Bättre liv för sjuka äldre - team Stockholms län - Årsrapport 1/ / Årsrapport 1/ /

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bättre liv för sjuka äldre - team Stockholms län - Årsrapport 1/1 2012 31/12 2012 Årsrapport 1/1 2011 31/12 2011"

Transkript

1 Bättre liv för sjuka äldre - team Stockholms län - Årsrapport 1/ / Årsrapport 1/ / Anna Larsson, Äldrecentrum Ann-Kristin Andersson, Äldrecentrum Britten Askestad, Äldrecentrum Jasmin Matinzadeh, Nestor FoU-center Karin Högstedt, Nestor FoU-center Kerstin Gustafsson, Äldrecentrum Linnéa Järpestam, Äldrecentrum 1

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Projektets bakgrund och syfte... 5 Indikatorer för överenskommelse Kvalitetsregister... 8 Senior alert... 8 Svenska palliativregistret... 9 SveDem BPSD-registret Stockholms län Avsiktsförklaring Utvecklingsledare Bemanning Bättre liv för sjuka äldre team Stockholms län Coacher för Senior alert Fältarbetare för Svenska palliativregistret Regional koordinator för SveDem Resultat Senior alert Svenska Palliativregistret BPSD-registret SveDem Prestationsersättning, mätperioden Ledningskraft Projektprocess Löpande arbete Kommuner:...24 Landsting:...25 Arbetsmöten Interna möten Externa möten

3 Informationsaktiviteter Informations-, och utbildningsmaterial Goda exempel från länet Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

4 Sammanfattning En överenskommelse har tecknats mellan Socialdepartementet och SKL om en satsning under mottot Bättre liv för sjuka äldre med start hösten I år finns fyra nationella kvalitetsregister i satsningen, Senior alert, Svenska palliativregistret, BPSD-registret och SveDem. Stockholms län består av 26 kommuner, 14 stadsdelar och landstinget. Det finns 430 vård och omsorgsboenden i länet, 203 husläkarmottagningar, 12 geriatriska kliniker och sju akutsjukhus. Verksamheterna utmärker sig av ett stort antal privata vårdgivare. Som stöd för länens verksamheter finns utvecklingsledare med uppdrag att implementera kvalitetsregistren i vård och omsorg. Utvecklingsledarna ska även stärka metoder och arbetssätt som stödjer registrens syfte samt bidra till att registren används för ett kontinuerligt förbättringsarbete. Bättre liv för sjuka äldre team Stockholms län består av 6,5 tjänst som utvecklingsledare och länsrepresentaner från registren. Utvecklingsledarna har under året varvat gemensamma länsaktiviteter med att genomföra enskilda besök ute i verksamheterna för att såväl stötta implementeringsarbetet och förbättringsprocessen, som att svara på och hjälpa till att lösa lokala frågeställningar. Team Stockholms län har låtit trycka upp eget informationsmaterial för spridning, lagt upp information på hemsidor och arrangerat gemensamma inspirationsmöten, spridningsmöten samt flertalet utbildningar i exempelvis användandet av registren och statistikuttag. Under hösten 2012 har vi även haft en stor satsning tillsammans med Famna (branschorganisation för idéburna verksamheter) genom två parallella utbildningar i förbättringskunskap enligt Famnas modell Värdeforum. Omvärldsbevakning har skett genom regelbundna diskussioner i teamet och mer strukturerat genom studiebesök i landet för att direkt ta del av goda exempel kring registerarbetet. Av länets 26 kommuner var 24 kommuner anslutna till Senior alert vid 2012 års slut samt 10 geriatriska kliniker och 31 husläkarmottagningar med hemsjukvård. Samtliga kommuner i Stockholms län registrerar i Svenska palliativregistret och täckningsgraden i Stockholms län är nu 50 procent. För BPSD-registret som var nytt för året var målet att öka antalet anslutna verksamheter, siffran har gått från ett fåtal, till 52 stycken, Det finns ett stort intresse för BPSD-registret i länet. Ytterligare ett register var nytt i satsningen från och med i år, SveDem. Indikatorn för SveDem riktade sig mot husläkarmottagningarna. Arbetet har här skett i samarbete med SveDems regionala koordinator, cirka 40 verksamheter har anslutit sig. Syftet med årsberättelsen är att beskriva och lyfta fram arbetet med Bättre liv för sjuka äldre i Stockholms län. Arbetets resultat redovisas bland annat i anslutningsprocess och användandet av kvalitetsregister och har påverkats av utökad bemanning, förfrågningsunderlag och stadsbidrag. 4

5 Inledning Vi vet idag att det skett en dramatisk förändring av befolkningens medellivslängd som bland annat beror på förbättrade hälso- och sjukvårdsinsatser, vilket leder till ökat vårdsbehov. Enligt Statistiska Centralbyråns, SCB:s prognos för befolkningsutvecklingen kommer andelen individer över 65 år att ha ökat från dagens 18 % till 25 % år 2060, samtidigt som den förväntade medellivslängden höjs. Det innebär fler äldre som har risk att drabbas av långvarig sjukdom och att behovet av professionellt omhändertagande de sista åren i livet och i livets slutskede ökar. Vård och omsorg i ordinärt boende behöver utvecklas och förstärkas och samspelet mellan olika vårdgivare behöver förbättras. Kunskapen om vårdens resultat behöver förbättras och göras tillgänglig så att den kan användas för politiska beslut och prioriteringar. Verksamheter som bedriver vård och omsorg av äldre personer ska arbeta enligt ett kunskapsbaserat arbetssätt. Det vill säga att anställda ska utföra sina arbetsuppgifter utifrån bästa tillgängliga kunskap, egen expertkunskap och utifrån den äldre personens behov och önskemål. Det gäller också att personalens erfarenheter av nya arbetssätt ska tas tillvara inom forskningen. Ett vårdpreventivt arbetssätt behöver införas. Projektets bakgrund och syfte Bättre liv för sjuka äldre Sveriges Kommuner och Landsting, SKL och staten är överens om att utvecklingssatsningar inom vård och omsorg om äldre bör vara strategiska och långsiktiga samt att stimulansbidrag inom äldreområdet ska kopplas till resultat och prestationsbaserade mål. Socialdepartementet och SKL har tecknat överenskommelsen Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Satsningen startade 2010 och var då tänkt som treårig, den har nu förlängts till och med Satsningen syftar till att genom ekonomiska incitament och med de mest sjuka äldres behov i centrum, uppmana, stärka och intensifiera samverkan mellan kommuner och landsting. Målet är även att effektivisera användandet av 5

6 resurser så att vården och omsorgen i större grad utgår från de mest sjuka äldres behov. Det arbete som bedrivs inom ramen för satsningen ska bli en integrerad del av landstingens och kommunernas ordinarie verksamhet. Under mottot Bättre liv för sjuka äldre drivs satsningen med fokus på God vård i livets slutskede, Preventivt arbetssätt, God vård vid demenssjukdom, God läkemedelsbehandling för äldre och Sammanhållen vård och omsorg. Inom flera av dessa områden har användandet av kvalitetsregister bedömts som viktig och i dag omfattas satsningen av Senior alert, Svenska Palliativregistret, SveDem och BPSD-registret (Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom). Genom tillämpning av evidensbaserad praktik i vardagen ska registren främja ett systematiskt förbättrings- och analysarbete genom återkoppling till alla nivåer. De möjliggör även att öka kunskapen om vården och omsorgens resultat och synliggöra dessa. Kommuner och landsting förväntas att ha uppnått grundläggande krav för att ta del av medlen. Dessa krav är att det ska finnas en struktur för ledning och styrning i samverkan och till denna ett gemensamt politiskt förankrat beslut om handlingsplan. Handlingsplanen ska innefatta bl.a. lokala förbättringsområden, mätbara mål och planerade aktiviteter. Det andra kravet är att huvudmännen ska ha fattat beslut om införandet av ledningssystem för kvalitet som motsvarar Socialstyrelsens föreskrift Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). I alla län i Sverige finns i dag utvecklingsledare. I varje län har kommuner och landsting tillsammans fått möjlighet att söka medel för att anställa utvecklingsledare för implementering och stöd i förbättringsarbete för länets verksamheter. Utvecklingsledarna stöttas och utbildas av SKL för att kunna bli ett stabilt nätverk med uppgift att stödja det lokala förändringsarbetet. Indikatorer för överenskommelse 2012 Genom systematiskt förändringsarbete kan stora förbättringar åstadkommas så inleds SKL:s Prestationsersättning till insatser för äldre Prestationsbaserade indikatorer : God vård i livets slut 1) Prestationsersättningen 2012 omfattar 50 miljoner kronor som fördelas till de kommuner och landsting vars utförare oavsett driftsform sammantaget registrerar 70 procent eller fler av dödsfallen i Svenska Palliativregistret. Mätt som andel registreringar per kommun i förhållande till antalet dödsfall. 2) De kommuner och landsting vars utförare oavsett driftsform sammantaget uppnått 70 procents täckningsgrad i Palliativregistret får vara med och dela på ytterligare 20 6

7 miljoner kronor om de i 60 procent eller fler av dödsfallen genomfört ett brytpunktssamtal. Preventivt arbetssätt 1) Prestationsersättningen 2012 omfattar 50 miljoner kronor som fördelas mellan de kommuner och landsting där samtliga relevanta verksamheter, oavsett driftsform, har påbörjat registrering i Senior alert. 2) Ytterligare 20 miljoner kronor fördelas till de kommuner, där 90 procent eller fler av de äldre som bor i SÄBO, oavsett driftsform, erhållit en riskbedömning med registrering i Senior alert. God vård vid demenssjukdom 1) Prestationsersättning 2012 omfattar 50 miljoner kronor som fördelas till landsting i relation till antalet personer som nyinsjuknat i demenssjukdom och erhållit utredning med registrering i SveDem via primärvården (vårdcentralerna), oavsett driftsform. 2) Till de kommuner som oavsett utförare och driftsform inför ett standardiserat arbetssätt vid beteendemässiga och psykiska symtom och registrerar i BPSD-registret fördelas 20 miljoner kronor. Prestationsersättningen utbetalas till kommuner i relation till antalet utförda nyregistreringar i BPSD-registret. God läkemedelsbehandling för äldre 1. Prestationsersättning 2012 omfattar 325 miljoner kronor som fördelas till de län som minskar indikatorerna Olämpliga läkemedel, Olämpliga läkemedelskombinationer och Läkemedel vid psykos i särskilda boenden för äldre med minst 10 procent. Sammanhållen vård och omsorg 1. Prestationsersättningen omfattar 325 miljoner kronor som fördelas till de län som minskar indikatorerna Undvikbar slutenvård och Återinläggningar inom 30 dagar med 10 procent. 7

8 Kvalitetsregister De nationella kvalitetsregistren fungerar som ett utvecklingsstöd med syfte att användas i hela landet. Samtliga fyra register innehåller uppgifter om förbättringsområden som är relevanta för de mest sjuka äldre. Syftet är att registren ska bidra till utvecklingen av ett förändrat arbetssätt mer systematiskt och standardiserat. Senior alert och Svenska palliativregistret är process- respektive uppföljningsregister som är diagnosoberoende. SveDem och BPSD-registret riktar till personer med demenssjukdom. Genom registren kommer kunskap om vårdens och omsorgens resultat att bli synliga. Den egna verksamhetens utveckling kan analyseras över tid och genom att ta tillvara och använda insamlad data kan verksamheten eller enheten stärkas, förbättras samt utveckla praktiken och värdera vårdens kvalitet. Jämförelser av data kan göras med liknande vårdenheter i landet, vara en källa till Öppna jämförelser, bidra till ökad patientsäkerhet och med fördel användas i den årliga patientsäkerhetsberättelsen. Målen med registren är bland annat att uppnå en jämlik vård i landet och därmed ge en ökad patientsäkerhet men också att vara en källa för forskning och värdeberäkning av hälsoekonomisk karaktär. Senior alert Ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg Senior alert blev ett webbaserat register 2008 och bygger på användandet av evidensbaserade instrument som stöd för ett långsiktigt förbättringsarbete. Det handlar om att på ett systematiskt och standardiserat sätt registrera, förebygga och följa upp vidtagna åtgärder avseende trycksår, undernäring, fall och munhälsa. Målet är att förebygga skador och lyfta fram det hälsofrämjande arbetet på enheten. Det handlar om att gå från att tro till att veta! Kvalitetsregistret Senior alert ger bland annat: Evidensbaserade riskbedömningsinstrument för trycksår, undernäring, fall och munhälsa Analys av orsak och förebyggande åtgärder enligt klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ) och Vårdhandboken för vårdtagare med risk 8

9 Uppföljning av planerade förebyggande åtgärder och händelser Målgruppen för Senior alert finns inom olika områden, verksamheter, klinisk specialitet och oavsett vem som är huvudman. Registret ger förutsättningar att värdera en vårdtagares vårdepisod eller omsorgstid samt att jämföra olika enheters arbete med att förebygga skador och behandla vårdtagaren. Arbetet med Senior alert bygger på fyra processer: Registrering och IT-stöd användaren registrerar i registret för att kunna följa data online över tid på individ och gruppnivå Systematiskt arbetssätt i vardagen riskbedömningar görs på samtliga personer, förebyggande åtgärder ska sättas in för de som visar sig ha risk samt att resultaten följs upp Reflektera över reslutat rapporterna är utformade för att visa resultatutveckling över tid samt möjliggöra jämförelser och se förbättringar Förbättringsarbete genom att analysera och reflektera över den vårdpreventiva processen kan verksamheten hitta förbättringsområden och åtgärda dessa Data som matas in på vårdtagarnivå sparas och kan sedan analyseras och hämtas ut i olika typer av rapporter. Avidentifierade uppgifter kan användas för t.ex. länsvisa jämförelser. Svenska palliativregistret Svenska palliativregistret startades 2005 och är ett nationellt kvalitets- och uppföljningsregister som kvalitetssäkrar vården i livets slut och är ett verktyg för vårdpersonalen. Den sista veckan i livet beskrivs genom att ett trettiotal frågor besvaras. Frågorna bygger på de sju kvalitetsindikatorer som beskriver en god vård i livets slut: Jag och mina närstående är informerade om min situation. är lindrad från smärta och andra besvärande symtom. är ordinerad läkemedel vid behov. 9

10 får god omvårdnad utifrån mina behov. vårdas där jag vill dö. behöver inte dö ensam. vet att mina närstående får stöd. Dessa kvalitetsindikatorer om vad vi tror är ett bra döende grundar sig på rapporten Döden angår oss alla Värdig vård vid livets slut (SOU 2001:6). I såväl denna som i Socialstyrelsens rapport om utvecklingen av vården i livets slutskede i landsting och kommuner (SoS ), konstateras att detta är ett område där det finns brister och stora regionala skillnader. Bristen gäller framför allt medicinska insatser, bemötande, information och stöd till närstående. Suboptimal lindring och brist på information och stöd till patient och närstående ger påvisbara negativa effekter på livskvaliteten för såväl vårdtagaren/patienten som närstående. Registrets datainsamling och dataanalys har som mål att identifiera brister som finns i vården i livets slutskede och därigenom skapa ett positivt förändringstryck på beslutsfattare samt initiera ett kontinuerligt lärande och ständigt förbättringsarbete hos landets vårdgivare, till gagn för de döende och närstående. De osedda behoven av palliativ vård i livets slutskede synliggörs genom att alla dödsfall registreras, det gäller även de som dör utan att ha identifierats som palliativa patienter. Visionen för Svenska palliativregistret är att alla människor boende i Sverige, med sina unika behov, tillförsäkras en värdig och välfungerande vård vid livets slut och att palliativ vård av god kvalitet ska kunna bedrivas såväl vid palliativa verksamheter som brett inom hela sjukvårdssystemet och den kommunala omsorgen. SveDem SveDem startade 2007 och är ett nationellt kvalitetsregister avseende personer med demenssjukdomar. Syftet är att förbättra kvaliteten av demensvården i Sverige genom att samla in data och ha möjlighet att följa förändringar i patient, population, diagnoser och behandling vid demenssjukdom. Målet är likvärdig, optimerad behandling av patienter med demenssjukdom. I takt med att befolkningen blir äldre så ökar antalet personer med demenssjukdom. I dag beräknas det 10

11 finnas ca personer med olika grad av demenssjukdom, det finns fortfarande en stor osäkerhet kring detta eftersom inte alla misstänkta fall utreds. I SveDem görs en nyregistrering och sedan följs denna upp årligen. Registret är internetbaserat och verksamheter som registrerar är specialistenheter, primärvårdsenheter och kommunala enheter. Fördelarna med SveDem är bland annat: Tydliggörande av enheternas följsamhet till de nationella riktlinjerna Rapporter som ger möjlighet till jämförelser, på olika nivåer enhet, län eller riket Verktyg för att följa sina resultat och identifiera förbättringsområden samt utvärdera dessa Överblick över patientgruppen BPSD-registret BPSD-registret togs i drift under senare delen av Som bakgrund beskrivs att de flesta personer med demenssjukdom, ca 90 procent får någon gång Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens, BPSD. Detta orsakar stort lidande för personen med demenssjukdom, närstående och personal. Det kan yttra sig som oro, ångest, aggressivitet, sömnstörningar och aptitstörningar. Syftet med BPSD-registret är att kvalitetssäkra omvårdnaden av personer med demenssjukdom och att uppnå en likvärdigt omhändertagande av denna patientkategori samt att ge en ökad livskvalitet för personer med demenssjukdom. Registret bygger på en tydlig struktur som grundas på kartläggning av frekvens och allvarlighetsgrad av BPSD, checklista för tänkbara orsaker till BPSD, förslag på evidensbaserade åtgärder för att minska BPSD samt utvärdering av interventionerna. Denna struktur genererar en individuell vårdplan som kan vara ett stöd i vården av personer med demenssjukdom. Att arbeta med BPSD-registret och en bra struktur i omvårdnadsarbetet kan bidra till: Ökad livskvalité för personen med demenssjukdom Implementering av de nationella riktlinjerna Personcentrerad vård och ett gemensamt synsätt för personalen Teamarbete och tydliga mål Kvalitetssäkring genom ständiga uppföljningar Att tydliggöra vårdtyngden och bidra till en verksamhetsutveckling 11

12 Stockholms län Avsiktsförklaring Försommaren 2010 skrevs en avsiktsförklaring mellan Stockholms läns landsting, SLL och Kommunförbundet Stockholms Län, KSL gällande Avsiktsförklaring om regionala stödstrukturer för Stockholms län till stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten (Dnr 10/0570). Här beskrivs satsningen Sammanhållen vård och omsorg delvis under rubriken Stöd till ett långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete för de mest sjuka äldre. Några utdrag: Stockholms län ges förutsättningar att fortsätta arbetet med att säkerställa att de mest sjuka äldre får en trygg, samordnad och kunskapsbaserad äldrevård och äldreomsorg, Medlen ska användas för att stärka metoder och arbetssätt som stödjer registrens syfte och att registren används för ett kontinuerligt förbättringsarbete., Med ett nationellt stöd ges goda förutsättningar för ett för hela länet gemensamt utvecklingsarbete. Utvecklingsledare I Stockholms län har Stockholms läns landsting, SLL och Kommunförbundet Stockholms Län, KSL formerat en styrgrupp med ansvar för satsningen Bättre liv för sjuka äldre. Avtal har slutits med två FoU-enheter med fokus på äldre inom Stockholms län, Äldrecentrum och Nestor FoU-center angående utvecklingsledare. Syftet med att fördela utvecklingsledarna på olika FoU-enheter är att kunna tillvarata möjliga synergieffekter med övriga arbeten inom FoU-enheterna. Utdrag från avtal om utvecklingsledare. Citat från 2 Uppdrag: Överenskommelsen innebär bland annat en satsning på ökat engagemang från kommuner och landsting i två nationella kvalitetsregister, Svenska palliativregistret och Senior alert. Med syfte att erbjuda stöd till kommuner och landsting i ett långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete kopplat till kvalitetsregistren, har regeringen anslagit medel motsvarande 7 miljoner kronor för Stockholms län. Medlen ska användas för att finansiera bland annat den länsgemensamma utvecklingsledare som kan ge stöd och driva det lokala utvecklingsarbetet, deltagande i kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre och som en del i utvecklingen av en förstärkt regional struktur för kunskapsutveckling med mera. Utvecklingsledarnas uppdrag är att implementera Senior alert och Svenska palliativregistret till relevanta enheter inom vård och omsorg i Stockholms län, landsting och kommuner. Uppdraget omfattar verksamheter inom hela Stockholms län. Allt med syfte att bidra till ett långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete och kvalitetssäkring inom verksamheterna. Utvecklingsledarnas uppgifter är att sprida kvalitetsregistren, vara motorer i förbättringsarbete och stötta verksamheter i arbetssätt kring registren. Vi erbjuder verksamheterna i länet gemensamma 12

13 utbildningar, informationsträffar och inspirationsmöten samt att lokalt besöka verksamheter. Vi handleder vård- och omsorgspersonal i Stockholms län med syfte att driva utvecklingsarbete för de mest sjuka äldre inom ramarna för kvalitetsregister. En viktig uppgift är också att stötta och inspirera beslutsfattare, chefer och ledare i arbetet kring kvalitetsregister. Bemanning Bättre liv för sjuka äldre team Stockholms län Vid början av året 2012 fanns det i länet tre heltidstjänster som utvecklingsledare. Under våren fördelades en av dessa tjänster på två personer och ytterligare en tjänst förändrades och blev halvtid som Plattformsledare med inriktning äldre för satsningen Regional stödstruktur för en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård och den andra halvtiden som utvecklingsledare med uppdraget att samordna satsningen Bättre liv för sjuka äldre i Stockholms län. Under året har teamet utökats med tre utvecklingsledartjänster. Utvecklingsledarna har olika bakgrund till exempel som distriktssjuksköterska, sjukgymnast, dietist eller utredningssociolog. Detta ser teamet som en fördel då vi kompletterar varandra inom många områden och kan möta verksamheternas olika behov. Under februari 2011 bildade de dåvarande utvecklingsledarna tillsammans med coacher och fältarbetare, Bättre liv för sjuka äldre team Stockholms län. Teamet har under 2012 utökats i och med att tjänsterna i länet ökat samt att den Regionala koordinatorn från SveDem har anslutit. Syftet är att de som arbetar inom ramen för satsningen Bättre liv för sjuka äldre i Stockholms län ska ha en gemensam bas, samarbeta kring de olika områdena, öka kännedomen för satsningen, sprida information och material med samma mallar och skapa ett igenkännande i verksamheterna i länet och främst underlätta för enheter och verksamheter genom vårt samarbete, så att de slipper att bli kontaktade av flera olika personer om samma sak. Vi effektiviserar oss och får en bättre spridning samt ger en samlad och bild över helheten Bättre liv för sjuka äldre. Stöd och fortbildning Utvecklingsledare 2012 SKL har hållit i fyra nätverksträffar för utvecklingsledare i landet. Innehållet i dessa har varit både information, utbildning i exempelvis förbättringsarbete och utbyte mellan de olika länens utvecklingsledare. Länets utvecklingsledare har varit representerade på samtliga nätverksträffar. Under året har även en utbildnings i kommunikation, marknadsförig och retorik hållits. Vi har haft fyra träffar under året, en heldag och resterande tre halvdagar. Detta har varit mycket uppskattat av teamet och vi har fått många direkta verktyg för vårt arbete. 13

14 Vi har även haft en halvdag föreläsning från en deltagare i teamet kring förbättringsarbete med fokus på process, metoder och verktyg. Fyra utvecklingsledare har även varit med som processtöd för verksamheterna i Värdeforum, samarbetet med Famna och genom detta nått en fördjupad kunskap kring förbättringsarbete. En i teamet har föreläst om undernäring för resterande medlemmar och vi har haft en extern föreläsare som har lärt oss mer kring munhälsa. Coacher för Senior alert Vid årets början fanns fyra Senior alert coacher i landet anställda av Qulturum, utvecklingsenheten i Jönköpings läns landsting. Av dessa var en tjänst på 60 % förlagd i Stockholm, som förutom det nationella uppdraget, även hade som uppgift att stötta storstadsregionen. Uppdraget som coach har förändrats från att från början fungera som ett praktiskt kom-igång stöd för verksamheterna till att mer handla om att skapa kompetens och kapacitet i systematiskt förbättringsarbete inom vård och omsorg kopplat till arbetet med det nationella kvalitetsregistret. I Stockholms län har vi fått hjälp med båda ovannämnda uppdrag. Fältarbetare för Svenska palliativregistret Svenska palliativa registret i Kalmar läns landsting har idag ett antal fältarbetare anställda runt om i landet. Varje fältarbetare har minst ett landsting eller en region som sitt ansvarsområde, Stockholms län har en fältarbetare anställd på halvtid. Uppdraget består i att hålla regelbunden kontakt med utvecklingsledarna för att i första hand driva arbetet tillsammans, identifiera de vårdande enheter som finns i området och stötta dem till regelbundet registrerande, sprida kunskap om hur data i registret ska tolkas och ge tips om hur resultaten kan förbättras och utbilda lokalt/regionalt om registrets realtidsrapporter. Fältarbetaren deltar i regelbundna träffar med landets övriga fältarbetare, rapporterar till registrets kansli om resultat och behov och validerar inrapporterade resultat i syfte att förbättra registrets data. Regional koordinator för SveDem Under de tre första kvartalen 2012 fanns en regional koordinator för SveDem, anställd för att arbeta med implementering i primärvården i Stockholms län. Implementeringen sker via direktkontakt med de olika verksamheterna, informationsmöten och utskick via post och mejl samt nätverk med bland annat Demensrådet i Stockholms län. 14

15 Länet I Stockholms län finns 22 % av Sveriges befolkning och 15 % av dessa är över 65 år, vilket motsvarar ca personer. Enligt öppna jämförelser 2010 bor sex procent av landets äldre 65+ i SÄBO. I Stockholms läns 26 kommuner varierar andelen från tre till sju procent. Det finns 430 vård och omsorgsboenden i länet vilka utmärker sig av ett stort antal privata vårdgivare. Här finns minst 35 privata vårdgivare inom kommunerna som ansvarar för drift av vårdoch omsorgsboenden. Två tredjedelar av de geriatriska klinikerna drivs av privata vårdgivare och även majoriteten av husläkarmottagningarna drivs i privat regi. Liksom flera av akutsjukhusen. Stockholms län 26 kommuner 14 stadsdelar 7 akutsjukhus 12 geriatriska kliniker 15 ASiH Ca 203 husläkarmottagningar, varav ca 80 olika utförare 430 SÄBO 75 dagverksamheter för äldre Ca 440 hemtjänstföretag 5 FoU-miljöer med Äldre fokus Stockholms län 15

16 Resultat 2012 Arbetet med implementering och utveckling av de fyra kvalitetsregistren under 2012 ser skiftande ut bland annat beroende på vilket register det avser. För att få ett genomslag i Stockholms län med alla dess utförare behövs ett mångårigt systematiskt arbete. Resultatet redovisas på årsbasis (se fullständig målöversikt i bilaga ett) och dels för prestationsersättningsperioden (se bilaga fyra). Sammanfattningsvis kan man se att täckningsgraden för samtliga register ökat under Senior alert En huvudman som ansluter sig till Senior alert måste definiera ett så kallat organisationsträd. För varje nivå i trädet utses en eller flera koordinatorer med access till registret. Trädets struktur ligger till grund för de statistiska analyser och rapporter som systemet erbjuder. Februari 2011 December 2011 December 2012 Utveckling kommunvis i Stockholms län för beslutsprocess och anslutning till Senior alert Vid årsskiftet närmade sig Stockholms län en anslutning hos nästan samtliga kommuner. Som tabellen nedan visar har två kommuner anslutit sig men inte börjat registrera samt två kommuner fattat beslut om anslutning. Steget efter anslutningen handlar om att börja registrera riskbedömningar. Tabellen visar även att samtliga kommuner, med undantag Danderyds kommun, gjort fler riskbedömningar jämfört med förgående år. Arbetet för utvecklingsledarna ligger främst i att stötta arbetet i registret och de svårigheter som kan uppstå, för en anslutning i sig betyder inte att arbetet är igång. Utmaningarna för verksamheterna kan dels bestå av att lära sig registrera praktiskt, koppla registerarbetet till befintliga rutinerna, att komma vidare med åtgärder och uppföljning samt att använda statistiken till förbättringsarbete. Samtliga av dessa fyra frågor är återkommande från verksamheterna, önskan om att lära sig att använda statistiken har dock ökat jämfört med förgående år. 16

17 Antal riskbedömningar Stockholm Solna Sollentuna Haninge Sundbyberg Nacka Järfälla Upplands Väsby Vallentuna Huddinge Täby Norrtälje Danderyd Österåker Ekerö Tyresö Nynäshamn Botkyrka Salem Nykvarn Södertälje Vaxholm Lidingö Sigtuna Upplands Bro Värmdö Anslutna men ej påbörjat registrerin Kommun er har fattat år 2011 år 2012 Antal riskbedömningar i Senior alert 2011/2012 per kommun i Stockholms län. I slutet av 2010 var det sammanlagt fem av Stockholms läns 26 kommuner som var anslutna i Senior alert, de stod tillsammans för cirka 400 riskbedömningar. I december 2011 var det sammanlagt 17 kommuner anslutna och de stod för närmare riskbedömningar under 2011, en ökning jämfört med året innan på mer än 800 procent. Ökningen av antal riskbedömningar 2011 till 2012 är 170 procent Stockholms läns kommuner och SLL Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Antal riskbedömningar per månad i Stockholms län 2011/

18 Täby Solna Haninge Ekerö Nacka Lidingö Tyresö Sollentuna Södertälje Sundbybger Järfälla Österåker Salem Vallentuna Danderyd Botkyrka Huddinge Värmdö Nykvarn Norrtälje Upplands-Bro Nynäshamn Upplands Väsy Vaxholm Stockholm Sigtuna Svenska Palliativregistret Stockholms läns landsting är uppdelat i fyra regioner; Stockholms stad och Ekerö, Norra länet, Södra länet och Norrtälje. 70 Täckningsgrad, Svenska Palliativregistret Stockholm Ekerö Norra länet Södra länet Tiohundra Norrtälje Stockholms län Täckningsgrad per region i Stockholms län 2010/2011/2012 Tabellen ovan visar att täckningsgraden för de olika regionerna i Stockholms län ökar för varje år. Södra länet är den region som ökat minst och Tiohundra Norrtälje är den region som ökat mest i täckningsgrad, mellan 2011 och Tabellen nedan visar också registrets täckningsgrad men istället per kommun Täckningsgrad Svenska Palliativregistret, Stockholms kommuner Täckningsgraden i Svenska palliativregistret 2011/2012 per kommun i Stockholms län 18

19 Det nationella målet för 2012 är att kommunerna och landstinget tillsammans ska uppnå 70 procentig täckningsgrad, som tabellen visar var det ingen i Stockholms län som uppnådde målet. Tabellen ovan visar dock att täckningsgraden ökat för majoriteten av kommunerna och att Nykvarn nått över gränsen på 60 procent. I spindeldiagrammen nedan jämförs resultaten i Stockholms län med landet som helhet. Stockholms län har bättre resultat när det gäller flertalet kvalitetskriterier än riksgenomsnittet. Stockholms län utmärker sig särskilt då de gäller information till patient och till närstående och även om utförd validerad smärtskattning. Här erbjuds också eftersamtal i högre utsträckning än i landet som helhet. Det bör dock hållas i åtanke att Stockholm har ett ganska stort bortfall i täckningsgraden. Diagrammet för Stockholms län grundas på 6144 registrerade dödsfall av dödsfall i länet. Registreringarna är till 40 procent gjorda i särskilt boende, palliativa enheter och avancerad sjukvård i hemmet. n= n=6144 Palliativ vård i livets slut under Källa Svenska Palliativregistret. Som tabellen visar nedan ligger hela Stockholms län strax under 60 procent utförda brytpunktssamtal, Stockholm och Ekerö samt SLL Norra länet ligger över 60 procent och Norrtälje samt SLL Södra länet ligger under 60 procent. Ingen tabell redovisar andel utförda brytpunktssamtal för respektive kommun eftersom antalet registreringar i flera kommuner var så pass lågt. 19

20 80 Andel utförda brytpunktssamtal Norra länet Tiohundra Norrtälje Stockholm Ekerö Södra Länet Stockholms län Andel utförda brytpunktssamtal i Stockholms län 2011 och BPSD-registret BPSD-registret har ökat antalet anslutna verksamheter under året till drygt 50 verksamheter. Intresset är mycket stort och fler utbildningstillfällen efterfrågas kontinuerligt. SveDem För SveDem är intresset ännu inte lika stort, men även här har antalet anslutna verksamheter ökat under året, till ett 40-tal. Prestationsersättning, mätperioden I satsningen fungerar prestationsersättningen så att den betalas ut till de kommuner och landsting som har uppnått någon eller flera av de indikatorer regeringen och SKL enats om inom den aktuella mätperioden. Den är alltså resultatbaserad. Mätperioden gick 2012 från att vara på årsbasis till att omfatta perioden första oktober 2011 till 30 september I registret Senior alert räknas anslutningsgraden efter hur många kommuner eller landsting som är anslutna till registret oavsett hur många registreringar, d.v.s. riskbedömningar, åtgärder eller 20

21 Solna Stockholm Sollentuna Sundbyberg Haninge Norrtälje Nacka Järfälla Vallentuna Upplands Danderyd Nykvarn Vaxholm Österåker Ekerö Tyresö Nynäshamn Täby Salem Huddinge Botkyrka Södertälje Lidingö Sigtuna Upplands Värmdö uppföljningar som är gjorda. Det prestationsbaserade statsbidraget består dels av 50 miljoner kronor som fördelas till både kommuner och landsting som påbörjat registrering i Senior alert. Dessutom fördelas ytterligare 20 miljoner kronor till de kommuner där 90 procent eller fler av de äldre som bor i SÄBO erhållit riskbedömning i Senior alert. I Svenska palliativregistret räknas täckningsgraden efter hur många avlidna personer som registrerats i relation till det totala antalet avlidna. Redovisningen är baserad på var den avlidne är mantalsskriven inte var han eller hon avled, även om registreringen gjordes av den vårdenhet som ägde sängen. Det prestationsbaserade statsbidraget är dels 50 miljoner kronor och betalas ut till de kommuner som har en täckningsgrad på minst 70 procent av de avlidna. Ytterligare prestationsersättning på 20 miljoner kronor fördelas till de kommuner och landsting som genomfört brytpunktssamtal på minst 60 procent av dödsfallen. Kriterium för att ta del av detta stadsbidrag är dock uppnådd täckningsgrad. Nedan redovisas ett diagram för utbetalningarna för Stockholms läns kommuner och landsting vilket är ett utdrag ur SKL:s nationella redovisning. För komplett nationell redovisning för utbetalning av prestationsersättning 2012, se bilaga kr Stockholms läns kommuner kr kr kr kr kr kr kr kr BPSD Rb SA Rb säbo SA - kr Fördelning prestationsersättning under mätperioden första oktober 2011 till 30 september 2012, kommuner i Stockholms län. Den blåa stapeln redovisar prestationsersättning för BPSD-registret. Endast sju av Stockholms läns kommuner har registrerat i registret under mätperioden, framförallt på grund utav kravet på en tvådagarsutbildning och att utbildningsinsatserna ännu inte nått Stockholm. Sammanlagt betalades 21

22 kr ut till de sju kommunerna, Stockholm och Norrtälje var de kommuner som fick störst andel av pengarna. För 2011 fanns ingen prestationsersättning för BPSD-registret. Den röda stapeln redovisar registrerade riskbedömningar i Senior alert. 22 av Stockholms läns kommuner har erhållit prestationsersättning för riskbedömningar i Senior alert. Det är nio fler kommuner jämfört med prestationsersättningen för De kommuner som ännu inte påbörjat registrering i Senior alert vid mätperiodens slut var Lidingö, Sigtuna, Upplands-Bro samt Värmdö. Sammanlagt betalades kronor ut till Stockholms läns kommuner för registrering i Senior alert, vilket är kronor mer än förgående år. Den gröna stapeln redovisar Senior alerts andra prestationsbaserade indikator, de kommuner som riskbedömt minst 90 procent av de som bor i SÄBO. Solna, Sollentuna, Sundbyberg, Haninge och Nykvarn var de fem kommuner som uppnådde detta mål. Sammanlagt betalades kronor ut i prestationsersättning till dessa kommuner. Denna indikator är ny för mätperioden. För Palliativregistrets räkning betalades ingen prestationsersättning ut för Stockholms läns kommuner och landstinget. Under 2011 fick fyra av Stockholms kommuner prestationsersättning, men eftersom kraven på täckningsgrad höjts uteblev prestationsersättningen för 2012 års mätperiod. Palliativregistrets andra prestationsbaserade indikator, minst 60 procent utförda brytpunktssamtal uppnås av majoriteten av Stockholms läns kommuner och landstinget, men eftersom kommunerna däremot inte uppnått täckningsgraden uteblev denna prestationsersättning. Den totala utbetalningen till kommunerna blev kronor, kronor mer än förgående år kr Stockholms läns landsting kr kr kr kr - kr SveDem rb SA Fördelning prestationsersättning under mätperioden första oktober 2011 till 30 september 2012, Stockholms läns landsting. 22

23 Sundbyberg Solna Sollentuna Nykvarn Haninge Vaxholm Vallentuna Norrtälje Salem Upplands Väsby Danderyd Ekerö Nacka Järfälla Österåker Stockholm Nynäshamn Tyresö Täby Huddinge Botkyrka Södertälje Lidingö Sigtuna Upplands Bro Värmdö Stockholms läns landsting har fått prestationsersättning för registrerade riskbedömningar i Senior alert, kronor. Man har även fått ersättning för registrering samt utredning i SveDem, kronor. Sammanlagt ger detta SLL kronor. En summering av prestationsersättningen från samtliga indikatorer, för samtliga kommuner och Stockholms läns landsting ger kronor till Stockholms län. Kommunerna i Stockholms län är olika stora vilket gör det svårt att jämföra prestationsersättningarna mot varandra, därför redovisas i detta diagram summan delat på antalet äldre. I förgående diagram visas att Stockholm fått näst mest i prestationsersättning, men om summan ses i förhållande till antalet äldre faller Stockholm genast längre ner på listan. Summan som visas i diagrammet nedan kan förklaras som antalet kronor per äldre i kommunen. Sundbyberg som är en mindre kommun men uppnått en relativt stor prestationsersättning får nästan 140 kronor per äldre och Botkyrka endast två kronor. Diagrammet redovisar den totala prestationsersättningen för samtliga indikatorer delat på antalet äldre (se fullständig utdelning av prestationsersättning i bilaga 4). 160 kr 140 kr 120 kr 100 kr 80 kr 60 kr 40 kr 20 kr - kr kr/>=64 kr/>=64 Fördelning prestationsersättning i förhållande till antal äldre,

24 Ledningskraft Ledningskraft vänder sig till ledare och chefer inom kommuner och landsting. Det är ett nätverk med nationella mötesplatser med syfte att stödja förflyttning från ord till handling i satsningen Bättre liv för sjuka äldre. Träffarna innehåller varierat utbud av stöd i form av direkta verktyg och metoder, stöd i länsteamen för arbetet av så kallade noder ge möjlighet till erfarenhetsutbyte i län och land. I Stockholms län finns ett länsteam, Stockholmsteamet som representerar på de nationella träffarna. Under året har tre nationella träffar ägt rum och lika många regionala träffar för länet, intresset att delta har ökat från både kommuner och landsting. Sex kommuner, Stockholm stad med tre stadsdelar och landstinget finns med i länsteamet. Det övergripande målet som teamet enats om är De mest sjuka äldre i Stockholms län ska få och uppleva vård och omsorg som en helhet. En handlingsplan har arbetats fram samt en plan om hur denna ska utvärderas. Projektprocess Under senare delen av 2011 började planeringen av 2012 års arbete. I mitten av januari hade Bättre liv för sjuka äldre team Stockholms län en planeringsdag där vi fastställde mål och aktivitetsplan för 2012 vilka var baserade på 2011 års aktiviteter och resultat samt de nya indikatorerna. Något som påverkade processen att sätta mål var den förskjutna mätperioden för indikatorerna. Mätperioden ändrades från årsbasis till , indikatorerna för den nya mätperioden blev kända först i mitten av december. Detta gör att redovisningen av resultat och mål är delade i denna rapport. Indikatorer med följande prestationsersättning kommer att redovisas för mätperioden men vi kommer också fortsätta att göra jämförelser på årsbasis. Innan midsommar hade vi planeringsdagar på Ekerö, där vi utvärderade halvåret som gått, planerade för hösten och introducerade en ny medarbetare i teamet. Löpande arbete Kommuner: Kontakter med chefer och ledare i länets 26 kommuner för information och stöd i implementeringsfas sker löpande liksom hjälp och stöd åt redan anslutna registrerande enheter för Senior alert och Svenska palliativregistret. Under året har uppgifterna till största del riktats mot att 24

25 stötta medarbetare och chefer i användandet av registren och arbetsätten kring dessa. Det är mycket uppskattat när vi har möjlighet att besöka lokalt. Sista delen av året har det också funnits ett behov av ökat stöd vad det gäller utdata. Besök har skett i verksamheter i alla länets kommuner under året. Landsting: Samtliga akutsjukhus i länet har kontaktats med tonvikt på information och anslutning till Svenska palliativregistret, responsen har varit varierande. På Södersjukhuset har en stroke enhet startat som pilot. Capio Sankt Görans sjukhus har gjort likadant. Karolinska sjukhuset har flera avdelningar börjat registrering både i Solna och Huddinge, bland annat MAVA, KAVA, IVA, Intermediär medicin och avancerad barnsjukvård i hemmet. Södertälje har startat upp med en medicinklinik. Vi har hållit ett flertal informationsträffar bland annat för linjesjuksköterskor på Karolinska Solna och Huddinge, läkargrupper, Stockholms medicinska råd, patient- och kvalitetsansvariga samt vårdansvariga sjuksköterskor inom akutsjukhusen. För Senior alerts del har vi hållit flera informationstillfällen och utbildningar för geriatriska kliniker och ASiH (avancerad sjukvård i hemmet) under senare delen av året. Enligt förfrågningsunderlag 2013 ska dessa enheter registrera i Senior alert. Grundförståelsen och de tekniska färdigheterna är goda samt det egna initiativet, vilket gjort att implementeringen har gått lätt. Arbetet med Husläkarmottagningarna i länet har accelererat något under året efter att Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har flaggat om att registrering i Senior alert ska ske från första mars nästa år. Många besök har gjorts och cirka ett fyrtiotal anslutningar är gjorda. Inom detta område har vi en hel del nätverkskontakter bland annat med Cefam, vårdutvecklingsråd och distriktssköterskenätverk. Året har även bestått i flertalet gemensamma aktiviteter med inbjudningar som gått ut till hela länet. Elva Inspirations-/informationsträffar, 15 utbildningstillfällen och 20 tillfällen i Famnas program Värdeforum. Dessa gemensamma seminarier och utbildningar är viktiga för utbytet av erfarenheter mellan verksamheter samt för utvecklingsledarna att nå ut till en större mängd medarbetare under en och samma gång. Antalet seminarier har under året utökats då behovet har varit större än vad vi väntade oss under planeringsfasen. Arbetsmöten Interna möten Team Stockholms län har haft: Under året har teamet haft nio månadsmöten där vi fört minnesanteckningar, ett inställt möte. Planeringsdagar 11/1 och 19-20/6 25

26 Externa möten Team Stockholms län(hela eller delar av) har deltagit på: Nationella nätverk för Bättre liv för sjuka äldre, 2 februari, 9 10 maj, 11 september, november Nu eller aldrig Socialdepartementet och SKL, 31 januari Bättre liv för sjuka äldre i primärvården SKL, 16 februari Palliativ vård för alla Nationella Rådet för palliativ Vård och Stockholms Sjukhem mars Årskonferens Svenska Palliativregistret, 17 april Äldreriksdagen SKL, april Att mäta för att veta SKL, 26 eller 28 september Nationella kvalitetsregisterdagarna SKL, oktober Nationellt kunskapsstöd för en god palliativ vård, 7 december Nätverk med Cefam, Famna, TUFF, Health Navigator, Nationella vårdprogrammet för palliativ vård, Ingått i en arbetsgrupp angående socialstyrelsens nya riktlinjer i palliativ vård, Äldresatsningsgruppen HSF, Demensrådet, Vårdföretagarna, Plattformsledarna för en Regional stödstruktur samt övriga utvecklingsledare i länet, distriktsköterskenätverket. Informationsaktiviteter Här beskrivs bland annat semiarier, konferenser och utbildningar som Bättre liv för sjuka äldre team Stockholms län anordnat eller föreläst på (se sammanställning i bilaga två och tre). Föreläst på utbildningar Bättre liv för sjuka äldre team Stockholms län har vid flera tillfällen föreläst på vårdutbildningar i länet. Bland annat till undersköterskor som läser till specialist inom demens under en tvåårsperiod på distans. Lärarna i Språksam/Arbetssam har fått en föreläsning om satsningen och registren. På Consensum i Sollentuna förelästes det för 23 yrkesaktiva undersköterskor som läser för att specialisera sig inom äldrehälsa. Resurstid Resurstiderna är tillfällen för personal från vård och omsorg som har frågor kring Senior alert och Svenska palliativregistret. Under de två eftermiddagstimmarna på Äldrecentrum har utvecklingsledare 26

27 guidat i och kring registerarbetet. Resurstiden är tänkt att fungera som en resurs för uppföljning och vara ett tillfälle för erfarenhetsutbyte mellan personal med olika yrken och arbetsplatser. I början av 2012 var det behovet hos en stor skara nya Senior alertanvändare i SÄBO. Största delen har varit sjuksköterskor, men också arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Under 2012 har nio tillfällen för resurstids genomförts. Registerutbildning Senior alert och Svenska palliativregistret Under 2012 började vi anordna så kallade registerutbildningar, deltagarna sitter vid sin dator och arbetar i registret under handledning och praktiskt stöd. Det är också en fråga om att nå en stor mängd användare vid samma tillfälle samt att det ska finnas rum för utbyte av erfarenheter bland deltagarna. Under året har det anordnats 17 registerutbildningar. Statistikdagar Som en utveckling av statistikdagen 2011 började vi även hålla dessa mer frekvent och med samma koncept som beskrivs ovan för registerutbildning, att man sitter framför sin egen dator och tar fram statistik för den egna verksamheten i stället för föreläsningsform. Detta uppskattas av deltagarna. Vi har hållit fyra utbildningar under Kickoff Stockholm stad Den 18 januari ordnade Bättre liv för sjuka äldre team Stockholms län tillsammans med Stockholm stad och SKL en Inspirationskonferens för samtliga verksamheter inom Stockholm stad. Detta med anledning av det beslut som togs i kommunfullmäktige under november 2011, att samtliga verksamheter oavsett regi ska registrera i Senior alert och Svenska palliativregistret. Stockholm stad är stort och står för en stor del av länets och landets verksamheter inom kommunerna därav denna stora satsning på en kommun. Det var cirka 160 deltagare under dagen. Både chefer, MAS och medarbetare från verksamheterna fanns respresenterade. Dagen var ett startskott för staden och för den satsning som Äldreförvaltningen i Stockholm stad tillsammans med utvecklingsledarna i Bättre liv 27

28 för sjuka äldre arbetat fram. Dagen följdes under året till exempel av ett flertal utbildningstillfällen och löpande kontakt och rapportering till MAS för de 14 stadsdelarna. Inspirationsmöte för akutsjukhus Syftet med dagen var att informera om Svenska palliativregistret och nyttan med detta. Vi fick ta del av ett inspirerande inslag från Maria Taranger som är läkare på Sahlgrenska sjukhuset Östra i Göteborg. Hon berättade om hur de arbetade med Svenska palliativregistret på sina avdelningar, beskrev motgångar och framgångar. Hon delade även med sig av deras spindeldiagram, hur man kunde läsa av detta och på så sätt få vägledning i vad som behövde förbättras i verksamheten, vilka arbetssätt det medförde och vilka förbättrade resultat man kunnat se. Information brytpunktsamtal till SÄBO läkare Det anordnades två tillfällen under 2012, ett på våren och en på hösten. Vi bjöd in alla läkare som arbetar för särskilt boende i Stockholms län. Vid första tillfället var det få deltagande läkare men vid andra tillfället kom det fler, 14 stycken. Syftet var att informera, ge tillfälle att ställa frågor och diskutera ämnet. Dr Gunilla Lundqvist, Högskolan i Dalarna som forskar inom ämnet var inbjuden som föreläsare. Det blev ett bra tillfälle att ventilera sina åsikter och avslutades med en bra diskussion. Registerstjärnor I slutet av maj anordnade vi en uppskattad tillställning på Ersta konferens med syfte att lyfta fram de verksamheter som varit flitiga med att komma igång med registreringar i Senior alert och Svenska Palliativregistret. Vid anmälan hade varje deltagare fått skriva en kommentar om vad registren och arbetssättet bidragit med i för förbättringar i just sin verksamhet. Några av verksamheterna var förberedda på att berätta för de andra om arbetet. Maj Rom, projektchef på SKL medverkade. Hon delade med sig av sina erfarenheter om förbättringar runt om i landet och hon delade även ut diplom till de verksamheter som registrerat i båda registren. Vacker pianomusik spelades och deltagarna minglade, åt snittar och gladdes åt de goda resultaten. BPSD information Under senare delen av året hölls en informationsträff på Ersta om BPSD-registret. Eva Granvik från BPSD-registret var inbjuden att inspirera deltagarna från länets kommuner. Det var cirka 120 personer som kom och lyssnade vilket var maximalt vad lokalen tillät. Behovet av information och viljan att börja använda sig av BPSD-registret är stor bland länets kommuner. Flera av dessa anmälde 28

29 sig snabbt till följande utbildning för BPSD-registret och flera informationsträffar planerades snabbt in för BPSD utbildning För att få tillgång till att använda BPSD-registret krävs det att man går en tvådagarsutbildning. Under december månad kom representanter från BPSD-registret och höll i utbildningen som Bättre liv för sjuka äldre team Stockholms län bjudit in till. Krav för att delta är att man anmält ett team bestående av minst tre personer från olika professioner. Intresset var mycket stort och platserna fylldes på snabbt. Inspirationsmöte om munhälsa I november genomfördes ett uppskattat inspirationsmöte om munhälsa, där tandhygienist Paulin Ramberg från Folktandvården berättade om förutsättningarna för god munhälsa bland sköra äldre personer. Deltagarna fick ta del av Paulins erfarenhet i området och lära sig hur bedömningsinstrumentet Revised Oral Assessment Guide ROAG blir en tillgång i omsorgen och vården. Samarbetet med Famna 2012 Inom ramen för den nationella satsningen Bättre liv för sjuka äldre har Famna i uppdrag att samordna de idéburna vård- och omsorgsaktörernas satsningar på ett långsiktigt och systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete inom äldreomsorgen. Man ska även främja samverkan över huvudmannagränserna. Under hösten 2012 genomfördes ett samarbete mellan Famna och Bättre liv för sjuka äldre team Stockholms län. Under de två parallella omgångarna deltog totalt 13 team och 74 medarbetare från 29

30 landsting, kommuner, idéburna och privata utförare i Stockholms län. Utbildningen drevs enligt Famnas koncept Värdeforum som under sex månader innefattar fysiska träffar, telefonavstämningar med respektive teams utsedda coach samt en avslutande redovisning av arbetet för varje team, kallat Vernissage. Under programmens gång lyfts kvalitetsregistrens betydelse och möjligheter som en del i det fortlöpande systematiska förbättringsarbetet i den egna verksamheten. Förbättringsområdena som teamen har arbetat med har berör allt från demensvård till social samvaro, vårdpreventivt arbetssätt och vård i livets slutskede. Några av de resultat som man har uppnått är att genom ökat teamarbete och hembesök innan inflyttning till äldreboendet minska BPSD-symtom och även mängden lugnande läkemedel och sömntabletter med upp till 73 %. Arbeten kopplade till området vårdprevention har gett resultat som minskad nattfasta, ökad trivsel och lugn under måltiderna och nöjdare äldre. Man har även genom arbetet med Svenska Palliativregistret arbetat fram nya arbetssätt och rutiner för brytpunktssamtal. Famna håller i Värdeforum med assistans av Bättre liv för sjuka äldre team Stockholms län, samt med en roll med att stötta/följa teamen mellan träffarna. Det långsiktiga målet är att även utvecklingsledarna får ökade kunskaper för att med stöd av Famna själv kunna hålla i liknande utbildningar. Sammanställning av resultat från utvärderingen, Truls Neubeck Famna. Vernissagekatalogen: Text från överenskommelsen 2012; Konferens på Hasseludden Särskilt boende för äldre, så vill vi arbeta med individen i centrum Konferensen anordnades av HSF, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och pågick under två dagar i november. Deltagarna bestod av olika kommuners och stadsdelars förvaltningschefer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, verksamhetschefer och utvecklingsledare av läkarinsatser i särskilt boende 30

31 för äldre. Syftet och målet med konferensen var att skapa en gemensam grund för framgångsrik samverkan mellan kommuner och landsting i Stockholm, skapa nätverk och byta erfarenheter samt diskutera innehåll i lokala samverkansöverenskommelser. Två utvecklingsledare från Bättre liv för sjuka äldre team Stockholms län var inbjudna för att föreläsa om kvalitetsregister samt att medverka i fortsatta diskussioner kring registren. Nestordagen Vid Nestordagen som riktar sig till Nestor FoU-center ägarverksamheter inom kommuner och landsting på Södertörn presenterade utvecklingsledarna hur kvalitetsregistret Senior alert stödjer en kvalitetssäkrad samt jämlik vård och omsorg för äldre personer. Deltagarna var främst personal och chefer inom vård och omsorg. Styrelsemöte, FoU råd och tematisktmöte Äldrecentrum För Äldrecentrums del har dessa informationsmöten hållits, styrelsemöte, FoU råd och tematisktmöte. Styrelsen har även tagit del av den årsrapport som Bättre liv för sjuka äldre team Stockolms län producerade under Inspirationsmöten primärvård Till de drygt 200 vårdcentralerna i Stockholms län riktades frågan: Hur kan Du och Dina medarbetare använda kvalitetsregistret Senior alert för att följa, utveckla och mäta utförd vård? Vår inbjudan gick till chefer, distriktssköterskor och andra personer med nyckelfunktion inom hemsjukvården. Under eftermiddagen presenterades dels hur man arbetar i registret med den enskilda patientens risker och vad man kan få ut i form av statistikrapporter för sin verksamhet. De närvarande fick information om hur man ansluter sig till registret och information om olika utbildningstillfällen. Studiebesök I december besökte två utvecklingsledare hemsjukvårdsenheten i Vara kommun för att ta del av deras arbete med kvalitetsregistret Senior alert. Vara kommun hade flest riskbedömningar på särskilda boenden av alla kommuner i Skaraborg, andel personer som riskbedöms på särskilda boenden hamnade på 99 procent mellan oktober 2011 till september Personalen arbetar i team och teammöten prioriteras i årskalendern. Teamarbetet har förutom att det underlättat arbetet med Senior alert dessutom lett till en ökad kunskap inom de olika yrkesprofessionerna. Det riskförebyggande arbetet är efterfrågat och väl förankrat hos politikerna i kommunen. 31

32 Information om satsningen inom ramen för de mest sjuka äldre Vid två eftermiddagar under våren bjöd Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Kommunförbundet i Stockholms län in deltagare från länets kommuner och Stockholm stads stadsdelar till information om överenskommelsen Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Anhörigdagar Stockholms stad anordnar tillsammans med bland annat Svenskt Demenscentrum En dag för anhöriga som syftar till att uppmärksamma rollen som anhörig. Bättre liv för sjuka äldre team Stockholms län fanns representerade under hela dagen och många besökare var intresserade av kvalitetsregistren. Informations-, och utbildningsmaterial Informationsbroschyr För att marknadsföra och sprida satsningen kring kvalitetsregister har Team Stockholms län gemensamt tagit fram en informationsbroschyr om teamet med kontaktuppgifter, bakgrund till Bättre liv för sjuka äldre och en beskrivning av registren Senior alert, Svenska palliativregistret, SveDem och BPSD-registret. Team Stockholm har valt bilden med mannen i segelbåten som signaturbild för sitt arbete 32

33 Nyhetsbrev Under året har det skickats ut tre nyhetsbrev och en Save the date med kommande seminarier och utbildningar. Nyhetsbreven har lyft nyheter i satsningen, resultat från länet, goda exempel i form av intervjuer, kommande seminarier och utbildningar. Vi har även per post skickat ut sommarbrev innehållande Save the date och en dvd med inspirationsfilm för Senior alert och Svenska palliativregistret och ett julbrev. Informationspärm Med anledning av den pågående utvecklingen av registren och deras hemsidor har teamet beslutat att inte fortsätta med spridningen av pärmarna under projekttiden. Det är viktigare att hänvisa användarna till och stötta dem att använda respektive registers hemsida. Film om Senior alert och Svenska palliativregistret Som ett led i spridningsarbetet har Bättre liv för sjuka äldre team Stockholms län tagit fram en inspirationsfilm om Senior alert. I filmen beskrivs nyttan med Senior alert både för den äldre och medarbetaren. Några verksamheter i länet bistod med sin tid för filmning direkt från verksamheterna. Filmen om Senior alert och Svenska palliativregistret sammanfördes sedan på samma dvd för effektiv spridning. Filmerna visas och delas ut på de gemensamma seminarierna och utbildningarna likväl som på lokala besök i verksamheter runt om i länet. Goda exempel från länet Här följer en sammanställning av goda exempel som samlats in under året i Stockholms län. Öppna jämförelser I öppna jämförelser kan man på kommunnivå se ett förbättrat resultat angående insättande av åtgärder för personer med risk (undernäring, fall, trycksår) vilket kan härledas till bland annat arbetet med Senior alert. En verksamhet visar att man minskat antal trycksår till i stort sett noll Vi har jobbat mer aktivt med teamet och där har Senior alert haft en stor del. bedömning och åtgärder har legat som grund för det dagliga arbetet. I vårt team ingår sjuksköterska, undersköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut - alla bidrar med sina speciella kunskaper! 33

34 Teammöten hålls regelbundet en gång per vecka. Senior alert har hjälpt oss att hålla en god kontinuitet med möten och tack vare Senior alert så är det lättare att åtgärderna görs och följs upp. I början tyckte många att det var lite onödigt att hålla möten men nu har nog de flesta förstått att mötena och Senior alert faktiskt ger oss mål att jobba efter. Mer individanpassat och riktat. Tyvärr är cheferna inte vidare delaktiga, kanske för att de inte vet hur man använder sig av statistiken, men mer kanske för att de inte deltar i riskbedömnings-/åtgärdsnivån. Tror att om man ska lyckas med Senior alert fullt ut så måste man få alla att inse att Senior alert ger oss grunder att arbeta efter. Tyvärr springer många i vården och "släcker bränder. Troligtvis på grund av att man inte har stabila rutiner och att kommunikation är dålig mellan yrkesgrupperna. Cheferna måste vara pålästa och kunniga och pusha på oss andra att fokusera på rätt saker. I långa loppet sparar man både tid och pengar om man jobbar mot rätt mål. Fingertoppskänsla, förmåga att lyssna i kombination med checklistor och rutiner Det började 2008, då flera anställda fick gå en utbildning i palliativ vård. Det var fantastiskt bra, säger undersköterskan som nu tillsammans fungerar som palliativt ombud. Det innebär att de har ett extra ansvar för att allt blir bra när någon dör. De är också en resurs för övrig personal och en viktig länk till sjuksköterska och läkare. Man håller frågan levande hela tiden, både på arbetsplatsträffar och i spontana samtal. Man har även lanserat en idé om att skicka ett särskilt kort till anhöriga cirka tre veckor efter dödsfallet, undertecknat av kontaktpersonen på boendet och med ett erbjudande att komma på samtal. Bakgrund Medarbetaren var frustrerad över att de olika professionerna jobbade åtskilt och på sin egen kammare. Hon kände att de olika professionernas områden låg mycket närmare varandra och att den äldre skulle ha nytta av ett teambaserat arbetssätt. När Senior Alert dök upp kändes det som pusselbiten hon eftersökt. De började därför arbeta med Senior Alert först och främst för att få till teamarbetet och i andra hand för att kunna se statistik. Start För medarbetaren var det högst viktigt att få med hela personalgruppen och visst var det vissa svårigheter med att lära gamla hundar sitta. Kommentarer som att det där gör vi redan bemöttes med att visa på det i siffror. Ja, vi gör det och nu kan vi också se att vi gör det. De kunde gå från att tro till att veta. Riskbedömningarna i praktiken En sjukgymnast och en arbetsterapeut har huvudansvaret för Senior Alert, det är de som kallar till möten en gång i veckan. Det är viktigt att en av dem är med vid mötet och även sjuksköterskan och 34

35 minst en omsorgspersonal. Vid mötet pratar de om en kund i cirka en timme då de gör Senior Alerts riskbedömningar efter blanketterna. När blanketterna är ifyllda för arbetsterapeuten in svaren i registret detta tar enligt henne bara några få minuter. Det är alltså planeringen kring kunden som tar tid. Men de tror inte alls att det här arbetssättet kräver mer tid sammanlagt än deras tidigare arbetssätt, förr arbetade de mer var och en för sig och mer utspritt. Deras mål är att alla boende ska ha blivit riskbedömda vid årets slut. Teamarbetet Han delar sin heltid på två äldreboenden som båda är anslutna till Senior Alert. Vid det ena äldreboendet har de lyckats förankra Senior Alert i arbetsstrukturen, de samlar till teammöten varje vecka och gör riskbedömningarna utifrån Senior Alerts blanketter. Teamet som närvarar ser lite olika ut, men med minst två personer närvarande. I det andra äldreboendet har de inte alls kommit lika långt. De har inte fått till teamarbetet och gör få riskbedömningar, åtgärder och uppföljningar. Däremot registrerar de händelser eftersom de tycker att det ger så pass mycket tillbaka. Sjukgymnasten var övertygad om att Senior Alerts arbetssätt leder till mer tid över till de boende. Han kunde se skillnaden att det var lugnare och mer strukturerat på boendet som förankrat Senior Alert. Han kunde även se att samtliga medarbetare kunde få bättre koll och översikt över de boende och deras olika problematik med hjälp utav Senior Alert. Han önskade att verksamhetschefen från boendet som inte kommit lika långt skulle sätta sig in ytterligare i Senior Alert. Chefen frågade visserligen efter frågor som man kan finna i Senior Alert, men ville hellre få det utdraget av personalen. Efter samtalet kan några vinnande punkter tryckas på: En aktiv och engagerad chef som känner till Senior Alert och vet hur man går in i registret för att plocka fram ex hur många fall som inträffat eller hur många som riskbedömts. Flera aktiva och engagerade i personalen. Olika professioner behövs för teamarbetet. Registerarbetet riskerar att falla om det bara finns en eller ett fåtal som håller i det. Tydliga rutiner för hur och när riskbedömningarna skall ske. Vem kallar till teammöte? Hur många närvarar? Vem för in de i kryssade svaren i själva registret? När finns mest tid över för att kunna göra det? När får man återgivning av registerarbetet? Vilka rapporter passar att dra ut till andra möten? Resultat från registren Följande goda exempel redovisas från registrens utdataportaler. 35

36 SÄBO 100 procent av alla patienter med risk får förebyggande åtgärder planerade. Känns tryggt! SÄBO Boendet jobbar flitigt med att registrera händelser för att de tycker att de får tillbaka så pass mycket från rapporterna. Korttidsboende Grönare spindel får man leta efter, här utförs god palliativ vård! 36

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre Team Stockholms län

Bättre liv för sjuka äldre Team Stockholms län Bättre liv för sjuka äldre Team Stockholms län Halvårsrapport 2011-01-01 tom 2011-06-30 Senior alert Svenska palliativregistret Anna Larsson, Äldrecentrum Christina Riddebäck, FOU nu Margita Jacobsson,

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74 Socialnämnden 2012 10 25 170 21 Dnr 2012/471 74 Tema rörande vård om de mest sjuka äldre, kvalitetsregister inom hälso och sjukvård, sociala innehållet, rehabgruppens arbete och övertagande av hemsjukvården

Läs mer

Värdeskapande för de mest sjuka äldre

Värdeskapande för de mest sjuka äldre Värdeskapande för de mest sjuka äldre Teamarbete, patientfokus och kvalitetregister skapar värde för de vi finns till för Viktoria Loo viktoria.loo@famna.org Famnas Forum för ledarskap och kvalitet AVTAL

Läs mer

HISTORIK. MOA skapades av Landstinget i Jönköpings län och användes fram till och med mars 2008

HISTORIK. MOA skapades av Landstinget i Jönköpings län och användes fram till och med mars 2008 HISTORIK MOA skapades av Landstinget i Jönköpings län och användes fram till och med mars 2008 Senior alert som register påbörjades den 1 april samma år som ett nationellt och webbaserat register. Vid

Läs mer

Att bygga strukturer för kunskapsutveckling

Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Halmstad 1 december 2011 Per Albinsson Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Målet med de regionala stödstrukturerna är att de långsiktigt ska kunna försörja

Läs mer

2010-03-25 Vårt dnr 09/5304 Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Sörmlands län och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka

Läs mer

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården Verksamhet Datum Sida 2 (18) Innehåll Plan att komma igång med Senior alert sid 3 Ett preventivt arbetssätt sid 4 Bakomliggande orsaker sid 7 Förebyggande

Läs mer

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Bättre liv för sjuka äldre i Kalmar län 2010-2014 En resa för att förbättra vård och omsorg God

Läs mer

Stärkta strukturer för f kunskapsutveckling

Stärkta strukturer för f kunskapsutveckling Stärkta strukturer för f kunskapsutveckling -En En Överenskommelse - En uppföljningsdag ljningsdag,, från n den 7 okt Program 09.00-10.00 Fika och registrering Syftet med dagen Genomgång ng av anteckningarna

Läs mer

Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning-

Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning- Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning- Redovisning av ett förbättringsarbete FoU Fyrbodal 2014: 1 Ewa Lidman NU sjukvården Gunnel Svensson, Solveig Nyberg & Ingela Edvardsson

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2011 Verksamhetsberättelse 2011 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Styrgruppen... 4 Extra satsning... 4 Referensgrupp... 4 Utbildning... 5 Årligt möte för användarna... 5 IT-utveckling... 6 Samarbete med

Läs mer

Värdeforum. Programkatalog Värdeforum Våren 2014

Värdeforum. Programkatalog Värdeforum Våren 2014 Programkatalog Värdeforum Våren 2014 Utvecklingsprogram för kvalitet och ledarskap Famnas Värdeforum är ett utvecklingsprogram för bättre vård och social omsorg som syftar till att skapa en kultur av ständiga

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre -Handlingsplan för år 2014-2015

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre -Handlingsplan för år 2014-2015 Gunilla Benner-Forsberg HSF 2014-06-24 Barbro Hansson HSF Gunilla Hjelm-Wahlberg KSL Diarienummer: 09/5304 Sveriges kommuner och landsting Att: Sara Rydell Avdelningen för vård och omsorg 118 82 Stockholm

Läs mer

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Nej 12% Ja 85% Nej 15% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika

Läs mer

Verksamhetsberättelse 1/8 2010 31/7 2011

Verksamhetsberättelse 1/8 2010 31/7 2011 Svenskt register för BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demens) Verksamhetsberättelse 1/8 2010 31/7 2011 Bakgrund I Sverige finns idag ca 148 000 personer med demenssjukdom och ca 50 % av dessa

Läs mer

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Samtala om Vad är (kvalitets-)register inom vården/omsorgen för dig? Det var en gång.....en

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Samverkansfunktion Stockholmsregionen

Samverkansfunktion Stockholmsregionen Samverkansfunktion Stockholmsregionen Uppdrag och bakgrund Hösten 2009 togs initiativet att samla ett tiotal aktörer för att diskutera möjligheterna att skapa ett mer formaliserat samverkansforum. Projektet

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2011-12-08 Sida 123 (138) 80 Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka I budgetpropositionen för 2011 aviserade regeringen en forts

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 215 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 767 357 den 31 mars 215, en ökning med 2 2 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 61 till 2 25 15. De

Läs mer

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelsen har tagits fram av företrädare för Stockholms universitet,

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Detta avtal reglerar samverkan mellan parterna om kommunal energi- och klimatrådgivning (EKR) under perioden 2015 2017.

Detta avtal reglerar samverkan mellan parterna om kommunal energi- och klimatrådgivning (EKR) under perioden 2015 2017. AVTAL 2014-11-??? Dnr 2014/?? Samarbetsavtal avseende Kommunal Energioch klimatrådgivning mellan kommunerna i Stockholms län, Håbo kommun (Uppsala län), samt Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) 1 PARTER

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten områdesansvar för barn och vuxna inom allmäntandvården i Stockholms län

Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten områdesansvar för barn och vuxna inom allmäntandvården i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-06 1 (4) HSN 1009-1008 Handläggare: Maria Hedberg Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-03-18, P 12 Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Vård- och omsorgsförvaltningen Patientsäkerhetsberättelse 2013 2014-02-17 Sammanställd av medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Perry 1 Organisation för patientsäkerhetsarbetet, patientsäkerhetsberättelse

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014 Befolkningen i Stockholms län 3 september 214 Stockholms län har 35 procent av landets folkökning Sveriges folkmängd ökade under de tre första kvartalen 214 med 83 634 personer till 9 728 498. Stockholms

Läs mer

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Hälso- och sjukvårdsavdelningen TU/Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer Anneth Lundahl, Lars Björkman, 2012-04-11 xxx-2012 Lena Gustafsson, Peter Amundin Det goda livet för sjuka äldre i Västra

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

Handlingsplan för Bättre liv för sjuka Äldre i Västerbotten

Handlingsplan för Bättre liv för sjuka Äldre i Västerbotten Handlingsplan för Bättre liv för sjuka Äldre i Västerbotten Bakgrund till arbetet med mest sjuka Äldre Sedan 2010 har regeringen ingått årliga överenskommelser med Sveriges Kommuner och Landsting kring

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-03-01 Susanna Wahlman-Sjöbring, Verksamhetschef Inger Andersson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Kvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete till nytta för patienterna

Kvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete till nytta för patienterna Kvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete till nytta för patienterna Susanna Lagersten programchef QRC Coachingakademi www.qrcstockholm.org Kvalitetsregistersatsningen Effektmål - Vid utgången av

Läs mer

Stärkta strukturer för f kunskapsutveckling. - En Överenskommelse

Stärkta strukturer för f kunskapsutveckling. - En Överenskommelse Stärkta strukturer för f kunskapsutveckling - En Överenskommelse Dagens program 9,00-10,00 Frukost och registrering 10,00-11,20 11,20 Konferens (Kommunalförbundet och registren) 11,20-11,30 11,30 Bensträckare

Läs mer

Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011

Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011 Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011 Egenkontroll kvalitetssäkring Palliativa registret Senior Alert Avvikelser fall, läkemedel, Lex Maria Lex Sarah Patientsäkerhetsberättelse Patientnämnden

Läs mer

PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011

PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011 PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011 120401 Inger Andersson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Susanna Wahlman-Sjöbring Verksamhetschef stöd och omsorg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Aborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2009

Aborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2009 Aborter och förlossningar i Stockholms län 2009 Aborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2009 Förlossningar Det totala förlossningsantalet i Stockholms län ökade år 2009 med 615 förlossningar

Läs mer

Regionalt handlingsprogram för vuxenutbildningsregionen i Stockholms län

Regionalt handlingsprogram för vuxenutbildningsregionen i Stockholms län 1 (7) Regionalt handlingsprogram för vuxenutbildningsregionen i Stockholms län 1 Inledning Kommunerna i Stockholms län har i dokumentet Överenskommelse om att skapa en vuxenutbildningsregion i Stockholms

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

Stödet för barn och ungdomar med hörselnedsättning inom stat och landsting i Stockholms län

Stödet för barn och ungdomar med hörselnedsättning inom stat och landsting i Stockholms län Stödet för barn och ungdomar med hörselnedsättning inom stat och landsting i Stockholms län Team och teamsamordnare vid Hörselhabiliteringen Specialpedagoger vid Hörselhabiliteringen Rådgivare i Specialpedagogiska

Läs mer

OMVÅRDNAD GÄVLE Årsrapport Bättre liv för sjuka äldre 2014 *till 1 november

OMVÅRDNAD GÄVLE Årsrapport Bättre liv för sjuka äldre 2014 *till 1 november OMVÅRDNAD GÄVLE Årsrapport Bättre liv för sjuka äldre 2014 *till 1 november Handläggare: Johanna Storing Uppdragsenheten, Omvårdnad Gävle kommun Inledning Arbetet med att systematisera och strukturera

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Hur kan Palliativregistret vara en hjälp i att styra och leda den palliativa vården?

Hur kan Palliativregistret vara en hjälp i att styra och leda den palliativa vården? Hur kan Palliativregistret vara en hjälp i att styra och leda den palliativa vården? En förbättringsresa i palliativ vård Särskilt boende och korttidsboende Umeå Kommun 2013 Pernilla Blomdal, Verksamhetschef

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Margaretha Larsson PRIO-psykisk ohälsa Landstinget Gävleborg PRIO-psykisk ohälsa Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Revisionsfråga... 2 1.2.1. Revisionskriterier...

Läs mer

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby September 2013 Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby på skolan i förhållande till andra kommuner - En studie baserad på åren 2005 och 2011 1 Inledning Skolresultaten har under en lång rad av

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

www.fou.sormland.se Välkomna till nätverkets konferens 13 mars 2013

www.fou.sormland.se Välkomna till nätverkets konferens 13 mars 2013 www.fou.sormland.se Välkomna till nätverkets konferens 13 mars 2013 Dagens innehåll www.fou.sormland.se Redovisning av kvalitetsuppföljning (Annika) Förbättringsarbete Hur kan vi arbeta med våra resultat

Läs mer

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län En lägesrapport användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län Förord Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i uppdrag av regeringen att arbeta med

Läs mer

Pallia%vregistrets värdegrund

Pallia%vregistrets värdegrund Pallia%vregistrets värdegrund Jag och mina närstående är informerade om min situa2on är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad läkemedel vid behov får god omvårdnad u2från mina behov

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län Uppföljning av det systematiska förbättringsarbetet - sammanställning av enkät till förstalinjens chefer Hela länets svar = ca 100 enheter

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare inom äldreomsorg, hälso- sjukvård, individ och familjeomsorg samt funktionshinder

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare inom äldreomsorg, hälso- sjukvård, individ och familjeomsorg samt funktionshinder 1(10) Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare inom äldreomsorg, hälso- sjukvård, individ och familjeomsorg samt funktionshinder År 2012 2(10) Innehållsförteckning Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Läs mer

Familjestödsgruppen hjälper. social tjänsten med att hitta. lämpliga boenden för barn och. ungdomar. Vi erbjuder även

Familjestödsgruppen hjälper. social tjänsten med att hitta. lämpliga boenden för barn och. ungdomar. Vi erbjuder även Familjestödsgruppen hjälper social tjänsten med att hitta lämpliga boenden för barn och ungdomar. Vi erbjuder även familje behandling och kvalificerat kontaktmannaskap. EN TRYGG TILLVARO Alla människor

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre. Överenskommelsen 2013

Bättre liv för sjuka äldre. Överenskommelsen 2013 Bättre liv för sjuka äldre Överenskommelsen 2013 Vision Esther Esther ska uppleva trygghet och oberoende samt leva ett självständigt liv som förstärks av ett handlingskraftigt nätverk. Esther: Vet vart

Läs mer

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting Inkomster Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges

Läs mer

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner!

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vägen till en grönare spindel Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vetlanda kommun Ca 26 000 invånare Länets största kommun till ytan glesbygd Ca 1000 anställda inom vård- och omsorg

Läs mer

Senior alert. nuläge. Kicki Malmsten, Qulturum, Landstinget i Jönköping. www.senioralert.se senioralert@lj.se

Senior alert. nuläge. Kicki Malmsten, Qulturum, Landstinget i Jönköping. www.senioralert.se senioralert@lj.se Senior alert nuläge Kicki Malmsten, Qulturum, Landstinget i Jönköping Bättre liv för sjuka äldre 2010-2014 Prestationsersättning Vårdprevention Teamarbete Resultat Mäta Registrera Kvalitetsregister Punktprevalensmätning

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 1(9) PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena von Heideken Karlsborgs kommun, Storgatan 16, 546 82 Karlsborg 0505-170 00 www.karlsborg.se karlsborg.kommun@karlsborg.se

Läs mer

Rapport Sammanhållen vård och omsorg för äldre i Halland 2010 2014

Rapport Sammanhållen vård och omsorg för äldre i Halland 2010 2014 Rapport Sammanhållen vård och omsorg för äldre i Halland 2010 2014 Förord Det är mycket som hänt sedan den regionala stödstrukturen bildades i Halland och vi möttes i Taktisk grupp Äldre för första gången.

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre i Skåne 2014

Bättre liv för sjuka äldre i Skåne 2014 Bättre liv för sjuka äldre i Skåne 2014 Bättre liv för sjuka äldre i Skåne 2014 Layout och formgivning: Magnus Gustafsson, Kommunikationsansvarig, Kommunförbundet Skåne Förord Denna rapport har sammanställts

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län

Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län CENTRUM FÖR SAMHÄLLSORIENTERING I STOCKHOLMS LÄN Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län CENTRUM FÖR SAMHÄLLSORIENTERING I STOCKHOLMS LÄN TELEFON: 08-508 25 699 EPOST: INFOSAM@STOCKHOLM.SE

Läs mer

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster 17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.

Läs mer

Gemensam gymnasieregion 2.0

Gemensam gymnasieregion 2.0 Bilaga 5 Gemensam gymnasieregion 2.0 FC-chefer 141113 Dagens frågor Samverkansavtalet - beslutsläget hos er i kommunerna? Strukturtillägg - lägesrapport Utbud och efterfrågan - lägesrapport Årets antagning

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

Information om BPSD-registret. Studerande. Februari 2015. Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo

Information om BPSD-registret. Studerande. Februari 2015. Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo Information om BPSD-registret Studerande Februari 2015 Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister Startade i november 2010 på Minneskliniken Malmö,

Läs mer

Tjänsteskrivelse Ändring av administrativ huvudman för FOU Seniorium

Tjänsteskrivelse Ändring av administrativ huvudman för FOU Seniorium Ärende 11 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2013-05-16 DNR SN 2013.099 HELENA ÅHMAN SID 1/2 AVDELNINGSCHEF 08-58785000 HELENA.AHMAN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Ändring

Läs mer

SLUTRAPPORT 2015. Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

SLUTRAPPORT 2015. Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre SLUTRAPPORT 2015 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 1 2 Förord Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Visionen ovan formulerades för fyra

Läs mer

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi Staffan Winter NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi PROGRAMMETS MÅL Att få bort dubbelregisteringen i vården i samband med datainsamling till kvalitetsregister. FUNDAMENT Strategi med huvudfokus

Läs mer

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar

Läs mer

Mål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede.

Mål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede. Palliativt Kompetenscentrum i Östergötland () 2012-0-05 Till Palliativa ombud, i särskilda boenden i kommunerna, kan sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster utses. Funktionsbeskrivning för Palliativa

Läs mer

Öppna jämförelser - vård och omsorg om äldre 2014

Öppna jämförelser - vård och omsorg om äldre 2014 Öppna jämförelser - vård och omsorg om äldre 2014 Rapporten har publicerats av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Merparten av här redovisade resultat bygger på enkätundersökningen Vad tycker de äldre

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre SID 1 (5) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Reviderad senast 2015-07-08 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende är ett stöd för teamet som arbetar på ett särskilt boende. Den bygger på Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet År 2011 2012-01-27 Verksamhetschef Patricia Crone 0 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier på Josephinahemmet...

Läs mer

FRAMTIDSPLAN. Grästorps kommun Kommunförvaltningen Social verksamhet 2014-05-15. Framtidsplan. Social verksamhet 2014-2020 1/5

FRAMTIDSPLAN. Grästorps kommun Kommunförvaltningen Social verksamhet 2014-05-15. Framtidsplan. Social verksamhet 2014-2020 1/5 2014-2020 1/5 för 2014-2020 ens ambition är att ge en tydlig inriktning för verksamhets utveckling på kortare och längre sikt fram till år 2020. Utmaningen handlar i grunden om hur vi ska kunna vidareutveckla

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

Pallia%vregistrets värdegrund

Pallia%vregistrets värdegrund Pallia%vregistrets värdegrund Jag och mina närstående är informerade om min situa2on är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad läkemedel vid behov får god omvårdnad u2från mina behov

Läs mer

SLUTRAPPORT. Utveckling av vårdkedjan för personer med nutritionsproblem - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms läns landsting

SLUTRAPPORT. Utveckling av vårdkedjan för personer med nutritionsproblem - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms läns landsting Omvårdnadsförvaltningen 2011-11-30 SID 1 (8) Beslutad av styrgrupp 2011-12-21 SLUTRAPPORT Utveckling av vårdkedjan för personer med nutritionsproblem - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2013-09-12 MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 Inledning Carin och Janny hälsade välkommen och presenterade dagens program. Den största delen

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Ta del av goda exempel, framgångsfaktorer och värdefulla tips! Dokumentation från Kvalitetsregisterkonferensen 10 april 2014 på Parken i Härnösand. 1 INNEHÅLL Innehåll Om satsningen

Läs mer

Öppna Jämförelser (ÖJ) år 2012

Öppna Jämförelser (ÖJ) år 2012 NORRKÖPINGS KOMMUN PM Vård- och omsorgskontoret 213-1-29 Bo Jönsson Öppna Jämförelser (ÖJ) år 212 Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har givit ut 212 års rapport Vård och omsorg om äldre

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vård- och omsorgsnämndens Uppdragsplan 2015 Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan för vård- och omsorgsnämnden 2015 Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2015

Läs mer