Länstidningen 7 juni 2012 årgång 31 Till alla länsbor från landstinget. Unga t(r)ycker till Tebladet Ung på sidorna 7-10

Transkript

1 Länstidningen 7 juni 2012 årgång 31 Till alla länsbor från landstinget Vinn lyxiga upplevelser i Tebladets tipstävling! SIDAN 16 GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL HUSHÅLL Nyheter Kvällsöppet på vårdcentralerna Från och med i höst kommer länets landstingsdrivna vårdcentraler att ha kvällsöppet en dag i veckan. Det är ett sätt att öka tillgängligheten för dig som patient. Snabbare vård för hudpatienter Hudsjukdomen aktinisk keratos blir allt vanligare. Nu har hudklinikerna på länets tre sjukhus och primärvården ökat sitt samarbete runt de här patienterna. Det kortar väntetiderna för fler hudpatienter. SIDAN 5 Landstinget styr kollektivtrafiken Sedan årsskiftet bär Örebro läns landsting ansvaret för kollektivtrafiken i länet. På lite sikt ska kollektivtrafiken utvecklas med fler experessbussar och tågstopp vid stationer i länet. Knuffen svarar på frågor SIDAN 3 SIDAN 6 Som ung har man ofta många funderingar, men det är inte alltid så lätt att veta vem man ska fråga. Tebladet har låtit ungdomar ställa frågor till ungdomsmottagningen Knuffen. SIDAN 8 Forskning utvecklar äldrevården Antalet äldre blir allt fler. Det är en utmaning för samhället. För att möta utmaningen bedrivs ett omfattande forskningssamarbete mellan Örebro universitet och Örebro läns landsting. Undvik familjegräl i sommar Efter sommaren ökar antalet separationer och landstingets familjerådgivning märker en ökning av antalet samtal. Vi tipsar om hur ni kan undvika gräl på semestern och stärka relationen. SIDAN 13 Kåseriet I ärvd kostym SIDAN 12 När barnbarnet ska ta studenten försöker kåsören Kikki Pålerud sälja in både makens gamla kostymer från 60-talet och ett auktionsfynd. SIDAN 14 Unga t(r)ycker till Tebladet Ung på sidorna 7-10 Mentometerknappar. Said, Alfred, Liza och Yelda längst bak. Johan och Zeidi i mitten. Milad längst fram. Elevrådsrepresentanter på Mellringeskolan i Örebro tycker till om sin arbetsmiljö....och Tebladstårtan går till Stefan, Åsa och Lena SIDAN 15

2 2 Tebladet 5/12 Välkommen till Tebladet! Landstinget finns till för alla - gammal som ung. Vi lever allt längre, och fler äldre vill och kan vårdas i hemmen. I det här numret berättar vi om landstingets arbete med att forska och utveckla vården för äldre. Vi har också gjort en tidning i tidningen. Den vänder sig till dig som är ung eller till dig som är nyfiken på vilka frågor som engagerar dagens unga. Ämnena som vi tar upp är hämtade från Örebro läns landstings undersökning Liv & hälsa ung, som genomförs återkommande. I Tebladet Örebro läns landsting står för hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling. Det är landstingets vision. Örebro läns landsting omfattar geografiskt Örebro läns tolv kommuner. Antal invånare är Örebro läns landsting styrs av 71 politiker som sitter i landstingsfullmäktige. Landstingsstyrelsen fungerar som landstingets regering. Här sitter 15 politiker. Drygt tio kronor i skatt Att driva landstingets verksamheter under ett år kostar ca 7,7 miljarder kronor. Det är ca 21 miljoner kronor per dygn. Det betalas främst genom skatter. Du betalar cirka tio ung kan du bland annat läsa om att antalet klamydiafall ökar i länet. Därför pågår nu kampanjen Våga fråga, vars syfte är att ändra attityden kring kondomanvändning. Tonåringar och föräldrar är ett kapitel för sig. Vi tipsar om vad du kan göra för att få en bättre relation till dina föräldrar. Vi har också tagit tempen på landstingets politiker. Vad gör de egentligen för att fånga upp ungas syn på hälso- och sjukvården? Varsågod, tidningen är din! 1-årskalas. I strålande solsken firade Ängens vårdcentral på Ladugårdsängen i Örebro sin ettårsdag med utdelning av ballonger och frukt. Gästerna kunde besöka stationer med olika teman där vårdcentralen visade upp delar av sin verksamhet. Karin Grunditz-Melin, BVC-sköterska, delade ut ballonger till Oliver och Maja Brolenius. DET HÄR ÄR ÖREBRO LÄNS LANDSTING kronor i landstingsskatt per varje intjänad beskattad hundralapp. Med en genomsnittlig lön betalar du ca kronor i månaden i skatt till landstinget. Det ger hälso- och sjukvård, tandvård till unga, rehabilitering, utbildning, kulturstöd och mycket mer. Mest hälso- och sjukvård Den största delen av landstingets verksamheter är hälso- och sjukvård. Den svarar för ca 85 procent av landstingets kostnader. I Örebro läns landsting finns tre akutsjukhus: Universitetssjukhuset Örebro, Karlskoga lasarett och Lindesbergs lasarett. Minst en vårdcentral finns i varje kommun. Totalt finns 30 vårdcentraler i länet. Fyra av dessa drivs av privata entreprenörer. Mer än hälften av landstingets kostnader går till löner. Med ca anställda är landstinget en av länets största arbetsgivare. Var med och påverka Som länsbo kan du vara med och påverka. Dels kan du ta kontakt med någon av landstingets politiker. Du kan också lämna in ett medborgarförslag. Hur medborgarförslag fungerar kan du läsa om i Landstingskatalogen som du får hem i brevlådan varje vår. Information finns också på webbplatsen Det här är Tebladet Tebladet kommer med 11 nummer per år. Fem nummer är länstidningar som delas ut till alla hushåll i hela länet (ca ex). Det är ett sådant nummer som du håller i handen nu. Sex nummer av Tebladet är personalnummer som levereras till alla anställda i Örebro läns landsting. Du kan även läsa Tebladet på landstingets hemsida: Marie-Louise Forsberg- Fransson (S), landstingsstyrelsens ordförande: Viktiga satsningar på äldre Tar landstinget hand om länets äldre patienter på ett bra sätt? Ja, det tycker jag. Varje dag görs goda insatser i vården som hjälper äldre människor till ett bättre liv. Det kan röra sig om en gråstarroperation som ger synen tillbaka, eller att någon får en ny höftled, blir rörligare och slipper smärtan. Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är en stor anledning till att vi lever allt längre, och att vi kan hålla oss relativt friska högt upp i åldrarna. Men även om det går att räkna upp mängder med positiva saker, så kan vi inte slå oss för bröstet och vara nöjda. Äldrevård och äldreomsorg är komplexa områden, framför allt när det handlar om våra multisjuka äldre patienter. Det är viktigt att den geriatriska kunskap som finns framför allt inom sjukhusvården förs ut i primärvården och i kommunernas verksamheter. Sedan är samverkan, och åter samverkan, nyckeln till att vi kan ge äldre och sjuka länsbor en värdig vård. Samverkan måste fungera på alla nivåer, mellan landstingets sjukhusvård och primärvård, mellan landstingets vårdverksamheter och kommunernas omsorgsdelar. Det handlar om samverkan mellan vårdnivåer och mellan människor i vården. Mellan vårdgivare och vårdtagare och anhöriga. Flera sådana samarbeten finns redan i vårt län. Det måste vi bygga vidare på och förbättra ytterligare. Även när det gäller forskningen runt äldre personer, så pågår olika samarbeten mellan landstingets verksamheter, universitetet och ibland privata intressenter. Exempel på det är Ängens vårdcentral i Örebro där man utvecklar tekniska lösningar för äldre som vill bo kvar hemma, smarta lösningar som kan ge bättre livskvalitet, större självständighet och högre integritet. Ängen kan bli det framtida navet i en bred forskningssamverkan runt äldre människors vårdbehov. Mot den här bakgrunden behövs inget nytt nationellt geriatriskt centrum i Örebro. Från och med i höst blir det kvällsöppet på alla landstingsdrivna vårdcentraler? Ja, det känns jättebra att det äntligen blir så. Alla vårdcentraler ska ha öppet till klockan 19 en kväll i veckan. Det här är viktigt för många människor som har svårt att ta ledigt från jobbet på dagtid. Det ökar tillgängligheten till den närmaste vården. Och till sist, hur står det till med landstingets ekonomi? Relativt bra. Delårsrapporten för årets fyra första månader visar ett plus på närmare 40 miljoner kronor. Det beror till stora delar på att förvaltningarna jobbar stenhårt för att komma i ekonomisk balans. Främst är det vidtagna åtgärder på USÖ som börjar ge verkan i ekonomin. Samtidigt ökar produktionen. Inom Örebro läns landsting produceras med andra ord mer vård än tidigare, för samma pengar. En anledning till att det är möjligt är det växande samarbetet mellan våra tre sjukhus. Återigen, samarbete lönar sig. Det är vi som gör Tebladet Ann-Marie Wentzel ansv. utgivare E-post: ann-marie.wentzel@ orebroll.se Victoria Rydergård redaktör E-post: victoria.rydergard@ orebroll.se Weine Ahlstrand redaktör E-post: weine.ahlstrand@ orebroll.se Vår adress: Tebladet, Örebro läns landsting, Box 1613, Örebro, Fax: 019/ E-post: tebladet@orebroll.se Tryckeri: VF-tryck

3 Tebladet 5/12 3 Kvällsöppet på vårdcentralerna Efterfrågad service startar i höst Baggängens vårdcentral i Karlskoga. Kopparbergs vårdcentral. Skebäcks vårdcentral i Örebro. Askersunds vårdcentral. Frövi vårdcentral. Från och med september i höst kommer länets landstingsdrivna vårdcentraler att ha kvällsöppet en dag i veckan. Vi lyssnar på medborgarnas önskemål. Det här är en service som efterfrågas, säger Karl G Bartoll, primärvårdsdirektör i Örebro läns landsting. Det är också en anpassning till samhället i stort. Andra tjänsteföretag, även inom vården, erbjuder service även utanför dagtid. Till klockan 19 Länets vårdcentraler kommer att ta emot bokade patienter fram till klockan 19 en dag i veckan. Vilken dag det blir bestäms av varje vårdcentral. Planeringen pågår för fullt. Det handlar bland annat om vilka delar som ska ha öppet. Mindre vårdcentraler kan få problem att ha hela verksamheten igång kvällstid, exempelvis full läkarbemanning. Men då bemannar vi med vårdcentralens övriga personal, säger Karl G Bartoll. Ökad tillgänglighet Genom kvällsöppet vill man öka tillgängligheten och invånarnas förtroende för den närmaste vården. Tillgängligheten till vårdcentralerna via internet ska också bli bättre. Karl G Bartoll. Nästa steg är att få igång möjligheten att av- och omboka tider via Mina vårdkontakter på webben. Målet är att erbjuda våra länsbor ett brett tillgänglighetspaket, säger Karl G Bartoll. Det här är de 26 landstingsdrivna vårdcentraler i Örebro län som kommer att ha kvällsöppet en gång i veckan: Adolfsbergs vårdcentral i Örebro. Askersunds vårdcentral Baggängens vårdcentral i Karlskoga. Brickebackens vårdcentral i Örebro. Brickegårdens vårdcentral i Karlskoga. Fellingsbro vårdcentral. Frövi vårdcentral. Hallsbergs vårdcentral. Hällefors vårdcentral. Karla vårdcentral i Örebro. Karolina vårdcentral i Karlskoga. Kopparbergs vårdcentral. Kumla vårdcentral. Laxå vårdcentral. Lillåns vårdcentral i Örebro. Lindesbergs vårdcentral. Mikaeli vårdcentral i Örebro. Nora vårdcentral. Odensbackens vårdcentral i Örebro. Olaus Petri vårdcentral i Örebro. Pilgårdens vårdcentral i Degerfors. Skebäcks vårdcentral i Örebro. Storå vårdcentral. Tybble vårdcentral i Örebro. Varberga vårdcentral i Örebro. Ängens vårdcentral i Örebro. Förnyelse av USÖ är i full gång Det pågår ett omfattande förnyelsearbete på Universitetssjukhuset Örebro. Ett stort byggprojekt är igång och fler planeras. Förnyelsen av USÖ är mycket positivt för alla patienter och för hela regionen, säger sjukhusdirektör Jan Olsson. Men visst uppstår det en del problem under byggtiden, bland annat när det gäller parkeringsplatser. Jan Olsson. Vi hoppas att våra patienter, besökare och anställda på USÖ ska ha förståelse. Det kan också vara en god idé om man har möjlighet att åka kollektivt eller ta cykeln till jobbet. Campus USÖ Just nu byggs Campus USÖ nordväst om det som många kallar gamla USÖ. Det nya huset ska ta emot läkarstudenter från Örebro universitets läkarutbildning och stärka medicinsk forskning och utveckling. Huset är på kvadratmeter och ska innehålla avancerade laboratorier, medicinskt bibliotek, seminarielokaler och mycket annat. Campushuset byggs och ägs av landstinget, som i sin tur hyr ut till Örebro universitet. I januari 2014 flyttar universitetet och läkarstudenterna in. Men redan innan Campus USÖ står färdigt startas ett ännu större byggprojekt. Högspecialitetshus Norr om dagens A-hus planeras ett högspecialitetshus, som ska innehålla stora delar av USÖ:s högspecialiserade verksamheter. I förarbetet skissas det på ett tiovåningshus på över kvadratmeter. Målet är att dessa lokaler ska tas i bruk i slutet av Södra Grevrosengatan flyttas Det första som kommer att hända i den här delen av förnyelsearbetet är att Södra Grevrosengatan flyttas norrut. Det arbetet ska komma igång under Då börjar också en ombyggnation av A-huset, ett arbete som beräknas ta ett år. A-huset byggdes på 1960-talet och det har blivit otidsenligt, påpekar Jan Olsson. Parallellt pågår flera andra förnyelsearbeten, bland annat om- och tillbyggnader av akutmottagningen. Senaste och bästa vården USÖ måste vara ett modernt universitetssjukhus som erbjuder våra patienter den bästa vården och våra medarbetare en god arbetsmiljö. Ny kunskap och den ständiga tekniska utvecklingen inom vården ställer nya krav. Det gör även forskningen och läkarutbildningen, säger Jan Olsson. Campus USÖ. Byggnation pågår.

4 4 Tebladet 5/12 Sjukhussamarbete kortar väntetiderna Ingrid fick sin gråstarroperation gjord på Lindesbergs lasarett Jag är så glad så. Fantastiskt vad de kan göra. Det har bara gått några minuter sedan Ingrid Eriksson lämnade operationssalen på Lindesbergs lasarett. Hon har genomgått en gråstarroperation på höger öga. Och hon är lycklig. Nu ser jag vad du skrivit i blocket, säger hon samtidigt som personalen ger henne en smörgås. Några timmar efter operationen hämtas hon av barnbarnet Sara Eriksson för färd hem till Fellingsbro. Kirurger åker från USÖ Den 11 april gjordes den första gråstarroperationen någonsin på Lindesbergs lasarett. Efter det har det gjorts ett tiotal operationer per vecka. Målet är 400 gråstarroperationer per år. Operationerna i Lindesberg görs varje onsdag. Då åker en kirurg från ögonkliniken på Universitetssjukhuset Örebro till Lindesberg och leder operationerna. Övriga i operationsteamet är från Lindesbergs lasarett. Köer ska kortas Att ögonoperationer nu görs även på Lindesbergs lasarett är följden Operationen är ett relativt enkelt ingrepp som tar minuter. Men för patienten innebär den ett helt nytt liv. Helena Eriksson är verksamhetsansvarig vid ögonmottagningen på Lindesbergs lasarett: Bara positiva reaktioner Vi har bara fått positiva reaktioner från våra patienter. Det finns många fördelar med det här samarbetet, men framför allt kortas väntetiderna för våra gemensamma patienter. I första hand är det patienter från norra länsdelen som får sina gråstarroperationer gjorda i Lindesberg. Men väntelistan är gemensam och innebär att även patienter från andra delar av länet blir aktuella. Gråstarrpatienterna får alla förberedande synundersökningar och mätningar gjorda på Lindesbergs lasarett, liksom återbesök efter operationen. Stor skillnad efter operationen Ingrid Eriksson då, som var så nöjd direkt efter sin operation? Jo, några veckor efter operationen mår hon om möjligt ännu bättre. Det är stor skillnad. Eftersom jag hade gråstarr på båda ögonen så är det lätt att jämföra. Jag ser betydligt bättre på det opererade ögat, speciellt på långt håll. Jag har precis följt dopet av kronprinsessan Estelle på TV. Jättekul att kunna följa med i vad som händer. Blir Lindesberg igen Ingrid Eriksson kommer att avvakta ytterligare en tid, och sedan kommer hon troligen att kontakta vården för att få operera även det andra ögat. Då blir det Lindesbergs lasarett igen. Det fungerade ju bra förra gången, säger Ingrid Eriksson. Väntetiderna till gråstarroperation minskar tack vare den nya verksamheten vid Lindesbergs lasarett, säger ögonkirurg Dan Öhman. Några minuter efter operation. Operationssjuksköterskan Zdenka Trlicik leder Ingrid Eriksson ut från operationssalen. av ett växande samarbete inom länets ögonsjukvård. Målet är att korta köer och väntetider. På USÖ har vi kirurger, men salar och operationspersonal räcker inte riktigt till för all vår verksamhet. På Lindesbergs lasarett har man kunnat frigöra en operationssal, förklarar Dan Öhman, en av USÖ-kirurgerna som opererar i Lindesberg. Gemensamt ansvar Det är tydligt uttalat att vi ska se våra tre sjukhus som en enhet, där vi har ett gemensamt ansvar för länets patienter, och där vi använder resurserna på bästa sätt. I Örebro län behöver vi göra ungefär gråstarroperationer per år, och tack vare bland annat operationerna i Lindesberg så börjar väntetiderna till operation nu att minska. Vi ligger bättre till än tidigare när det gäller vårdgarantin, säger Dan Öhman. Ett helt nytt liv Förra året gjordes drygt gråstarroperationer i Sverige. Det är den vanligaste operationen i landet och även i världen. Några timmar efter operation. Ingrid hämtas av barnbarnet Sara Eriksson.

5 Tebladet 5/12 5 Snabbare vård för länets hudpatienter Det finns en hudsjukdom som man kan få efter långvarigt solande som nu blir allt vanligare i Sverige. Den kallas aktinisk keratos eller solkeratos. Uppskattningsvis har personer sjukdomen idag. Nu har hudklinikerna på länets tre sjukhus och primärvården ökat sitt samarbete runt de här patienterna. Det har i sin tur kortat väntetiderna för alla hudpatienter som behöver specialisthjälp. Bakgrunden är ett tydligt krav om att länets tre sjukhus måste samarbeta mera för att öka tillgängligheten till vården. Här har även primärvården en viktig roll. Samarbetet runt solkeratos går främst ut på att fler patienter kan få behandling i just primärvården. Enklare för patienterna Det blir enklare för patienterna, som i många fall slipper onödiga resor till sjukhuset. Behandlingen kan också komma igång snabbare, direkt efter vårdcentralsbesöket, säger Sven Röstlund, som är samordnande distriktsläkare i norra länsdelen. Behandling som rekommenderas i första hand är en kräm som patienten själv stryker ut över det drabbade området. Krämen stryks på under kvällen och tvättas bort på morgonen. Behandlingen görs tre kvällar i veckan i fyra veckor. Samma säkerhet Vi har använt behandlingsmetoden sedan flera år vid sjukhusens hudkliniker, och effekten och säkerheten är densamma när den görs i primärvården. Om det finns tvekan om diagnosen eller om behandlingen inte hjälper, så kan patienten remitteras till Ambulansen vid USÖ förstärks Ambulansen vid Universitetssjukhuset Örebro får en resursförstärkning på 4,5 miljoner kronor. Pengarna gör det möjligt för en av de ambulanser som tidigare bara var i tjänst på dagen att även tjänstgöra på kvällen. Utökningen av ambulansverksamheten under kvällstid är bra. Det gör att vi kan ha fler bilar i tjänst, vilket stärker tillgängligheten, patientsäkerheten, trafiksäkerheten och arbetsmiljön, säger ambulanschef Åke Gustafsson. En enkel digitalkamera - ett bra hjälpmedel när distriktsläkaren och hudspecialisten samarbetar runt patienten. Distriktsläkare Jan Johansson och AT-läkare Catarina Öhrn dokumenterar en patients hudbesvär. någon av länets specialistmottagningar, säger Mikael Tarstedt, verksamhetschef vid hudmottagningen på Karlskoga lasarett. Sjukhus med olika profil En ytterligare del i samarbetet är att hudklinikerna på Universitetssjukhuset Örebro, Lindesbergs lasarett och Karlskoga lasarett har fått olika profilområden. Det innebär att vissa behandlingar enbart ges på ett av sjukhusen och att remisserna därför bara kan gå dit. Samarbetet mellan sjukhusen och vårdcentralerna Landstinget påbörjar även inköpet av ytterligare en ambulans, som ska kunna vara i drift någon gång under nästa år. har redan efter några månader gett resultat. Sjukhusens hudkliniker har nog aldrig haft så bra tillgänglighet som nu. Över 80 procent av de patienter som behöver träffa en hudspecialist får göra det inom 60 dagar, säger Ingrid Östlund, områdeschef på USÖ. Doktor Sven Röstlund företräder primärvården: Just den här patientgruppen belastar inte vårdcentralerna så mycket mer än tidigare. Och det underlättar som sagt mycket för patienterna. Bra betyg till BB och eftervården Mammor som förlöst sina barn på Universitetssjukhuset Örebro och Karlskoga lasarett ger vården på BB och eftervården höga betyg. Det visar resultatet från en nationell patientenkät som gjordes i slutet av förra året. På frågan om man kan rekommendera avdelningen till andra mammor är resultaten mycket höga. Personalens bemötande värderas också högt. Fakta Aktinisk keratos uppkommer vanligtvis på delar av kroppen som ofta exponeras för solens strålning, ofta utan att vi tänker på det, t ex ansiktet, kala delar av hjässan och handryggarna. Den typiska hudförändringen vid aktinisk keratos är en brunröd, fjällande fläck som i storlek är från ett par millimeter upp till ett par centimeter. Ett typiskt kännetecken är att fläcken känns raspig när man känner på den med fingret. Ibland kan man pilla bort den men den kommer oftast tillbaka. Hudsjukdomen kan behandlas med speciella krämer, men även med frysbehandling, fotodynamisk behandling, laser eller skrapning. Aktinisk keratos kan i sällsynta fall leda till skivepitelcancer. Landstinget håller sin budget Örebro läns landsting ser i sin första helårsprognos ut att hålla budgeten för året. Prognosen redovisar ett överskott på 16 miljoner kronor, vilket är detsamma som budgeterats. Resultatet för perioden uppgår till 37 miljoner kronor, och det är 31 miljoner kronor bättre än förra året. Eftersom delårsrapporten endast omfattar årets första fyra månader finns flera osäkerhetsfaktorer. TANDVÅRD En mobil tandvårdsklinik till? Folktandvårdens mobila klinik i Pålsboda och Storå har varit i bruk under två år. Den har tagits väl emot av både patienter och personal. Nu ska landstinget utreda förutsättningarna för att köpa in ytterligare en mobil klinik. En förutsättning är att verksamheten drivs tillsammans med ett grannlandsting. HÖGSPECIALISERAD VÅRD Skånehornhinnor opereras på USÖ Universitetssjukhuset Örebro har tecknat avtal om att göra hornhinnetransplantationer på Skånepatienter. USÖ:s avtal med Region Skåne gäller patienter och är redan igång. Region Skåne har ingen egen hornhinnekirurgi och har därför vänt sig till oss. Det är förstås ett gott betyg för vår verksamhet, säger verksamhetschef Eva Karlsson på USÖ:s ögonklinik. Ögonkliniken på USÖ är den klinik i landet som säljer mest specialistvård till andra landsting och regioner. Och ambitionen är att det ska bli mer. Efter sommaren installerar kliniken nya avancerade utrustningar för hornhinnekirurgi. Vi är inne i en offensiv period, och på sikt är målet att vi ska ses som ett nationellt centrum för hornhinnekirurgi, säger Eva Karlsson. Hon betonar att det nya utomlänsavtalet med Skåne inte kommer att påverka tidigare åtaganden. Inte heller kommer länets ögonpatienter att drabbas negativt genom längre väntetider. FORSKNING 6,4 miljoner till forskningen Nyckelfonden, Stiftelsen för medicinsk forskning vid Universitetssjukhuset Örebro, delar i år ut forskningsmedel på sammanlagt 6,4 miljoner kronor. Pengarna fördelas på 28 olika forskningsprojekt. Det här är det största beloppet som fonden någonsin delat ut, säger fondens ordförande Bo Anderson. I år kom det in cirka 50 ansökningar om bidrag till fonden, också det ett rekord. Nyckelfonden bildades 1989 av Örebro läns landsting för att främja och stödja medicinsk forskning vid Universitetssjukhuset Örebro.

6 6 Tebladet 5/12 Fler ska lockas åka buss och tåg Sedan nyår styr landstinget ensamt kollektivtrafiken Sedan nyår bär Örebro läns landsting ensamt ansvar för länets kollektivtrafik. Fler tågstopp vid länets stationer, fler expressbussar och smidigare betalsystem är några idéer som ska få fler att resa kollektivt. Kollektivtrafiken är oerhört viktig för regionen, för att människor ska kunna bo och arbeta här. Många är beroende av bra kollektivtrafik. Det är skälen till att Jonas Karlsson. det också behövs stora satsningar på det här området, säger landstingsrådet Jonas Karlsson (S), ordförande i nämnden för trafik, miljö och service. I det korta perspektivet kommer trafiken i huvudsak att gå som tidigare. Men på lite sikt ska kollektivtrafiken utvecklas. Det är absolut nödvändigt. Sedan nyår är landstinget länets kollektivtrafikmyndighet. Ny lag från januari Den 1 januari 2012 trädde en ny kollektivtrafiklag i kraft. Den innebär att det ska finnas en regional kollektivtrafikmyndighet i varje län. I Örebro län finns myndighetsansvaret hos landstinget och dess nämnd för trafik, miljö och service. Landstinget driver länets kollektivtrafik genom sitt bolag Länstrafiken i Örebro AB. Örebro-Degerfors-Karlstad Örebro läns landsting och Regionförbundet i Värmland samarbetar för att öka resandet mellan de båda arbetsmarknadsregionerna. Örebro-Degerfors-Karlstad Nyligen presenterades en satsning som innebär att från december blir det tågtrafik mellan Örebro och Karlstad med stopp i Degerfors. Med den nya trafiken får Degerfors bättre tågförbindelser till Hallsberg, Örebro, Kristinehamn och Karlstad. Det blir tre turer per dag i vardera riktningen till att börja med. Det är ett sätt att knyta samman vårt län med grannlänen. Vi tittar på ökad tågtrafik i hela Mälardalen och även mot Östergötland, berättar Jonas Karlsson. Några fakta om Länstrafiken i Örebro län: Länstrafiken ansvarar för stadstrafiken i Örebro, Karlskoga, Lindesberg, Kumla och Hallsberg samt 90 landsortslinjer och tåg. Visste du... fiken för cirka 12 procent av den totala fordonstrafiken ner km/år ser utefter vägarna i vårt län nare har tillstånd till färdtjänst och att det görs cirka resor med färdtjänst i länet varje år har lågt insteg. (Källa: Länstrafiken) Trafik i hela länet En ambition är att bättre binda samman de större orterna med tåg eller fler expressbussar. Länsperspektivet är prioriterat. Vi måste erbjuda likvärdig, snabb och bekväm trafik i hela länet. Vi har också tydliga samverkansformer med alla länets kommuner, både politiskt och på tjänstemannaplanet, säger Jonas Karlsson. Förhoppningen är att länets resenärer ska märka av en förbättrad kollektivtrafik redan inom ramen för dagens avtal. Möjligheten till större förändringar kommer när ny trafik ska upphandlas omkring En jättefråga på längre sikt är trafiken mot Stockholm. Idag har vi i stort sett den trafik som SJ bestämmer att vi ska ha. Och många är missnöjda. Det är för få förbindelser och för långa restider. Tillsammans med grannlänen måste vi få bättre kontroll på den här viktiga frågan. Trafik och miljö är tätt sammansvetsade frågor. Kollektivtrafiken ska bli ännu mer miljövänlig, men den bästa miljösatsningen är att få fler att åka kollektivt, säger Jonas Karlsson. Miljövänligare trafik I länets första trafikförsörjningsprogram finns några mål: 2020 ska andelen arbetspendlare med kollektivtrafik ha fördubblats ska klimatpåverkan från länets kollektivtrafik ha minskat med 20 procent ska länets kollektivtrafik drivas till hundra procent av förnybara drivmedel. Mer fakta om länstrafik Den nya kollektivtrafiklag som trädde i kraft 1 januari 2012 innebär att det ska finnas en kollektivtrafikmyndighet i varje län. Det ska också finnas ett trafikförsörjningsprogram. Örebro läns första trafikförsörjningsprogram behandlas av landstingsfullmäktige den 12 juni och finns tillgängligt på Internet: se/trafikforsorjningsprogram Länstrafiken i Örebro län AB är ett av landstinget helägt bolag. Före 1 januari 2012 ägdes Länstrafiken till 50 procent av landstinget. Övriga 50 procent ägdes tillsammans av länets kommuner. I samband med att den nya kollektivtrafiklagen infördes, överlät kommunerna sina aktier till landstinget, samtidigt som det gjordes en skatteväxling. Länstrafiken upphandlar all trafik i länet av olika privata entreprenörer. Örebro Läns Flygplats AB har sedan årsskiftet landstinget som enda ägare. Planering pågår om en ny ägarstruktur där landstinget och Örebro kommun äger 45 % var och Karlskoga och Kumla kommuner 5% var. En ny trafikförvaltning skapas i landstinget till 1 januari Verksamheten omsätter årligen cirka 800 miljoner kronor och omfattar 60 anställda. Det är personer som arbetar med beställning av färdtjänst och sjukresor, trafikupplysning, trafikplanering och upphandlingar. Länstrafiken Mälardalen AB är ett gemensamt bolag mellan landstingen i Örebro, Sörmland och Västmanland. Bolaget ska avvecklas och samverkan kommer istället att ske via avtal. Ungt fågelengagemang gav naturstipendium Förskolan Blåklinten, avdelningen Kojan, Varberga, Örebro, har tilldelats Ungdomens naturstipendium av Örebro läns landstings vilt- och naturvårdskommitté. Förskolan får priset för sitt pedagogiska arbete tillsammans med barnen, där naturen är inspiratör. Framför allt har fågellivet varit en källa till olika naturaktiviteter. Stipendiet är på kr och ska uppmuntra till fortsatt engagemang för naturen. Det är roligt att på det här sättet kunna uppmärksamma och stödja ungas engagemang för naturen, säger Mårten Blomqvist, ordförande i vilt- och naturvårdskommittén. Vilt- och naturvårdskommittén har i år delat ut kronor till åtta naturprojekt: Kvarntorp Naturskola får kronor för inköp av täljhästar för att utveckla uteslöjdverksamheten på skolan. Närkes ornitologiska förening får kronor för att fortsätta sin inventering i Närke, den så kallade Atlasinventeringen, som rör Närkes häckande fåglar. Sveriges Ornitologiska förening, tillsammans med Föreningen Kvismare Fågelstation får kronor för att forska på varför ortolansparven minskat i våra odlingslandskap. Föreningen Ramsberg, en bygd i Bergslagen får kronor för att restaurera och tillgängliggöra gammal odlingsmark mitt i byn. Studiefrämjandet Värmland Bergslagen får kronor för konst- och fotoutställningen kor möter kor. Naturfotografen Roine Magnusson kommer att ställa ut sina tavlor från boken Kor, en kärlekshistoria i Järleåns naturreservat. Örebro kommun får kronor för ett integrationsprojekt för att öka förståelsen och intresset för våra natur- och kulturmiljöer i länet. Karlskoga biologiska förening får kronor för att skapa förutsättningar för sandlevande insekter som steklar och solitärbin i anslutning till deras fjärils- och humleträdgård. Stiftelsen Tysslingen får kronor för sin årliga svanmatning, som lockar tusentals svanar och därmed också besökare varje år. Naturstipendiater. Mårten Blomqvist, ordförande i landstingets vilt- och naturvårdskommitté, överlämnar prischecken till barnen på förskolan Blåklinten och till förskolans utvecklingsledare Sylvia Mehle.

7 Tebladet 5/12 ung 7 ung FRÅGAN Hur får man en bra relation till sina föräldrar? Michelle Forse, Karlskoga: Det är viktigt att man är öppen och ärlig och att man visar att man kan lita på varandra. Jag tror att det är viktigt att man hittar på saker tillsammans, så man får starkare band. Ismail Ibrahim, Örebro: Man måste respektera sina föräldrar. De tar hand om sina barn och vet vad som är bäst för dem. Gillar att umgås. Tonåringarna Lovisa och Clara lever i en familj där man umgås mycket och pratar om allt mellan himmel och jord. Tonåren är inte bara revolt Samarbete svetsar samman familjen Ahlgren I tonåren brukar relationen mellan barn och föräldrar sättas på hårda prov, men tonåren behöver inte bara vara revolt. Följ med till 17-åriga Lovisa och 14-åriga Clara och deras familj på gården i Balsta. Familjen Ahlgren bor på en gård i Balsta utanför Fellingsbro och består av mamma Ann-Sofie, pappa Lasse, 17-åriga Lovisa och 14-åriga Clara. Pappa Lasse jobbar borta större delen av veckorna och det har gjort att Lovisa och Clara tidigt fått lära sig att hjälpa till med att sköta gårdens djur. Lönar sig inte att tjafsa Samarbetet kring gården har gjort familjen Ahlgren sammansvetsad. Jag har insett att det inte lönar sig att tjafsa och bråka. Hjälper man till, så blir mamma och pappa glada, och man får mer tillbaka, konstaterar Lovisa. Vi har får, getter, hästar, höns, katter och en kanin. Totalt har vi 150 djur, så vi behöver våra barns hjälp för att allt ska fungera, säger Ann-Sofie. Lovisa tycker att hon blivit mer självständig sedan hon blivit tonåring. Men samtidigt vill man ju ha föräldrarna att luta sig mot när man verkligen behöver. Lovisa och Clara tror att uppväxten på landet format dem till att ta ansvar. Det märks inte minst när det gäller att hålla tider. Missar man bussen så dröjer det flera timmar innan det går en ny, och eftersom djuren måste utfodras på bestämda tider är det inte bara för mamma eller pappa att gå ifrån för att skjutsa oss, säger Lovisa. Vågar släppa kontrollen Skillnaden mellan att ha barn och att ha tonåringar hemma är en långsiktig förändring. När vi märker att flickorna tar mer eget ansvar, då vågar vi släppa kontrollen mer, konstaterar Lasse. Lasse och Ann-Sofie har alltid varit noggranna med att inte bara säga nej, utan de ser till att förklara varför de säger nej till saker. Vi har talat om för tjejerna att det är vi som är vuxna som har ansvaret för att de mår bra och är friska, och att det är därför vi måste sätta gränser. Vi är vuxna och kan se konsekvenserna på ett sätt som inte de kan, säger Ann-Sofie. Ja, ni har faktiskt alltid varit konsekventa och talat om varför ni tycker som ni gör när vi har diskuterat vilka regler som ska gälla, säger Lovisa och får medhåll av lillasyster Clara. Pratar om allt Familjen Ahlgren umgås mycket och äter alltid middag tillsammans. Då pratar man om allt mellan himmel och jord. Jag tror att vi är lite ovanliga på det sättet. Det är många av mina kompisar som inte äter tillsammans med sina föräldrar. Att vi umgås så mycket har nog bidragit till att vi har en så bra relation som vi har, berättar Clara. Föräldrarna bestämmer Naturligtvis tjafsas det även i familjen Ahlgren ibland. Mest om vardagliga saker. I familjen Ahlgren råder nolltolerans mot alkohol. Vi har sagt åt tjejerna att när de blir vuxna får de göra som de vill, men så länge de bor hemma bestämmer vi, säger Ann-Sofie. Ann-Sofie och Lasse tycker att det är viktigt att Lovisa och Clara vet att deras föräldrar står bakom dem till hundra procent och att de kan prata med dem om precis allt. Vi påminner ständigt våra barn om att vi är tacksamma för att vi har dem, och att de är planerade, efterlängtade och älskade. Det tror vi är viktigt för att de ska kunna utvecklas till trygga och självständiga individer, säger Ann-Sofie Ahlgren. De flesta unga tycker om att vara med sina föräldrar. En högre andel yngre elever tycker att de får vara med och påverka beslut hemma, jämfört med de äldre eleverna. Nästan alla ungdomar tycker att de kan lita på sina föräldrar när det verkligen gäller. Liv & hälsa ung Sixten König, Örebro: Man får vara snäll mot dem och göra som de säger. Det är allt man behöver tänka på. Jesper Djursvik, Lillkyrka: Det är viktigt att man träffar dem varje dag och att man vågar prata med dem om precis allt. Då får man en bra relation. Evelina Andersson, Kopparberg: Man måste prata mycket med varandra så att man får bra kontakt. Man måste kunna prata om precis vad som helst med sina föräldrar.

8 8 ung Tebladet 5/12 KÖNSSJUKDOMAR Klamydiatesta dig via webben Du vet väl att du som är över 15 år och folkbokförd i Örebro län kan beställa hem ett klamydiatest via webben helt gratis? Testet beställer du på klamydiatest.nu. Testet består av ett urinprov för män och ett slidprov för kvinnor. Testet skickas till dig i ett neutralt kuvert inom några dagar. Du gör testet hemma enligt de instruktioner som följer med i provtagningspaketet. Inom en vecka får du ditt provsvar. Om provet visar att du har klamydia får du information om vart du ska vända dig för behandling. Klamydia kan botas och behandlas med antibiotika. Behandlingen är gratis. Klamydia är allvarligt eftersom den kan leda till sterilitet, framför allt hos kvinnor. Många som smittas med klamydia märker inte av infektionen, eftersom den ofta inte ger några symtom. På www. orebroll.se/klamydiatest kan du läsa mer. LIV & HÄLSA UNG Majoriteten av unga mår bra De flesta ungdomar i Örebro län anser att de mår mycket bra eller bra, men tjejer mår sämre än killar. Det visar undersökningen Liv & hälsa ung Resultaten av Liv & hälsa ung 2011 visar att kompisar, föräldrar och syskon är viktigast för att ungdomarna ska må bra. Det är viktigare än exempelvis pengar och hur man ser ut. Att känna att man behövs är viktigare för tjejer än för killar, medan pengar är viktigare för killarna för att må bra, jämfört med tjejerna. Undersökningen visar att det är en högre andel elever som uppger att de får vara med och påverka skolans arbetsmiljö jämfört med att vara med och påverka hur de ska arbeta på skolan. Eleverna i skolår nio upplever lägre påverkansmöjligheter än skolår sju och år två på gymnasiet. UTBILDNING Allmänna linjen utökas till hösten Kävesta folkhögskola ökar till hösten antalet platser vid den allmänna linjen. Anledningen är att kunna möta ett ökat behov av utbildning för de personer som har en ofullständig gymnasieutbildning och som står utanför arbetsmarknaden, säger Lisa Rosander, tf rektor vid Kävesta folkhögskola. Till hösten planeras för en utökning med 20 platser. På sikt beräknas utbildningen öka med sammanlagt 40 platser. Hur vet man åt vilket håll man ska rulla på kondomen och hur lång är en normalstor snopp? Det var några av frågorna vi fick in när gymnasieungdomar fick ställa frågor anonymt till landstingets ungdomsmottagning Knuffen. Nu får de svar av Maria Ekmark och Gustav Stensson, kurator respektive sjuksköterska på ungdomsmottagningen Knuffen. Min kompis har börjat sprida en massa falska rykten om mig. Vad ska jag göra? Det bästa sättet att få reda på det är att prata med kompisen. Mitt råd är att undvika sms eller internet när du ska lösa konflikter. Försök träffa kompisen och fråga vad som händer. Ryktesspridning är tråkigt att råka ut för. Om du inte får stopp på det genom att prata med din vän kan du försöka ta hjälp av någon vuxen i din närhet. Om det sker under skoltid kan du prata med din skolkurator eller din mentor. Jag har smygkollat på de andra killarna i duschen och det verkar som att det kan skilja en hel del hur stor snopp man har. Hur lång är en normalstor snopp egentligen? De undersökningar som har gjorts när det gäller penisstorlek har gjorts på fullvuxna män med stånd. Man växer tills man är 20 år ungefär. I de undersökningarna har man sett att de flesta ligger mellan 9 och 22 cm. Medelvärdet är ca 14,5 cm. Det betyder bara att ungefär lika många har kortare som längre än medelvärdet. Kom ihåg att om man jämför sig med andra i duschen så ser man sig själv uppifrån och alla andra framifrån. Det gör att den egna penisen ser mindre ut än vad den är. Saker du skulle vilja veta, men aldrig vågat fråga Hur gamla brukar folk vara när de har sex första gången? Det är väldigt olika. Det har gjorts en del undersökningar om detta. Det man kan se är att tiden för sexdebut inte har förändrats så mycket de senaste 30 åren. Vid ungefär 17 års ålder har ca hälften av alla haft sex för första gången med en annan person. Det betyder att hälften inte har debuterat då. Det viktiga är att man börjar ha sex när man själv tycker att man är redo för det. Min ena pungkula hänger ner mer än den andra. Det känns pinsamt. Jag är rädd att tjejerna ska tycka att jag är konstig. Finns det något man kan göra? Du ser ut som alla andra killar. Testiklarna hänger på olika höjd för att de inte ska slå emot varandra och komma i kläm mellan benen. Det skulle vara väldigt obekvämt om de hängde på samma höjd. Därför tror jag inte någon skulle tycka att du är konstig. Inte heller ska man göra något åt det, eftersom det är precis som det ska vara. Får man komma till Knuffen med frågor som inte bara berör sex? Det kan du absolut göra. Det finns kuratorer på mottagningen. Till dem kan du söka för samtal om du är bekymrad över något som rör din psykiska hälsa. Det kan vara stress, svartsjuka, problem i relationer, nedstämdhet eller identitetsfunderingar. Många ungdomar träffar också våra barnmorskor och sjuksköterskor för att prata om kroppen och hur det känns att bli tonåring eller andra funderingar kring samlevnad. ILLUSTRATION: FREDRIC WELANDER Kan man få tag på dagen efter-piller hos er? Javisst! Alltid när ungdomsmottagningen är öppen kan man komma och hämta akutp-piller som det också kallas. Om vi har stängt går det bra att hämta på jourvårdcentralen, akuten och kvinnokliniken på sjukhuset. Man kan också ringa 1177 och fråga var de finns att få tag på närmast. På alla dessa ställen är de gratis. Man kan även köpa på apoteket. Hur vet man åt vilket håll man ska rulla på kondomen? Finns det något knep för att veta vad som är ut eller in när man öppnar förpackningen? Det kan vara bra att bekanta sig med kondomen innan du ska använda den för sex med en annan person. På ungdomsmottagningen kan du komma och hämta kondomer gratis. Då kan du öva på att rulla på den hemma i lugn och ro. Det finns en bra kondomfilm på UMO.se som vi rekommenderar. Den kan du titta på och lära dig. Om du försöker rulla på kondomen åt fel håll kommer den inte att rulla ut sig. Det tar stopp då. Så prova några gånger hemma så lär du dig. FAKTA: Landstingets ungdomsmottagningar finns i Hallsberg, Karlskoga, Lindesberg och Örebro. Alla som arbetar på ungdomsmottagningen har tystnadsplikt, genuin erfarenhet och specialkunskap om ungdomar. Du vänder dig till ungdomsmottagningen om du har funderingar kring sex och samlevnad, behöver preventivmedel, har frågor om din kropp, är orolig för könssjukdomar och vill ta prov, har frågor runt graviditet eller vill göra ett graviditetstest eller vill tala med någon om personliga problem. På ungdomsmottagningen är alla besök, kondomer och akut p-piller gratis! På kan du läsa mer. Landstingets ungdomsmottagningar finns nu på facebook. Adressen dit är

9 Tebladet 5/12 Alexander kom ut som Alexandra Det var en helt vanlig skoldag. Alexander Hansen var på väg till lunchen med sina kompisar. Där tog han första steget mot att leva som Alexandra. FRÅGAN ung Vad tror du att det beror på att man måste komma ut? 9 Många hade frågat varför han inte dejtade tjejer. Men jag gillade inte tjejer. Jag har dejtat tjejer, men det känns fel. Alexander har alltid känt sig som en tjej och numera lever han som det. Alexandra kom ut tidigt i klassen, var bara 13 år. Idag är hon 16. Jag stod inte ut längre, utan skrek ut det i klassen en dag. Men det var en lugn klass. De tappade hakan lite, men sen var allt som vanligt igen. Hur ser du på det här med normer och att man ska komma ut om man inte är exakt som alla andra? Själv ser jag egentligen inte normerna, utan tycker att man är den man är. Det finns bara en jag och jag får leva mitt liv som jag vill. Det gör att jag inte behöver bry mig, om en del är elaka, säger Alexandra. Hon tog tidigt kontakt med RFSL, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter. Jag har fått mycket kunskap och där kan man också ha väldigt roligt. Det finns inga givna normer hur man ska vara där. Hur var det när du berättade för dina föräldrar? Jag har nära kontakt med mina föräldrar, men jag var osäker på vad de skulle säga. Men de tog det jättebra. Hade de anat något? Ja, det hade de. Jag har alltid FAKTA: Det finns många olika sätt att vara transperson på. De mer kända är transsexuell, transvestit och dragqueen/king. Transpersoner kan vara antingen homo-, bi- eller heterosexuella. De kan antingen betrakta sin sexualitet utifrån det kön de upplever sig ha eller utifrån det kön samhället anser att de har. Hittills i år har antalet klamydiafall i Örebro län närapå fördubblats i jämförelse med samma period förra året. Det vill Örebro läns landsting råda bot på, och deltar därför i kondomkampanjen Våga fråga. Fram till och med april i år har 442 fall av klamydia rapporterats i Örebro län. Det kan jämföras med 241 fall under motsvarande period i fjol. Den främsta ökningen har skett i åldersgruppen år, och gäller både män och kvinnor. lekt med Barbie och gillat prinsessklänningar. Och min mamma har alltid tyckt att man får leka med vad man vill. Mina föräldrar har en avslappnad attityd, och jag kunde slappna av när de sa att de anat. Har du något råd till dem som vill komma ut? Försök ringa RFSL, en kurator eller en ungdomsmottagning och försök prata. Eller prata lite En transsexuell person upplever sig tillhöra det motsatta könet och önskar oftast korrigera den felaktiga kropp han/hon har genom hormonbehandling och kirurgi. Transsexuella kan ha olika bakgrund där man antingen känt redan från tidig barndom att man tillhörde det motsatta könet, eller upptäcker det senare i livet. Fakta från rfsl.se Du vågar väl fråga om kondom? Vi vet inte riktigt vad ökningen beror på. Men vi vet att attityderna har förändrats och att en större andel accepterar att ha oskyddat sex ihop redan vid första träffen, säger Hans Fredlund, smittskyddsläkare inom Örebro läns landsting. För att få fler ungdomar att använda kondom och på så sätt minska spridningen av klamydia har Adlon, som är ett samarbete mellan åtta av Sveriges landsting och regioner, startat kampanjen Våga fråga. I samband med klamydiaökningen passar det extra bra *HBT = Homo-, Bi-, Transförsiktigt med kompisar. Sen om du vill komma ut helt och hållet, så gör det. Det är klart att det inte är lika lätt för alla, men jag tycker inte att man ska vara så orolig för att landstinget nu deltar i kondomkampanjen Våga fråga, säger Hans Fredlund. Kampanjen syftar till att ändra attityden kring kondomanvändning, från att det känns jobbigt att fråga till att det ska kännas självklart att göra det. Många som vill använda kondom vågar inte fråga om det. Men faktum är att de flesta som vågar fråga uppfattas som omtänksamma och ansvarsfulla, säger Maria Norlin, utredare sexuell hälsa och kontaktperson för Kom ut. Alexander har alltid känt sig som en tjej. Numera lever han som Alexandra. Landstingets HBT-arbete vad andra tycker. Det är viktigt att mitt liv är mitt liv och att jag får leva det som jag vill. Det är viktigt att tänka på att man själv kommer i första hand. Örebro läns landsting jobbar med att förebygga och motverka all form av diskriminering samt att erbjuda en god och jämlik vård till alla, oavsett könsidentitet, könsuttryck och/eller sexuell läggning. Landstinget har tagit fram ett HBT-program* som ska fungera som en vägledning i arbetet för ett HBT-vänligt landsting. Alla ungdomsmottagningar i Örebro läns landsting är HBTcertifierat. Det betyder att landstingets personal fått utbildning och kunskap om att ge ett korrekt och bra bemötande av homo- bioch transpersoner. Den 30/8 till 1/9 anordnas Örebro Pridefestival. Besök gärna Örebro läns landstings monter där bland annat Ungdomsmottagningen kommer att finnas på plats. Adlon i Örebro läns landsting. Kampanjen utgår från webbplatsen Kampanjen startades på valborgsmässoafton och kommer att pågå under hela sommaren. Om Våga fråga: Ungdomar har i samarbete med Adlongruppen byggt upp kampanjen Våga fråga. Adlongruppen, som består av ett samarbete mellan sju landsting och en region, arbetar för att öka den sexuella hälsan och minska spridningen av sexuellt överförbara infektioner. Adlongruppen stöds av medel från Smittskyddsinstitutet. Jenny Jansson, Lindesberg: Det är nog mest för sin egen skull man måste komma ut. Det är nog jobbigt att behöva dölja vem man är. Man vill nog att omgivningen ska veta. Niklas Nilson Folde, Örebro: För att om man inte gör det så stänger man in sanningen. Jag tror att man måste berätta för att kunna må bra själv. Sedan vill man att andra ska acceptera det. Elin Haglund, Fjugesta: Förmodligen känns det bättre för en själv. Det är ju hur man är och då är det klart att man vill visa det. Det är ju inget fel och man ska bli accepterad för den man är. Adam Törnkvist, Örebro: Det är ju inte så accepterat i samhället, så jag tror att man håller det hemligt tills man är helt säker och inte står ut med att behöva hålla det hemligt längre. Frida Stender, Karlskoga: Man antar väl att alla är heterosexuella och kommer man ut ser man den personen som speciell. Man kommer ju inte ut som heterosexuell. Jag tror att det är tufft att komma ut. Man är nog väldigt säker själv innan man gör det, av rädsla för vad andra ska tycka.

10 10 ung Tebladet 5/12 Viktigast att vi får påverka vårt schema Elever på Mellringeskolan i Örebro tycker till om sin arbetsmiljö Undersökningen Liv & hälsa ung, som görs av landstinget, visar att eleverna trivs rätt bra med sina skolor. Däremot tycker ungdomarna att de har för liten möjlighet att påverka skolmiljön. Svar i ungefär samma riktning blev det när ungdomar från Mellringeskolan i Örebro svarade på frågor via mentometrar. Ungdomarna var alla elevrådsrepresentanter från årskurs 6-9. Klasskamrater viktigast På frågan vad som är viktigast för trivseln i skolan blev svaret klasskamraterna enligt en stor majoritet av ungdomarna på Mellringeskolan. Näst viktigast är klassföreståndaren. Viktigt med vuxna Klassföreståndaren bryr sig ofta lite mer, menade Said. Det är jätteviktigt att ha någon vuxen att vända sig till. Schemat betydelsefullt På frågan vad eleverna mest skulle vilja påverka i sin skolmiljö blev svaret schemat. Den snabba mentometersammanställningen visade ett entydigt svar. Och här blev det diskussion. T(r)ycker till med mentometerknappar. Alfred, Yelda och Johan på Mellringeskolan i Örebro tycker till om sin egen arbetsmiljö. Längre raster Längre raster, säger någon. Ibland är rasterna så korta att man inte hinner ta sig till nästa lektion. Korta raster gör att man inte kommer igång med någonting, utan blir sittande inne i korridoren istället för att gå ut. Vår klass äter alltid sent på fredagar, och då är ofta någonting av maten slut. Ättiderna borde växla. Flera av ungdomarna skulle vilja kunna påverka attityden hos lärarna, men även hos en del kamrater. Måste ha samma regler Det är jobbigt när några i klassen inte bryr sig. Det blir stökigt och lärarna hanterar det olika. Reglerna borde vara tydligare och framför allt lika. Viktigast för att kunna lära sig någonting i skolan är klassföreståndaren. Lektionerna måste göras intressanta, så är det inte alltid. Eleverna måste själva vara intresserade av att lära, så är det inte alltid heller. Och när det inte fungerar, drabbas hela lektionen och alla i klassen. Eleverna vill också mer kunna påverka den fysiska miljön, inne och ute. För att vara ute mer och vara mer fysiskt aktiv på rasterna behövs exempelvis mer ytor för spel, bollar och annan utrustning. Eget ansvar Det är mycket vårt eget ansvar att vara fysiskt aktiva, konstaterar de flesta. En viktig del i Liv & hälsa ung är att resultaten återkopplas till skolorna. Mellringeskolan har tagit hjälp av landstinget för att utveckla sitt hälsofrämjande arbete. Tillsammans tar vi fram en handlingsplan för hälsofrämjande skolutveckling, säger Elin Löfwenhamn, utredningssekreterare för barn och unga på landstingets samhällsmedicinska enhet. Modell för andra Eleverna tycker att de har liten möjlighet att påverka miljön som de vistas i hela dagarna. Att ta med dem i arbetet är därför självklart. Ambitionen är att hälsosamarbetet vid Mellringeskolan i Örebro ska kunna stå som modell för andra skolor. Om Liv & hälsa ung Närmare skolelever i Örebro län har besvarat frågor om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor i undersökningen Liv & hälsa ung Undersökningen delas ut till alla elever i skolår 7 och 9 vid alla grundskolor och i år 2 på alla gymnasieskolor i Örebro län. Den första Liv & hälsa ung-undersökningen genomfördes 2005 och har därefter följts upp vartannat år i länet. Resultaten från undersökningen används som underlag vid beslut och prioriteringar inom landstinget, kommunerna och andra organisationer, samt är ett stöd i skolans hälsofrämjande arbete. Undersökningen är genomförd av samhällsmedicinska enheten vid Örebro läns landsting. Liv & hälsa ung och skolan procent av eleverna trivs mycket bra eller ganska bra i skolan. Skillnaden är liten mellan pojkar och flickor, men allra bäst trivs pojkar i år 2 på gymnasiet procent tycker att de ganska ofta eller nästan alltid får vara med och påverka arbetsmiljön i skolan. Flickor i årskurs sju har högst resultat här, medan pojkar i årskurs sju har lägst. UMO är en nationell ungdomsmottagning på nätet för unga. Syftet med sajten är att göra det lättare för unga att hitta relevant, aktuell och kvalitetssäkrad information om sex, hälsa och relationer. Koll på landstinget Vad tycker din landstingspolitiker om ungas möjligheter att påverka: Vad gör ni för att fånga upp ungdomars syn på hälso- och sjukvården? Jenny Steen, Socialdemokraterna: Landstinget är en politiskt styrd organisation, och det är i dialog med medborgarna vi formar politiken. Fri sjukvård till 25 år är ett sådant exempel. Vi vet att ungdomar söker kunskap och information på nätet, och därför är det viktigt att anpassa landstingets information efter nya sökmönster Vi socialdemokrater arbetar aktivt med att finnas där ungdomar är, både på fysiska platser och på nätet. Men visst kan vi göra mer! Ola Karlsson, Moderaterna: Vi försöker få fler unga att engagera sig politiskt och gärna med tonvikt på landstinget. Här gör MUF, Moderata Ungdomsförbundet, ett extra viktigt jobb. Genom utåtriktat arbete med hälso- och sjukvårdsfrågor hoppas vi fånga såväl yngres som äldres syn på hälso- och sjukvården. Utvärderingar som t ex Liv & hälsa ung ger också nyttig och viktig information. Genom valfrihet i sjukvården skulle unga själva kunna påverka sin vård direkt. Anna Ågerfalk, Folkpartiet: Folkpartiet arbetar sedan länge aktivt med medborgardialog på olika sätt, genom sociala media, genom besök, genom aktiva partimedlemmar. Vi lyssnar och samtalar med unga, gamla, kvinnor och män för att göra vår politik för Örebro läns landsting bättre. Ofta får vi höra att man har försökt påverka för sin egen eller anhörigas del, men att det är svårt. Det vill vi ändra på. Landstinget måste lyssna mer på patienterna, oavsett ålder. Jihad Menhem, Vänsterpartiet: Vi i Vänsterpartiet tycker att en viktig del i landstingets arbete är att främja ungas inflytande och delaktighet för att fånga upp deras syn på hälso- och sjukvården. I Örebro läns landsting arbetar vi målmedvetet med informationskampanjer och olika undersökningar exempelvis Liv & hälsa ung som är riktat till ungdomar för att ge unga möjligheter att delta i frågor som rör deras hälsa, levnadsvanor och deras syn på sjukvård. Ewa Sundkvist, Kristdemokraterna: Som parti är vi ofta ute för att träffa människa i olika sammanhang för att lyssna och fånga upp behov och idéer. En annan viktig källa där ungdomar finns är till exempel ungdomsmottagningarna och vårdcentralerna. Rapporter som Liv & hälsa ung pekar också på många behov, och hälsopedagogerna är ytterligare en viktig kanal. Men mötet med ungdomar kan aldrig underskattas, och där borde vi nog bli bättre. Torbjörn Ahlin, Centerpartiet: Att fånga upp bland andra ungdomars syn på hälso- och sjukvården är nödvändigt. Genom våra nätverk i landstingsgruppen och partidistriktet med medborgarkontakter i hela länet fångar vi upp många synpunkter, inte minst från ungdomar. Vi får goda uppslag från Centerpartiets Ungdomsförbund. Vidare ger undersökningen Liv och hälsa ung många goda uppslag. Inför valet 2014 eftersträvar vi att få med fler unga i politiken. Ingrid Fries Hansson, Miljöpartiet: Vår hälsa påverkas av vår livsmiljö. Ett exempel är de hundratusentals kemikalier som finns i hela vår miljö, t ex produkter och förpackningar, som ansamlas i våra kroppar och som kan göra oss sjuka. Ungdomar har ofta intresse för samhällsförändring, solidaritet och miljöansvar, som vi inom politiken bättre skulle ta tillvara. Ett sätt kan vara att öka tillgängligheten till landstinget via Internet och sociala medier med sidor där ungdomar kan komma till tals med sina synpunkter. Anders Östlund, Sverigedemokraterna: Ungdomar är unika individer under utveckling, och de har vanligtvis andra mer omedelbara och näraliggande problem att ta ställning till än synen på hälso- och sjukvården. Ungdomarna hör sällan av sig direkt. För den sakens skull och i deras intresse följer vi frågorna via landstingets egen bevakning.

11 Tebladet 5/12 11 Harriet Wallin tar emot information om stroke av Hans Molin. Nyttig information, tycker Sven Laudon från Boxholm i Östergötland. Jorma och Sonja Liljendahl och Gunnar och Solbritt Norberg från Arboga fick information om stroke. Travfantast. Lennart Karlsson fick en stroke på travet i Årjäng. Jag vet hur viktigt det är att ta varningssignalerna på allvar och söka snabb vård, menar han. Strokekampanj på Fornabodatravet Uppskattat när landstinget informerade om en allvarlig sjukdom Strokekampanj på travet! En jättebra idé. Både jag och min man är plusåriga och i riskzonen. Då är det bra att kunna lite mer om sjukdomen, säger Harriet Wallin från Örebro. Det är försommarsol och årspremiär på Sveriges grönaste travbana, Fornaboda utanför Lindesberg. Det är V64-spel och arrangörerna räknar med besökare. Det är också dagen då Örebro läns landsting passar på att informera om stroke bland travpubliken. Var 17:e minut får någon i Sverige en stroke. Att snabbt få vård och behandling kan vara livsavgörande. Genom ett enkelt test, AKUT-testet, lär du dig hur symtomen ser ut och vad du ska göra om någon i din närhet får en stroke, berättade speakern i högtalaren. Samtidgt visade kusken Johan A Nilsson hur testet går till nere i vinnarcirkeln framför huvuddelen av publiken. AKUT-testet sprids Harriet Wallin stoppar varsamt ner ett litet plastkort om AKUTtestet i fickan. Kortet beskriver hur stroke kan upptäckas tidigt och vad man då ska göra. Det jag kan om sjukvård är i stort sett att sätta på ett plåster. Det här är värdefullt, säger hon. Korten om AKUT-testet delas ut av ambulanspersonalen Åsa Lindahl och Hans Molin. AKUT-testet. Kusken Johan A Nilsson visar hur det går till. Varje travdag vid Fornaboda har vi en ambulans från Lindesbergs lasarett på plats, om någonting skulle inträffa ute på banan eller bland publiken. Den här dagen delar vi även ut strokeinformation till besökarna och svarar på frågor om sjukdomen, säger Åsa Lindahl. Och kampanjen tas väl emot. Korten om AKUT-testet hamnar i plånböcker och handväskor, utifall... Travvännerna Sonja och Jorma Liljendahl och Solbritt och Gunnar Norberg från Arboga har intagit en strategisk plats i solen, nära där hästarnas voltstarter sker. Jag har lärt mig om stroke för länge sedan, men kunskapen måste förnyas och upprepas. Så Strokeinformation. Seppo och Britt Persson tar emot kort om AKUT-testet. det här är bra, menar Solbritt. Sonja fortsätter: Det är nog lätt att bli handfallen när det verkligen händer. Att handla rätt kan ju faktiskt rädda liv. Fick stroke på travet En del andra travbesökare har själva fått erfara vad sjukdomen innebär. Längst ner vid staketet nära travbanan står Lennart Karlsson från Degerfors. Han är 64 år och drabbades av en stroke när han var 51. Jag har alltid varit travfantast och det var på travet i Årjäng som den första förvarningen kom genom en fruktansvärd huvudvärk. Jag körde ändå bil hem. Och på natten kom proppen. Det blev ambulans till Karlskoga lasarett och direkt vidare till Uppsala. Sex dagar är helt borta ur minnet. Efter det har jag repat mig ganska bra, men fortfarande har jag problem med högersidan, förklarar Lennart. Så nog vet jag vad en stroke innebär, och att det är viktigt att iaktta signalerna. Så skiner han ändå upp. Titta, medan vi pratade vann min häst loppet. Det ger lite över 600 spänn. Nationell kampanj Örebro läns landsting deltar i en nationell strokekampanj som startade i höstas och pågår i tre år. Uppföljningar visar att kampanjen varit framgångsrik så här långt. Många har uppmärksammat den och fått mer kunskap om stroke. Framför allt kommer strokedrabbade patienter till sjukhus snabbare än tidigare, vilket är huvudmålet med hela kampanjen. Dock visar det sig att medelålders män är de som varit minst mottagliga för kampanjen. Det är anledningen till att riktade informationsinsatser görs för att nå dessa män, bland annat på fotbollsmatcher och travet. Så här gör du AKUT-testet.

12 12 Tebladet 5/12 Samverkande forskning utvecklar vården av äldre i länet I dag är 14 procent av befolkningen i Örebro län 70 år eller äldre. Det är en siffra som ökar. För vi lever allt längre, i grunden en mycket positiv utveckling. Men med stigande ålder ökar behoven av hälso- och sjukvård. För att möta vårdens utmaningar bedrivs ett omfattande forskningssamarbete om äldre mellan Örebro universitet och Örebro läns landsting. Många äldre har flera olika sjukdomar samtidigt och behöver kontinuerlig vård och omsorg. Det är en utmaning för samhället att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt. Utvecklingen medför att trycket på sjukvården avsevärt ökar. Nya behandlingsmetoder och möjlighet att operera personer långt upp i åldrarna bidrar också till ökad efterfrågan på vårdinsatser. Forskning kan avsevärt bidra till att vi som äldre får en längre tid där våra kroppsliga funktioner fungerar bra. Vi kan därmed fortsätta leva ett rikt liv betydligt längre än vad tidigare generationer kunde. Det omfattande forskningssamarbete som pågår kring äldre och åldrandet mellan Örebro Universitet och Örebro läns landsting bedrivs patientnära och ska snabbt kunna komma patienterna till nytta. Äldreforskning ingår Äldreforskning ingår som en del i många forskningsområden. Det gäller exempelvis nutrition, somatik och psykiatri. Inom vården sker samtidigt en särskild nationell fokusering på trycksår, undernäring och fallolyckor. Vi har en omfattande forskningsverksamhet i landstinget, och äldreforskningen är ett område som landstinget prioriterat länge, säger landstingsstyrelsens ordförande Marie-Louise Forsberg-Fransson (S). Gemensam forskning om äldre och åldrandet bedrivs mellan Örebro universitet och Örebro läns landsting. Robert Brummer, Örebro universitet. Bygger vidare Den berör patienter både i den kommunala vården och omsorgen och patienter i landstingets primärvård och sjukhusvård. Genom forskningssamarbetet med Örebro universitet bygger vi vidare. Vi inriktar oss på den patientnära forskningen. Det är viktigt att resultaten snabbt kan omsättas i praktiskt arbete ute i vården. Därför är det också viktigt att vi tillvaratar den samlade geriatriska kompetensen i länet, både vad gäller vård och forskning. Gemensam forskning I den forskning som universitetet och landstinget bedriver gemensamt fokuserar vi på de äldres funktionalitet och hur bästa tänkbara hälsa kan behållas i åldrandet, säger Jens Schollin, rektor vid Örebro universitet. Utgångspunkten är de individuella behov som de äldre själva har och den kunskap som samhället behöver för att möta dessa behov. Vi satsar inte på att bygga särskilda institutioner eller centrum runt forskning hos åldrande, utan ser forskningen som en del av många enskilda forskares och forskargruppers möten i gemensamma problem som angrips från flera håll. Forskningsprogrammet Optimal funktionalitet hos äldre, bedrivs av forskare inom biomedicin, vårdvetenskap, beteendevetenskap, socialvetenskap och ekonomi. Forskningen inriktar sig på betydelsen av mat och fysisk aktivitet för att uppnå en så god hälsa som möjligt. Det är inte bara hälsan som är viktig utan en meningsfull vardag! påpekar professor Robert Jens Schollin, Örebro universitet. Brummer, dekan för fakulteten Medicin och hälsa vid Örebro universitet och ansvarig för programmet. Forskning om nutrition är mer än att analysera önskvärt intag av olika näringsämnen ur ett näringsfysiologiskt perspektiv. Det handlar om att ställa frågor som: Vilka attityder styr vad gamla äter? Vad betyder miljön kring måltiden? För individen är ju måltiden en helhet, och forskningen bör utgå från detta. När det gäller fysisk aktivitet ställs frågor som: Under vilka förhållanden vill olika individer ägna sig åt fysisk aktivitet? Hur påverkar kosten cellfunktion och allmänt välbefinnande? Fokusera på det vi verkligen behöver veta Det handlar helt enkelt om att fokusera på det vi verkligen behöver veta, i stället för att som hittills oftast utgå från den enskilde forskarens intressen och kompetens. Allt mer forskning pekar på kostens och tarmbakteriernas betydelse för fysisk och psykisk hälsa. Örebro universitet har fått 78 miljoner kronor från den statliga KK-stiftelsen och näringslivet för att utforska hur kost och tarmbakterier påverkar magens Marie-Louise Forsberg-Fransson, Örebro läns landsting. och hjärnans funktioner. Syftet är att utveckla metoder för att förebygga och behandla vanliga sjukdomar som irritabel tarm, depression och åldersrelaterade tarmproblem. Vi studerar till exempel hur man kan förbättra mag- och tarmfunktionen genom att förändra bakteriesammansättningen i tarmen med hjälp av kosten, berättar professor Robert Brummer. Landstingets forskningsnämnd utformar just nu slutdetaljerna på landstingets forskningsstrategi som ska gälla mellan , Jenny Steen. säger nämndens ordförande Jenny Steen (S). I strategin lyfts vikten av samverkan, både mellan olika enheter i landstinget, men även med andra aktörer. Vi tar också Hjälpmedelsforskning För att stärka de äldres funktionalitet så att man kan klara sig längre i sin hemmiljö forskas kring utveckling av tekniska lösningar och hjälpmedel, s k hälsorobotik. Landstingets nyaste vårdcentral Ängen i Örebro fungerar som ett utvecklingslaboratorium. Örebro universitet har redan tidigare byggt en internationellt ledande forskningsmiljö inom robotik med stöd av KK-stiftelsen. Detta är ett steg vidare, och Örebro läns landsting är en viktig samarbetspartner, säger Jens Schollin. Helhetsperspektiv Helhetsperspektivet är grundläggande. De olika forskningsprojekt som bedrivs ingår i ett helhetstänkande för att öka förebyggande insatser och se hela människan, framhåller Marie- Louise Forsberg-Fransson. När det gäller forskningen är ambitionen också att satsa än mer på ökad samverkan mellan de forskningsverksamheters centra som finns i landstinget i dag, och att skapa ett ännu bredare tvärvetenskapligt samarbete. Landstingets forskningsstrategi ett helhetsgrepp om människan i vården genom att lyfta det förebyggande arbetet, bassjukvården och den högspecialiserade vården. Äldre människor är den grupp som besöker vården allra mest, och det är viktigt att det finns forskning som fokuserar på just deras specifika förutsättningar på alla nivåer i sjukvården. Intresset för äldre och forskning på området är stort i nämnden och vi har diskuterat att lyfta detta som ett extra fokusområde under resten av mandatperioden.

13 Tebladet 5/12 13 Viktigt att kommunicera. Att ha realistiska förväntningar är a och o för att slippa konflikter under semestern. Prata ut innan semestern och var tydliga med vad ni vill göra. (Bilden är arrangerad.) Så undviker ni gräl på semestern Att förhållandet sätts i gungning under semestern är inte ovanligt. Efter sommaren ökar antalet separationer och landstingets familjerådgivning får fler samtal. Men det finns sätt att undvika konflikter och istället stärka relationen. Det handlar väldigt mycket om att kommunicera, säger Barbro Åbyhammar, familjerådgivare på Örebro läns landstings familjerådgivning i Örebro. Hon och hennes kollega Mats Rosendal tycker att det är viktigt att man redan före semestern pratar om vilka förväntningar man har. Menar ni verkligen samma saker när ni säger att ni ska göra roliga saker tillsammans? Var tydliga med vad ni har för förväntningar, säger Mats Rosendal. Viktigt att prioritera Semestern är till för att man ska vila upp sig, men många står istället med en lång lista över saker som måste göras. Alla behöver tid för återhämtning. Gör en lista med måsten och en med saker ni har lust att göra. Sedan får ni prioritera och stryka i listorna. Prata igenom innan vad ni ska göra. Annars är det lätt hänt att hela semestern går åt till att måla fasaden eller att renovera mormors hus. Det gäller att lägga pussel. Alla behov kan inte tillfredställas. Det är viktigt att kunna säga nej för att inte stressa för mycket, säger Barbro Åbyhammar. Se hela familjens behov Speciellt småbarnsföräldrar kan ha det tufft på semestern. Många glömmer bort varandra och fokuserar bara på barnen. En del väljer att lägga semestrarna omlott för att barnen ska få så långt sommarlov som möjligt. Men det är viktigt att fråga sig: Vad händer med oss? Får vi tillräckligt med tid att ses? Relationen kanske tjänar på att ni får mer tid tillsammans. När man har små barn, krävande jobb och kanske har köpt ett hus man behöver pyssla med, så räcker tiden inte till för att uppvakta varandra, men ett förhållande är färskvara och det blir inte bättre än det är just nu. Se därför till att Mats Rosendal Barbro Åbyhammar ni som vuxna får tid för varandra. Det är viktigt att se till hela familjens behov och inte bara barnens, säger Mats Rosendal. Gemensamma drömmar Att kompromissa är därför viktigt för en lyckad semester. Säg till din partner att det här har jag lust att göra tillsammans med dig. Det är viktigt att finnas för varandra och att ha gemensamma drömmar, säger Barbro Åbyhammar. Att ha realistiska förväntningar på semestern är a och o för att slippa konflikter, men också att fundera på för vem man gör saker. Fundera på vad ni behöver som familj och sätt familjen i första rummet. Ni behöver kanske inte åka och hälsa på släkten i Skåne varje år bara för att ni alltid har gjort det tidigare. Våga skapa egna traditioner, tipsar Mats Rosendal. Kommunicera Ibland finns det saker i en relation som inte är talbara. Om den ena älskar att åka och hälsa på släkten i Skåne och den andra tycker att det är rena pesten, blir det lätt konflikter. Men genom att kommunicera med varandra kan ni lösa mycket. Diskutera igenom om ni kan göra Skåneresan på något annat sätt. Kanske kan ni stanna lite kortare tid än vad ni brukar och ta en avstickare till FAKTA Örebro läns landsting har familjerådgivning i Örebro, Karlskoga, Lindesberg och Hallsberg. Familjerådgivarna är socionomer med psykoterapeutiska vidareutbildningar. Vem som helst kan kontakta familjerådgivningen för rådgivning eller önskan om samtal. Du kan vara anonym. Familjerådgivningen har sträng sekretess och för inga journaler. Familjerådgivningen kan man kontakta när man vill ändra på sitt Vissa mediciner är olämpliga för dig som är äldre Du har kanske hört talas om att det finns läkemedel som är olämpliga för äldre? Med tilltagande ålder blir kroppen mer känslig, och det är då större risk att läkemedel som är avsedda att ha en positiv effekt också får en allt större negativ påverkan. Orsaken till att det blir så är bland annat att hjärnan blir känsligare med åldern. Njurfunktionen försämras dessutom med åldern, och andelen kroppsvatten minskar. Det sker samtidigt som en person med stigande ålder ofta får fler sjukdomar och därmed behöver fler läkemedel. Det här ställer särskilda krav på dem som ska skriva ut läkemedel. Det är viktigt att se över hela läkemedelslistan för varje patient och utvärdera effekterna av varje läkemedel - samt att ompröva vilka läkemedel man ska fortsätta behandlas med. Det kan göras vid en så kallad läkemedelsgenomgång. Till olämpliga läkemedel för äldre hör: Läkemedel mot urinträngningar. Dessa kan ge upphov till muntorrhet, problem att kissa, förstoppning samt förvirring. En del läkemedel mot sömnstörningar och oro. De kan ge ökad dagtrötthet, myrkrypningar, muskelsvaghet, balansvårigheter och påverka medvetandegraden. Vissa värktabletter. De kan ge yrsel, förvirringssymtom samt magproblem. Fråga din läkare Vad kan du som patient eller anhörig göra? Du som är äldre och behandlas med läkemedel kan fråga din läkare: Vilken nytta har det här läkemedlet för mig? Vilka risker har det här läkemedlet för mig? Finns det andra saker som jag skulle kunna göra i stället för att Danmark på några dagar, säger Barbro Åbyhammar. Var tydliga Våga ge och ta. Lyssna på varandra. Då kan något nytt uppenbara sig, och ni kommer fram till en lösning som passar er båda. Våga visa vad du tycker och tänker, men släpp också fram din partner på scenen. Hjälp varandra att bli tydliga genom att ställa nyfikna frågor. Problemen i ett förhållande uppstår när man inte träder fram för varandra och tydligt visar vad man vill och också lyssnar på varandra, konstaterar Barbro Åbyhammar. förhållande, när man har svårt att prata med varandra som par eller som familj, när man har svårt att hålla lusten levande för varandra, när relationen som par eller familj påverkas av destruktivitet, missbruk eller familjevåld, när du eller din partner vill separera, när ni som separerade föräldrar har svårt att samarbeta kring barnen eller när ni har svårt att få ihop nya familjebildningar. På kan du läsa mer. ta det här läkemedlet? Finns det här läkemedlet med på Läkemedelskommitténs äldrekort som ett olämpligt läkemedel? Skulle jag kunna få bli föremål för en läkemedelsgenomgång? Om du som är anhörig till en äldre person följer med vid läkarbesöket, kan du ställa motsvarande frågor till läkaren.

14 14 Tebladet 5/12 KÅSERI KIKKI PÅLERUD Kåsör och undersköterska på Universitetssjukhuset Örebro. Al Capone tar studenten Sjung om studentens lyckliga dag! Jo, detta kan väl diskuteras både en och två gånger. I år har turen kommit till mitt nittonåriga barnbarn. Han har bott hos farmor och farfar i tre år, och nu ska han plötsligt stå på egna ben. Egna, jättelånga ben. Det stod klart den dagen studentklädseln kom på tapeten. Farfar har flera kostymer, försökte jag. Det finns svarta och bruna, och två i manchester från sextiotalet. Jag tror faktiskt att han till och med har konfirmationskostymen kvar! Prova, så får vi se om det passar! Han är väldigt artig och snäll, barnbarnet. Han provade utan protester. Visserligen med ett förtvivlat uttryck i ansiktet, men ändå. Nu visade det sig att byxorna slutade en bit nedanför knät, eftersom farfar är drygt en decimeter kortare, vilket jag inte alls hade tänkt på. Man såg lättnaden i gossens ögon. Jag har redan en kavaj, farmor! Det är byxor jag behöver köpa! Köpa och köpa. Plötsligt minns jag att jag på en auktion någon månad tidigare faktiskt hade fått med en kostym i en fyndlåda: en ursnygg kritstrecksrandig skapelse med slag vid benslutet. Kolla! Här ligger den! Och den är större än farfars dockkläder. Prova den, Charlie! Du blir snyggast av alla i den här. Titta! Den har axelvaddar! Ska grabben se ut som Al Capone? undrade farfar med nyvaknat intresse. Då är det bara pistolbältet som fattas! Jag fixar vapnet så att kostymen blir komplett, fortsatte han. Nu ger jag upp! Jag har i alla fall försökt, till skillnad från vissa andra, suckade jag. Tack, farmor! Det uppskattar jag, men jag ordnar byxorna själv! sa det väluppfostrade barnbarnet med lättnad i rösten. Jag försökte dra mig till minnes hur det var att bli påtvingad snygga kläder vid olika tillfällen i livet. Så kallade passande kläder. Grå dräkt med knytblus! Hu, så hemskt det var. Jag minns också särskilt tydligt en dag i början av sjuttiotalet, då jag var nygift. För att glädja maken hade jag införskaffat en rutig skottekjol med tillhörande svart polo och dessutom permanentat mitt spikraka hår. Högsta mode på den tiden. Den uppsynen glömmer jag aldrig. Han stirrade på mig som om han sett ett spöke. Jag trodde att det var din moster Klara! utbrast den finkänsliga maken, varpå han störtade ut på gården och skrek av skratt. Jag samlade mig. Ta vilka kläder du vill, Charlie! Du vet säkert bäst själv vad du vill ha! Den något förvånade gossen log osäkert. Var är farfar? undrade han. Han är i källaren och letar efter vapen! Länets 20:e familjecentral har öppnat Den 7 juni öppnade Familjens hus i Kumla som nummer 20 bland länets familjecentraler. Familjecentralerna drivs tillsammans av landstinget och respektive kommun. De är en mötesplats för blivande föräldrar, föräldrar, ungdomar och barn 0-20 år. Här arbetar barnmorskor, BVCsköterskor, socionomer, pedagoger och personal inom elevhälsan. Familjens hus ska vara en ingång för alla föräldrar. Vi vill främja en god hälsa utifrån familjens hela livssituation. Samverkan och helhetstänk är grunden i den här verksamheten, säger samordnare Karin Åhman i Kumla. På familjecentralen finns mödrahälsovård, barnhälsovård, föräldragrupper, preventivmedelsrådgivning, ungdomsmottagning, elevhälsovård och öppen förskola. Det finns 20 familjecentraler i Örebro län. Familjecentral är en verksamhet där det ska finnas barnavårdscentral, barnmorskemottagning, öppen förskola och kurator. Länets familjecentraler: Familjecentralen i Askersund. Familjecentralen i Degerfors. Familjens Hus i Hallsberg. Familjecentralen i Hällefors. Familjecentralen Pluto i Karlskoga. Familjens hus i Kumla. Familjens hus i Kumla kommer att ha en officiell invigning den 3 september. Familjens hus i Kumla har Här finns familjecentralerna: Familjens Hus i Kumla. Familjcentralen SAMBA i Kopparberg. Familjecentral Kvillevippen i Laxå. Familjecentralen i Lekeberg. Lindesbergs Familjecentral. Nora Familjecentral. Familjens hus i Pålsboda. Baronbackarnas Familjecentral i Örebro. Varberga Familjecentral i Örebro. Östernärke Familjecentral i Örebro. SOMMARLÄSNING: Vi lottar ut Anna Janssons senaste bok Jag vill delta i utlottningen av När skönheten kom till Bro Namn:... Adress:... Postnr:... Ort:... Telefon hem:... arbete:... adressen Magasinsgatan 4 och drivs tillsammans av Örebro läns landsting och Kumla kommun. Ängens Familjecentral i Örebro. Brickebackens Familjecentral i Örebro. Olaus Petri Familjecentral i Örebro. Oxhagens Familjecentral i Örebro. Vivalla Familjecentral i Örebro. Mer information om familjecentralerna hittar du på respektive kommuns hemsida se - din guide till en säker sommar Du har väl inte missat sommarguiden? På 1177.se, landstingens webbplats med råd om vård, hittar du sommarguiden med viktiga råd om hur du skyddar ditt barn i solen och andra matnyttiga tips för att hela familjen ska kunna njuta av en skön sommar. Förutom råd om hur du solar säkert finns även tips om att resa med små barn, möjlighet att göra motionsoch stresstest, träna hemma till träningsfilmer, göra mindfulnessövningar och gå i sömnskola. Besök sommarguiden på Tebladet lottar ut fem exemplar av Anna Janssons bok När skönheten kom till Bro. Skicka in talongen senast den 18 juni om du vill delta i utlottningen. Adress: Tebladet, Box 1613, Örebro. Märk kuvertet med När skönheten kom till Bro. Vinnarna meddelas personligen.

15 Tebladet 5/12 15 TÅRTAN Vem vill du ge en Tebladstårta? Lyckat lagarbete. Multisjuka Margaretha Hjälte besöker Brickebackens vårdcentral i Örebro varje vecka. Hon nominerade sin läkare Stefan Jansson och laboratoriepersonalen Lena Sörman och Åsa Hansson till Tebladstårtan. Saknas på bilden gör Åsa Hansson. Utan de här tre vore mitt liv betydligt svårare. De är verkligen värda en Tebladstårta! Det säger multisjuka Margaretha Hjälte, som är den som delar ut månadens Tebladstårta. Trion som får tårtan är Stefan Jansson, distriktsläkare på Brickebackens vårdcentral, samt Åsa Hansson och Lena Sörman, som båda jobbar på vårdcentralens laboratorium. Margaretha Hjälte är en flitig besökare på vårdcentralen. Minst en gång i veckan är hon där. Jag brukar skoja och säga att Stefan är min livmedikus. Han finns alltid till hands för mig och lämnar aldrig något åt slumpen. Stefan ställer alltid upp, och han De blev också nominerade till Tebladstårtan Här är övriga nominerade till Tebladstårtan: visar aldrig att han är stressad, utan tar sig tid att tala igenom alla mina problem, säger Margaretha Hjälte. Underbar läkare Stefan har ett övergripande ansvar för alla mina mediciner och han gör så att jag aldrig behöver vara orolig. Jag äter en hel del medicin, över 200 tabletter i veckan. Stefan är en verklig klippa, och jag önskar att alla fick ha en sådan underbar läkare, fortsätter hon. Suveräna på att sticka Margaretha Hjälte träffar Åsa Hansson och Lena Sörman varje vecka när hon besöker vårdcentralen för att lämna blodprov De är alltid glada och tillmötesgående. De är suveräna på att sticka så att det inte känns, och de ringer alltid samma dag och meddelar mig provsvaren, berättar Margaretha Hjälte Goda erfarenheter När Tebladet kommer för att överlämna tårta och diplom, utbryter ett spontant kramkalas. Margaretha är en av de patienter som besöker oss mest, berättar Stefan Jansson. Vi är stolta och glada över att få ta emot Tebladstårtan. Det är värt mycket att få känna sådan uppskattning från en patient. I det långa loppet är vi beroende av att alla på vårdcentralen gör en bra insats. Vi har alla olika roller, och det krävs att alla arbetar tillsammans. Mycket av det som tas upp om sjukvården i media är negativt, men ser man i ett världsperspektiv har vi väldigt bra vård här i Sverige, även om det självklart finns saker som behöver förbättras. Därför känns det extra kul att bli uppmärksammad av någon som har goda erfarenheter. Det värmer i både själ och hjärta, säger Stefan Jansson. Det är alltid kul att få positiv feedback, och med tanke på att Margaretha är här så ofta, så känns det extra bra att hon upplever att hon blir väl omhändertagen, säger Lena Sörman. Åsa Hansson hade inte möjlighet att närvara vid tårtutdelningen Förslag skickas senast den 1 EKOLOGISK MAT Örebro läns landsting serverar mest ekologisk mat av alla landsting. Av alla livsmedel som landstinget köper in och tillagar i sina kök är drygt 35 procent ekologiskt odlade. Med det resultatet är Örebro läns landsting bäst av alla landsting och fyra totalt i jämförelse med 232 kommuner, landsting och regioner. Det visar en nationell undersökning. FORSKNING Vibrationsteknik Forskare i Örebro och Karlskoga har fått 2,7 miljoner kronor från Post- och telestyrelsen för att fortsätta utveckla hjälpmedel till dövblinda personer. Det rör sig om tekniska lösningar som gör det möjligt att kommunicera via vibrationer mot huden, bland annat vid ridning. Tekniken kan även användas till seende och hörande personer, till exempel vid demens eller till barn som ännu inte kan hantera tidsuppfattning. Arbetet leds av professor Dag Stranneby, Örebro universitet och forskare Parivash Ranjbar, Universitetssjukhuset Örebro.

16 16 Sista. Tebladet Telefon: , E -post: tebladet@orebroll.se Tävla i landstingskunskap NYHET: Vinn fler lyxiga priser för kropp och själ Andrapris: Ett dagspa-paket på Lokabrunn för två personer. Förstapris: Hotellövernattning på Clarion Hotel i Örebro med trerättersmiddag, frukostbuffé samt behandling på Badrummet spa och biljetter till Länsteatern. Allt för två personer. Tredjepris: Presentkort på Gustavsviksbadet i Örebro. Var med i Tebladets tipstävling! Första pris är en lyxig hotellövernattning för två på Clarion Hotel Örebro med spabehandling på Badrummet spa och teaterbiljetter från Länsteatern. Förstapriset gäller för två personer och består av en övernattning i dubbelrum på Clarion Hotel i Örebro. I priset ingår en trerättersmiddag och frukostbuffé i hotellets restaurang. Njut av hotellets relaxavdelning med avslappningspool, bastu och träningsrum och få en spabehandling bestående av lerinpackning med ansiktsvård på Badrummet spa. Ni får dessutom två biljetter till valfri teaterföreställning på Länsteatern. 1. Den nationella strokekampanjen gör just nu riktade informationsinsatser mot en speciell grupp. Vilken? 1) Medelålders män X) Medelålders kvinnor 2) Småbarnsföräldrar 2. Landstingets ungdomsmottagningar finns inte bara i Karlskoga, Lindesberg och Örebro. På vilken plats finns man mer? 1) Kumla X) Hallsberg 2) Askersund 3. Vad är aktinisk keratos? 1) En könssjukdom X) En tarmsjukdom 2) En hudsjukdom 4. Hur många landstingsdrivna vårdcentraler finns det i Örebro län? 1) 18 X) 26 2) Vilken vårdcentral firade nyligen 1 år? 1) Baggängen X) Ängen 2) Pilgården 6. Vad heter den undersökning som Örebro läns landsting återkommande riktar mot ungdomar? 1) Ung i dag X) Liv & hälsa ung 2) Liv för dig 1 X 2 Andrapriset är ett dagspa-paket på Loka Brunn för två personer en vardag. I priset ingår entré till vattensalongen med unika bad- och spaupplevelser, entré till det nya gymmet, instruktörsledda aktivitetspass (endast torsdag-fredag), lunchbuffé, lokatofflor att ta med hem samt frukt och vattenbuffé. Tredjepriset är ett presentkort på 500 kronor på Gustavsviksbadet i Örebro som bland annat har upplevelsebad och relaxavdelning. Bland de rätta svaren lottar vi dessutom ut 50 fina extrapriser. För att tävla måste du svara rätt på de tio tipsfrågorna alla svaren finns i tidningen. 7. Hur många procent av Örebro läns invånare är 70 år eller äldre? 1) 5 procent X) 10 procent 2) 14 procent 8. Hur många hållplatser finns det utefter vägarna i vårt län? 1) X) ) Vad heter landstingets fond för att främja och stödja medicinsk forskning vid Universitetssjukhuset Örebro? 1) Nyckelfonden X) Medicinfonden 2) USÖ-fonden 10. Vilken sorts operation är den vanligaste i världen? 1) Blindtarmsoperation X) Gråstarroperation 2) Höftledsoperation Skicka tävlingskupongen till Tebladet, Box 1613, Örebro. Märk kuvertet med Tebladstävling. Tävlingskupongen ska ha inkommit till landstinget senast den 16 augusti Det finns också möjlighet att delta i tävlingen via Internet. Gå in på tebladet. Du kan också faxa kupongen till nummer Rätt svar och vinnare annonseras i Nerikes Allehanda, Karlskoga Kuriren/ Karlskoga Tidning och på landstingets webbplats på Internet, den 23 augusti Namn:... Telefon dagtid:... Gatuadress:... Postnummer och ort:...