Barsebäck. Vårvintern 2004.

Transkript

1 Nr. 1 mars 2004 Barsebäck åter i drift Efter den bränsleskada som gjorde att Barsebäcks ledning den 1 februari beslutade att koppla bort reaktorn från elnätet är Barsebäck sedan den 16 februari åter i drift. Utöver bränslestavar har nära 100 installationer kontrollerats. Inga observationer har gjorts av betydelse för anläggningens säkerhet. Sidan 3 Nio av tio skåningar vill behålla Barsebäck Enligt en nyligen genomförd opinionsundersökning ser få skåningar något alternativ till att fortsätta driften i Barsebäck. Inte heller känner de någon oro inför en eventuell olycka. Det starka stödet för kärnkraften har nu varit stabilt under en rad av år. Den enda förändringen finns i Köpenhamn, där allt fler danskar ser växthusgaserna som ett större miljöhot än den svenska kärnkraften. Sidan 8 BILD: PIERRE MENS Barsebäck i vinterkylan. Importen av el blev rekordstor 2003 och vinterns strömavbrott visar att det behövs skånska kraftverk. Kärnkraft framtidsel i stora delar av världen I Sverige diskuterar vi att avveckla befintliga reaktorer medan man i stora delar av världen satsar för fullt på just kärnkraft. Vårt grannland Finland kommer under de närmaste åren att bygga sin femte reaktor, som blir världens största. I USA utökades forskningsbudgeten för kärnteknisk verksamhet med 300 procent från 2002 till 2003, och i en rad länder arbetar man för att utveckla en ny generation kärnkraftverk. Här hemma skulle vi kunna höja effekten så att våra elva reaktorer kunde producera cirka 10 procent mer el än i dag. Sidorna 6 7 Barsebäck. Vårvintern I slutet av januari lämnade Barsebäck in de sista handlingar som Statens Kärnkraftinspektion (SKI) krävt efter den så kallade blandarhändelsen år Myndigheten har godkänt Barsebäcks förbättrade säkerhetsarbete och reaktorn står nu inför uppgiften att leverera el till det skånska elnätet. Lokalt producerad el är mycket viktigt för att stärka överföringarna av el från norr och minska risken för fortsatta strömavbrott i Sydsverige. Siffrorna från den totala elimporten under fjolåret visar nu att 2003 blev ett rekordår. Aldrig förr har importen av el varit så stor. Samtidigt ska regeringens kärnkraftförhandlare, generaldirektör Bo Bylund i april presentera en delrapport om hur samtalen med den svenska kraftindustrin fortsätter. Sidorna 2,3 och 4 Jörgen Pettersson trivs med att ha Öresund vid fötterna och hela Järavallen inpå knuten. Ett proffs flyttar hem igen Blåvit spelare flyttar hem, köper hus på Barsebäcksvägen och blir svartvit. Ja, så skulle man kunna sammanfatta Jörgen Petterssons återkomst till allsvenskan. Efter nio års proffsspelande i Tyskland och Danmark känner han sig nöjd och tillfreds med att ha kommit hem igen. Om sin nya klubb, Landskrona Bois, har han bara gott att säga. Sidorna 4 5 BILD: PIERRE MENS Enkät: Hur tycker du att framtidens elkraft bör 1produceras? Sidan 8

2 Ba Ledare: Bilderna visar Barsebäck i vinterkylan. Det är under kalla dagar vårt elbehov är som störst, särskilt i södra Sverige där stamnäten begränsar överföringarna från norr. Det är då vi för balansens skull behöver lokal elproduktion. I april lämnar statens kärnkraftförhandlare Bo Bylund en delrapport om planerna på att avveckla den svenska kärnkraften. Men höstens och vinterns elavbrott visar hur sårbart det moderna samhället är. Svenska Kraftnäts rapport efter det svensk-danska elavbrottet den 23 september visar att elavbrottet förmodligen kunde ha undvikits om ytterligare ett stort kraftverk varit i drift i Sydsverige. Men Barsebäck 2 var avställd och bara i Sverige blev 1,5 miljoner människor utan el. När Barsebäck 1 stängdes i november 1999 efter ett politiskt beslut förändrades Sverige från elexportör till en importör. Under i synnerhet de senaste två åren har importbehovet varit stort eftersom tillgången på vattenkraft har varit starkt begränsad. Under 2003 importerade Sverige netto 12,8 TWh ( kwh) vilket är ungefär lika mycket kraft som normal produktion i tre block av Barsebäcks storlek. Större delen av den importerade kraften var producerad i kol- och oljeeldade anläggningar. Importen har behövts trots att elförbrukningen har minskat något. Minskningen beror bland annat på lågkonjunkturen. Dessutom är det många som har alternativa möjligheter att värma bostaden och som kopplat bort elvärmen när elpriset varit högt. Och det har det varit nu på grund av bristen på vattenkraft. Energiförhandlingar pågår Statens förhandlare i kärnkraftfrågan, Bo Bylund, har i olika debattartiklar den senaste tiden konstaterat att det tar lång tid innan kärnkraften kan avvecklas. De mål regeringen satt upp när det gäller minskade utsläpp av växthusgaser, avveckling av kärnkraften och att bibehålla de goda förutsättningarna för den elintensiva industrin, det vill säga att inte påverka elpriset för mycket, går inte att förena. Bylunds slutsats blir att kärnkraften kommer att spela en stor roll i den svenska elförsörjningen under många år. Det är således ganska lätt att konstatera att Barsebäck behövs för landets ekonomi och miljö. Vad som sedan händer i de politiska förhandlingarna om kärnkraften i allmänhet och Barsebäck i synnerhet kan vi bara spekulera kring. I april vet vi förhoppningsvis mer när Bylund skall redovisa till regeringen vad han kommit fram till i förhandlingarna med kärnkraftindustrin. Säkerheten alltid i fokus Samma dag som jag skriver detta (16 februari) har Barsebäck 2 åter kopplats in på elnätet efter ett kortare stopp. Anledningen till stoppet var en så kallad bränsleskada. Det är ett mycket litet hål på en av de ca bränslestavar som sitter i reaktorn. Hålet kan vara orsakat av någon liten metallspåna eller en liten ståltrådsbit, som fastnat i bränslet och som vibrerar mot bränslestaven. Detta är något som inträffar i alla kärnkraftverk. I vissa verk händer det årligen medan det i andra verk, som till exempel Barsebäck, inträffar mer sällan. I Barsebäck har vi haft en handfull bränsleskador genom åren. Aldrig tidigare har vi behövt stänga av för åtgärder. Vi tar alltid det säkra före det osäkra. Ett exempel på detta är att vid stoppet för bränsleskadan gjorde vi ännu en inspektion i anläggningen och upptäckte att ett rör inte var monterat som ritningen visade. Det ledde till att vi före återstart gick tillbaka och kontrollerade de installationer som gjorts de senaste två åren. Vi misstänkte inte att det fanns fler fel, utan vi ville bara förvissa oss om att allt var OK. Det var det! Jag tillönskar alla läsare en bra vår. Vi skall göra vårt bästa för att förse er med el på ett bra och säkert sätt. Normalt får en av tre skåningar sin el från generatorn på Barsebäck 2. Leif Öst vvd/platschef 2 Året som gick: 2003 ett besvärligt år för Barsebäck Efter några produktionsmässigt goda år drabbades Barsebäck under 2003 av problem som började redan i januari. Onsdagen den 15 januari ställdes Barsebäck 2 av för inspektion av matarvattenledningarna till reaktorn. Då hade flödet varit ojämnt en tid, men skillnaden var inte större än vad som uppfattades som normalt. Undersökningar visade emellertid att några blandare för varmt och kallt vatten var skadade och att flödet var delvis strypt i en av ledningarna. Blandarna byttes ut och den 7 mars levererade Barsebäck 2 åter el till nätet. Nyheter från Barsebäck ges ut av Barsebäck Kraft AB. Ansvarig utgivare: Lars-Gunnar Fritz. Redaktion: Ann-Christine Buch, Gösta Larsen, Agneta Hansson och Evastina Törnqvist (projektledare). Produktion: Replik in Sweden AB. Tryckeri: Tryckeri AB Allehanda Syd, Ystad Adress: Barsebäck Kraft AB Box 524, Löddeköpinge. Telefon: 046/ Telefax: 046/ Nästa nummer kommer ut i juni 2004 Fördröjd återstart Den 17 juli inleddes sedan det årliga underhållet, som planerades vara avslutat till slutet av augusti. Men den 19 augusti meddelade Statens Kärnkraftinspektion (SKI) att den tidigare Ett kallt, skånskt vinterlandskap. Importen av el blev under fjolåret rekordstor. blandarhändelsen föranlett myndigheten att ställa vissa krav på säkerhetsarbetet innan man godkände återstart. Frågan ligger dessutom hos åklagaren för utredning. Barsebäck fick klartecken för återstart den 17 oktober, men trots det dröjde det till den 11 december innan Barsebäck 2 åter var i drift. Anledningen till detta var att man upptäckte att en bassäng med 2,2 miljoner liter vatten hade en läcka. Etta på internationell skala Under 2003 har Barsebäck haft en säkerhetsrelaterad incident som gett verket en etta på den sjugradiga internationella INES-skalan (förkortningen står för International Nuclear Event Scale). Det var blandarhändelsen. Själva den tekniska händelsen gav en nolla, men den nollan uppgraderades senare till en etta på grund av vad SKI uppfattade som brister i säkerhetskulturen vid Barsebäck. Barsebäck har därför under återstoden av året genomfört ett omfattande arbete och tagit fram ett program med åtgärder för förbättringar. BILD: PIERRE MENS

3 rsebäck just nu Enligt en färsk opinionsundersökning vill nio av tio skåningar behålla Barsebäck och fyra av tio dessutom bygga ut kärnkraften. Den 23 januari skrev tidningen Norra Västerbotten så här i en ledare: Vad som blir allt klarare är att beslutet att avveckla kärnkraften var fel. Med tanke på den globala miljön och de väldiga konsekvenser som [koldioxid]utsläppen kan få, vore det snarare önskvärt att utveckla kärnkraftsteknologin. Barsebäck 2 fortsätter att investera för framtiden Barsebäck investerar för att upprätthålla säkerhet och produktionsförmåga. Barsebäck 2 har nyligen genomgått ett investeringsprogram om cirka 300 miljoner kronor. Programmet, som avsåg säkerhetsinvesteringar, var treårigt och avslutades under Under 2003 var investeringarna bara 56 miljoner kr. Hösten 2003 beslutade Barsebäcks styrelse om investeringar i ny kontrollutrustning för turbinen. Investeringen är på cirka 100 miljoner kronor och ut- Vid månadsskiftet januari februari blev det kallt i Sydsverige och till sist kom snön. rustningen kommer att införas under Barsebäck kommer även fortsättningsvis att genomföra de investeringar som krävs för att upprätthålla en god säkerhet och produktionsförmåga eftersom inget beslut om att stoppa Barsebäck 2 har fattats, konstaterar vice VD Leif Öst. Reaktor avstängd efter bränsleskada Den 1 februari kopplades Barsebäck 2 bort från nätet för bränslekontroll. Sedan i början av januari hade mätutrustningen indikerat en långsamt ökande mängd ädelgaser i processen, något som tyder på en bränsleskada. En bränsleskada är varken ovanlig eller dramatisk. I genomsnitt råkar svenska kärnkraftverk ut för bränsleskador en eller två gånger årligen, medan Barsebäcks statistik på området i jämförelse är mycket god. Sedan Barsebäck 2 togs i drift 1977 har man bara haft tre antydningar till bränsleskador. Det inträffade 1984, 1988 och Påverkar inte framtida drift Efter avställningen den 1 februari lyftes reaktorns tanklock av och samtliga 444 bränsleelement kontrollerades, varefter ett skadat element fick bytas ut. Det går ännu inte att säga vad skadan beror på men bränsleskadan kommer inte att påverka den framtida driften. Inga gränsvärden passerade De ädelgaser som frigjordes i processen har inte överskridit några gränsvärden. Utsläppen till luft ligger på 1/ av myndigheterna tillåten nivå och vattnet till Barsebäcks interna reningsverk är inte påverkat. Noggranna kontroller Efter att ett felaktigt montage upptäckts i anläggningen beslutade Barsebäcks ledning den 10 februari att förlänga avställningen. Anledningen var att ge tid åt en extra kontroll av de installationer som genomförts under de senaste två åren. Före återstart kontrollerades därför närmare 100 olika installationer. Miljöprövningen inledd Hösten 2003 samrådde representanter för Barsebäck med berörda myndigheter om den miljöprövning som pågår. Den 13 januari 2004 inbjöds närboende till ett första samråd. I april får allmänheten ytterligare ett tillfälle att lämna sina synpunkter direkt till Barsebäck. Arbetet med att miljöpröva Barsebäck fortsätter. Efter de så kallade tidiga samråden med myndigheter och närboende är det nu dags att informera allmänhet och organisationer om verksamheten och den miljöpåverkan Barsebäck har, men också att inhämta kunskap och synpunkter från de inbjudna inför arbetet med att miljöpröva Barsebäck enligt den miljölagstiftning som infördes En ansökan kommer senare i år att lämnas till Miljödomstolen. Under det tidiga samrådet framfördes bland annat synpunkter på säkerhetskulturen i Barsebäck med anledning av de händelser som inträffade under år En annan fråga som berördes var den framtida rivningen av Barsebäck 1. Någon sådan planeras inte att bli aktuell förrän det kommande slutförvaret för rivningsavfallet är färdigbyggt, vilket enligt nuvarande planer kommer att ske först år Det utökade samrådet med allmänheten sker på kvällen den 20 april. Plats meddelar vi via annonser i dagspressen, berättar Maria Jung, kommunikatör för miljöprövningen. Syftet med detta utökade samråd är att ytterligare informera och ta emot synpunkter från allmänheten om det miljöarbete som bedrivs vid Barsebäck. BILDER: PIERRE MENS För att kunna inspektera och kontrollera bränslet måste man lyfta av tanklocket, vilket skedde i Barsebäck under februari månad. 3 Ledningarna från Barsebäck står för en betydande del av den kraft som tillförs det skånska elnätet. Vem äger Barsebäck? Barsebäck Kraft AB är ett helägt dotterföretag till Ringhals AB och de två företagen utgör tillsammans Ringhalsgruppen. Företagsgruppen har mer än anställda varav runt 360 i Barsebäck. Ägare är Vattenfall (74,2%) och Sydkraft (25,8%). Före stängningen av Barsebäck 1 den 30 november 1999 var Sydkraft ensam ägare av Barsebäck Kraft men för att kompensera Sydkraft bildades Ringhalsgruppen med Sydkraft som delägare. Vattenfall AB ägs av svenska staten och är den femte största elproducenten och det största värmeföretaget i norra Europa. Sydkraft är en energikoncern som ägs till 55 procent av den tyska kraftgruppen E.ON och till 45 procent av norska Statkraft.

4 Barsebäck just nu Elimporten under 2003: Större än någonsin Även under år 2003 var det svenska vädret varmt och torrt. Det ledde till att importen av el slog alla rekord och ökade med drygt 20 procent jämfört med 2002, trots att kraftigt höjda elpriser gjort att förbrukningen minskat med två procent. Jämfört med torråret 1996 var importen dubbelt så stor! Våren 2003 blev varmare än normalt över hela landet. Vårfloden var tämligen normal men sedan blev tillrinningen till vattenmagasinen i norr mycket låg under den mycket varma och regnfattiga sommaren och förhösten. Även under resten av året blev tillrinningen lägre än normalt eftersom nederbörden stannade på låg nivå. De nordiska vattenmagasinen var vid årsskiftet drygt 20 procent lägre än normalt. Det gör att den totala mixen i elproduktionen i Sverige under fjolåret såg ut så här: Kärnkraft drygt 65 terawattimmar (TWh), vattenkraft 53 TWh (20 procentlägre än normalt), vindkraft 0,6 TWh och övrig värmekraft 13 TWh. Den totala elproduktionen i landet blev cirka 132 TWh, vilket kan jämföras med 143,4 TWh närmast föregående år. Rekordstort behov Det gjorde att behovet av importerad el var rekordstort. Importen till Sverige slutade på totalt 23,8 TWh medan den export som skedde under den varma årstiden då det fanns ett elöverskott slutade på 11 TWh: nettoimporten blev alltså 12,8 TWh det är lika mycket som produktionen i tre Barsebäcksreaktorer. För Norden som helhet blev nettoimporten ungefär 17 TWh. Den importerade elen kommer från Ryssland, Tyskland, Polen och Danmark och är till stor del kolkraftsproducerad. Minskad elanvändning Totalt användes 145,3 terawattimmar el i Sverige år Det är en minskning med 1,6 procent jämfört med Medelpriset på den nordiska elbörsens spotmarknad blev drygt 33 svenska öre per kilowattimme. År 2002 var den siffran 25,2 öre. Jörgen Petterss Hemma igen För några år sedan jämförde fotbollslandslagets förbundsk sina spelare med ett kärnkraftverk i ett berömmande uttalan son som avsågs, men liknelsen skulle ha legat nära till hands i Kävlinge kommun och sedan några månader tillbaka bosat till både golfbana, hav och kärnkraft. Jörgen Pettersson känner de flesta till. Det är den rödhårige killen från Dösjebro som skulle blivit plåtslagare men som i stället blev först MFF:are och sedan proffs i Tyskland och Danmark. I egenskap av nybliven boisare begick han sin hemmadebut första helgen i februari och passade då på att göra tre mål i matchen mot Nordsjälland: det första efter bara nio minuter då han slog in 1 0. Efter 23 minuter gjorde han 2 0 och när bara fem minuter återstod slog han in 4 0, sedan anfallskollegan Jonas Kusi Asare smugit emellan med 3 0 efter 37 minuters speltid. MFF:s sportchef stod i publiken och såg den före detta blåvite spelaren lyfta publikhavet i den nya svartvita tröjan. Jag har kommit till ett roligt lag och jag trivs bra, säger Jörgen och konstaterar att även de gamla fansen är förtjusta. Helsingborgsklubben HIF hade han däremot inte kunnat spela för. Som gammal MFF:are? Nej, det hade bara inte gått. Nio år utomlands Jörgen Pettersson är född Efter grundskolan började han utbilda sig till plåtslagare vid Mölledalsskolan i Malmö. Då spelade han redan fotboll, först för Dösjebro och sedan för MFF, där han tränades av Viggo Jensen. Jörgen kontrollerar stuprännan hemma på Barsebäcksvägen. Fast alldeles säker på om han kan fixa det är han inte Efter två års utbildning kunde man konstatera att det fanns inga arbeten att få och då förlängde skolan utbildningen med ett år. Då valde jag fotbollen på heltid och hoppade av skolan. Därför blev jag aldrig någon färdigutbildad plåtsla- Kärnkraftsförhandlingarna fortsätter: Delrapport väntas i april I april ska statens kärnkraftförhandlare Bo Bylund lämna en delrapport om hur samtalen med kraftindustrin om att avveckla den svenska kärnkraften framskrider. Bo Bylund är generaldirektör vid Banverket och har fått i uppdrag av Näringsdepartementet att som ombud för svenska staten förhandla om kärnkraftens framtid i Sverige med landets kärnkraftsägare Vattenfall, Sydkraft och finska Fortum. Vi har träffats inledningsvis och gemensamt beslutat att gå vidare med dis- kussionerna. Vi ser förhandlingar med kraftindustrin om framtidens elproduktion som en framkomlig väg, sade Bo Bylund i en intervju i Sydsvenska Dagbladet. I en den överenskommelse som väntas bli resultatet av förhandlingarna ska även ingå ett beslut om hur framtiden för Barsebäck 2 ska gestalta sig. 4 Jörgen Pettersson i den blåvita tröjan innan han blev proffs. Numera är Jörgen klädd i svartvitt

5 on: apten Tommy Söderberg en av de.* Det var inte Jörgen Pettersför just honom som är uppväxt t på Barsebäcksvägen, med nära gare. I dag vet jag inte ens om jag kan fixa stuprören. Fast det sitter kanske någonstans i bakhuvudet. Att han valde fotbollen är förmodligen ingenting han någonsin kommer att ångra. Redan 1995 tog Jörgen sambon Anette Lindskog med sig och flyttade till Düsseldorf för att bli proffsspelare i Mönchen-Gladbach. Vi bodde där i fyra år och trivdes bra. Köln, som ju ligger alldeles i närheten, är till exempel en fantastisk stad. Efter Mönchen-Gladbach flyttade han över till Kaiserslautern. Vi trivdes där också. Det är en liten mysig stad där alla känner alla och där finns mycket vacker natur runt om. Vi stannade i tre år, och efter sju år i Tyskland hade jag lärt mig flytande tyska. Då bytte Jörgen klubb igen och började i FC Köpenhamn. Flyttlasset gick till den exklusiva förorten Lyngby. Där var jag i två år, men jag kan inte påstå att jag kan någon flytande danska precis; jag förstår språket men inte mycket mer. Min son Kevin kan däremot danska. Niotusen kvadratmeter tomt Efter så lång tid längtade han dessutom hem till släkt och vänner, och familjen har blivit större: Kevin är sex, tvillingarna Nova och Melvin är två år. Många Hemma igen med Öresund framför fötterna och Barsebäck i bakgrunden. hade nog trott att han skulle återvända till Malmö FF, men i stället skrev han alltså under ett kontrakt med Landskrona Bois. För ett halvår sedan hittade vi en gammal fruktodling på Barsebäcksvägen. Vi ville bo lite för oss själva, utanför samhället, så det passade bra. Huset är nyrenoverat men de gamla bjälkarna finns kvar. Tomten är på niotusen kvadratmeter och det är bra, för vi har många planerade projekt, till exempel en stor lekplats åt barnen. Fast jag ser fram emot en radarkontroll utanför. Hastighetsbegränsningen är 70 km, men många kör i det dubbla. Han säger att han betraktar huset som ett permanent boende efter allt flyttande men det är klart, man vet ju aldrig vad som händer i framtiden. Som uppväxt i Dösjebro i Kävlinge kommun har Barsebäck alltid varit en realitet för Jörgen han är till exempel född samma år som Barsebäck 1 togs i drift. Men det är ju ingenting man gått omkring och tänkt på. Jag funderade inte Namn: Jörgen Pettersson Ålder: 28 år Familj: Sambo Anette och tre barn, Kevin, Nova och Melvin Bor: I hus på Barsebäcksvägen Klubb: Landskrona Bois Tidigare klubbar: Dösjebro, Malmö FF, Mönchen-Gladbach, Kaiserslautern, FC Köpenhamn Aktuell: Som debuterande tremålsskytt i Landskrona heller över det när vi köpte huset på Barsebäcksvägen fast jag måste ju säga att jag är glad att jag slipper se det, för vackert är det ju inte. Något annat han gärna slipper titta på när han dricker frukostkaffe i köket med utsikt ut över Öresund är en vindkraftpark ute i Sundet. Lita på att jag skulle protesterat! Fotboll, familjen, golf Tre års kontrakt med Landskrona Bois. Det innebär två träningspass två gånger om dagen i fyra dagar, och så matcher på lördagar. När säsongen sätter i gång blir det match två gånger i veckan, men i gengäld lite färre träningspass. När han inte tränar umgås han med familjen eller tar en runda på golfbanan. Jag har femton i handikapp. Ja, tio för mycket. Vad han ska göra under de närmaste åren har han alltså klart för sig och han konstaterar att tre år är en ganska lång tid. Sedan får vi se. Jag tror att jag har mycket kvar att göra inom fotbollen! Landskronafansen håller säkert med. Särskilt efter de där tre debutmålen mot Nordsjälland Text: Evastina Törnqvist Bild: Pierre Mens * Boom, Boom, Schwop, Schwop vilket kärnkraftverk! utbrast förbundskapten Tommy Söderberg om Johan Mjällby under fotbolls-em Regeringen godkände vindkraft i Öresund trots protester Vindkraftparken blir landets största Trots de närboendes och kommunens protester valde regeringen torsdagen den 12 februari att avslå Vellinges invändningar och gav därmed klartecken för den planerade vindkraftparken på Lillgrund i Öresund sydväst om Malmö. Vellinge kommun hade klagat på den detaljplan för området som Malmö kommun fattat beslut om, och som innefattade den tänkta utbyggnaden av vindkraft utanför kusten. I och med att Vellinges besvär nu lämnats därhän har regeringen i praktiken godkänt att företaget Eurowind bygger den planerade vindkraftparken med 48 vindkraftverk, som kommer att bli landets största. Ansökningsprocessen har tagit sex år. Byggkostnaden beräknas hamna på mellan 1,5 och 1,8 miljarder kronor. 5 Elproduktionen från anläggningen kommer att bli omkring 0,4 terawattimmar (TWh) per år. Det betyder att Sveriges produktion av vindkraftsbaserad el nästan fördubblas, till cirka 1 TWh per år. Under 2003 svarade vindkraften med sina hittills totalt 0,6 terawattimar för cirka 0,45 procent av den totala elproduktionen på 132 TWh. Kärnkraften stod för drygt 65 TWh. Enligt planerna kommer arbetet på land att påbörjas under våren Byggstarten på Lillgrund beräknas kunna ske under våren 2006, och enligt de nuvarande planerna ska anläggningen stå färdig hösten Regeringens beslut kom knappast som någon större överraskning, eftersom man redan för tre år sedan givit klartecken för vindkraftsexploatering av Lillgrund. Men under den tid som gått har vindkraftens möjligheter att bli den betydelsefulla del av energiförsörjningen många tidigare ansåg kommit att framstå som mer osäker; bland annat har man i Danmark drastiskt minskat utbyggnaden. Vindkraften har helt enkelt visat sig bli för dyr.

6 Säkerheten utredd Departementsrådet Susanne Frigrens utredning under 2003 om säkerheten på de svenska kärnkraftverken (SOU 200:100) kan tolkas som att säkerheten aldrig varit bättre vid de svenska kärnkraftverken. Några av hennes slutsatser är: Den så kallade tankeförbudslagen, d.v.s förbudet att forska kring och vidareutveckla kärnkraften, är ett hinder och bör därför slopas. Det finns inga bevis för att den ekonomiska pressen har påverkat säkerheten vid de svenska kärnkraftverken. Hög säkerhet är en förutsättning för god ekonomi. Den förste att drabbas av ett säkerhetsrelaterat stopp är kärnkraftverket. Det är i sig ett incitament för att upprätthålla säkerheten Kärnkraftskatten bör tas bort. Reaktorernas livslängd är beroende av skötsel och underhåll och inte ålder. Höjda elpriser för industrin? Skadefrekvensen ökar inte med stigande ålder. Risk för att få händelser kan leda till förnöjsamhet och självgodhet. Avvecklingsdebatten är negativ för ambitionsnivån hos kärnkraftverkens medarbetare. Samhällets negativa inställning till kärnkraften hotar kompetensförsörjningen. Mer om utredningen kan man läsa på Analysgruppens hemsida: Källa: Analaysgruppen vid KSU. Den europeiska energikoncernen Vattenfall, som bland annat äger större delen av Ringhalgruppen där Barsebäck ingår, varnar nu för att elpriserna kan bli upp till 50 procent högre för industrin. Detta som en konsekvens av att EU-länderna inför handel med utsläppsrätter för koldioxid. Trots att kolbaserad importerad el enbart svarar för några få procent av den totala elförbrukningen i Sverige är det den som till stor del styr de svenska elpriserna. Vattenfall varnar nu för dramatiska elprisökningar när handeln med utsläppsrätter för koldioxid inleds nästa år. Som systemet är utvecklat kan det tyvärr få en kraftig prispåverkan på elen, vilket vi är väldigt oroliga för, kommenterar VD Lars G Josefsson. Tyska ökningar Tyskland är ett land som kommer att drabbas av kraftigt minskade koldioxidkvoter och där har teminspriserna på el för de kommande tre åren redan stigit med 30 procent, vilket Vattenfall ser som ett tydligt bevis på marknadens förväntningar inför handeln med utsläppsrätter. Detta är en metod som näringslivet har bett om, som är ett nytt och ganska spektaulärt inslag i miljöpolitiken. Vattenfall kommer närmast att i Bryssel informera företrädare för EU-kommissionen om kraftbolagets farhågor: Konsekvenserna är så stora att en stor del av vår elintensiva industi får svårt att konkurrera på världsmarknaden. Det kommer även att gälla industrin i övriga Europa, säger Lars G Josefsson. Källa: TV4 Ekonominyheterna, 2 februari 2004 Kärnkraftens framtid Ny el utan stora investeringskostnader och på års sikt en helt ny generation reaktorer med starkt förbättrad säkerhet. Så kan inriktningen för framtidens kärnkraft se ut. Det gäller inte minst i USA, där man från 2002 till 2003 utökade forskningsbudgeten för kärnteknisk verksamhet med 300 procent. Finns det någon framtid för kärnkraften? I ett land där den politiska debatten sedan länge handlat om att avveckla kärnkraften kan frågan vara motiverad. Men samtidigt som Sverige och Tyskland diskuterar kärnkraftsavveckling satsar en rad andra länder på framtidens kärnkraft. Ett exempel är vårt grannland Finland, där man kommer att ha en femte kärnkraftreaktor i drift Ett annat exempel är effektiviseringen av befintliga svenska reaktorer, vilket kommer att ge billig ny el utan höga investeringskostnader. Finland bygger världens största reaktor Den närmaste satsningen på kärnkraft hittar vi i Finland. År 2009 kommer Finlands femte reaktor att vara färdig att tas i drift, med en installerad effekt på megawatt Barsebäck har 600 megawatt. Det innebär att Finland 5 kommer att vara världens största kärnkraftreaktor. Syftet med en sådan väldig satsning är att ersätta äldre finska kraftverk, minska behovet av import från framförallt Ryssland samt producera el för ett ständigt ökande elbehov samtidigt som man minskar utsläppen av koldioxid. Detta vill man dessutom åstadkomma med ett stabilt och förutsägbart elpris. Finland är inte heller ensamt om att bygga ut kärnkraften i Europa. Ryssland, Ukraina, Rumänien, Slovakien och Tjeckien bygger också ut sin kärnkraft. Starkt utbyggd säkerhet I december 2003 redovisade den finska kraftgruppen TVO sitt val av reaktortyp. Beslutet har blivit en tryckvattenreaktor vid namn EPR (European Pressurised Water Reactor) av tyskfransk konstruktion med maximal säkerhet: förenklade, diversifierade och automatiserade system med en väldigt hög grad av redundans och fyra subsystem, d.v.s oberoende elektriska system. Som en jämförelse kan nämnas att äldre reaktorer, som Barsebäck, har två sådana system. Dessutom finns det en s.k. härdfångare som vid ett eventuellt haveri skulle fånga upp den smälta härden. Reaktortypen har vidare dubbla reaktorinneslutningar som ger ett extremt bra skydd mot externa risker till och med så extrema som ett störtande flygplan. Den nya reaktorn kommer att byggas i Olkiluoto på den finska västkusten. Där finns redan två reaktorer av samma typ som Barsebäck. USA effektiviserar och förlänger I USA, där intresset för kärnkraft länge var svalt, satsar man i dag på att framför allt effektivisera befintliga anläggningar och att förlänga deras livstid. Livstidförlängningen går ut på att förlänga driften från 40 till 60 år. Tjugo sådana ansökningar har redan beviljats och ytterligare tjugo granskas nu av amerikanska myndigheter. Amerikanerna arbetar också med effektiviseringar av befintliga reaktorer. Under de senaste åren har de genom effekthöjningar tillfört megawatt Modifiering av Japans Monjureaktor godkänd Den japanska kärnkrafts- och industrisäkerhetsmyndigheten (NISA) har nu godkänt de modifikationer av reaktorprototypen Monju som är tänkta att leda till en omstart av reaktorn så snart modifieringarna har genomförts och testats. Monjureaktorn är en prototyp till en så kallad snabbreaktor. Den togs ursprungligen i drift sensommaren 1995 och började leverera elektricitet till nätet i augusti samma år, men sedan man upptäckt ett läckage av sodium från reaktorns kylsystem togs reaktorn ur drift redan i december Sedan dess har Monjureaktorn varit ur drift. För ett par år sedan ledde emellertid det ökande energibehovet, i kombination med Kyotoprotokollets krav på minskade utsläpp av växthusgaser, till att att det japanska departementet för ekonomi, handel och industri i januari 2003 godkände ett antal modifikationer som sedan de genomförts skulle möjliggöra en omstart av reaktorn. Emellertid överklagades departementets beslut och det ogiltigförklarades i mars Nu har i stället NISA godkänt planerna på en total ombyggnad av kylsystemet i reaktorn. Bland annat kommer tre extra rör att installeras i det sekundära kylsystemet och ett antal läckagedetektorer kommer att installeras, så att eventuella framtida läckor snabbt kan upptäckas och åtgärdas. Den japanska regeringen kommer nu att begära att högsta domstolen undanröjer det tidigare domstolsbeslutet, varefter reaktormodifikationerna kan genomföras och Monjureaktorn omstartas. 6

7 Kärnkraftskolan I en rad nummer berättar vi under rubriken Kärnkraftskolan om vad kärnkraft är, hur den tekniskt alstras och vad vi har för nytta av den. Här följer det femte avsnittet, Kärnkraftens framtid. Tidigare har vi berättat om upptäckten att kluvna atomkärnor kan bli till elektrisk ström och om historien bakom kärnenergin, om hur reaktorn i Barsebäck är konstruerad, om hur avfallet ska tas om hand i Sverige och om den svenska kärnkraftspolitiken från 1950-talet fram till nu. Har du missat något avsnitt kan du läsa äldre nummer av tidningen på Internet: Gratisprenumeration på Nyheter från Barsebäck kan du beställa hos Informationsavdelningen, Barsebäck Kraft AB, Box 524, Löddeköpinge, eller via hemsidan. och arbetet fortsätter. Sammanlagt gör det naturligtvis att det inte föreligger något behov av nyproduktion förrän fram mot 2010, säger Stig-Erik Larsson vid Carlbro Energi Konsult. Liten miljöpåverkan men stort motstånd Kärnkraften svarar i dag för ungefär 16 procent av världens producerade elektricitet. Det finns ca 440 reaktorer i drift. Genom dessa undviker man utsläpp av 2300 miljoner ton koldioxid årligen. Vidare är ett 30-tal reaktorer under uppförande. Länder som Kina, Japan, Indien och Sydkorea satsar intensivt på kärnkraft bara i Indien räknar man med att ha installerat 20 reaktorer år Inom EU utgör kärnkraften 31 procent av den producerade elektriciteten. Den svenska energipolitiken går för närvarande ut på att successivt fasa ut befintliga reaktorer medan en majoritet av svenska folket i opinionsundersökningar ger uttryck för motsatt uppfattning: man vill behålla befintlig kärnkraft. Om tjugo år tror jag att man i Sverige och Europa har kommit fram till att det behövs ny, säker kärnkraft, sade branschorganisationen Svensk Energis VD Bo Källstrand i en intervju i Dagens Nyheter hösten Framtidens energi? När Bo Källstrand blev tillfrågad om hur han tror att vår elektricitet kommer att produceras framöver svarade han att ny kraft sannolikt i första hand kommer att tillkomma från naturgasdrivna kraftvärmeverk, eftersom det är det enda rimliga alternativet med de förutsättningar vi i dag ser. En del elektricitet kommer att komma från biobränsleeldade kraftverk, men tillskotten därifrån blir antagligen marginella. När han blir ombedd att skåda år framåt i tiden blir han mer försiktig, men konstaterar att vi i dag inte vet vad som händer med leveranssäkerheten. Tar klimatfrågan en katastrofal vändning måste man söka sig andra vägar och då vore det dumt om mänskligheten skulle avsäga sig möjligheterna att använda kärnkraft: Den stora fördelen med kärnkraften är att den inte orsakar utsläpp av koldioxid och därmed inte bidrar till växthuseffekten. Svenska effekthöjningar Om inte elpriserna i Sverige ska bli mycket höga måste vi skapa ny produktion. Ett sätt är att höja effekten på befintliga svenska kärnkraftverk, vilket skulle innebära att våra elva reaktorer, eller några av dem, skulle producera mer el än i dag. Sedan den svenska kärnkraften var utbyggd vid mitten av 1980-talet har effekten ökat med i genomsnitt sju procent för de svenska reaktorerna, eller ungefär 635 megawatt. När reaktorerna i Forsmark byter ut fem ångturbiner leder det till en ökad produktionsförmåga på totalt 130 megawatt. Det motsvarar ett mellanstort vattenkraftverk. Även vid övriga svenska kärnkraftverk är frågan om effekthöjningar aktuell. Om kärnkraftverken kan höja sin elproduktion genom moderniseringar och förbättringar är det en mycket billig form av ny elproduktion, jämfört med att bygga nya kraftverk. Svensk Energi ser många fördelar med att skruva upp effekten i befintliga reaktorer. Det är ett billigt sätt att stärka effektbalansen i elsystemet, något som är av stor vikt för framförallt södra Sverige det visar inte minst förra höstens avbrott i eltillförseln. Forskar fram fjärde generationen I Sverige har vi ett förbud mot att forska kring ny kärnkraft. Det förbudet brukar kallas för tankeförbudslagen. I övriga världen arbetar man däremot med att få fram nya reaktorer, den s.k. fjärde generationen. Inte minst i USA arbetar man aktivt med denna fjärde generation, som beräknas vara färdigutvecklad om mellan 25 och 40 år. Utgångspunkten är att utnyttjandegraden ska vara minst 90 procent. Produktionskostnaden får vara högst 3 cent (cirka 22 öre) per kilowattimme och investeringskostnaden tusen dollar (cirka kronor) per installerad kilowatt. Dessutom ska säkerheten förbättras med en faktor tio: dagens reaktorer brukar sägas ha en haveririsk på 1 per reaktorår. En reaktor av den fjärde generation ska ha en sådan risk per en miljon reaktorår. Under tiden som arbetet med att utveckla sådana reaktorer pågår forskar man samtidigt på så kallade evolutionära koncept, vilket betyder att vidareutveckla dagens reaktorer. Ett sådant exempel är den sydafrikanska pebblebedreaktorn. Den använder ett bränsle som består av tennisbollstora kulor (pebbles), som innehåller bland annat uran. Kulorna ligger löst staplade i reaktortanken i en bädd som 7 genomströmmas av heliumgas. Reaktorn är grafitmodulerad och heliumkyld och pebblebedtekniken utvecklades ursprungligen i Tyskland. Reaktorns mycket goda säkerhetsegenskaper gör flera av de traditionella säkerhetssystemen överflödiga och garanterar att risken för svåra haverier blir så gott som Källor: Stig-Erik Larsson, Carlbro Energi Konsult, Dagens Nyheter, Ny Teknik, Analysgruppen vid KSU, Svensk Energi, föredrag av Carl-Erik Wikdahl samt Nucnet. Kärnkraftverket Ignalina fyller tjugo år Kärnkraftverket i Ignalina i den före detta sovjetiska republiken Litauen har flitigt förekommit i svensk media, inte minst därför att det ligger relativt nära oss. Block 1 och 2 kopplades in på det litauiska nätet 1983 respektive 1987 och de båda reaktorerna försåg under 2003 Litauen med totalt 15,5 terawattimmar (TWh) el, en siffra som kan jämföras med 14,1 TWh 2002 och 11,4 TWh Med andra ord har verkets produktivitet ökat, och Litauen är i mycket hög utsträckning beroende av kärnkraften. obefintlig. Denna reaktortyp har tagits fram i Sydafrika, ett land där myndigheterna nu granskar en miljökonsekvensbeskrivning innan man beslutar att uppföra en prototyp utanför Kapstaden. Text: Evastina Törnqvist Medan det litauiska kärnkraftverket Ignalina fyller tjugo år och samtidigt planerar för sin egen avveckling ett block 2005 och det andra och sista blocket år 2010 kan man även rapportera att tillgängligheten varit hög under Fjolårets totala elproduktion i Litauen var 19,2 TWh. Av den totalsiffran stod kärnkraften för 80,6 procent. Fokus i Ignalina ligger ändå på den förestående avvecklingen. Under tjugo år i drift har verket sammanlagt producerat 242,5 TWh. Men reaktorerna är av samma osäkra konstruktionstyp som den havererade reaktorn i Tjernobyl, och när Litauen accepterades som ny EU-medlem ingick landets regering ett avtal som innebär att reaktorerna ska stängas.

8 BARSEBÄCK KRAFT BOX LÖDDEKÖPINGE Rör inte Barsebäck! Nio av tio skåningar vill behålla kärnkraften Kärnkraften byggs ut i en rad länder, däribland vårt grannland Finland. Samtidigt diskuterar vi kärnkraftsavveckling i både Sverige och Tyskland. Hur tycker du att framtidens el bör produceras? Jag tycker att driften i Barsebäck ska fortsätta eftersom jag tycker att det är bättre att använda egen, ren kärnkraftsel än att importera smutsig el utifrån. Dessutom smutsar den importerade elen ner någon annanstans och hur konsekvent är den sortens miljötänkande? Maria Tengroth, Arlöv BILD: PIERRE MENS. Bildtext: Stödet för kärnkraften är starkt och stabilt i Skåne. På bilden har 996 kärnkraftskramare slutit en ring runt Barsebäcks båda reaktorer. Det skedde den 4 maj Kärnkraften är på tillbakagång, även om man bygger nytt i Finland. Jag tycker att de befintliga reaktorerna kan få fortsätta att vara i drift tills forskarna tagit fram nya tekniska lösningar men jag tror inte att kärnkraften tillhör framtiden. Nils Erik Persson, Hörby Nio av tio skåningar vill behålla Barsebäck. Den opinionsundersökning Demoskop genomförde i december 2003 visar att stödet för Barsebäck är lika starkt och stabilt som det varit under en rad år. Få skåningar ser några alternativ till att fortsätta driften i Barsebäck. Vind-, vatten och solkraft nämns, men utgör inte något egentligt alternativ till kärnkraften. Nio av tio skåningar upplever inte heller någon oro över att det skulle kunna inträffa en olycka i Barsebäck. I Köpenhamnsområdet anger 72 procent att de inte känner någon oro. Svaren visar emellertid att det fortfarande finns en tydlig skillnad mellan män och kvinnor. Kvinnor ger oftare än män uttryck för oro, men andelen oroliga sjunker för varje år, både bland män och kvinnor. Under längre tid är det tydligt att opinionen anser att utsläppen av koldioxid är en angelägnare miljöfråga. Nästan åtta skåningar av tio (78 procent) anser att det viktigaste miljömålet är att inte öka utsläppen av växthusgaser. I Köpenhamn är den siffran 45 procent. Dessutom kan 41 procent av skåningarna tänka sig att bygga ny kärnkraft vid behov. Bara elva procent av skåningarna vill avveckla kärnkraften. Större förtroende i Köpenhamn På frågan om man vill att Barsebäck ska drivas vidare svarar 92 procent av de närboende ja. Siffran för Skåne som helhet är 90 procent. I Köpenhamn är den 45 procent, vilket är en ökning från 33 procent år De danska elkonsumenterna tycker att vindkraften är för dyr, och utbyggnaden av vindkraft har också avstannat i Danmark. Torråret 2003 har lett till att de danska kol- och gaskraftverken har gått för fullt, men nu anser allt fler människor i Köpenhamn att Barsebäck ska drivas vidare och betraktar växthusgaserna som ett större miljöhot än driften i Barsebäck. Händelser sätter spår Händelsen med vattenblandarna som inträffade i Barsebäck under 2003 har medfört kritik mot säkerhetsarbetet och har sannolikt påverkat förtroendet negativt. I närområdet och övriga Skåne har siffran för mycket stort förtroende minskat jämfört med toppåret Lägger man däremot samman siffrorna för mycket stort förtroende och ganska stort förtroende är siffran oförändrad i närområdet. Demoskop intervjuade på uppdrag av Barsebäck under november/december 2003 totalt 1210 personer över 18 år i Barsebäcks närområde, övriga Skåne och Storköpenhamn. Det positiva resultatet stöds av den undersökning Temo gjorde en månad tidigare om svenskarnas inställning till kärnkraft. Enligt den undersökningen vill 84 procent behålla eller utveckla kärnkraften. Hela demoskops undersökning finns att läsa på Vill du veta mer om Barsebäck? Du har nu läst ett nummer av Barsebäck informationstidning Nyheter från Barsebäck som utkommer med tre nummer årligen. Vill du veta ännu mer om verksamheten, besök Barsebäcks hemsida på internet. Den har webbadressen Här finner man till exempel fakta om verksamheten, pressmeddelanden samt det kontinuerligt utkommande nyhetsbrevet. BILDER: PIERRE MENS Jag tycker att verksamheten i Barsebäck ska fortsätta eftersom det inte finns några realistiska alternativ. Vindsnurror är inte vackra, dessutom producerar de inte mycket. Dansk kolkraft ser jag inte som ett alternativ överhuvudtaget. Jessica Ståhl, Kävlinge I dag finns inga alternativ till kärnkraft. Vi har redan byggt för mycket vindkraft och det ser inte trevligt ut i landskapet. Johan Öhman, Kävlinge Jag vill ha så billig el som möjligt. Som det är i dag kapar både elbolag och staten åt sig något fruktansvärt. Lennart Olsson, Hässleholm 8