Jämlikhet och ojämlikhet avspeglad i människors hälsa. Vad säger forskningen? Maths Isacson Ekonomisk-historia Uppsala universitet
|
|
- Ebba Eliasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Jämlikhet och ojämlikhet avspeglad i människors hälsa. Vad säger forskningen? Maths Isacson Ekonomisk-historia Uppsala universitet
2 Increase in Gini coefficient of income inequality OECD average, mid-1980s = Ginikoefficient är ett ekonomiskt mått på ojämlikheten, t.ex- i inkomstfördelning, hos en befolkning
3 Vad säger ekonomerna om ojämlikheten? De klassiska ekonomerna positiv effekt på ekonomisk tillväxt. Ger duktiga incitament (Kaldor 1955) Neoklassikerna positiv i stort - inkomstfördelningen är en avspegling av den ekonomiska tillväxten (Kuznets 1955 U- kurvan = skillnaderna i inkomst ökar först för att sedan minska) Utvecklingsekonomer riskerar att hämma ekonomisk tillväxt (Williamson & Aghion 1999; Barro 2000) Sentida tillväxtekonomer neoliberaler klart positiva (Friedman et al) andra pekar på risken att ojämlikhet stänger ute investeringar i humankapitalet och investeringar i fysiskt kapital (Galor & Zeira 1993; Dollar & Kraay 2002)
4 Ny bok Thomas Piketty (ung fransk ekonom) La capital au XXIème siècle (Capital in the Twenty-First Century, 2014), undersöker förmögenheter och arv i 20 länder från början av 1900-talet. Pikettys slutsats är att en växande del av rika länders välstånd överförs mellan generationer. De rika släkterna förblir rika och de fattiga förblir relativt sett fattiga. Det mer jämlika 1900-talet riskerar att bli en parantes. Hårt arbete och uppfinningsrikedom leder inte längre till ekonomisk utjämning och välstånd för alla. Gamla förmögenheter växer långt snabbare än arbetsinkomster och bidrar till att ojämlikheten ökar och segmenteras.
5 Förmögenhetsfördelningen (Gini)
6 En annan ny studie Internationella valutafonden, IMF, 2014: Länder med små inkomstskillnader får mer hållbar tillväxt. Författarna Ostry, Berg & Tsangarides har jämfört den sociala och ekonomiska utvecklingen i IMF:s 188 medlemsländer. Slutsats: det går inte att särskilja tillväxt och stabilitet från jämlikhet.
7 Sociala ojämlikhet i hälsa? Vad visar statistiken? Vad säger forskarna? Vad tvistar forskarna om? Vilka indikatorer på hälsoförändringar har vi Uppsala län? Kopplade till ojämlikhetsfrågan?
8 Jämlikhetsanden av Richard Wilkinson & Kate Pickett (2009/2011) Epidemiologer De har studerat sambandet mellan graden av ojämlikhet och hälsa/sociala problem i 23 i- länder + USA:s 50 stater. Drygt tio variabler studerades: förväntad livslängd, tonårsfödslar, fetma, psykiska sjukdomar, dråp, fängelsedomar, social rörlighet, utbildningsgrad, droganvändning, våld, sociala relationer.
9 Wilkinson & Picketts huvudresultat
10 W&P slutsatser 1 Ekonomisk ojämlikhet leder till sämre hälsa och stora sociala problem (stark korrelation). Hälsa och sociala problem är svagt korrelerade med den genomsnittliga nationella inkomsten vi måste beakta dess fördelning i samhällena Tre riskfaktorer: - Låg social status o o - Bristande sociala nätverk/ringa socialt kapital - Stress tidigt i livet
11 W&P slutsatser 2 länder och USA-stater med stor ojämlikhet uppvisar Bristande läs- och skrivkunnighet hos elever Hög spädbarnsdödlighet Många tonårsfödslar Hög kriminalitet Sjuklig övervikt Psykiska sjukdomar Drog- och alkoholmissbruk Låg social rörlighet Sänkt förväntad livslängd
12 Forskare som hävdar ett klart samband mellan ojämlikhet och ohälsa Två ståndpunkter: 1. Wilkinson & Pickett menar att inkomstojämlikheten är negativ för allas hälsa, den är även negativ för den mer välbeställda delen av befolkningen. 2. Mikael Marmot, prof i epidemiologi och allmän hälsa, vid University College, London, menar att individers socio-ekonomiska position och sociala jämförelse påverkar deras hälsa. Individer längst ner i hierarkin påverkas av den ojämlika inkomstfördelningen (The Status Syndrome: How your social standing directly affects your health and life expectancy, 2004/2006)
13 W&P respektive Marmot Är överens om att det är individers sociala jämförelse, trots en i absoluta termer långsiktig förbättrad standard, som leder till ohälsa. När skillnaderna i inkomster och förmögenheter växer ökar misstron i samhället. Jämförelsen smyger in som ett gift, ger upphov till stress, våld och ohälsa. W&P menar samtidigt att individer högre upp i hierarkin tar stryk eftersom de stressas av vetskapen att även de kan falla ner (Se Guy Standing, Prekariatet, 2011/2013). De behöver markera sin status genom exklusive konsumtion.
14 Kritikerna En omfattande debatt för och emot W&P åren efter publiceringen, däribland Christopher Snowdon, The Spirit Level Delusion (Jämlikhetsbluffen, Timbro 2010) Sanandaji, Malm & Sanandaji, Jämlikhetsbluffen (Skattebetalarna) Peter Saundres, Beware False Prophets: Equality, the good society and The spirit level. Samt i dagstidningar och sociala medier
15 Kritiken - huvudinvändningar Utesluter länder som inte passar in (Sydkorea, Hongkong, Tjecken, länder rikare än Portugal, ett av 23 länder i W&P) Valet av år ifrågasätts (skiftar mellan variablerna) Snowdon hävdar att historiska, sociala och kulturella faktorer förklarar hälsoskillnader Få vetenskapligt granskade studier Skattebetalarnas granskning utifrån OECD:s, FNS och WHO statistik finner inget samband till stöd för W&P:s slutsatser. Endast för spädbarnsdödlighet, finns ett statistiskt säkert samband. W&P vilseleder läsarna.
16 W&P:s bemöter sina kritiker 1. De välkomnar de kritiska granskningar som genomförts, utöver ovan nämnda en av Karen Rowlingson för Joseph Rowntree Foundation. Men det finns felaktigheter i dessa 2. Kritikerna har varit långt mer selektiva i sina urval av data än W&P och de misstolkar de senares statistiska analyser. 3. Svårigheten att orientera sig i en bred flora av vetenskapliga artiklar. 4. De tillbakavisar bestämt kritikernas påstående att storleken av inkomstojämlikheten på hälsan är liten.
17 Andra studier Hugh Nobels kritiska granskning av C. Snowdons analys (2010). Ett tydligt samband mellan utbildningsnivå och hälsa har belagts i internationella studier och ojämlikheten tenderar att öka (IVAkonferens 2013) Cost-of-illnes-studies (COI), svårt att beräkna samhällskostnaderna för social ojämlikhet i hälsa men att stora sociala skillnader är ett problem är ett medicinskt fakta (Mackenbach et al 2011; Calidoni et al 2011) En metodisk granskning och pedagogisk presentation av skriven av tre svenska nationalekonomer: Andreas Bergh, Therese Nilsson & Daniel Waldenström, Blir vi sjuka av inkomstskillnader? Studentlitteratur, 2012.
18 OECD Den finansiella krisen har på ett dramatiskt sätt spätt på den ekonomiska ojämlikheten De 10 procent rikaste inom OECD har en 9,5 gånger högre inkomst än de 10 procent fattigaste Även i Sverige har den relativa fattigdomen ökat
19 Vi vet samtidigt Att världsfattigdomen har minskat genom globaliseringen, medicinska framsteg och förbättrad sjukvård - men alltjämt lever nästan 1 miljard på eller under fattigdomsgränsen Att många svåra sjukdomar med framgång har bekämpats - även om några som TBC, Polio är på väg tillbaka i den finansiella krisens spår.
20 The Body Economics/Åtstramning till döds Stuckler & Basu 2013/2014 De har studerat finansiella kriser sedan 1930-talet, med fokus på krisen och dess effekter på hälsan. Resultat: De som valde att följa IMF:s modell att mot att de fick lån - spara sig ur krisen (Ryssland på 1990-talet och bl.a. Grekland, Spanien & UK nu senast) uppvisar en långt sämre hälsoutveckling än länder som inte tog lån och ändå prioriterade hälso- och sjukvården under krisåren (Malaysia, Island) eller förde en aktiv arbetsmarknadspolitik (Sverige) klarade sig långt bättre om vi ser till människors hälsa.
21 Sverige Under senare år har ojämlikheten stigit i alla OECD länder. Men sedan mitten av 1990-talet har inkomstgapet vuxit snabbare i Sverige än i andra jämförbara länder Sverige har gått från 1 plats minst ojämlikt - till 14 plats enligt OECD (hösten 2013).
22 Ginikoefficienten Disponibel inkomst efter skatter och transfereringar, år 2010 (Sv. 10 plats) (Ginikoefficient är ett ekonomiskt mått på ojämlikheten, t.ex- i inkomstfördelning, hos en befolkning)
23 Sverige
24
25 Sverige
26 Kvinnors inkomst i procent av männens i Sverige år 89,6 87, år 82,9 83, år 82,8 81, år 85,3 83, år 86,5 84,4 Källa: SCB, Statistisk årsbok, tab. 13.8
27 SNS Välfärdsrapport 2011 Sedan 1980 har inkomstskillnaderna i Sverige ökat över hela inkomstskalan. Både mellan medianinkomsttagare och höginkomsttagare och mellan medianinkomsttagare och låginkomsttagare. Den relativa fattigdomen (mätt som individer som har en inkomst under 50% av medianen) har också ökat, särskilt under de senaste tio åren. Men andelen fattiga i Sverige är låg internationellt sett
28 Tillbaka till frågan om ojämlikhet leder till ohälsa Bergh, Nilsson & Waldenström har granskat det statistiska underlaget och metoderna i ett 70-tal internationella, refereegranskade vetenskapliga artiklar. A) Ojämlikhet och hälsa kan undersökas både med subjektiva (upplevda) och objektiva mått B) Viktigt att skilja mellan genomsnittssamband och individsamband: vems hälsa studeras? Genetiska faktorer, arbete, familjeförhållanden, bostad, etc C) Vi kan inte stanna vid regioner, behöver studier av kvarter, byar etc. Individer kan uppvisa olika respons på inkomstskillnader vilket inte syns i den aggregerade statistiken. Finns få sådana studier
29 Deras slutsats Ojämlikheten kan ge upphov till subjektiv ohälsa men det är en överdrift att ojämlikhet dödar. Sambanden är inte så tydliga som W&P hävdat, men de finns ett visst samband. Detta stöds av senare studier, t.ex.
30 Sverige Malmökommissionen Idag skiljer det nästan sex år i medellivsländ mellan män i två områden i Malmö och sex år mellan hög- och lågutbildade. Skillnaderna har ökat under de senaste decennierna. Skillnaderna mellan hög- och lågutbildade kvinnor är fyra år.
31 Sjukskrivningstal Procent (SCB:s arbetskraftsundersökningar)
32 Uppsala län regionala skillnader i inkomst Uppsala Skatteunderlag Index Kr/inv Riket=100 Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar Hela riket SCB, Årsbok för Sveriges kommuner, 2012
33 Könsskillnader för Uppsala län Medelinkomst: Män kr mer än kvinnor deltid och lägre lön 2. Sjukskrivningstal: Kvinnor: 11 dagar i genomsnitt Män: 6 dagar i genomsnitt SCB (hela Sverige): Kvinnor mer sjukskrivna i alla yrkesgrupper
34 Att beakta vid en analys av Uppsala län Skillnaderna i inkomster och förmögenhet mellan - a) länets kommuner och bostadsområden, b) mellan män och kvinnor och c) mellan anställda inom industri respektive delar av tjänstesektorn. Växande skillnader? - Näringsstrukturen och den pågående omvandlingen av ekonomin med åtföljande nedläggningar av och neddragningar inom industrin. Män på bruksorter drabbas hårt men kvinnor har sämre utgångsläge och halkar efter? - Arbetslöshet och utanförskap permanentas? - Kravet på utbildning stiger, bidrar till en känsla av utanförskap på orter/i kommuner med låg utbildningsnivå/avsaknad av utbildningstradition. Stigande ohälsotal?
35 Så? Ojämlikheten ökar sedan några årtionden globalt I vilken grad detta återverkar på hälsan är svårt att ge ett entydigt svar på, men troligen variera omfattningen och svårighetsgraden utifrån: - Välfärdssystemen och utbildningsnivån - Rättsystemet och graden av korruption inom off sektor - Människors tillit till det politiska systemet - Lokalsamhällens sociala kapital (sammanhållningen).
36 Ojämlikheten ohälsan Att ha lägre inkomst/förmögenhet = att ha lägre status Att halka efter andra i inkomst = att inte ha samma värde Att ha sämre inkomst = att inte kunna konsumera Att kunna konsumera = ett ideal som ger status i ett konsumtionsinriktade samhälle Att inte ha pengar = ger stress och konsumtion av varor som ger kortsiktig lycka och ohälsa
God folkhälsa ses ofta som avgörande för en hållbar utveckling i städer, kommuner och regioner
God folkhälsa ses ofta som avgörande för en hållbar utveckling i städer, kommuner och regioner Ofta uppsatta mål om att: - Förbättra folkhälsan - Göra hälsan mer jämnt fördelad (minska den socioekonomisk
Läs merAbsolut levnadsstandard & hälsa på (väldigt) lång sikt
Absolut levnadsstandard & hälsa på (väldigt) lång sikt 6000 5000 BNP/capita Förväntad livslängd (år) vid födsel 70 60 4000 3000 2000 50 40 1000 30 0 20 1000 1500 1700 1870 1950 1998 Källa: Maddison 2002
Läs merI länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.
Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens
Läs merBRIEFING PAPER #1. Jämlika Sverige. februari, 2015 SAMMANFATTNING
BRIEFING PAPER #1 februari, 2015 Jämlika Sverige Timbros Briefing Paper är en serie kortrapporter som belyser komplexa frågor i ett kortare format. För att läsa detta eller andra av våra briefing papers,
Läs merOm scatterplots, orsakssamband och policy-implikationer: Vad statistiken i The Spirit Level visar (och inte visar)
Om scatterplots, orsakssamband och policy-implikationer: Vad statistiken i The Spirit Level visar (och inte visar) Andreas Bergh, Lunds universitet & Ratio. Uppdaterad 15 feb. Boken The Spirit Level: Why
Läs merSCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016
SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda
Läs merEn studie i ojämlikhet
En studie i ojämlikhet En studiehandledning till jämlikhetsanden utarbetad av karneval förlag och LO-distriktet i Stockholms län richard wilkinson kate pickett Jämlikhetsanden Därför är mer jämlika samhällen
Läs merPolitik för ökad jämlikhet
Politik för ökad jämlikhet Jämlikhetskommissionens uppdrag Göteborgs Stad 18 januari 2019 Jämlikhet kan löna sig 50 års politik för ökad jämställdhet har höjt BNP i de nordiska länderna med 9-20 procent:
Läs merSAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader
SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln
Läs merHur ojämlik är hälsan i Sverige?
Hur ojämlik är hälsan i Sverige? Johannes Hagen Jönköping International Business School 2018-11-26 BAKGRUND Sverige har hög förväntad livslängd i ett internationellt perspektiv Folkhälsoförbättringen har
Läs merHar hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Läs merKommittédirektiv. En kommitté för ökad ekonomisk jämlikhet. Dir. 2018:74. Beslut vid regeringssammanträde den 2 augusti 2018
Kommittédirektiv En kommitté för ökad ekonomisk jämlikhet Dir. 2018:74 Beslut vid regeringssammanträde den 2 augusti 2018 Sammanfattning En kommitté för ökad ekonomisk jämlikhet en jämlikhetskommission
Läs merInkomstfördelning och välfärd 2015
Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2015:5 Publicerad: 5-11-2015 Sanna Roos, vik. statistiker, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2015 I korthet - Ålands välfärdsnivå
Läs merSocial- och välfärdspolitik. Fördelningen av inkomster och förmögenheter. sammanfattning
Social- och välfärdspolitik Fördelningen av inkomster och förmögenheter sammanfattning Fördelningen av inkomster och förmögenheter sammanfattning Inkomsttrappan 27 Bland arbetarhushåll år 27 är disponibelinkomsten
Läs merHellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa
Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Eva Mörk*, Anna Sjögren** & Helena Svaleryd* * Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet ** Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk
Läs merMikael Rostila. Docent, universitetslektor. Stockholms Universitet
Mikael Rostila Docent, universitetslektor Stockholms Universitet The Black report, 1980 Social ojämlikhet i hälsa i Sverige Och hvad Farsoter i synnerhet vidkommer, så kan ej bättre bevis gifvas på detta,
Läs merDen orättvisa hälsan - med fokus på kön, genus och jämställdhet
Den orättvisa hälsan - med fokus på kön, genus och jämställdhet Gör Göteborg Jämlikt Göteborgs stad 14-10-30 Susanna Toivanen Docent i sociologi susanna.toivanen@chess.su.se Vad menas med ojämlikhet i
Läs merVÄLFÄRDSSTATEN I GUNGNING?
VÄLFÄRDSSTATEN I GUNGNING? Konferensen Gör Göteborg Jämlikt Göteborgs stad 30 oktober 2014 Tapio Salonen Professor i socialt arbete Tapio.salonen@mah.se 2010 05 04 Den svenska välfärdsmodellens karaktäristika
Läs merPå väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara
Läs merInkomstfördelningen. Anders Björklund Markus Jäntti. sns förlag
sns Välfärdsrapport Inkomstfördelningen i Sverige 2011 Anders Björklund Markus Jäntti sns förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se
Läs merOhälsa vad är påverkbart?
Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning
Läs merFriluftsliv och naturupplevelser
2019 Friluftsliv och naturupplevelser viktiga resurser i folkhälsoarbetet Visby, Gotland 8 maj 2019 kajsa.mickelsson@folkhalsomyndigheten.se https://youtu.be/stbfxlfzgf4 Folkhälsa Folkhälsa är ett begrepp
Läs merSverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1
Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Frågan om ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden har en central roll i årets valrörelse. Diskussionen begränsar sig ofta till möjligheten
Läs merSCB:s statistik om inkomstskillnader
PM Till: Bettina Kashefi Från: Jonas Frycklund Tid: 2018-02-12 Ärende: SCB:s statistik om inkomstskillnader SCB:s statistik om inkomstskillnader SCB:s senaste inkomststatistik slogs upp i media med rubriker
Läs merGruppen lågutbildade i Sverige
Gruppen lågutbildade i Sverige Förändringar i livsvillkor 1990 2012 Sara Kjellsson Institutet för Social Forskning (SOFI) Stockholms Universitet Svenska befolkningen, åldrarna 20-69 år: 3 500 000 3 000
Läs merJämlikhetsparadoxen. Olle Lundberg, professor. Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Örebro 1 februari 2013
Jämlikhetsparadoxen Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Olle Lundberg, professor Örebro 1 februari 2013 Livslängd och social utveckling Livslängd används som en viktig indikator
Läs merHälsa / vård på lika villkor
Hälsa / vård på lika villkor En modern utopi? Claudio Troncoso Hur jämlika är vi? Folkhälsan har blivit bättre. Men det finns systematiska skillnader i dödlighet och sjuklighet mellan olika socioekonomiska
Läs mer3. Det finns i princip två huvudsakliga sätt att öka den ekonomiska tillväxten. Vilka? Vad är skillnaden mellan dessa? s
Faktafrågor 1. Den ekonomiska tillväxten i ett land kan studeras på kort och lång sikt. Vad kallas den förändring som sker: s. 167 168 a) på lång tid (mer än fem år) b) på kort tid (mindre än fem år) 2.
Läs mer2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar
5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda
Läs merSocial inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg
Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg Professor Olle Lundberg, ordförande Hur sluter vi hälsoklyftorna? Frågan som alla vill ha svar på och som den svenska
Läs merFinanspolitiska rådets rapport 2019
Finanspolitiska rådets rapport 2019 Finanspolitiken 2019 och det finanspolitiska ramverket 1. Överskottsmålet Överskottsmålet säger att det faktiska sparandet ska ligga på 1/3 % i genomsnitt över konjunkturcykeln
Läs merLöner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige?
Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige? Niklas Bengtsson, Per-Anders Edin och Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen Uppsala Center for Labor Studies (UCLS) Uppsala universitet
Läs merDet handlar om jämlik hälsa
Det handlar om jämlik hälsa SNS 21 oktober 2016 Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala bestämningsfaktorer
Läs merFör en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 2 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Läs merHela staden socialt hållbar
Hela staden socialt hållbar Omfördelning, ojämlikhet och tillväxt Det skulle vara ett misstag att fokusera enbart tillväxt och låta frågan ojämlikhet sköta sig själv. Inte bara för att ojämlikhet kan vara
Läs merUppländsk Drivkraft 3.0
Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag
Läs merLöner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige?
Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige? Niklas Bengtsson, Per-Anders Edin och Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen och UCLS Uppsala universitet UCLS lönebildningskonferens
Läs merEtt verkligt samhällsproblem
Ett verkligt samhällsproblem Ett stort problem på den svenska arbetsmarknaden är att en stor grupp människor har svårt att få ett riktigt arbete. Bland annat på grund av hur lönebildningen fungerar har
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av maj 2012
15 juni 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av maj 2012 Fortsatt stabil arbetsmarknad i länet Arbetsmarknaden i Uppsala län har under vintern och våren varit relativt stabil
Läs merAtt växa upp i ekonomisk utsatthet. SKL 5 februari, 2018 Eva Mörk
Att växa upp i ekonomisk utsatthet SKL 5 februari, 2018 Eva Mörk Hur tänker nationalekonomer? Mål: att med begränsade resurser skapa så mycket välstånd som möjligt En viktig komponent i detta är individers
Läs merVad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle?
Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle? Filip Fors, Sociologiska institutionen, Umeå Universitet Tre perspektiv på välfärdsmätning
Läs merUtbildning för jämlik hälsa. Lärdomar från Sverige
Utbildning för jämlik hälsa Lärdomar från Sverige Nordens välfärdscenter En institution under Nordiska ministerrådet Kontor i Stockholm och Helsingfors Mission: Att utveckla och stärka den nordiska välfärdsmodellen
Läs merBehöver vi ekonomisk tillväxt? Mikael Malmaeus
Behöver vi ekonomisk tillväxt? Mikael Malmaeus 2016 09 28 Den tyska ekonomin bromsar in rejält nästa år och tillväxten minskar ordentligt Operahus ökar den ekonomiska tillväxten Börje Eklund orolig för
Läs merKommunal tillväxt. 31 januari
Kommunal tillväxt 31 januari Allt handlar egentligen om hushålla med begränsade resurser. Agenda Offentlig sektor Vad påverkar tillväxten Tillväxt ur ett bredare perspektiv Elitidrotten Lägg in ett foto
Läs merUppsalakonjunkturen Uppsala län, 2019 kv Stockholm Business Region
Uppsalakonjunkturen Uppsala län, 2019 kv1 2019-07-02 Stockholm Business Region Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Uppsala
Läs merAtt sluta hälsoklyftorna i Sverige
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala
Läs merVad är ojämlikhet i hälsa och varför uppstår det? - Den svenska paradoxen
Vad är ojämlikhet i hälsa och varför uppstår det? - Den svenska paradoxen Olle Lundberg, professor Eskilstuna 2013-05-31 Abraham Bäck 1713-1795 - många Farsoter härja grufveligen ibland sämre hopen, däruti
Läs merSocial hållbarhet i ledning och styrning
Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark
Läs merI Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer
I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor
Läs merFöretagsamheten Uppsala län
Företagsamheten 2019 Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt
Läs merAtt sluta hälsoklyftorna i Sverige
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala
Läs merwww.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa
www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa Vad händer nu? Nästa steg för 50+ i Europa är att lägga till människors livshistoria till den existerande SHARE-databasen. Genom att koppla samman
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Läs merKommission för ett socialt hållbart Malmö
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Stadens sociala samband, 2012-06-05 - Anna Balkfors Klimatsmart Hälsa/välbefinnande Direktiv Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur
Läs merKommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014
Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport Finansminister Anders Borg 27 maj 2014 Rådets huvudslutsatser 1. Givet konjunkturbedömningen var inriktningen på finanspolitiken i BP14 förenlig med väl
Läs merKommission för ett socialt hållbart Malmö
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Rapport- & rekommendationsstrukturer Rapportstruktur Rekommendationsstruktur Delar (3) Kapitel Delkapitel 2 En social investeringspolitik som kan göra samhällssystemen
Läs merInkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster
17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.
Läs merVad är ojämlikhet i hälsa?
1 2 Vad är ojämlikhet i hälsa? Trots en generellt sett positiv hälsoutveckling i länet, Sverige och världen är denna utveckling ojämnt fördelad i befolkningen. Skillnader i hälsa mellan olika grupper i
Läs merFör en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Läs merFöretagsamheten 2018 Uppsala län
Företagsamheten 2018 Uppsala län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Läs merFöretagsamheten 2018 Uppsala län
Företagsamheten 2018 Uppsala län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Läs merNYANLÄNDA FÖRÄLDRAR, MAKTKONFLIKT INOM FAMILJEN OCH JÄMSTÄLLDHET 7 NOVEMBER 2018, UPPSALA
NYANLÄNDA FÖRÄLDRAR, MAKTKONFLIKT INOM FAMILJEN OCH JÄMSTÄLLDHET 7 NOVEMBER 2018, UPPSALA Mehrdad Darvishpour, fil. dr i sociologi och docent och senior lektor i socialt arbete vid Mälardalen högskola
Läs merInkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet
Inkomstfördelningen bland pensionärer Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Hur är inkomsterna för pensionärerna? Andelen fattiga pensionärer
Läs merPolicy Brief Nummer 2018:2
Policy Brief Nummer 2018:2 Ojämlikhet och fattigdom i svenskt jordbruk Ojämlikhet i inkomster och antalet som faller under fattigdomsgränsen i befolkningen som helhet har ökat i flera västländer, inklusive
Läs merVarför blir samhällsdebatten sämre när samhället blir bättre? Andreas Bergh, Ekonomihögskolan i Lund & Institutet för näringslivsforskning (IFN)
Varför blir samhällsdebatten sämre när samhället blir bättre? Andreas Bergh, Ekonomihögskolan i Lund & Institutet för näringslivsforskning (IFN) Vilken bild beskriver bäst inkomstfördelningen bland alla
Läs merInkomstskillnader, rikedom och fattigdom: är de nordiska länderna fortfarande en distinkt familj?
Inkomstskillnader, rikedom och fattigdom: är de nordiska länderna fortfarande en distinkt familj? Johan Fritzell, CHESS, Stockholms universitet och Institutet för Framtidsstudier, johan.fritzell@chess.su.se
Läs merSocioekonomiska förutsättningar i Kalmar läns kommuner
2017-03-28 Socioekonomiska förutsättningar i Kalmar läns kommuner Det finns stora socioekonomiska skillnader mellan länets kommuner. Kustkommunerna har generellt sett starkare socioekonomiska förutsättningar
Läs merLokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete
1 (5) 2019-04-11 Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete Bakgrund Hälsan i Stockholms län är allmänt god och den förväntade medellivslängden stiger för varje år. Hjärt- och kärlsjukdomar minskar, antalet
Läs merSkillnader i hälsa. Botkyrka kommun Folkhälsorapportering Avdelning hållbar samhällsutveckling Kommunledningsförvaltningen Botkyrka kommun
Skillnader i hälsa Botkyrka kommun 2019 Folkhälsorapportering Avdelning hållbar samhällsutveckling Kommunledningsförvaltningen Botkyrka kommun Sociala klyftor och skillnaderna i hälsa Denna rapport presenterar
Läs merSammanfattning Syftet med rapporten
Syftet med rapporten Hur barnen mår säger mycket om ett lands välstånd. Hälsa påverkar männi skors välmående, vilket innebär att det är ett mål i sig att alla barn ska må så bra som möjligt. Men god hälsa
Läs merTillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014
Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa
Läs merJakten på det sociala kapitalet. Fredrica Nyqvist, PD, Docent Akademilektor i socialpolitik
Jakten på det sociala kapitalet Fredrica Nyqvist, PD, Docent Akademilektor i socialpolitik Innehåll 1. Jakten på det sociala kapitalet 2. Den nordiska paradoxen 3. Skapa en social gemenskap: vems ansvar?
Läs merDöda och medellivslängd
Döda och medellivslängd Under 2010 avled 46 587 kvinnor och 43 900 män. Den äldsta avlidna personen under året var en kvinna som blev 110 år. Bland männen var den äldsta som avled 108 år. Drygt hälften
Läs merKvinnorna i toppen av den svenska inkomstfördelningen
Kvinnorna i toppen av den svenska inkomstfördelningen Presentation på SNS, 8 mars 2018 Anne Boschini, SOFI, Stockholms universitet Kristin Gunnarsson, UCFS, Uppsala universitet Jesper Roine, SITE, Handelshögskolan
Läs merBARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD
UTREDNINGSTJÄNSTEN Tommy Lowén Tfn: 08-786 5661 PM 2010-05-18 Dnr 2010:0991 BARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD Hur många och hur stor andel av under 18 år lever i som har en låg ekonomisk standard
Läs merDet handlar om jämlik hälsa!
Det handlar om jämlik hälsa! Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala bestämningsfaktorer och skillnader
Läs merArbetsmarknadsutskottet
Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att förbättra ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden? Situation: Sveriges arbetslöshet inom hela befolkningen är idag 6,7 %. Ungdomsarbetslösheten
Läs merVilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka?
Vilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka? Tommy Bengtsson Centrum för Ekonomisk Demografi Ekonomihögskolan, Lunds Universitet www.ed.lu.se AFA Försäkrings
Läs merSegregation i Stockholms län. Presentation vid SLL:s seminarium i Stockholm John Östh
Segregation i Stockholms län Presentation vid SLL:s seminarium i Stockholm 2014-11-20 John Östh Presentationens upplägg Segregationsmätningens nya teknik Data, metoder och varför vi behöver nya metoder
Läs merÖstgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen
Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från
Läs merHälsoutvecklingen utmanar. Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012
Hälsoutvecklingen utmanar Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012 Framtidens patient oavsett vårdbehov Har makt och starkare ställning Är aktiv, påläst och delaktig Efterfrågar e-hälsotjänster för ökad
Läs merLång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning
Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan
Läs merTill ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.
För att beskriva hur barn och unga i Västernorrland mår har vi som arbetar med folkhälsa i länets 7 kommuner, i landstinget och på länsstyrelsen, sammanställt data från olika statistiska källor och undersökningar.
Läs merVälkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa
Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor
Läs merDet handlar om jämlik hälsa
Det handlar om jämlik hälsa Konferensen Folkhälsa för tillväxt och utveckling i Norrbotten, Luleå 31 augusti 2016 Petra Mårselius Utredningssekreterare Kommissionen tillsattes av regeringen sommaren 2015
Läs merSkatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden
Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden
Läs merInkomstfördelning och välfärd 2016
Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:5 Publicerad: 7-11-2016 Sanna Roos, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2016 I korthet - Ålands välfärdsnivå mätt i BNP
Läs mer12606/16 rr/ee/ss 1 DG B 1C
Europeiska unionens råd Bryssel den 27 september 2016 (OR. en) 12606/16 SOC 565 EMPL 375 ECOFIN 837 EDUC 302 FÖLJENOT från: till: Ärende: Kommittén för socialt skydd Ständiga representanternas kommitté
Läs merJämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet
Jämställdhet i hälsa a society in which men and women would participate in more or less equal numbers in every sphere of life, from infant care to high-level politics (Okin, 1989) Hur kan samhället hindra
Läs merVad kan vi lära av lyckoforskningen?
Vad kan vi lära av lyckoforskningen? Martin Berlin (SOFI) SNS, 14 december, 2017 Disposition Vad är lycka och hur mäts det? Lycka som välfärdsmått Slutsatser från lyckoforskningen Politiskt beslutsunderlag?
Läs merStudie- och yrkesvägledning har effekter!
Studie- och yrkesvägledning har effekter! Storbritannien forskning kring insatser f ökad vägledning Resultat: I kombination med andra elevvårdande insatser mycket effektivt för elever som riskerar att
Läs merSörmland och EU:s Lissabonstrategi
Sörmland och EU:s Lissabonstrategi en jämförelse av Sörmland, Sverige och EU inom tillväxt, ekonomi, sysselsättning, arbetslöshet, miljö och utbildning - Enheten för Näringslivsutveckling - Sörmland och
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av februari 2012
14 mars 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av februari 2012 Dämpad men stabil arbetsmarknad Under februari var det färre inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Uppsala län som
Läs merUppsalakonjunkturen Uppsala län, 2018 kv december 2018 Stockholm Business Region
Uppsalakonjunkturen Uppsala län, 2018 kv 3 17 december 2018 Stockholm Business Region Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar
Läs merPerspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi
Perspektiv på stärkt hållbarhet Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Eva Alfredsson Forskare på KTH och analytiker på Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Samhällsplanering
Läs merDet ekonomiska läget. Magdalena Andersson 27 april Foto: Maskot / Folio
Det ekonomiska läget Magdalena Andersson 27 april 2017 Foto: Maskot / Folio 1 Fortsatt hög svensk tillväxt BNP-tillväxt för Sverige Procent, jämförelseprognos från dec16 dec16 VÅP17 4,1 2,6 3,3 2,4 2,6
Läs merBeskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.
Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera
Läs merBättre utveckling i euroländerna
Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att
Läs merFolkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige
Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande
Läs mer