Bättre liv för sjuka äldre Team Stockholms län

Transkript

1 Bättre liv för sjuka äldre Team Stockholms län Halvårsrapport tom Senior alert Svenska palliativregistret Anna Larsson, Äldrecentrum Christina Riddebäck, FOU nu Margita Jacobsson, Nestor FoU-center

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Projektets bakgrund och syfte... 5 Kvalitetsregister... 6 Senior alert... 6 Svenska palliativregistret... 7 Stockholms län... 9 Utvecklingsledare... 9 Coacher för Senior alert Fältarbetare för Svenska palliativregistret Bemanning Bättre liv för sjuka äldre Team Stockholms län Länet Nuläge Senior alert Svenska Palliativregistret Projektprocess Interna arbetsmöten Informations-, och utbildningsmaterial Informationsbroschyr Informationspärm Film om Svenska palliativregistret Processtöd för arbetet med Senior alert Externa möten Informationsaktiviteter Spridningsmöten Senior alert Palliativregistret presenterades på läkarkonferens Senior alert presenterades på konferens för landstingspolitiker Inspirationsmöten för båda registren Deltagande i Miniseminarier för Stockholm stad Tårtkalas i Sundbyberg Löpande kontakter Mål Anslutningsgrad/täckningsgrad

3 Sammanfattning Bättre liv för sjuka äldre team Stockholms län har som uppgift att implementera de två nationella kvalitetsregistren Senior alert och Svenska palliativregistret i vård och omsorg i Stockholms läns 26 kommuner, i landstinget och hos privata vårdgivare. Syftet är att ge stöd till verksamheterna i deras arbete för att driva regionalt och lokalt utvecklingsarbete inom hälso-, och sjukvården för de mest sjuka äldre. Antalet äldre blir fler och medellivslängden ökar vilket innebär fler äldre som har risk att drabbas av långvarig sjukdom och att behovet av professionellt omhändertagande de sista åren i livet och i livets slutskede ökar. En överenskommelse har tecknats mellan Socialdepartementet och SKL om en treårig satsning, från hösten 2010 under mottot Bättre liv för sjuka äldre. Senior alert bygger på användandet av evidensbaserade instrument som stöd för ett långsiktigt förbättringsarbete Det handlar om att på ett systematiskt och standardiserat sätt registrera, förebygga och följa upp vidtagna åtgärder avseende trycksår, undernäring och fall. Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som är till för alla som vårdar människor i livets slut. Den sista veckan i livet beskrivs genom att personalen som vårdat en just avliden besvarar ett antal frågor som ska spegla kvalitetskriterier för vård i livets slutskede. I Stockholms län har vi 16 % av landets äldre (65+). Det finns 440 vård och omsorgsboenden i länet, 196 husläkarmottagningar, 12 geriatriska kliniker och sju akutsjukhus. Dessa utmärker sig av ett stort antal privata vårdgivare. På grund av detta är komplexiteten stor och det är svårt att få en samlad bild och översikt över organisationer, verksamheter och enheter. Implementeringsarbetet i länet styrs mer av att hitta de som är positivt inställda till satsningen Bättre liv för sjuka äldre och kvalitetsregister än att få fram gemensamma beslut. Team Stockholm har låtit trycka upp eget informationsmaterial för spridning, lagt upp information via våra FoU: ers hemsidor och arrangerat gemensamma inspirationsmöten och spridningsmöten för att nå ut till beslutsfattare och användare i länet. Vi har genomfört enskilda besök ute i verksamheterna för att såväl stötta implementeringsarbetet, förbättringsprocessen som att svara på och hjälpa till att lösa tillfälliga frågeställningar. Av länets 26 kommuner var 14 anslutna till Senior alert vid halvårsskiftet, fyra hade dock ej hunnit starta registrering. På landstingssidan fanns ingen anslutning gjord. För Svenska palliativregistret låg täckningsgraden i länets verksamheter på 32 procent under första halvåret. 3

4 Vi startar nu hösten med tre utvecklingsledare i Stockholms län (omräknat i heltider). Med Stockholms läns storlek och nuvarande bemanning kommer vi att få svårt att nå samma resultat som övriga landet. Samarbetet med coacher och fältarbetare för registren underlättar. Vi har som mål för 2011 att 16 av kommunerna i Stockholms län ska vara anslutna till Senior alert och att två geriatriska kliniker och 20 vårdcentraler med hemsjukvård ska vara anslutna innan årsskiftet. Alla 26 kommuner i Stockholms län registrerar redan i Svenska palliativregistret, vi har som mål att höja täckningsgraden i Stockholm från nuvarande 32 % till 50 %, att samtliga geriatriska kliniker och 20 vårdcentraler med hemsjukvård registrerar sina avlidna. Inledning Vi vet idag att det skett en dramatisk förändring av befolkningens medellivslängd som bland annat kan relateras till förbättrade hälso- och sjukvårdsinsatser, men också till ökat sjukvårdsbehov. Enligt Statistiska Centralbyråns, SCB:s prognos för befolkningsutvecklingen kommer andelen individer över 65 år att ha ökat från dagens 18 % till 25 % år 2060, samtidigt som den förväntade medellivslängden höjs. Det innebär fler äldre som har risk att drabbas av långvarig sjukdom och att behovet av professionellt omhändertagande de sista åren i livet och i livets slutskede ökar. Kunskapen om vårdens resultat behöver förbättras och förpackas så att den kan användas för politiska beslut och prioriteringar. Det saknas idag en bild av de gemensamma resurser som läggs ner för t. ex äldre personer med sammansatta behov. Vi saknar även nyckeltal som är nödvändiga om vi ska kunna mäta effektiviteten i vård och omsorg om äldre. Verksamheter som bedriver vård och omsorg av äldre personer ska arbeta enligt ett så kallat kunskapsbaserat arbetssätt. Det vill säga att anställda ska utföra sina arbetsuppgifter utifrån bästa tillgängliga kunskap, egen expertkunskap och utifrån den äldre personens behov och önskemål. Det gäller också att personalens erfarenheter av nya arbetssätt ska tas tillvara inom forskningen. Vård och omsorg i ordinärt boende behöver utvecklas och förstärkas och samspelet mellan olika vårdgivare behöver förbättras. Ett vårdpreventivt arbetssätt behöver införas. 4

5 Projektets bakgrund och syfte Bättre liv för sjuka äldre Rapport från Team Stockholms län Vt 2011 Sveriges Kommuner och Landsting, SKL och staten är överens om att utvecklingssatsningar inom vård och omsorg för äldre bör vara strategiska och långsiktiga. Därför har en överenskommelse mellan Socialdepartementet och SKL tecknats om en treårig satsning, under mottot Bättre liv för sjuka äldre. Detta innebär bl.a. ett ökat engagemang från kommuner och landsting i det två nationella kvalitetsregistren Senior alert och Svenska palliativregistret. Registren ska både fungera som verktyg för datainsamling och återkoppling och som en följd av det bidra till ett regelbundet analys- och förbättringsarbete på alla nivåer. Deltagandet i registren innebär tillämpning av evidensbaserad praktik i vardagen och ger ökade kunskaper om resultaten inom vård och omsorg om äldre. Kommuner och landsting har länsvis upprättat planer för införandet utifrån sina lokala förutsättningar. I nästan alla län i Sverige finns i dag utvecklingsledare för Senior alert och Svenska palliativregistret. I varje län har kommuner och landsting tillsammans fått möjlighet att 5

6 söka medel för att anställa utvecklingsledare. Dessa utbildas av SKL för att kunna bli ett stabilt nätverk med uppgift att stödja det lokala förändringsarbetet. Kvalitetsregister Kvalitetsregistren Senior alert och Svenska palliativregistret är processregister och oberoende av diagnos. Genom registren kommer kunskap om vårdens och omsorgens resultat att bli synliga. Den egna verksamhetens utveckling kan analyseras över tid och jämförelser kan göras med liknande vårdenheter i landet och vara en källa till Öppna jämförelser. Genom att ta tillvara och använda insamlad data kan verksamheten stärkas, förbättras samt utveckla praktiken och värdera vårdens kvalitet. Målen med registren är bl. a. att erbjuda en jämlik vård i landet och därmed ge en ökad patientsäkerhet men också att vara en källa för forskning och värdeberäkning av hälsoekonomisk karaktär. Anslutning till registren är idag frivillig men SKL:s och Socialdepartementets mål är att alla relevanta enheter inom vård och omsorg i landet ska vara anslutna till registren. Senior alert Ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg Senior alert bygger på användandet av evidensbaserade instrument som stöd för ett långsiktigt förbättringsarbete. Det handlar om att på ett systematiskt och standardiserat sätt registrera, förebygga och följa upp vidtagna åtgärder avseende trycksår, undernäring och fall. Kvalitetsregistret Senior alert ger: Riskbedömning av trycksår, undernäring och fall Analys av orsak och förebyggande åtgärder för vårdtagare med risk Uppföljning av resultat som är synliga i registret 6

7 Alla som arbetar med äldre inom vård och omsorg kommer dagligen i kontakt med områdena trycksår, undernäring och fall. Dessa områden har en stark koppling till varandra, t ex har en undernärd person lättare att falla, få en höftfraktur och löper då större risk att utveckla trycksår. Därav vikten att arbeta med alla tre riskområdena parallellt. Vårdtagarna som berörs av dessa områden finns inom olika verksamheter, klinisk specialitet, och oavsett vem som är huvudman. Fall bland äldre och de skador som kan följa efter ett fall ökar. Fallolyckorna medför stort mänskligt lidande och stora samhällsekonomiska kostnader. En nationell och gemensam databas skapar förutsättningar för att värdera en vårdtagares vårdepisod eller omsorgstid samt att jämföra olika enheters arbete med att förebygga skador och behandla vårdtagaren. Senior alert blev ett webbaserat register 2008 och är åtkomligt via Internet. Data som matas in på vårdtagarnivå sparas och kan sedan analyseras och hämtas ut i olika typer av rapporter. Avidentifierade uppgifter kan användas för t.ex. länsvisa jämförelser. Senior alert fortsätter att utvecklas och under senare halvan av 2011 kommer både munhälsa med att riskbedömningsinstrumentet ROAG och riskbedömning för VRI(Vård Relaterade Infektioner)finns i registret. Genom Senior alert kommer man i större mån kunna erbjuda faktabaserad verksamhet och en ny dimension på kompetensutveckling för medarbetarna inom vård och omsorg det handlar om att gå från att tro till att veta! Svenska palliativregistret Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som är till för alla som vårdar människor i livets slut. Den sista veckan i livet beskrivs genom att personalen som vårdat en just avliden besvarar ett trettiotal frågor. Frågorna ska spegla kvalitetskriterier för vård i livets slutskede 7

8 Patienten är informerad om sin situation Närstående är informerade om patientens situation Patienten säkerställs god omvårdnad Patienten är smärtskattad med validerat smärtskattningsinstrument och smärtlindrad Patienten är symtomskattad med validerat symtomskattningsinstrument och lindrad från övriga symtom Det finns läkemedel i injektionsform att ge vid behov för smärtgenombrott, oro, illamående och andningsbesvär Patienten behöver inte dö ensam Patienten ges möjlighet att dö på den plats hon själv önskar Närstående erbjuds uppföljande samtal efter dödsfallet Grundprinciperna bakom Palliativregistret har från starten 2005 varit att frågornas innehåll ska avspegla centrala områden i det som kan kallas god palliativ vård i livets slutskede och som lyfts fram i Döden angår oss alla Värdig vård vid livets slut (SOU 2001:6). I såväl denna som i Socialstyrelsens rapport om utvecklingen av vården i livets slutskede i landsting och kommuner (SoS ), konstateras att detta är ett område där det finns brister och stora regionala skillnader. Bristen gäller framför allt medicinska insatser, bemötande, information och stöd till närstående. Suboptimal lindring och brist på information/stöd till patient och närstående ger påvisbara negativa effekter på livskvaliteten för såväl vårdtagaren/patienten som närstående. Registrets datainsamling och dataanalys har som mål att identifiera brister som finns i vården i livets slutskede och därigenom skapa ett positivt förändringstryck på beslutsfattare samt initiera ett kontinuerligt lärande och ständigt förbättringsarbete hos landets vårdgivare, till gagn för de döende. De osedda behoven av palliativ vård i livets slutskede synliggörs genom att alla dödsfall registreras, det gäller även de som dör utan att ha identifierats som palliativa patienter. Visionen för Svenska palliativregistret är att alla människor boende i Sverige, med sina unika behov, tillförsäkras en värdig och välfungerande vård vid livets slut och att palliativ vård av god kvalitet ska kunna bedrivas såväl vid palliativa verksamheter som brett inom hela sjukvårdssystemet och den kommunala omsorgen. 8

9 Stockholms län Utvecklingsledare I Stockholms län har Stockholms läns landsting, SLL och Kommunförbundet Stockholms Län, KSL formerat en styrgrupp med ansvar för satsningen Bättre liv för sjuka äldre. Avtal har slutits med tre olika FoU-enheter med fokus på äldre inom Stockholms län, Äldrecentrum, Nestor FoU-center och FOU nu angående utvecklingsledare. Syftet med att fördela utvecklingsledarna på olika FoU-enheter är att kunna tillvarata möjliga synergieffekter med övriga arbeten inom FoU-enheterna. Utdrag från avtal om utvecklingsledare. Citat från 2 Uppdrag: Överenskommelsen innebär bland annat en satsning på ökat engagemang från kommuner och landsting i två nationella kvalitetsregister, Svenska palliativregistret och Senior alert. Med syfte att erbjuda stöd till kommuner och landsting i ett långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete kopplat till kvalitetsregistren, har regeringen anslagit medel motsvarande 7 miljoner kronor för Stockholms län. Medlen ska användas för att finansiera bland annat den länsgemensamma utvecklingsledare som kan ge stöd och driva det lokala utvecklingsarbetet, deltagande i kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre och som en del i utvecklingen av en förstärkt regional struktur för kunskapsutveckling med mera. Utvecklingsledarnas uppdrag är att implementera Senior alert och Svenska palliativregistret till relevanta enheter inom vård och omsorg i Stockholms län, landsting och kommuner. Uppdraget omfattar verksamheter inom hela Stockholms län. Allt med syfte att bidra till ett långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete och kvalitetssäkring inom verksamheterna. I Stockholm Län arbetar sedan februari 2011 de tre utvecklingsledarna tillsammans för att införa Senior alert och Svenska palliativregistret. Som stöd och samordnare finns även en plattformsledare för kunskapsbaserad praktik i socialtjänsten. Utvecklingsledarnas uppgift är att samordna länet och vara motorer i förbättringsarbetet, att ge stöd till samtliga vård- och omsorgsverksamheter i Stockholms län med syfte att driva utvecklingsarbete för de mest sjuka äldre. 9

10 Coacher för Senior alert Vid årets början fanns 13 Senior alert coacher i landet, anställda av Qulturum, Jönköpings läns landsting. Av dessa var två fördelade till Stockholms län. Uppdraget är att vara ett praktiskt kom-igång stöd, vanligen genom besök på boenden och enheter inom såväl kommun och landsting som för privata vårdgivare. Coacherna ska även vara tillhands för fördjupat stöd i den förebyggande arbetsprocessen. Storstadsregionerna har ett ökat behov av stöd då implementeringen av registret tar längre tid där än i övriga landet bl.a. på grund av antalet verksamheter. Möjligheten att vid arbetstoppar få tillfälligt stöd från Qulturum finns. Fältarbetare för Svenska palliativregistret Svenska palliativa registret i Kalmar läns landsting har idag ett antal s.k. fältarbetare anställda runt om i landet. Varje fältarbetare har minst ett landsting eller en region som sitt ansvarsområde. Uppdraget består i att lära känna sitt områdes verksamheter för att hjälpa till att driva det palliativa vårdinnehållet framåt och då medverka vid t.ex. arbetsplatsträffar. 10

11 Bemanning Bättre liv för sjuka äldre Team Stockholms län Under februari 2011 bildade de tre utvecklingsledarna tillsammans med coacher och fältarbetare, Team Stockholms län. Syftet är att tillsammans på bästa och mest effektiva sätt nå ut till vård och omsorg i länet och stimulera till att verksamheterna ansluter sig till de båda registren Senior alert och Svenska palliativregistret. I Team Stockholms län, från vänster; Anna Larsson, utvecklingsledare, Barbro Gripenstam, coach, Marie-Louise Ekeström, fältarbetare, Maria Fälth, coach, Margita Jacobsson, utvecklingsledare och Christina Riddebäck, utvecklingsledare. I Stockholms län har under våren 2011 utvecklingsledarna Anna Larsson, Äldrecentrum och Margita Jacobsson Nestor FoU-center arbetat heltid för Senior alert. Christina Riddebäck FOU nu har arbetat halvtid som utvecklingsledare för Svenska palliativregistret. Senior alert har haft två coacher; Maria Fälth och Barbro Gripenstam på heltid och Svenska palliativregistret en fältarbetare; Marie-Louise Ekeström på halvtid. 11

12 Länet I Stockholms län finns 22 % av Sveriges befolkning och 16 % av Sveriges äldre, vilket motsvarar personer äldre än 65 år. Enligt öppna jämförelser 2010 bor sex procent av landets äldre 65+ i SÄBO. I Stockholms läns 26 kommuner varierar andelen från tre till sju procent. Det finns 440 vård och omsorgsboenden i länet vilka utmärker sig av ett stort antal privata vårdgivare. Här finns minst 35 privata vårdgivare inom kommunerna som ansvarar för drift av vård- och omsorgsboenden. 2/3 av de geriatriska klinikerna drivs av privata vårdgivare och även majoriteten av husläkarmottagningarna drivs i privat regi. Liksom flera av akutsjukhusen. Stockholms län 12

13 Nuläge Komplexiteten i Stockholms län och kommuner med det stora antalet privata vårdgivare är stor. Det är svårt att få en samlad bild och översikt över organisationer, verksamheter och enheter. I vissa av länets kommuner finns ett gott samarbete mellan privata och kommunala vårdgivare medan det i andra saknas helt. Att nå fram till gemensamma beslut och riktlinjer för anslutning till Senior alert och Svenska palliativregistret är svårt. Implementeringsarbetet i länet styrs snarare av att hitta de som är positivt inställda till satsningen Bättre liv för sjuka äldre och kvalitetsregister än att få till gemensamma beslut. Det finns dock undantag bland länets kommuner. Senior alert En huvudman som ansluter sig till Senior alert måste definiera ett s.k. organisationsträd. För varje nivå i trädet utses en eller flera koordinatorer med access till registret. Trädets struktur ligger till grund för de statistiska analyser och rapporter som systemet erbjuder Utveckling kommunvis i Stockholms län för beslutsprocess och anslutning till Senior alert Under våren har flertalet kommuner anslutit sig till registret. De flesta har själva färdiga planer hur införandet ska gå till och en tidsplan för detta. Är man ansluten till Senior alert betyder det att huvudmannen gjort en anslutning, själva registreringen behöver alltså inte vara igång på de redovisade platserna. Antal registreringar kan följas av utvecklingsledarna då de tilldelats en avidentifierad inloggning i rapportportalen. Vanligt är att verksamheterna kommer igång bra med riskbedömningsdelen men inte kommer vidare med åtgärder, uppföljning och händelserapportering. Det blir då ett hinder i registret när det är dags att göra en ny riskbedömning på de som har risk, då detta inte går att göra om inte hela den preventiva vårdkedjan är avklarad riskbedömning, åtgärd och uppföljning. Detta gör att verksamheterna leds in i den preventiva processen och då har större möjlighet att se fördelarna med registret. Av 13

14 länets 26 kommuner var 16 anslutna vid månadsskiftet augusti september 2011, fyra hade dock ej hunnit starta registrering. Antal riskbedömningar i Senior alert för januari augusti 2011 per kommun i Stockholms län. Svenska Palliativregistret Stockholms läns landsting är uppdelat i fyra regioner; Stockholms stad och Ekerö, Norra länet, Södra länet och Norrtälje. Alla fyra regioner har sedan 2008 årligen ökat sin täckningsgrad. Under första halvåret 2011 låg täckningsgraden för länet på 32 procent, det är en ökning med 2 % jämfört med samma period förra året. Det är dock en bit kvar till Socialdepartementets mål för hela landet med att 50 % av alla dödsfall ska registreras i registret under Ekerö har uppnått 55 procent och hade därmed klarat Socialdepartementets mål för täckningsgrad. Totalt hade 10 kommuner en täckningsgrad över 40 procent och har därmed stora chanser att nå upp till 50 procentmålet. Stockholms stad som har den största befolkningen och därmed flest dödsfall ligger på 25 procents täckningsgrad och drar ner länsresultatet. 14

15 Nykvarn Sigtuna Vaxholm Tyresö Stockholm Upplands-Bro Upplands-Väsby Lidingö Nynäshamn Norrtälje Danderyd Salem Vallentuna Sundbyberg Värmdö Huddinge Österåker Södertälje Nacka Täby Botkyrka Järfälla Haninge Sollentuna Solna Ekerö totalt länet Rapport från Team Stockholms län Vt % 50% 40% 30% 20% 10% 0% 17% 55% 32% Täckningsgraden i Svenska palliativregistret för första halvåret 2011 per kommun i Stockholms län I diagrammen nedan kan vi jämföra resultaten i Stockholms län med landet som helhet. Vi ser att Stockholms län har bättre resultat när det gäller flertalet kvalitetskriterier än riksgenomsnittet. Stockholms län utmärker sig särskilt då de gäller information till patient och till närstående. Här erbjuds också eftersamtal i högre utsträckning än i landet som helhet. Hela Sverige Stockholms län Palliativ vård i livets slut under första halvåret Källa Svenska Palliativregistret. 15

16 Projektprocess Team Stockholms län startade i februari sitt arbete med att ta fram en gemensam plan med mätbara mål. Syftet var att samordna resurserna för att optimera spridning och implementering av registren. Kartläggning utifrån vad som redan var gjort i länet sammanställdes med hjälp av de tre coacher och fältarbetaren som redan tidigare varit verksamma för registren i länet. Interna arbetsmöten Team Stockholms län har haft: Återkommande veckomöten en gång per vecka under våren 2011 Nätverksträffar med plattformsledaren och teamet har skett fyra gånger under våren 2011 Träffar och aktivt erfarenhetsutbyte med Uppsalas utvecklingsledare och Famna Planeringsdagar i juli Informations-, och utbildningsmaterial Informationsbroschyr För att marknadsföra och sprida satsningen kring kvalitetsregister har Team Stockholms län gemensamt tagit fram en informationsbroschyr om teamet med kontaktuppgifter, bakgrund till Bättre liv för sjuka äldre och en beskrivning av registren Senior alert och Svenska palliativregistret. Broschyren delades ut till samtliga som medverkade vid Inspirationsmötena under våren och har även spridits på övriga möten. Team Stockholm har valt bilden med mannen i segelbåten som signaturbild för sitt arbete 16

17 Informationspärm Team Stockholms län har även skapat en Informationspärm för användare och semestervikarier innehållande nyttig praktisk information kring både Senior alert och Svenska pallativregistret. 45 pärmar är under maj september 2011 ute på remiss inom olika verksamheter i Stockholms län. Pärmarna kommer att samlas in och utvärderas under september månad Försättsblad till Informationspärm för Senior alert och Svenska palliativregistret. Film om Svenska palliativregistret Team Stockholms län har medverkat vid planering och bidragit med tankar till filmen om det Svenska Palliativregistret, När livet tar slut framtaget i projekt Palliativ vård i SÄBO. Filmen användes sedan med gott resultat under vårens tre Inspirationsmöten och har skickats till samtliga deltagare. 17

18 Processtöd för arbetet med Senior alert Rapport från Team Stockholms län Vt 2011 Senior alerts utvecklingsledare och coacher har under våren utarbetat ett Processtöd för Senior alert. Syftet med detta är att stötta verksamheterna i förändringsprocessen och tanken är att de självständigt ska kunna använda sig av hela eller delar av materialet. Under maj bedrevs ett pilotprojekt på Sundbyberg stads boenden(alla utom ett medverkade). Utvärdering och revidering av utbildningsmaterialet gjordes under juni och finns nu tillgängligt för verksamheterna. Utveckling av Processtöd Externa möten Team Stockholms län(hela eller delar av) har deltagit på: Nationella nätverk för Bättre liv för sjuka äldre, 1 februari och maj Microsystemfestivalen vid Qulturum i Jönköping, 2 4 februari SKL:s konferens Multisjuka äldre, 15 mars Svenska palliativregistrets årskonferens, 12 april Nationell konferens Senior alert, 17 maj Framgångsrik äldreomsorg och äldrevård i morgon, maj 18

19 Möte och seminarium med SKL: s Ett bättre liv för sjuka äldre där även Barn- och äldreminister Maria Larsson medverkade, 31 maj Workshop Socialstyrelsen Säkerhetsfrämjande arbete för äldre, 8 juni Seminarium med Maria Larsson, Barn- och äldreminister 31 maj Informationsaktiviteter Spridningsmöten Senior alert För aktiva användare av Senior alert bjöds det in till två Lokala Spridningsmöten, 4 och 5 april. Utvecklingsledarna och Stockholms två coacher för Senior alert stod för arrangemang och planering. Två utbildningscoacher från registret bjöds in. Deltog gjorde 61 representanter från Senior alert anslutna SÄBO. Inbjudan gick ut till 13 anslutna kommuner och 10 enskilt anslutna SÄBO. Hela Team Stockholms län var på plats och presenterade sig under dagarna. Spridningsdagarna följdes upp med två telefonkonferenser efter ca sex veckor. Spridningsmöte 5 april 2011 på Radisson Blu Strand Hotell Palliativregistret presenterades på läkarkonferens Svenska palliativregistrets utvecklingsledare medverkade vid läkarkonferensen på Såstaholm den maj. Deltog gjorde 45 läkare i SÄBO från Stockholms Län. Utvecklingsledaren informerade om Palliativa registret, vikten av brytpunktsamtal samt visade inspirationsfilmen När livet tar slut Läkargruppen var aktiv och hade många frågor. 19

20 Senior alert presenterades på konferens för landstingspolitiker En av utvecklingsledarna för Senior alert medverkade i Tema Äldre med behov av samordnade insatser som organisationen Nätverken Hälsa och Demokrati arrangerade för förtroendevalda i landsting och regioner den 27 maj. Presentationen följdes av intressanta frågor från de deltagarna. Inspirationsmöten för båda registren Team Stockholms län arrangerade under tre eftermiddagar i maj Inspirationsmöten för målgruppen: politiker, chefer, ledare, MAS och andra nyckelpersoner inom vård- och omsorg i Stockholms län. Syftet var att sprida och inspirera till uppstart ibland verksamheterna i länet personer fick inbjudan via mejl, 97 personer (5 %) deltog. Utvärdering gjordes på plats. Se bilaga 1 Sammanställing av utvärderingen av de tre Inspirationsdagarna. Deltagande i Miniseminarier för Stockholm stad Tillsammans med Cecilia Werge, projektledare på Äldrecentrum för Nationella demensriktlinjer genomfördes tre Miniseminarier för MAS, chefer och omvårdnadspersonal i Stockholms stadsdelar. Båda registren presenterades. Tårtkalas i Sundbyberg Sundbybergs Stad firade med tårta när samtliga boende på SÄBO var registrerade i Senior alert. MAS, enhetschefer, HSL- personal och SOL- personal deltog i festligheterna och inbjudna var även utvecklingsledare och coacher som stöttat vid införandet. Tårtkalas i Sundbyberg i samband med att samtliga boenden i SÄBO har riskbedömts i Senior alert Löpande kontakter Kontakter med ledning i kommuner och landsting inför planerad anslutning sker löpande liksom hjälp och stöd åt redan anslutna registrerande enheter. 20

21 Mål 2011 Anslutningsgrad/täckningsgrad I registret Senior alert räknas anslutningsgraden efter hur många huvudmän, i detta fall kommuner eller landsting som är anslutna till registret oavsett hur många registreringar, d.v.s. riskbedömningar, åtgärder eller uppföljningar som är gjorda. Det prestationsbaserade statsbidraget på 50 miljoner kronor för deltagandet i Senior alert kommer enligt SKL att betalas ut efter hur många riskbedömningar som är registrerade under respektive huvudman och utbetalas till dessa. 35 miljoner kommer att fördelas till kommunerna och 15 miljoner till landstingen. När vi satte upp våra mål för 2011 utgick vi från hur många av länets 26 kommuner, 12 geriatriska kliniker och 196 vårdscentraler vi trodde skulle vara anslutna vid årets slut. I Svenska palliativregistret räknas täckningsgraden efter hur många avlidna personer som registrerats i relation till det totala antalet avlidna. Redovisningen är baserad på var den avlidne är mantalsskriven inte var han eller hon avled, även om registreringen gjordes av den vårdenhet som ägde sängen. Det prestationsbaserade statsbidraget är även här 50 miljoner kronor och det kommer att betalas ut beroende på var patienten avled inte på vem som gjorde registreringen. Våra mål för 2011 utgår från antalet registrerande enheter. Den uppgiften finns i registret, men vi vet inte hur många registreringar enheten har gjort, bara att den är ansluten. I tabellen nedan återfinna våra mål för 2011, situationen vid halvårsskiften och hur många enheter som återstår innan vi nått målet. Kategori Antal enheter Anslutningsgrad / täckningsgrad Anslutningsgrad / täckningsgrad per juli 2011 Mål 2011 Återstår att nå Kommuner/ SÄBO? Geriatriska kliniker Primärvård Akutsjukhus SA PR SA PR SA PR % % % % 2 18 % % 9 75 % 2 20 % % % 1 7 0,50 % % %