Delårsrapport

Transkript

1 Delårsrapport Fastställd av KF

2 Arboga kommun Box Arboga Telefon: Organisationsnummer: Besöksadress: Smedjegatan 5 Web: E-post: aboga.kommun@arboga.se 2

3 SNABBA FAKTA INNEHÅLL Kommunens resultat usti blev 26,8 mkr. Kommunen prognostiserar ett resultat på 18,3 mkr för år, vilket är ett överskott jämfört med budget på 8,2 mkr. Resultatet i balanskravsavstämningen förväntas uppgå till 17,5 mkr. Nämnderna prognostiserar ett överskridande jämfört med budget uppgående till 4,8 mkr. Nettoinvesteringarna i delåret uppgick till 20,5 mkr. Befolkningen i Arboga var personer den 30 juni ( den 30 juni ). Vid halvårsskiftet hade kommunen 961 tillsvidareanställda (985 tillsvidareanställda i juni ). VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET 4 ORGANISATIONSÖVERSIKT 5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 6 Vision och strategiska områden 7 Inspirerande livsmiljö 9 Inspirerande lärande 14 Inspirerande arbete 17 Inspirerande organisation 19 Omvärldsorientering 22 Ekonomisk analys 24 Medarbetare 26 VERKSAMHETSREDOVISNING 28 Kommunens styrelse och nämnder 29 Kommunfullmäktige och kommunstyrelse 29 Barn- och utbildningsnämnd 31 Fritids- och kulturnämnd 33 Socialnämnd 35 Teknisk nämnd 37 Kommunägda företag och organisationer 39 Kommunens åtaganden 40 Arboga Energi AB 41 Sturestadens Fastighets AB 42 Västra Mälardalens Kommunalförbund 43 Västra Mälardalens Myndighetsförbund 44 Rådhuset i Arboga AB 45 EKONOMISK REDOVISNING 47 Drift- och investeringsredovisning 48 Resultaträkning 49 Kassaflödesanalys 51 Balansräkning 52 REDOVISNINGSPRINCIPER 55 ORDLISTA OCH FÖRKLARINGAR 57 BILAGA VA-VERKSAMHET SÄRREDOVISNING 59 3

4 V I K T I G A H Ä N D E L S E R U N D E R D E L Å R E T VIKTIGA HÄNDELSER UNDER DELÅRET Ny förskola invigs I januari stod nya Västergårdens förskola klar med plats för 96 barn. Förskolan inryms i en del av det som tidigare var Hällbackens vård- och omsorgsboende. Hällbackens vård- och omsorgsboende finns tillsvidare kvar i del av byggnaden i väntan på nytt äldreboende. Nytt äldreboende Planering för ett nytt vård- och omsorgsboende har pågått under år och fortsatt under året. Planen var att bygga ett nytt boende på fastigheten Marknaden. Sturestadens Fastighets AB lämnade under våren ett bud på Jehovas Vittnens fastighet i Arboga, som varit till försäljning under en tid. Under hösten har ett köpeavtal slutits som innebär att Sturestaden förvärvar fastigheten med tillträde i januari Diskussioner förs kring ett eventuellt vård- och omsorgsboende i den av Sturestaden förvärvade fastigheten. Diskussioner pågår även om att Kommunfastigheter i Arboga AB ska förvärva fastigheten från Sturestaden för att användas till lokaler till kommunens verksamheter i övrigt. Hur behovet av vård- och omsorgsboende kommer att lösas är avgörande för övrigt lokalplanerande i kommunen. Kök byggs om Ett delbeslut i lokalfrågan har tagits under våren då det beslutades att Stureskolans och Brattbergsskolans kök byggs om till tillagningskök. ArbogaTid prövas Under året har ett projekt med att erbjuda önskad sysselsättningsgrad inom några av socialnämndens verksamheter startats. Projektet pågår under ett års tid och ska sedan utvärderas. Konstgräs I slutet av maj månad sattes spaden i marken för konstgräs. Konstgräset kommer att anläggas på Ekbackens A-plan och arbetet beräknas var slutfört under november månad. På grund av att upphandlingsprocessen överklagades har anläggning av konstgräset dragit ut på tiden men efter prövning kan konstateras att kommunens hantering var rätt och avtalet med entreprenören kunde tecknas. Miljövänligare transporter Arboga har deltagit i projektet Energieffektivisering av kommunala transporter vars syfte har varit att minska energianvändningen med tio procent samt att minska koldioxidutsläppen. Projektet har drivits av länsstyrelserna i Västmanland, Södermanland samt Uppsala län i samverkan med Trafikverket och Energimyndigheten. Arboga uppnådde målet och var den kommun som lyckades bäst. Som en del i projektet har flera av kommunens fordon bytts ut till miljöbilar och bränslesnåla bilar. Pris till VMMF Under året har Västra Mälardalens Myndighetsförbund fått pris för sitt arbete med enskilda avlopp från Aktionsgruppen små avlopp med motiveringen landets mest framstående, framsynta och aktiva kommuner (Arboga och Kungsör) i det viktiga arbetet med att åtgärda miljöfarliga enskilda avlopp. Supervalår Under året har två val administrerats och genomförts. I maj månad var det val till EU-parlamentet och i september var det val till riksdag, kommun och landsting. Infartsskyltar på plats Under flera år har arbetet med att få digitala infartsskyltar på plats vid motorvägarna pågått. Sedan i början av september finns nu skyltarna på plats. Syftet med skyltarna är att locka trafikanter till besök och evenemang i Arboga. 4

5 O R G A N I S A T I O N S Ö V E R S I K T Organisationsöversikt 5

6 F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L SE F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L SE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN INNEHÅLLER VISION, STRATEGISKA OMRÅDEN OCH ÖVERGRIPANDE MÅL OCH MÅTT I avsnittet beskrivs Arboga kommuns styrprocess samt måluppfyllelse/prognos inom de strategiska områdena. OMVÄRLDSORIENTERING I avsnittet beskrivs bland annat den finansiella utvecklingen i omvärlden samt hur den påverkar Arboga kommun. EKONOMISK ANALYS I avsnittet görs en ekonomisk analys av kommunens resultat och ekonomiska ställning efter de första åtta månaderna samt prognos för helåret. MEDARBETARE I avsnittet redovisas fakta kring kommunens personal som till exempel sjukfrånvaro och antalet anställda. 6

7 F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L SE V I S I O N , S T R A T E G I S K A O M R Å D E N F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L SE V I S I O N O CH S T R A T E G I S K A O M R Å D E N VISION 2026, STRATEGISKA OMRÅDEN OCH KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL OCH MÅTT Vision Arboga plats för inspiration Visionen 2026 är Arboga plats för inspiration vilket också är Arbogas varumärke. Varumärket arbetades fram av en grupp representanter för näringslivet, kommunen och kultur- och föreningslivet under år Varumärkesarbetets syfte var att hitta en gemensam nämnare att samlas kring. Utmaningen med visionen är att i alla sammanhang och över tid uppnå Arboga - plats för inspiration. Strategiska områden Visionen fylls med de strategiska områdena och dess inriktningstext. De strategiska områdena är de områden som är viktigast för kommunen för att uppnå visionen. Genom inriktningstexterna inom de strategiska områdena förtydligas den politiska viljan. De strategiska områdena är: Inspirerande livsmiljö Inspirerande lärande Inspirerande arbete Inspirerande organisation Övergripande mål och mått Inom de strategiska områdena finns nio övergripande mål och 21 mått för år. Flera av målen och måtten utgår från de undersökningar som gjorts som till exempel medborgarundersökningen och Kommunens kvalitet i korthet, där Arboga kommun jämförelsevis är sämre än andra eller där utmaningen är att bibehålla resultaten. I de kommande avsnitten redovisas varje strategiskt område, inriktningstext samt mål och mått. Redovisning av måluppfyllelse Färgerna visar graden av måluppfyllelse och om måtten uppfyllts. Målet är uppfyllt eller bedöms uppfyllas under perioden alternativt vid angiven tidpunkt. Målet är delvis uppfyllt eller bedöms bli delvis uppfyllt under perioden alternativt vid angiven tidpunkt. Minst 80 procent. Målet bedöms inte vara uppfyllt eller bli uppfyllt under perioden alternativt vid angiven tidpunkt. Målet har inte kunnat bedömas. 7

8 F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E V I S I O N O CH S T R A T E G I S K A O M R Å D E N Strategiska områden Nedan sammanfattas måluppfyllelsen inom respektive strategiskt område. Mätarna anger en samlad bedömning av uppfyllelsen av målen och måtten inom det strategiska området. Inom det strategiska området inspirerande livsmiljö finns fyra mål och åtta mått. Av måtten har tre mått kunnat bedömas och resterande kan inte bedömas i nuläget. Under målet Arbogaborna ska ha en god livskvalitet finns fyra mått varav två mått är uppnådda och två mått kan inte mätas i dagsläget. Under målet Arboga kommun ska verka för att invånarna upplever att de har inflytande i kommunen återfinns ett mått som inte mäts under året. De två måtten som ska mäta målet Arboga kommun ska verka för en ekologisk hållbarhet inom alla områden har inte kunnat bedömas i nuläget. Målet Det ska finnas goda möjligheter till pendling med kollektivtrafik till och från Arboga mäts med ett mått. Måttet har uppnåtts till minst 80 procent. Inom området inspirerande lärande finns ett mål och fem mått. Endast ett mått kan i dagsläget mätas och det måttet är uppnått. Inom området inspirerande arbete finns ett mål och tre mått. Inget mått kan i dagsläget mätas. Inom området inspirerande organisation finns tre mål och fem mått. Under målet Arboga kommun ska ha effektiva och tillgängliga tjänster återfinns två mått. Måtten kan i nuläget inte mätas. Målet Arboga kommun är och upplevs som en attraktiv arbetsgivare mäts genom ett mått som inte kan bedömas i nuläget. Målet Arboga kommun ska ha en god ekonomisk hushållning mäts genom två mått. Ett av måtten kommer inte att uppfyllas medan ett mått kommer att uppfyllas till minst 80 procent. Av 21 mått som beslutats har sex kunnat bedömas i delårsrapporten. Resterande mått mäts årsvis eller vartannat år. Av de mått som kunnat bedömas har tre mått uppnåtts, två har delvis uppnåtts och ett mått har inte uppnåtts. 8

9 F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L SE I N S P I R E R A N D E L I V S M I L JÖ Inspirerande livsmiljö I Arboga finns plats för inspiration, här finns plats att utveckla idéer och tänka nya tankar. Fritids- och kulturlivet är rikt och erbjuder något för alla. De unika miljöerna i Arboga tas till vara och utvecklas. Här finns många alternativ för boende och pendlingsmöjligheterna är bra. Det gör att allt fler väljer att bosätta sig i Arboga. Det känns tryggt att bo och vistas i Arboga. Kommunen arbetar förebyggande mot brott genom att skapa trygga miljöer och stärka de sociala nätverken både på grupp- och individnivå. En god social välfärd erbjuds utsatta grupper. Servicen till invånarna är bra, i staden och på landsbygden. Arbogaborna känner att de bor i en kommun med tillgängliga och väl fungerande verksamheter som bidrar till god livskvalitet i livets alla skeden. Det finns möjlighet för alla att vara med och påverka kommunens verksamheter. Arboga är ett demokratiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle. Här råder hög tolerans och människor är jämlika och jämställda. Naturresurser som vatten och luft skyddas och används på ett varsamt sätt. Arbogaborna har blivit fler Under de första sex månaderna år har Arbogas befolkning ökat med 82 personer. Framgångsrikt arbete med ekologisk mat och fler miljöbilar. Arboga har ett rikt kulturliv med många aktiva föreningar. Det anordnas en mängd sport- och kulturevenemang. Ekbacksbadet har generösa öppettider liksom biblioteket, som erbjuder litteratur och tidningar på olika språk. års medborgarundersökning visar att många känner sig otrygga i Arboga och frågan om trygghet är därför ständigt aktuell. Arbetet i Brottsförebyggande rådet fortsätter med till exempel trygghetsvandringar i bostadsområden där man bland annat tittar på vilka åtgärder som behövs i den fysiska miljön för att öka tryggheten. Samarbete pågår också mellan kommunen och polisen för att försöka minska störande beteenden i parkerna. Tillsammans med frivilliga vuxna är kommunens ungdomsenhet engagerad i kvälls- och nattvandringar för att öka vuxennärvaron och därmed tryggheten i centrum under helg- och festkvällar. Liksom tidigare år arrangerades välbesökta och drogfria aktiviteter vid skolavslutningen för högstadie- och gymnasieungdomar. För grupper som behöver stöd erbjuds flera typer av öppenvård, det vill säga stöd som inte kräver biståndsbeslut. Öppenvården riktar sig till barn, ungdomar och vuxna. För att snabbt upptäcka ungdomar som hamnat snett samarbetar socialtjänsten, skolan, ungdomsverksamheten samt polisen på olika sätt. Arboga har en positiv befolkningsutveckling och under det första halvåret ökade befolkningen med 82 personer. I Arboga finns det gott om byggklara villatomter i attraktiva områden nära både stad och natur. Även för byggnation av lägenheter i flerfamiljshus är beredskapen god. Från och med december månad förväntas pendlingsmöjligheterna med tåg på Svealandsbanan förbättras vilket underlättar att bo i Arboga och arbeta eller studera på annat håll. I medborgarundersökningen år ger Arbogaborna ett högre betyg än riksgenomsnittet vad gäller möjlighet till inflytande, men det finns fortfarande mycket att utveckla inom detta område. I den serviceundersökning som gjordes hösten fick kommunen höga betyg vad gäller bemötande och tillgänglighet, även om betygen sjunkit något i jämförelse med undersökningen år Det som mäts är hur väl frågor besvaras via telefon och e-post. För fjärde gången år granskade SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) informationen på kommunernas webbplatser. Arboga hamnade på åttonde plats av Sveriges 290 webbplatser. Medborgarförslag, möjlighet att lämna synpunkter, dialog på Facebook, arrangemanget Lördagsöppet på Rådhuset, dialogmöten om bland annat snöröjning och kollektivtrafik och lokaler för skola och förskola samt medverkan i kommunala råd är några exempel på hur Arbogaborna kan påverka kommunens verksamheter. Prover och analyser av Arbogas dricksvatten visar att dricksvattnet med god marginal ligger under livsmedelsverkets rekommenderade åtgärdsgränser. Andelen inköpta ekologiska livsmedel har nått 25 procent under året jämfört med 17 procent förra året. Fisk och lättmjölk svarar för den största andelen av inköpta ekologiska livsmedel i kommunen. Kommunen har under år minskat energianvändningen i de kommunala transporterna med tio procent. Även koldioxidutsläppen har minskat genom att fler miljöbilar köps in. 9

10 F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L SE I N S P I R E R A N D E L I V S M I L JÖ Mål och mått Mål 1. Arbogaborna ska ha en god livskvalitet. Mått 1:1: Arbogas befolkning ska öka. Mätning: SCB, befolkningsstatistik 31/12 varje år. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall Mål Utfall Öka jfrt föreg år Under första halvåret har befolkningen ökat med 82 personer och uppgick vid utgången av juni månad till invånare. Att befolkningen har ökat beror på att Arboga har ett positivt flyttnetto, det vill säga att det är fler som flyttar till Arboga än som flyttar från Arboga. Första halvåret var flyttningsnettot 98 personer. Födelsenettot är negativt med 16 personer, det vill säga fler personer har avlidit än de som fötts. Stora ålderskullar födda på 1940-talet i kombination med lägre födelsetal från mitten på 1970-talet fram till idag, ger ett negativt födelsenetto. 25 procent av invånarna är idag 65 år eller äldre. Motsvarande siffra år 2000 var 20 procent. Mått 1:2: Andelen medborgare i kommunen som känner sig trygga, ska öka. Mätning: SCB:s medborgarundersökning, vartannat år (KKiK). Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Snitt medborgarundersökningen 2011 Utfall 2012 Utfall Snitt medborgarundersökningen Utfall Ingen mätning Ingen mätning Resultatet av medborgarundersökningen våren visar att upplevd trygghet fick ett index på 41 på en skala från Det är en minskning jämfört med 2011 års medborgarundersökning då indexet var 46. Totalt var det 494 personer av cirka tillfrågade som svarade på enkäten om hur man ser på sin kommun. Genomsnittet för de kommuner som genomfört undersökningen under våren är ett index på 60. Medelbetyget för kommuner i jämförbar storlek med Arboga var ett index på 63. Totalt fick faktorn trygghet ett lägre betygsindex bland de svarande mellan år och bland de över 75 år. Faktorn fick också ett något lägre betygsindex av kvinnor än av män. 10

11 F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L SE I N S P I R E R A N D E L I V S M I L JÖ Mått 1:3: Antal vårdare som besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar, ska bli färre. Mätning: Egen mätning årligen (KKiK). Samordningsansvar: Socialnämnden Adressering: Socialnämnden Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall Snitt KKiK Minska jfrt 2012 Mål Prognos Mäts under hösten För år sker mätning under hösten och redovisas i Kommunens Kvalitet i Korthet i mitten av januari Ett utvecklingsarbete är påbörjat som bland annat innebär större personalkontinuitet för brukaren. Serviceinsatser som handling, städning och tvätt utförs till största delen av Arbetsmarknadsenheten (AME). Detta innebär att minst fyra och maximalt sex personer ytterligare besöker den äldre personen om personen har samtliga serviceinsatser under 14 dagar. Över längre tid är det oftast samma personer som återkommer till respektive brukare. Med nuvarande förutsättningar går det knappast att minska på antalet personer som besöker en äldre person med flera serviceinsatser. De serviceinsatser som AME utför ingår inte i mätningen. Mått 1:4: Antal hushåll med barn (under 18 år) som uppbär ekonomiskt bistånd ska minska. Mätning: Egen mätning i december årligen. Samordningsansvar: Socialnämnden Adressering: Socialnämnden Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall Mål Utfall Minska jfrt föreg år 75 Antal hushåll med barn under 18 år var till och med 31 juli, totalt 526 (707 hushåll samma period ). I snitt blir detta 75 hushåll/månad (101 hushåll/månad). Detta är en klar förbättring jämfört med föregående år. I KAK-projektet (försörjningsstödstagare anställs som arbetsmarknadsåtgärd) är hushåll med barn en prioriterad målgrupp. Av hittills 33 anställda i KAK har 14 personer sammanlagt 24 barn. År har fem personer av dessa anställts. De har tillsammans åtta barn. Mål 2. Arboga kommun ska verka för att invånarna upplever att de har inflytande i kommunen. Mått 2:1: Nöjd Inflytande Index (NII), enligt medborgarundersökningen, ska öka. Mätning: SCB:s medborgarundersökning, vartannat år (KKiK). Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall Snitt medborgarundersökningen Mål 42 Ingen mätning Ingen mätning Resultatet av medborgarundersökningen våren visar att upplevt inflytande i kommunen fick ett index på 42 på en skala Det är samma resultat som i 2011 års medborgarundersökning. Genomsnittet för de kommuner som genomfört undersökningen under våren är ett index på 39. Frågeområdet är indelat i fyra faktorer; information, kontakt, förtroende och påverkan. Medelbetyget för kommuner i jämförbar storlek med 11

12 F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L SE I N S P I R E R A N D E L I V S M I L JÖ Arboga var också ett index på 39. Information och kontakt fick ett högre betygsindex än förtroende och påverkan. Totalt fick alla faktorer högst betyg av de äldsta invånarna och lägst av de yngsta. Kvinnor var överlag nöjdare och gav högre betyg än män. Mål 3. Arboga kommun ska verka för en ekologisk hållbarhet inom alla områden. Mått 3:1: Energianvändningen i kommunens fastigheter ska minska enligt Energi- och klimatstrategin. Mätning: Egen mätning årligen, MWh/kvadratmeter. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2009 Utfall 2012 Utfall Mål Prognos 0,212 MWh/kvm 0,205 MWh/kvm 0,209 MWh/kvm -5 % jfrt 2009 Mäts i samband med årsbokslutet Under år 2006 påbörjades ett projekt för energieffektivisering av cirka 20 av kommunens fastigheter gällande optimering av systemen för ventilation och varmvatten. Den utlovade energibesparingspotentialen var tio procent, dock blev utfallet endast sex procent. Under åren 2009 och 2010 medförde organisationsförändringar att projektet avstannade. Från och med januari 2011 övergick kommunens fastigheter till ett helägt kommunalt fastighetsbolag. Under hösten 2011 skedde en omstart av det avstannade energisparprojektet som nu löper till år Vid utgången av år uppgick energibesparingen till 14 procent jämfört med innan projektet startades år Under år har Kommunfastigheter i Arboga AB, som är fastighetsägare av huvuddelen av verksamhetsfastigheterna, arbetat med energioptimering i Ekbacksbadet, Vasagymnasiet samt Ishallen. När underhållsåtgärder görs på fastigheterna passar bolaget på att även se över energianvändningen och vidta de åtgärder som kan bidra till minskning av energiförbrukningen. 12

13 F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L SE I N S P I R E R A N D E L I V S M I L JÖ Mått 3:2: Andel miljöbilar av totala antalet bilar inom kommunkoncernen ska öka. Mätning: SKL:s undersökning årligen (KKiK). Samordningsansvar: Tekniska nämnden Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall Mål Prognos 42 % 51 % Ingen uppgift Öka jfrt 2012 Ingen uppgift Enligt kommunens mätning är 48 procent av bilarna miljöbilar år. Motsvarande siffra år var 46 procent. Fyra gasbilar som även går att köra på bensin har köpts in. Gasbilarna används i första hand som poolbilar för kommunens verksamheter. Kommunen deltar i projektet "Energieffektivisering av kommunala transporter" som drivs av länsstyrelsen. Energianvändningen i de kommunala transporterna och koldioxidutsläppen har minskat. Arboga kommun har idag 23 etanolbilar, fyra biogasbilar, en elbil, ett elfordon och ett tiotal elcyklar. Mål 4. Det ska finnas goda möjligheter till pendling med kollektivtrafik till och från Arboga. Mått 4:1: Antalet tåg till och från Arboga på Mälarbanan och Svealandsbanan per vardag och järnvägsbana, ska öka. Mätning: Egen mätning, årligen. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall Mål Prognos 11/13 Svealandsbanan, 14/16 Mälarbanan 11/13 Svealandsbanan, 14/16 Mälarbanan 11/13 Svealandsbanan, 14/16 Mälarbanan /13 Svealandsbanan, 14/16 Mälarbanan Antalet avgångar på Svealandsbanan är oförändrade sedan föregående år. Det avgår 11 tåg från Arboga mot Eskilstuna/Stockholm medan antalet ankommande tåg är 13. Det innebär ungefär varannan timmestrafik förutom i arbetspendlingstid morgon och kväll då antalet avgångar är något fler. Från december 2009 körs flertalet turer mellan Arboga och Eskilstuna med en lillpendel. Det innebär ett byte i Eskilstuna för resenärer mellan Stockholm och Arboga. Det har inneburit en försämring för resenärerna som inte alltid hinner med anslutningen i Eskilstuna till och från Stockholm. Även på Mälarbanan är antalet avgångar och ankommande tåg oförändrat jämfört med föregående år. I december månad ändras tidtabellerna och det förväntas innebära att möjligheterna till pendling med tåg på Svealandsbanan förbättras. 13

14 F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L SE I N S P I R E R A N D E L Ä R A N D E Inspirerande lärande Trygghet, delaktighet, kreativitet och kompetens är ledord för Arbogas förskolor, fritidshem och skolor. Alla barn och elever blir sedda och får uppmärksamhet. Arbogas skolor inspirerar till nyfikenhet och lust att lära. Kompetenta lärare och ett bra ledarskap på alla nivåer bidrar till en god lärmiljö där eleverna utmanas, utvecklas och lyckas utifrån egna förutsättningar. Mötet, samspelet och dialogen mellan pedagog, barn, elev och föräldrar genomsyrar hela skoltiden. Vasagymnasiet håller hög kvalitet och det goda samarbetet med näringslivet utvecklas ytterligare. Det ger eleverna goda kunskaper och bra förutsättningar att gå vidare till högre studier eller arbete efter avslutad utbildning. Vuxenutbildningen bidrar till det livslånga lärandet och ger alla en ny chans. Fler barn i förskola och skola En positiv befolkningstillväxt har bidragit till fler barn i förskola och skola. Ett bra ledarskap på alla nivåer prioriteras och därför satsar kommunen både på rektorsutbildningar och på kompetensutveckling för lärare i form av exempelvis lärar- och förskolelyftet (fortbildning för lärare och förskolelärare via skolverket). Arboga har ökat sin befolkning under året och det märks i alla skolformer. Antalet barn i förskola och grundskola ökar. Vuxenutbildningen har haft ett stort antal sökande både till kommunal vuxenutbildning, vård- och omsorgscollege och svenska för invandrare (SFI). Den stora tillströmningen till SFI ställer under hösten krav på nya och större lokaler. Vårterminen tog den andra kullen elever på yrkeshögskoleutbildningen till elkraftsingenjör examen och många av dem gick direkt vidare till jobb. Utbildningen är fortsatt populär, vilket även gäller yrkeshögskoleutbildningen med inriktning underhållsingenjör. Trygghetsfrågan är central för kommunen och genomförda undersökningar visar att barn och föräldrar upplever att deras förskola och skola är trygg. Den senaste undersökningen, år 2012, visade betyg på mellan 3,5-3,8 på en fyrgradig skala, vilket indikerar att det arbete som bedrivits ger resultat. Nästa enkätundersökning genomförs under hösten. Alla pedagoger strävar efter att fler barn och elever ska tycka att det är roligt i förskolan och skolan. Utökat elevinflytande är en av vägarna för att uppnå detta. På skolorna finns därför elevråd, matråd och andra liknande funktioner för ökad delaktighet. Vistelsen på förskolan och tiden i skolan ska vara inspirerande och lustfylld. Satsningar såsom En läsande klass, PISA, matematiklyftet och förstelärare ska lyfta resultat och undervisning ännu högre. Matematiklyftet är en didaktisk fortbildning för lärare som undervisar i matematik (didaktik handlar om analysen och förståelsen av de faktorer som påverkar barns och ungdomars lärande). Med stöd av matematikhandledare, utvecklar lärare tillsammans undervisningen. Syftet med Matematiklyftet är att öka elevers måluppfyllelse i matematik genom att stärka och utveckla undervisningens kvalitet. Det finns långtgående planer på att återigen starta förskollärarutbildning på distans i Arboga via Karlstads universitet. Det skulle sannolikt innebära förbättrade möjligheter till rekrytering i framtiden. Andelen förskollärare i Arboga kommun motsvarar andelen i riket det vill säga omkring 58 procent. Både grundskola och gymnasium har ett väl utvecklat samarbete med näringslivet genom Teknikcollege, Saab tekniska gymnasium och genom projektet NTA, naturvetenskap och teknik för alla. Vasagymnasiet samverkar även med ett 100-tal företag inom ramen för arbetsplatsförlagt lärande. Vasagymnasiet är certifierat för ytterligare en period som utbildningssamordnare för Teknikcollege. Certifieringen sträcker sig fram till år Teknikcollege grundar sig på trepartssamarbete mellan Arboga, Köping och Kungsörs kommuner. I skriften Hur gör vi det bättre? från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) nämns Arboga som ett gott exempel på hur resultaten på de nationella proven i årskurs 3 har förbättrats. 14

15 F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L SE I N S P I R E R A N D E L Ä R A N D E Mål och mått Mål 5: Arbogas förskolor och skolor ska ha hög kvalitet och vara trygga. Mått 5:1: Upplevelsen av en god och trygg arbetsmiljö i förskolan och skolan ska öka. Mätning: Egen mätning årligen, skala 1-4, där 4 är bäst. Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Adressering: Barn- och utbildningsnämnden Utfall 2012 Mål Mål Prognos Förskola: 3,56 Åk 2: 3,64 Åk 8 och gymn: 3,68 Ingen mätning Öka jfrt 2012 Mäts hösten Under vårterminen 2012 genomförde barn-och utbildningsförvaltningen en utvärdering av kommunfullmäktiges och barn- och utbildningsnämndens mål om en god och trygg arbetsmiljö för barn och elever. Utvärderingen har gjorts med enkäter bland vårdnadshavare i förskolan och elever i grund- och grundsärskolan i årskurs 2,5,8 samt årskurs 2 på gymnasiet. Barn- och utbildningsnämnden uttrycker måttet för godkänd måluppfyllelse som minst betyget 3 på en 4-gradig skala, där 4 är högsta betyg. Betyget för förskolan blev 3,56, som svar på påståendet "Jag känner mig trygg med mitt barns vistelse i förskolan". För grund- och grundsärskolan blev resultatet 3,58 som svar på påståendet "Jag känner mig trygg i skolan". För gymnasieskolans del blev betyget 3,86 för samma påstående En ny undersökning genomförs under hösten. Mått 5:2: Den planerade personaltätheten inom förskolan ska öka. Mätning: Skolverket samt egen mätning (KKiK). Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Adressering: Barn- och utbildningsnämnden Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall Mål Prognos 5,3 planerad 5,3 planerad 5,6 planerad Färre Mäts hösten 4,3 verklig 4,5 verklig barn/personal 3,8 verklig jfrt 2012 En positiv befolkningstillväxt, samt det faktum att fler föräldrar än tidigare väljer att placera sina barn i förskolan redan från ett års ålder, har bidragit till fler barn i förskolan. Detta innebär också ett ökat behov av tillgång till behörig personal. En utökning av antalet personal anställd inom förskolan har skett. Två moduler har upprättats, med tillsammans fyra avdelningar, för att tillmötesgå det ökade behovet av antal platser för barn i förskolan. Kostnad för modulerna samt ombyggnad av Västergården har gjort att förvaltningen fått extra medel tilldelad i budget. Mått 5:3: Andel elever i årskurs 3 som i de nationella proven nått kravnivån för samtliga delprov i svenska och matematik, ska öka. Mätning: Skolverket, årligen (KKiK). Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Adressering: Barn- och utbildningsnämnden Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 83 % 54% (Svenska: 58,2%, Matematik: 50,0%) 79% (Svenska: 79,1%, Matematik: 80,8%) Snitt KKiK 70% Mål Prognos Öka jfrt föregående år Resultat redovisas hösten 15

16 F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L SE I N S P I R E R A N D E L Ä R A N D E Andelen elever i årskurs 3 som uppnått godkänd kravnivå på nationella proven var betydligt bättre år jämfört med år I svenska förbättrades resultaten från 58,2 procent till 79,1 procent och i matematik från 50,0 procent till 80,8 procent, vilket är en markant förbättring. Proven sker under vår/försommar men resultaten för år är ännu inte sammanställda och analyserade. Mått 5:4: Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet, ska öka. Mätning: Skolverket (KKiK). Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Adressering: Barn- och utbildningsnämnden Snitt KKiK Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall Mål Prognos 95 % 86 % 89 % 88 % Öka jfrt föregående 93 % år Preliminära siffror visar att 93 procent av eleverna är behöriga till något nationellt program på gymnasiet höstterminen år. Vidare avstämning och analys av siffrorna pågår. Mått 5:5: Andelen elever som fullgör gymnasieutbildningen i kommunen, ska öka. Mätning: Skolverket (KKiK). Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Adressering: Barn- och utbildningsnämnden Snitt KKiK Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 77 % 76 % 76 % 77 % Öka jfrt föregående år Mål Prognos Resultat redovisas hösten Under år fullföljde 92 procent av eleverna på Vasagymnasiet gymnasiet inom fyra år. Ovanstående mått redovisar samtliga elever folkbokförda i Arboga oberoende av var de studerar. Uppgifter finns ännu inte för år för de elever som är folkbokförda i Arboga kommun. 16

17 F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E I N S P I R E R A N D E A R B E T E Inspirerande arbete Arboga erbjuder en varierad arbetsmarknad inom många olika branscher. En god service från kommunens alla verksamheter och organisationer uppmuntrar till företagande och bidrar till att näringslivet växer och utvecklas. Attraktiva etableringsområden och god tillgång på arbetskraft skapar förutsättningar för nya branscher och företag. Arbogas unika kulturmiljö, rika historia och goda värdskap lockar besökare, vilket gör besöksnäringen till en allt större näringsgren. Kommunen besöker företag Flera nya företag har startat under våren och kommunen har påbörjat företagsbesök. Undersökningar som gjorts de senaste åren visar att företagen önskar en högre service från kommunen. Som ett led i att få mer dialog med företagen i Arboga har kommunen under juni månad inlett företagsbesök. Deltagare från kommunen är kommunstyrelsens ordförande, kommunchef samt näringslivschef. Besöken kommer att fortsätta under hösten. Fram till i början av juni hade 27 (28 samma period år ) nya företag startats i Arboga. Av dessa var tio aktiebolag, 15 enskilda firmor och två handelsbolag. Antalet aktiva företag per tusen invånare i Arboga uppgår till 81,3. För länet exklusive Västerås är motsvarande siffra 74,4. Västerås kommun ligger på 72,5. Arboga har förstärkt sin andel medan länet i övrigt har sjunkit något. Under juni månad har gymnasieungdomar i Västra Mälardalen, genom det kommungemensamma projektet Tillväxt i Västra Mälardalen, erbjudits möjlighet att söka till Roligaste sommarjobbet. Det är ett koncept där ungdomar för pröva sin affärsidé som ett sommarjobb under fyra veckor. Under år startade projektet Komjobb som innebär att ett antal personer som uppbar försörjningsstöd fick en anställning under ett år inom Arbetsmarknadsenheten. Syftet är att anställningen ska ge möjlighet till framtida arbete eller till utbildning. God planberedskap finns för att möjliggöra etableringar inom industri- och handelsverksamhet. Strategin i arbetet att locka fler besökare till Arboga har under året varit att verka för samverkan mellan olika aktörer och skapa tydligare paket för utvalda målgrupper. Turistbyrån har tillsammans med VKL (Västmanlands Kommuner och Landsting) skapat paket för rysk och baltisk marknad och under sommaren genomfördes två visningsresor för operatörer från de baltiska länderna. Om antalet besökare har ökat det senaste året går ännu inte att utläsa eftersom det inte finns statistik för delåret. Mål och mått Mål 6. Arboga ska vara känd som en företagsvänlig kommun. Mått 6:1: Nöjd Kund Index (NKI), ska öka. Mätning: SKL, Insikten, vartannat år (KKiK). Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Snitt NKI 2011 Utfall 2012 Utfall Snitt NKI Mål Ingen mätning Ingen mätning Nöjd Kund Index (NKI) är en undersökning som mäter företagens uppfattning om Arboga kommuns service till företagen på en skala 1-100, där 100 är bästa värdet. Undersökningen genomfördes år för fjärde gången sedan år 2007 bland de 51 kommuner som ingår i Stockholm Business Alliance (SBA). Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) genomför samma undersökning, Insikten, där 189 av landets kommuner mäts och jämförs, varav 51 ingår i 17

18 F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L SE I N S P I R E R A N D E A R B E T E undersökningen genom SBA:s NKI. Områdena som mäts är brandtillsyn, bygglov, markupplåtelse, miljö- och hälsoskydd och serveringstillstånd. Företag som haft ett ärende med kommunen inom ett eller flera av de ovan nämnda områdena ges möjlighet att svara på en enkätundersökning. Frågor ställs inom sex serviceområden; information, tillgänglighet, bemötande, kompetens, rättssäkerhet samt effektivitet. Svarsfrekvensen bland företagen i Arboga var år 54,0 procent medan den genomsnittliga svarsfrekvensen var 62,2 procent. Arboga rankades år på plats 112 av 189 kommuner. Från och med år 2015 kommer mätning att ske av det sammanfattande betyget för Arboga kommun avseende näringslivsklimatet i Svenskt Näringslivs mätning. Mått 6:2: Antalet arbetstillfällen i Arboga ska öka varje år. Mätning: SCB, totalt antal förvärvsarbetande från 16 år med arbetsplats i Arboga kommun (RAMS), mäts 31/12 varje år. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2010 Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall Mål Prognos December Öka jfrt föregående år December 2015 I statistiken, som visar en ökning av antalet arbetstillfällen från år 2011 till år 2012, är ökningen störst inom branschgruppen hotell- och restaurangverksamhet. Inom det området har det skett en ökning med 32 anställda och ett nytt företag har tillkommit. Inom området offentlig förvaltning och försvar har en ökning med 30 anställda skett under år Dock har ingen ökning av antalet företag skett. Inom vård och omsorg samt sociala tjänster har en ökning skett med 33 anställda och med två nya företag samma period. Under år startade 59 nya företag vilket innebar en nettoökning med 15 företag. Under de första sex månaderna år har 27 företag startats. Flera av de nystartade företagen anger att de ska ha 1-4 anställda redan från start. Nyetablering av verksamhet samt utökning av befintlig verksamhet under år bedöms leda till fler arbetstillfällen under året. Mått 6:3: Andel av kommunens invånare, år, som förvärvsarbetar ska öka. Mätning: SCB:s arbetsmarknadsstatistik, mäts 31/12 varje år (KKiK). Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Utfall 2012 Snitt KKiK ,6 % 76,3 % 78,6 % December Utfall Mål Prognos Öka jfrt föregående år December 2015 Antalet förvärvsarbetande som bor i Arboga kommun (16-64 år) uppgick år 2012 till personer (5 860 personer år 2011). 36,6 procent eller personer (2 141 personer år 2011) arbetspendlar ut till andra kommuner. Några viktiga faktorer som påverkar förvärvsfrekvensen är att det är enkelt och flexibelt att pendla till och från Arboga, att det sker nyetableringar av företag och att befintliga företag är fortsatt starka. Inte minst har ungdomar fått arbete i större utsträckning i de nyetablerade företagen. Högskolecentrum och Vasagymnasiet är också viktiga faktorer för att trygga framtida kompetensförsörjning. Kommunens satsningar på Komjobb med mera bidrar till att fler arbetar. 18

19 F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L SE I N S P I R E R A N D E O R G A N I S A T I O N Inspirerande organisation Arboga kommun är en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna utvecklas och är delaktiga. Arbetsmiljön är god och hälsofrämjande. Ambitionen är att erbjuda alla den sysselsättningsgrad de önskar. Medarbetare som trivs och mår bra är en förutsättning för en inspirerande organisation. Kommunens organisation är effektiv, tillgänglig och tydlig för medarbetare, medborgare och företagare. Ett gott bemötande ger god service och inbjuder till dialog. Ekonomin är i balans och kommunens resurser används alltid på bästa sätt såväl på kort som på lång sikt. Önskad sysselsättningsgrad prövas Under flera år har önskemålen om önskad sysselsättningsgrad kartlagts och intresset är stort. Nu prövas ArbogaTid på några enheter inom socialförvaltningen. I projektet ArbogaTid som pågår under år, för att sedan utvärderas, deltar 16 anställda. Samtliga personer har önskat ökad sysselsättningsgrad. Förutom de anställda som fått erbjudande om att delta i projekt ArbogaTid så önskar 40 (59) personer förändrad tjänstgöringsgrad vid halvårsskiftet. 10 av dessa 40 personer har tidsbegränsat fått förändrad tjänstgöringsgrad under delåret. Under år 2012 inleddes försök med kombinationstjänster inom tekniska förvaltningen. Vid årsskiftet / permanentades försöket och sammanlagt sju personer har fått heltidstjänster genom att kombinera arbete inom kök, lokalvård och fritidsverksamhet. Inom flera förvaltningar pågår arbete med att kartlägga personalens behov och önskemål om kompetensutveckling. Arbetet med att ta fram underlag för politiskt beslut om värdegrund har påbörjats. Under september månad diskuterades frågan bland kommunens chefer på chefsforum. Kommunen har tidigare år utbildat ett 20-tal värdskapsinspiratörer. Syftet är att de ska påverka medarbetare till bättre bemötande både internt och externt. Även seminarier med externa föreläsare har tidigare genomförts för alla medarbetare för att öka servicen och bemötandet. I den serviceundersökning som gjordes hösten fick kommunen höga betyg vad gäller bemötande och tillgänglighet, även om siffrorna var något lägre än vid 2012 års mätning. Det som mättes var hur väl frågor besvarades via telefon och e-post. Förbättringsmöjligheter finns till exempel när det gäller svarstider på e-post. Ny serviceundersökning sker under hösten. SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) undersöker årligen tillgängligheten på kommunernas webb. Under år placerade sig Arboga på en hedrande åttonde plats av Sveriges 290 kommuner. I medarbetarenkäten, som gjordes under hösten, uttrycker medarbetare och chefer fortsatt stort eller mycket stort förtroende för Arboga kommun som arbetsgivare. Resultatet har dock sjunkit något jämfört med medarbetarenkäten år Den ekonomiska prognosen för år års visar på en ekonomi i balans totalt för kommunen. Dock bedömer styrelsen och nämnderna sammantaget ett underskott liksom år. Grunden för en hållbart god ekonomi är att verksamheten har en ekonomi i balans. 19

20 F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L SE I N S P I R E R A N D E O R G A N I S A T I O N Mål och mått Mål 7: Arboga kommun ska ha effektiva och tillgängliga tjänster. Mått 7:1: Kommunens webbinformation är god till medborgarna och nivån ska bibehållas. Mätning: SKL:s undersökning årligen (KKiK). Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall Snitt KKiK Mål Prognos 88,0% 86,0 % 91,0 % 79,0 % Bibehålla 2012 Redovisas hösten Undersökningen om kommunens tillgänglighet på webben sker under våren/försommaren årligen och resultatet redovisas under oktober månad. I undersökningen år blev resultatet för Arboga kommuns del 91 procent. Det innebär att Arboga hamnade på åttonde plats av Sveriges 290 kommuner. För att kommunen ska hamna ännu högre i jämförelsen krävs dock att kommunen kan erbjuda fler funktioner för att jämföra service och kvalitet på tjänster och verksamheter. Det krävs även en utveckling av e-tjänster. Att få 100 procent bör dock inte ses som ett självändamål. Kommunen bör istället göra strategiska val vad gäller webbsatsningar. Mått 7:2: Medarbetarna ska bli mer nöjda med inflytandet över utvecklingen av verksamheten. Mätning: Medarbetarenkäten, vartannat år. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2009 Utfall 2011 Utfall Mål 85,0 % 82,5 % 78,0 % Ingen mätning Under hösten har en medarbetar- och chefsenkät genomförts. Nästa enkät planeras genomföras under år I medarbetarenkäten visade resultatet att 78 procent av medarbetarna upplevde nöjdhet med sin egen möjlighet att medverka i utvecklingen av verksamheten. Trots att dessa siffror är något lägre än år 2011 anses denna nivå av nöjdhet fortfarande vara god. Vid hög nöjdhet finns ofta bra struktur för arbetsplatsträffar, medarbetarsamtal och information, vilka därför verkar vara väl inarbetade och vara en naturlig del av verksamheten. Mål 8. Arboga kommun är och upplevs som en attraktiv arbetsgivare. Mått 8:1: Medarbetarnas samlade betyg av Arboga kommun som arbetsgivare, ska ligga över det nationella jämförelseindexet. Mätning: Hållbart medarbetarengagemang (kommunens totalindex, nationell jämförelse, SKL), vartannat år. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2009 Utfall 2011 Utfall Mål 83,0 % 79,5 % 72,0 % Ingen mätning 20

21 F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L SE I N S P I R E R A N D E O R G A N I S A T I O N I medarbetarenkäten år visade resultatet att 72 procent av medarbetarna upplever nöjdhet i det samlade betyget av kommunen som arbetsgivare, vilket är en försämring jämfört med år I medarbetarenkäten ställs frågor ur perspektivet arbetsmiljö, kunskap och utveckling, chefs- och ledarskap, hälsofrågor och styrning. I majoriteten av frågorna uppnår kommunen en hög nivå av nöjdhet. och år inom områdena fysisk arbetsmiljö samt fysisk och psykisk arbetsbelastning. Lägre nivåer under en längre tid påverkar troligen den samlade bedömningen. Dock bör påpekas att både den självupplevda fysiska och psykiska hälsan upplevs som mycket god. Nästa enkät planeras genomföras under år De lägre nivåerna av nöjdhet återfinns både år 2011 Mål 9. Arboga kommun ska ha en god ekonomisk hushållning. Mått 9:1: Resultatet ska under mandatperioden i genomsnitt årligen uppgå till minst 1 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Mätning: Egen mätning i samband med bokslutet varje år. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall Mål Prognos -3,3 % 4,5 % -2,5 % 1,0 % 2,7 % Genomsnittet för mandatperioden 0,35 % Resultatet vid utgången av augusti månad uppgick till 26,8 mkr. Prognosen för år uppgår till ett resultat på 18,3 mkr vilket innebär att resultatet i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning uppgår till 2,7 procent. Om prognosen blir verklighet innebär det ett genomsnittligt resultat för mandatperioden på 0,35 procent vilket innebär att målet, 1,0 procent, inte nås. Mått 9:2: Soliditeten, inklusive samtliga pensionsåtaganden, ska i slutet av varje mandatperiod vara lägst den nivå som gällde vid mandatperiodens början med oförändrade redovisningsprinciper. Mätning: egen mätning i samband med bokslutet varje år. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall Mål Prognos 17,7 % 20,4 % 17,5 % 20,7 % 18,5 % Med hänsyn tagen till ett prognosticerat resultat uppgående till 18,3 mkr blir prognosen för soliditeten för år 18,5 procent vilket innebär att måttet är uppfyllt till minst 80 procent. Vid ingången av år 2011, det första året i mandatperioden, uppgick soliditeten till 20,7 procent vilket är målet för år. 21

22 F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L SE O M V Ä R L D S O R I E N T E R I N G OMVÄRLDSORIENTERING Världsekonomin fortsätter att präglas av en skör återhämtning Positiv utveckling i USA medan euroområdet backar. Internationellt De närmaste åren förväntas tillväxten i omvärlden stärkas successivt. Fortsatt starka konjunktursignaler från USA och Storbritannien bidrar. Konjunkturutsikterna för euroområdet har däremot försämrats. En oväntat svag BNP-tillväxt (bruttonationalprodukten) under andra kvartalet och den pågående konflikten i Ukraina har bidragit till försämringen. Prognosen för omvärldens BNP-tillväxt har sjunkit jämfört med tidigare. I Kina blev tillväxten första halvåret högre än väntat trots en nedgång på fastighetsmarknaden. I Japan har förhoppningar om en tydlig exportuppgång inte förverkligats. Augusti månads tyska IFO-index, som mäter klimatet i tyskt näringsliv, sjönk för fjärde månaden i rad till den lägsta siffran sedan sommaren. Både när det gäller framtidsförväntningarna och nulägesbilden bland de tillfrågade överraskade det negativa resultatet. Flera andra svaghetstecken finns i den tyska ekonomin som till exempel ett stort tapp för tyska industriorder samt stort fall i mätning av den tyska finansmarknadens framtidstro. Orsaker till den tyska dämpningen i ekonomin är bland annat oron om utvecklingen i Ukraina samt den sämre utvecklingen i euroområdet, främst i Italien och Frankrike. I våra nordiska grannländer utvecklas ekonomin olika. Sveriges största exportland var år Norge tätt följt av Tyskland. Även Finland och Danmark är stora exportländer för svenska varor och tjänster. I Norge bedömer SEB att tillväxten (BNPutvecklingen) i hela ekonomin hamnar på 1,6 och 1,7 procent åren respektive Som årsgenomsnitt beräknas arbetslösheten hamna på 3,4 procent år och på 3,6 procent år 2015 vilket är betydligt lägre än Norges nordiska grannar. Dansk ekonomi håller gradvis på att återhämta sig men en lägre tillväxt än tidigare bedömts förväntas åren och 2015 på grund av svagare tillväxt för Danmarks viktigaste handelspartners i eurozonen samt för Sverige. SEB bedömer att BNP-tillväxten åren och 2015 blir 1,8 procent respektive 2,3 procent. Finlands ekonomi förväntas krympa för tredje året i rad. I de flesta delarna av den finska ekonomin är tillväxten svag. Exporten visar en svag utveckling, arbetslösheten är hög och hushållens inkomster ökar i långsam takt. Dessutom tvekar företagen att investera. Sverige BNP-tillväxten i Sverige förväntas, enligt Riksbanken, bli lägre än tidigare bedömningar. Detta är en följd av den svagare tillväxten i euroområdet som innebär försämrade möjligheter till export av svenska varor och tjänster. Hushållens konsumtion och bostadsinvesteringarna förväntas fortsätta öka i god takt. En förbättrad arbetsmarknad bidrar till hushållens möjligheter till ökad konsumtion. Riksbanken lämnade, vid direktionens sammanträde i början av september, styrräntan oförändrad på 0,25 procent. Den låga räntan förväntas bidra till att den låga inflationen stiger. Riksbankens räntebana (framtida utveckling av styrräntan) innebär att nästa höjning förväntas ske mot slutet av år Riksbankens mål är att inflationen (KPI) ska uppgå till 2,0 procent. Prognosen är att inflationen kommer att uppgå till 0,0 procent år och till 1,3 procent år År 2016 är prognosen en inflation på 2,9 procent. Riksbankens prognos av BNP-tillväxten uppgår till 1,7 procent år och till 3,0 procent år För år 2016 är prognosen 3,1 procent. I protokollet från det penningpolitiska mötet i början av september var samtliga ledamöter eniga om att lämna styrräntan oförändrad för att inflationen ska stiga mot målet. Direktionen bedömde att det först mot slutet av år 2015 är lämpligt att börja höja räntan. Med den förda penningpolitiken väntas KPIFinflationen gradvis stiga och nå 2 procent i början av år Flera ledamöter oroar sig dock för hög skuldsättning hos hushållen och anser det nödvändigt att andra politikområden vidtar åtgärder för att hantera detta. Konjunkturinstitutet publicerar varje månad konjunkturbarometern som visar hur näringslivet och hushållen ser på sin nuvarande och framtida ekonomi. I augusti steg barometern och är nu på den högsta nivån sedan februari månad i år. Hushållen är mer pessimistiska än normalt om den egna ekonomin. Framför allt är det hushållens inställning till kapitalvaruinköp som är negativ. Hushållens inställning till Sveriges ekonomi är däremot mer optimistisk än föregående månad. Näringslivets inställning till den ekonomiska utvecklingen tyder på 22

23 F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L SE O M V Ä R L D S O R I E N T E R I N G en stark utveckling. Tillverkningsindustrins konfidensfaktor steg mest under augusti månad men även indikatorn för den privata tjänstesektorn steg. Detaljhandeln minskade mest medan bygg- och anläggningsverksamhet backade något. I Sveriges kommuner och landstings (SKL) prognos i augusti bedöms BNP-tillväxten uppgå till 2,1 procent år för att sedan öka till 3,3 procent år Åren bedöms BNP öka med 3,4 respektive 2,7 procent. Nedan visas BNP-utvecklingen för åren Arboga För Arboga kommun liksom för många andra kommuner är befolkningsutvecklingen och befolkningsstrukturen av stor betydelse. När de äldre blir fler och de yngre blir färre måste till exempel resurser omfördelas för att möta den åldrande befolkningens behov och önskemål. Befolkningen i Arboga kommun ökade under första halvåret med 82 personer jämfört med vid utgången av år och uppgick till personer vid halvårsskiftet. De två föregående åren var förändringarna, vid samma mätpunkt, plus 51 respektive plus 32 personer. Arboga kommun har en befolkningsstruktur som kännetecknas av hög andel äldre och låg andel yngre personer. Källa: Ekonomifakta SKL bedömer att den öppna arbetslösheten successivt kommer att minska de kommande åren som en följd av större efterfrågan på varor och tjänster, både från omvärlden och framför allt från de svenska hushållen. År bedöms arbetslösheten uppgå till 8,0 procent för att år 2015 sjunka till 7,4 procent. Åren därefter sker successiva minskningar för att år 2017 uppgå till 6,6 procent. I SKL:s skatteunderlagsprognos från augusti månad, beräknas skatteunderlaget öka med 3,5 procentenheter år jämfört med år Samma ökning prognosticeras för år. För de kommande åren, , beräknas skatteunderlaget öka med 4,7 procent, 4,9 procent samt 4,8 procent. Vid årsskiftet / var andelen i åldrarna 0-6 år i Arboga lägre än genomsnittet i riket, medan andelen i åldrarna 7-19 år var högre än genomsnittet i riket. I åldersgruppen år var Arbogas andel lägre än genomsnittet i riket. I gruppen 45 år och äldre var andelen i Arboga avsevärt högre än genomsnittet i riket. Arbetslösheten i Arboga inklusive personer i arbetsmarknadspolitiska program var i åldersgruppen år i augusti månad år 11,1 procent (11,1 procent i augusti ). Arbetslösheten i Arboga är fortsatt högre än genomsnittet i riket som var 7,8 procent (8,5 procent). Motsvarande siffra i länet var 9,4 procent (10,3 procent). I åldersgruppen år är arbetslösheten i Arboga 20,3 procent (24,1 procent), i riket 15,2 procent (17,6 procent) och i länet 19,2 procent (23,1 procent). För utrikes födda är arbetslösheten i Arboga i augusti 36,6 procent (32,3 procent), i länet 24,2 procent (24,3 procent) samt i riket 20,5 procent (20,8 procent). (Uppgifter från AMS). 23

24 F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L SE E K O N O M I S K A N A L Y S EKONOMISK ANALYS Positivt resultat Resultatet för kommunen efter åtta månader uppgick till 26,8 mkr. Prognosen visar på ett resultat på 18,3 mkr vid årets slut. Budgetavvikelsen förväntas uppgå till 8,2 mkr. Orsaken till det prognostiserade positiva resultatet är främst ökade skatteintäkter och utjämning på grund av fler invånare än budgeterat. Av de hel- och delägda företagen och organisationerna redovisar endast Arboga Energi AB ett marginellt negativt resultat i delårsbokslutet. Prognosen visar på ett positivt resultat för samtliga bolag och organisationer för år. Resultat Resultatet för kommunen enligt resultaträkningen uppgick vid utgången av augusti månad till 26,8 mkr. Budgeterat resultat för år uppgår till 10,1 mkr. Resultaten för de organisationer och företag där kommunen har ett röstetal på över 20 procent, och som ingår i kommunens sammanställda redovisning i årsbokslutet, uppgår totalt till 7,4 mkr per sista augusti. Ett av företagen redovisar delårsbokslut per sista juni och deras resultat uppgick till 10,0 mkr vid den tidpunkten. Resultatet för kommunen enligt resultaträkningen bedöms vid utgången av år uppgå till 18,3 mkr. Prognosen för år i förhållande till budgeterat resultat, 10,1 mkr, innebär ett överskott på 8,2 mkr. De företag och organisationer som ingår i kommunkoncernens sammanställda redovisning vid årsbokslutet visar tillsammans en prognos på 4,3 mkr exklusive Sturestadens Fastighets AB som redovisar en prognos på 17,4 mkr. Skatteintäkterna för åren och, de generella statsbidragen och utjämningen samt fastighetsavgiften bidrar till ett positivt resultat med 8,0 mkr. Ny skatteunderlagsprognos från SKL publiceras i mitten av oktober. månaderna. Från resultatet ska avräknas eventuella realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar. Realisationsvinsterna uppgår för de åtta första månaderna till 0,8 mkr, avseende försäljning fastigheter. Resultatet vid utgången av augusti, enligt balanskravsavstämningen, uppgår till 26,0 mkr. Balanskravet för helåret uppnås om det prognostiserade resultatet blir verklighet. Resultatet att avstämma mot balanskravet uppgår till 17,5 mkr enligt prognosen. De samlade överskotten för åren 2006 uppgår till 76,9 mkr reducerat med reavinster. Dessa samlade överskott har kommunfullmäktige beslutat om att de kommer att användas för att täcka oväntade kostnadsökningar eller intäktsminskningar som leder till underskott. Inklusive prognosen för år uppgår de samlade överskotten till 94,4 mkr. Verksamhetens nettokostnader Kommunstyrelsen och nämnderna prognostiserar ett underskott jämfört med budget uppgående till 4,8 mkr. Fritids- och kulturnämnden prognostiserar ett underskott på 0,5 mkr jämfört med budget beroende på ökade hyror och driftskostnader för renoverade anläggningar samt ofinansierade personalkostnader på grund av chefsbyten. Socialnämnden prognostiserar ett underskott på 4,7 mkr, främst beroende på ökade kostnader inom individ- och familjeomsorgen samt inom vård och omsorg. Tekniska nämnden bedömer ett överskott på 0,4 mkr som avser teknisk verksamhet. För va-verksamheten prognostiseras ett nollresultat. Kommunstyrelsen, inklusive kommunfullmäktige, och barn- och utbildningsnämnden bedömer ett resultat i nivå med budget. För kommunens fastighetsverksamhet prognostiseras ett underskott på 1,5 mkr som täcks genom centrala medel. Balanskravsavstämning Kommunallagens krav på att resultaträkningens intäkter ska överstiga kostnaderna uppfylls i delårets resultat. Resultatet blev 26,8 mkr för de åtta första Pensioner Kommunen redovisar idag pensioner enligt fullfondsmodellen. Om kommunen hade redovisat pensioner enligt blandmodellen skulle resultatet i delåret uppgått till 15,9 mkr. Kommunens samlade pensionsåtaganden skulle uppgått till 59,1 mkr och det egna kapitalet till 564,2 mkr. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Arbogaborna betalar i kommunalskatt (landsting och kommun) 32,74 kr per 100 kronor år. Av detta är 24

25 F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L SE E K O N O M I S K A N A L Y S skatten till Arboga kommun 21,86 kr och till landstinget Västmanland 10,88 kr. Prognosen för skatteintäkter redovisar ett överskott jämfört med budget uppgående till 1,3 mkr. Det är främst den preliminära avräkningen för år som bedöms bli högre än de budgeterade skatteintäkterna för år medan avräkningen för år beräknas bli negativ, 0,5 mkr. De generella statsbidragen och utjämningen bedöms redovisa ett överskott jämfört med budget på 5,0 mkr främst beroende på fler invånare än budgeterat. Även intäkter för fastighetsavgiften beräknas bli högre än budgeterat, 1,6 mkr. Arboga kommun följer de prognoser som SKL redovisar. Finansnetto Prognosen för finansnettot (finansiella intäkter minus finansiella kostnader) visar på ett underskott jämfört med budget på 1,6 mkr. Totalt bedöms de finansiella intäkterna redovisa ett överskott på 0,9 mkr jämfört med budget. Räntekostnaderna för kommunens lån bedöms redovisa lägre kostnader än jämfört med budget uppgående till 0,6 mkr. Räntekostnaderna för pensionsskulden bedöms till 3,1 mkr högre än budgeterat. Det beror på ändrad redovisning av ränta på ansvarsförbindelsen i pensionsberäkningen. Budget för räntan återfinns inom pensionskostnaderna. Totalt bedöms ett underskott jämfört med budget uppgående till 2,5 mkr för de finansiella kostnaderna. Motsvarande överskott finns på pensionskostnaderna. Eget kapital Från och med år 2010 ändrade kommunen redovisningsprincip för pensioner till den så kallade fullfondsmodellen. Modellen innebär att pensionsåtaganden intjänade till och med år 1997 redovisas som avsättning i stället för ansvarsförbindelse. Resultatet av förändrad modell innebar att kommunens egna kapital minskade med 347,9 mkr år med 26,8 mkr, motsvarande delårsresultatet reducerat med ändrad redovisningsprincip för va-verksamhet, 2,1 mkr. Kommunens egna kapital uppgår vid utgången av augusti månad till 206,2 mkr. Investeringar Nettoinvesteringarna uppgick för de åtta första månaderna till 20,5 mkr jämfört med budget uppgående till 55,4 mkr. Prognosen för år uppgår till 54,6 mkr. Reavinster på 0,8 mkr vid fastighetsförsäljning innebär att budgeten inte används fullt ut. De största enskilda investeringarna under de första åtta månaderna är inom va-verksamheten med 7,6 mkr. Investeringen i konstgräs har under delåret uppgått till 3,8 mkr. Anläggningen av konstgräset beräknas slutföras under år. Beläggningsarbeten i gatunätet har gjorts för 2,1 mkr. Kommunen har även bidragit till Citybanans finansiering med 2,4 mkr. Likviditet och lån Kommunens likviditet uppgick vid utgången av augusti månad till 54,8 mkr. Det är en ökning med 7,8 mkr jämfört med årsskiftet /. Kommunens låneskuld uppgick totalt till drygt 274 mkr vid augusti månads utgång. Under hösten kommer nyupplåning på 23 mkr att ske avseende ombyggnation av fastigheter ägda av Kommunfastigheter i Arboga AB. Den av Kommuninvest framtagna lånelimiten uppgår till kronor per invånare. Arbogas kommunkoncerns utrymme för ökad upplåning enligt lånelimiten uppgår till cirka 146 mkr innan upplåning av 23 mkr. Eget kapital (tkr) delår Kommunens egna kapital bedöms öka med 18,3 mkr för år. Per sista augusti ökar det egna kapitalet Soliditet Kommunens soliditet uppgick vid årsskiftet / till 17,5 procent inklusive samtliga pensionsåtaganden (53,0 procent exklusive intjänade pensioner till och med år 1997). Vid utgången av augusti månad uppgick soliditeten till 19,9 procent inklusive samtliga pensionsåtaganden och till 54,3 procent exklusive intjänade pensioner till och med år