Magi. Vid bordet. närmast fönstret.

Transkript

1 2012

2

3 Magi. Vid bordet närmast fönstret. Jag jobbar med förtroende, säger jag efter en stunds tystnad och tittar insiktsfullt på henne. Jag minns det som igår, känslan och atmosfären. Det är en tidig sensommarkväll och hösten kommer snart att svepa regn och blåst över stan. Vi sitter mittemot varandra vid ett bord intill fönstret mot gatan. Stearinljusen på borden lyser inbjudande, men det drar kallt från dörren. Gästerna kommer och går. Jag har just fått frågan om vad mitt jobb handlar om. Jaså förtroende, upprepar hon och smakar på ordet. Jag trodde att du jobbade med skrot, fortsätter hon med spelad förvåning när hon lutar sig tillbaka i stolen. Maten kommer in nästan obemärkt. Det är två sidor av samma mynt, nästan samma sak, säger jag och tar en tugga. Hon nickar åt mig att fortsätta. Tänk dig att du går in och handlar i en stor matbutik. Du fyller kundvagnen till brädden, hängmörad oxfilé, franska ostar och av bara farten åker halva delikatesscharken med. När du kommer fram till kassörskan, så ler du ditt mest charmanta leende och säger: jag tar hem varorna och så ringer jag sen och berättar hur mycket det blev, hur mycket jag är skyldig. Hon stannar upp och följer mig noga med blicken, hon är nyfiken på vart jag vill komma. Det känns nog ganska otänkbart för de flesta, fortsätter jag. Men det är ju i stort sett vad vi gör hela tiden, dag ut och dag in. Vi hämtar skrot från företag med våra lastbilar, eller restprodukter som det numera heter, tar med det till våra anläggningar och väger det. Sen betalar vi ut pengar efter värdet, ofta betydande belopp. I sak är det enkelt. Det handlar om förtroende. Jag sätter ner glaset på bordet och rättar till tallriken. Det finns också en annan dimension av vad vi gör, viktigare än det går att föreställa sig, fortsätter jag engagerat. Vi lever i en tid där ökad levnadsstandard och snabb befolkningsökning tynger vår planet. Återvinning minskar giftiga utsläpp och sparar enorma resurser i form av energi. Vi som återvinnare har ett ansvar att förvalta, inte bara mot våra kunder och leverantörer, utan även mot framtida generationer. Det är väl i stort sett det, säger jag trevande och skrattar. Det är det jag jobbar med. Våra blickar möts. Just i den stunden vet jag inte att det är min blivande livskamrat och trolovade som sitter på andra sidan av bordet. Personen som jag från den dagen kommer att dela framgång, svårigheter, hopp och mycket glädje tillsammans med. Magi. Vid bordet närmast fönstret. Järnmalmer passerade 300 miljoner kronor i omsättning verksamhetsåret 2011/2012. Det är mer än en fördubbling jämfört med året innan. Läs mer om expansionen, vår verksamhet och hur vi ser på framtiden. Trevlig läsning och väl mött på det nya året! Mattias Malmer VD

4 Järnmalmer i siffror Järnmalmer mer än fördubblade omsättningen verksamhetsåret 2011/2012. Ökningen som uteslutande sker genom organisk tillväxt förklaras framför allt av ökade flöden stålskrot genom våra internationella system. Omsättningen passerade SEK 300 miljoner och resultatet efter finansnetto uppgick till drygt SEK 20 miljoner. Det finns ett starkt förtroende för Järnmalmer som varumärke och för våra återvinningsprodukter inte bara i Sverige utan också i länder såsom Ryssland, Pakistan, Indien och Kina. I tider präglade av kraftig prisvolatilitet och osäkerhet inför framtiden har Järnmalmer glädjande nog fått ett allt större förtroende från marknaden. Att göra det man är bra på, tro på sin idé och vara konsekvent i sitt agerande är otroligt viktigt för att lyckas i en stenhård internationell konkurrens. Det tycker jag vi har varit duktiga på, säger Mattias Malmer, vd på Järnmalmer. Det långsiktiga arbetet och fokus kring vår kärnverksamhet skapar nu en stark plattform att växa och utvecklas från. Vi vill också passa på att lyfta fram och tacka våra duktiga medarbetare och samarbetspartners för alla de ansträngningar som görs i den dagliga driften ute på anläggningarna och i organisationen. Utan deras drivkraft, kunnande och engagemang hade vi aldrig varit där vi är idag. Samarbete med Skanska Infrastrukturen tar ny form i Göteborg Skanska Sverige fick det prestigefyllda uppdraget att bygga Partihallsförbindelsen i Göteborg, ett miljardprojekt som är ett led i att förbättra framkomligheten och därmed också att förbättra miljön och trafiksäkerheten. Projektet som löpte under mer än 3 år genererade ca ton nytt stål och ca ton ny armering. Järnmalmer hämtade och återvann betydande mängder skrot som uppkom i projektet. Skanska fortsätter under 2013 att fullfölja nya infrastruktursatsningar vid bl.a. Lindholmsmotet på Hisingen i Göteborg och även här finns Järnmalmer på plats för att hand om och återvinna uppkomna mängder skrotavfall. Omvänd moms för järnoch metallskrot Från 1 januari 2013 införs omvänd betalningsskyldighet för moms på järn- och metallskrot i Sverige. Syftet är att förhindra fusk och få bort oseriösa aktörer från marknaden. Fusket med moms i samband med handel av metallskrot orsakar ett skattebortfall på minst SEK 500 miljoner kronor årligen konstaterar Finansdepartementet. Järnmalmer har sedan länge arbetat för en genomlysning av branschen för att få bort oseriösa aktörer som snedvrider konkurrensen och stimulerar marknaden för metallstölder. Det här är ytterligare ett led i den strävan som vi tror kommer att stärka skrotbranschen i sin helhet och de aktörer som verkar för en sund och rättvis konkurrens. Läs mer om hur den omvända momsen fungerar på vår hemsida Järnmalmer samarbetar allt tätare med SSAB Merox. Materialsorterna som återvinns är både många och varierande. Exempelvis skärslagg, kabel och höglegerade materialslag.

5 Per Malmer, styrelseordförande i Järnmalmer på en av sina resor i Fjärran Östern. - Att förstå och anpassa sig till kulturen är otroligt viktigt för att nå framgång i affärer, säger han. En internationell utblick Sverige har under de senaste åren tillverkat knappt 5 miljoner ton stål årligen. I världen tillverkar man totalt ca miljoner ton per år (källa: Jernkontoret). I det perspektivet är vårt land en väldigt liten aktör på den internationella arenan. Kina står idag för knappt hälften av den totala ståltillverkningen i världen, även om andelen för tillfället är fallande till följd av ekonomisk recession. Länder som Indien, Korea och Turkiet har blivit allt viktigare aktörer på stålmarknaden som till skillnad från Kina till stor del grundar sin stålproduktion på skrotbaserad råvara. Ca 33% av allt stål som tillverkas i världen kommer från skrot som utgångspunkt (källa: World Steel Association). Järnmalmer levererar idag stora tonnage omsmältningsråvara i form av järnskrot till Indien och Pakistan, men också Vietnam, Malaysia och Kina. Materialet lastas i sjöcontainrar från vår svenska verksamhet men också från våra leverantörer i Ryssland, Baltikum och övriga Europa. Företrädelsevis lastar vi skrot i form av räls och tungt smidesskrot och materialet lastas i returcontainrar som kommer fullastade med elektronik, tyger och andra produkter från Fjärran Östern. Att göra affärer i den här typen av länder kräver både is i magen och kulturell förståelse, säger Per Malmer som är styrelseordförande i Järnmalmer. Under mina resor runt om i världen och de erfarenheter som jag har samlat på mig genom åren gäller det att försöka förstå hur samhället är uppbyggt och anpassa sig till kulturen. Ta bara en sådan sak som elektricitet som vi i Sverige tar för självklart. I länder som t.ex. Pakistan sker ransonering med elektricitet. Stålverken tillåts bara att tillverka under vissa tider på dygnet och strömmen kan stängas av när som utan förvarning. Det kan få till följd att flera tusen personer i en fabrik eller i ett smältverk blir stående i väntan på att strömmen ska komma tillbaka den aktuella dagen. Om den ens gör det! Det är andra förutsättningar och villkor som vi är obekanta med i Sverige. Därför krävs det en helt annan flexibilitet och förståelse för kunden när man gör affärer i den här typen av länder. Istället för att återvinna material försöker man till stor del återanvända utrustning om det är möjligt. Bilden visar föreståndaren för en butik som säljer begagnade kolvar i Pakistan. I Pakistan och Indien saknas ofta maskinell utrustning och arbetskraften är billig. Här lossas en sjöcontainer med ca 30 ton stålskrot för hand. Materialet valsas eller smälts därefter om till nya produkter.

6 Affärerna sluts i soffan - London Metal Exchange Vi lever i robothandelns tidevarv. Mitt i London city lever LME börsen (London Metal Exchange) vidare på samma sätt som när man startade år 1877 med golvhandel. Den sker med s.k. outcry, dvs. man skriker ut sina köp- och säljorder. På börsgolvet finns en stor röd skinnsoffa i en cirkel (the ring), där representanter för 12 av börsens medlemmar (ringdealers) sitter. Stående bakom soffan trängs mäklare med uppdrag från köpare och säljare från hela världen, oftast med två eller tre telefoner i händerna, och förmedlar orderna till ringdealers. LME börsen innehar ca 80 procent av den globala terminshandeln vad gäller basmetaller som aluminium, koppar, zink, bly, nickel och tenn. Trots den ålderdomliga framtoningen är det få börser i världen, som kan mäta sig med dess framgångar under senaste åren. Under år 2011 upprättades 150 miljoner kontrakt till ett värde av 15,4 biljoner dollar (USD ). Kontraktstorlekarna varierar beroende på metall. Aluminium och koppar handlas i 25 tons kontrakt, medan exempelvis nickel handlas i kontrakt om 6 ton. Endast 1 procent av all handel sker med fysisk leverans. Det finns idag 37 stycken lagerhus i olika städer runt om i världen som lagrar metaller för börsen. Lagersiffrorna är officiella och redovisas varje dag. Kinesisk efterfrågan på basmetaller har de senaste åren präglat en stor del av LME börsens ökande handel. Det var mot den bakgrunden inte så förvånande att det blev Hong Kong Exchanges and Clearing som i slutet på året förvärvade börsen, när den för ett år sedan bjöds ut till försäljning. Köpesumman blev miljarder pund. Denna, förmodligen den största händelsen under året i metallbranschen, får många metallhandlare i hela världen att fundera över hur handeln av metaller kommer att förändras i framtiden. IKEA möblerar om i Borlänge IKEA etablerar sig i Borlänge och därmed bildas ett starkt handelscenter i Dalarna som är positivt för hela regionen. Järnmalmer har fått uppdraget av SITA att ta hand om järn- och metallskrotet som uppkommer vid byggnationen av det nya varuhuset. Järnmalmer fanns även med på ett tidigt stadium när rivningsföretaget 4Environ steg för steg rev stora delar av Norra Backa industriområde för att göra plats åt IKEA och det handelsområdet som följer i dess släptåg. Från rivningsentreprenaden uppkom många hundra ton järnskrot och räls som under året har återvunnits på Järnmalmers anläggning i Borlänge.

7 Prisförändring på aluminium (alloy) 2012 Källa: LME-börsen USD/ton Prisförändring på nickel 2012 Källa: LME-börsen USD/ton Marknad Vi har fått uppleva ett år präglat av recession inom järn- och metallskrotsbranschen. Flertal europeiska länder, såsom Grekland, Spanien och Italien uppvisar allvarlig ekonomisk ohälsa. USA lever farligt nära det yttersta lånetaket och dollarn är svagare än på många år. Kina visar också rejäla tecken på avmattning och negativa prognoser avlöser varandra världen över. Orsakerna till symtomen är reella. Minskad konsumtion och efterfrågan, hög belåningsgrad samtidigt som oron inför framtiden ökar är bara några av faktorerna som lyfts fram. Vi har sett stålproduktionen minska framför allt i Europa, med minskat behov av stålskrot som följd. Priserna på stålskrot hölls visserligen uppe under de första månaderna 2012, men i takt med sommarens inträde föll priserna kraftigt på den internationella marknaden och kort därefter även i Sverige. Många spådde en återhämtning i slutet av sommaren, men priserna fortsatte istället ytterligare neråt efter fler pessimistiska signaler om framtiden. Under hösten och vintern har det skett en viss prisåterhämtning på stålskrotsidan, men den anses av många vara ett kortvarigt symtom av vinterförhållanden som råder i norra Europa, Ryssland och Nordamerika, där insamlingen saktar in och möjligheterna till utlastning försvåras i takt med att snö och is breder ut sig. Värt att notera är också att stormen Sandy som drog in över New York under hösten direkt fick följdverkningar på stålskrotspriserna, som tillfälligt gick upp, för att snart falla tillbaka igen. Det visar vilken integrerad och känslig värld vi lever i och hur beroende vi är av varandra. Priserna på metaller har också haft en nedåtgående trend, framför allt nickel som ingår i rostfria kvaliteter och aluminium. Kopparpriset har dock hållit sig relativt stabilt under året. Vår bedömning är att stålkonjunkturen fortsatt kommer att vara svag under en väsentlig tid framöver. För skrotbranschen i sin helhet i Sverige förväntar vi oss ett tufft år med fortsatt svag efterfrågan på stålskrotsidan. På den europeiska markanden är förväntningarna desamma. En tröst i sammanhanget kan vara att 67%-ig järnmalm repat sig från 85 dollar per ton till drygt 140 dollar per ton under slutet av året, vilket påverkar stålskrotpriserna i positiv riktning. På metallsidan tror vi att prisnivån för nickel och aluminium kommer att vara relativ låg till följd av betydande lager som uppkommit p.g.a. svag efterfrågan. Att den svenska kronan succesivt har stärkts mot den amerikanska dollarn och euron förstärker prisnedgången ytterligare angivet i svenska kronor. Låt oss avslutningsvis citera Pehr G. Gyllenhammar, som en gång skrev: Det väsentliga man kan säga om ekonomer är att de nästan alltid har fel. Låt oss hoppas att han har rätt. USD/ton SEK/ton Prisförändring på koppar 2012 Källa: LME-börsen Prisförändring på svenskt stålskrot Källa: JBF

8