Systematiskt kvalitetsarbete. Utvecklings och stödenheten 2014/2015

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete Utvecklings och stödenheten 2014/2015

2 Enhetens utvecklingsarbete kring prioriterade mål Utvecklings och stödenheten (USE) ska stödja, följa upp, utvärdera och utmana utveckling i kommunal för, grund och grundsärskola. Inom förskolan arbetar verksamhetsutvecklare samt ett förskoleteam med förskolepsykolog och specialpedagoger. Deras uppdrag är att utbilda, handleda och stödja arbetslagen i arbetet i barngrupperna. Inom skolan arbetar verksamhetsutvecklare. Deras uppdrag är såväl att initiera som att 1 stödja utvecklingsarbetet ute på skolorna. Dels med fokus på IKT men även mer generellt. Skolpsykologerna ingår även i elevhälsoteamen ute på skolorna och får sina uppdrag av rektorerna. Genom att bidra med sin kunskap inom psykologins olika områden verkar de för att främja elevers utveckling och lärande och förebygga psykisk ohälsa. De centrala 2 specialpedagogerna, med ett övergripande uppdrag inom skola och Skoldatatek, medverkar i utvecklingen av kommunens elevhälsoarbete där det främjande och förebyggande arbetet betonas. Tal och hörselpedagogerna arbetar kommunövergripande på uppdrag av rektorerna. I det systematiska kvalitetsarbetet handlar det om att få fatt i rätt utvecklingsområden vid rätt tidpunkt det vill säga initiera och utmana men också drivas av det utvecklingsarbete som sker ute på förskolor och skolor utifrån deras prioriterade mål för läsåret. Tidigare satte USE egna prioriterade mål men sedan två år tillbaka formuleras istället prioriterade strategier utifrån de politiska verksamhetsmålen. Nedan följer en sammanställning för läsåret 2014/2015. Politiskt verksamhetsmål Strategier Den pedagogiska verksamheten stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande. (Fsk) Ökad samverkan mellan verksamhetsutvecklarna i förskolan och förskoleteamet i syfte att samverka kring utvecklingsområden inom förskoleverksamhet och pedagogisk omsorg. Dela och lära, presentera yrkesspecifika metoder inom förskoleteamet för att ha en större kunskap om de olika professionernas metoder och lättare kunna identifiera specialpedagogiska/psykologiska behov i verksamheten och erbjuda rätt stöd till pedagogerna. Verksamhetsutvecklarna erbjuder i samverkan med förskolecheferna relevanta utbildningar utifrån angelägna utvecklingsområden. Utbildningsinsatserna följs upp i nätverk. Verksamhetsutvecklarna erbjuder i samverkan med pedagoger och förskolechefer pedagogisk handledning, litteratur och lärsamtal i arbetslag och lärgrupper. 1 Informations och kommunikationsteknik 2 Övergripande verksamhet som arbetar med IT och specialpedagogik

3 Den pedagogiska dokumentationen utgör underlag för analys av verksamheten och det enskilda barnets utveckling och lärandeprocesser. (Fsk) Verksamhetsutvecklarna gör riktade insatser för att 3 implementera den nya versionen av Pluttra och växla över till ipad som huvudverktyg. Förskoleteamet fördjupar sig inom pedagogisk dokumentation och hur den samverkar med arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Verksamhetsutvecklarna arbetar med ett utbildningspaket på Björkängens förskola i syfte att få in systematiskt kvalitetsarbete som en naturlig del i vardagsarbetet. Verksamhetsutvecklarna i samverkan med verksamhetschef, enhetschef USE och förskolecheferna fördjupar kunskaperna om systematiskt kvalitetsarbete. Förskoleteamet samverkar med alla förskolechefer för att öka enheternas kompetens om barns utveckling och behov. (Fsk) Den pedagogiska lärmiljön är interkulturell och säkerställer alla barns språkutveckling. (Fsk) Undervisningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. (Skola) Arbeta fram en mall för gemensamma uppstartssamtal (förskoleteam, förskolechefer, verksamhetsutvecklare) för verksamheterna fr o m ht 15. Specialpedagog och verksamhetsutvecklare tillsammans föreläser i fyra förskolor som har interkulturell mångfald som prioriterad strategi i kvalitetsarbetet 14/15. Tal och hörselpedagogerna vidareutvecklar rutiner för samverkan med skolsköterskorna. Specialpedagogerna tar fram en handlingsplan för arbetet kring elever med specifika läs och skrivsvårigheter samt utbildar pedagoger inom ämnet. Specialpedagog tar fram en handlingsplan för uppföljning av elever som har extern skolplacering. Specialpedagog i Skoldatateket tar tillsammans med verksamhetsutvecklare för IKT fram en enkel modell för dela och lära, information och kommunikation, arbetsnamn Pedagog Härryda. Verksamhetsutvecklare och Specialpedagog i Skoldatateket arbetar med riktade utbildningspaket inom IKT för en ökad likvärdighet mellan och inom enheterna. Skolpsykologerna förtydligar uppdraget när det gäller balansen mellan konsultation och utredning genom att följa upp arbetet under året, vilken nytta det gjort för elevernas skolsituation. 3 Digitalt verktyg för dokumentation, kommunikation och information i förskolan

4 Skolpsykologerna bygger upp en föreläsningsbank (ångest/stress/depression, grupputveckling samt lågaffektivt bemötande). Stimulans och stöd utformas inom ordinarie verksamhet i allt högre grad. (Skola) Allmän och riktad information kring tal och hörsel på Fronter för att nå ut till pedagogerna. Tal och hörsel har bokningsbar eftermiddagstid för att erbjuda praktisk IKT handledning till pedagoger för att eleverna ska få ökad tillgång till alternativa verktyg. Specialpedagog i Skoldatateket tillsammans med verksamhetsutvecklare för IKT förbättrar rutiner för användande av alternativa verktyg samt förankrar dessa hos alla på enheterna. Skolpsykologerna verkar för att implementera Nivå 1 (Aspeflo) grundläggande inkluderande arbetssätt inom elevhälsan i varje ped område genom ett långsiktigt arbete 4 med att implementera CPS. Måluppfyllelse USE strategier under läsåret kan sammanfattas under temat Från individ till system från system till individ ; det hälsofrämjande och förebyggande utvecklingsarbete som sker på såväl generell som specifik nivå och hur det samverkar för en högre måluppfyllelse i verksamheterna. Arbetet sammanfattas utifrån rubrikerna systematiskt kvalitetsarbete och pedagogisk dokumentation, lärmiljö, extra anpassning och särskilt stöd, likvärdighet samt övergång och samverkan. De strategier som inbegriper flera av rubrikerna eller inte direkt kan placeras under någon av dem, presenteras under rubriken utbildning och nätverk. Enheten har verkat för att dela och lära i olika sammanhang. Allt utvecklingsarbete utgår från styrdokumenten för förskola och skola, vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, utgår från helhetsidén Rötter och vingar samt identifierade behov i verksamheterna. Systematiskt kvalitetsarbete och pedagogisk dokumentation Under året har förskoleteamet arbetat fram och presenterat en mall för orienteringssamtal för samtliga förskolechefer. Syftet med dessa samtal är att tillsammans hitta utvecklingsområden och behov av specifika insatser från förskoleteamet och verksamhetsutvecklarna i förskolornas verksamhet. Intresset hos förskolecheferna har varit stort. Utvärdering kommer att ske efter alla genomförda samtal för att bedöma nyttan av dem och hur fortsatta samtal ska utformas och tidsmässigt genomföras. 4 Syftet med collaborative problem solving (CPS) är att skapa goda/hjälpande relationer mellan elev och pedagog

5 Förskoleteamet har reviderat handlingsplanen för barn i behov av särskilt stöd i samråd med förskolecheferna i syfte att göra den tydligare och mer lättarbetad. Handlingsplanen är nyligen introducerad för förskolecheferna och har inte varit möjlig att utvärdera ännu. Verksamhetsutvecklarna i förskolan har genomfört en utbildningsinsats på Björkängens förskola med syfte att pedagogisk dokumentation och lärplattformen Pluttra skall bli en sammanlänkade helhet i det systematiska kvalitetsarbetet. Enligt uppföljning och utvärdering har insatserna varit verksamma. Insatsen mattades av under våren då några av de deltagande pedagogerna bytte arbetsplats. Fortsatta insatser och tid behövs för att se resultatet i den pedagogiska dokumentationen. Samverkan har skett mellan verksamhetschef, enhetschef, verksamhetsutvecklare och förskolecheferna för att få en ökad kunskap kring det systematiska kvalitetsarbetet. Många olika perspektiv och komplexiteten gällande uppdraget har lyfts fram i gruppen och behovet av att fortsätta fördjupa sig inom detta område är angeläget för att få en samsyn. 5 Enheten har även i år ansvarat för planering och organisation av årets lärstämma och barn 6 och elevhälsodag. Lärstämman hade rubriken Härryda delar och lär med valbara fokusområden; forskning för klassrummet, interkulturella möten, lärmiljö och lärprocesser, matematik och naturvetenskap, möten och förhållningssätt samt språkutvecklande undervisning. I år var majoriteten av föreläsarna pedagoger från Härrydas skolor och förskolor. I utvärderingen kunde vi se att pedagogerna i hög grad var nöjda med såväl teman som innehåll och att man såg en tydlig koppling till enheternas systematiska kvalitetsarbete. Årets barn och elevhälsodag hade rubriken Från individ till system där vi valde att ha lite extra fokus på det medicinska perspektivet i elevhälsoarbetet. Utvärderingen visar att innehållet känts angeläget och deltagarna lyfter framför allt fram det värdefulla i att få möjlighet att sitta i samtal med andra inom elevhälsan och därigenom utveckla samverkan både utifrån de olika perspektiven och inom de egna teamen. Lärmiljö Utifrån läroplanens riktlinjer, kunskap om barns språk samt Skolinspektionens föreläggande 2015 om att Härryda kommuns förskolor behöver vidta åtgärder gällande interkulturellt arbete och modersmål har arbetet med verksamhetsmålet den pedagogiska lärmiljön är interkulturell och säkerställer alla barns språkutveckling varit betydelsefullt. En föreläsning 7 har hållits på lärstämman tillsammans med pedagog från Välkomsten kring interkulturella möten och migration. Specialpedagog och verksamhetsutvecklare har också hållit föreläsningar för sammanlagt åtta förskolor kring flerspråkighet/interkulturellt förhållningssätt. I samband med föreläsningarna visade pedagogerna intresse för området men de upplevs behöva fortsatt stöd i hur de kan ta till vara på barns kulturella skillnader och utveckla deras 5 En heldag för kommunens personal inom förskola och skola där pedagogerna får välja mellan olika föreläsningar 6 En heldag med föreläsningar och grupparbeten för förskolechefer, rektorer, förskoleteam och elevhälsoteam 7 Härryda kommuns introduktionscenter för nyanlända barn och ungdomar

6 språk/identitet. På vissa av dessa förskolor kan man redan se en förändring i den pedagogiska miljön och i hur pedagoger arbetar med språk/identitet/interkulturellt förhållningssätt, men arbetet med att säkerställa alla barns språkutveckling och kunskap om 8 kulturell mångfald behöver fortsätta. Lärsamtal kommer att ske under hösten för att få en djupare förståelse för hur den nya kunskapen kan omsättas i praktiken. Vidare har ett rum 9 kring interkulturellt förhållningssätt skapats på Fronter där idéer och forskning löpande lagts ut. Skolpsykologerna har under verksamhetsåret haft strategier som inriktat sig mot att öka pedagogernas förståelse kring inkludering och att höja kompetensen om såväl psykiska som fysiska lärmiljöers påverkan. De har erbjudit konsultation och handledning samt föreläsningar kring specifika teman. På en del skolor genomsyras konsultationerna nu av CPS som metod och där uppfattar pedagogerna CPS som ett användbart verktyg. För att implementera en ny metod är det dock en förutsättning att denna är förankrad hos ledningen på respektive skola och att det möjliggörs utrymme och en tydlig plan för arbetet. Här har samverkan mellan psykologer och rektorer kommit olika långt i olika pedagogiska områden. Skolpsykologerna har också arbetat kontinuerligt med att skapa en föreläsningsbank med olika föreläsningar inom CPS, lågaffektivt bemötande, anknytning, suicidprevention samt oro, ångest och depression. Insatser inom dessa områden behöver systematiseras för att nå 10 ut till verksamheterna. I samverkan med vårdgrannar har syftet med psykologutredningar i skolan försökt tydliggöras. Fortsatt arbete med att tydliggöra psykologernas uppdrag krävs för att hitta en balans mellan utredningar och konsultation. Detta för att öka tiden som kan användas till förebyggande och främjande arbete. Idag finns ett högt utredningstryck och oklarhet i var ansvaret för utredningen ligger. Extra anpassningar och särskilt stöd För att ytterligare sprida kunskap om alternativa verktyg samt skapa en likvärdighet i hur elever i behov av alternativa verktyg får del av dessa, har ett nätverk med representanter från varje enhet startats under läsåret. Nätverket har hittills träffats för få gånger för att man ska kunna utvärdera effekterna, men är överens om att fortsätta att träffas under kommande läsår för att dela med och lära av varandra samt sprida den kunskap man får på den egna enheten. Ett strukturerat test har genomförts under läsåret för att undersöka om, och i så fall hur, 11 elever i behov av inläst material har nytta av ett avtal med Inläsningstjänst samt hur pedagogerna kring eleverna uppfattar denna tjänst. Testet visar att de flesta av eleverna uppfattar att de skulle vara hjälpta av att ha tillgång till ett sådant avtal, men att faktorer som till exempel stödet från pedagoger är avgörande för hur väl de tillägnar sig materialet. Deltagande pedagoger har varierande uppfattning om nyttan med ett avtal, beroende på vilka ämnen man undervisar i samt hur väl man satt sig in i materialet. Resultatet av testet 8 Kollegiala samtal som lägger tyngdpunkten på dialogen och där man försöker förstå varandras förståelser 9 Grundskolans lärplattform 10 Andra verksamheter inom hälso och sjukvården 11 Företag som erbjuder inlästa läromedel för alla elever

7 presenteras för rektorer i början av läsåret 2015/2016 och därefter förs ett samtal om hur arbetet går vidare. En annan strategi har varit att utarbeta en handlingsplan för specifika läs och skrivsvårigheter/dyslexi samt att höja kunskapsnivån inom detta område. Specialpedagogerna i USE har under läsåret hållit i studiecirklar om läs och skrivsvårigheter och alternativa verktyg, vilka varit uppskattade av deltagande pedagoger och också lett till att fler elever i behov av extra anpassningar fått ett bättre stöd. Ett förslag till handlingsplan finns färdigt och kommer att kommuniceras med rektorer i början av nästa läsår. För elever med extern skolplacering håller det på att tas fram rutiner i syfte att säkerställa att dessa elever har en obruten skolgång med god kvalitet. Forskning visar att en lyckad skolgång är en stark skyddsfaktor när det gäller att förbättra framtidsutsikterna för ungdomar i behov av stöd, därför är det också viktigt att samverkan mellan utbildning och socialtjänst fungerar. Likvärdighet I den IKT utvärdering som gjordes våren 2014 framkom ett tydligt behov av att öka likvärdigheten för alla barn och elevers möjlighet till utveckling och lärande. Detta föll ut i olika strategier för både förskola och skola. Inom grundskolan erbjöds utbildningspaket till skolor där pedagogerna själva skattat sig lågt gällande kompetens och användning av IKT och dessa har genomförts på två skolor under läsåret. Utvärderingen av dessa satsningar visar att kunskapsnivån överlag höjts hos de pedagoger som deltagit och att användningen av IKT i undervisningen på dessa enheter till viss del ökat. Det krävs uppföljning av dessa satsningar för att den nya kunskapen ska kunna resultera i att IKT används som en naturlig del i undervisningen för alla elever. Utvärderingen visade också behov av att göra en kommunövergripande kompetenshöjande satsning för de pedagoger som behöver stöd för att komma igång med att arbeta med digitala verktyg. Därför har det under vårterminen genomförts en utbildning för dessa pedagoger. Utbildningen var mycket uppskattad av deltagarna och har, trots den korta tiden, redan haft viss effekt direkt i undervisningen. Uppföljning med deltagarna sker under nästa läsår i form av coachande samtal samt riktad utbildning. USE har också startat tre olika nätverk med representanter från varje skolenhet; ett med fokus teknik, ett med IKT och pedagogik och ett med fokus alternativa verktyg i syfte att dela och lära inom dessa områden. Vi kan ännu inte se att detta haft effekt i verksamheten, då det är ett långsiktigt arbete. Nätverken fortsätter och utvecklas under nästa läsår. Som ett led i att utveckla arbetet med IKT, som en naturlig del av undervisningen, bjöds 12 nätverket för IKT och pedagogik i grundskolan in till att åka till SETT i Stockholm. Verksamhetsutvecklaren för grundskolan träffade nätverket inför, under och efter resan för 12 Scandinavian Educational Technology Transformation. En mässa och konferens inom det moderna och innovativa lärandet.

8 att samtala om förväntningar, vad vi sett och hört samt hur vi kan använda det vi fått till oss. Förskoleverksamheten genomförde en studieresa till SETT på liknande sätt. Här var det en 13 utvald grupp pedagoger som under året testat verktyget På Riktigt som deltog. Verksamhetsutvecklarna för förskolan, en pedagog samt verksamhetschefen deltog även med egna föreläsningar på mässan, i samarbete med en av utställarna. En strategi inom förskolan var att upprätta en plan för varje enhet utifrån IKT utvärderingen. Då det varit mycket fokus på att få igång den nya versionen av Pluttra samt övergången från Mac till ipad som huvudverktyg, har det inte funnits utrymme för denna plan under läsåret, utan detta planeras in för nästkommande läsår. Utifrån samtal med pedagoger och förskolechefer så har insatser ändå riktats till de förskolor som behöver utveckla IKTkompetensen. Tillgängligheten av arbetsverktygen har också ökat och gett möjlighet för pedagogerna att använda dem i sitt dagliga arbete. Utbildning, stöd i olika sätt att använda verktygen har gett resultat. Många förskolor har en tydlig strategi att öka IKT kompetensen medan andra har en bit kvar. Pågående samtal med pedagoger och förskolechefer sker för att rikta insatserna för att få en likvärdighet kvalitet. Några chefer har i sin egen organisation lyckas skapa förutsättningar för att dela och lära. Verksamhetsutvecklarna för förskolan och annan pedagogisk omsorg har gjort riktade utbildningsinsatser för att implementera nya versionen av lärplattformen Pluttra samt att gå över från användande av Mac till ipad. Implementeringen är utförd och utbildning av alla funktioner i Pluttra pågår. Utvärdering är ej genomförd utifrån att Pluttra fortfarande är under utveckling. Avstämning har dock gjorts med förskolechefer samt på IKT rådsmöten i samtliga områden. Fortsatt stöd och insatser kommer ges för att pedagogerna ska kunna använda funktionerna optimalt. En prioriterad strategi under året har varit att hitta ett alternativ till Fronter, då avtalet med 14 denna lärplattform går ut inom kort. Efter att ha undersökt vad GAFE kan ersätta i Fronter, och därefter arbetat fram ett avtal som möjliggör GAFE som ett alternativ till Fronter, går arbetet vidare för att implementera dessa verktyg i verksamheten samt ta reda på vad som ytterligare behövs. Som ett led i att skapa en mer likvärdig kompetensnivå hos pedagogerna gällande de olika administrativa datasystem som används i verksamheten har en strategi varit att skolorna ska inventera pedagogernas kunskaper samt att vi därefter skulle erbjuda utbildningar/lathundar/ instruktionsfilmer i dessa system. Då enheterna använder system som vi i USE inte är insatta i så har denna strategi prioriterats bort under detta läsår. Vi ser dock ett fortsatt behov och avser att föra ett samtal med planeringsledarna inom UTK för att undersöka om detta är något vi kan genomföra tillsammans. Övergång och samverkan Som en del av arbetet med att dela och lära har webbplatsen Härryda delar och lär samt den tillhörande facebookgruppen med samma namn startats för att Härryda kommuns 13 Digitalt läromedel som bygger på lärcirklar 14 Google Apps For Education

9 pedagoger i förskola och skola ska kunna dela med sig av det arbete som sker, lära av varandra samt få inspiration från andra webbplatser som handlar om skolutveckling. Facebookgruppen har på kort tid fått ca. 230 medlemmar och webbplatsen besöks regelbundet. Vi ser tydligt att en framgångsfaktor för att webbplatsen ska besökas är att vi tipsar om inläggen i facebookgruppen, därför kommer detta även fortsatt att ske. En av förskoleteamets prioriterade strategier under året har varit att öka samverkan med verksamhetsutvecklare i förskolan med fokus att gemensamt se utvecklingsområden inom förskoleverksamheten och annan pedagogisk omsorg. Representanter från förskoleteamet har tillsammans med verksamhetsutvecklare hållit gemensamma föreläsningar, exempelvis kring olika teorier och perspektiv på Barn och elevhälsodagen. Samarbete har även skett 15 kring studieresor till Guastalla med syfte att stimulera Reggio Emilia filosofins förhållningssätt. Samarbete har också skett för att ta fram en modell för orienteringssamtal där förskoleteamet, verksamhetsutvecklare och förskolechefer möts för att hitta gemensamma utvecklingsområden. Förskoleteamet och verksamhetsutvecklare har träffats i teammöten under året. Att alla i USE sitter i samma lokal bidrar också till fler informella möten och avstämningar. Denna ökade samverkan har lett till insikt och förståelse för varandras kompetens och olika uppdrag, vilket i sin tur bidragit till mer tidseffektiva insatser för pedagogerna. Under hösten fortsätter de gemensamma orienteringssamtalen, vilket ytterligare ger möjlighet att lägga grunden till gemensam förståelse och insyn i varandras uppdrag och vilka behov som finns i verksamheten. Förskoleteamet har under året haft en strategi för att dela och lära i gruppen och har haft ett fokus kring anknytning bland annat genom att gemensamt läsa och diskutera litteratur i ämnet. En föreläsning kring relationell pedagogik, anknytningsteori och pedagogisk atmosfär har hållits på lärstämma efter att samtal förts inom förskoleverksamheten om barns utveckling i relation till pedagogiska miljöer. Teamet har också läst och samtalat om boken Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande av Elisabeth Nordin Hultman.(2004) Förskoleteamet hade också som strategi att delge varandra yrkesspecifika metoder och program. Detta har skett vid några tillfällen men inte i den utsträckning som var tänkt. En anledning till det är att mycket teamtid har upptagits av andra möten. Teamet kan dock se att detta är en verksam strategi. Då de delgett varandra metoder upplever de att det bidragit till att de lättare kan identifiera behov av skilda insatser. Verksamhetsutvecklaren för förskolan har fortsatt att driva den referensgrupp bestående av pedagoger från förskola och förskoleklass inom pedagogiskt område 6 som startade under förra läsåret. Syftet med gruppen är att skapa goda övergångar mellan förskola och förskoleklass i området samt att sprida lärdomar till övriga områden. Strategin har till viss del varit verksam i förhållande till syftet vilket kan utläsas av dokumentationen. Grupperna har reflekterat om hur övergången mellan förskola och skola kan ske på bästa sätt för barnen, vad dokumentationen bör innehålla och vårdnadshavares/barns delaktighet vid övergången. 15 En filososfi inom förskolan som utarbetades i Staden Reggio Emilia i norra Italien efter andra världskriget. Grundtankarna är att barn föds nyfikna och skapar sin egen kunskap.

10 Gruppen har framfört att ett gemensamt digitalt forum är önskvärt och underlättar överföring av dokumentation vid övergången. Detta har mynnat ut i att fyra förskoleklasser i kommunen, varav en i område 6, testar Pluttra, det digitala dokumentationsverktyg som används i förskolan. Arbetet med övergångar är en utmaning. De olika traditioner, skillnader i organisation, läroplaner och barn/kunskapssyn försvårar arbetet för en samsyn vid övergången mellan förskola och förskoleklass. Inom alla led i organisationen (pedagoger och chefer) uttrycks olika meningar om hur arbetet kring övergång mellan förskola och skola skall ske. I arbetet under året har ett uppdrag tillkommit för verksamhetsutvecklare att tillsammans med verksamhetschefer utarbeta kommunövergripande riktlinjer gällande övergång mellan förskola och förskoleklass. Dessa har presenterats och mottagits med både ris och ros från ledningsgruppen. Det förekommer olika uppfattningar om riktlinjerna. En del pedagogiska områden har framfört att riktlinjerna bör vara mer detaljerade för likvärdigheten för alla barn i kommunen och andra pedagogiska områden anser att riktlinjerna överensstämmer med de handlingsplaner som redan upprättats på enheterna. Utvärdering i referensgruppen och med chefsgruppen var inplanerad i juni, men avbokades av olika skäl. Utbildning och nätverk Verksamhetsutvecklaren för förskolan har, efter samverkan med förskolechefer, sammankallat och hållit i olika utbildningar och nätverk kring barn och kunskapssyn, projektinriktat arbete, lärmiljö, pedagogisk dokumentation samt jämställdhet. Insatserna har varit verksamma vilket kan utläsas av de utvärderingar som gjorts. För att kunna utläsa vilken effekt utbildningarna får på det direkta arbetet i verksamheterna krävs mer tid. För att nå ut med information om sin verksamhet har tal och hörselpedagogerna under året utvecklat sin informationssida på Fronter. De har också haft öppen verkstad där pedagoger har fått möjlighet till fördjupande samtal och att lära mer om till exempel bildstöd. Detta har varit lyckat och dessa pedagoger har i stor utsträckning tillämpat arbetssättet i den egna verksamheten. Under läsåret har tal och hörselpedagogerna träffat skolsköterskorna en gång per termin för att diskutera aktuella frågor. Detta har gett bättre kontakt och ökade möjligheter att samverka kring specifika elever. Däremellan har tal och hörselpedagogerna träffat verksamhetschefen för elevhälsans medicinska insats vid behov. Sammanfattande analys I utvärdering och analys av enhetens systematiska kvalitetsarbete under läsåret ser vi att uppsatta strategier har varit hjälpsamma i att driva utvecklingsarbetet ute i verksamheterna i riktning mot de politiska verksamhetsmålen. USE strategier har haft fokus på att höja kompetensnivån i verksamheterna när det gäller förhållningssätt, arbetssätt, verktyg och metoder för att på så sätt skapa goda lärmiljöer för alla barn och elever. Eftersom det till stor del handlar om långsiktiga processer kan vi se att det är svårt att utvärdera effekterna av strategierna efter ett läsår, men att vi ändå är på rätt väg. Att vi upprättat och reviderat olika handlingsplaner, har bidragit till att tydliggöra våra olika uppdrag samt vilken kompetensutveckling som behövs på enheterna. De utbildningsinsatser vi erbjudit har tagits väl emot och till viss del redan haft effekt i verksamheten.

11 Vår tolkning är att framgångsfaktorer i enhetens systematiska kvalitetsarbete läsåret 2014/2015 hittas i en bättre och närmare samverkan med verksamheterna samt att USE arbetat för att förbättra systematiken i det egna kvalitetsarbetet. Bland annat har vi tagit del av dokumentationen av enheternas kvalitetsarbete, samlat ihop och kategoriserat de prioriterade målen och haft dessa som utgångspunkt för val av strategier. Ett annat exempel är de orienteringssamtal till vilka förskolechefer bjudits in, för att utifrån en gemensam analys av dokumentationen identifiera utvecklingområden och behov av specifika insatser. USE har också gått igenom de allmänna råden för systematiskt kvalitetsarbete samt lärt mer 16 om smarta mål och strategier. Det här arbetet är inte avslutat utan fortsätter under kommande läsår. USE behöver lära mer om hur vi på olika sätt kan dokumentera, följa upp och utvärdera relevant, aktuell data samt formulera skarpa strategier och indikatorer för att på så sätt bidra till ännu högre måluppfyllelse i verksamheterna. Strategier för vidareutveckling Utifrån analysen av det systematiska kvalitetsarbetet 2014/2015 ser vi att USE behöver ta ytterligare ansvar för att främja en god lärmiljö för alla barn och elever samt att fortsätta att formulera strategier med fokus från individ till system från system till individ. Utöver att hålla i och följa upp de påbörjade långsiktiga processerna, bör USE upprätta strategier för vidareutveckling för nästa läsår inom områdena nedan. Dessa ska utgå från helhetsidén Rötter och vingar och vara ett stöd i verksamheternas utvecklingsprocesser. Strategierna kommer att formuleras i samband med att USE tar del av verksamheternas kvalitetsrapporter samt prioriterade mål för läsåret 2015/2016. Systematiskt kvalitetsarbete; fortsätta fördjupa oss i det systematiska kvalitetsarbetet inom enheten, med fokus på utvärdering och analys, utveckla arbetet med orienteringssamtal i förskolan samt ta fram fungerande strategier för skolan. Elevhälsoarbete; utifrån prioriterade utvecklingsområden för elevhälsoarbetet i de pedagogiska områdena. Förhållnings och arbetssätt; inkludering interkulturellt Likvärdighet Dela och lära; Härryda delar och lär GAFE nätverken vara behjälpliga med omvärldsspaning (vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet) 16 S=specifika M=mätbara A=accepterade R=realistiska T=tidsbundna