Delårsrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Delårsrapport 2013-08-31"

Transkript

1 Delårsrapport Fastställd av KF

2 Arboga kommun Box Arboga Telefon: Organisationsnummer: Besöksadress: Smedjegatan 5 Web: E-post: 2

3 SNABBA FAKTA INNEHÅLL Kommunens resultat usti blev minus 2,2 mkr. Kommunen prognostiserar ett resultat på minus 20,9 mkr för år, vilket är ett underskott jämfört med budget på 24,6 mkr. Resultatet i balanskravsavstämningen förväntas uppgå till 9,6 mkr. Nämnderna prognostiserar ett överskridande jämfört med budget uppgående till 7,4 mkr. Nettoinvesteringarna i delåret uppgick till 15,2 mkr. Befolkningen i Arboga var personer den 30 juni ( juni ). Vid halvårsskiftet hade kommunen 985 tillsvidareanställda. VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET 4 ORGANISATIONSÖVERSIKT 5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 6 Vision och strategiska områden 7 Inspirerande livsmiljö 9 Inspirerande lärande 13 Inspirerande arbete 16 Inspirerande organisation 18 Omvärldsorientering 21 Ekonomisk analys 23 Medarbetare 25 VERKSAMHETSREDOVISNING 28 Kommunens styrelse och nämnder 28 Kommunfullmäktige och kommunstyrelse 29 Barn- och utbildningsnämnd 30 Fritids- och kulturnämnd 32 Socialnämnd 34 Teknisk nämnd 36 Kommunägda företag och organisationer 38 Kommunens åtaganden 39 Arboga Energi AB 40 Seniorbostäder i Arboga AB 41 Sturestadens Fastighets AB 42 Västra Mälardalens Kommunalförbund 43 Västra Mälardalens Myndighetsförbund 44 Rådhuset i Arboga AB 45 EKONOMISK REDOVISNING 46 Drift- och investeringsredovisning 47 Resultaträkning 48 Kassaflödesanalys 50 Balansräkning 51 REDOVISNINGSPRINCIPER 54 ORDLISTA OCH FÖRKLARINGAR 56 3

4 V I K T I G A H Ä N D E L S E R U N D E R D E L Å R E T VIKTIGA HÄNDELSER UNDER DELÅRET Ishallen renoveras Under vår och sommar har ishallen renoverats. Grusbädden har bytts mot betongplatta, en ny sarg har köpts in och ventilationen har bytts ut. Renoveringen av ishallen blev klar i början av september. Den nya betongplattan gör att det nu går snabbare att anlägga is i hallen. Ny ventilation och avfuktare är en klar förbättring av arbetsmiljön. Populärt bibliotek Svensk Biblioteksförening har för åttonde året i rad publicerat rapporten Folkbiblioteken i Västmanlands län. Rapporten visar att Arbogas invånare i genomsnitt lånar tio böcker eller andra medier per invånare och år. Samtidigt görs sju besök per invånare och år på biblioteket, vilket är bland de högsta siffrorna i länet. Barnen i Arboga är flitiga låntagare. I snitt lånas 35 barnböcker per barn och år, vilket är nästan dubbelt så mycket som för landet i genomsnitt. Ny förskola byggs Under våren påbörjades byggnationen av Västergårdens förskola vid Hällbackens äldreboende. Byggnationen skulle ha påbörjats ett par månader tidigare, men eftersom upphandlingen överklagades försköts tidsplanen något. I slutet av april fastställde Förvaltningsrätten att upphandlingen gjorts på ett korrekt sätt och ombyggnationen kunde starta. Nyinvigning av utomhusbadet Den 9 juni nyinvigdes Ekbacksbadets utomhusbad efter att ha varit stängt för reparationer de senaste två somrarna. Under öppningsdagen bjöds det på familjeaktiviteter av olika slag. Under renoveringstiden har bland annat rörledningar bytts, den stora bassängen har kaklats om och ny asfalt har anlagts runt bassängerna. Nya hastigheter på Arbogas gator En ny hastighetsplan har tagits fram för Arboga. Syftet med hastighetsplanen är att anpassa hastigheterna och ta fram förslag till nya hastighetsgränser som bättre överensstämmer med vägens standard. Planen är att nya hastigheter ska införas under år Föroreningar har sanerats Under våren och sommaren har Arboga kommun med hjälp av bidrag från Naturvårdsverket åtgärdat en föroreningsskada på Prästgärdet 2:1. Föroreningarna i marken består främst av krom och sexvärt krom men även bly, koppar, nickel och zink. 35 nya träd pryder Arboga Under våren har Arboga kommun planterat 35 nya träd runt om i staden, bland annat Finnoxel, Silverpil, Blodhägg och Japanskt prydnadskörsbär. Träden köptes in förra året med pengar från Bergmansfonden som är en fond som ska användas till prydande av Arboga stad med blommor och prydnadsväxter. 4

5 O R G A N I S A T I O N S Ö V E R S I K T O R G A N I S A T I O N S Ö V E R S I K T ORGANISATIONSÖVERSIKT 5

6 F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L SE F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L SE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN INNEHÅLLER VISION, STRATEGISKA OMRÅDEN OCH ÖVERGRIPANDE MÅL OCH MÅTT I avsnittet beskrivs Arboga kommuns styrprocess samt måluppfyllelse/prognos inom de strategiska områdena. OMVÄRLDSORIENTERING I avsnittet beskrivs bland annat den finansiella utvecklingen i omvärlden samt hur den påverkar Arboga kommun. EKONOMISK ANALYS I avsnittet görs en ekonomisk analys av kommunens resultat och ekonomiska ställning efter de första åtta månaderna. MEDARBETARE I avsnittet redovisas fakta kring kommunens personal som till exempel sjukfrånvaro och antalet anställda. 6

7 F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L SE V I S I O N , S T R A T E G I S K A O M R Å D E N F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L SE V I S I O N O CH S T R A T E G I S K A O M R Å D E N VISION 2026, STRATEGISKA OMRÅDEN OCH KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL OCH MÅTT Vision Arboga plats för inspiration Visionen 2026 är Arboga plats för inspiration vilket också är Arbogas varumärke. Varumärket arbetades fram av en grupp representanter för näringslivet, kommunen och kultur- och föreningslivet under år Varumärkesarbetets syfte var att hitta en gemensam nämnare att samlas kring. Utmaningen med visionen är att i alla sammanhang och över tid uppnå Arboga - plats för inspiration. Strategiska områden Visionen fylls med de strategiska områdena och dess inriktningstext. De strategiska områdena är de områden som är viktigast för kommunen för att uppnå visionen. Genom inriktningstexterna inom de strategiska områdena förtydligas den politiska viljan. De strategiska områdena är: Inspirerande livsmiljö Inspirerande lärande Inspirerande arbete Inspirerande organisation Övergripande mål och mått Inom de strategiska områdena finns nio övergripande mål och 21 mått för år. Flera av målen och måtten utgår från de undersökningar som gjorts som till exempel medborgarundersökningen och Kommunens kvalitet i korthet, där Arboga kommun jämförelsevis är sämre än andra eller där utmaningen är att bibehålla resultaten. I de kommande avsnitten redovisas varje strategiskt område, inriktningstext samt mål och mått. Redovisning av måluppfyllelse Färgerna visar graden av måluppfyllelse och om måtten uppfyllts. Målet är uppfyllt eller bedöms uppfyllas under perioden alternativt vid angiven tidpunkt. Målet är delvis uppfyllt eller bedöms bli delvis uppfyllt under perioden alternativt vid angiven tidpunkt. Minst 80 procent. Målet bedöms inte vara uppfyllt eller bli uppfyllt under perioden alternativt vid angiven tidpunkt. Målet har inte kunnat bedömas. 7

8 F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L SE V I S I O N O CH S T R A T E G I S K A O M R Å D E N Strategiska områden Nedan sammanfattas måluppfyllelsen inom respektive strategiskt område. Mätarna anger en samlad bedömning av uppfyllelsen av målen och måtten inom det strategiska området. Inom det strategiska området inspirerande livsmiljö finns fyra mål och åtta mått. Av måtten har fyra mått kunnat bedömas och resterande kan inte bedömas i nuläget. Under målet Arbogaborna ska ha en god livskvalitet finns fyra mått var av ett mått är uppnått, ett mått är inte uppnått och två mått har inte kunnat bedömas. Under målet Arboga kommun ska verka för att invånarna upplever att de har inflytande i kommunen återfinns ett mått som har uppnåtts. De två måtten som ska mäta målet Arboga kommun ska verka för en ekologisk hållbarhet inom alla områden har inte kunnat bedömas i nuläget. Inom området inspirerande lärande finns ett mål och fyra mått. Två av måtten har inte kunnat mätas i dagsläget och kan därför inte bedömas. Av de övriga måtten har är ett uppfyllts och ett har uppfyllts till mer än 80 procent. Inom området inspirerande arbete finns ett mål och tre mått. Ett mått har uppnåtts medan två mått inte har kunnat bedömas. Inom området inspirerande organisation finns tre mål och sex mått. Målet Arboga kommun ska ha effektiva och tillgängliga tjänster återfinns tre mått. Samtliga mått kan i nuläget inte bedömas. Målet Arboga kommun är och upplevs som en attraktiv arbetsgivare mäts genom ett mått som inte kan bedömas i nuläget. Målet Arboga kommun ska ha en god ekonomisk hushållning mäts genom två mått. Ett av måtten har inte uppfyllts medan ett har uppfyllts till minst 80 procent. Av 21 mått som beslutats har nio kunnat bedömas i delårsrapporten. Resterande mått mäts årsvis eller vartannat år. Av de mått som kunnat bedömas har tre mått uppnåtts, fyra har delvis uppnåtts och två har inte uppnåtts. 8

9 F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L SE I N S P I R E R A N D E L I V S M I L J Ö Inspirerande livsmiljö I Arboga finns plats för inspiration, här finns plats att utveckla idéer och tänka nya tankar. Fritids- och kulturlivet är rikt och erbjuder något för alla. De unika miljöerna i Arboga tas till vara och utvecklas. Här finns många alternativ för boende och pendlingsmöjligheterna är bra. Det gör att allt fler väljer att bosätta sig i Arboga. Det känns tryggt att bo och vistas i Arboga. Kommunen arbetar förebyggande mot brott genom att skapa trygga miljöer och stärka de sociala nätverken både på grupp- och individnivå. En god social välfärd erbjuds utsatta grupper. Servicen till invånarna är bra, i staden och på landsbygden. Arbogaborna känner att de bor i en kommun med tillgängliga och väl fungerande verksamheter som bidrar till god livskvalitet i livets alla skeden. Det finns möjlighet för alla att vara med och påverka kommunens verksamheter. Arboga är ett demokratiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle. Här råder hög tolerans och människor är jämlika och jämställda. Naturresurser som vatten och luft skyddas och används på ett varsamt sätt. Arbogaborna har blivit fler Under delåret har Arbogas befolkning ökat med 51 personer. En medborgarundersökning har genomförts som visar att Arbogaborna är relativt nöjda över möjligheten till inflytande, men att många känner sig otrygga. Arboga har ett rikt kulturliv med många aktiva föreningar. Det anordnas en mängd sport- och kulturevenemang. För att erbjuda kultur och idrott för så många som möjligt anordnas sportlovsprogram med möjlighet att prova på idrottsaktiviteter och kulturvecka med uppträdande av olika slag. Ekbacksbadet har generösa öppettider liksom biblioteket som erbjuder litteratur och tidningar på olika språk. Årets medborgarundersökning visar att många känner sig otrygga i Arboga och frågan om trygghet är därför ständigt aktuell. För att skapa trygga miljöer anordnas trygghetsvandringar i bostadsområden där man bland annat tittar på vilka åtgärder som behövs i den fysiska miljön för att öka tryggheten. Det kan till exempel handla om bättre belysning eller borttagning av buskage. Tillsammans med frivilliga vuxna är kommunens ungdomsenhet även engagerad i kvälls- och nattvandringar för att öka vuxennärvaron och därmed tryggheten i centrum under helg- och festkvällar. Liksom tidigare år arrangerades också välbesökta och drogfria aktiviteter vid skolavslutningen för högstadieoch gymnasieungdomar. Arboga har en positiv befolkningsutveckling och under det första halvåret ökade befolkningen med 51 personer. I Arboga finns det gott om byggklara villatomter i attraktiva områden. Under hösten färdigställer Sturestadens Fastighets AB även ett antal mindre villor i kvarteret Spirean, nära till centrum och nära till Arboga station. I medborgarundersökningen år ger Arbogaborna ett högre betyg än riksgenomsnittet vad gäller möjlighet till inflytande, men det finns fortfarande mycket att utveckla inom detta område. I den serviceundersökning som gjordes hösten fick kommunen höga betyg vad gäller bemötande och tillgänglighet. Det som mättes var hur väl frågor besvarades via telefon och e- post. Medborgarförslag, möjlighet att lämna synpunkter, dialog på Facebook, dialogmöten om bland annat snöröjning och kollektivtrafik samt medverkan i kommunala råd är några exempel på hur Arbogabor kan påverka kommunens verksamheter. Både Arbogas och Lungers vattenverk har fått gott betyg i den undersökning som Svenskt Vatten gjort. Arboga avloppsreningsverk har klarat gränsvärdet för utsläpp. 9

10 F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L SE I N S P I R E R A N D E L I V S M I L J Ö Mål och mått Mål 1. Arbogaborna ska ha en god livskvalitet. Mått 1:1: Arbogas befolkning ska öka. Mätning: SCB, befolkningsstatistik 31/12 varje år. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Utfall Mål Utfall Öka jfrt föreg år De senaste fem åren har befolkningen legat på omkring invånare men för år har en ökning skett med 51 personer till För första halvåret har ökningen fortsatt med 51 personer ytterligare till invånare den 30 juni. Att befolkningsutvecklingen har stabiliserats och ökat något de senaste åren beror på att Arboga har haft ett positivt flyttnetto, det vill säga att det är fler som flyttar till Arboga än personer som flyttar från Arboga. Första halvårets befolkningsökning beror i huvudsak på ett flyttningsnetto med plus 72. Flyttningsöverskottet består av ett överskott från övriga kommuner i riket med 43 personer och 38 personer från utlandet. Flyttningsnettot från övriga kommuner i länet är minus 9. Mått 1:2: Andelen medborgare i kommunen som känner sig trygga, ska öka. Mätning: SCB:s medborgarundersökning, vartannat år (KKiK). Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Snitt medborgarundersökningen Utfall Ingen mätning Mål Öka jfrt 2011 Utfall Snitt medborgarundersökningen Resultatet av medborgarundersökningen våren visar att upplevd trygghet fick ett index på 41 på en skala från Det är en minskning jämfört med 2011 års medborgarundersökning då indexet var 46. Totalt var det 494 personer som svarade på enkäten om hur man ser på sin kommun. Genomsnittet för de kommuner som genomfört undersökningen under våren är ett index på 60. Medelbetyget för kommuner i jämförbar storlek med Arboga var ett index på 63. Totalt fick faktorn trygghet ett lägre betygsindex bland de svarande mellan år och bland de över 75 år. Faktorn fick också ett något lägre betygsindex av kvinnor än av män. Åtgärder som vidtagits för att förbättra resultatet är bland annat: Vuxna på stan har lockat fler föräldrar vid helgkvällar och informationsmöten om vikten av att fler vuxna behövs ute har ordnats. Röjnings- och siktåtgärder längs gång- och cykelvägar samt påbörjat byte av belysning i gångtunnlar. Föräldramötesprogrammen i skolorna Antivåldsprojektet Akta Huvudet i skolorna Skolavslutningsarrangemanget Odin-arbetet (offensivt drogförebyggande arbete) 10

11 F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L SE I N S P I R E R A N D E L I V S M I L J Ö Trygghetsvandringar tillsammans med förvaltare i bostads-områdena samt uppföljning av vandringarna där polisen medverkat med information. Antilagningskampanjen Tänk Om tillsammans med länsstyrelsen och polisen Medverkat på polisens utbildning av handlarna om hur man kan förebygga stöld i butik. Kartläggning av problembilden i Arboga tillsammans med polisen med gemensamt beslut om att satsa på att minska narkotika-tillgången bland ungdomar. Informationsmöten i Rådhuset om Grannsamverkan tillsammans med polisen. Mått 1:3: Antal vårdare som besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar, ska bli färre. Mätning: Egen mätning årligen (KKiK). Samordningsansvar: Socialnämnden Adressering: Socialnämnden Utfall 2011 Utfall Snitt KKiK Mål Prognos Minska jfrt 2011 Ingen uppgift Mått 1:4: Antal hushåll med barn (under 18 år) som uppbär ekonomiskt bistånd ska minska. Mätning: Egen mätning i december årligen. Samordningsansvar: Socialnämnden Adressering: Socialnämnden Utfall 2011 Utfall Mål Prognos (nov) Minska jfrt föreg år Ingen uppgift 256 (dec) Mål 2. Arboga kommun ska verka för att invånarna upplever att de har inflytande i kommunen. Mått 2:1: Nöjd Inflytande Index (NII), enligt medborgarundersökningen, ska öka. Mätning: SCB:s medborgarundersökning, vartannat år (KKiK). Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Snitt medborgarundersökningen Utfall Mål Utfall Ingen mätning Öka jfrt 2011 Snitt medborgarundersökningen Resultatet av medborgarundersökningen våren visar att upplevt inflytande i kommunen fick ett index på 42 på en skala från Det är samma resultat som 2011 års medborgarundersökning. Genomsnittet för de kommuner som genomfört undersökningen under våren är ett index på 39. Medelbetyget för kommuner i jämförbar storlek med Arboga var också ett index på 39. Information och Kontakt fick ett högre betygsindex än Förtroende och Påverkan. Totalt fick faktorn ett högre betygsindex ju äldre upp i åren de svarande är. Faktorn fick också ett högre betygsindex av kvinnor än av män. 11

12 F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L SE I N S P I R E R A N D E L I V S M I L J Ö Åtgärder som vidtagits för att förbättra resultatet är bland annat: Facebooksidan på arboga.se har fått allt fler besökare som ställer frågor och ger synpunkter och får snabba svar tillbaka. Snömöten, pendlarmöte och trygghetsvandringar har genomförts, möten som riktar sig till allmänheten utan att man specifikt är brukare av någon viss verksamhet. Inflyttarenkät skickas till alla nyinflyttade, bland annat med frågor om vad man uppskattar med Arboga och vad man vill utveckla. Värdskapsinspiratörsföreläsningar och utbildningar har anordnats för vissa anställda och chefer. Sedan tidigare finns lokala råd (näringslivsråd, brottsförebyggande råd, handikappråd, pensionärsråd, trafiksäkerhetsråd, anhörigråd, folkhälsoråd och ungdomsfullmäktige) där bland annat föreningsrepresentanter och andra aktörer träffar tjänstemän och politiker från Arboga kommun. Råden träffas vanligtvis fyra gånger om året. Företagsfrukostar och månadsmöten med Arboga i Centrum är andra exempel på möten mellan externa aktörer och Arboga kommun. Mål 3. Arboga kommun ska verka för en ekologisk hållbarhet inom alla områden. Mått 3:1: Energianvändningen i kommunens fastigheter ska minska enligt Energi- och klimatstrategin. Mätning: Egen mätning årligen, MWh/kvadratmeter. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2009 Utfall Mål Prognos 0,212 MWh/kvm 0,205 MWh/kvm Minska jfrt 2009 Ingen uppgift Mått 3:2: Antalet transportkilometer ska minska för kommunens personbilar samt privata bilar i tjänsten enligt Energi- och klimatstrategin. Mätning: Egen mätning årligen, antal km. Samordningsansvar: Tekniska nämnden Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2009 Utfall Mål Prognos km km Minska jfrt 2009 Ingen uppgift Mål 4. Det ska finnas goda möjligheter till pendling med kollektivtrafik till och från Arboga. Mått 4:1: Antalet tåg till och från Arboga på Mälarbanan och Svealandsbanan per vardag och järnvägsbana, ska öka. Mätning: Egen mätning, årligen. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen Utfall 2011 Utfall Mål Prognos 11/13 Svealandsban 14/16 Mälarbanan 11/13 Svealandsban 14/16 Mälarbanan /16 Svealandsbanan 11/13 Mälarbanan 12

13 F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L SE I N S P I R E R A N D E L Ä R A N D E Inspirerande lärande Trygghet, delaktighet, kreativitet och kompetens är ledord för Arbogas förskolor, fritidshem och skolor. Alla barn och elever blir sedda och får uppmärksamhet. Arbogas skolor inspirerar till nyfikenhet och lust att lära. Kompetenta lärare och ett bra ledarskap på alla nivåer bidrar till en god lärmiljö där eleverna utmanas, utvecklas och lyckas utifrån egna förutsättningar. Mötet, samspelet och dialogen mellan pedagog, barn, elev och föräldrar genomsyrar hela skoltiden. Vasagymnasiet håller hög kvalitet och det goda samarbetet med näringslivet utvecklas ytterligare. Det ger eleverna goda kunskaper och bra förutsättningar att gå vidare till högre studier eller arbete efter avslutad utbildning. Vuxenutbildningen bidrar till det livslånga lärandet och ger alla en ny chans. Många vuxna vill studera Under delåret har både medarbetare i kommunen och många vuxna Arbogabor satt sig i skolbänken. Ett bra ledarskap på alla nivåer prioriteras och därför satsar kommunen både på rektorsutbildningar och på kompetensutveckling för lärare i form av exempelvis lärarlyftet (fortbildning för lärare via skolverket). De senaste åren har antalet utbildade förskollärare ökat både inom förskola och fritidshem. Vuxenutbildningen har haft ett stort antal sökande både till komvux, vård- och omsorgscollege och svenska för invandrare. I våras tog den första kullen elever på yrkeshögskoleutbildningen till elkraftingenjör examen och många av dem gick direkt vidare till jobb. Utbildningen är fortsatt populär med många sökande till höstterminen. Nytt för hösten är att Högskolecentrum även kan erbjuda yrkeshögskoleutbildningen Underhållsingenjör. Trygghetsfrågan är central för kommunen och genomförda undersökningar visar att barn och föräldrar upp- lever att deras förskola och skola är trygg. Betyg på mellan 3,5-3,8 på en fyrgradig skala visar att det arbete som bedrivs går åt rätt håll. Vistelsen på förskolan och tiden i skolan ska vara inspirerande och lustfylld. Alla pedagoger strävar efter att fler barn och elever ska tycka att det är roligt i förskolan och skolan. Utökat elevinflytande är en av vägarna för att uppnå detta. Både grundskola och gymnasium har ett väl utvecklat samarbete med näringslivet genom teknikcollege, Saab tekniska gymnasium och genom projektet NTA, naturvetenskap och teknik för alla. Vasagymnasiet samverkar även med ett 100-tal företag inom ramen för arbetsplatsförlagt lärande, APL. I våras blev Vasagymnasiet certifierat ytterligare en period som utbildningsanordnare för teknikcollege. Certifieringen sträcker sig fram till år

14 F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L SE I N S P I R E R A N D E L Ä R A N D E Mål och mått Mål 5: Arbogas förskolor och skolor ska ha hög kvalitet och vara trygga. Mått 5:1: Upplevelsen av en god och trygg arbetsmiljö i förskolan och skolan ska öka. Mätning: Egen mätning årligen, skala 1-4, där 4 är bäst. Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Adressering: Barn- och utbildningsnämnden Utfall Mål Utfall Förskola: 3,56 Åk 2: 3,64 Åk 8 och gymn: 3,68 Mäts vartannat år. Ingen mätning Ingen uppgift Mått 5:2: Den planerade personaltätheten inom förskolan ska öka. Mätning: Skolverket samt egen mätning (KKiK). Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Adressering: Barn- och utbildningsnämnden Utfall 2011 Utfall 5,3 planerad 4,3 verklig 5,3 planerad 4,5 verklig Snitt KKiK 5,4 planerad 4,3 verklig Mål Prognos Färre barn/personal jfrt 2011 Ingen uppgift Mått 5:3: Andel elever i årskurs 3 som i de nationella proven nått kravnivån för samtliga delprov i svenska och matematik, ska öka. Mätning: Skolverket, årligen (KKiK). Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Adressering: Barn- och utbildningsnämnden Utfall 2011 Utfall 83 % Svenska: 58,2% Matematik: 50,0% Snitt KKiK 69 % Öka jfrt 2011 Mål Utfall Svenska: 79,1% Matematik: 80,8% Andelen elever i årskurs 3 som uppnått godkänd kravnivå på nationella proven var betydligt bättre år jämfört med år. I svenska förbättrades resultaten från 58,2 procent till 79,1 procent och i matematik från 50 procent till 80,8 procent, vilket är en markant förbättring. 14

15 F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L SE I N S P I R E R A N D E L Ä R A N D E Mått 5:4: Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet, ska öka. Mätning: Skolverket (KKiK). Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Adressering: Barn- och utbildningsnämnden Utfall 2011 Utfall Snitt KKiK 95,0 % 85,6 % 87,7 % Mål Utfall Öka jfrt föregående år 91,0 % Fler elever är godkända i årskurs 9 jämfört med förra året. 76 procent av eleverna i år 9 hade betyget E eller bättre, vilket kan jämföras med 75 procent år och 81 procent år Motsvarande siffra för år 2010 var 72 procent. Andelen elever behöriga till nationellt program på gymnasiet ökade från 87,5 procent år till 91 procent år. 15

16 F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L SE I N S P I R E R A N D E A R B E T E Inspirerande arbete Arboga erbjuder en varierad arbetsmarknad inom många olika branscher. En god service från kommunens alla verksamheter och organisationer uppmuntrar till företagande och bidrar till att näringslivet växer och utvecklas. Attraktiva etableringsområden och god tillgång på arbetskraft skapar förutsättningar för nya branscher och företag. Arbogas unika kulturmiljö, rika historia och goda värdskap lockar besökare, vilket gör besöksnäringen till en allt större näringsgren. Flera nya företag Flera nya företag har startat under våren och arbetet för att locka fler besökare fortsätter. Under årets första halva har 28 nya företag startats i Arboga, varav åtta aktiebolag, 19 enskilda firmor och ett handelsbolag. Under perioden har antalet aktiva företag ökat med nio. Det finns fortfarande god tillgång på mark för ytterligare etableringar i kommunen. Undersökningar som gjorts de senaste åren visar att företagen önskar en högre service från kommunen. För att förbättra servicen och värdskapet har värdskapsutbildningar för kommunens medarbetare genomförts de senaste två åren. Under delåret har även en utbildning av 22 värdskapsinspiratörer påbörjats. De ska i sin tur hålla frågan levande på den egna förvaltningen. Arbetet för att locka fler besökare till Arboga fortsätter och turistbyrån har utökat sin samverkan med turistaktörer utanför Arboga. Numera finns information om Arboga på fler närliggande orter och förhoppningen är att det resulterar i fler dagbesökare. Om antalet besökare har ökat det senaste året går ännu inte att utläsa eftersom det inte finns statistik för delåret. Ekbacksbadet är en av de anläggningar i kommunen som lockar dagbesökare från andra orter. Bland annat är många av deltagarna på badets olika kurser från närliggande städer. Mål och mått Mål 6. Arboga ska vara känd som en företagsvänlig kommun. Mått 6:1: Nöjd Kund Undersökning (NKI), NKI ska öka. Mätning: SKL, Insikten, vartannat år (KKiK). Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Snitt NKI 2011 Utfall Mål Snitt NKI Utfall Ingen mätning Öka jfrt Arboga kommun ingår i ett femårigt regionalt näringslivssamarbete inom Stockholm Business Alliance (SBA) tillsammans med drygt 50 andra kommuner. För att jämföra Arboga med andra kommuner i landet utifrån målet att Arboga ska vara känd som en företagsvänlig kommun används Nöjd Kund Index (NKI) inom SBA. Områden som mäts är brandtillsyn, bygglov, markupplåtelse, miljö- och hälsoskydd och serveringstillstånd. Målet är att kunden alltid ska få ett bra bemötande och en bra återkoppling vid kontakt med kommunen oavsett vilken verksamhet som kontaktas. 16

17 F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L SE I N S P I R E R A N D E A R B E T E Mått 6:2: Antalet arbetstillfällen i Arboga ska öka varje år. Mätning: SCB, totalt antal förvärvsarbetande från 16 år med arbetsplats i Arboga kommun (RAMS), mäts 31/12 varje år. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2010 Utfall 2011 Utfall Mål Prognos December Öka jfrt 2010 Ingen uppgift Mått 6:3: Andel av kommunens invånare, år, som förvärvsarbetar ska öka. Mätning: SCB:s arbetsmarknadsstatistik, mäts 31/12 varje år (KKiK). Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Utfall Snitt KKiK Mål Prognos 74,6 % 75,8 % 78,4 % Öka jfrt 2011 Ingen uppgift Några viktiga faktorer som påverkar förvärvsfrekvensen är att det är enkelt och flexibelt att pendla till och från Arboga, att det sker nyetableringar av företag och att befintliga företag är fortsatt starka. Inte minst har ungdomar fått arbete i större utsträckning i de nyetablerade företagen. Högskolecentrum och Vasagymnasiet är också viktiga faktorer för att trygga framtida kompetensförsörjning. Antalet förvärvsarbetande som bor i Arboga kommun (16-64 år) uppgick år 2011 till personer personer eller närmare 36 procent av dessa arbetspendlar ut till andra kommuner. 11 procent arbetar i Köping och närmare sju procent arbetar i Örebro. Inpendlingen till Arboga har ökat de senaste åren. Utpendlingen minskar mellan åren 2008 och Mellan åren 1996 och 2011 ökade antalet utpendlare med över 50 procent. Den ökade utpendlingen kan förklaras av att antalet arbetstillfällen i Arboga har minskat de senaste 15 åren. År 1995 fanns totalt arbetstillfällen, en minskning med 879 arbetstillfällen eller närmare 16 procent fram till år 2011 då antalet arbetstillfällen var Framförallt är det arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin som har minskat drastiskt, från arbetstillfällen år 1995 till arbetstillfällen år Efter år 2002 har däremot antalet arbetstillfällen totalt sett varit relativt oförändrat. 17

18 F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L SE I N S P I R E R A N D E O R G A N I S A T I O N Inspirerande organisation Arboga kommun är en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna utvecklas och är delaktiga. Arbetsmiljön är god och hälsofrämjande. Ambitionen är att erbjuda alla den sysselsättningsgrad de önskar. Medarbetare som trivs och mår bra är en förutsättning för en inspirerande organisation. Kommunens organisation är effektiv, tillgänglig och tydlig för medarbetare, medborgare och företagare. Ett gott bemötande ger god service och inbjuder till dialog. Ekonomin är i balans och kommunens resurser används alltid på bästa sätt såväl på kort som på lång sikt. Arbetar för önskad sysselsättningsgrad och ökad service Kommunen fortsätter arbetet med att erbjuda önskad sysselsättningsgrad. En annan satsning under delåret har varit utbildning av värdskapsinspiratörer för att förbättra service och värdskap. Varje år inventeras hur många av kommunens medarbetare som önskar förändrad tjänstgöringsgrad. För att öka måluppfyllelsen i att tillmötesgå medarbetarnas önskade tjänstgöringsgrad har under våren en förstudie påbörjats. Vid halvårsskiftet önskade 59 personer förändrad tjänstgöringsgrad, 26 kan tänka sig att tjänstgöra i annan förvaltning eller arbetsplats. 19 personer har tidsbegränsat fått förändrad tjänstgöringsgrad under delåret och en person har fått det tillsvidare. Försöket som inleddes år med kombinationstjänster inom tekniska förvaltningen, har förlängts att gälla under delåret. För ett par år sedan startade ett länsstyrelsefinansierat projekt inom Arboga kommun med syfte att förbättra servicenivån. Som ett första steg erbjöds kommunens chefer tre föreläsningar inom området service och värdskap. Det andra steget innebar att företagare och cirka 600 av kommunens medarbetare också tog del av föreläsningar inom ämnet. För att få ett gott värdskap att leva vidare och bli en naturlig del av bemötandet hos kommunens anställda söktes ytterligare projektmedel i syfte att utbilda värdskapsinspiratörer. Deras uppdrag är att arbeta med att säkerställa god kundservice och ett bra värdskap inom kommunens verksamheter. Under våren har 22 värdskapsinspiratörer träffats vid fem tillfällen och byggt en grundkunskap, till hösten är fyra träffar inplanerade och en metodik ska arbetas fram. I den serviceundersökning som gjordes hösten fick kommunen höga betyg vad gäller bemötande och tillgänglighet. Det som mättes var hur väl frågor besvarades via telefon och e-post. Mål och mått Mål 7: Arboga kommun ska ha effektiva och tillgängliga tjänster. Mått 7:1: Andelen ungdomar som har återaktualiserats (nytt eller fortsatt behov av socialtjänstens insatser) ett år efter avslutad insats/utredning ska minska. Mätning: Egen mätning årligen, (KKiK, omvänt). Samordningsansvar: Socialnämnden Adressering: Socialnämnden Utfall 2011 Utfall Snitt KKiK Mål Prognos 40,0 % 3,0 % 22,0 % Minska jfrt 2011 Ingen uppgift 18

19 F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L SE I N S P I R E R A N D E O R G A N I S A T I O N Mått 7:2: Kommunens webbinformation är god till medborgarna år 2011 och nivån ska bibehållas. Mätning: SKL:s undersökning årligen (KKiK). Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Utfall Snitt KKiK Mål Prognos 88,0% 86,0 % 74,0 % Bibehålla 2011 Ingen uppgift Undersökningen sker under våren/försommaren årligen och resultatet redovisas under oktober månad. I undersökningen år blev resultatet för Arbogas kommuns del 86 procent. Det innebär att Arboga hamnade på 17:e plats av Sveriges 290 kommuner. För att kommunen ska hamna ännu högre i jämförelsen krävs dock att kommunen kan erbjuda fler funktioner för att jämföra service och kvalitet på tjänster och verksamheter. Det krävs även en utveckling av e-tjänster. Att få 100 procent bör dock inte ses som ett självändamål. Kommunen bör istället göra strategiska val vad gäller webbsatsningar. Mått 7:3: Medarbetarna ska bli mer nöjda med inflytandet över utvecklingen av verksamheten. Mätning: Medarbetarenkäten, vartannat år. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2009 Utfall 2011 Mål Mål Prognos 85,0 % 82,5 % Ingen mätning Öka jfrt 2011 Ingen uppgift Under hösten kommer en ny medarbetar- och chefsenkät att genomföras som kommer att redovisas runt årsskiftet. I medarbetarenkäten år 2011 visade resultatet att 82,5 procent av medarbetarna var nöjda med sin egen möjlighet att medverka i utvecklingen av verksamheten. Resultatet av 2009 års enkät visar på i stort sett samma siffror. Dock är siffrorna inte helt jämförbara med år Chefsenkäten visar att 94 procent av kommunens chefer är nöjda med möjligheten att medverka i utvecklingen av verksamheten. I kommunen finns goda strukturer för arbetsplatsträffar, medarbetarsamtal, informationskanaler och möjligheter till delaktighet och inflytande och med tanke på den höga nivån av nöjdhet så verkar dessa områden vara väl inarbetade som en naturlig del i verksamheten. Mål 8. Arboga kommun är och upplevs som en attraktiv arbetsgivare. Mått 8:1: Medarbetarnas samlade betyg av Arboga kommun som arbetsgivare, ska öka. Mätning: Medarbetarenkäten, vartannat år. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2009 Utfall 2011 Mål Mål Prognos 83,0 % 79,5 % Ingen mätning Öka jfrt 2011 Ingen uppgift Enkäten innehåller bland annat de nationella frågorna om hållbart medarbetarengagemang (HME). Antalet kommuner och landsting som väljer att använda HME-frågorna i sina medarbetarenkäter har ökat, vilket möjliggör ett större underlag för jämförelser. Under året har arbeten genomförts med utgångspunkt från svar i medarbetarenkät år Beslutade kommungemensamma arbeten görs inom områdena 19

20 F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L SE I N S P I R E R A N D E O R G A N I S A T I O N arbetsmiljö, löneprocess och hälsoinspiratörernas roll. Därutöver arbetar varje förvaltning med sina specifika utvecklingsområden års siffror är inte helt jämförbara med 2011 års siffror. Mål 9. Arboga kommun ska ha en god ekonomisk hushållning. Mått 9:1: Resultatet ska under mandatperioden i genomsnitt årligen uppgå till minst 1 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Mätning: Egen mätning i samband med bokslutet varje år. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Utfall Mål Prognos -3,3 % 4,5 % 1,0 % -3,2 % Prognosen för år uppgår till ett minusresultat på 20,9 mkr. Huvudorsaken till det negativa resultatet är att diskonteringsräntan i pensionsberäkningarna har sänkts vilket påverkar kostnaderna med 31,3 mkr. I avstämningen av balanskravet får diskonteringsräntan samt reavinster räknas av vilket innebär att prognosen uppgår till 9,6 mkr för år. Mått 9:2: Soliditeten, inklusive samtliga pensionsåtaganden, ska i slutet av varje mandatperiod vara lägst den nivå som gällde vid mandatperiodens början med oförändrade redovisningsprinciper. Mätning: egen mätning i samband med bokslutet varje år. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen Utfall 2011 Utfall Mål Prognos 17,7 % 20,4 % 18,5 % 17,5 % Med hänsyn tagen till ett prognosticerat negativt resultat uppgående till 20,9 mkr blir prognosen för soliditeten för år 17,5 procent vilket innebär att måttet är uppfyllt till minst 80 procent. 20

21 F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L SE O M V Ä R L D S O R I E N T E R I N G OMVÄRLDSORIENTERING Långsamt mot ljusare tider Flera tecken på att konjunkturen är på väg att förbättras. Internationellt I mitten av september är det fem år sedan Lehmannkraschen i USA och som för omvärlden blev startskottet på finanskrisen. Fortfarande brottas många länder, framför allt i euroområdet, med svag ekonomisk tillväxt. Återhämtningen efter en finanskris tar tid men nu tycks en vändpunkt kunna skönjas. Flera tecken tyder på att USA är på god väg tillbaka som en motor i världsekonomin. Bedömare tror på en ekonomisk tillväxt mätt som ökning av bruttonationalprodukten (BNP) på cirka 3 procent under år Flera orosmoment finns i omvärlden där Kina förväntas få en lägre ekonomisk tillväxt än tidigare år. Fortfarande bedöms tillväxten till en hög nivå men med nedåtrisk. Även oroligheter i mellanöstern (Syrien och Egypten) bidrar till oron i världsekonomin. Japans arbete med att få fart på sin ekonomi ser ut att löna sig och landet kan komma att bidra positivt till världsekonomin efter många år med svag ekonomisk tillväxt och till och med recession. Tillväxten i Tyskland och Frankrike överraskade positivt under andra kvartalet. Tyskland är den ekonomiska motorn i euroområdet och tillväxten drivs av både inhemsk konsumtion och ökad global efterfrågan. I euroområdet är det främst Grekland och Portugal som kan behöva ytterligare ekonomiskt stöd. I våra nordiska grannländer, Danmark och Finland, har återhämtningen så sakta påbörjats. I Finland från en låg utgångspunkt med recession i år och måttlig tillväxt framöver. I Danmark är hushållens efterfrågan tillbaka vilket har stor betydelse för dansk ekonomi. I Norge bromsar ekonomin in något genom att hushållens efterfrågan dämpas. Sverige Den ekonomiska återhämtningen i omvärlden bidrar till ljusare utsikter i den svenska ekonomin. Efterfrågan på svenska tjänster och varor ökar vilket innebär att utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden blir bättre med flera i arbete. Hushållens syn på den egna ekonomin är positiv och bidrar till en ökad inhemsk konsumtion vilket gör att sysselsättningen ökar ytterligare. Riksbanken lämnade, vid direktionens sammanträde i början av september, styrräntan oförändrad på 1,0 procent. Två ledamöter reserverade sig till förmån för en sänkning till 0,75 procent. Riksbankens räntebana (framtida utveckling av styrräntan) innebär att nästa höjning förväntas ske mot slutet av år Riksbankens mål är att inflationen (KPI) ska uppgå till 2,0 procent och prognosen är att inflationen kommer att uppgå till 0,1 procent år och till 1,3 procent år Riksbankens prognos av BNPtillväxten uppgår till 1,2 procent år och till 2,7 procent år Flera ledamöter i Riksbankens direktion oroar sig för hög skuldsättning hos hushållen. Från och med nästa år kommer Finansinspektionen att ha ett ökat ansvar för finansiell stabilitet där bland annat hushållen skuldsättning kommer att övervakas. Konjunkturinstitutet publicerar varje månad konjunkturbarometern som visar hur näringslivet och hushållen ser på sin nuvarande och framtida ekonomi. I augusti steg barometern för tredje månaden i rad och närmar sig det historiska genomsnittet. Hushållens egna ekonomi, tillverkningsindustrin samt detaljhandeln visar på ett starkt läge medan läget för bygg- och anläggningsverksamhet samt privata tjänstenäringar är fortsatt svagt. I Sveriges kommuner och landstings (SKL) prognos i augusti bedöms BNP-tillväxten uppgå till 1,1 procent år för att sedan öka till 2,4 procent år Åren bedöms BNP öka med 3,5 respektive 3,7 procent. 21

22 F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L SE O M V Ä R L D S O R I E N T E R I N G Nedan visas BNP-utvecklingen för åren Flyktingersättningen föreslås i propositionen bli en prestationsbaserad ersättning, 365 mkr tillförs kommunerna. Även satsningarna för att minska ungdomsarbetslösheten är positiva besked för kommunsektorn, enligt SKL. Arboga För Arboga kommun liksom för många andra kommuner är befolkningsutvecklingen och befolkningsstrukturen av stor betydelse. När de äldre blir fler och de yngre blir färre måste till exempel resurser omfördelas för att möta den åldrande befolkningens behov och önskemål. Källa: Ekonomifakta SKL bedömer att den öppna arbetslösheten successivt kommer att minska de kommande åren som en följd av större efterfrågan på varor och tjänster, både från omvärlden och framför allt från de svenska hushållen. År bedöms arbetslösheten uppgå till 8,1 procent för att år 2014 sjunka till 7,9 procent. Åren därefter sker ytterligare minskningar för att år 2017 uppgå till 6,5 procent. I SKL:s skatteunderlagsprognos från augusti månad, beräknas skatteunderlaget öka med 4,2 procentenheter år jämfört med år För år bedöms skatteunderlaget öka med 3,3 procentenheter jämfört med år. Regeringen lade den 18 september fram budgetpropositionen för år Finansdepartementet bedömer att det finns ett reformutrymme på cirka 24 mdkr år BNP bedöms öka med 1,2 procent år och med 2,6 procent år I propositionen dras de besparingar på gymnasieskolan som tidigare aviserats tillbaka för åren 2014 och Dock kvarstår besparingen år Det innebär att regeringen avsätter 1,4 mdkr extra i budgeten år 2014 till gymnasieskolan. I det generella statsbidraget tillförs kommunerna medel (210 mkr) för införandet av jobbstimulans för de som har ekonomiskt bistånd. Befolkningen i Arboga kommun ökade under första halvåret med 51 personer jämfört med årsskiftet / och uppgick till personer vid halvårsskiftet. De två föregående åren var förändringarna, vid samma mätpunkt, plus 32 respektive plus 61 personer. Arboga kommun har en befolkningsstruktur som kännetecknas av hög andel äldre och låg andel yngre personer. Vid årsskiftet / var andelen i åldrarna 0-6 år i Arboga lägre än genomsnittet i riket, medan andelen i åldrarna 7-19 år var högre än genomsnittet i riket. I åldersgruppen år var Arbogas andel lägre än genomsnittet i riket. I gruppen 45 år och äldre var andelen i Arboga avsevärt högre än genomsnittet i riket. Arbetslösheten i Arboga inklusive personer i arbetsmarknadspolitiska program var i åldersgruppen år i augusti månad år 11,1 procent (10,7 procent i augusti ). Arbetslösheten i Arboga är fortsatt högre än genomsnittet i riket som var 8,5 procent (8,4 procent). Motsvarande siffra i länet var 10,3 procent (10,0 procent). I åldersgruppen år är arbetslösheten i Arboga 24,1 procent (22,2 procent), i riket 17,6 procent (18,3 procent) och i länet 23,1 procent (23,5 procent). För utrikes födda är arbetslösheten i Arboga i augusti 32,3 procent (25,9 procent), i länet 24,3 procent (22,7 procent) samt i riket 20,8 procent (20,1 procent). (Uppgifter från AMS). 22

23 F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L SE E K O N O M I S K A N A L YS EKONOMISK ANALYS Negativt resultat Resultatet för kommunen efter åtta månader uppgick till minus 2,2 mkr. Prognosen visar på ett resultat på minus 20,9 mkr vid årets slut. Budgetavvikelsen förväntas uppgå till 24,6 mkr. Orsaken till det negativa resultatet är sänkningen av diskonteringsräntan i pensionsberäkningarna. Av de hel- och delägda företagen och organisationerna prognostiserar endast fastighetskoncernen med moderbolaget Rådhuset i Arboga AB ett negativt resultat för år. Resultat Resultatet för kommunen enligt resultaträkningen uppgick vid utgången av augusti månad till minus 2,2 mkr. Budgeterat resultat för år uppgår till 3,7 mkr. Resultaten för de organisationer och företag där kommunen har ett röstetal på över 20 procent, och som ingår i kommunens sammanställda redovisning i årsbokslutet, uppgår totalt till 5,6 mkr per sista augusti. Några av företagen redovisar delårsbokslut per sista juni och deras resultat uppgick till 7,2 mkr vid den tidpunkten. Resultatet för kommunen enligt resultaträkningen bedöms vid utgången av år uppgå till minus 20,9 mkr. Prognosen för år i förhållande till budgeterat resultat, 3,7 mkr, innebär ett underskott på 24,6 mkr. De företag och organisationer som ingår i kommunkoncernens sammanställda redovisning visar tillsammans en prognos på 9,3 mkr varav fastighetskoncernen prognosticerar ett negativt resultat uppgående till 5,1 mkr. Det är främst Kommunfastigheter i Arboga AB som bedömer ett negativt resultat. Prognosen är dock 2,0 mkr bättre än budgeterat. Den främsta orsaken till det negativa resultatet vid augusti månads utgång och det prognostiserade negativa årsresultatet för kommunen är en sänkning av diskonteringsräntan i pensionsberäkningarna. Diskonteringsräntan sänktes, vilket innebär att kostnaderna blir 31,3 mkr högre än budgeterat. AFA Försäkring AB kommer att återbetala premier år för de kollektivavtalade sjukförsäkringarna motsvarande cirka 11,0 mkr. Sjukförsäkringssystemet reformerades under år 2008 och följden blev att antalet personer som beviljades sjukersättning minskade. År återbetalades premier på 11,9 mkr för åren 2007 och AFA kommer därför att återbetala premier även för åren 2005 och Skatteintäkterna för åren och samt de generella statsbidragen bidrar till ett positivt resultat med cirka 2,5 mkr. Ny skatteunderlagsprognos från SKL publiceras i mitten av oktober. Balanskravsavstämning Kommunallagens krav på att resultaträkningens intäkter ska överstiga kostnaderna uppfylls inte i delårets resultat. Resultatet blev minus 2,2 mkr för de åtta första månaderna. Från resultatet ska avräknas eventuella realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar. Realisationsvinsterna uppgår för de åtta första månaderna till 0,7 mkr, huvudsakligen avseende försäljning av tomtmark. Vid avstämning mot balanskravet ska sänkning av diskonteringsräntan undantas. För delåret beräknas sänkningen av diskonteringsräntan uppgå till 20,9 mkr. Resultatet vid utgången av augusti, enligt balanskravsavstämningen, uppgår till 18,0 mkr. Den huvudsakliga orsaken till det positiva resultatet enligt balanskravet är återbetalningen av AFApremier, 11,0 mkr, vilka i sin helhet tillgodoräknats resultatet i delåret. Balanskravet för helåret uppnås om det prognostiserade resultatet blir verklighet. Resultatet att avstämma mot balanskravet uppgår till 9,6 mkr enligt prognosen. De samlade överskotten för åren 2006 uppgår till 46,4 mkr reducerat med reavinster. Dessa samlade överskott har kommunfullmäktige beslutat om att de kommer att användas för att täcka oväntade kostnadsökningar eller intäktsminskningar som leder till underskott. Inklusive prognosen för år uppgår de samlade överskotten till 56,0 mkr. Under hösten kommer kommunfullmäktige att besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning och om resultatutjämningsreserv (RUR). RUR innebär att resultat från och med år 2010 överstigande 1 23

24 F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L SE E K O N O M I S K A N A L YS procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, att kunna användas kommande år. Verksamhetens nettokostnader Kommunstyrelsen och nämnderna prognostiserar ett underskott jämfört med budget uppgående till 7,4 mkr. Fritids- och kulturnämnden prognostiserar ett underskott på 0,5 mkr jämfört med budget beroende högre personalkostnader än budgeterat. Socialnämnden prognostiserar ett underskott på 7,6 mkr, främst beroende på ökade kostnader inom individoch familjeomsorgen. Tekniska nämnden bedömer ett överskott på 0,7 mkr som i sin helhet avser vaverksamhet. Kommunstyrelsen, inklusive kommunfullmäktige, och barn- och utbildningsnämnden bedömer ett resultat i nivå med budget. Eget kapital Från och med år 2010 ändrade kommunen redovisningsprincip för pensioner till den så kallade fullfondsmodellen. Modellen innebär att pensionsåtaganden intjänade till och med år 1997 redovisas som avsättning i stället för ansvarsförbindelse. Resultatet av förändrad modell innebar att kommunens egna kapital minskade med 347,9 mkr år Kommunens egna kapital bedöms minska med 20,9 mkr för år. Per sista augusti minskar det egna kapitalet med 2,2 mkr, motsvarande delårsresultatet. Kommunens egna kapital uppgår vid utgången av augusti månad till 195,8 mkr. Prognosen för det egna kapitalet vid utgången av år uppgår till 182,1 mkr. För kommunens fastighetsverksamhet prognostiseras ett underskott på 3,5 mkr som täcks genom centrala medel. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Arbogaborna betalar i kommunalskatt (landsting och kommun) 32,24 kr per 100 kronor år. Av detta är skatten till Arboga kommun 21,86 kr och till landstinget Västmanland 10,38 kr. Prognosen för skatteintäkter redovisar ett underskott jämfört med budget uppgående till 4,5 mkr. Det är främst avräkningen för år som bedöms bli lägre än budgeterat medan avräkningen för år beräknas bli positiv. De generella statsbidragen och utjämningen bedöms redovisa ett överskott jämfört med budget på 7,0 mkr främst beroende på fler invånare än budgeterat. Arboga kommun följer de prognoser som SKL redovisar. Finansnetto Prognosen för finansnettot (finansiella intäkter minus finansiella kostnader) visar på ett överskott jämfört med budget på 1,9 mkr. Kommuninvest har lämnat en återbäring på de räntekostnader som kommunen hade år på 1,1 mkr. Totalt bedöms de finansiella intäkterna redovisa ett överskott på 0,7 mkr jämfört med budget. Räntekostnaderna för kommunens lån bedöms redovisa lägre kostnader jämfört med budget uppgående till 0,7 mkr. Räntekostnaderna för pensionsskulden bedöms till 0,3 mkr lägre än budgeterat. Totalt bedöms ett överskott jämfört med budget uppgående till 1,2 mkr för de finansiella kostnaderna. Investeringar Nettoinvesteringarna uppgick för de åtta första månaderna till 15,2 mkr jämfört med budget uppgående till 43,4 mkr. Prognosen för år uppgår till 43,4 mkr, det vill säga till budget. De största enskilda investeringarna under de första åtta månaderna är exploatering i kvarteret Spirean, 3,6 mkr. Vaverksamheten har bland annat investerat i 2,0 mkr i ledningar. Investeringar i dammluckor och fisktrappa vid Herrgårdsbron har uppgått till 1,0 mkr. I Digilär, en dator per elev, har investerats för 1,5 mkr avseende grundskolan. Kommunen har även bidragit till Citybanans finansiering med 1,6 mkr. Likviditet och lån Kommunens likviditet uppgick vid utgången av augusti månad till 10,1 mkr. Det är en minskning med 6,4 mkr jämfört med årsskiftet /. Kommunens låneskuld uppgick totalt till drygt 261 mkr vid augusti månads utgång. Soliditet Kommunens soliditet uppgick vid årsskiftet / till 20,4 procent inklusive samtliga pensionsåtaganden (55,3 procent exklusive intjänade pensioner till och med år 1997). Vid utgången av augusti månad uppgick soliditeten till 19,6 procent inklusive samtliga pensionsåtaganden och till 55,9 procent exklusive intjänade pensioner till och med år Soliditetens utveckling påverkas dels av det egna kapitalets förändring och dels av tillgångarnas förändring. 24

Delårsrapport 2015-08-31

Delårsrapport 2015-08-31 Delårsrapport -08-31 Fastställd av KF -10-28 1 Arboga kommun Box 45 732 21 Arboga Telefon: 0589-870 00 Organisationsnummer: 212000-2122 Besöksadress: Smedjegatan 5 Web: www.arboga.se E-post: aboga.kommun@arboga.se

Läs mer

Delårsrapport 2014-08-31

Delårsrapport 2014-08-31 Delårsrapport -08-31 Fastställd av KF -10-23 1 Arboga kommun Box 45 732 21 Arboga Telefon: 0589-870 00 Organisationsnummer: 212000-2122 Besöksadress: Smedjegatan 5 Web: www.arboga.se E-post: aboga.kommun@arboga.se

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA i Robertsfors Kommun ... 8... 9... 9... 10... 11... 11... 11... 12... 12 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Attraktiv kommun med hög livskvalitet. KOMMUNFULLMÄKTIGES NYCKELFAKTORER

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

ARBOGA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 14

ARBOGA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 14 ARBOGA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 14 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2013-10-08 Blad 6 Ks 118 Au 145 Dnr 195/2013-041 Information om samtliga nämnders mål och Ekonomichefen informerar kortfattat om

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga Verksamhetsplan 2015-2018 Brottsförebyggande rådet i Arboga Brottsförebyggande rådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Brottsförebyggande rådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 3 1.3 Rådets sammansättning...

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Tyresö kommun Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Uppföljning strategiska mål Livskvalitet - den attraktiva kommunen Visionen om Tyresö som den mest attraktiva kommunen i Stockholmsregionen

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Strategisk och ekonomisk plan 2013-2015

Strategisk och ekonomisk plan 2013-2015 Strategisk och ekonomisk plan 2013-2015 Fastställd av Kommunfullmäktige 2012-06-14 ORGANISATIONSÖVERSIKT Arboga kommun 2012 Box 45 732 21 Arboga Telefon: 0589-870 00 Organisationsnummer: 212000-2122 Besöksadress:

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Annika Hansson, certifierad kommunal revisor, Himn Dagemir Granskning av delårsrapport 2013 Katrineholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Årsredovisning 2014. Fastställd av kommunfullmäktige 2015-04-23-1

Årsredovisning 2014. Fastställd av kommunfullmäktige 2015-04-23-1 -- Årsredovisning 2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2015-04-23-1 Fastställd KF 20150423 Arboga kommun 2015 Box 45 732 21 Arboga Telefon: 0589-870 00 Organisationsnummer: 212000-2122 Besöksadress: Smedjegatan

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Vetlanda kommun Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Jonas Leander Helena Patrikson Ulrika Strånge Johanna Thalén Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2014 Kalix kommun Mars 2015 Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Din kommuns tillgänglighet

Din kommuns tillgänglighet Område Din kommuns tillgänglighet Nummer 1 2 3 4 Fråga Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Månadsrapport Januari-april 2013

Månadsrapport Januari-april 2013 Månadsrapport Januari-april 2013 Innehåll Månadsuppföljning... 1 Ekonomi... 2 Resultaträkning perioden januari - april 2013... 2 Kommunens resultatutveckling 2013, 2012 och 2011.... 2 Driftredovisning

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2011

Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2011 2012-05-29 1 (13) Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2011 Nedan följer en sammanställning av de mått som ingår i SKL:s Kommunens kvalitet i korthet. Måtten är uppdelade i fem grupper: 1. kommunens

Läs mer

sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 2011 1

sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 2011 1 Kommunens kvalitet i korthet 211 sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 211 1 Kontaktpersoner Iren Johansson, iren.johansson@alvesta.se Ola Eknor, ola.eknor@markaryd.se Bo Dalesjö,

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens kvalitet i korthet 18 Mått 15 (VoO): Andel fullvärdiga särskilda boendeplatser 3 Mått 1 (Demokrati): Förutsättningar för medborgardialog 19

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Kolada N01951. Det är ett positivt flyttningsnetto som gör att befolkningen ökar i Falun.

Läs mer

Delårsrapport 2010-07-31. Fastställd av KF 2010-10-28

Delårsrapport 2010-07-31. Fastställd av KF 2010-10-28 Delårsrapport -07-31 Fastställd av KF -10-28 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Arboga kommun Box 45 732 21 Arboga Telefon: 0589-870 00 Organisationsnummer: 212000-2122 Besöksadress: Smedjegatan 5 Web: www.arboga.se

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2 NÄMNDEN FÖR ARBETSMARKNADSFRÅGOR OCH VUXENUTBILDNING Nämndens uppdrag Nämnden är kommunens arbetslöshetsnämnd har ansvaret för att nationella lokala mål förverkligas inom kommunens vuxenutbildning, arbetsmarknadsfrågor

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Bakgrund till KKiK Fr om 2006 drivet projekt av Sveriges Kommuner och Landsting för att utveckla viktiga mått och mätetal, ur ett förtroendevald- / medborgarperspektiv

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Strategisk och ekonomisk plan 2015-2017

Strategisk och ekonomisk plan 2015-2017 Strategisk och ekonomisk plan 2015-2017 Fastställd KF 2014-11-27 ORGANISATIONSÖVERSIKT Personalutskottet föreslås upphöra från och med år 2015. Överförmyndare kommer samordnas i en gemensam nämnd med Köpings

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor.

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor. Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Vallentuna kommun 2009-11-05 Carin Hultgren Certifierad kommunal yrkesrevisor Frida Enocksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar?

1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar? 1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar? stahammar 60 61 61 6364 60 45 49 60 64 65 65 6769 73 7577 73 72 73 73 82 83 82 82 81 82 82 77 7981 83

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell Månadsrapport Februari För beslut i landstingsstyrelsen -05-05 2 (8) Perioden januari februari i korthet Resultatet för perioden uppgår till 407 miljoner

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer