Muslimska församlingar i Stockholm:

Transkript

1 Muslimska församlingar i Stockholm: Etnicitetens roll och påverkan Rapport HT2013 Stockholms universitet Författare: Fayyad Assali Kursledare: Martin Säfström

2 Sammanfattning: I dagens Sverige har mångfald och invandring lämnat spår på landet. En av dessa är ökningen av antal människor från olika ursprungsländer med Islam som religion. Muslimerna i Sverige har lyckats utöva sin religion samt skapa forum för detta utövande genom församlingar med varierande storlek. Dessa församlingar fungerar i många fall som moskéer, vilket historiskt är namnet på den religiösa platsen, där muslimer samlas för att dyrka gud. Dessa församlingar utgör i denna rapport ett ämne för undersökning. Rapporten har avsett att undersöka församlingarnas aktiviteter samt fördelningen av dess anhängare utifrån ett nationellt perspektiv. Islam som religion har inte någon etnisk koppling, men den varierande nationella bakgrunden på religionens anhängare kan inte bortses ifrån. De muslimska församlingarna i Sverige har påverkats av den nationella fördelningen som är naturlig med tanke på migranters olika ursprungsländer. Påverkan av den nationella fördelningen har i denna rapport visat sig vara dominansen av en viss nationalitet på församlingarnas medlemmar samt besökare eller åtminstone större representation av denna. Förklaringen av hur denna dominans uppstår, samt hur framtiden ser ut, visar sig i denna rapport var mer intressant än själva frågeställningen d.v.s. dominansens påverkan på församlingarnas aktiviteter. Aktiviteter som genomförs i dessa församlingar verkar i denna rapport vara väldigt lika och har mestadels en religiös riktning, vilket betyder att nationell dominans inte har någon speciell påverkan på dessa. Logiska förklaringar till hur dominansen uppstår och att den till en början utvecklas i ökande riktning, utesluter inte en långsiktig positiv trend av ökad mångfald. Förutom församlingars understrykande av sin tolerans mot alla människor och underminerandet av den de facto befintliga nationellt ojämna fördelningen, så har en generationsväxling mellan församlingarnas medlemmar samt besökare, börjat leda till ett växande behov av anpassning till denna generations ökade öppenhet respektive gemenskap. Unga muslimer är för det mesta födda och uppvuxna i Sverige, har gått i samma skolor och kommunicerar enkelt med varandra, oberörda av de kommunikationsproblem som den äldre generationen upplevde. Skälen till den nationella dominansen blir då lika logiska som de skäl som försvagar den.

3 Innehållsförteckning 1. Introduktion: Bakgrund: Syftet med rapporten: Frågeställning: Metod: Material Undersökta församlingar Respondenter: Resultat av intervjuer: Analys och resultat Källförteckning:... 21

4 1. Introduktion: 1.1. Bakgrund: Antalet muslimer i Sverige beräknades 2011 vara ca , och de muslimer som är medlemmar i något muslimskt trossamfund beräknades samma år uppgå till I ett litet land som Sverige är dessa siffror väsentliga och den muslimska minoriteten utgör en procentuell del av befolkningen. Denna minoritet är alltså idag en gedigen del av samhället vilket innebär att förståelsen av denna blir ett naturligt intresse för såväl beslutsfattare, som allmänheten. Varje en av de tre monoteistiska religionerna har en institution som representerar denna religion. Kristendomens kyrkor, judendomens synagogor och Islams moskéer utgör varandras motsvarigheter i detta sammanhang. Moskén är en plats för religiös andlighet, och dyrkan. Det är bl.a. i moskén som muslimer genomför sina fem dagliga böner, sina fredagsböner och andra böner ex, Janaza (vid dödsfall), samt Eid böner (högtidsböner). Historiskt sätt har moskéns geografiska position varit i städernas centrum vilket speglar vikten av denna plats i Islam, och i den muslimska världen idag hittar man en moské vart man än vänder sig. I västvärlden har muslimerna grundat en del moskéer och dessa är vanligtvis kopplade till islamiska center i respektive land 3. I Sverige är muslimska församlingar inte uteslutande moskéer, utan hälften av de muslimska församlingarna i Sverige är mindre lokala sådana och representerar endast specifika bostadsområden. Skillnaden mellan dessa är huvudsakligen utformning. En moské har en speciell arkitektursutformning som tar hänsyn till Qibla(bönens riktning), ett minerat, och en minbar (platsen imamen talar ifrån under fredagsbönen) 4. Mindre församlingar grundas i mindre tillgängliga lokaler, exempelvis en lägenhet. Även när det gäller imamer så har många mindre församlingar inte någon stående imam. Förutom dessa skillnader så är tanken bakom de mindre församlingarna att de ska skapa en plats vars funktion är identisk med moskén

5 Framväxten av muslimska församlingar generellt i Sverige kan ses som en stor förändring inom den ideella sfären. 5 Denna rapport avser att undersöka hur de muslimska församlingarna interagerar med den omfattande muslimska minoriteten i Sverige och i synnerhet Stockholmsområdet. Vad har dessa för funktion gentemot dess anhängare? Utför församlingarna sociala och/eller religiösa aktiviteter utöver bönerna? finns det någon ideologisk fördelning? Vidare kommer rapporten lägga fokus på den etniska aspekten. Domineras vissa moskéer av någon etnisk grupp? Om så är fallet, vad innebär då denna dominans och hur påverkar den församlingens arbete? 1.2. Syftet med rapporten: Syftet med rapporten är att undersöka hur muslimska församlingar i Stockholmsområdet arbetar, samt huruvida eventuell dominans av en etnisk grupp inom dessa församlingar påverkar dess arbete, och i sådana fall hur Frågeställning: Hur arbetar muslimska församlingar i Stockholmsområdet, samt hur påverkar eventuell dominans av en etnisk grupp inom en muslimsk församling denna församling? För att besvara denna frågeställning så bör rapporten svara på nedan underfrågor: - Vilka aktiviteter utför muslimska församlingar i Stockholmsområdet? - Domineras vissa muslimska församlingar i Stockholmsområdet av specifika etniciteter/nationaliteter? - Är dessa församlingar då knutna till de dominerande nationerna? eller har dominansen demografiska förklaringar? - Påverkar en eventuell dominans av en etnisk grupp, församlingarna och hur? 5 a%20f%c3%b6rsamlingar%5b1%5d.pdf

6 2. Metod: Min rapport ska bestå av en kartläggning av Stor-Stockholms muslimska församlingsliv. Med tanke på omfattningen av denna kartläggning så kommer ämnet avgränsas till dels ett antal specifika församlingar samt ett huvudsakligt fokusområde, framställt i frågeställningen. De församlingar som kommer ingå i min rapport är följande: - Islamiska kultur center (Rinkeby) IFIS (Islamiska föreningen i Sverige). - Skärholmens Moské SKIKF - Botkyrka turk islamisk kultur föreningen - Utifrån författarens diskussioner med Max Stockman vid SST- nämnden för statligt stöd till trossamfund, bygger valet av dessa församlingar på en hypotes att dessa församlingar domineras av en etnisk grupp, vilket i Botkyrka turk islamiska kulturföreningen speglas i namnet. Uppdelningen av den första punkten till två församlingar beror på hänvisningen till IFIS av islamisk kultur centers ordförande Ahmed Mohamud vid kontaktandet av honom för en intervju. Ahmed informerade om att Islamiska kultur center (Rinkeby) ingår i IFIS Järvadistrikt och att frågor bör ställas till kontaktperson på IFIS 6. Kartläggningen av dessa församlingar kommer omfatta aktiviteter som utförs, den ideologiska inriktningen d.v.s. shiitisk respektive sunnitisk, och etnicitet/nationalitet av dess medlemmar/besökare. Vidare ska rapporten lägga fokus på nationalitets/etnicitets resultat i syfte att besvara frågeställningen. Metoden som avser besvara frågeställningarna är huvudsakligen intervjuer. Författaren har i denna rapport vänt sig till nyckelpersoner i respektive församling. Dessa utgörs av ordföranden för IFS (Islamiska församlingen i Stockholm) d.v.s. IFIS regionala avdelning, Omar, sekreterare vid SKIKF (skärholmens islamiska kulturförening) och Ismael, ordförande för Botkyrka turk islamisk kulturförening. Befintlig information om dessa församlingar har inskaffats av bl.a. SST- Nämnden för statligt stöd till Trossamfund, församlingarnas hemsidor samt eventuella broschyrer/informationsblad från respektive församling. Resultaten av samtlig information har framställts i rapportens resultat del. 6 IFIS årsbok 2009 sida 7

7 3. Material I denna del har författaren först redovisat en kort presentation om respektive församling. Därefter presenteras respondenterna för samtliga 3 intervjuer, för att slutligen framställa resultaten av de genomförda intervjuerna Undersökta församlingar Skärholmens islamiska kulturförening (SKIKF): Enligt församlingens hemsida så öppnade SKIKF sina dörrar år 1988 och har varit skärholmens muslimers samlingsplats sedan dess. SKIKF arrangerar enligt samma hemsida böner, giftermål och begravningsceremonier etc. Moskén är öppen för alla människor och man uppmuntrar till diskussioner mellan olika kulturer speciellt då skärholmen generellt har en stor andel människor med annan bakgrund än svensk. SKIKF har drygt 400 medlemmar i form av familjer. Föreningens största projekt i dagsläget är nybygget av en större moské istället för den gamla som inte längre räcker till. SKIKF är medlem i SMF, Sveriges muslimska förbund 7. Botkyrka turk islamisk kulturförening (Fittja moské) Fittja Moskén öppnade år 2007 och tillhör Botkyrka turk islamiska kulturföreningen. Föreningen i sig har funnits under en betydligt längre tid, då den startade år 1979 och har idag drygt 1500 medlemmar. Föreningen är medlem i SMF, Sveriges muslimska förbund 8 Islamisk kultur center (Rinkeby): Någon tydlig information om detta center saknas. Det som däremot framstår centrets bidragsansökan till SST är att denna förening är medlem i FIFS föreningen för islamiska församlingar i Sverige & intervju med Ismael(se intervjuer)

8 Islamiska förbundet i Sverige, IFIS (Stockholms stora moské) IFIS är en ideell organisation som grundades 1981 och har idag en väldigt bred verksamhet som arbetar med kultur och islam. IFIS arbetar institutionellt genom bl.a. sina skolor, välgörenhets verksamhet, och scoutverksamhet. IFIS arbetar naturligtvis även religiöst genom de olika moskéerna i Stockholm, Göteborg, och Malmö, samt genom andra religiösa verksamheter som koranskolor, kvinnoförsamlingar och pilgrimsverksamhet (Hajj). IFIS arbetar mycket med integration både med sina befintliga medlemmar, men även med nya medlemmar samt besökare, detta genom sin daawa avdelning. IFS, islamiska förbundet i Stockholm d.v.s. Stockholms moské ingår under IFIS Respondenter: Efter ett antal försök att nå personer vid olika församlingar, nåde jag slutligen två personer som ställde upp på att genomföra intervjuer med mig. För att öka validiteten var jag tvungen att på nytt söka efter en tredje respondent som hade tid och ville delta i en intervju. Till sist fann jag en tredje respondent och kunde därmed hålla min sista intervju. De respondenter som valde att delta i studien fick själva välja var intervjuerna skulle äga rum för att de skulle känna sig bekväma och trygga under intervjuernas gång. Innan jag påbörjade intervjuerna presenterade jag mig själv och informerade respondenterna ännu en gång om studiens syfte och de etiska riktlinjerna för att på så vis bidra till en mer avslappnad stämning. Omar: sekreterare vid SKIKF valde att genomföra sin intervju via skype. Han hade arbetat på SKIKF sedan två år tillbaka och visade under intervjun en stor entusiasm inför utbyggnaden av moskén. Mahmoud: Ordförande vid IFS tog emot mig på sitt kontor i medborgaplatsens moské. I början av intervjun var Mahmoud tydlig med den tid han hade avsatt för intervjun d.v.s. 30 min. Intervjun drog ut på tid när Mahmoud valde att även berätta om föreningens framtidsplaner vilket han gjorde med glädje. Mahmoud berättade även att han suttit med i styrelsen för IFIS under en lång period. Ismail: Ordförande Botkyrka turk islamiska kulturföreningen tog emot mig i föreningens lokal i Fittja. Ismael kom sent och valde sedan att svara väldigt kortfattat på samtliga frågor. 9 &

9 3.3. Resultat av intervjuer: Hur länge har ni funnits som församling? Omar: Församlingen har funnits i drygt 20 år, men den har ökat sen dess och nu ska vi bygga en större Moskélokal inshalla. Mahmoud: IFIS som det ser ut idag startade 1981 Ismail: Församlingen sedan1979 och moskén sedan Hur många medlemmar har er församling? Omar: Vi har ungefär 400 medlemmar, men då räknar jag inte många besökare som inte är registrerade som medlemmar. Mahmoud: Moskén till skillnad från andra religiösa platser är öppen för alla, muslimer som icke muslimer och man behöver inte vara medlem i något trossamfund för att komma in och besöka eller utöva religiösa ritualer, och så har det varit sedan Profetens tid. Alla muslimer vet det vilket har skapat byråkratiska problem för oss. De flesta besökarna, som är betydligt mer än medlemmarna blir inte medlemmar då de inte behöver och detta blir svårt att förklara för myndigheterna. Istället har bidragsgivare fått komma under fredagsbönerna för att säkerställa det stora antalet besökare. Ismail: Ungefär 5000 medlemmar och besökare Vilka ursprungsländer är vanligast representerade hos de medlemmar som besöker er församling? Omar: Från den första perioden och fram till nyligen har det varit människor från Turkiet, men idag hittar man pakistanier, araber, och nordafrikaner. Islam är en öppen religion och det ska inte finna någon nationell inriktning när man pratar om den religiösa delen. Vi försöker ha mer och mer blandat inte bara, när det gäller nationaliteter utan också könsfördelning. Mahmoud: Det är väldigt brett vi har ingen dominerande nationalitet. Däremot kan man säga att de många har arabisk etnicitet. Ismail: Församlingen startades 1979 av människor från Turkiet och Moskén kommer från församlingen så de flesta Människorna är från Turkiet, och då menar jag inte turkar utan även kurder, men alla är välkomna.

10 Hur ser församlingen ut organisatoriskt, bred styrelse, smal styrelse, vad är medlemmarnas roll i verksamhetens beslutfattande? Omar: Vi har 8 styrelsemedlemmar som ansvarar för församlingen varav 3 kvinnor, men vår intention är att engagera fler kvinnor genom att lyssna på deras behov och förväntningar. Mahmoud: Vi har en väldigt bred organisation med olika distrikt och verksamheter. Styrelsen består av representanter från alla dessa verksamheter. Dessa väls ut demokratiskt av medlemmarna vid årsmöten. Ismail: Det sitter 15 personer i Styrelsen, dessa väljs ut vid årsmötet som hålls vartannat år, medan val av ordförande hålls för sig. Vilka ursprungsländer är vanligast representerade hos styrelsemedlemmarna? Omar: Vi har ingen dominerande grupp i styrelsen utan den är väldigt blandad. Mahmoud: Vi har en väldig bred på nationaliteter hos våra medlemmar samt besökare, men skulle det vara någon grupp som är lite mer än andra så är det tunisier. Detta är inte någon väldig majoritet. Ismail: Människor från Turkiet. Hur tror du bredden var tidigare? (fråga till Omar) Omar: Jag var inte här under den tiden, men jag utgår från att det var fler med turkisk bakgrund. Vilka typer av verksamhet bedriver er församling? Har ni stående aktiviteter? Religiösa/Icke religiösa t.ex. koranskolor eller liknande? Vilka är dessa? Omar: Vi har enbart religiösa aktiviteter, främst fredagsböner, Eidböner och liknande. Vi har också olika religiösa cirklar både för män och för kvinnor och dessa är mestadels, diskussioner om islam eller koranrecitation för barn och vuxna Vi har inte spontana aktiviteter eller insamlingar, men jag tycker att det är viktigt med sådant också Mahmoud: Vi har en väldigt bred verksamhet (han gav mig två broschyrer som förklarar denna). Denna innehöll skolor, välgörenhet (Islamic relief), stora konferenser etc. Vi har

11 både religiösa och icke religiösa aktiviteter. De religiösa är främst bönerna, koranlära/recitation, Islamlektioner. Våra verksamheter innehåller också arbete med Pilgrimsresor. Sedan har vi olika konferenser men en årlig stor konferens som äger rum under juldagarna. Ismail: Vi har en renodlad religiös verksamhet. Våra stående aktiviteter är egentligen bara Koranskola samt Islamskola för barn under helgerna för barn, samt liknande skolor för kvinnor under vardagar och helger. Har ni spontana aktiviteter? Religiösa/icke religiösa Ex. insamlingar Omar : Nej Mahmoud: Vi har en insamling/välgörenhetsverksamhet islamic relief, och den är olika aktiv beroende på händelser, men nu är den väldigt aktiv med tanke p Syrien och Filipinerna. Ismail: Nej, inga aktiviteter på det sättet, däremot har vi under fredagsbönen alltid insamlingar till föreningen. Det är mer en låda där man lägger pengar om man vill. Vilket språk hålls fredagsbönen på? Omar: Tidigare har det varit turkiska, men nu hålls det på arabiska och svenska. Mahmoud: Den hålls på arabiska samt svenska för att visa tydligt att vi är en församling i Sverige för alla som bor här och inte fokuserar på någon speciell nationalitet. Våra besökare är dels från yngre generationen har svenska som huvudspråk och kommunicerar på svenska med varandra. Ismail: Turkiska och svenska. Samarbetar ni med andra trossamfund eller organisationer i Sverige? Omar: Vi ingår under SMF (Sveriges muslimska råd), och vi har mycket samarbeten med andra muslimska och icke muslimska församlingar, men jag kommer inte på några exempel just nu. Mahmoud: Vi samarbetar med många organisationer och institutioner, vi har kommunikation med övriga muslimska samfund, och det går diskussioner om att ingå i SMR (Sveriges muslimska råd), vi samarbetar även med dessa organisationer när det kommer till aktiviteter och där är vår årliga konferens ett typiskt exempel. Sen har vi ju samarbete med exempelvis läroverket och våra bidragsgivare.

12 Ismail: Vi har naturligtvis ett samarbete eller en kommunikation med SST (Nämnde för Statligt stöd till trossamfund) och andra organisationer lokalt i Botkyrka. Tillsammans försöker vi förbättra vårt område. Vi har t.ex. Nattvandringar, och andra aktiviteter som får ungdomar att engagera sig. Samarbetar ni med trossamfund eller organisationer internationellt? Omar: Vi har inga som helst samarbeten på internationell nivå. Mahmoud: Vi håller vår verksamhet i Sverige och fokuserar på att utveckla den inrikes, samtidigt ingår vi under FIOE, federation of islamic organisations in Europé, och det är mer av religiös själ d.v.s. att man pratar med en röst. Ismail: Nej, endast lokal. Påverkar dominansen av en etnisk grupp församlingens religiösa inriktning, Shiaa/sunni? Omar: Det har inget med dominansen att göra, utan vår församling är för Ahl alsunna wal gamaa alltså Sunni och då kommer det sunnimuslimer oavsett etnicitet. Mahmoud: Nej den ideologiska biten är inte kopplad till etnicitet på det sättet. Vi här tillhör alsunni walgamaaa d.v.s. sunni, men fortfarande är Moskén öppen för alla. Däremot blir det de facto så att shiaa muslimer vänder sig till shiitiska församlingar och sunni till sunnitiska. Ismail: Moskén är sunni från början. Påverkar denna, aktiviteter som hålls? Religiösa och icke religiösa? Omar: Nej Mahmoud: Nej Ismail: Nej Är de flesta besökare/medlemmar personer som bott i Sverige länge (över 5 år)? Omar: Ja. Den absolut största gruppen har varit i Sverige länge, men det finns även många som är nya i landet. Mahmoud: Vi har inte någon statistik på detta, men absolut att den största majoriteten har varit i Sverige längre än fem år. Ismail: Absolut majoritet har varit i Sverige längre tid.

13 Jobbar ni med integrationsfrågor för era medlemmar/besökare? Speciellt de som inte varit i Sverige länge? I sådana fall hur? Omar: Alltså vi jobbar inte med frågan direkt, men vi tror väldigt mycket på integrationsfrågan och vi påverkar indirekt. Under alla våra bönesamlingar, eller koransamlingar så skapas det ju automatiskt ett forum för alla som är där och då är det mycket blandat med människor gamla och nya i Sverige, vilket ger möjlighet att utbyta information och erfarenheter. Mahmoud: Definitivt, om man tittar på våra verksamheter, t.e.x. skolor eller våra islam föreläsningar samt fredagsbönen så är de väldigt riktade mot integrationshållet, dels när det kommer till innehåll, men också språk (våra allra flesta föreläsningar är på svenska). Vi diskuterar även mycket med politiker hur vi från vårt håll kan utveckla vårt integrationsarbete, och där har vi i IFIS även arbetat på riksnivå och genomfört integrationsarbete i synnerhet rosengård Malmö. Ismail: Nej, men som sagt den absoluta majoriteten har varit i Sverige under längre tid. Det finns säkert personer/besökare som inte varit lika länge, men de är då inte någon större grupp eller något vi märkt av. När det gäller mer arbete generellt, så har alla som arbetar ett annat heltidsarbete och vi gör detta ideellt så vi hinner inte med så mycket mer. Har de medlemmar/besökare med kortare tid i Sverige något dominerande ursprung? Omar: Ja det senaste året har det varit tydligt att syrier är den dominerande gruppen. Mahmoud: Inget markant men möjligtvis Syrier. Ismail: Nej. Har ni någon typ av kommunikation med dessas ursprungsnationer? Omar: Nej Mahmoud: Nej arbetar inte med myndigheter eller organisationer utanför Europa, däremot kan vi samarbeta med föreningar med nationell inriktning som våra medlemmar eller muslimer i Sverige är med i. Ismail: Nej

14 Har ni någon kommunikation/samarbete med ursprungnationer till era medlemmar/besökare? Vad för typ? Hur fungerar den? Omar: Nej Mahmoud: Nej Ismail: Nej Känner ni att inrikes händelser/politik i ursprungsländerna påverkar ert arbete? Eller era medlemmar och hur? Omar: Kanske nu på senaste tiden med tanke på antalet Syrier som kommit men annars inte. Mahmoud: Självklart påverkar omvärldshändelser oss på många sätt, naturkatastrofer och krig har konsekvenser även internationellt. För oss innebär det invandring vilket leder till fler besökare och människor i nöd, vår välgörenhet har mycket arbete, våra föreläsningar anpassas. De personer som har släktingar eller allmänt bakgrund i dessa länder påverkas psykiskt väldigt dåligt. Ismail: Nej inget alls. Diskuterar ni som församling inrikes/utrikes politik med era medlemmar? Omar: Inga politiska diskussioner överhuvudtaget och därmed inga politiska ståndpunkter. Mahmoud: Vi diskuterar inte så mycket med dem, däremot är diskussionerna som går mellan besökare och medlemmar väldigt kopplade till dessa deras hemmanationer. Ismail: Nej Har ni några som helst ståndpunkter i politiska händelser i Sverige/utanför? Omar: Nej, men vi vill att landets lagar följs, och skulle de strida direkt med islam så vill vi gärna diskutera det med politiker. Mahmoud: Vi har politiska ståndpunkter i Sverige, främst inom de områden som berör muslimer eller invandrare som grupp, men verkar inte på något sätt politiskt internationellt. Du ska också veta att islam och politik går hand i hand och muslimer i Sverige är en del av samhället vilket gör att integration blir en av våra viktigaste prioriteringar för att inte bli någon sub-befolkning. Vi reagerade exempelvis på Omar Mustafa affären

15 Ismail: Nej Islam förknippas ofta med MENA regionen och därför vill jag avslutningsvis fråga om hur ni som samfund ser på regionen idag i skuggan av den arabiska våren samt ett framtidsperspektiv. Omar: Min personliga uppfattning är att det finns positiva element i den arabiska våren men det är inte klart just nu. Vi hoppas människorna där kan ha mer att säga till om i framtiden. Mahmoud: att förknippas med MENA gäller alla religioner (Abrahams religioner). Majoriteten av MENA:s länder lider av diktatur och jag anser inte att det finns någon riktig vilja på internationell nivå att förändra. När EU och stora makterna vill lösa problemen kan de men nu är de inte villiga. Deras ekonomiska och strategiska intressen är mycket viktigare än principer. Framtiden ser väldigt otydlig ut idag. Ismail: Inga kommentarer. Övriga frågor till Omar: Av det du vet om situationen i församlingen förut, kan du ge mig lite information om hur den turkiska stämpeln påverkade församlingen eller hur du allmänt tror att en sådan dominans påverkar föreningar eller församlingar? Självklart påverkar det. Det påverkar inte religiöst sätt men det påverkar besökare, medlemmar o.s.v. då man blir insnöad. Det som blir är att en person med en specifik bakgrund startar en församling och då kommer den personen att först och främst värva de han känner. Det som blivit är att personerna i många fall inte varit i Sverige så länge och då har han/hon främst kontakt med sina släktingar eller landsmän som han känt från tidigare och så fortsätter den kretsen öka på samma sätt. Utifrån kommer det uppfattas som att det den församlingen är för en specifik grupp och då väljer de med samma nationalitet att vända sig dit för att känna större tillhörighet, medan andra känner sig exkluderade och väljer andra församlingar fastän det rent religiöst inte betyder något. Sen får man inte glömma att det beror mycket på området.

16 Hur menar du? Jag menar det är inte av en slump att det just blir t.e.x. turkisk eller nordafrikansk etc. Det handlar ju också om hur många av en bakgrund som bor i ett område. I Skärholmen har det varit mest turkar och då blir naturligt att initiativen och stämpeln blir turkisk. Så du menar att det finns en demografisk orsak? Definitivt och den är väldigt viktig. Hur förklarar du då förändringen i er församling? Det finns två viktiga orsaker, den första är att det har kommit mer och mer blandade bakgrunder till området, men det viktigaste är att den nya generationen är mycket mer öppen. De yngre generationerna är mycket mer öppna med varandra och kommunicerar mycket bättre än de äldre. De är ju uppvuxna i samma områden, samma skolor, och pratar samma språk. Övriga frågor till Mahmoud: Innan jag kontaktade er så var jag i kontakt med Rinkeby moskén och de hänvisade till er. Vet du varför? Jag Rinkeby moskén ingår under IFIS:s Järva distrikt. Ja. Då kan jag ställa dig frågor om den församlingen? Vet du hur den etniska fördelningen ser ut i Rinkeby? Jag säger åter igen att etnicitet inom organisationen inte på något sätt påverkar vårt arbetssätt utan vi framställer oss själva som icke etniska och arbetar mot detta, men frågan är kanske retorisk då Rinkeby moskén främst besöks av människor från Somalia. Ja lite så är det, och jag undrar egentligen bara för att det är intressant att veta orsaker till detta och innebörden av det.

17 Så här är det att den etniska fördelningen som kan kännas skev i många församlingar handlar om lite olika saker. - Demografiskt, de muslimer som bor i Rinkeby har för det mesta somalisk bakgrund, detta betyder inte att moskén bara besöks av dem utan att de är dominerande vilket är naturligt med tanke på den fördelningen. - När en grupp från samma ursprungsland dominerar i en församling även om det bara är besökare så får den församlingen en informell nationell stämpel, det innebär att fastän alla är välkomna så kommer de som har samma bakgrund känna sig mer välkomna, medan de andra upplever sig själva mindre välkomna fastän det formellt sätt inte händer något speciellt. Detta gäller inte bara Rinkeby moskén, utan det är samma sak med turkiska, eller bosniska församlingar. Den äldre generationen har väldigt stor roll i detta, då väljer sig till sina landsmän för att det är dem de känner och känner sig trygga med, den yngre generationen är väldigt olik detta och därför har församlingarna ett stort ansvar genom t.ex. att genomföra fredagsbönen på svenska som blir det gemensamma språket. Samtidigt kan man inte påverka demografin. Alltså förutom demografin handlar det mycket om att ha en bekvämlighets zon. - Och jag säger det igen. Ingen av dessa församlingar har avsikt att nationalisera på det sättet utan man kan agera på ett sätt som leder till det. Jag menar om jag bara talar svenska och arabiska och en moské gör sina böner på bosniska så kommer jag kanske inte känna mig lika välkommen som någon som pratar turkiska eller bosniska och vice versa. Hur ser du att det kan påverka församlingarnas arbeten? Det finns utöver religiösa församlingar även nationella församlingar. När en religiös församling domineras av en etnisk grupp, så har förmodligen den etniska gruppen även nationella församlingar man är med i. Naturligt blir då att samarbetet mellan de religiösa och nationella församlingarna blir tydligt starkare, vilket förstärker den nationella stämpeln på den religiösa församlingen. Även aktiviteter kan då bli mer riktade till en specifik nationalitet, som språkskolor, eller insamlingar etc.

18 4. Analys och resultat Efter att ha sammanställt intervjuerna samt material, så kan man hitta en mängd information som besvarar rapportens frågeställning, något som redovisas i denna del av rapporten. De tre församlingar, där intervjuerna ägde rum är väletablerade, har en stor andel medlemmar samt besökare och har funnit i minst 20 år, vilket gör dem representativa för de muslimska församlingarna som finns Stockholmsområdet. Till skillnad från Fittjas moské, respektive SKIKF som är renodlade trossamfund d.v.s. arbetar enbart religiös, så har IFS en betydligt bredare verksamhet. I Fittja moskén talade man om lokala aktiviteter som hålls med andra aktörer, i synnerhet svenska kyrkan men man var tydlig med att dessa var få. När frågor om nationalitet kom så var responsen väldigt lik från IFIS och SKIKF, där man inte tyckte att det finns någon etnisk dominans överhuvudtaget och att man systematiskt motarbetar en sådan. Samtidigt lade man till i SKIKF att det tidigare varit flest turkar som varit besökare samt medlemmar i moskén och, medan man i IFS sa att araber och i synnerhet tunisier utgör en stor del av styrelsen respektive medlemmarna och besökarna. I Fittja var man väldigt tydlig med att den var starkt dominerad av människor från Turkiet både i Styrelsen och bland medlemmarna och besökarna. De alla tre moskéerna hade ett ytterligare språk förutom svenska under sina fredagsböner, antingen arabiska eller turkiska vilket kan spegla nationaliteten på de flesta besökarna. Fokus i både IFS samt SKIKF låg på det svenska språket och respondenterna var väldigt tydliga med vikten av att använda svenska i så många forum som det går, vilket möjligtvis är naturligt med tanke på att majoriteteten av människor som besökte alla tre moskéer har varit i Sverige längre än 5 år. IFS samt SKIKF understrykande av det svenska språkets gick hand i hand med deras påtryck om integrationens betydelse för deras församlingar. IFS arbetar direkt med dessa frågor, genom sin breda verksamhet d.v.s. skolor, scoutverksamhet etc. medan SKIKF anser sig jobba indirekt med integrationen genom att skapa ett forum för sina medlemmar där de kan prata om vardagen och hjälpa varandra. Församlingarnas politiska lite olikt, då IFS menade att de är i högsta grad engagerade, speciellt när det gäller frågor som berör invandrare eller muslimer. SKIKF och Fittja moskén var väldigt tydliga med att de inte hade något politiskt engagemang varken nationellt eller internationellt, och den internationella frågan instämde även IFS om.

19 Frågor om nationalitet var inte uppskattade av någon respondent men svaren visade en del intressanta mönster. Samtliga respondenter var väldigt noga med att understryka välkomnandet av samtliga nationaliteter och förklarade hur islam inte ser skillnad på hudfärg eller etnicitet och att moskéer är öppna för alla, även icke-muslimer. Samtidigt visade sig direkt och indirekt att det fanns en nationell dominans inom moskéerna. I Fittja sade man det tydligt, medan man i de två andra inte ville se det som en betydande majoritet, samtidigt var språket på fredagsbönen anpassat till majoriteten. När jag ställde frågor om hur en nationell dominans påverkar dessa församlingar så var svaren mer riktade för att förklara hur en dominans uppstår och vad det beror på. Omar och Mahmoud menar att det uppståndet av en dominans inte uppstår av en ren intention eller ett medvetet val att göra en ren etnisk församling, utan de förklarar fenomenet med omständigheterna kring dessa församlingar. Dels så är det knutet till demografiska förutsättningarna, då de församlingar som har en etnisk dominans är geografiskt etablerade där en viss nationalitet dominerar, exempelvis så säger Omar att den turkiska dominansen som varit i SKIKF dels kan förklaras av de invandrare som bott i Skärholmen varit mestadels från Turkiet. Samma förklaring som gavs av Mahmoud vid IFS när frågan kom om Rinkeby moskén. Att liknande församlingar är lokala bekräftas även i rapportens introduktion som poängterar att hälften av de muslimska församlingarna är mindre lokala sådana. Den andra förklaring var att dessa församlingar förmodligen startats av personer med en specifik nationalitet och att dessa som dåvarande nyinvandrade naturligtvis väljer att vända sig till personer de känner, vilket under de första åren i Sverige är landsmän eller familj. Detta överensstämmer med Ismaels förklaring av Fittja moskéns turkiska dominans, där han menar att denna dominans är en naturlig med tanke på att moskén ägs av en turkisk församling grundad på talet. Att församlingarnas medlemmar från början har en dominerande nationalitet, fastän utan några speciella avsikter, ger enligt Omar och Mahmoud långsiktiga konsekvenser på dessa församlingar. Detta förklaras med att människor vill känna tillhörighet och denna är starkare med människor från samma ursprungsländer samt samma språk. Församlingarna vars medlemmar eller grundare har en speciell nationalitet får sina första medlemmar från samma nationalitet och även dess besökare. Med tiden leder detta till att dessa församlingar får en typ av nationell stämpel och samma mönster

20 av nationellt val förstärks samt ökar, medan människor med andra nationaliteter känner sig utomstående och därmed väljer sig bort. Församlingarnas öppenhet för alla som påpekades av samtliga moskéer förverkligas därmed inte i praktiken vilket var särskilt tydligt i Fittja moskén där styrelse, medlemmar samt besökare hade en dominerande bakgrund, men även IFS hade en arabisk majoritet som man inte valde att, utan var mer fokuserad på islams öppenhet och icke-etniska ideologi. Detta intryck var likt SKIKF:s, men skilde sig från Fittja moskén, där man var tydlig med församlingens dominans. Dominansen påverkan på församlingarnas arbete var väldigt överensstämmande. De tre församlingarna arbetade huvudsakligen religiöst där koranskolor, samt islamföreläsningar är gemensamma nämnare och där svenska var det använda språket. Då Fittja moskén samt SKIKF nästan uteslutande arbetade med detta, och inte hade några politiska åsikter eller engagemang så hade då nationaliteten ingen betydelse. På IFS hade en bredare verksamhet vilket inte är knutet till nationalitet och är istället omfattande. Detta kanske förklarar IFS stora fokus under intervjun på att underminera den nationella dominansen inom verksamheten och istället framhäva öppenheten för alla samt givandet av exempel som understryker församlingens försök att omfatta alla. Vid diskussioner om församlingar med nationell stämpel så framgick det att dessa för det mesta är lokala, mindre församlingar. Mahmoud förklarar att IFS i samarbetet med dessa, speciellt de som ligger under IFIS kan uppleva den nationella påverkan på församlingarnas arbete. Han menar att dessa församlingar ursprungligen grundas precis som i Fittja moskéns fall av nationella föreningar och därmed behåller en nationell inriktning, främst genom att de knyter naturliga kontakter med övriga föreningar med samma nationalitet och att de därmed riktar vissa aktiviteter ex. insamlingar till respektive ursprungsnation. Fortfarande påverkar detta inte den religiösa delen. Slutligen så bör man framföra ett intressant konstaterande som konstaterades av både IFS samt SKIKF. Detta är nämligen förändringen som sker generellt i muslimska församlingar, vilket är generationsbytet. SKIKF:s förklaring på nationell förändring var förutom ökningen av invandring från andra länder än Turkiet, den nya generationens sammanflätning, vilket även var fallet i IFS. De menar att de svenska muslimerna d.v.s. de som är födda i Sverige har markant mindre behov att vända sig till nationella församlingar. Dessa människor är uppvuxna i Sverige, har gått i samma skolor och kommunicerar huvudsakligen på svenska vilket löser det tidigare nationella

21 behovet som den äldre generationen hade. Istället menar de att församlingarna blir tvungna att öppna upp mer för alla nationer, vilket blir mer påtagligt när de yngre generationerna själva kommer upp till styrelserna. Sammanfattningsvis kan man säga att vissa muslimska församlingar de facto har en nationell dominans som naturligtvis varierar i sin omfattning. Denna dominans är resultatet av demografiska samt social skäl, kopplade till migrationsvågor som skiljer sig när det gäller utskickande nationer samt mottagande kommuner/områden. Den nationella dominansen påverkar inte församlingarnas genomförda aktiviteter som mestadels är begränsade till religiösa aktiviteter likt, fredagsböner koranskolor samt islamskolor. Däremot påverkar det nationaliteten på de som deltar i dessa. Detta kan även påverka eventuella samarbeten i dessa församlingar, då dessa kanske lägger mer fokus på samarbeten med församlingar av samma nationella dominans, vilket mestadels är kulturella eller välgörenhetsinriktade. Församlingarna är väldigt tydliga med välkomnandet av alla människor, men den nationella stämpeln som dessa anskaffar sig försvårar människors uppfattning av dessa som mångfaldiga. Församlingarna varierar i sin öppenhet om den nationella dominansen. Medan vissa församlingar tydligt beskriver sig som nationellt dominerade, så väljer andra att underminera denna dominans och istället påpeka arbetet mot större mångfald. Detta kan förklaras av en förändring som generellt verkar ske i dessa församlingar mot en större mångfald. Ett faktum som förklaras dels genom islams icke-nationella samt etniska ideologi, men i Sveriges fall även av den generationsväxlingen som äger rum i många församlingar. Ur ett mångfalds perspektiv kan man då säga att de yngre generationerna är markant mer öppna för varandra och inte är lika nationellt bundna, i jämförelse med den äldre generationen som grundade dessa församlingar. En ekvation som resulterar i att nationaliseringen av muslimska församlingar är starkt kopplade till invandringen och att denna nationalisering minskar över tid...

22 5. Källförteckning: a%20f%c3%b6rsamlingar%5b1%5d.pdf IFIS årsbok 2009