Klimat- och energirådgivning till hushåll

Transkript

1 Klimat- och energirådgivning till hushåll Bakgrund Målgruppen är stockholmarna och dagens energirådgivning Av Stockholms hushåll bor ca 85 % i flerbostadshus. Merparten av dessa hushåll omfattas idag inte av energirådgivningen. Det finns därför ett stort behov att utveckla nya metoder och hjälpmedel, för att förbättra energirådgivningen för dem som bor i lägenheter. Idag är energirådgivningen i Stockholm inriktad på el och uppvärmning av bostaden och vänder sig i första hand till kommunens villa- och småhusägare. Den behöver breddas och omfatta alla hushåll och all slags energianvändning. Även den dolda så kallade indirekta energin som finns i alla produkter och tjänster, som köps och konsumeras. Vi vet idag att hushållen är den grupp i samhället, som använder mest energi och därmed släpper ut mest växthusgaser i form av koldioxid, som påverkar vårt klimat. Indirekt energi Hushållen släpper idag ut lika mycket koldioxid från indirekt som direkt energi. Den direkta energin känner vi till. Det är den energi som vi använder i själva hushållet, exempelvis för uppvärmning, till bilbränsle och hushållsel. Den indirekta energin däremot är det få som reflekterar över, men den finns dold i alla produkter och tjänster som vi köper och använder. Det är den energi som använts för att producera och distribuerar en vara fram till kund inklusive återvinning. Från gruvbrytning, förädling, tillverkning, transporter och förpackning fram till köp och konsumtion. Energin i oljan ger kraft att driva processer och maskiner under hela tillverkningen, men oljan blir också råmaterial för att tillverka olika komponenter. För att till exempel tillverka en vanlig personbil, går det åt cirka liter olja visar en livscykelanalys presenterad av World Watch Institute ( WWI ), i Washington. Importvaror När man köper en vara som tillverkats i en annan del av världen, kan man inte friskriva sig från den energi som använts och de utsläpp som skett, innan själva köpet. Det spelar egentligen ingen roll var någonstans koldioxidutsläppen sker i Sverige eller Kina. Miljöpåverkan drabbar oss i alla fall som en global klimatförändring. Det betyder att vi redan vid köptillfället tar ett medvetet eller omedvetet första beslut om hur mycket energi och koldioxidutsläpp vi bidrar med och som påverkar växthuseffekten och klimatet. Oljepriset Vår nuvarande ekonomiska tillväxt bygger till stor del på att vi använder fossil energi som olja, gas och kol. Den välfärd, som vi skapat i Sverige och västvälden efter 1945, har vi den billiga oljan att tacka för. Men hur länge kan vi förlita oss på billig olja? Vad händer med oljepriset när "oljepeaken" nås i världen, då efterfrågan blir större än tillgången m a o när oljeproduktionen i världen når sitt maximum? Redan vid ett litet underskott kommer priset på råolja att skjuta i höjden och fördubblas. Tidpunkten för detta ligger närmare än vi kan ana, kanske är vi redan där? Det är den enorma efterfrågan på råolja i Kina och Indien som driver på utvecklingen. Det menar företrädare för oljeindustrin och oberoende forskare från universitet och nationella myndigheter, som kartlagt alla oljekällor i världen och vad som egentligen finns kvar i dem. En av dessa oberoende organisationer heter, ASPO, Association för Study of Peak Oil &Gas, som bildades 1998 och samlar ett hundratal forskare från hela

2 världen. Nuvarande ordföranden heter Kjell Aleklett och är professor i fysik vid Uppsala universitet Deras gemensamma uppfattning är att världens oljereserver är orealistiskt överdrivna. I stort sett ingen oljefyndighet av påtaglig betydelse har upptäckts sen Nordsjöoljan på 1960-talet. Det betyder att priset på råolja kan komma att stiga mycket snabbt till $ per fat, när efterfrågan inte kommer att motsvara tillgången. Något som kommer att ge chockvågor genom hela världsekonomin, några år senare. Det troliga scenariot är en ekonomisk nedgång under många år. Så länge som det tar att ställa om till en ekonomisk hållbar tillväxt, med en begränsad tillgång till billig olja. Ju tidigare man inser allvaret och vidtar åtgärder och planerar för användandet av mindre fossil energi desto bättre rustad är man att klara omställningen till ett resurseffektivt samhälle. Det gäller hushåll, kommuner och länder. Elpriset och hushållsekonomin Innan oljepriset stiger och påverkar vår ekonomi kommer vi också att tvingas att anpassa oss till de höga elpriser som råder i övriga Europa. Björn G Karlsson, professor i energisystem på Linköpings universitet menar att en fördubbling av elpriset är högst troligt inom ett par år. Vi vet också att de svenska hushållen har små marginaler i sin privatekonomi. Enligt en färsk undersökning av försäkringsbolaget Länsförsäkringar, mars 2005, kommer fyra av tio att inte ha råd att bo kvar om deras inkomst minskar med 2000 kr i månaden. En liknande undersökningen från Föreningssparbanken, i maj 2005, pekar åt samma håll. De svenska hushållen kommer vare sig de vill eller inte att bli tvingade att betala allt mer för sin energi, både den direkta och indirekta. Projektet Klimat- och energirådgivning till hushåll är ett försök att utveckla metoder och hjälpmedel för att påverka hushållen i Stockholm att ändra sin konsumtion och livsstil, så att den blir mer resurssnål, och leder till mindre utsläpp av växthusgaser. På köpet hoppas vi kunna hjälpa hushållen till en bättre ekonomi och en höjd livskvalitet. Syfte - Utveckla och pröva metoder för att öka kunskapen och handlingsberedskapen hos hushållen till en energieffektiv och miljöanpassad livsstil. - Sprida goda exempel om hur hushållen kan minska sina utsläpp med 0,1 ton per person/år, för att koldioxidmålet 2,7 ton per stockholmare/år ska uppnås år Klimat- och energirådgivning till hushåll omfattar all konsumtion inkl el, värme och transporter. En avgränsning vad gäller konsumtion kan komma att göras under projektets planeringsfas i samråd med de deltagande hushållen. Max 50 hushåll kommer att medverka varav fem hushåll är kända stockholmare. Alla hushåll kommer att få personlig rådgivning under hela projektet. Vidurvalet av familjerna/hushållen eftersträvar vi både en spridning geografiskt inom Stockholm och en socioekonomisk spridning med olika typhushåll. Mål 1. Att utveckla en energi- och koldioxiddatabas sk växthusgasprofil, där det är möjligt att mäta energianvändning och klimatpåverkan från olika vardagsaktiviteter och hushållens konsumtion. 2. Att ge stöd, kunskaper och personlig rådgivning till 50 utvalda hushåll kring en energieffektiv och miljöpositiv livsstil. 3. Att sprida våra erfarenheter från projektet till en bredare allmänhet och ge alla stockholmare en klimat- och energiinformation med utgångspunkt från konsumtion och livsstil, med de utvalda 50 hushållen som goda exempel.

3 Aktiviteter I samarbete med stadsdelsförvaltningarna inbjuds 2-3 hushåll per stadsdel, för att göra en energi- och koldioxidprofil. Det betyder att vi under tre månader registrerar alla inköp och vardagsaktiviteter i varje hushåll och mäter hushållens nuvarande utsläpp av växthusgaser och energianvändning. Resultatet av denna första mätning blir hushållets aktuella växthusgasprofil. Därefter får dessa hushåll under ett år en personlig rådgivning om energi och ekonomi, information med inbjudningar till olika arrangemang, aktiviteter och aktioner, där vi på olika sätt visar att det går att minska sina förbrukning av direkt och indirekt energi. Ett år senare gör vi sedan en eftermätning, under tre månader, av hushållens växthusgasprofil, för att verifiera om vi lyckats minska utsläppen och om ni kunnat påverka hushållens konsumtion och livsstil. Hushållen, som vi väljer ut, ska vara olika typhushåll efter boendeform och kunna tjäna som inspiration för andra. Vi vill få fram bra exempel på hur man kan förändra konsumtionsmönster och livsstil i ett hushåll. Genom kommunikationsinsatser och vidareinformation under projektets gång hoppas vi kunna sprida de goda exemplen till alla stockholmare på arbetsplatser, på skolor och i hemmen. - Fastställa urvalskriterier för ett mini-stockholm med 50 hushåll varav 5 hushåll med kända stockholmare. - Utveckla formulär, checklistor och annat material för att genomföra projektet utifrån befintligt databas för indirekt energianvändning för olika aktiviteter i hushållet framtagen av FOI / KTH. Databasen för indirekt energi kompletteras med värden för utsläpp av växthusgaser från fossil energi med hänsyn taget till olika energimixer som gäller i Sverige, Europa och övriga världen. - Testa projektupplägget hos 3-4 utvalda familjer och samtidigt ge rådgivning kring direkt energianvändning och inhämta fakta kring denna. - Kontakta lokal media och andra intressenter för samarbete under hela projekttiden. Möjlighet för media att bevaka och rapportera hur det går för familjerna som deltar i projektet inkl olika arrangemang. - Rekrytera ett 50- tal hushåll genom Agenda 21-nätverket och annonsering i Mitt i tidningarna. Detta kombineras med annan press- och mediabearbetning. Om behov finns kommer vi att göra kompletterande rekryteringsaktiviteter. - Urval och besök av varje hushåll för genomgång av projektet. Miljöförvaltningens åtagande och de förväntningar vi har på hushållen deltagande, omfattning, ansvar etc. - Hushållen noterar alla sina inköp under tre månader, samlar kvitton och för dagbok över olika vardagsaktiviteter, där utsläpp av koldioxid förekommer. - Fastställa nuvarande utsläpp av växthusgaser under ett år för den direkta och indirekta energianvändningen för varje hushåll med hjälp av FOIs databasprogram. Kvitton och andra uppgifter skickas till oss och som vi sen matar in i databasen. - Besluta om ambitionsnivå, tillsammans med resp. hushåll på vilket sätt hushållet kan minska sina koldioxidutsläpp. Detta sker med utgångspunkt från hushållets växthusgasprofil. - Löpande kontakt och återkoppling med de utvalda hushållen minst en gång varje månad under 1 år, telefon, brev, Internet och SMS etc. - Bjuda in hushållen till gemensamma erfa-träffar och kortseminarier om att tänka, göra och välja rätt, för att minska koldioxidutsläppen. Plus ett dussin arrangemang och aktiviteter tillsammans med stadsdelförvaltningarna. - Förbereda och uppmuntra de utvalda hushållen att bli ambassadörer för en klimatvänligare livsstil gentemot andra stockholmare. - Ambassadörsaktiviteter genomförs lokalt i samarbete med Agenda 21- nätverket i staden. - Marknadsföring av projektet/hushållens insatser under hela projekttiden genom mediabearbetning och annonser. Inbjudan till reportage, utskick av artiklar och pressreleaser.

4 - Avstämning och resultatutvärdering av projektet sker efter ett år, då eftermätningen genomförts. Eftermätningen av växthusgasprofilen sker under tre månader, då hushållen återigen får samla kvitton och föra dagbok över sina inköp och aktiviteter. - Rapport med slutsatser hur man kan gå vidare och fortsätta påverka alla hushåll i Stockholm. Tidplan År År År Projektplan, och förberedelser Vår Fastställa urvalskriterier och utveckla formulär, Vår checklistor etc. Testa projektupplägget. Maj-juni Kontakta media och intressenter Annonsera efter & rekrytera hushåll. Pressbearbetning augusti Urval och besök av hushåll augusti oktober Inventering av indirekta och direkta koldioxidutsläpp för att fastställa hushållens aktuella växthusgasprofil Augusti! februari Löpande kontakt med hushållen och återkoppling Oktober! hela året Februari Bjuda in hushållen till erfa-träffar och olika evenemang Februari! Utbildning av hushållen till ambassadörer, spridning hela året Vår av det goda exemplet till övriga stockholmare genom olika evenemang Marknadsföring av projektet Maj hela året Vår Februari Besök hos hushållen, kontakt via mail, brev och telefon. Avstämning och resultatutvärdering. Bearbetning av massmedia Delrapport Maj hela året Vår Vår Juni aug Egna nyckeltal: Hur många av exempelhushållen som: ändrar sitt köp- och vardagsbeteende, när de blir medvetna om olika varors innehåll av indirekt energi och utsläpp av koldioxid från fossil energi. börjar köpa hela råvaror och sedan tillagar maten så att mindre indirekt och direkt energi används. börjar köpa mindre färdiglagad och mat som halv- och helfabrikat. minskar andelen inköp av flygimporterade matvaror. oftare väljer kollektivtrafik, cykel eller promenerar i stället för använder egen bil. minskar sin förbrukning av tvätt- och diskmedel. använder mindre direkt energi (el och värme) resp. vatten. förändrar sina semester och fritidsvanor när det gäller resor. ökar andelen köp av varor av bättre kvalitet och med längre livslängd. börjar återanvända, reparera och handla second-hand.

5 Tänkt dokumentation och spridning av projektet Dokumentation av resultatet från samtliga hushåll som deltar, vid projektets start och avslut, sammanställs och utvärderas i en rapport, där bland annat resultatet utifrån nyckeltalen redovisas. Den existerande växthusgasprofilen utvecklas med data som kommer ut ur projektet. Webbplatsen utvecklas med erfarenheter från projektet. Den nuvarande webbplatsen för energirådgivningen utvecklas med hjälp av projektet som kan användas av konsumentrådgivningen och Agenda 21. Tanken är att de deltagande hushållen ska sprida kunskap och inspiration om klimatåtgärder till andra stockholmshushåll under projektets gång genom lokala möten och genom massmedia. Spridning av information till all massmedia om den nya och förbättrade webbaserade växthusgasprofilen. Kunskapsspridning till samarbetspartners inom Stockholms klimatnätverk, energirådgivare/regionala energikontor, Klimatkommunerna, Ekokommunerna, med flera. Exempelhushållen deltar direkt i projektet genom att ta emot rådgivning och agera som ambassadörer eller goda exempel till övriga intresserade stockholmare. Urvalet av hushåll ska avspegla ett ministockholm vad avser kön, hemvist och övriga socio - ekonomiska förhållanden. Projektorganisation Styrande funktion: Beställare Björn Sigurdson (Plan och miljö, Stockholms handlingsprogram mot växthusgaser), Henrik Spovin (Miljöövervakning, Stockholms energirådgivning), Operativ styrgrupp Björn Sigurdson och Henrik Spovin Projektledare Martin Saar Resursägare Jonas Tolf, Enhetschef, avdelning Plan och miljö Referensgrupp: Representanter, cirka 6-8 personer, från konsumentförvaltningen, stadsdelsförvaltningarna och Agenda 21-nätverket med god kännedom om de lokala förhållandena och med kunskaper om konsument- och miljöfrågor. Mottagare: Stockholms handlingsprogram mot växthusgaser - avd för Plan och miljö, samt Stockholms energirådgivning avd Miljöövervakning, Miljöförvaltningen Övrig projektorganisation Interna: Övriga projekt inom Stockholms handlingsprogram mot växthusgaser, Stockholms energirådgivning, stadsdelsförvaltningarna, Konsumentförvaltningen, Miljöbilar i Stockholm, Mobilitetscentrum. Externa: Samarbete kommer att ske med en rak aktörer inom hållbar konsumtion och energi. I dagsläget är samarbete etablerat med: Regionala energikontor/ksl.