Klimat- och energirådgivning till hushåll

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Klimat- och energirådgivning till hushåll"

Transkript

1 Klimat- och energirådgivning till hushåll Bakgrund Målgruppen är stockholmarna och dagens energirådgivning Av Stockholms hushåll bor ca 85 % i flerbostadshus. Merparten av dessa hushåll omfattas idag inte av energirådgivningen. Det finns därför ett stort behov att utveckla nya metoder och hjälpmedel, för att förbättra energirådgivningen för dem som bor i lägenheter. Idag är energirådgivningen i Stockholm inriktad på el och uppvärmning av bostaden och vänder sig i första hand till kommunens villa- och småhusägare. Den behöver breddas och omfatta alla hushåll och all slags energianvändning. Även den dolda så kallade indirekta energin som finns i alla produkter och tjänster, som köps och konsumeras. Vi vet idag att hushållen är den grupp i samhället, som använder mest energi och därmed släpper ut mest växthusgaser i form av koldioxid, som påverkar vårt klimat. Indirekt energi Hushållen släpper idag ut lika mycket koldioxid från indirekt som direkt energi. Den direkta energin känner vi till. Det är den energi som vi använder i själva hushållet, exempelvis för uppvärmning, till bilbränsle och hushållsel. Den indirekta energin däremot är det få som reflekterar över, men den finns dold i alla produkter och tjänster som vi köper och använder. Det är den energi som använts för att producera och distribuerar en vara fram till kund inklusive återvinning. Från gruvbrytning, förädling, tillverkning, transporter och förpackning fram till köp och konsumtion. Energin i oljan ger kraft att driva processer och maskiner under hela tillverkningen, men oljan blir också råmaterial för att tillverka olika komponenter. För att till exempel tillverka en vanlig personbil, går det åt cirka liter olja visar en livscykelanalys presenterad av World Watch Institute ( WWI ), i Washington. Importvaror När man köper en vara som tillverkats i en annan del av världen, kan man inte friskriva sig från den energi som använts och de utsläpp som skett, innan själva köpet. Det spelar egentligen ingen roll var någonstans koldioxidutsläppen sker i Sverige eller Kina. Miljöpåverkan drabbar oss i alla fall som en global klimatförändring. Det betyder att vi redan vid köptillfället tar ett medvetet eller omedvetet första beslut om hur mycket energi och koldioxidutsläpp vi bidrar med och som påverkar växthuseffekten och klimatet. Oljepriset Vår nuvarande ekonomiska tillväxt bygger till stor del på att vi använder fossil energi som olja, gas och kol. Den välfärd, som vi skapat i Sverige och västvälden efter 1945, har vi den billiga oljan att tacka för. Men hur länge kan vi förlita oss på billig olja? Vad händer med oljepriset när "oljepeaken" nås i världen, då efterfrågan blir större än tillgången m a o när oljeproduktionen i världen når sitt maximum? Redan vid ett litet underskott kommer priset på råolja att skjuta i höjden och fördubblas. Tidpunkten för detta ligger närmare än vi kan ana, kanske är vi redan där? Det är den enorma efterfrågan på råolja i Kina och Indien som driver på utvecklingen. Det menar företrädare för oljeindustrin och oberoende forskare från universitet och nationella myndigheter, som kartlagt alla oljekällor i världen och vad som egentligen finns kvar i dem. En av dessa oberoende organisationer heter, ASPO, Association för Study of Peak Oil &Gas, som bildades 1998 och samlar ett hundratal forskare från hela

2 världen. Nuvarande ordföranden heter Kjell Aleklett och är professor i fysik vid Uppsala universitet Deras gemensamma uppfattning är att världens oljereserver är orealistiskt överdrivna. I stort sett ingen oljefyndighet av påtaglig betydelse har upptäckts sen Nordsjöoljan på 1960-talet. Det betyder att priset på råolja kan komma att stiga mycket snabbt till $ per fat, när efterfrågan inte kommer att motsvara tillgången. Något som kommer att ge chockvågor genom hela världsekonomin, några år senare. Det troliga scenariot är en ekonomisk nedgång under många år. Så länge som det tar att ställa om till en ekonomisk hållbar tillväxt, med en begränsad tillgång till billig olja. Ju tidigare man inser allvaret och vidtar åtgärder och planerar för användandet av mindre fossil energi desto bättre rustad är man att klara omställningen till ett resurseffektivt samhälle. Det gäller hushåll, kommuner och länder. Elpriset och hushållsekonomin Innan oljepriset stiger och påverkar vår ekonomi kommer vi också att tvingas att anpassa oss till de höga elpriser som råder i övriga Europa. Björn G Karlsson, professor i energisystem på Linköpings universitet menar att en fördubbling av elpriset är högst troligt inom ett par år. Vi vet också att de svenska hushållen har små marginaler i sin privatekonomi. Enligt en färsk undersökning av försäkringsbolaget Länsförsäkringar, mars 2005, kommer fyra av tio att inte ha råd att bo kvar om deras inkomst minskar med 2000 kr i månaden. En liknande undersökningen från Föreningssparbanken, i maj 2005, pekar åt samma håll. De svenska hushållen kommer vare sig de vill eller inte att bli tvingade att betala allt mer för sin energi, både den direkta och indirekta. Projektet Klimat- och energirådgivning till hushåll är ett försök att utveckla metoder och hjälpmedel för att påverka hushållen i Stockholm att ändra sin konsumtion och livsstil, så att den blir mer resurssnål, och leder till mindre utsläpp av växthusgaser. På köpet hoppas vi kunna hjälpa hushållen till en bättre ekonomi och en höjd livskvalitet. Syfte - Utveckla och pröva metoder för att öka kunskapen och handlingsberedskapen hos hushållen till en energieffektiv och miljöanpassad livsstil. - Sprida goda exempel om hur hushållen kan minska sina utsläpp med 0,1 ton per person/år, för att koldioxidmålet 2,7 ton per stockholmare/år ska uppnås år Klimat- och energirådgivning till hushåll omfattar all konsumtion inkl el, värme och transporter. En avgränsning vad gäller konsumtion kan komma att göras under projektets planeringsfas i samråd med de deltagande hushållen. Max 50 hushåll kommer att medverka varav fem hushåll är kända stockholmare. Alla hushåll kommer att få personlig rådgivning under hela projektet. Vidurvalet av familjerna/hushållen eftersträvar vi både en spridning geografiskt inom Stockholm och en socioekonomisk spridning med olika typhushåll. Mål 1. Att utveckla en energi- och koldioxiddatabas sk växthusgasprofil, där det är möjligt att mäta energianvändning och klimatpåverkan från olika vardagsaktiviteter och hushållens konsumtion. 2. Att ge stöd, kunskaper och personlig rådgivning till 50 utvalda hushåll kring en energieffektiv och miljöpositiv livsstil. 3. Att sprida våra erfarenheter från projektet till en bredare allmänhet och ge alla stockholmare en klimat- och energiinformation med utgångspunkt från konsumtion och livsstil, med de utvalda 50 hushållen som goda exempel.

3 Aktiviteter I samarbete med stadsdelsförvaltningarna inbjuds 2-3 hushåll per stadsdel, för att göra en energi- och koldioxidprofil. Det betyder att vi under tre månader registrerar alla inköp och vardagsaktiviteter i varje hushåll och mäter hushållens nuvarande utsläpp av växthusgaser och energianvändning. Resultatet av denna första mätning blir hushållets aktuella växthusgasprofil. Därefter får dessa hushåll under ett år en personlig rådgivning om energi och ekonomi, information med inbjudningar till olika arrangemang, aktiviteter och aktioner, där vi på olika sätt visar att det går att minska sina förbrukning av direkt och indirekt energi. Ett år senare gör vi sedan en eftermätning, under tre månader, av hushållens växthusgasprofil, för att verifiera om vi lyckats minska utsläppen och om ni kunnat påverka hushållens konsumtion och livsstil. Hushållen, som vi väljer ut, ska vara olika typhushåll efter boendeform och kunna tjäna som inspiration för andra. Vi vill få fram bra exempel på hur man kan förändra konsumtionsmönster och livsstil i ett hushåll. Genom kommunikationsinsatser och vidareinformation under projektets gång hoppas vi kunna sprida de goda exemplen till alla stockholmare på arbetsplatser, på skolor och i hemmen. - Fastställa urvalskriterier för ett mini-stockholm med 50 hushåll varav 5 hushåll med kända stockholmare. - Utveckla formulär, checklistor och annat material för att genomföra projektet utifrån befintligt databas för indirekt energianvändning för olika aktiviteter i hushållet framtagen av FOI / KTH. Databasen för indirekt energi kompletteras med värden för utsläpp av växthusgaser från fossil energi med hänsyn taget till olika energimixer som gäller i Sverige, Europa och övriga världen. - Testa projektupplägget hos 3-4 utvalda familjer och samtidigt ge rådgivning kring direkt energianvändning och inhämta fakta kring denna. - Kontakta lokal media och andra intressenter för samarbete under hela projekttiden. Möjlighet för media att bevaka och rapportera hur det går för familjerna som deltar i projektet inkl olika arrangemang. - Rekrytera ett 50- tal hushåll genom Agenda 21-nätverket och annonsering i Mitt i tidningarna. Detta kombineras med annan press- och mediabearbetning. Om behov finns kommer vi att göra kompletterande rekryteringsaktiviteter. - Urval och besök av varje hushåll för genomgång av projektet. Miljöförvaltningens åtagande och de förväntningar vi har på hushållen deltagande, omfattning, ansvar etc. - Hushållen noterar alla sina inköp under tre månader, samlar kvitton och för dagbok över olika vardagsaktiviteter, där utsläpp av koldioxid förekommer. - Fastställa nuvarande utsläpp av växthusgaser under ett år för den direkta och indirekta energianvändningen för varje hushåll med hjälp av FOIs databasprogram. Kvitton och andra uppgifter skickas till oss och som vi sen matar in i databasen. - Besluta om ambitionsnivå, tillsammans med resp. hushåll på vilket sätt hushållet kan minska sina koldioxidutsläpp. Detta sker med utgångspunkt från hushållets växthusgasprofil. - Löpande kontakt och återkoppling med de utvalda hushållen minst en gång varje månad under 1 år, telefon, brev, Internet och SMS etc. - Bjuda in hushållen till gemensamma erfa-träffar och kortseminarier om att tänka, göra och välja rätt, för att minska koldioxidutsläppen. Plus ett dussin arrangemang och aktiviteter tillsammans med stadsdelförvaltningarna. - Förbereda och uppmuntra de utvalda hushållen att bli ambassadörer för en klimatvänligare livsstil gentemot andra stockholmare. - Ambassadörsaktiviteter genomförs lokalt i samarbete med Agenda 21- nätverket i staden. - Marknadsföring av projektet/hushållens insatser under hela projekttiden genom mediabearbetning och annonser. Inbjudan till reportage, utskick av artiklar och pressreleaser.

4 - Avstämning och resultatutvärdering av projektet sker efter ett år, då eftermätningen genomförts. Eftermätningen av växthusgasprofilen sker under tre månader, då hushållen återigen får samla kvitton och föra dagbok över sina inköp och aktiviteter. - Rapport med slutsatser hur man kan gå vidare och fortsätta påverka alla hushåll i Stockholm. Tidplan År År År Projektplan, och förberedelser Vår Fastställa urvalskriterier och utveckla formulär, Vår checklistor etc. Testa projektupplägget. Maj-juni Kontakta media och intressenter Annonsera efter & rekrytera hushåll. Pressbearbetning augusti Urval och besök av hushåll augusti oktober Inventering av indirekta och direkta koldioxidutsläpp för att fastställa hushållens aktuella växthusgasprofil Augusti! februari Löpande kontakt med hushållen och återkoppling Oktober! hela året Februari Bjuda in hushållen till erfa-träffar och olika evenemang Februari! Utbildning av hushållen till ambassadörer, spridning hela året Vår av det goda exemplet till övriga stockholmare genom olika evenemang Marknadsföring av projektet Maj hela året Vår Februari Besök hos hushållen, kontakt via mail, brev och telefon. Avstämning och resultatutvärdering. Bearbetning av massmedia Delrapport Maj hela året Vår Vår Juni aug Egna nyckeltal: Hur många av exempelhushållen som: ändrar sitt köp- och vardagsbeteende, när de blir medvetna om olika varors innehåll av indirekt energi och utsläpp av koldioxid från fossil energi. börjar köpa hela råvaror och sedan tillagar maten så att mindre indirekt och direkt energi används. börjar köpa mindre färdiglagad och mat som halv- och helfabrikat. minskar andelen inköp av flygimporterade matvaror. oftare väljer kollektivtrafik, cykel eller promenerar i stället för använder egen bil. minskar sin förbrukning av tvätt- och diskmedel. använder mindre direkt energi (el och värme) resp. vatten. förändrar sina semester och fritidsvanor när det gäller resor. ökar andelen köp av varor av bättre kvalitet och med längre livslängd. börjar återanvända, reparera och handla second-hand.

5 Tänkt dokumentation och spridning av projektet Dokumentation av resultatet från samtliga hushåll som deltar, vid projektets start och avslut, sammanställs och utvärderas i en rapport, där bland annat resultatet utifrån nyckeltalen redovisas. Den existerande växthusgasprofilen utvecklas med data som kommer ut ur projektet. Webbplatsen utvecklas med erfarenheter från projektet. Den nuvarande webbplatsen för energirådgivningen utvecklas med hjälp av projektet som kan användas av konsumentrådgivningen och Agenda 21. Tanken är att de deltagande hushållen ska sprida kunskap och inspiration om klimatåtgärder till andra stockholmshushåll under projektets gång genom lokala möten och genom massmedia. Spridning av information till all massmedia om den nya och förbättrade webbaserade växthusgasprofilen. Kunskapsspridning till samarbetspartners inom Stockholms klimatnätverk, energirådgivare/regionala energikontor, Klimatkommunerna, Ekokommunerna, med flera. Exempelhushållen deltar direkt i projektet genom att ta emot rådgivning och agera som ambassadörer eller goda exempel till övriga intresserade stockholmare. Urvalet av hushåll ska avspegla ett ministockholm vad avser kön, hemvist och övriga socio - ekonomiska förhållanden. Projektorganisation Styrande funktion: Beställare Björn Sigurdson (Plan och miljö, Stockholms handlingsprogram mot växthusgaser), Henrik Spovin (Miljöövervakning, Stockholms energirådgivning), Operativ styrgrupp Björn Sigurdson och Henrik Spovin Projektledare Martin Saar Resursägare Jonas Tolf, Enhetschef, avdelning Plan och miljö Referensgrupp: Representanter, cirka 6-8 personer, från konsumentförvaltningen, stadsdelsförvaltningarna och Agenda 21-nätverket med god kännedom om de lokala förhållandena och med kunskaper om konsument- och miljöfrågor. Mottagare: Stockholms handlingsprogram mot växthusgaser - avd för Plan och miljö, samt Stockholms energirådgivning avd Miljöövervakning, Miljöförvaltningen Övrig projektorganisation Interna: Övriga projekt inom Stockholms handlingsprogram mot växthusgaser, Stockholms energirådgivning, stadsdelsförvaltningarna, Konsumentförvaltningen, Miljöbilar i Stockholm, Mobilitetscentrum. Externa: Samarbete kommer att ske med en rak aktörer inom hållbar konsumtion och energi. I dagsläget är samarbete etablerat med: Regionala energikontor/ksl.

Miljömiljarden Projektbeskrivning

Miljömiljarden Projektbeskrivning Stadsledningskontoret F i n a n s a v d e l n i n g e n M i l j ö e n h e t e n Miljömiljarden Projektbeskrivning Sid 1 (8) 2004-09-27 1. Nämnd / bolagsstyrelse Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2. Samordningsansvarig:

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

För lite eller för mycket olja?

För lite eller för mycket olja? För lite eller för mycket olja? De fossila bränslena är till stor del boven i dramat om växthuseffekten och hotet mot vårt klimat. Vi har under några hundra år släppt ut kol (CO 2 ) som det tagit naturen

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Allmänheten och växthuseffekten 2006 Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Förbättra välfärden och de kommunala verksamheterna X En indirekt effekt för hushållen är en bättre ekonomi och en förhöjd livskvalitet.

Förbättra välfärden och de kommunala verksamheterna X En indirekt effekt för hushållen är en bättre ekonomi och en förhöjd livskvalitet. Steg Aktivitetens inriktning Steg A Aktiviteten bidrar till kommunfullmäktiges beslutade inriktningsmål. Markera de två inriktningsmål som aktiviteten främst främjar : Förbättra välfärden och de kommunala

Läs mer

Projektplan Utsläpp av växthusgaser

Projektplan Utsläpp av växthusgaser 1(5) Vår referens Göran Jansson Bo Persson Projektplan Utsläpp av växthusgaser 1. Bakgrund I verksamhetsplanen för Miljösamverkan Skåne 2005-2007 anges att ett delprojekt Utsläpp av växthusgaser skall

Läs mer

Förslag till verksamhetsplan för Klimataktion Stockholm 2014

Förslag till verksamhetsplan för Klimataktion Stockholm 2014 Förslag till verksamhetsplan för Klimataktion Stockholm 2014 Klimataktion Stockholms verksamhet utgår från riksorganisationen Klimataktions plattform, stadgar och beslut fattade av dess årsmöte. Verksamhetsplanen

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och

Läs mer

Hållbara familjer i Gävle

Hållbara familjer i Gävle 2008-08-21 Sid 1 (6) Projektbeskrivning Hållbara familjer i Gävle Ö V E R G R I P A N D E P L A N E R I N G Kommunledningskontoret, 801 84 Gävle, Sverige Besöksadress Drottningg 22 Tfn 026-17 80 00 (vx),

Läs mer

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten.

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Bakgrund till projektet Den ekologiska krisen, klimatkrisen, energikrisen och den ekonomiska Vi ser att dessa kriser hänger ihop och att lösningarna på dem

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

SWEDEN ANALYS AV OLJEPRISET, PRODUKTION, KONSUMTION IDAG OCH I FRAMTIDEN

SWEDEN ANALYS AV OLJEPRISET, PRODUKTION, KONSUMTION IDAG OCH I FRAMTIDEN SWEDEN N AT U R A L A S S E T S A B ANALYS AV OLJEPRISET, PRODUKTION, KONSUMTION IDAG OCH I FRAMTIDEN VÄRLDSPRODUKTION OCH KONSUMTION AV RÅOLJA 120 000 100 000 Produktion Oljebehov (Per dag i miljoner

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

ClueE: De boendes perspektiv

ClueE: De boendes perspektiv Hushåll ClueE: De boendes perspektiv Marie Thynell, Docent Freds och utvecklingsforskning, Globala studier, GU Hushåll Boendes förbrukning och inställning till hushållsel Individuell mätning av varmvatten

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Framtagen av Länsstyrelsen i Skåne län 2012 Foton: Roza Czulowska och Björn Olsson Energihushållning är allas

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Tillsyn som motor för energieffektivisering. Jessica Berggren Miljöförvaltningen Stockholm Avd Plan & miljö

Tillsyn som motor för energieffektivisering. Jessica Berggren Miljöförvaltningen Stockholm Avd Plan & miljö Tillsyn som motor för energieffektivisering Jessica Berggren Miljöförvaltningen Stockholm Avd Plan & miljö Energimyndigheten Energimyndigheten föreslår att energi utpekas som en övergripande miljömålsfråga

Läs mer

Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn

Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn Åsa Hill Charlotta Hedvik Miljöförvaltningen Stockholm Disposition Inledning Miljöbalken Utbildning av inspektörer och chefer Tillsynen ska säkerställa

Läs mer

SLUTRAPPORT FÖR Klimatinformation till fastighetsägare och lägenhetsinnehavare ansökan till Stockholms Klimatinvesteringsprogram 2004.

SLUTRAPPORT FÖR Klimatinformation till fastighetsägare och lägenhetsinnehavare ansökan till Stockholms Klimatinvesteringsprogram 2004. SID 1 (98) Till Stockholms stadsledningskontor Finansavdelningen, Klimp SLUTRAPPORT FÖR Klimatinformation till fastighetsägare och lägenhetsinnehavare ansökan till Stockholms Klimatinvesteringsprogram

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA AVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-05-08 Handläggare: Solveig Nilsson Telefon: 08-508 04 052 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2013-06-13

Läs mer

Öka andelen förnybar energi

Öka andelen förnybar energi RÅDSLAG VÅRT KLIMAT K L I M A T F R Å G A N Ä R VÅ R T I D S Ö D E S F R Å G A att hindra den globala upp värmningen är avgörande för framtidens livsvillkor. Om temperaturen fortsätter att stiga i samma

Läs mer

Dags för uppföljning av Smart Energi

Dags för uppföljning av Smart Energi Sida 1(5) Miljönämnden Datum 2013-04-02 Diarienummer MN 38-2013 Smart energi 2013 Kommunstyrelsen Dags för uppföljning av Smart Energi Ni är en av de 67 aktörer som skrivit under Klimatstrategin för Västra

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL

Läs mer

Energimyndigheten.

Energimyndigheten. ASPO SVERIGE onsdag 25 maj 2016 E-post info@asposverige.se www.asposwerige.se Energimyndigheten. transportstrategi@energimyndigheten.se Strategi för omställningen av transportsektorn, Energimyndigheten.

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Är en global hållbar värld en utopi?

Är en global hållbar värld en utopi? Presentation Är en global hållbar värld en utopi? Ordf ASPO Sverige som ett internationellt nätverk med 10.000 tals forskare, opinionsbildare och politiker. Skriver på bloggen www.asposverige.se. Är civilekonom,

Läs mer

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi Gröna, smarta Haninge Klimatstrategi Haninge kommun arbetar för ett hållbart samhälle. För att ta de rätta stegen, göra kloka vägval måste vi veta var vi befinner oss och i vilken riktning vi bör gå. Syftet

Läs mer

AGENDA. Välkomna till den pågående RUS-processen. Tomas Stavbom, chef regionalutveckling, Regionförbundet Uppsala län

AGENDA. Välkomna till den pågående RUS-processen. Tomas Stavbom, chef regionalutveckling, Regionförbundet Uppsala län AGENDA Välkomna till den pågående RUS-processen Tomas Stavbom, chef regionalutveckling, Regionförbundet Uppsala län Johan Edstav, styrelseordförande, Regionförbundet Uppsala län Hur når vi ett fossilbränslefritt

Läs mer

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015 UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN Fyrisöverenskommelsen 2015 Nedanstående klimatavtal har förhandlats fram vid Fyrisskolans COP21-förhandling den 3-10 december 2015. Avtalet kommer att ersätta Kyotoprotokollet

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi 2 Energihushållning är allas ansvar Energieffektiviseringar leder till minskad användning av energi och därmed indirekt till minskade utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Konsumtionens klimatpåverkan

Konsumtionens klimatpåverkan Konsumtionens klimatpåverkan Eva Ahlner Naturvårdsverket Klimat och konsumtion i Östergötland Linköping 31 mars 2010 Shopping en (hållbar) livsstil? Svenska miljömål för Svenska miljömål för ett effektivare

Läs mer

Dela läslust projektplan

Dela läslust projektplan Dela läslust projektplan Projektets syfte Projektet syftar till att biblioteken i Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala och Värmlands län ska utveckla sin läsfrämjande och litteraturförmedlande verksamhet så att

Läs mer

Eftermiddagens program

Eftermiddagens program Eftermiddagens program 13.00-13.30 Inledning 13.30-14.30 Miljö och klimat 14.30-15.00 Fika 15.00-15.30 Energi 15.30-16.30 Energieffektivisering 16.30-16.50 Goda exempel 16.50-17.00 Avslutning och Utvärdering

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. Du är ingen miljöbov för att du

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

Hushållsfakta. Rapporten skapad: 14:59:33 Typ av inloggning: Unika användarnamn Startar:

Hushållsfakta. Rapporten skapad: 14:59:33 Typ av inloggning: Unika användarnamn Startar: Hushållsfakta 2005-10-26 Rapporten skapad: 14:59:33 Typ av inloggning: Unika användarnamn 2005-09-28 Startar: 11:53:08 Stänger: Inget datum Antal frågor: 82 Antal påbörjade svar: 72 Antal kompletta svar:

Läs mer

Checklista för Europeiska Trafikantveckan

Checklista för Europeiska Trafikantveckan 1(5) Checklista för Europeiska Trafikantveckan Se denna checklista som ett stöd i planering och genomförande av Europeiska Trafikantveckan och/eller I stan utan min bil!. Checklistan är alltså inget facit

Läs mer

Energiförsörjningens risker

Energiförsörjningens risker Energiförsörjningens risker Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Riskkollegiets seminarium, ABF-huset Stockholm 9 November 2010 Dr Mikael Höök Globala Energisystem, Uppsala Universitet

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING AVSIKTSFÖRKLARING GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Utbildningsförvaltningen i Malmö stad, Malmö högskola och Naturskyddsföreningen har idag undertecknat denna

Läs mer

Klimatsmart Affärssmart

Klimatsmart Affärssmart Klimatsmart = Affärssmart FAS 2 Viktiga steg till stärkta affärer! - med hållbarhet i fokus! Frågeformulär för djupintervjuer I samverkan med: IUC Norrbotten, LTU Affärsutveckling (f d Centek) och Almi

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Så påverkar vår konsumtion av mat, boende, transporter och prylar vår globala miljö - exempel från sex skånska kommuner Malmö 26 oktober, 2012

Läs mer

Arrangemang av attitydförändringsaktiviteter omkring sol-och pelletssystem

Arrangemang av attitydförändringsaktiviteter omkring sol-och pelletssystem Nätverk för Förnybar Värme Arrangemang av attitydförändringsaktiviteter omkring sol-och pelletssystem Augusti 2012 Nätverk för Förnybar Värme Inledning Den här handboken syftar till att vara till hjälp

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

SKA STÄDERNA BLI LÖSNINGEN PÅ KLIMATKRISEN?

SKA STÄDERNA BLI LÖSNINGEN PÅ KLIMATKRISEN? SKA STÄDERNA BLI LÖSNINGEN PÅ KLIMATKRISEN? 2016-12-12 Av: Vattenfall Världens städer växer så det knakar och minst femtio städer säger att de i framtiden kommer att vara helt förnybara. Redan idag lever

Läs mer

Klimatcirkel. Fossilfritt Västmanland Förbundet Agenda 21 i Västmanland. www.fa21.se 0220-395 98 kansliet@fa21.se. Studiehandledning.

Klimatcirkel. Fossilfritt Västmanland Förbundet Agenda 21 i Västmanland. www.fa21.se 0220-395 98 kansliet@fa21.se. Studiehandledning. Studiehandledning September 2008 Klimatcirkel Resor Konsumtion Boende Fossilfritt Västmanland Förbundet Agenda 21 i Västmanland www.fa21.se 0220-395 98 kansliet@fa21.se Förord Klimatcirkel Växthuseffekten

Läs mer

Sammanfattande beskrivning

Sammanfattande beskrivning Projektnamn: Lokalt klimatarbete, regionalt lärande och färdplaner mot en koldioxidsnål ekonomi Programområde: Östra Mellansverige Ärende ID: 20200666 Sammanfattande beskrivning För att påskynda arbetet

Läs mer

Miljöutredning för vår förening

Miljöutredning för vår förening 04.1 Miljöutredning Miljöutredning för vår förening datum 2014-09-30 Sida 1 av 6 Introduktion I detta dokument redovisas ett antal frågor som är till för att hjälpa er i arbetet med att ta fram en miljöutredning.

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Gröna exempel från Växjö kommun

Gröna exempel från Växjö kommun Gröna exempel från Växjö kommun Jönköping 27 september 2013 Jan Johansson, energiplanerare Fossila koldioxidutsläpp i Växjö, ton/inv 5,0 4,5 4,0-41 % 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 TOTALT Transporter Uppvärmning

Läs mer

Den snabba guiden till Värmlandsstrategin

Den snabba guiden till Värmlandsstrategin Den snabba guiden till Värmlandsstrategin 2014 2020 En strategi för hela Värmland Kontakter på Region Värmland: Madeleine Norum, processledare, 054-701 11 20 madeleine.norum@regionvarmland.se Bo-Josef

Läs mer

CELLS 527167-LLP-1-2012-1-HU-GRUNDTVIG-GMP This project has been funded with support from the European Commission

CELLS 527167-LLP-1-2012-1-HU-GRUNDTVIG-GMP This project has been funded with support from the European Commission An#online#system#for#managing#Topics#and#Actions#and#basic# household#data#for#a#generic#ecoteam#program# Concept# GAPHouseholdprogramscollectbasichouseholddata,suchassizeofhousehold,typeof home,typeofheatingsystemetc,aswellasactionsintopicslikegarbage,water,energy

Läs mer

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Energiremisseminarium 30/8 2004. www.goteborg2050.nu

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Energiremisseminarium 30/8 2004. www.goteborg2050.nu www.goteborg2050.n u Solstad Göteborg 2050 Johan Swahn och Elin Löwendahl, Chalmers Hans Eek, Göteborg Energi Projektet (I) Utvecklar hållbara långsiktiga framtidsbilder (scenarier, visioner) som bidrag

Läs mer

En presentation av oljesaneringsprodukten

En presentation av oljesaneringsprodukten En presentation av oljesaneringsprodukten Marin AB Telegrafgränd 5 111 30 Stockholm T +46702834528 info@celpur.eu http://www.celpur.eu Marin AB Presentation av oljesaneringsprodukten Bakgrund Det världsomfattande

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Den svenska miljöopinionen. - utveckling och läget idag. Johan Martinsson Statsvetenskapliga institutionen, Göteborg universitet

Den svenska miljöopinionen. - utveckling och läget idag. Johan Martinsson Statsvetenskapliga institutionen, Göteborg universitet Den svenska miljöopinionen - utveckling och läget idag Johan Martinsson Statsvetenskapliga institutionen, Göteborg universitet Varför studera miljöopinionen? Stöd för miljöpolitik viktig del för framgångsrik

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Utredningen för fossilfri fordonstrafik Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

Utvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning. Energiteknik Systemanalys.

Utvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning. Energiteknik Systemanalys. Utvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning Energiteknik Systemanalys SP Rapport 2 Innehållsförteckning 1.Bakgrund och sammanfattning...3 2.Metod...4

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER En del av verktyget: www.seeeffect.se SeeEffect har utvecklats i samarbete mellan Interactive Institute - Swedish ICT och Håll Sverige Rent. Projektet finansieras av Energimyndigheten.

Läs mer

Ansökan om investeringsmedel för klimatåtgärder. Bilaga 7. Bromma stadsdelsförvaltning

Ansökan om investeringsmedel för klimatåtgärder. Bilaga 7. Bromma stadsdelsförvaltning Ansökan om investeringsmedel för klimatåtgärder 2017 Bilaga 7 Ansökan om investeringsmedel för klimatåtgärder Bromma stadsdelsförvaltning 2017 Ansökan. Bilaga x Sida 1 (3) 2016-10-04 ANSÖKAN OM INVESTERINGSMEDEL

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Allmänheten och klimatförändringen 2009

Allmänheten och klimatförändringen 2009 Allmänheten och klimatförändringen Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder, konsumtionsbeteenden och företagens ansvar RAPPORT NOVEMBER Beställningar Ordertel:

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Frossa en brännhet klimatfars

Frossa en brännhet klimatfars Introduktion till Frossa en brännhet klimatfars Vi kommer från Teater Barbara och vi heter Johan Ehn, Anders Jansson och Carina Jingrot. Vi är skådespelare i pjäsen FROSSA en brännhet klimatfars. Föreställningen

Läs mer

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten 1 Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 4 2.1 Regional referensgrupp

Läs mer

PROJEKT HÄLSOSAMT ÅLDRANDE

PROJEKT HÄLSOSAMT ÅLDRANDE Äldreomsorgskontoret PROJEKT HÄLSOSAMT ÅLDRANDE Delrapport 060915 Projektledare Ann-Christine Mohlin 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan 1. INLEDNING 3 2. PROJEKTORGANISATION 3 3. SYFTE 3 4. MÅL 3 5. METOD

Läs mer

#räddaplaneten. Ämne: Geografi Årkurs: 8 Lärare Sofie Lennman. Inledning/Syfte

#räddaplaneten. Ämne: Geografi Årkurs: 8 Lärare Sofie Lennman. Inledning/Syfte #räddaplaneten Inledning/Syfte Ämne: Geografi Årkurs: 8 Lärare Sofie Lennman Titta runt omkring dig så kommer du se en massa saker som tillverkats, en stol, en mobil eller kläder. Aldrig tidigare i historien

Läs mer

Global Week 2014 Kommunikationsplan

Global Week 2014 Kommunikationsplan Sida: 1 (9) Global Week 2014 Kommunikationsplan Sida: 2 (9) Innehåll Bakgrund... 3 Projektidé Global Week 2014... 3 Kommunikations- och aktivitetsplan... 3 Kommunikationsmål... 4 Målgrupper... 5 Kommunikationens

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN

BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN Reviderad -24 november 2014 BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN Stadsbyggnadskontoret har tagit fram en arbetsprocess för hur det sociala perspektivet ska beaktas i planprocesser och sedan årsskiftet 2013/2014

Läs mer