AKTUELLT. jobbpakt. för unga. Var med och påverka. genom EIO:s medlemspanel. io.se. Vi finns alltid på

Transkript

1 AKTUELLT INFORMATION INFORMATION TILL TILL ELEKTRISKA ELEKTRISKA INSTALLATÖRSORGANISATIONENS INSTALLATÖRSORGANISATIONENS MEDLEMMAR MEDLEMMAR NR NR Vi på EIO ska bli ännu bättre på att lyssna på medlemsföretagen och har därför beslutat att bygga upp en panel av medlemsföretag som kontinuerligt får svara på frågor från EIO. Vi vill öka dialogen med medlemsföretagen så vi kan förstå behoven ännu bättre. Syftet är att utveckla EIO:s arbete ytterligare i linje med vad medlemsföretagen vill, säger Jan Siezing. jobbpakt Var med och påverka för unga genom EIO:s medlemspanel foto: lars-göran hedin EIO arbetar Ungdomsarbetslösheten redan idag med undersökningar är hög, till och elteknikbranschen företag via e-post, och är i inget slutet undantag. av enkäten kan medlemsföretagen när det gäller vissa frågor, men du välja om du vill vara med i medlemspanelen. EIO vill infria regeringens förslag om jobbpakt för unga. Sid 10. medlemspanelen är en mer strategisk satsning. Resultaten från undersökningarna kommer Syftet med medlemspanelen är att åstadkomma förbättringar för organisationen med som Novus tar fram åt EIO och som alla med- kommuniceras löpande på en särskild hemsida medlemmarnas Snart åsikter startar som utgångspunkt, säger lemmar i panelen har tillgång Avtal till Inför Jan Siezing. Om du är intresserad av att påverka EIO:s arbete ska du tacka ja till att vara att det blir lättare för EIO att arbeta med opini- Ett annat argument för medlemspanelen är EIO:s branschanpassade utbildning Installationsavtalet måste elektrikerlegitimation i elteknik- framöver spegla att den gemensamma nämnaren med i EIO-panelen. Vi är utbildade Resultaten elektriker, kommer nu att behöver bli vi onsbildning bli lika när vi klart och tydligt kan lyfta branschen inte längre är kabeldragning och viktiga styrmedel professionella vid beslutsfattande som chefer, inom säger EIO. Christer fram Ferm var våra medlemsföretag, och därmed installation, utan kvalificerade lösningar För panelens som tillsammans medlemmar med rör det Fredrik sig om Jonsén presenterar en majoritet av elteknikbranschen, står i olika Läs mer inom elteknik. Sid 14. fyra-fem EIO:s kortare historiska undersökningar satsning. per Sid år, där 5. de frågor, säger Henrik Nygård, EIO:s kommunikationschef. på sid3 viktigaste frågorna prioriteras. EIO samarbetar med undersökningsföretaget Om du redan nu vill anmäla dig till Novus i det här arbetet. I januari skickas en stor EIO:s medlemspanel, skicka ett mejl till: Läs mer medlemsundersökning ut till samtliga medlems- sofia.pettersson@eio.se. på sid 2 EIO-AKTUELLT nr foto: joel nilsson io.se Vi finns alltid på

2 ledaren Flera kommuner får ELRÄTT julgran foto: daniel roos under hösten har vi lagt mycket energi i arbetsgruppen Modernt Avtal med SEF. Vi är i slutfasen av arbetet, och förhoppningen är att det ska finnas en grund för samsyn för lönsamma och konkurrenskraftiga företag på nya marknader som kan erbjuda trygga anställningar. När vi nu snart går in i avtalsrörelsen 2013 hoppas jag att vi kan lösa någon av dessa frågor. Mot bakgrund av den kraftigt försämrade marknaden och vårt fortsatta arbete med Moderna Avtal är det önskvärt att vi får en längre avtalsperiod. Vi behöver stabilitet i den marknadsutveckling som råder. idag för vi samtal med Anders Borg och Hillevi Engström angående jobbpakten för unga. Vi vet att ungdomsarbetslösheten är hög, särskilt i vår egen bransch. Därför är det glädjande att även regeringen har sett hinder i vårt kollektivavtal som begränsar våra möjligheter att ge ungdomar jobb. Deras uttryckliga önskemål i jobbpakten är att parterna på arbetsmarknaden öppnar och tillämpar sina avtal för bredare grupper av unga. Särskilt betonar regeringen att parterna bör se över avtal som till exempel begränsar sig till individer endast från branschens gymnasieprogram. ytterligare en offensiv och historisk satsning som vi gör är att lansera branschanpassad ledarskapsutbildning. Med den tar vi nästa steg i branschens strukturomvandling inom ramen för ELRÄTT har vi pratat om vikten av att kompetensutveckla och arbeta med modern teknik. Målet med ledarskapsutbildningen är utveckla ledarskapet i våra företag så att chefer och företagsledare är väl rustade för den nya verksamheten, nya kompetenser och nya kundgrupper. Första ledarskapsprogrammet startar andra kvartalet Anmäl ert intresse redan idag! Till sist önskar jag er alla en riktigt god jul och gott nytt år! Jan Siezing, vd jan.siezing@eio.se NYTT FRÅN Ljusslingan med LED-belysning består av en ny typ av ljuskälla med sockel B22d som annars används för industriellt bruk. i år skänker eio och Sveriges Elgrossister (SEG) en julgran med LEDbelysning till totalt sex kommuner i landet. Samtidigt skickar vi ut ett pressmeddelande till lokalpressen för att väcka intresset för modern elteknik. Ljusslingan består av ny typ av ljuskälla med sockel B22d som gör att det går snabbt och smidigt att montera lampan med enhandsfattning. Våra ELRÄTT-medlemmar i varje kommun har fått färdiga annonsmallar som kan användas för egna annonser i samband med julaktiviteten. Själva annonsen bekostas av ELRÄTT, som medlem betalar du enbart annonsplatsen. De kommuner som får stämningsfullt ljus från en ELRÄTT julgran är Kristianstad, Jönköping, Gävle, Borås, Halmstad, Karlstad. Kontakta Johan Martinsson, tel: , e-post: johan.martinsson@eio.se. Om du vill annonsera hör du bara av dig till vår reklambyrå Clara så hjälper de dig utan kostnad. Kontakta Ulrika, e-post: ulrika@clara.se. SEK Handbok 413, utgåva 4, 2012 Skyddsutjämning i byggnader. Den här handboken beskriver skyddsutjämningens syfte och principer och ger vägledning om hur skyddsutjämning utförs i praktiken. Den fjärde utgåvan är helt omarbetad vad gäller fordringar, terminologi och omfattning. Innehållet omfattar potentialutjämning skyddsutjämning som är avsedd att skydda mot elchock. 35 sidor. Medlemspris: 392 kr. Ord. pris: 451 kr. Beställ på AKTUELLT INFORMATION TILL ELEKTRISKA INSTALLATÖRSORGANISATIONENS MEDLEMMAR NR REDAKTÖR: Annika Möllström, , annika.mollstrom@eio.se Produktion: Enestedt & Co Ansvarig utgivare: Henrik Nygård, , henrik.nygard@eio.se Webbadress: För uppdatering av medlemsuppgifter, frågor om lösenord och liknande, kontakta Åsa Anderberg, , asa.anderberg@eio.se Vi finns alltid på: 2 Vi på EIO ska bli ännu bättre på att lyssna på medlemsföretagen och har därför beslutat att bygga upp en panel av medlemsföretag som kontinuerligt får svara på frågor från EIO. EIO-AKTUELLT nr Vi vill öka dialogen med medlemsföretagen så vi kan förstå behoven ännu bättre. Syftet är att utveckla EIO:s arbete ytterligare i linje med vad medlemsföretagen vill, säger Jan Siezing.

3 Ali Fegan från Uppdrag Granskning berättar om de uppmärksammade avsnitten om usla arbetsvillkor. Dan Sjöblom, Konkurrensverket, Ola Månsson Sveriges Byggindustrier, Katarina Novak Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, Thord Ingesson LO i paneldebatt. Konkurrens på schyssta villkor Nu tar sammanlagt 18 organisationer nya krafttag för att skapa konkurrens på schyssta villkor med vita jobb. ELRÄTT och Samhällsbyggnadssektorns Etiska Råd är två exempel som visar hur EIO aktivt arbetar med frågorna. den 13 november samlades samtliga till konferens på Näringslivets Hus i Stockholm. Arbetsmiljöverket inledde med att tala om den förändrade arbetsmarknaden med fler småföretag och långa entreprenörskedjor. Svårigheten är att lokalisera, informera och inspektera i det nya landskapet. Generaldirektör Mikael Sjöberg beskrev situationen: Den grå sektorn är ett större problem än den helt svarta sektorn som är direkt kriminell. Grå företag med bristande arbetsmiljö är ett hot mot den svenska modellen eftersom de konkurrerar ut seriösa företag. Sjöbergs lista på åtgärder handlade om att registrera utländska företag, ökad myndighetssamverkan, anpassad svensk modell, Lagen om offentlig upphandling (LOU), beställaransvar och obligatoriska ID-kort. därefter tog Ola Månsson, vd i Sveriges Byggindustrier, över stafettpinnen och talade för sin egen organisation men också för EIO och VVS-företagen. Vår vision är ett hållbart samhällsbyggande i världsklass. Vi vill vara en bransch dit ungdomar vill söka sig och där vi visar en omtanke om individen. Vi har tuffa krav på medlemskap och är man medlem så ställer man upp på våra värderingar. månsson lyfte fram olika åtgärder för att få bort aktörer som inte kan anses seriösa. VVS-företagen har arbetat med kampanjen Säker vatten. EIO har profilprojektet ELRÄTT och tillsammans är vi stiftare till Samhällsbyggnadssektorns Etiska Råd dit man kan vända sig för att få företag prövade mot rådets etiska regler. Vi tar nu ett steg till, där vi med olika insatser för våra medlemsföretag ska öka dialogen kring vad som är lagligt kontra vad som är lämpligt med en gemensam uppförandekod som grund. Tillsammans med den arbetsmiljösatsning vi gör i branschen ska det leda till att man med stolthet gör bra affärer, leder spännande projekt och samtidigt känner sig säker på sin arbetsplats. Just nu arbetar Sveriges Byggindustrier med att förändra attityder till svartarbete i alla led. För medlemmar handlar det om utbildning i affärsetik och uppförandekoder, ID06 och oannonserade platsbesök. På beställarsidan handlar det om att arbeta med attityder och kunskap för att minska intresset att anlita oseriösa aktörer: ROT-avdraget har varit ett bra verktyg som har gett effekt. Nu pratar folk om vad de har gjort hemma, istället för vem man ska vända sig till för att få jobbet gjort momsfritt. även facket som representerades av Tord Ingesson på LO oroade sig för osund konkurrens med svartarbete och ekonomisk brottslighet. Den som arbetar svart, arbetar på 1800-talet. Det finns ju inga försäkringar som gäller. Tillgång till svart arbetskraft leder till högre arbetslöshet och lägre utbildning. Det här belyste även journalisterna från Uppdrag Granskning genom att visa två av sina uppmärksammade avsnitt som handlar om usla arbetsvillkor för papperslösa och andra som saknar alternativ. De konstaterade att det finns att göra för redaktionen även framöver, eftersom problemen kvarstår. Till sist summerade Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom genom att rada upp negativa effekter som osund konkurrens leder till: sämre villkor, sämre utbud, lägre kvalitet, högre priser och minskande innovationstakt. Samtidigt öppnar Konkurrensverket och andra talare dörren för fortsatt internationell konkurrens: Vi ser gärna fler utländska anbudsgivare i Sverige. Det gör att alla måste anstränga sig i sina anbud, avslutade Dan Sjöblom. text och foto: annika möllström EIO-AKTUELLT nr

4 foto: mli foto foto: hans nyblom Kundföretagen lovordar belysningsseminariet när eio och Sveriges Elgrossister (SEG) arrangerade seminariet om ny belysning för medlemmar och kundföretag tog Småland Airport chansen direkt. Driftchefen Mikael Lehtonen sparar inte på orden när han sammanfattar seminariet: Det var jätteimponerande! Mycket bra arrangemang. Och det var lätt att se hur man kan räkna hem modern belysningsteknik på kort tid. Det här passade oss perfekt. småland airport hade redan påbörjat ett energibesparingsprojekt när inbjudan till seminariet anlände med posten. Vi gick dit för att få lite nyheter. Och jag blev förvånad över att höra hur mycket man kan spara med ny belysning! Teknikutvecklingen har varit snabb, det ser helt annorlunda ut nu jämfört med för fyra år sedan. mikael lehtonen konstaterar att seminariet fyller flera funktioner inte minst för att knyta kontakt med elinstallationsföretag som har kunskap om den nya tekniken. Vi vill gärna träffa elinstallationsföretag på den här typen av seminarier. För oss på kundsidan är det önskvärt att elinstallatörer vet att det går att göra dessa besparingar, hur man gör och vilken teknik som ska användas. Det är praktiskt att knyta kontakt med leverantörer direkt på seminariet. Mikael Lehtonen, driftchef på Småland Airport, är imponerad av belysningsseminariet som EIO och SEG arrangerar. Kontakta Hans Nyblom, tel: , e-post: Spara pengar med eiorabatt Som medlem har du en rad medlemsförmåner på allt från bensin och försäkringar till presentartiklar. läs mer på eller ring tel Avgiften till EIO Fr o m 2013 kommer medlemsavgiften till EIO att faktureras via Svenskt Näringsliv istället för genom EIO. Kontakta Åsa Anderberg, tel: , e-post: asa.anderberg@eio.se. 4 EIO-AKTUELLT nr

5 EIO utbildar framtidens chefer och ledare Den 20 september fattade styrelsen beslut om att inrätta en branschanpassad ledarskapsutbildning. Fredrik Jonsén som är företagsrådgivare i Göteborg är ansvarig projektledare och utredningsansvarig för projektet. EIO-Aktuellt bad Fredrik berätta mer. Vad är EIO:s branschanpassade utbildning? Det blir ett samlingsbegrepp för den utbildning som finns tillgänglig för våra medlemsföretag. Våra förtroendevalda har föreslagit att vi ska komplettera våra befintliga utbildningar i arbetsgivarfrågor med en branschanpassad utbildning i ledarskap och företagande. Ledarskapsprogrammet är först ut och startar våren Varför är det viktigt? Tidigare har vi satsat mycket på att kompetensutveckla inom grundutbildning, produktion, arbetsrätt och teknik. Däremot har vi saknat utbildning i att leda företag. Samtidigt är det viktigt att tydliggöra karriärvägarna i elteknikbranschen. Nu vill vi att man börjar snacka mer ledarskap ute i företagen, hur man kan använda sina resurser och personalfrågor. Utbildning är inte en kostnad det är en investering. Vad vinner företagen på att utveckla ledarskapet? Ledarskapsprogrammet ger ledaren mer tid för att utveckla företaget. Idag saknas ofta tid för det. Deltagarna får stöd och konkreta verktyg för att prioritera och delegera mer effektivt för att skapa en förändring som håller över tid. Bra ledarskap leder också till bättre harmoni och högre lönsamhet i företaget. Varför utformar EIO en egen utbildning? Det finns många ledarskapsprogram, men EIO kan förhandla med en leverantör för att branschanpassa hela innehållet, bland annat med konkreta exempel. Eftersom alla kursdeltagare kommer från branschen är det lätt att utbyta erfarenheter och bygga nätverk. Jag tror att utbildning tillsammans med att nätverka är det snabbaste sättet att utveckla sig själv och företaget. Beskriv utbildningens innehåll. Kursdeltagarna får insikt i vilka olika ledarroller som finns, vad som skiljer de olika rollerna och när vilken roll bör användas i olika situationer. Vi går igenom olika personlighetsprofiler, och hur de fungerar tillsammans i grupp. Kursdeltagarna kommer även att få olika praktiska verktyg under kursen som kan christer ferm är vd för Categori Data AB som är ett medlemsföretag inom EIO. Christer sitter också med i utbildningsutskottet och är en av de drivande krafterna bakom satsningen på ledarskapsutbildningen. Christer Ferm påpekar att han själv och många företagsledare i branschen är vana vid att skruva själva. Vi är utbildade till elektriker, nu behöver vi bli lika professionella som ledare. Det gäller även projektledare, i dag plockar man de bästa ledande montörerna till projektledare men de saknar ibland kunskap om frågor som HR och ekonomi. genom att gå en utbildning som följer en röd tråd och är anpassad efter branschens regler i avtal och projektstyrning är det lättare att göra rätt. Att branschen utvecklas med ny teknik, nya erbjudanden och nya kundgrupper bidrar också till att utbildningen behövs. Jag har själv gått den långa vägen, och har gått på ett par smällar. Men varför ska man lära sig användas i vardagen. Andra kursmoment är exempelvis kommunikation, konflikthantering, förhandling, gruppdynamik och motivation. För vem passar ledarskapsprogrammet? Det passar både företagsledare och chefer, oavsett om du är ny i din roll eller har ett par års erfarenhet. Alla vinner på ett kompetent ledarskap! Det här behövs för att vi ska fortsätta vara en attraktiv och stark elteknikbransch. När startar ledarskapsprogrammet? Kursstarten är planerad till andra kvartalet Så snart datum är satta kommer det ut information om det. Anmäl ditt intresse redan idag! Du som är intresserad av att gå ledarskapsprogrammet kan anmäla intresse direkt till mig, Fredrik Jonsén. Anmälan är inte bindande. Kontakta Fredrik Jonsén, tel: , e-post: fredrik.jonsen@eio.se. Vi är utbildade elektriker, nu behöver vi bli lika professionella som ledare. Christer Ferm på Categori Data AB erbjuder bland annat projektledare att gå EBS ledarskapsprogram i vår. av bara sina misstag? Dessutom är det bra att träffa likartade ledare i sitt eget skrå. Därför kommer Christer Ferm att erbjuda två medarbetare att gå första omgången av ledarskapsprogrammet som går av stapeln i vår. Gör det du också! EIO-AKTUELLT nr

6 Nya Energiavtal 12 ger klara besked om energiprestanda Nyligen lanserade Sveby Energiavtal 12 för bygg- och fastighetsbranschen. Syftet är att uppnå en effektiv energiprestanda i byggnader. foto: projektengagemang Med Energiavtal 12 vet beställaren att han får det som utlovats, säger Per Levin som är projektledare på Sveby. energiavtal 12 har tagits fram av Byggandets Kontraktskommitté (BKK) i samarbete med Sveby. Energiavtal 12 är ett avtalsdokument som kan utgöra en bilaga till ABT 06 i totalentreprenader. Energiavtal 12 består av en juridisk och en teknisk del. energiavtal 12 innebär att beställaren i en totalentreprenad anger vissa energiprestandakrav i avtalet med entreprenören. Energiprestandakravet kan anges för bostäder eller lokaler och ska anges i kwh per m 2, Atemp som avser den golvarea som byggnadens energianvändning ska beräknas på, och år. energiavtal 12 reglerar vilken energianvändning som ska gälla för en viss byggnad, och vilka förutsättningar som ska gälla för att avtalet ska anses uppfyllt. Dessutom beskriver avtalet konsekvenserna om energikravet inte uppfylls med ansvar och ersättning. Därför är mätning, uppföljning, fel, felavhjälpande och vite reglerat i Energiavtal 12. Per Levin som är projektledare på Sveby förklarar fördelarna med Energiavtal 12: Beställaren vet att han får det som utlovats och att en förutbestämd reglering sker om byggnaden inte uppfyller kraven. Min förhoppning är att det ska få stor användning vid totalentreprenader. Byggoch fastighetsbranscherna har ju skrivit på en avsiktsförklaring att använda Sveby som branschstandard. energiavtal 12 gör det möjligt att ange ett energiprestandakrav år 1, och ett annat för kommande år. Det beror på att uttorkningstider och injusteringar kan leda till att energiåtgången är högre år 1. Om beställaren väljer att inte ange energiprestandakrav gäller energiprestandakraven enligt Boverkets Byggregler (BBR) och normal användning enligt Sveby. avsikten är att Energiavtal 12 ska finnas med i anbudsskedet så att en leverantör kan kalkylera på en entreprenad med förutsättningen att krav på viss energiprestanda ska uppfyllas efter att byggnaden tas i bruk. Per Levin påpekar att även underentreprenörer som exempelvis elinstallatörer kan omfattas av Energiavtal 12 i den här typen av projekt. Underentreprenörerna kommer också att påverkas när kraven på totalentreprenören förs vidare. Energiavtal 12 hänvisar till Svebys standarder, vilket innebär att energiberäkningar, mätningar och veriferingar styrs upp. Det ställs också hårdare krav på dokumentationen. Kontakta Hanna-Lotta Nielsen, tel: , e-post: hanna-lotta.nielsen@eio.se. fakta Om Sveby Sveby är en förkortning för Standardisera och Verifiera Energiprestanda i Byggnader, och är ett utvecklingsprogram som drivs av bygg- och fastighetsbranschen. Syftet är att fastställa standardiserade brukardata för beräkningar, och hur energiprestanda ska verifieras i en byggnad. Läs mer på Svebys hemsida Vi finns alltid på eio.se 6 EIO-AKTUELLT nr

7 Ny arbetstidsbank fr o m 1 januari 2013 Den första januari 2013 införs en ny arbetstidsbank för de arbetstagare som omfattas av Installationsavtalet. varje montör får en individuell arbetstidsbank där det går att spara tid som sedan kan tas ut som ledighet, lön eller pension. Den nya arbetstidsbanken samlar flera olika lösningar som förut har använts för att spara tid. Arbetstagaren kan spara tid från arbetstidsförkortning, kompensationsledigt efter övertidsarbete och tid för avbrott i dygnsvilan under helg eller ledig tid vid traktamentesarbete. tiden kan sedan tas ut som betald ledighet, ersättning i pengar och/eller avsättning till pension. Arbetstagaren väljer själv hur tiden ska tas ut, och har full frihet att kombinera de här tre alternativen. det här årsskiftet 2012/2013 gäller speciella övergångsregler. Den tid som finns i form av arbetstidsförkortning, avbrott i dygnsvilan under veckoslut och helg, kompensationsledighet vid övertidsarbete samt betald ledighet vid traktamentesarbete den 31 januari 2012 överförs till den nya arbetstidbanken den 1 januari 2013 för var och en av de anställda montörerna. Till detta kommer den nya arbetstidsförkortningen om 21 timmar arbetstidsbanken ska senare tömmas varje årsskifte med start årsskiftet 2013/2014, och fylls på igen efter nyår med nya timmar. Läs mer om detaljerna i vårt cirkulär och kommande informationsbroschyr. Kontakta din företagsrådgivare eller EIO Arbetsmarknad & Juridik, tel: Nu börjar återbetalningarna av AFA-premierna Kom ihåg! Tipsa dina konsumentkunder om EIO-appen! Med den uppgraderade EIO-appen får dina konsumentkunder snabbt svar på frågor. Dina kunder får veta mer om vad ELRÄTT innebär och vilka tjänster inom modern elteknik som vi in branschen kan hjälpa till med, tips på första hjälpen vid elolyckor och information om vad som gäller för rot-avdrag. Inte minst finns det en sökfunktion som listar de 25 elektriker som finns i närheten. Ladda ner appen på App Store eller Google Play, och visa dina kunder! Kontakta Johan Lysholm, tel: , e-post: johan.lysholm@eio.se. Den 16 november börjar Fora betala tillbaka AFA-premier till EIOföretagen och övriga företag inom Svenskt Näringsliv. Utbetalningarna fortsätter fram till årsskiftet, men företag som till exempel genomgått fusion får vänta till den senare delen av perioden. den kollektivavtalade sjukförsäkringen AGS är en förmånsbestämd försäkring. Därför går ett eventuellt överskott tillbaka till försäkringstagarna, dvs arbetsgivarna. Om försäkringen istället uppvisar ett underskott får försäkringstagarna istället betala in högre premier. som en följd av att kostnaderna i AFA Sjukförsäkring har sjunkit betalar AFA Försäkring nu tillbaka totalt 5,6 miljarder kronor till arbetsgivare i privat sektor. Det har vi informerat om tidigare i cirkulären samt de företag som berörs är medlemsföretag som hade försäkringsavtal via Fora 2007 och/eller 2008, där även AGS-försäkring ingick. orsaken till återbetalningen är att sjukförsäkringssystemet reformerades 1 juli Sedan dess har antalet personer som har beviljats sjukersättning minskat avsevärt, och därför har AFA Sjukförsäkring minskat reserverna för framtida utbetalningar. återbetalningen gäller främst avtalsgruppsjukförsäkringen (AGS) för företag inom Svenskt Näringsliv och AGS-KL (för kommuner och landsting). Återbetalning av premier till arbetsgivare inom privat sektor sker genom Fora. foras kundservice. Mer information finns på Fora har också en egen kundservice för detta på telefon Öppettider: måndag-fredag kl Kontakta Gunilla Blomberg Rengård, tel: , e-post: gunilla.blomberg.rengard@eio.se. EIO-AKTUELLT nr

8 Se upp för oseriösa företag! EIO får ofta samtal från medlemsföretag som upplever att de är utsatta för oseriösa säljare. De oseriösa företagen passar ofta på att kontakta företag i semestertider när kontorsbemanningen är låg eller tillfällig personal arbetar. Därför bör du se upp under kommande julledighet. om någon medvetet använder sig av vilseledande metoder för att få någon att ingå ett avtal, så är chansen stor att det inte uppkommer något bindande avtal. I många fall kan det handla om fakturabedrägerier och vilseledande telefonförsäljning vilket i de flesta fall är straffbart eller förbjudet enligt marknadsrättsliga bestämmelser. Det kan till exempel vara fråga om: Helt påhittade krav, t.ex. i form av fakturor eller inkassokrav. Erbjudanden som utformats för att se ut som riktiga fakturor. Fakturor som föregåtts av telefonkontakt och där det påstås att ett avtal har ingåtts trots att det inte är fallet, eller så har avtalet inte ingåtts på de villkor som påstås. Om du får en faktura från ett företag som du vet att du beställt någon vara eller tjänst från men där fakturan inte överensstämmer med din beställning, kan du först kontakta företaget per telefon och be om rättelse. Om det inte går bör du bestrida fakturan på samma sätt som ovan. Skicka tillbaka bluffakturan till företaget med ovan notering via fax, e-post eller post. Spara en kopia. Du kan också polisanmäla företaget om du anser att ni har blivit utsatt för bedrägeri. Om du gör en polisanmälan kan du skriva det på fakturan, t ex: Polisanmälan kommer att göras. Om företaget använder ett inkassoföretag som skickar ett inkassobrev till er bör du skicka ett brev till inkassoföretaget och bestrida kravet. Om företaget skickar fakturan till Kronofogdemyndigheten för indrivning bör du även då bestrida kravet skriftligen. Tänk på att det är viktigt att bestrida ansökningen om betalningsföreläggande i rätt tid! Om företaget fortfarande vill driva in skulden går ärendet vidare till tingsrätt. I tingsrätten måste företaget bevisa att ett avtal om varan eller tjänsten ingåtts. Om du är säker på att ni inte har ingått avtalet kan företaget får svårt att visa att avtal har ingåtts. På Svensk Handels hemsida finns en varningslista med företag som ofta förekommer i klagomålssammanhang. Skicka gärna ett meddelande till Svensk Handel om du råkar ut för ett oseriöst företag. text: hanna-lotta nielsen Kontakta Hanna-Lotta Nielsen, tel: , e-post: hanna-lotta.nielsen@eio.se eller din företagsrådgivare. Länk till Svensk Handels varningslista: svenskhandel.se/varningslistan/svensk-handel- Varningslistan/?name=online var därför lite extra vaksam på företag som ringer och erbjuder varor och tjänster på ett oseriöst sätt. Det kan handla om telefonförsäljning då säljaren använder oseriösa metoder för att få dig att tacka ja till en tjänst, t ex genom att hänvisa till tidigare lämnade uppgifter som företaget påstås ha och ber er bekräfta att uppgifterna är korrekta. Det kan också handla om att du får en faktura eller orderbekräftelse på något du inte har beställt. informera både fast och tillfällig personal om vem som har rätt att ingå avtal om produkter och tjänster för företaget. Får du brev eller fakturor - glöm inte att läsa det finstilta. En faktura kan i själva verket vara ett erbjudande. Ett brev kan vara en bekräftelse på att du har beställt något som du inte alls har beställt. Om du får en faktura på en vara eller tjänst som du vet att du inte har beställt, bör du bestrida fakturan och inte betala beloppet. Det kan du göra genom att dra ett streck över fakturan och skriva Bestrider betalningsansvar. Inget avtal om vara/ tjänst har ingåtts. Låt dig inte bli intervjuad av oseriösa säljare i telefon Lauri Sankari driver Sankaris Driftservice och har själv råkat ut för oseriösa säljare. Händer det ofta att du blir kontaktad av oseriösa säljare? Ja, de senaste 14 dagarna har det ringt ungefär 20 gånger. Numera lägger jag bara på luren när jag hör att de frågar efter den som ansvarar för telefonin i företaget. Vilka metoder har de oseriösa säljarna? De ringer från olika platser i landet, så det är svårt att se på telefonnumret vem det är som ringer. Om de ändå får ett samtal med dig, frågar de om uppgiften de har om firmans namn stämmer. Svarar du ja är det risk för att de spelar de in ditt svar och klipper in det i ett muntligt avtal så det verkar som om du svarar ja i en avtalsbekräftelse. Så svara aldrig Ja på någon fråga de ställer! Låt dig inte bli intervjuad av dem. Vad har du själv råkat ut för? Vi fick problem med ett företag som sålde nummerupplysningstjänster. Den tvisten har pågått i fyra år. Första året svarade vi ja. Andra året sade de att om vi betalar för det här året så är vi av med det sedan. Men det stämde ju inte. Sedan dess har vi bestridit och bestridit Nu är det äntligen över. 8 EIO-AKTUELLT nr

9 Unga i elteknikbranschen I tema Jag får ge 110%! Markus Pettersson, teletekniker på DÅ Elektriska i Nyköping tävlar i data & teleteknik. Beskriv känslan när du tävlar! Känslan när man tävlar är sjuk! Att behöva ge 110 procent för att få bra resultat är en härlig känsla. Sen är det en väldigt stor skillnad mot jobbet i vardagen, det gör att det blir ännu roligare. Vad har du fått för stöd från EIO? Jag har fått mycket stöd av Joakim Carlsson på EIO. Bland annat massor med tips och råd. Markus bloggar om uppladdningen inför Yrkes-SM, läs mer på: Påverka utbildningen i skolans programråd! När den nya gymnasieskolan GY11 sjösattes 2011 fick vi som bransch och företag stora möjligheter att påverka utbildningen. Passa på att gå med i skolans programråd och handplocka de elever som passar ditt företag. text och foto: annika möllström Markus Pettersson är årets teletekniker som deltar i Yrkeslandslaget, och han har nyss kommit hem från första lagträffen. Hur känns det nu, Markus? Det känns skitkul! Första lagträffen samlades vi i fyra dagar på en kursgård utanför Stockholm. Där fick vi både föreläsningar och övningar i bland annat mental träning och teambuilding. Varför anmälde du dig till tävlingen? Det var en lärare som fick oss att delta i Telecup, och där kom jag och en tjej i klassen på delad andraplats. Eftersom vi kom tvåa fick vi frågan om vi ville vara med i SM 2012, klart vi ville det! Kontakta Pontus Slättman, tel: , e-post: pontus.slattman@eio.se. Uppladdning inför Yrkes-VM 2013 Första uppladdningen för Yrkes-VM ägde rum den 15 november i Stockholm, och inleddes med att laget presenterades i Gallerian, som är en shoppinggalleria. På plats för att presentera laget fanns Nyamko Sabuni biträdande utbildningsminister, Tobias Baudin vice ordförande LO och Christer Ågren, vice vd Svenskt Näringsliv. Yrkes-VM äger rum i Leipzig 2-7 juli Kompetensbåten satte kurs mot Åland i år var det premiär för Kompetensbåten där ETG arrangerade fortbildning för lärare och skolledning på landets elprogram. Drygt 170 personer mötte upp när ETG inbjöd till två dagars kompetensutveckling på Viking Cinderella. arrangemanget inleddes med lunch, och efterföljande paneldebatt kring ämnet världens bästa yrkesutbildning. Statssekreterare Bertil Österberg från utbildningsdepartementet och socialdemokraternas talesman i utbildningsfrågor, Ibrahim Bayland mötte Jan Siezing från EIO och Thomas Sandgren från SEF i en diskussion kring dagens och morgondagens yrkesutbildning inom elteknik. De politiska skiljelinjerna till trots var podiet ganska överens om att det behövs en fortsatt satsning inom yrkesutbildning på alla nivåer för att möta framtidens behov. efter debatten hölls en minimässa med ett femtontal leverantörer av utbildningsmateriel, elutrustning och annat för elutbildningen fanns på plats. andra dagen ombord ägnades åt fortbildningsseminarier som varvades med mässbesök, fika och lunch. Seminarieprogrammet omfattade en mängd aktuella ämnen allt från pedagogiska tips till eltekniska nyheter. När Cinderella åter lagt till i Stockholm och det hela var över, kunde en belåten Pontus Boström från ETG konstatera att det blev en succé: Jag har fått massor av uppskattande kommentarer från nöjda deltagare. Det här sättet att köra fortbildningsdagar visade sig vara en väldigt lyckad kombination av nytta och nöje! text: lars-göran hedin största nyheten i nya gymnasieskolan är ett tätt samarbete mellan skola och företag. Skola och lärare vill veta vilken kunskap ni behöver för att kunna planera innehållet i utbildningen. Fördelen för er är att ni får medarbetare med rätt kompetens. varje skola ska ha ett programråd där elteknikföretagen, SEF, skolledare, yrkeslärare, elever, studie- eller yrkesvägledare representeras. Programrådets uppgift är att hjälpa till med utformning av utbildningen. Företagen får också tillfälle att erbjuda praktikplats eftersom alla elever ska få minst 15 veckors APL i ett elföretag. Det här vinner du på att delta i programrådet: Du kan påverka vilken kunskap som framtida medarbetare ska få med sig direkt från utbildningen. Du kan handplocka lärlingar som passar i företaget och arbetslaget efter APL-tiden. Du kan få fler duktiga och ambitiösa elever att stanna i branschen. Vill du vara med i ett programråd eller ta emot en APL-elev? Kontakta Mari Engström, tel: , e-post: mari.engstrom@eio.se. EIO-AKTUELLT nr

10 tema I Unga i elteknikbranschen foto: jan lindblad jr Jobbpakten för unga är avgörande både för ungas framtid och för elteknikbranschens framtid, säger Jan Siezing. Jobbpakten för unga skapar jobb för fler Ungdomsarbetslösheten är hög och elteknikbranschen är inget undantag. Därför är EIO angelägna om att finna vägar för att ge fler ungdomar möjligheter till arbete i olika former. I samtal med Hillevi Engström och Anders Borg har EIO tillsammans med Sveriges Byggindustrier och de fackliga organisationerna under vår och höst diskuterat regeringens jobbpakt för unga och hur den kan tillämpas i branschen. svenskt näringsliv är positiva till jobbpakten och nu i november gick även LO ut och ställde sig bakom förslagen. Vd Jan Siezing kommenterar: EIO och andra parter, även LO, vill öka andelen unga i arbete. Vi vill ta ansvar, ge fler ungdomar jobb och vi stöttar jobbpakten. Men vad vill SEF? grundproblemet är att elteknikbranschens kollektivavtal innehåller låsningar som gör det svårt att infria jobbpakten. Jobbpakten innehåller till exempel förslag om yrkesintroduktion som i stora drag innebär 25 procents lägre lön varvat med praktik för ungdomar, något som både LO och Svenskt Näringsliv stödjer. Jobbpaktens förslag förutsätter ett yrkesintroduktionsprogram. I vår bransch har vi idag ett gammalt system med lärlingar. För att driva igenom regeringens förslag om att ge fler unga möjligheter till arbete behöver vi tänka nytt, markerar Jan Siezing. i sina förslag uttrycker regeringen tydligt att man gärna ser att parterna på arbetsmarknaden tecknar fler yrkesintroduktionsavtal, och öppnar och tillämpar sina avtal för bredare grupper av unga. Vidare uppmärksammar regeringen att rekryteringen är begränsad i vissa branscher eftersom företagen enbart får rekrytera individer från gymnasieskolans el- och energiprogram. Det här är en av branschens akilleshälar i dag. Elteknikföretagen är begränsade till att rekrytera ur en smal grupp med en avgränsad kompetens. Men elteknikbranschens affärer vidgas med modern elteknik, och vi behöver fler kompetenser. Hur vill SEF göra för att vi ska få in medarbetare med bredare och annan kompetens in i branschen? i dag innebär lärlingsavtalet att ungdomar som inte gått elprogrammet inte kan få lärlingstid i branschen över huvud taget. Det finns många ungdomar med spännande kompetenser som företagen gärna vill få in. Men idag går det inte. Kollektivavtalet sätter stopp för den möjligheten. några exempel är specialiseringar på nya energikällor och småskalig energiproduktion. Det är utbildningar som kan bidra till Sveriges framtid om ett par år. Det finns också värdefull kunskap inom datorer med programmering och gränssnittsutveckling som har en given plats i elteknikbranschen. Elteknikbranschen vill vidga sina affärer med modern elteknik och bredda sin kompetens för att öka lönsamheten och skapa trygga anställningar idag och i framtiden. Jobbpakten för unga är avgörande både för ungas framtid och för elteknikbranschens framtid. Därför vill vi se ett gott samarbete med SEF i de här frågorna som regeringen har gett oss i uppdrag att arbeta med under avtalsrörelsen, avslutar Jan Siezing. text: jan siezing bakgrund I maj lanserade finansminister Anders Borg idén med en jobbpakt för unga. Finansdepartementet har analyserat fram och tillbaka varför Sverige har så hög ungdomsarbetslöshet och de senaste två åren har svaren landat i att det handlar om introduktionen, de första stegen in till jobben. Därför handlar en del av jobbpakten om avtal på förbundsnivå om så kallad yrkesintroduktion som innebär att arbete kombineras med utbildning och att lönen då är lägre än ingångslönen. Den delen av jobbpakten har Anders Borg stora förhoppningar om. (SvD Näringsliv ) 10 EIO-AKTUELLT nr

11 foto: jorma valkonen BRANsCHEKONOMENS bästa tips EIO:s ordförande För att underlätta för dig som medlemsföretag presenterar vi löpande tips och råd inom området företagsekonomi och de regler och förordningar som gäller. Vad är viktigt för dig när det gäller företagsekonomi? Ställ gärna en fråga till vår branschekonom Hans Heldring på Öppna dörren för andra kompetenser Att vi inom EIO strävar efter att utveckla branschen med ELRÄTT och andra satsningar märks tydligt. Men hur påverkar det vår kompetensförsörjning, dvs våra nya och befintliga medarbetare? i de företag jag har arbetat i har vi försökt öppna upp för fler kompetenser, särskilt inom olika moment som säkerhet. Där har vi aktivt försökt koppla på människor med annan bakgrund och kompetens. Däremot har vi inte lyckats riktigt. Och det här är fortfarande en stor svårighet i branschen. elteknikbranschen behöver fortfarande elektriker från elprogrammet. Vår kärnverksamhet finns kvar. Men för att vi ska kunna ta på oss ännu fler lönsamma jobb som kräver andra kompetenser finns det just nu bara en utväg. Vi måste vidareutbilda befintlig personal som är el:are, istället för att direkt ta in ungdomar och andra som redan har rätt kunskap. Därför tappar våra företag konkurrenskraft och det tar längre tid för oss att komma ikapp. Företag i andra branscher har redan rätt kompetens och kan ta jobben direkt. Det här gör också att vi får svårt att attrahera högskoleingenjörer och civilingenjörer. Kollektivavtalen var bra när de en gång skapades. Men idag täcker vår bransch så oändligt mycket mer. Det vore bra om allt kunde täckas i ett avtal. idag anlitar vi underkonsulter eller samarbetspartners för flera av de här tjänsterna. Just nu får vi stå vid sidan av och se på när välmående företag tar på sig uppdrag som kommer att bli Sveriges framtidsjobb. Men det är ju bättre om intäkterna kan stanna i elteknikföretagen. Då kan vi öka lönsamheten, utveckla våra företag i takt med teknik- och samhällsutvecklingen och skapa stabilitet över tid för våra anställda. Thomas Carlsson Styrelseordförande, EIO Basbeloppen 2013 Hur ser basbeloppen ut 2013? Prisbasbeloppet höjs med 500 kr inkomståret 2013, dvs från kr till kr. Det förhöjda prisbasbeloppet blir kr, vilket också är en höjning med 500 kr. Inkomstbasbeloppet höjs med kr till kr. Prisbasbeloppet Regeringen har fastställt prisbasbeloppet (pbb) för inkomståret 2013 till kr. Beloppet ska följa prisutvecklingen, och beräknas under perioden juni till juni av SCB. Prisbasbeloppet används bland annat för att beräkna maximalt skattefritt traktamente, bilförmånsvärdet och maximalt avdrag för pensionskostnader. För inkomståret 2013 (taxeringen 2014) är: Deklarationspliktsgränsen kr (0,423 pbb). Det skattefria traktamentsbeloppet 220 kr (0,005 pbb, avrundas till närmaste tiotal kr). Högsta skattefria tävlingsvinst i idrottstävling kr (0,03 pbb, avrundas till närmaste hundratal kr). Gränsen för uttag av socialavgifter på ersättningar till idrottsutövare kr (ett halvt prisbasbelopp). Högsta sjukpenninggrundande inkomst kr (7,5 pbb). Högsta föräldrapenninggrundande inkomst kr (10 pbb). Prisbasbeloppsdelen vid bilförmånsvärderingen kr (0,317 pbb). Lägsta nybilspris för sexårsbilar kr (4 pbb). Gräns för inventarier av mindre värde kr (0,5 pbb). Gräns för krav på certifierat kassaregister kr (4 pbb). Inkomstbasbeloppet 2013 Inkomstbasbeloppet 2013 har fastställts till kr, vilket innebär en höjning med kr jämfört med Det innebär bland annat att: Maximal pensionsgrundande inkomst (före avdrag för pensionsavgift) blir kr under 2013 (8,07 ibb). Schablonutdelningsutrymmet i fåmansföretag blir kr för inkomståret 2014 (2,75 ibb). Spärrlönetaket i fåmansföretag blir kr för löneuttag under 2013 (10 ibb). Maximal fastighetsavgift blir kr för småhus och kr per lägenhet i flerbostadshus. Det förhöjda prisbasbeloppet Det förhöjda prisbasbeloppet för inkomståret 2013 har fastställts till kr. Det förhöjda prisbasbeloppet används för att beräkna pensionspoäng för tilläggspension (ATP-systemet). EIO-AKTUELLT nr

12 Gabriella Fägerlind från Implement Diversity medverkade under EIO-dagen i Västerås. arbeta mer aktivt med företagsutveckling, säger Hans med inspiration i rösten. Jörgen Wikström (i bakgrunden), företagsrådgivare EIO Uppsala Västerås gladdes åt en bra uppslutning på den lokala EIO-dagen. Välbesökt EIO-dag gav inspiration EIO-Aktuellt gjorde ett besök i Västerås mitt under pågående turnén med EIO-dagen. Jörgen Wikström, företagsrådgivare EIO Uppsala Västerås, välkomnade ett stort antal medlemmar som tog tillfället i akt att diskutera och ta del av nyheter och inspiration inom både arbetsgivarfrågor och branschfrågor. förmiddagen ägnades åt programpunkterna Elsäkerhet där EIO:s elsäkerhetsexpert Joakim Grafström talade om skyddsutjämning i allmänhet och i badrum. Vi fick också en dagsaktuell lägesrapport om behörighetsutredningen. för att berätta mer om planerna för ELRÄTT kommande år fick affärsutvecklare Hans Nyblom ta plats på podiet. Hans Nyblom påminde om syftet med projektet: ELRÄTT ska visa på möjligheterna med den förändring som sker i branschen. Samtidigt vill vi öka lönsamheten i elteknikföretagen med ELRÄTT. Under 2013 finns det gott om möjlighet att gå med i ELRÄTT för dig som inte hunnit med det än. resultatet så här långt med ELRÄTT? Sifforna talar sitt tydliga språk. Omkring 400 medlemsföretag har beslutat sig för att delta i ELRÄTT projektet och dra del av fördelarna som ges. Det har arrangerats 170 kurser och branschen har nu 1700 nyutbildade medarbetare. Projektet har också lett till att 30 leverantörer och 6 grossister gått med i ELRÄTT. Man kan säga att vi är stolta, även om vi inte färdiga. Under 2013 genomförs branschens största marknadsföringskampanj någonsin med tv-reklam på riksnivå. ELRÄTT går in i steg 2 och 3, och får kraftigt ökat kampanjstöd. Nu vill vi involvera personalen och efter lunch berättade EIO:s jurist Henrik Junzell om Installationsavtalets reseregler som i vissa delar stämmer dåligt överens med skattereglerna. Resereglerna i Installationsavtalet är omoderna, det behövs en anpassning till skattereglerna och dagens sätt att resa förklarade Henrik Junzell. Även den nya arbetstidsbanken som införs vid årsskiftet fick en ordentlig genomgång, och Henrik kunde också ge en statusrapportering på arbetet med Moderna Avtal. ytterligare en talare som fick tillfälle att inspirera medlemsföretagen till högre affärsnytta var Gabriella Fägerlind som är rutinerad konsult i frågor som rör jämställdhet och mångfald. Den här programpunkten ledde också till flera bra diskussioner i publiken. Med mentometerknappar kunde alla vara med och rösta på olika frågor. Offentlig statistik visar att en högre andel tjejer inte jobbar vidare som elektriker efter ECY-cup, och publiken hade flera förklaringar på det: För somliga tjejer är el en genväg till högre utbildning. De går el för att få bra betyg och går vidare sedan. En del unga företag är inte vana vid att organisera sig, och i de unga företagen finns tjejerna. Ja, var finns tjejerna? Inte hos oss i Köping i alla fall! Gabriella Fägerlind avslutade med fler siffror och reflektionen att det är lätt hänt att rekrytera människor som är för lika oss själva. Därefter tog EIO-dagens frågestund vid och till slut var det dags för alla att vända hemåt, nu med mer kunskap än när dagen började. text och foto: annika möllström 12 EIO-AKTUELLT nr

13 Gemensamt arbete med Moderna Avtal skapar samsyn för att skapa grund för ytterligare samsyn kring branschens utveckling, marknadsmöjligheter med hot och risker beställde parterna en branschanalys från Industrifakta som under hösten presenterades för styrgruppen under rubriken Elteknikföretaget Prispressad underentreprenör eller jämbördig samarbetspartner. foto: henrik nygård Hösten 2012 har EIO tillsammans med SEF gjort ett gemensamt arbete för att förnya Installationsavtalet. Under rubriken Moderna Avtal har parterna arbetat i god anda för att skapa samsyn på hur utvecklingen och utmaningarna ser ut i elteknikbranschen. Målsättningen är att göra en gemensam analys där det framgår vilka frågor branschen behöver hitta nya lösningar på och även ta fram förslag på dessa lösningar. Bengt K Å Johansson är opartisk samtalsledare under arbetet med att modernisera Installationsavtalet. Upprinnelsen till Moderna Avtal kom under avtalsrörelsen 2012 där parterna var överens om att modernisera Installationsavtalet. Men redan dessförinnan hade EIO:s och SEF:s styrelser och ledningar träffats flera gånger för att diskutera förutsättningarna för en modernisering av avtalet. Arbetet drivs under ledning av en styrgrupp som består av representanter från både EIO och SEF. Parterna har också knutit en opartisk samtalsledare Bengt K Å Johansson till sig. arbetet med Moderna Avtal syftar till att ta fram kollektivavtal som främjar tillväxt och utveckling i branschen, ger goda förutsättningar för rekrytering och nöjda medarbetare samt bidrar till fler kvinnor och ökad mångfald i branschen. Arbetet med Moderna Avtal började i maj med ett gemensamt styrelsemöte som avstamp. Nästa steg blev att ta fram en enkät som skickades ut till företagsledare i 50 medlemsföretag och till fackliga förtroendevalda i respektive företag. Avsikten med enkäten var att ta reda på branschens syn på framtiden och på de hinder och problem som kan finnas i kollektivavtalet från två olika infallsvinklar. Enkätfrågorna handlade om exempelvis anställningsformer, arbetstider, arbetsmiljö och löneformer. Enkätsvaren har kommit in och är nu avrapporterade till styrgrupp och samtalsledare, och den gemensamma analysen av svaren pågår. ambitionen med såväl enkät som branschanalys är att fånga upp frågor och avgörande förutsättningar för modernisering av kollektivavtalet enligt parternas ambitioner och att det sedan är utgångspunkten för verklig förändring. Det som står närmast på tur i partsarbetet är den gemensamma slutrapporten som ska presenteras för styrgruppen i mitten av december. text: henrik junzell Styrgruppen för Moderna Avtal SEF: Jonas Wallin, Jonas Lindgren, Peter Back, Mikael Karlsson, Morgan Andersson, Ronny Wenngren. EIO: Thomas Carlsson, Staffan Påhlsson/Jörgen Mattson, Mikael Vestlund, Fredrik Hermansson, Jan Siezing, Åsa Kjellberg-Kahn. Samtalsledare: Bengt K Å Johansson, tidigare socialdemokratisk politiker och välkänd medlare som även har medlat mellan EIO och SEF och agerade samtalsledare när Byggnads och Sveriges Byggindustrier utarbetade det nya Byggavtalet. Snabba fakta om enkäten Enkäten skickades ut till 50 medlemsföretag inom EIO. Företagen bestod av traditionella elinstallationsföretag, totalinstallatörer, nischade företag och industriinriktade företag. Frågorna ställdes till företagsledaren och till den fackliga förtroendevalda representanten Ny ledamot i Elsäkerhetsrådet foto: daniel roos Regeringen utser vd Jan Siezing till ny ledamot i Elsäkerhetsrådet. under hösten har regeringen utsett vd Jan Siezing till ny ledamot i Elsäkerhetsrådet. Genom Elsäkerhetsrådet får vi möjlighet att lägga fram vår åsikt i viktiga branschfrågor. Det är en stor fördel för EIO att kunna ta del av Elsäkerhetsverkets arbete i ett tidigt skede, kommenterar Jan Siezing. elsäkerhetsrådets roll är att utöva insyn och vara rådgivande till Elsäkerhetsverkets generaldirektör. I Elsäkerhetsrådet bidrar vi också med våra medlemmars kunskap om elsäkerhet, internationella jämförelser och kunskap om attityder till elteknik hos både företag och svenska folket, fortsätter Jan Siezing. just nu är de förändrade behörighetsreglerna högaktuella, samtidigt som det finns en gemensam oro över elsäkerheten i landet. EIO-AKTUELLT nr

14 LÄS ALLTID SENASTE NYTT PÅ Installationsavtalet måste spegla verklighetens krav Teknikutvecklingen förändrar samhället och därmed förutsättningarna för företagande och tillväxt. Från att ha varit en homogen bransch som främst utförde starkströmsarbeten på byggområdet samlar elteknikbranschen idag företag som också arbetar inom industrin och åtar sig uppdrag inom en rad andra områden, från teleområdet inklusive säkerhet, larm, automation och styr och regler till omfattande service. den här utvecklingen ställer Elektriska Installatörsorganisationen EIO:s medlemmar inför nya krav på kompetens och specialistkunskaper, krav som företagen alltför ofta har svårigheter att möta. Det är ett allvarligt problem som i förlängningen påverkar både arbetstagare och arbetsgivare negativt. Elteknikbranschen har en fantastisk potential att förbli en betydande aktör när nya marknader framöver växer fram. Men för att detta ska bli verklighet måste förutsättningarna för företagen att utvecklas bli bättre. Därför arbetar EIO för att Installationsavtalet, som tillkom redan 1908 långt innan första världskriget bröt ut, moderniseras. öppna nya vägar in i yrket. Enligt Yrkesutbildningsavtalet och de skrivningar om anställningskrav som finns i det nuvarande Installationsavtalet får i stort sett endast personer som genomgått samma gymnasieutbildning, elprogrammet, och som fullgjort samma företagspraktik, lärlingsperiod, anställas i ett elteknikföretag. Om personer med andra utbildningsoch erfarenhetsbakgrunder anställs foto: daniel roos Installationsavtalet måste framöver spegla att den gemensamma nämnaren i elteknikbranschen inte längre är kabeldragning och installation, utan kvalificerade lösningar inom elteknik, understryker EIO:s förhandlingschef Åsa Kjellberg-Kahn. riskerar företaget att begå kollektivavtalsbrott. Det gäller även personer som har arbetat som elektriker inom andra delar av näringslivet eller har annan kompetens som företaget behöver. Det är inte svårt att förstå att detta är en stor begränsning för en bransch som inte längre är ensidigt inriktat mot ett enda specialområde. Framöver behövs nya vägar in i branschen. För att elteknikföretagen ska kunna fortsätta att utvecklas behövs ökad mångfald i kompetensen och arbetsgivarna måste också kunna ta tillvara de möjligheter som finns genom att låta fler unga komma in i branschen, till exempel genom att Installationsavtalet tillåter företagen att visstidsanställa lärlingar. men det är inte bara vägarna in i yrket som försvåras av det nuvarande Installationsavtalet. Eftersom alla som arbetar på företagen enligt avtalet måste ha samma utbildningsbakgrund förutsätts de också ha samma kompetens och kunna utföra samma uppdrag. Det genomsyrar till exempel ackordslönesystemet som bygger på lagackord där alla efter några års arbete i branschen får samma andel, dvs lika lön. Det framställs ibland som om det vore rättvist, men i själva verket är det så klart tvärtom ytterst orättvist att ge samma lön oavsett prestation, faktisk yrkeskunnighet och ansvar. Ackordet är en ifrågasatt löneform även på andra sätt, främst för att det kan tvingas igenom mot arbetsgivarens vilja. Många arbetsgivare betraktar ackordssystemet som omodernt och vill inte använda det över huvud taget. Andra ser det som en möjlighet för specifika projekt. Oavsett kan företag uppleva en stor osäkerhet i sina affärsrelationer när man inte har kontroll över vilket lönesystem som kommer att användas. Att ackordssystemet leder till en omfattande och kostsam administration är nog alla ense om. Företagens främsta resurs är de anställda. Deras utveckling är avgörande för att verksamheten ska utvecklas och lyckas etablera sig på nya marknader. Löneformerna i kollektivavtalet blir därmed en viktig faktor även för utvecklingen av företagens verksamhet. 14 EIO-AKTUELLT nr

15 foto: henrik nygård EIO:s förhandlingsgrupp består av Rickard Lindberg, Ulf Nordström, Kenneth Andersson, Gunilla Blomberg Rengård, Reijo Mustonen, Martina Höök, Tomas Nilsson, Åsa Kjellberg Kahn och Anders Gustin. För att belöna ambition och prestation måste Installationsavtalet framöver ge ökat utrymme för individuell lönesättning samt möjliggöra en individualisering och modernisering av ackordssystemet. installationsavtalets syn på de anställda som i första hand delar av ett kollektiv, snarare än som enskilda individer, får även andra praktiska konsekvenser. Till exempel när företagen ser sig tvingade till driftsinskränkningar. Eftersom alla förutsätts ha samma kompetens har Elektrikerförbundet svårt att förstå varför turordningskretsen borde anpassas och spegla företagens avdelningar och enheter. Det innebär att ett företag kan tvingas säga upp personal i en del av verksamheten som visar goda resultat, samtidigt som mindre effektiva eller av sviktande konjunktur drabbade enheter lämnas orörda. För företagen innebär det betydande svårigheter att både attrahera och behålla specialkompetens och i förlängningen att ta tillvara på de möjligheter att växa som erbjuds. otidsenligt och omodernt. Ett utmärkande drag i kollektivavtalet är också den starka centraliseringen. Merparten av reglerna går inte att avvika från ens med lokala avtal, vilket kan leda till stora praktiska problem och orsaka mycket administration. För en entreprenadbransch är bestämmelser om resor till och från olika arbetsplatser av stor betydelse. Installationsavtalets reglering är inte bara starkt centraliserade, den speglar inte heller dagens förhållanden. Dessutom strider ordningen mot skattelagstiftningen. Installationsavtalet måste framöver spegla att den gemensamma nämnaren i elteknikbranschen inte längre är kabeldragning och installation, utan kvalificerade lösningar inom elteknik. För att möta den tekniska utvecklingen och de växande kraven från kunderna och locka den bästa arbetskraften, krävs ett antal stora förändringar i Installationsavtalet. EIO och Elektrikerförbundet har det senaste året tillsammans startat en process mot ett modernt kollektivavtal för elteknikbranschen nu är det dags att i den kommande avtalsrörelsen börja sätta allvar bakom orden. text: åsa kjellberg-kahn Milstolpar Avtal dec Slutmöte i arbetsgruppen för Moderna Avtal jan EIO byter avtalskrav med Svenska Elektrikerförbundet (SEF) avseende Installationsavtalet 15 feb EIO byter avtalskrav med Sveriges Ingenjörer, Ledarna och Unionen avseende Tjänstemannaavtalet 31 mars Installationsavtalet löper ut Butiksavtalet löper ut Lageravtalet löper ut SEKO-avtalet löper ut 30 april Tjänstemannaavtalet löper ut 31 maj Kollektivavtalet med Kommunal för företag som bedriver teknisk fastighetsdrift samt underhåll och service löper ut eio.se/avtal-2013 EIO-AKTUELLT nr

16 Vi finns alltid på eio.se Följande cirkulär har skickats ut till EIO:s medlemsföretag sedan förra numret av EIO-Aktuellt. Cirkulären finns även på (logga in som medlem). Rubrikerna är klickbara i den digitala utgåvan av tidningen. Rubrikerna Nya cirkulär från EIO Mässor och event samt Vässa kompetensen utgår pga julledighet men vi återkommer i nästa nummer av EIO-Aktuellt med aktuella datum Inkassering av kontrollavgift upphör för oorganiserade Tilläggsvärme i service/ företagsbilar Energiavtal 12 krav på byggnaders energiprestanda välkommen till eio! Nya medlemsföretag, nov 2012 EIO Gävle Dala Edeforsens Elektriska AB Henningsons Elektriska AB, Filial Trebiq AB EIO Mellersta Norrland Roines Elservice AB EIO Stockholm AB Svensk Elinstallation Byggnadsfirma Janrik & Co AB El Montörerna Elmab AB Midroc Electro AB, filial Midroc Electro AB, filial Wiklund & Mickes All El AB EIO Västra Sverige Elajo Elteknik AB, filial Midroc Electro AB, filial EIO Övre Norrland Hultins El AB Utland Ljusdal Falun Gävle Nälden Mölnbo Huddinge Märsta Kista Solna Tyresö Halmstad Falkenberg Lycksele Nordic Development Solucions S.L Spanien 16 NYTT FRÅN God Jul & Gott Nytt År önskar AKTUELLT INFORMATION TILL ELEKTRISKA INSTALLATÖRSORGANISATIONENS MEDLEMMAR NR EIO-AKTUELLT nr SSF 130, utgåva 8 - Projektering och installation av inbrotts- och överfallslarmanläggning Regler för Projektering och installation av inbrottsoch överfallslarmanläggning som träder i kraft 1 mars 2013 och ersätter tidigare utgåva SSF130:7. I SSF 130:8 ställs bl a nya krav på larmöverföring mellan inbrottslarmet och larmcentralen. Medlemspris: 660 kr. Ord. pris: 680 kr. Beställ på Vi på EIO ska bli ännu bättre på att lyssna på medlemsföretagen och har därför beslutat att bygga upp en panel av medlemsföretag som kontinuerligt får svara på frågor från EIO. Vi vill öka dialogen med medlemsföretagen så vi kan förstå behoven ännu bättre. Syftet är att utveckla EIO:s arbete ytterligare i linje med vad medlemsföretagen vill, säger Jan Siezing. Snart är det dags för nästa medlemsenkät I januari 2013 är det dags för nästa medlemsenkät. Vi vill veta hur du som medlem uppfattar oss och vårt gemensamma varumärke EIO. För snart ett år sedan gjorde vi en mer omfattande enkät än tidigare. Syftet var att få en bred och heltäckande bild av hur medlemmarna upplever EIO, organisationen och våra leveranser. Eftersom vi vill stärka elteknikens roll i samhället, ta en tydligare roll och vidga affären behöver vi också regelbundet stämma av vårt arbete med er. Den här gången gör vi en kortare enkät som du besvarar på 6-7 minuter. Passa på gör din röst hörd! Kontakta Johan Martinsson, tel: , e-post: johan.martinsson@eio.se.