God folkhälsa ses ofta som avgörande för en hållbar utveckling i städer, kommuner och regioner

Transkript

1

2 God folkhälsa ses ofta som avgörande för en hållbar utveckling i städer, kommuner och regioner Ofta uppsatta mål om att: - Förbättra folkhälsan - Göra hälsan mer jämnt fördelad (minska den socioekonomisk gradienten) - Påverka grundorsakerna till ohälsa Min ansats: Belysa betydelsen av ekonomiska faktorer för bättre och jämnare folkhälsa nu och i framtiden - Ekonomisk utveckling - Jämn ekonomisk utveckling

3 Absolut levnadsstandard & hälsa på (väldigt) lång sikt BNP/capita Förväntad livslängd (år) vid födsel Källa: Maddison 2002

4 Absolut levnadsstandard och hälsa Tänkbara mekanismer - Konsumtion av varor betydelsefulla för hälsan - Konsumtion av hälsorelaterade tjänster (förebyggande) - Kvalitetsskillnader i den medicinska behandlingen - Utbildning - Skillnader i hälsorelaterat beteende

5 Preston kurvan (Millennium)

6 Objektiva vs subjektiva hälsomått

7 Inkomstojämlikhet och folkhälsa Källa: Wilkinson RG (1996). Unhealthy Societies: The Afflictions of Inequality

8 Jämlikhetsanden (Wilkinson och Pickett, 2010) Wilkinson först med att hävda att det finns ett orsakssamband (1986) Flera böcker (1992,1998, 2010) med fokus på inkomstojämlikhetshypotesen Viktiga konsekvenser för ekonomisk politik (omfördelning, åtgärder relaterade sektorer)

9 Ojämlikhet och folkhälsa - forskningsresultat Hundratals publicerade artiklar Mängd olika folkhälsomått - Barnadödlighet - Dödlighet bland män och kvinnor - Fetma och övervikt Aggregatdata (genomsnitt)

10 Förtjusta och övertygade kulturskribenter: Ett av de mest övertygande och välargumenterade förslagen till social förbättring som jag läst på tio år (Ulrika Kärnborg, DN) Akademisk nit och redbarhet eftersom de presenterat studie efter studie som verifierar bokens tes (Ann Heberlein, Sydsvenskan) en ren guldgruva av forskningsunderbyggda argument. (Eva-Lotta Hultén, GP)

11 och politiker: There is no doubt that the published statistics show a link between income inequality and health". (Tony Blair) Ska man bara läsa en bok så är det Jämlikhetsanden (Lars Ohly)

12 Hur kan ojämlikhet påverka hälsa? Bergh, Nilsson, Waldenström (2012): "Blir vi sjuka av inkomstskillnader?", Studentlitteratur

13 Hur kan ojämlikhet påverka hälsa? Sociala jämförelser psykisk stress ohälsa Andra mekanismer: Tillit/socialt kapital Kriminalitet Politiska faktorer

14 Hur mäter vi hälsa och ojämlikhet? Mått på hälsa: Objektiva hälsomått Subjektiva hälsomått Mått på ojämlikhet Vilket mått på inkomst är mest lämpligt? Hur ska vi mäta inkomstspridning? (Ginikoefficienter) Är inkomst det enda/bästa måttet på välfärd? Bergh, Nilsson, Waldenström (2012): "Blir vi sjuka av inkomstskillnader?", Studentlitteratur

15 Tre olika bilder av inkomstojämlikheten i Sverige Bergh, Nilsson, Waldenström (2012): "Blir vi sjuka av inkomstskillnader?", Studentlitteratur

16 Gini för Svenska kommuner 0,600 0,500 Lidingö Lund Danderyd 0,400 0,300 Norsjö Dorotea Överkalix 0,200 0,100 0,000

17 Är existerande vetenskapliga evidens så entydiga som debatten gjort gällande? Många av sambanden i Jämlikhetsanden är känsliga för valet av datakälla och länder Punktsamband visar inte orsakssamband

18 Regional ojämlikhet och cancer Kronoberg Halland Norrbotten Jämtland Blekinge Jönköping Kalmar Dalarna Västerbotten Södermanland Örebro Gävleborg Västernorrland Värmland Gotland Västmanland Västra Götaland Östergötland Skåne Uppsala Stockholm Gini (2003) Källa: egna beräkningar - SCB data

19 Regional ojämlikhet och livslängd Halland Uppsala Kronoberg Jönköping Dalarna Gotland Blekinge Västerbotten Västmanland Östergötland Västra Götaland Skåne Stockholm Jämtland Kalmar Örebro Södermanland Norrbotten Gävleborg Värmland Västernorrland Gini ( 2003 ) Källa: egna beräkningar - SCB data

20 Är existerande vetenskapliga evidens så entydiga som debatten gjort gällande? Många av sambanden i Jämlikhetsanden är känsliga för valet av datakälla och länder Punktsamband visar inte orsakssamband Vi behöver detaljerad data på individnivå för att testa om ojämlikhet har en effekt på hälsa

21 Varför behövs individdata när man vill studera ojämlikhetens effekter? Svar: "Det ekologiska felslutet" (eller aggregeringsproblemet) Anna --- Bengt --- Cecilia (20) (40) (60) Anna Bengt Cecilia (10) (40) (70)

22

23 Ekonomisk ojämlikhet och individhälsa Skillnad i resultat om vi tittar på USA eller Europeiska länder Skillnad i resultat beroende på subjektiva eller objektiva hälsomått Ingen evidens för samband mellan ojämlikhet och dödlighet, men i vissa fall självrapporterad hälsa (jmf resultat aggregatstudier)

24 Vad säger forskningen mer om ojämlikhetens hälsoeffekter? Ojämlikhet mellan vilka? (inom land, region, stad mm) Individer i flera länder (Wilkinson, restriktivt krav) Metodens betydelse (och vilka mekanismer som tas hänsyn till) Bergh, Nilsson, Waldenström (2012): "Blir vi sjuka av inkomstskillnader?", Studentlitteratur

25 Blir vi sjuka av inkomstskillnader? Forskningen ger inget rakt, entydigt svar. Många studier (på individdata) finner ingen koppling mellan ojämlikhet och hälsa. Det finns dock flera undantag. En effekt kan därför inte uteslutas, men den verkar vara liten. Däremot tydligt samband mellan inkomstnivå och hälsa. Folkhälsan kan befrämjas genom att höja inkomstnivån för låginkomsttagare (vilket dessutom minskar inkomstskillnaderna).

26

27 Hur förbättra för de sämst ställda? Höjt försörjningsstöd? Sänkt inkomstskatt? Höjt barnbidrag? Höjt flerbarnstillägg? Stärkt grundskola? Friare arbetsmarknad? Bergh, Nilsson, Waldenström (2012): "Blir vi sjuka av inkomstskillnader?", Studentlitteratur

28 Med våra kommuner/län som utgångspunkt Vad tyder på att den relativa levnadsstandarden i våra respektive kommuner/län spelar roll för folkhälsan? Finns det vissa mekanismer i sambandet mellan ekonomisk ojämlikhet och folkhälsa som kan tänkas vara av speciell betydelse på en lokal nivå eller enbart existera här? Relaterat till socioekonomisk ojämlikhet i folkhälsa: Påverkar de nämnda mekanismerna (i sin tur bestämningsfaktorer till folkhälsan) sannolikt vissa grupper mer än andra? I vilken utsträckning och hur hanteras dessa mekanismer/bestämningsfaktorer i våra respektive lokala prioriteringar (kommun/länshälsoprofiler)?

29 Bergh, Nilsson, Waldenström (2012): "Blir vi sjuka av inkomstskillnader?", Studentlitteratur

30 Övriga hälsodeterminanter Hur påverkar vi människors hälsobeteende? (fysisk aktivitet, alkohol/rökning mm) Forskning kring hälsokommunikation visar att välutbildade människor - redan informerade grupper är de som tar till sig av hälsoinformation (Markham & Bridle, 2009) Målgruppsanpassning av åtgärder