En beskrivning av församlingslivet i några av de muslimska församlingarna i Stor-Stockholm.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En beskrivning av församlingslivet i några av de muslimska församlingarna i Stor-Stockholm."

Transkript

1 En beskrivning av församlingslivet i några av de muslimska församlingarna i Stor-Stockholm. FOTO: HÉLÈNE GRAPENWALL HÄRNEBO 1

2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 5 BAKGRUNDSFAKTA OM STÖD TILL OLIKA TROSSAMFUND I SVERIGE 6 DE ISLAMISKA RIKSORGANISATIONERNA 7 MIN FRÅGESTÄLLNING: 8 URVAL 8 METOD/MATERIAL 9 DISKUSSION 10 UNDERSÖKNINGEN 11 DEN FÖRSTA MOSKÉN I SVERIGE MED BÖNEUTROP 12 FÖRSAMLINGENS MEDLEMMAR 12 FÖRSAMLINGENS VERKSAMHETER 12 HOTBILD 13 FÖRSAMLINGENS SYFTEN 13 EKONOMI 13 VERKSAMHETER 14 FÖRSAMLINGENS SYFTEN 15 KONTAKTER 15 EKONOMI 15 VERKSAMHETER 16 SAMARBETE 16 FÖRSAMLINGENS SYFTE 17 EKONOMI 17 VANDALISERING 18 VERKSAMHETER 18 ANDRA BUDSKAP ATT FÖRMEDLA 19 KONTAKTER OCH SAMARBETE 19 EKONOMI 20 MEDLEMMARNA 20 VERKSAMHETER 21 VIKTIGA SYFTEN SOM FÖRSAMLINGEN VILL FÖRMEDLA 22 KONTAKTNÄT 22 EKONOMI 22 SLUTSATS 22 BILAGA

3 Sammanfattning Den här studiens utgångspunkt har varit att beskriva några av de muslimska församlingarna inom Stor-Stockholm och deras verksamheter. För att göra den här undersökningen möjlig valde jag att studera fem av dem. Min intention har varit att undersökningen skulle spegla både små och stora församlingar vilket innebär att medlemsantalet påvisar församlingens storlek. Ett annat kriterium som jag har haft när jag valde ut församlingarna var att de både skulle ligga i innerstan men även i förorterna. Dessa församlingar har jag valt ut till min rapport: Botkyrka Islamiska Kultur Förening Bosniska Islamiska Föreningen Muslim Shia Ithna Asheri Församling Reform och autenticitets föreningen Masjid imam Malek i Stockholm Skandinaviska Islamiska Organisationen De församlingar som jag har avsett att studera har alla medlemmar med olika etniciteter och bakgrunder. Bland dessa fem församlingar finns det fyra vars inriktning är sunni och en har shia inriktning. Syftet med den här rapporten har varit att undersöka vad församlingarna själva anser vara det viktigaste ändamålet med sin verksamhet, förutom att förkunna sin religion, till sina besökare och medlemmar. Den beskriver även hur församlingarna når ut till nya besökare/medlemmar. Det är tydligt att de flesta församlingarna inser vikten av att finnas till för medborgare som delar liknande bakgrunder, språk, inriktning och religion. Församlingarna är inte bara en religiös - utan likväl en socialplattform, där frågor som ofta innefattar religiösa svar ger besökarna möjlighet att diskutera, reda ut och vägleda till hur ett liv i Sverige 3

4 kan levas i förenlighet med islam. Dock framhävde en av församlingarna vikten av att vara politiskt oberoende och neutral som en av anledningarna till att medlemsantalet var så högt. Församlingarnas existens ger även medborgare med liknande bakgrund möjlighet att mötas och fira högtider tillsammans, vilket ger dem trygghet och känsla av samhörighet. Dock kan man säga att alla dessa fem församlingar har som utgångspunkt att underlätta för sina medborgare att bli integrerade i det svenska samhället precis som församlingen strävar efter att själva bli. Vissa församlingar ger nyanlända medborgare vägledning och hjälp med frågor som rör kontakter med svenska myndigheter. Majoriteten av dessa församlingar har kontakter med andra trossamfund i Sverige, vilket anses skapa möjligheter till ökad förståelse mellan medborgare med olika trosinriktningar. En del av församlingarna har mötts av vandalisering, men en övervägande del har mötts av en positiv respons från icke-muslimer, som anser att de muslimska församlingarnas existens är lika viktig som någon annan trosinriktning i Sverige. Inte minst visade det sig när moskén i Botkyrka i november vandaliserades, och medborgare skickade mail och blommor till församlingen för att visa sitt stöd och avsky över händelsen. Ingen församling, (med undantag för en), bedrev uppsökande verksamhet i syfte att värva nya medlemmar. De flesta församlingar förlitade sig på att deras existens spreds via befintliga besökare/medlemmar eller via deras hemsida och att nya besökare själva sökte upp en församling som de kunde knyta an till. Bara en av församlingarna arbetade aktivt med att få kontakt med nyanlända medborgare genom att kontakta migrationsverket eller via internet. Den här församlingen tillsammans med Skandinaviska Islamiska Organisationen var församlingar som hade medlemmar med störst variation av etniska bakgrunder. Verksamheterna bedrivs ofta helt och hållet genom ideellt arbete. Tre av dessa församlingar hade inte en sådan ekonomi att de ens kunde avlöna en imam. Botkyrka 4

5 församling hade en imam anställd som var avlönad från Turkiet. Bosniska och Skandinaviska Islamiska Organisationen hade avlönade imamer. I övrigt finansierades deras församlingar i huvudsak av medlemsavgifter, gåvor, föreningsbidrag från olika studiecirklar och bidrag av SST. Nästan samtliga församlingar hade verksamheter för alla åldersgrupper inom sin församling. Dessa verksamheter utgick oftast från hur medborgarna skulle hantera olika livssituationer i enlighet med islam i Sverige. Diskussioner om kvinnor som vill bära hijab är ett bra exempel på ett forum som anordnats av en av församlingarna. Här fick kvinnor möjlighet att träffas och byta erfarenheter med varandra. Andra verksamheter och kurser är riktade till att ge medlemmarna kunskap och insikt om Sverige, svenska värderingar och normer i samhället. Speciella språkstudier finns i några församlingar som är riktade speciellt till kvinnor och äldre, eftersom de inte på samma sätt som yngre och män är ute i det svenska samhället. Barn och ungdoms - verksamheter bestod mestadels av religionsstudier, men här fanns också någon församling där bland annat idrott fanns som verksamhet. Församlingarnas verksamheter bedrivs både religiöst men även i en social kontext. Det är en plattform dels för att bevara och utveckla medborgares olika kulturella och traditionella bakgrunder, samtidigt som församlingens arbete eftersträvar att bli en del av det svenska samhället. Församlingarna kan därför ses som en brygga mellan det gamla och det nya för sina medborgare. Inledning Det finns 53 församlingar idag i Stor-Stockholm som är muslimska och som mottar ekonomiskt stöd från SST. Dessa har sammantaget medlemmar. Den största församlingen i Stockholm är Svenska Islamiska Unionen som ligger i Järfälla och har medlemmar. Efter det kommer Islamiska förbundet med sina medlemmar. På tredje plats kommer Rinkeby Islamiska Församlingen som har medlemmar. Den minsta församlingen som finns registrerad hos SST har endast 50 medlemmar och det är 5

6 Taklimakan Islamiska Kultur Center som ligger i Spånga (SST, Nämnden för statligt stöd till trossamfunden 2013). Församlingarna ligger utspridda både i innerstaden i Stockholm och i dess förorter. Det finns både sunni-och shiainriktade församlingar. Även om moskéerna är öppna för alla muslimer oavsett etnicitet är det vanligt att olika församlingar ändå är inriktade på vissa etniska grupper med gemensamma bakgrunder. Så är fallet med tre av mina utvalda församlingar i min rapport. Det primära för församlingarna är att föra ut islam till sina medlemmar. Undervisning av koranen ges av de flesta församlingarna till barn/ungdomsgrupper och kvinnor. Församlingarna och moskéerna ger möjlighet för medlemmar att tillsammans samlas under ett och samma tak och känna gemenskap. Församlingarna har även en annan viktig funktion i det svenska samhället. De har ett socialt engagemang och är oftast en länk mellan nyanlända medborgare och svenska myndigheter. Den svenska regeringen ger ekonomiskt stöd till många trossamfund i Sverige. Det ger möjlighet för dessa att driva sin verksamhet och att Sverige kan ha en religiös mångfald. Bakgrundsfakta om stöd till olika trossamfund i Sverige För att ett religiöst samfund ska kunna söka finansiellt stöd från staten krävs det att: Samfundet ska bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. Samfundet är stabilt. Det drivs av en egen livskraft. Det är regeringen som beslutar vilka trossamfund som ska få erhålla statligt stöd. Till sin hjälp har man en statlig myndighet: Nämnden för statligt stöd till trossamfund, SST. Det 6

7 är denna myndighet som har till huvuduppgift att fördela bidragen till trossamfunden (SST 2013:11). Bland trossamfunden finner man en mängd olika grupper såsom frikyrkor, katolska kyrkor, ortodoxa, orientaliska, muslimska, judiska och buddhistiska. Sammanlagt fördelades det under år miljoner kronor till dessa trossamfund (SST 2013:11) Trossamfunden meddelar varje år till SST sitt medlemsantal som finns i deras register och de redovisar även dem som räknas som bidragsgrundande personer, vilka kan vara barn och ungdomar som deltar i olika verksamheter. Medlemsantalet ligger sedan till grund för hur mycket ekonomiskt stöd som trossamfundet kan få. Anledningen till att olika samfund får erhålla statligt stöd från svenska staten beror på att de ska ge möjligheter och förutsättningar för att kunna bedriva en långsiktig religiös verksamhet och möjliggöra gudstjänster, undervisning, själavård och omsorg (SST 2013:11). SST:s uppdrag från regeringen består i att: Förmedla statsbidragen Ge allmänt stöd till trossamfunden Samordna samfundens roll i krisberedskapssamordning Vara ett dialogforum kring bland annat värderingar, respekt och tolerans Vara ett expertorgan åt regeringen när det gäller allmänna trossamfunds-och religionsfrågor och projekt (SST 2013). De islamiska riksorganisationerna De islamiska riksorganisationerna är en sammanslutning av lokala muslimska föreningar och församlingar. Dessa är uppdelade enligt följande: FIFS: Förenade islamiska föreningar i Sverige 7

8 SMF: Sveriges muslimska förbund (SST 2013:31). IKUS: Islamiska kulturcenterunionen i Sverige SIF: Svenska islamiska församlingen BIS: Bosniska islamiska samfundet Islamiska shia samfunden Dessa sex islamiska riksorganisationer har gått samman och blivit en paraplyorganisation som heter Islamiska samarbetsrådet. De har alla rätt att ta emot statsbidrag (SST 2013:31). Min frågeställning: Vad ser det muslimska församlingslivet som sitt viktigaste syfte med sitt arbete i Stor-Stockholm, förutom att föra ut islam, och på vilket sätt når man bäst ut till sina medlemmar? Urval Jag har valt att studera ett antal, i det här fallet 5 muslimska församlingar inom Stor- Stockholm, för att på så sätt få reda på de olika församlingarnas inriktningar och verksamheter. När jag valde ut dessa församlingar utgick jag ifrån tre kriterier: (1) att det skulle finnas en blandning av var de var placerade i Stockholm, (2) att församlingarna skulle ha ett varierande antal medlemmar och (3) att det förekom både shia-och sunnimuslimsk inriktning. Församlingarna är med andra ord strategiskt utvalda eftersom jag vill försäkra mig om validiteten i min forskning. Detta kan kallas för Criterion sampling och innebär att man väljer alla enheter som uppvisar ett speciellt, på förhand valt kriterium (Bryman 2012:419). 8

9 Det kan vara bra att ha i åtanke att samla in information till sin undersökning under en så kompakt tidsperiod som möjligt (Bryman 2012:293). På så vis riskerar man inte att yttre faktorer inverkar differentierat på svaren i enkäten. Församlingarna som jag har valt att kontakta är: Botkyrka Islamiska Kultur Förening Bosniska Islamiska Föreningen Muslim Shia Ithna Asheri Församling Reform och autenticitets föreningen Masjid imam Malek i Stockholm Skandinaviska Islamiska Organisationen Metod/Material Arbetet på min rapport startade med ett möte med två av SST:s medarbetare Max Stockman och Fredrik Brusi. De gav mig information om församlingarna, beskrev sitt arbete gentemot de muslimska församlingarna samt tillhandahöll viktiga kontaktpersoner som jag kunde höra av mig till inom varje församling. Detta underlättade mycket inför kontakterna med församlingarna. Eftersom min uppgift har varit att beskriva församlingslivet inom några muslimska församlingar i Stor-Stockholm valde jag att arbeta fram en enkät som jag sedan skickade ut till dessa församlingar. Jag kontaktade dem innan jag skickade ut mina enkäter, för att kunna beskriva på ett bra sätt hur jag skulle hantera deras svar. Enkäterna besvarades av församlingarnas kanslipersonal. Efter enkätutskicket valde jag även att följa upp svaren med intervjuer. Detta för att få bättre svarsfrekvens och mindre internt bortfall. Enkäternas frågor behövde vara öppna för att respondenterna skulle kunna ge ett så utförligt svar som möjligt. Frågorna hade till huvudsyfte att ge svar på: Vilka verksamheter som bedrevs inom församlingen 9

10 Vilka medlemmar som sökte sig till just den specifika församlingen Om man hade verksamheter med andra trossamfund Ifall man hade verksamheter speciellt inriktade till nytillkomna medborgare i Sverige Vilket förutom utövandet av islam som var det nästa viktigaste syftet med församlingen På vilka sätt församlingarna kommer i kontakt med sina medlemmar Det primära för alla trossamfund i Sverige är ju naturligtvis alla de religiösa värdena de vill föra ut till sina medlemmar, och därför ville jag med min enkät försöka få en inblick i vad som är det näst viktigaste syftet för församlingarna i deras verksamhet här i Sverige. När enkäterna besvarats av församlingarna sammanställde jag dem var och en för sig och gjorde sedan intervjuer för att kunna komplettera min enkät och få vissa frågor mer utförligt beskrivna. Detta möjliggjordes av ett medvetet begränsat urval. I min forskning hoppas jag nå mer djupgående slutsatser. Något som inte skulle vara möjligt i ett alltför brett och oöverskådligt material. Jag valde även att ställa ett par frågor som behövde en mer utförlig presentation av frågan till respondenten vid intervjutillfället. Det kunde vara frågor som exempelvis handlade om, ifall församlingen fått motta hot eller frågor rörande deras ekonomiska förutsättningar. Intervjuerna gjordes både genom att åka till församlingen eller per telefon. Det har varit intressanta och lärorika möten och jag har blivit mycket väl mottagen, vilket har underlättat utförandet av min rapport. Diskussion Det här fem muslimska församlingarna, har verksamheter som har många likheter med varandra. Underlaget är dock för litet för att kunna dra generella slutsatser mellan församlingarna i hela Sverige. Den här studien skulle vara intressant att komplettera med en observerande studie. Fördelen skulle vara om forskaren talade det språk som används i den specifika församlingen och genom det skulle det underlätta för hans eller 10

11 hennes deltagande i verksamheterna. När en rapport skrivs i mer övergripande syfte är det svårt att alltid tolka de svar forskaren får. Ibland kunde jag känna att respondenterna var mycket måna om att svaren i första hand skulle vara politiskt korrekta och låta bra. Det innebär inte att jag påstår att de jag har intervjuat sagt osanningar utan snarare att de ibland förskönar och utelämnar vissa svarsmöjligheter. Ett annat problem vid att samla in material till rapporten var att några församlingar hade dålig svarsfrekvens och därför blev arbetet lite mer tidskrävande än väntat. Operationalisering av begreppet uppsökande verksamhet. Detta begrepp syftar till församlingarnas rekrytering av nya medlemmar. Undersökningen Botkyrka Islamiska Kultur Förening finns ute i Botkyrka och har funnits och varit etablerad sedan Innan dess höll man till i olika lokaler bland annat i Alvik, där man samlades för bön och för att fira högtider. Den har en sunnimuslimsk inriktning. Församlingen startade 1999 byggandet av Fittja moskén och den stod klar Det speciella med denna moské är att den är byggd från grunden. Andra moskéer har oftast flyttat in i redan existerande byggnader som byggts om till moskéer. Den här moskén har både minaret, kupol och en brunn. Arkitekturen är en blandning av modern turkisk - och osmansk-selcukisk byggnadskonst. Bönesalen i moskén är vackert dekorerad med en blåvit keramik och vackra tunga kristall lampor. Dessa är gåvor från Turkiet (Svenska Islam Stiftelsen). Intervju. Foto taget i Fittjamoskén på vice ordförande: Hassan Alp. Fördjupning. Intervju med Hassan Alp och församlingens imam. FOTO: HÉLÈNE GRAPENWALL HÄRNEBO 11

12 Den första moskén i Sverige med böneutrop I år fick Fittja moskén som första moské i Sverige tillåtelse att ha böneutrop från sin minaret till fredagsbönen. Beslutet togs av polismyndigheten, där man ansåg att moskéns läge låg så pass långtifrån att utropet inte skulle störa närliggande bebyggelse. Tillståndet löper ett år i taget och ska omprövas våren Församlingens medlemmar Botkyrka Islamiska Kultur Förening har ett medlemsantal på medlemmar. De flesta som kommer till moskén har sitt ursprung som turkar eller kurder. Här har man en bra samexistens, säger Hassan Alp, församlingens vice ordförande när jag i november besöker församlingen. Församlingens verksamheter riktar sig till turkar och kurder. Imamen kommer från Turkiet och avlönas av den turkiska staten, säger Hassan. Församlingens svaga ekonomi förhindrar dem att själva ha möjlighet att avlöna en imam. Fredagsbönen sker på turkiska, kurdiska eller arabiska. Församlingens verksamheter Församlingens verksamheter riktar sig till alla åldersgrupper. Här studerar man religion, koranläsning, svensk kultur och historia. Dessa verkar i första hand vara riktade till barn mellan 6 och 12 år och kvinnor. Den äldre generationen, pensionärer, får möjlighet att studera svensk samhällskunskap, vilket ska skapa förståelse och ge en lättare integration i Sverige och det svenska samhället. Kvinnor och män har separerade kurser och dessa är välbesökta. Bönen är mest besökt av män. Veckovis anordnas det även aktiviteter för nyanlända medborgare. Syftet med dessa sammankomster är att hjälpa nyanlända till att lära känna sitt nya hemland. I församlingen tar man emot medlemmar inte bara i närområdet utan här finns ett stort uppsamlingsområde för dessa nya medlemmar att komma och få hjälp med asylärenden 12

13 och andra myndighets frågor. Fittja moskén är ofta välbesökt mycket tack vare att den är en av de största i Sverige. Botkyrka Islamiska Kultur Förening samarbetar med Sveriges Islamiska Förbund. De har inget annat samarbete med andra trossamfund. Hotbild I november i år utsattes moskén för vandalism, då stora glasfönster på byggnaden krossades och grisfötter slängdes in. På frågan om moskén utsatts för hot tidigare säger imamen och Hassan Alp att det aldrig förekommit hot mot deras verksamhet. Innan beslutet togs om minaretutrop förekom mindre demonstrationer av ett tiotal personer som var mot böneutropet. Dessa protester skedde under enstaka tillfällen och gick lugnt tillväga. Församlingen har istället mötts av många fler medborgare som stödjer dem. En tydlig gest från icke muslimer är en vas med röda rosor som skickats till moskén efter vandaliseringen med en ursäkt för att sådana händelser sker i Sverige. Församlingen hoppas dock att polisen ska finna förövarna, då församlingen har kameraövervakning av moskén. Församlingens syften Församlingen har som huvudsyfte att verka religiöst men i andra hand att bistå alla sina medlemmar i att hjälpa dem att komma in i det svenska samhället. Vilket man gör både socialt och kulturellt med hjälp av att bland annat anordna studiecirklar. Ekonomi Intäkterna som församlingen får in består bland annat av medlemsavgifter. Medlemmarna bör betala 500 kr per person/ år. Äldre och arbetslösa betalar mindre. Varje år tar församlingen in ungefär kronor i medlemsavgifter. Det gäller för räkneåret 2011(SST 2011). 13

14 Församlingen mottar även gåvor och dessa består bland annat av de pengar som församlingen får in i kollekten, men även donationer från Turkiet förekommer. Den totala kostnaden uppgick till kronor för räkneåret 2011 (SST 2011). För 2011 fick församlingen bidrag från SST på kr. De anser att bidraget från SST är alldeles för litet. Höga elkostnader för att värma upp moskén och försäkringar är ytterst kostsamma för församlingen (SST 2011). Bosniska Islamiska Föreningen i Stockholm ligger i Hallonbergen. Församlingen startade sin verksamhet 1992, men då i lokaler på Kungsholmen. Kriget på Balkan resulterade i att många bosnier flydde från sitt hemland och tog sin tillflykt till Sverige, vilket resulterade i behovet av en egen församling. Den här församlingen vilket hörs på namnet har mest medlemmar, vilka uppgår till 872, från Bosnien och Herzegovina 1. Församlingens inriktning är sunni. Fredagsbönen sker på bosniska. Verksamheter Församlingen har olika typer av utbildningar som riktar sig till alla åldersgrupper inom församlingen. Utbildningarna består i religiös och social undervisning. Dessa utbildningar vänder sig till alla åldersgrupper både barn/ungdom, kvinnor, män och äldre. De äldre inom församlingen ges tillfälle till språkstudier, och eftersom de inte på samma sätt är ute i det svenska samhället, får de en möjlighet att hantera det svenska språket. Den sociala utbildningen vänder sig främst till familjer. Här tar man upp frågor som har att göra med familjelivet, äktenskapet och uppfostran. Det är frågor som uppkommer i vardagslivet men som knyts ihop med religiösa frågeställningar och svar. 1 Medlemsantal från SST för 2011 är

15 Församlingens syften Förutom det religiösa åtagandet som naturligtvis församlingen har att erbjuda sina medlemmar hoppas församlingen att deras existens ska kunna ge en gemensam social tillvaro för sina medlemmar när de bor i ett nytt land. Mustafa Setkic som är ordförande i församlingen säger i den telefonintervjun som vi hade med varandra i december att det är av en stor vikt för medborgarna i ett samhälle att de någonstans kan relatera både psykologiskt men även identitetsmässigt med en grupp människor som har en liknande bakgrund. Han beskriver en begravningsakt, där det var fler än 150 personer som deltog och som var mycket uppskattad. Han upplever det som oerhört viktigt att församlingen finns och kan erbjuda sina medlemmar en plats där de kan inhämta möten med andra med samma bakgrund och kultur. Den sekundära viktigaste anledningen till att församlingen finns är att vara en plattform för medborgare med samma bakgrund att känna gemenskap tillsammans. Kontakter Mustafa Setkic sitter med i det Internationella Interreligiösa rådet under ärkebiskopen där han är en av dem som representerar muslimerna i Sverige. Församlingen har även samtal och bjuder in olika trossamfund speciellt i närområdet Solna/Sundbyberg vid särskilda evenemang. Ett sådant tillfälle var när församlingen firade sitt 10- års jubileum. De har däremot inga speciella engagemang eller hjälp till nyanlända medborgare i Sverige. Deras medborgare/besökare kommer inte bara från närområdet utan från hela Stockholm. Informationen om deras existens sker via muntlig information från medborgarna själva. De har även en egen hemsida. Ekonomi Församlingens medlemsavgifter uppgick 2011 till kronor (SST 2011). Som första trossamfund har de tillsammans med Skatteverket infört att medlemsbidraget tas direkt ut hos medlemmarna via skattsedeln. (7% av förvärvad inkomst per år dras). Bidraget från SST uppgick från 2011 till kronor (SST 2011). Gåvor från 15

16 församlingsmedlemmar hamnade på kr för 2011 (SST 2011). Församlingen avlönar en imam. Muslim Shia Ithna Asheri Församling finns ute i Märsta. Den här församlingen har funnits sedan 1978 och har idag 200 medlemmar 2. I början av 90- talet köpte församlingen en byggnad för att ha som moské och den invigdes Församlingens medlemmar har oftast bakgrund från Östafrika med indiskt påbrå. Deras inriktning är shia muslimsk. Fredagsbönen sker på urdu och svenska. Verksamheter Församlingen har en hel del verksamheter som riktas till deras medlemmar. Verksamhetens inriktning har alltid att göra med religion. Redovisningsansvarige hos församlingen, Salim Govani beskriver vilka typer av verksamheter som finns tillgängliga för medlemmarna i en telefonintervju som vi hade med varandra i december. Barn/ungdomsverksamheterna i åldrarna 7 till 16 år är kopplade till undervisning där böner, historia, moral och etik och gudstjänster är huvudteman. De har en speciell förskoleklass för barn mellan två och sex år varannan vecka. Verksamheten för kvinnorna i församlingen är även den kopplad till islam. Det bedrivs kurser och föreläsningar inför stundande högtider och de har även speciella bönestunder. Varje onsdag finns det möjlighet för kvinnor att träffas och samtala. Under dessa sammankomster läses religiösa texter och de sjunger hymner tillsammans. Församlingen tror att dessa tillfällen är en viktig del i att medlemmar ska få en plats i gemenskap och att det ses som en viktig mötesplats för invånarna. Det bedrivs ingen verksamhet för äldre. Samarbete Församlingen har inga formella möten med andra församlingar, men det förekommer en del informella kontakter, då med kristna kyrkor och även med syrianska ortodoxa 2 Medlemsantal från SST för 2011 är

17 kyrkor i närområdet. Kontakterna har inneburit att de olika församlingarna har tagit initiativ att bjuda in varandra att delta i olika högtider. Vilket ger en möjlighet att kunna dela med sig och få möjlighet att lära känna olika delar av det svenska samhället. Det pågår dock diskussioner hur dessa möten skulle kunna utvecklas och bli fler. I dagsläget finns det ingen verksamhet som har till syfte att hjälpa nyanlända medlemmar i integrations syfte. Dock är man inte helt främmande för att öppna upp för en sådan verksamhet och ifall Sigtuna kommun skulle vara intresserad av att vara med och styra upp ett sådant åtagande så skulle man från församlingens sida vara öppen för förslag. Församlingens medlemmar väljer att delta i församlingen dels för att de flesta medlemmar har liknande bakgrund men de väljer att besöka just den här församlingen även på grund av dess shia inriktning. På frågan hur församlingarna uppsöker sina medlemmar både nya och gamla beskriver Salim att man använder sig av sin hemsida och att man mailar ut information. De har ingen uppsökande verksamhet. Församlingens syfte Församlingens näst viktigaste insats i det svenska samhället är att vara en plattform där deras medlemmar ska få möjlighet att förutom ta del av sin religion även kunna diskutera ifall medlemmarna upplever att de har religiösa problem som är förknippade med att de lever i det svenska samhället. Här får de möjlighet till vägledning för hur de lättast ska kunna minska eventuella troskonflikter. Ett viktigt syfte som församlingen har, säger Salim Govani är att vi vill vara en del av samhället och därmed får bidra till ett bättre samhälle. Ekonomi Församlingens ekonomi består av medlemsavgifter, insamlingar och stöd av SST. Församlingen har inga avlönade imamer. De tar kontakt med andra församlingar vid de tillfällen då de lånar in imamer. Varje vuxen medlem betalar 100 kr per månad. Medlemsavgifterna uppgick under 2011 till kronor. Av SST fick de under 17

18 samma kalenderår ett bidrag på kronor (SST 2011). Församlingen har även ekonomiska utbyten med systerförsamlingar i Europa bland annat i Storbritannien, där det finns församlingar med samma etniska bakgrund. Det förekommer ett visst samarbete och utbyte med dessa. Vandalisering Det har förekommit hot mot församlingen då främst i skadegörelse. Det är inte helt ovanligt att fönster krossas och den typen av skadegörelse blir vi inte i dagsläget speciellt förvånade över, säger Salim Govani. Dock har församlingen inte tagit del av grövre hot. Reform och autenticitets föreningen Masjid imam Malek i Stockholm finns i Hägersten och har funnits som församling i 8 år. Församlingen har 650 medlemmar 3. Abderaouf Elmahri, ordförande i församlingen, berättar att besökare till församlingen inte bara kommer ifrån Stockholm utan även från andra städer. Till församlingen kommer besökarna inte bara för att de delar samma bakgrund och etnicitet utan för att de är intresserade av församlingens arbete. Besökarnas bakgrund är alltså varierande och medlemmarna kommer bland annat från Egypten, Pakistan, Algeriet, Tunisien och Libanon. Fredagsbönen sker på arabiska, svenska och ifall det finns besökare utifrån även på engelska. Deras inriktning är sunni. Verksamheter Församlingen har ett brett utbud av verksamheter som sträcker sig från barn/ungdom till äldre. De vill lägga ett speciellt fokus på verksamheter där man diskuterar frågor som har att göra med solidaritet, religionens roll i samhället, begreppet demokrati, mänskliga rättigheter, kunskap av begreppet medborgarskap och familjerådgivning, säger Elmahri. Det finns speciella barnverksamheter från 5 års ålder. Barnen undervisas i bland annat religion. Barn - och ungdomsverksamheterna sträcker sig upp till 25 års ålder. Dessa grupper vill församlingen inge trygghet genom att fokusera på att prata om 3 Medlemsantal från SST för 2011 är

19 hur det är att leva i Sverige. Det diskuteras tolerans, respekt och trygghet och hur man som muslim kan leva i samhället. Det finns även möjlighet att delta i någon idrott för ungdomarna. Församlingen har även ett familjeråd ett par gånger i veckan där familjer kan få vägledning i frågor som rör barn, uppfostran och religiösa frågor. Det finns kvinnogrupper som träffas ett par gånger i veckan, där de får vägledning i sociala och religiösa frågor sådana som ska göra det lättare för dem att leva i det svenska samhället. En sådan fråga kan handla om synen på kvinnors möjlighet att bära huvudbonaden Hijab. Dessa sammankomster ska ses som ett led i att öka muslimska kvinnors trygghet och självkänsla i samhället. För de äldre medlemmarna i församlingen anordnas det en gång i månaden en sammankomst då de får möjlighet att komma och dricka kaffe tillsammans. Ofta erbjuder församlingen även att de går ut och gör någon aktivitet tillsammans. Andra budskap att förmedla Förutom det religiösa budskapet som församlingen för fram anser de att de vill vara en länk till att förmedla trygghet i samhället och vara en hjälpande hand att förmedla information som underlättar för medlemmarna som bor i Sverige. Deras ambition är att medlemmarna och församlingens arbete ska resultera i att de blir en del av det svenska samhället. Kontakter och samarbete Församlingen har en uppsökande verksamhet. De tar kontakt med migrationsmyndigheter och delar ut broschyrer som beskriver deras arbete eller söker upp besökare via adressregister. De har i nuläget ingen hemsida. 19

20 Församlingen har kontakt med andra trossamfund. De strävar efter att ha bra kontakter med kristna, judiska och andra muslimska trossamfund. De deltar även när SST anordnar verksamheter och möten. Församlingen har inte mötts av hot eller vandalisering. Ekonomi Medlemmarna betalar en gång i månaden medlemsavgifter som varierar mellan kronor. Församlingen har inga avlönade imamer utan lånar in någon när behov finns. Deras ekonomi tillåter inte att avlöna församlingens medlemmar, utan allt arbete inom församlingen sker på ideell basis. Medlemsavgifter uppgick till kr för år Av SST fick de under samma år ett stöd på kronor. I övrigt får församlingen förlita sig på gåvor från medlemmar som uppgick till kr för samma kalenderår ( SST 2011). Församlingen har inga kontakter utanför Sverige. Skandinaviska Islamiska Organisationen har sin verksamhet på S:t Eriksgatan 91 i Vasastan i Stockholm. Här har man funnits sedan 1994 och innan dess hade man en mindre lokal på Torsgatan 48. Församlingen bildades Idag har församlingen upp emot medlemmar 4. Moskén heter Masjid Aysha. Medlemmarna Församlingens medlemmar kommer från många olika länder. De som arbetar inom församlingen har dock bakgrund från Pakistan. Deras inriktning är sunni muslimsk. Församlingen har ingen uppsökande verksamhet. Blivande medlemmar söker sig till församlingen genom att själva vara aktiva och de söker själva efter en passande församling. Många använder sig av församlingens hemsida för att få information, medan andra når församlingen genom att bli rekommenderad den. Besökarna till församlingen kommer från hela Stockholm, Södertälje, Norrtälje och Uppsala. Anledningen till att man oftast väljer att besöka eller tillhöra den här församlingen grundar sig på, tror ordförande i församlingen Muhammed Akhlaq Chaudry att församlingen är opolitisk och 4 Enligt SST för 2011 var medlemsantalet

Muslimska församlingar i Stockholm:

Muslimska församlingar i Stockholm: Muslimska församlingar i Stockholm: Etnicitetens roll och påverkan Rapport HT2013 Stockholms universitet Författare: Fayyad Assali Kursledare: Martin Säfström Sammanfattning: I dagens Sverige har mångfald

Läs mer

Nämnden för statligt stöd till trossamfund

Nämnden för statligt stöd till trossamfund 1 (7) PM 2015-11-18 Diarienummer PM om samverkan med trossamfund Beskrivning och bakgrund Enligt Operativa chefens beslut, A-100/2015, om migrationsverkets arbete med frivilligorgansationer, som utgår

Läs mer

Kommittédirektiv. Utbildning för imamer. Dir. 2008:66. Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2008

Kommittédirektiv. Utbildning för imamer. Dir. 2008:66. Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2008 Kommittédirektiv Utbildning för imamer Dir. 2008:66 Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska kartlägga och analysera de behov av utbildning för

Läs mer

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor.

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor. Socialdemokraternas manifest för kyrkovalet 20 september 2009 i Svenska kyrkan i Eskilstuna Vi socialdemokrater tror att människor är sökare av olika slag. Sökandet måste få en möjlighet att komma till

Läs mer

,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#

,!$-.&%'2## #####+!0*6!&#-33# ,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#!""#$%"!&'%(# )*&#%&+!"!#$!,#,!$-.&%"'#-/0# $123.('4%#&1""'40!"!&# '#"&-33%$)52,!2# '22!07(( )89:9;#

Läs mer

Politikens inriktning trossamfund ur Budgetpropositionen 2016

Politikens inriktning trossamfund ur Budgetpropositionen 2016 Politikens inriktning trossamfund ur Budgetpropositionen 2016 Utgiftsområde 17 2.6.2 Trossamfund Trossamfunden spelar en viktig roll i vårt samhälle i flera hänseenden. Många människor finner mening med

Läs mer

Staten och imamerna - Religion, integration, autonomi (SOU 2009:52)

Staten och imamerna - Religion, integration, autonomi (SOU 2009:52) UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 09-431/2595 SID 1 (6) 2009-03-30 Handläggare: Kicki Tepphag Olson Telefon: 08-508 33 690 Utbildningsnämnden 2009-08-20 Staten och imamerna - Religion, integration,

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0 Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Version 3.0 Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

Sveriges Islamiska Skolor

Sveriges Islamiska Skolor Sveriges Islamiska Skolor 2008 SIS, Sveriges Islamiska Skolor SIS veriges Islamiska Skolor, som förkortas SIS, är en intresseorganisation för fristående skolor i Sverige som har muslimsk inriktning eller

Läs mer

Riktlinjer för bidrag för föreningsverksamhet. Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för bidrag för föreningsverksamhet. Hudiksvalls kommun Riktlinjer för bidrag för föreningsverksamhet Hudiksvalls kommun Bidrag till föreningsverksamhet Gäller från och med januari 2014. Innehåll Punkt Inriktning 1 Allmänna bestämmelser 2 Förening... 2 Bidrag

Läs mer

Råd och riktlinjer för muslimska barn/elever i Jönköpings kommuns skolor

Råd och riktlinjer för muslimska barn/elever i Jönköpings kommuns skolor Råd och riktlinjer för muslimska barn/elever i Jönköpings kommuns skolor Överenskommelser mellan skolan och de muslimska församlingarna i Jönköping Stödmaterial för skolorna läsåret 2010/2011 Uppdaterat

Läs mer

Bosniakiska Islamiska Samfundet BIS STADGAR STADGAR

Bosniakiska Islamiska Samfundet BIS STADGAR STADGAR Bosniakiska Islamiska Samfundet BIS 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Bosniakiska Islamiska Samfundet, nedan kallad BIS, är islamiskt samfund som består av bosniaker och andra muslimer i Sverige, organiserade

Läs mer

Föreningen Islamiska Skolan i Göteborg

Föreningen Islamiska Skolan i Göteborg Föreningen Islamiska Skolan i Göteborg R ömosseskolan är en skola som präglas av gemenskap, öppenhet och trygghet. Vi ser det som vår uppgift att skapa en skola där alla elever känner att de är lika mycket

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Rapport till Svenska kyrkan i Göteborg mars 2012

Rapport till Svenska kyrkan i Göteborg mars 2012 -research SKOP genomför regelbundna undersökningar bland invånarna i Göteborgs stad. Mellan den 16 och intervjuade 5 personer på uppdrag av bland andra. Resultaten redovisas i denna rapport som i SKOP:s

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

Till religionsprovet fredag vecka 50

Till religionsprovet fredag vecka 50 Till religionsprovet fredag vecka 50 Provet kommer vara precis som vanligt, där det finns fakta, ord och resonemangsdel. Allt detta har vi gått igenom i klassen! Islam betyder att lyda Gud. En person som

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Vill du vara med och skapa historia? Sedan juni 2012 pågår ett arbete som ska ge invånarna i Västra Götalandsregionen

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Bidragsregler i Skara kommun

Bidragsregler i Skara kommun Kultur- och fritidsnämnden Bidragsregler i Skara kommun Skara kommun har ett stort och rikt föreningsliv där kommuninvånarna har möjlighet att hitta just den förening som är anpassad efter individens önskemål

Läs mer

Skolans/ förskolans sätt att hantera värdegrundsfrågor.

Skolans/ förskolans sätt att hantera värdegrundsfrågor. Skolans/ förskolans Värdegrunds arbete i den mångkulturella förskolan Sven-Göran Isaksson 2010-04-29 Sammanfattning; Rapporten du har framför dig handlar om värdegrundsarbete på en mångkulturell förskola.

Läs mer

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala)

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala) Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala) MENINGSFULLHET-SÄKERHET-KUNSKAP-HOPP-ANSVAR-MOD-RESPEKT-OMTANKE Innehållsförteckning Din trygghet sid. 3 Frivilliga resursgrupper sid. 3 Medlemsvård,

Läs mer

Ansökan om bidrag för Handikappanpassning av lokaler

Ansökan om bidrag för Handikappanpassning av lokaler Ansökan om bidrag för Handikappanpassning av lokaler Instruktioner: Läs igenom utdraget ur tillämpningsföreskrifterna nedan. Förvissa dig om att den sökande församlingen är bidragsberättigad, bl a att

Läs mer

Handlingsplan för mångfald

Handlingsplan för mångfald Handlingsplan för mångfald Nämnden för individ- och familjeomsorg 2014 2016 Antagen av nämnden för individ- och familjeomsorg 2014-02-18 2 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Varför mångfald?... 3 Definition

Läs mer

PROPOSITION 2013:1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012. Se bifogad handling.

PROPOSITION 2013:1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012. Se bifogad handling. PROPOSITION 2013:1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 Se bifogad handling. Distriktsstyrelsen föreslår Distriktsårsmötet att: fastställa verksamhetsberättelsen 2012 PROPOSITION 2013:2 Preliminär verksamhetsplan

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Riktlinjer för bidrag för föreningsverksamhet. Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för bidrag för föreningsverksamhet. Hudiksvalls kommun Riktlinjer för bidrag för föreningsverksamhet Hudiksvalls kommun Bidrag till föreningsverksamhet Gäller från och med januari 2014. Innehåll Punkt Inriktning 1 Allmänna bestämmelser 2 Förening... 2 Bidrag

Läs mer

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Sida 1 VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Förbundsstämman 2011 antog värdegrunden för Civilförsvarsförbundets verksamhet på lokal, regional och nationell nivå med där ingående värden rangordnade i den

Läs mer

LEDARSKAP OCH DEMOKRATI

LEDARSKAP OCH DEMOKRATI LEDARSKAP OCH DEMOKRATI En utbildning för aktiva unga inom trossamfunden Hösten 2015 anordnar DemokratiAkademin på uppdrag av SST ett interreligiöst ledarskapsprogram med fokus på demokrati och mänskliga

Läs mer

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet MÅNGFALD Arbetsmaterial Etnicitet Inledning Svensk innebandy är en del av Sverige och det svenska samhället. Det finns innebandyföreningar i över 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Bland dessa 1 100

Läs mer

HANDLINGSPLAN. Här nedan förklaras de olika stegen i mallen:

HANDLINGSPLAN. Här nedan förklaras de olika stegen i mallen: HANDLINGSPLAN För att arbeta med strategierna behövs en handlingsplan med olika insatser. Svenska Kyrkans Unga har en del kampanjer som sker varje år och sedan en verksamhetsinriktning från Stora årsmötet.

Läs mer

Förvaltningen föreslår att föreningen beviljas kronor.

Förvaltningen föreslår att föreningen beviljas kronor. Sammanställning över sökande föreningar för föreningsbidrag 2014 1. Tensta kvinno- och tjejjour Föreningens verksamhet riktar sig till kvinnor och flickor som är eller har varit utsatta för våld. Målet

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Välkomna! www.ljk.se

Välkomna! www.ljk.se Välkomna! www.ljk.se Loredana Jelmini Varumärke Identitet så som ni när, med styrkor och svagheter Image bilden av er, den ägs av gästen och är alltid utifrån dennes perspektiv och således alltid sann

Läs mer

Volontärbarometern 2011

Volontärbarometern 2011 Volontärbarometern 2011 Volontärbyråns årliga undersökning om volontärer och vad de får ut av sitt engagemang Vanja Höglund Volontärbyrån 2011 Någon frågade Har vänner som volontärjobbat och sett till

Läs mer

Församlingsinstruktion Skäggetorps församling

Församlingsinstruktion Skäggetorps församling Församlingsinstruktion Skäggetorps församling Församlingsinstruktion Världen vi lever i omvärldsbeskrivning Skäggetorps församling utgörs av stadsdelen Skäggetorp och Tornby och ett område norr om järnvägen

Läs mer

Råd och riktlinjer för muslimska barn/elever i Jönköpings kommuns skolor

Råd och riktlinjer för muslimska barn/elever i Jönköpings kommuns skolor Råd och riktlinjer för muslimska barn/elever i Jönköpings kommuns skolor Överenskommelser mellan skolan och de muslimska församlingarna i Jönköping Stödmaterial för skolorna läsåret 2011/2012 Uppdaterat

Läs mer

Handlingsplan Stadsdelsutveckling

Handlingsplan Stadsdelsutveckling Kommunstyrelsen Datum 0 (12) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd Helena Andersson Tsiamanis 016-710 22 79 ESKILSTUNA KOMMUN Handlingsplan Stadsdelsutveckling 2012-2015 Remiss Yttranden ska lämnas

Läs mer

STADGAR FÖR UNIVERSAL KRISTNA RÅD (UKR)

STADGAR FÖR UNIVERSAL KRISTNA RÅD (UKR) STADGAR FÖR Antagna den 06 oktober 2012 2 1 Organisation (Namn och identitet), förkortat UKR, är en kristen- och en ekumenisk organisation, är en ideell, opolitisk förening och ett samarbetsorgan för Trossamfundet

Läs mer

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven Religionskunskap Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Redovisning av den utvidgade dialogen med trossamfunden i syfte att ytterligare stimulera arbetet med demokrati och demokratiska värderingar och

Redovisning av den utvidgade dialogen med trossamfunden i syfte att ytterligare stimulera arbetet med demokrati och demokratiska värderingar och Redovisning av den utvidgade dialogen med trossamfunden i syfte att ytterligare stimulera arbetet med demokrati och demokratiska värderingar och motverka antidemokratiska yttringar i samhället. DEMOKRATIN

Läs mer

Islams trosbekännelse

Islams trosbekännelse Islam Islams trosbekännelse Det finns ingen gud utom Gud (=Allah på arabiska) och Muhammed är hans profet (sändebud) Laa ilaaha illal-lah Muhammadun Rasoolullaah Profeter Adam första människan och profeten

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Tacksamhet till Allah och frid och välsignelser över profeten Muhammad, hans familj och följesslagare.

Tacksamhet till Allah och frid och välsignelser över profeten Muhammad, hans familj och följesslagare. Tacksamhet till Allah och frid och välsignelser över profeten Muhammad, hans familj och följesslagare. Moskén inom islam tillhör det första muslimska stiftelse som hade flera unika roller under islam civilisationshistoria

Läs mer

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS BARN OCH UNGDOMSORGANISATION (UKJK-BUO)

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS BARN OCH UNGDOMSORGANISATION (UKJK-BUO) STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS Antagna den 25 augusti 2012 2 1 Organisation (Namn och identitet) UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS, förkortat UKJK-BUO är ett kristet Barn och Ungdomsorganisation,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

praktikan RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN

praktikan RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN 1951 fick Sverige sin första religionsfrihetslag vilket bl a innebar att man ej var skyldig att tillhöra något trossamfund. Senare kom också frågan om stat och kyrka upp på dagordningen

Läs mer

Svensk Senegambisk Trossamfund ( SSGT ) STADGAR. Svensk Senegambisk Trossamfund ( SSGT ) STADGAR

Svensk Senegambisk Trossamfund ( SSGT ) STADGAR. Svensk Senegambisk Trossamfund ( SSGT ) STADGAR Svensk Senegambisk Trossamfund ( SSGT ) 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Svensk Senegambisk Trossamfund, nedan kallad SSGT, är Islamiskt samfund som består av senegambier och andra muslimer i Sverige, organiserade

Läs mer

Bidragsnormer för föreningar och organisationer

Bidragsnormer för föreningar och organisationer 1 (7) Typ: Bestämmelse Giltighetstid: Version: 2.0 Fastställd: KF 2014-04-16, 20 Uppdateras: Barn, kultur- och utbildningsnämnden lämnar bidrag till olika föreningar och organisationer som bedriver barn-

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

Samverkan i Laxå kommun

Samverkan i Laxå kommun Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Plan för etnisk mångfald 2007 2009

Plan för etnisk mångfald 2007 2009 BILAGA 20 Plan för etnisk mångfald 2007 2009 Vårdtagarperspektiv Personalperspektiv Äldrenämnden 2007-10-31 2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Vidtagna åtgärder enligt tidigare handlingsplaner 4 Nuläget

Läs mer

Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter SID 1(9) Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter Judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar är de fem erkända nationella minoriteterna

Läs mer

Frivillighet på modet!

Frivillighet på modet! Frivillighet på modet! Maj 2008 Inledning Forum för Frivilligt Socialt Arbete har gått igenom alla kommunernas hemsidor för att få en bild av hur kommunerna arbetar med frivilligarbete knutet till välfärdens

Läs mer

Föreningsbidrag sammanställning av inkomna ansökningar

Föreningsbidrag sammanställning av inkomna ansökningar Föreningsbidrag 2016 - sammanställning av inkomna ansökningar Nedan presenteras samtliga föreningar som har ansökt om föreningsbidrag för verksamhetsåret 2016. Först listas de 22 föreningar som föreslås

Läs mer

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens syfte är att främja

Läs mer

Förslag på ny fördelning av medlemsintäkter

Förslag på ny fördelning av medlemsintäkter Förslag på ny fördelning av medlemsintäkter Organisationsbidrag Ett organisationsbidrag ska betalas ut till Regionförbunden. Organisationsbidraget är 3000 sek. Organisationsbidraget ska täcka kostnader

Läs mer

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet MÅNGFALD Arbetsmaterial Etnicitet 1 Inledning Svensk innebandy är en del av Sverige och det svenska samhället. Det finns innebandyföreningar i över 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Bland dessa 1 100

Läs mer

SÄKERHET OCH KRISBEREDSKAP I SVERIGES MOSKÉER

SÄKERHET OCH KRISBEREDSKAP I SVERIGES MOSKÉER SÄKERHET OCH KRISBEREDSKAP I SVERIGES MOSKÉER 3 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4 LISTA PÅ MEDVERKANDE I FÖRSTUDIEN 6 SVERIGES MUSLIMSKA TROSSAMFUND 7 FÖRORD 10 INLEDNING 12 MOSKÉER OCH MUSLIMER DRABBAS AV YTTRE

Läs mer

Integrationsplan. Stenungsunds kommun

Integrationsplan. Stenungsunds kommun Integrationsplan Stenungsunds kommun Typ av dokument Plan Dokumentägare Sektorchef Stödfunktioner Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Tillsvidare Beslutsdatum 2016-11-14< Framtagen av Beredning

Läs mer

Policy för föreningsbidrag och kommunal medfinansiering

Policy för föreningsbidrag och kommunal medfinansiering Policy för föreningsbidrag och kommunal medfinansiering Antagen av kommunfullmäktige 26 oktober 2016, 2016KS/0069 Innehåll Inledning... 3 Vägledande princip den kommunala kompetensen... 3 Riktlinjer och

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Vård och omhändertagande vid livets slutskede Religionshänsyn och bemötande

Vård och omhändertagande vid livets slutskede Religionshänsyn och bemötande Vård och omhändertagande vid livets slutskede Religionshänsyn och bemötande Välkommen till en angelägen fortbildningsserie! För Dig som möter personer i livets slutskede, ASIH personal, äldreomsorgspersonal

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

! Namn: Det finns ungefär 1,3 miljarder muslimer i världen. I Sverige bor det ungefär

! Namn: Det finns ungefär 1,3 miljarder muslimer i världen. I Sverige bor det ungefär Islam Det finns ungefär 1,3 miljarder muslimer i världen. I Sverige bor det ungefär 350 000 muslimer. Islam betyder att lyda Gud. En person som tror på islam kallas muslim. Tro Gud (Allah) skapade världen.

Läs mer

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Workshop den 19 maj 2014 under ledning av Hans Lorentz, fil dr Forskare och lektor i pedagogik vid

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 9 sept 2008 Strategi för mångfald och integration Inledning Integrationspolitik berör hela befolkningen och hela

Läs mer

...till jordens yttersta gräns. Pingstkyrkan Kungsbacka i världen

...till jordens yttersta gräns. Pingstkyrkan Kungsbacka i världen ...till jordens yttersta gräns. Pingstkyrkan Kungsbacka i världen Jesus sa; Gå ut i hela världen och gör alla folk till lärjungar. Det är vad ordet mission innebär. Ingen församling kan göra detta själv,

Läs mer

Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering (GRC) söker en. Till projekten Göteborg mot islamofobi och Normkritisk integrationsarbete.

Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering (GRC) söker en. Till projekten Göteborg mot islamofobi och Normkritisk integrationsarbete. Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering söker: Projektmedarbetare Till projekten Göteborg mot islamofobi och Normkritisk integrationsarbete. Om tjänsten Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Islam. Gud, profeter, människor, troslära, heliga plaster, symboler

Islam. Gud, profeter, människor, troslära, heliga plaster, symboler Islam Gud, profeter, människor, troslära, heliga plaster, symboler Gud Guds namn: Allah Guds egenskaper Gud är en, det finns bara en enda Gud, monoteism Gud finns i en annan dimension (osynlig) Gud har

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Mitt arbetshäfte om religion.

Mitt arbetshäfte om religion. Mitt arbetshäfte om religion. Centralt innehåll: Några högtider, symboler och berättelser ur kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.

Läs mer

Muslim. Den som tillhör islam kallas för muslim.

Muslim. Den som tillhör islam kallas för muslim. ISLAM Historia Muslim Den som tillhör islam kallas för muslim. Koranen Helig bok inom islam. Ordet Koran kommer från det arabiska ordet al-ouran som betyder läsning. Koranens kapitel kallas suror. Det

Läs mer

en modell för arbetsträning och praktik en diakonal metod för förändring ett koncept för Svenska kyrkans församlingar

en modell för arbetsträning och praktik en diakonal metod för förändring ett koncept för Svenska kyrkans församlingar en modell för arbetsträning och praktik en diakonal metod för förändring ett koncept för Svenska kyrkans församlingar Ett meningsfullt arbetsliv för alla S:t Mary är ett initiativ och en metod för att

Läs mer

Om det ideella arbetets betydelse

Om det ideella arbetets betydelse Om det ideella arbetets betydelse Vem äger det ideella arbetet? Omfattning av ideellt arbete 1992 2009. Andel (%) av den vuxna befolkningen totalt samt efter kön Män Kvinnor Totalt 1992 52 44 48 1998 53

Läs mer

Rapport Projekt Mångfald på familjerådgivning och familjecentral

Rapport Projekt Mångfald på familjerådgivning och familjecentral Rapport Projekt Mångfald på familjerådgivning och familjecentral Projekt Mångfald på familjerådgivning och familjecentral Projekt Mångfald på familjerådgivning och familjecentral är ett ettårigt projekt

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Röingegården Röinge Rapport 20141017 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Copyright Brottsanalys 2014

Copyright Brottsanalys 2014 Copyright Brottsanalys 2014 BROTTSA ALYS Alice Bah Kuhnke vill använda muslimsk expertis Kulturdepartementet har tidigare anordnat ett dialogmöte med en rad organisationer och trossamfund för att diskutera

Läs mer

TVÅ SPRÅK ELLER FLERA?

TVÅ SPRÅK ELLER FLERA? TVÅ SPRÅK ELLER FLERA? Råd till flerspråkiga familjer De råd som ges i den här broschyren grundar sig på aktuell kunskap om barns tvåspråkiga utveckling och bygger på de senaste forskningsrönen, förslag

Läs mer

SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN

SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN INLEDNING Svenska Kyrkans Ungas förbundsstyrelse har fått i uppdrag från Stora årsmötet att formulera en marknadsföringsplan för organisationen som tillgodoser

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 1 Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 2 Fritid Det traditionella föreningslivet upplevs som ett hinder med stora krav för medverkan, ibland annat vad gäller långsiktiga åtaganden och

Läs mer

DIAPRAXIS. En sammanfattning av en metodhandbok för interkulturellt och interreligiöst socialt arbete. Juni 2013. Johan Gärde

DIAPRAXIS. En sammanfattning av en metodhandbok för interkulturellt och interreligiöst socialt arbete. Juni 2013. Johan Gärde DIAPRAXIS En sammanfattning av en metodhandbok för interkulturellt och interreligiöst socialt arbete Juni 2013 Johan Gärde 1 DIAPRAXIS En sammanfattning av en metodhandbok INNEHÅLL 1. Kort bakgrund och

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 Öppna förskolan Familjecentralen Noltorps enhet ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar Beskrivning

Läs mer

5.15 Religion. Mål för undervisningen

5.15 Religion. Mål för undervisningen 5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,

Läs mer

1. Undervisning i religion och livsåskådningskunskap i den grundläggande utbildningen

1. Undervisning i religion och livsåskådningskunskap i den grundläggande utbildningen 1 OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I denna anvisning beskrivs de bestämmelser om undervisningen

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

REGLER FÖR FÖRENINGSBIDRAG 2

REGLER FÖR FÖRENINGSBIDRAG 2 REGLER FÖR FÖRENINGSBIDRAG 2 Att starta förening 3 Föreningens verksamhet 3 Utbildning 4 Föreningens anläggningar 5 Övriga bidrag 6 Begränsningar för bidragsgivning 6 KONTAKT 7 REGLER FÖR FÖRENINGSBIDRAG

Läs mer

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår En praktisk handledning för de som vill bilda en ny förening, som vill ansluta en redan befintlig förening eller som redan är anslutna till EFK UNGs Bidragsspår

Läs mer