga. Denna stödde detta med muntlig information till patienterna om så behövdes. Svaghet i studien är hur information delgavs till informanterna om vad studien innebar och om det fanns tid till att läsa igenom informationsbilagan vid besöket på sömnmottagningen. Det finns en möjlighet att ett okänt antal patienter tackade nej till att vara med i studien. Första veckan för insamling av informanter gick bort på grund av att gatekeepern endast hade inbokade besök med patienter som inte uppfyllde kriteriet att ha haft CPAP behandling under minst en månad. Två stycken gav sitt samtycke till studien men blev informerade av gatekeepern att de antagligen inte skulle komma med i studien på grund av att tiden för insamling av urval var förbi tidsplaneringen och inte gick att inkludera av denna orsak. Urvalet begränsades också utav att det fanns behov av tolkning av svenska språket och gjorde det omöjligt att inkludera möjliga informanter med utländsk bakgrund som inte talade svenska på grund av att resurser inte fanns för tolktjänst. Gatekeepern hade en omvårdnadsrelation till patienterna och styrde själv över vilka som ansågs vara lämpliga för studien med våra inklusionskriterier 21