Bil 2 P 2:1. Ewa Ternesten Hasséus

Transkript

1 1 Bil 2 P 2:1 För fackman avsedd projekt/forskningsplan för studien Långtidsuppföljning och diagnostik av patienter med luftvägsbesvär utlösta av dofter och kemikalier. Bakgrund Luftvägsbesvär av dofter och kemikalier Vid astmautredning finner man ibland patienter som har symtom som kan tolkas som allergi och/eller astma, men utan påvisbar bronkobstruktion eller IgE-förmedlad allergi. De har däremot en överkänslighet för dofter och kemikalier, t ex avgaser, cigarettrök, lösningsmedel, parfym och blomdoft. Många patienter beskriver också ansträngnings- och köldutlösta besvär. Symptomen yttrar sig som svårighet att få luft, tungandning, tryck/tyngd över bröstet, lock för andningen, hosta, slem i bröstet, heshet, nästäppa och ögonirritation, hos vissa patienter även trötthet, yrsel och huvudvärk (1, 2). Till skillnad från astma, (motorisk hyperreaktivitet), där stimulering av slemhinnan med metakolin eller histamin leder till framförallt kontraktion av glatt muskulatur i bronkerna (bronkospasm), uppstår vid känslighet för dofter och kemikalier luftvägssymtom som kan misstolkas som astma, varav en del kan förklaras av en neurogen inflammation (3). Patienterna får symtom som utlöses av kemikalier som för det mesta har en doft eller lukt varför dessa symtom felaktigt betraktas som en "luktöverkänslighet". Dessa patienter har normalt luktsinne, men provokation med parfym i ögonen och luftvägarna gav symtom även om luktsinnet stängdes av genom att patienterna använde näsklämma och inte kunde känna någon lukt (2). Studierna har lett fram till teorin att det hos en grupp individer med överkänslighet för triggerfaktorer av kemikalier och dofter föreligger en sensorisk hyperreaktivitet (SHR), dvs en överretbarhet av sensoriska nervsystemet i luftvägarnas (och ögonens) slemhinnor leder vid stimulering till neurogent utlösta symptom. På vilken nivå överretbarheten ligger är inte känt (3-5). Teoretisk bakgrund De övre luftvägarna innerveras sensoriskt av n. trigeminus och de nedre av n. vagus. Luftvägarnas sensoriska nervsystem svarar på stimuli sådana som temperatur, tänjning, förändringar i ph och osmolaritet, samt olika kemikalier och irritanter. Dessa stimuli initierar försvarsreflexer som hosta, nysningar, sekretion och bronkkonstriktion. En undergrupp av sensoriska nerver är C-fibrer. Dessa fibrer betraktas traditionellt som de långsamma nervfibrerna som förmedlar dov smärta och kemiska stimuli (6, 7). C-fiber receptorer finns i alla delar av de övre och nedre luftvägarna och också i alveolerna. I de övre luftvägarna härstammar de huvudsakligen från n. trigeminus och i de nedre delarna från n. vagus. De trigeminala grenarna n. oftalmicus och n. maxillaris innerverar sensorsikt näskaviteten och ögonen. De afferenta C-fibrerna är tunna, demyeliniserade och rikligt förgrenade. De flesta C-fibrer innehåller olika neuropeptider såsom substans P, neurokinin A, neuropeptide K (alla tre tachykininer) och CGRP (calcitonin gene-related peptide). Vid stimulering av dessa C- fibrer sker en frisättning av neuropeptider. De afferenta C-fibrerna är inblandade i centralt medierade reflexer som nysning, hosta, exokrin sekretion och hypertension. Afferenta sensoriska nervfibrer kan också aktiveras av inhalation av olika kemikalier och förändringar i ph, temperatur och osmolaritet (7-9)

2 2 Capsaicin Inhalation av capsaicin, den heta ingrediensen i spansk peppar retar de sensoriska nerverna och ger upphov till frisättning av olika neuropeptider, vilket ger upphov till olika symtom som t ex. hosta och slem. Capsaicinkänsligheten kan sägas spegla den sensoriska reaktiviteten. Neuropeptider kan orsaka en neurogen inflammation i både de övre och nedre luftvägarna vilket i sin tur leder till vasodilatation, plasmautflöde och slembildning (10-12). En ökad hostkänslighet för capsaicin kan ses vid olika tillstånd i luftvägarna såsom, luftvägsinfektioner, cystisk fibros, kronisk obstruktiv lungsjukdom och SHR (3, 13, 14). En studie av Millqvist et. al visade en signifikant ökning av nerve growth factor (NGF) i nässköljvätska hos patienter med SHR efter capsaicintest, vilket tyder på att det är en neurokemisk obalans i luftvägarna hos dessa patienter (15). Egen erfarenhet inom området Vi har i en studie visat att en majoritet av en grupp patienter som remitterades för utredning av oklara luftvägsbesvär, i jämförelse med en frisk kontrollgrupp, hade en signifikant ökad hostbenägenhet för inhalerat capsaicin. Fyrtio av 52 patienter angav att de var känsliga för dofter och de hostade signifikant mer av capsaicin än de som inte angav sådan känslighet. Hos endast 12 patienter kunde misstanken om astma fastställas (5). I en annan studie på patienter med Multiple Chemical Sensitivity (MCS) och luftvägsbesvär tyder resultatet på att dessa patienter har en uppreglering av de sensoriska nerverna i luftvägarnas slemhinnor vilket kan förklara deras luftvägssymtom (16). Vi har också prövat olika inhalationsapparatur för att studera hur inhalationsutrustningen påverkar hostkänsligheten för capsaicin. Det visade sig att det är viktigt med en standardiserad metod eftersom hostkänsligheten i hög grad påverkas av apparatens flöde och partikelstorlek (17). Vi har också studerat capsaicinkänsligheten hos en grupp björkpollenallergiska patienter under och utanför pollensäsongen. Vi fann en signifikant ökad capsaicinkänslighet under pollensäsongen vilket tyder på en ökad sensorisk reaktivitet i samband med aktiv allergisk inflammation (18). Femårsuppföljning av patienter med SHR Resultatet från en långtidsuppföljning av en grupp på 17 patienter med luftvägskänslighet för dofter och kemikalier visade att symtomen kvarstod oförändrade under fem år, liksom den ökade capsaicinkänsligheten och tillståndet påverkade patienternas livskvalitet negativt i flera avseenden (19). Syfte Vi vill fortsätta att följa den ovan beskrivna gruppen under ytterligare totalt sex år med en uppföljning vart tredje år för att studera prognosen samt reproducerbarheten av capsaicinkänsligheten i ett längre perspektiv. Vi vill få ökad kunskap om patienternas triggerfaktorer, symtom, hälsorelaterad livskvalitet och capsaicinkänslighet över totalt en elvaårsperiod, samt även belysa hälsoekonomiska faktorer. Vi vill också studera om doftkänslighet kan vara en predisponerande faktor för utvecklande av astma och/eller allergi. Frågeställningar Förändras luftvägskänslighet för dofter och kemikalier under en 11-årsperiod? Förändras capsaicinkänsligheten i luftvägarna under en 11-årsperiod? Hur påverkas livskvaliteten under en 11-årsperiod? Hur påverkas hälsoekonomiska faktorer under en 11-årsperiod? Hur påverkas lungfunktionen? Sker en utveckling av allergi/astma eller andra lungsjukdomar?

3 3 Betydelse Uppmärksamheten och kunskaperna kring begreppet annan överkänslighet har ökat de senaste åren. Det bedrivs dock få projekt inom området som ändå berör en stor grupp med individer. En populationsstudie i Västra Götaland visade att drygt 30 % upplevde någon form av luftvägsbesvär efter kontakt med kemiska ämnen och dofter och det var dubbelt så vanligt hos kvinnor (20). Prevalensen av astma i flera västländer är omkring 5-10% (21), vilket kan jämföras med prevalensen av SHR som i en svensk epidemiologisk studie har visat sig vara c:a 6% (22). Ny kunskap om oklara luftvägsbesvär och ospecifik luftvägskänslighet kan på sikt leda fram till bättre möjligheter att diagnostisera och behandla problemen. Metod 17 patienter som tidigare medverkat i en ovan beskriven 5-års uppföljning tillfrågas via telefon om de vill medverkar i ytterligare totalt 6 år. Några patienter har sedan första delen av studien uppnått en ålder > 65 år, vilket betyder att åldersgränsen för deltagande i studien nu blir år. Patienterna kommer på två besök med cirka en veckas mellanrum vart tredje år (år 8, besök 1, 2 och år 11, besök 3, 4): Vid besök 1 och 3 besvaras frågeformulär avseende triggerfaktorer, symptom, hälsotillstånd, sjukvårdkonsumtion, antal sjukskrivningsdagar, läkemedelskonsumtion och frågeformuläret Chemical Sensitivty Scale for SHR (CSS-SHR), samt en uppföljning av livskvalitet med en generell hälsoprofil; Nottingham Health Profile (NHP). Vid besök 1 och 3 genomförs också en capsaicinprovokation i form av inhalation med tre stigande koncentrationer av capsaicin. Vid besök 2 och 4 görs metakolintest och pricktest. I studien kommer inga friska kontroller att ingå. Kontraindikationer Hjärtinfarkt senaste 3 månaderna Cerebrovaskulär incident senaste 3 månaderna Känt artäraneurysm Graviditet och amning Relativa kontraindikationer Luftvägsobstruktion (pred. FEV 1 <80 % av förväntat normalvärde) Genomgången övre luftvägsinfektion inom 2-4 veckor Genomgången nedre luftvägsinfektion senaste 4-6 veckor IgE förmedlad allergi där allergenexposition nyligen förekommit (t ex pollenallergi under pollensäsong, nära pälsdjurskontakt vid pälsdjursallergi) Okontrollerad hypertoni (>180/120) Medicinkrävande epilepsi Svår huvudvärk Hjärtbesvär Genomförande Plats: Allergimottagningen SU/S Sjuksköterska, med dr Ewa Ternesten Ansvarig läkare Eva Millqvist Undersköterska Inger Winberg Tidsåtgång per försök, inklusive kringarbete c:a 2.5 timmar.

4 4 Patienterna är medicinfria vid de båda besöken, 4 timmar före försöken vad beträffar kortverkande 2 -stim. antikolinergika i inhalationsform, 12 tim. för nasal och inhalationssteroider, samt 48 timmar för långverkande 2 -stim. och teofyllin-preparat, 5 dygn för antihistaminer. Besök 1 och 3 Capsaicin test Capsaicinprovokation med först inhalation av 1 ml koksalt, sedan 3 stegs provokation med capsaicin, 1 ml av 0,4 mol/l eller 2 mol/l eller 10 mol/l under max. 6 minuter. Därefter paus så att 10 minuter går från inhalationens början. Antalet hoststötar räknas, registreras manuellt och med hjälp bandspelare. Vid mer än 70 hoststötar på någon dos avbryts testet. Patienten fyller i symptom kort före och efter provokation. Variabler före och efter test: Individuell registrering av olika symptom som andningsbesvär, hosta, slem, heshet, tryck och värk i bröstet m.m. (symptompoäng 0-3) upprepas före och efter testet, samt spirometri före och efter. Tidsåtgång ca 60 min. Frågeformulär Frågeformulär besvaras avseende triggerfaktorer, symptom, hälsotillstånd, sjukvårdkonsumtion, antal sjukskrivningsdagar, läkemedelskonsumtion och frågeformuläret Chemical Sensitivty Scale for SHR (CSS-SHR), samt en uppföljning av livskvalitet med en generell hälsoprofil; Nottingham Health Profile (NHP). Tidsåtgång ca 15min. Besök 2 och 4 Metakolintest Spirometri med näsklämma. Inhalation med metakolin i stigande koncentrationer tills sammandragning av luftvägarna framkallas eller tills att alla doserna inhalerats. Spirometri upprepas mellan varje dos-steg, enligt metod för metakolintest. Testet avslutas med att försökspersonen får luftrörsvidgande medicin. Tidsåtgång ca 60 min Allergi/pricktest Pricktest med standardpanel av positiv, negativ kontroll samt 10 luftburna allergen: allergitestet appliceras på endera underarm, avläsning av resultat efter 15 min. Tidsåtgång totalt ca 20 min. Referenser 1. Löwhagen O. Funktionella andningsbesvär, viktig differentialdiagnos vid astma. Läkartidningen. 1989;86: Millqvist E, Löwhagen O. Placebo-controlled challenges with perfume in patients with asthma-like symptom. Allergy. 1996;51: Millqvist E, Bende M, Löwhagen O. Sensory hyperreactivity - a possible mechanism underlying cough and asthma-like symptom. Allergy. 1998;53: Millqvist E. Cough provocation with capsaicin is an objective way to test sensory hyperreactivity in patients with asthma-like symptoms. Allergy. 2000;55(6): Ternesten-Hasseus E, Farbrot A, Lowhagen O, Millqvist E. Sensitivity to methacholine and capsaicin in patients with unclear respiratory symptoms. Allergy. 2002;57(6):501-7.

5 5 6. Peter T. Macklem JM, ed. Handbook of physiology : a critical, comprehensive presentation of physiological knowledge and concepts. Section 3, The respiratory system, Vol. 3, Mechanics of breathing, p Bethesda, Md.: American Physiological Society Marieb EN. Human Anatomy and Physiology. 6th ed. San Francisco: Pearson Benjamin Cummings Widdicombe JG. Neurophysiology of the cough reflex. Eur Respir J. 1995;8(7): Widdicombe JG. Afferent receptors in the airways and cough. Respir Physiol. 1998;114(1): Fuller R, Dixon C, Barnes P. Bronchoconstrictor response to inhaled capsaicin in humans. J Appl Physiol. 1985;58: Karlsson J-A, Sant'Ambrogio G, Widdicombe J. Afferent neural pathways in cough and reflex bronchoconstriction. J Appl Physiol. 1988;65: Midgren B, Hansson L, Karlsson J-A, Simonsson BG, Persson CGA. Capsaicininduced cough in humans. Am Rev Respir Dis. 1992;146: O Connell F, Thomas VE, Studham JM, Pridet NB, Fuller RW. Capsaicin cough sensitivity increases during upper respiratory infection. Respiratory Medicine. 1996;90: Doherty MJ, Mister R, Pearson MG, Calverly PMA. Capsaicin responsiveness and cough in asthma and chronic obstructive pulmonary disease. Thorax. 2000;55: Millqvist E, Ternesten-Hasseus E, Stahl A, Bende M. Changes in levels of nerve growth factor in nasal secretions after capsaicin inhalation in patients with airway symptoms from scents and chemicals. Environ Health Perspect. 2005;113(7): Ternesten-Hasseus E, Bende M, Millqvist E. Increased capsaicin cough sensitivity in patients with multiple chemical sensitivity. J Occup Environ Med. 2002;44(11): Ternesten-Hasseus E, Johansson K, Lowhagen O, Millqvist E. Inhalation method determines outcome of capsaicin inhalation in patients with chronic cough due to sensory hyperreactivity. Pulm Pharmacol Ther. 2006;19(3): Weinfeld D, Ternesten-Hasseus E, Lowhagen O, Millqvist E. Capsaicin cough sensitivity in allergic asthmatic patients increases during the birch pollen season. Ann Allergy Asthma Immunol. 2002;89(4): Ternesten-Hasseus E, Lowhagen O, Millqvist E. Quality of life and capsaicin sensitivity in patients with airway symptoms induced by chemicals and scents: a longitudinal study. Environ Health Perspect. 2007;115(3): Johansson A, Bramerson A, Millqvist E, Nordin S, Bende M. Prevalence and risk factors for self-reported odour intolerance: the Skovde population-based study. Int Arch Occup Environ Health. 2005;78(7): National Institutes of Health. Global Initiative for Asthma (GINA). Global strategy for asthma management and prevention NIH publication number Available at: Accessed March 4, Johansson A, Millqvist E, Nordin S, Bende M. Relationship between self-reported odor intolerance and sensitivity to inhaled capsaicin: proposed definition of airway sensory hyperreactivity and estimation of its prevalence. Chest. 2006;129(6):

6 6 Bil 4 P 4:1 Skriftlig information till dem som tillfrågas Information till deltagare i studien Långtidsuppföljning och diagnostik av patienter med luftvägsbesvär utlösta av dofter och kemikalier. Bakgrund och syfte Många människor har besvär av känsliga luftvägar. De får snuva, hosta och ibland andningsbesvär när de utsätts för dofter och kemikalier. Avsikten med denna studie är att med hjälp av capsaicintest, frågeformulär, allergitest och metakolintest studera om och hur känsligheten för dofter och kemikalier påverkar människor som har denna känslighet. Du tillfrågas om Du vill medverka som försöksperson. Förfrågan om deltagande Vi har fått ditt namn från den 5-årsuppföljning av personer med doftöverkänslighet som Du tidigare har deltagit i. Du tillfrågas nu om deltagande och uppföljning i ytterligare 6 år. Hur går studien till? Du får som försöksperson inandas capsaicin, ett ämne som ingår i chili och spansk peppar och som är irriterande i luftvägarna. Detta ämne ger i låga koncentrationer upphov till hosta under ett par minuter. Du får med lugna andetag i egen takt andas in koksalt och capsaicin i olika koncentrationer tills dess att lösningen tagit slut. Antalet hoststötar registreras med hjälp av bandspelare och blir ett mått på hur känslig. I samband med detta besök kommer vi också att be Dig fylla i ett frågeformulär om Ditt allmänna hälsotillstånd och hur Dina besvär påverkar Ditt dagliga liv. Det formulär vi använder har ingått i många andra studier och brukar fungera bra när man vill göra en kartläggning av livskvalité i samband med olika sjukdomar. Vi kommer också att ställa frågor om hälsoekonomi dvs frågor om antal sjukskrivningsdagar, medicinförbrukning och läkarbesök för varje år. Vid ett andra besök får Du som försöksperson andas in ett ämne som heter metakolin, ett ämne som har en sammandragande effekt på luftvägarna och som används vid utredning av astma och oklara luftvägsbesvär. Vid ett av besöken görs också ett pricktest dvs ett hudtest som används för att utreda förekomst av allergi. Tidsåtgång Du får komma på två besök första året och två besök efter ytterligare 3år. Varje besök tar ca 60 minuter. Risker Hosttest med capsaicin används som en standardmetod på allergimottagningen för att bedöma den allmänna känsligheten hos luftvägarna. Särskilt känsliga personer kan få besvärlig hosta och undersökningen avbryts därför om Du skulle få mycket besvär. Hostan brukar försvinna inom ett par minuter eller högst en halvtimme. På kvällen efter testet kan vissa känna en viss irritation i luftvägarna. Även astmatestet med metakolin är en standardmetod på allergimottagningen som vi använder för att mäta den astmatiska känsligheten i luftvägarna.

7 7 Testet avbryts när luftvägarna börjar reagera med att dra ihop sig och du får då luftrörsvidgande medicin. Det brukar inte förekomma några kvardröjande besvär av testet. Finns det några fördelar? Förhoppningsvis skall denna undersökning ge oss bättre kunskap om känsligheten i luftvägarna vid långvariga luftvägsbesvär och doftöverkänslighet. Detta kommer i första hand patienter med sådan överkänslighet till godo. Hur får jag information om studiens resultat? När hela projektet är avslutat och alla frågeformulär är analyserade kommer resultatet att redovisas i en vetenskaplig tidskrift. Du kommer också att som försöksperson via brev, få reda på vad vi kom fram till i studien. Hantering av data och sekretess Alla värden kommer att matas in i ett dataprogram, avidentifieras och därefter analyseras statistiskt. Ifyllda frågeformulär registreras och sammanställs gruppvis på persondator där inga enskilda personer kan identifieras. För de personregister som görs upp i samband med studien gäller samma regler som vid utlämnande av uppgifter ur en journal. Alla uppgifter som Du lämnar i samband med studien är konfidentiella och inga obehöriga har tillgång till patientdata. För att i möjligaste mån få tillförlitliga resultat är det viktigt att Du svarar så uppriktigt som möjligt på frågorna. Försäkring och ersättning Under forskningsprojektet gäller Patientskadelagen på samma sätt som vid all annan sjukvård. Som ersättning för besväret kommer vi att betala ut 250 kr per besök, som dock är skattepliktigt. Frivillighet Deltagandet är naturligtvis helt frivilligt och Du kan när som helst avbryta försöken utan att det påverkar din framtida behandling. Information om behandling av personuppgifter Utförarstyrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset är ansvarig för behandlingen av personuppgifter. Du har rätt att begära ett utdrag över de uppgifter som registreras om dig och få hjälp till eventuell rättelse. Du kan vända dig till nedanstående kontaktpersoner eller till sjukhusets personuppgiftsombud, Torggatan 1, Mölndal. Ring gärna eller a enligt nedan om det är något som är oklart. Tack för Din medverkan! Göteborg Sjuksköterska, med dr Allergimottagningen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg ewa.ternesten@vgregion.se Tel Eva Millqvist Docent Allergimottagningen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Tel Inger Winberg Undersköterska Allergimottagningen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Tel

8 8 Medgivande Undertecknad har fått skriftlig information om studien Långtidsuppföljning och diagnostik av patienter med luftvägsbesvär utlösta av dofter och kemikalier vid allergimottagningen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Jag är medveten om att mitt deltagande i studien är helt frivilligt och att jag när som helst och utan närmare förklaring kan avbryta mitt deltagande. Jag ger härmed mitt medgivande till att delta. Göteborg. Datum.. Namnteckning deltagare Namnförtydligande Namnteckning projektansvarig Namnförtydligande projektansvarig

9 9 Bil 5 P 2:4 Enkät, frågeformulär I. Symptomformulär för deltagare i studien Långtidsuppföljning och diagnostik av patienter med luftvägsbesvär utlösta av dofter och kemikalier. Namn Födelsenummer Datum Ja, som alla andra Nej Yrkesarbete Normal aktivitet sista veckan Kan vistas i offentliga lokaler Åker kommunalt Kan använda alla kemikalier/ hygienartiklar Kan vistas ute/motionera Ja Nej Rökning? Tidigare? Förkyld senaste månaden Övrigt: Antalet sjukskrivningsdagar, antal läkarbesök, läkemedel under senaste året.

10 10 II. Symptomformulär för långtidsuppföljning av patienter med doftutlösta besvär Namn Födelsenummer Datum Symptom under senaste månaden Ja 1-3 Nej Utlösande: dofter/ kemikalier 0 = inga 1 = lite 2 = måttligt 3 = mycket Utlösande: cigarettrök Utlösande: ansträngning/kyla Utlösande faktor - annat Tungandning Svårt att få luft Tryck/tyngd över bröstet Stopp/lock för andningen Hosta Slem Irritation hals/svalg Heshet Nästäppa Nysningar Snuva Ögonirritation Svettningar Huvudvärk Yrsel Trötthet

11 11 III. PROTOKOLL FÖR CAPSAICINTEST MED PARI-BOY 36 Namn.Personnummer.. Datum Undersökarens signatur Luftvägsbesvär av dofter och kemikalier (parfym, blomdoft, avgaser, rök) Ja Nej f kyla Ja Nej Andra besvär av dofter och kemikalier ( tex huvudvärk, yrsel, svettningar, matthet, koncentrationssvårigheter, illamående) Ja Nej Hosta utlöst av dofter och kemikalier? Aldrig Varje månad Varje vecka Dagligen Besvär antal år. Aktuella läkemedel.... Tobak Icke-rökare Fd rökare Rökare CAPSAICINTEST Före Koksalt 0,4 mol/l 2 mol/l 10 mol/l Antal hoststötar FEV 1 före och efter sista dosen FEV 1 % pred. Symtom Före Efter sista dosen Symtomgradering 0-3 Tungandning Svårt att få luft Tryck/smärtor i bröstet Stopp/lock för andningen Hosta Slem Markera en siffra i varje ruta! 0 = Inga besvär 1 = Lite besvär Heshet 2 = Måttliga besvär Irritation hals/svalg 3 = Svåra besvär Heshet Nästäppa Snuva Ögonirritation Svettning Huvudvärk Yrsel Trötthet

12 12 Bilaga 9 P 2 : 6 Intyg angående nödvändiga resurser Härmed intygas att det för projektet Långtidsuppföljning och diagnostik av patienter med luftvägsbesvär utlösta av dofter och kemikalier finns nödvändiga resurser för genomförandet. Huvudansvarig forskare för projektet är med dr, leg sjuksköt., verksamhetsområdet lungmedicin och allergologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg. Sammanfattning av projektet Sjutton patienter med doftutlösta luftvägsbesvär som tidigare följts under 5 år tillfrågas om uppföljning i ytterligare 6 år med besök vart tredje år (totalt 11 år). De besvarar frågeformulär avseende triggerfaktorer, symtom, hälsotillstånd, sjukvårdkonsumtion, antal sjukskrivningsdagar och läkemedelskonsumtion, samt uppföljning av livskvalitet med en generell hälsoprofil (Nottingham Health Profile). Vid ytterligare ett besök år 8 och 11 för att görs metakolintest och pricktest (för att studera om doftkänslighet predisponerar för astma och/eller allergi eller någon annan lungsjukdom). I tjänsten Mona Palmqvist Verksamhetschef Verksamhetsområdet lungmedicin och allergologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/S Vita Stråket Göteborg

13 13 Bil 10 CV för forskare med huvudansvar för genomförande: Ewa Ternesten-Hasséus, Examina Doktorsexamen, Med fakulteten, Göteborgs Universitet p Vårdlärarutbildning, Göteborgs Universitet p Vidareutb med&kir, Milnerskola Kristianstad p Sjuksköterskeutbildn, Bohusläns Vårdskola 1979 Forskarutbildningskurser 2p Pedagogik för doktorander, Göteborgs Universitet p Neuroscience- fundamentals for understandning and exploring the functions and dysfunctions in the brain, Göteborgs Universitet p Hälsoekonomi och Hälso- och sjukv, Forskn med fokus på astma, allergi och Annan överkänslighet, Karolinska institutet, p Etik och forskningsmetodik, Göteborgs Universitet ,5p Informationssökning, Göteborgs Universitet p Medicinsk statistik, Göteborgs Universitet p Presentation of scientific results, Göteborgs Universitet ,5 p Computer graphics for scientific, illustration and presentation, 2000 Göteborgs Universitet 2.5p Medicinsk Informatik, Göteborgs Universitet p Användning av hälsoekonomiska responsvariabler vid interventionsstudier på obstruktiv lungsjd, Göteborgs Universitet 1998 Övriga kurser 41-80p Omvårdnad, Göteborgs Universitet p Handledning, Göteborgs Universitet p Omvårdnad, Göteborgs Universitet p Hälso- o sjukvårdsadm, Göteborgs Universitet p Neurologi, Göteborgs Universitet 1988 Arbetslivserfarenhet De senaste åren fördjupningsarbete inom ämnesområdet lungmedicin o allergologi/annan överkänslighet, 80 % som doktorand och 10 % deltagit i utbildning av läkarkandidater under perioden maj 2000 maj Under perioden , 50 % forskning inom ämnesområdet allergi och annan överkänslighet och 50 % mottagningsarbete och kvalitetsutveckling på allergimottagningen, SU/S. Under perioden % forskning med studier rörande allergi och annan överkänslighet. Nuvarande tjänstgöring fr om , 50% forskningsarbete 50% mottagningsarbete och kvalitetsutveckling på allergimottagningen. Allergikliniken, SU/SS sjuksköterska 9008-fortf Medicinintaget, SU/SS, sjuksköterska Med klin 1/Gbg:s universitet, sjuksköt Sjuksköterska och Distriktssköterska inom Öppen vård och öppen specialiserad vård i Distrikt Väster, Göteborg Hudkliniken, SS, sjuksköterska Varbergs sjukhus, sjuksköterska

14 14 Publikationsförteckning 1. Ternesten-Hasséus E, Löwhagen O, Millqvist E. Quality of life and capsaicin sensitivity in patients with airway symptoms induced by chemicals and scents a longitudinal study. Environ Health Perspect Mar;115(3): Millqvist E Ternesten-Hasséus E, Ståhl A, Bende M. Changes in levels of nerve growth factor in nasal secretions after capsaicin inhalation in patients with airway symptoms from scents and chemicals. Environ Health Perspect Jul;113(7): Ternesten-Hasséus E, Johansson Å, Löwhagen O, Millqvist E. Inhalation method determines outcome of capsaicin inhalation in patients with chronic cough due to sensory hyperreactivity. Pulmonary Pharmacology and Therapeutics Jun 28: Ternesten-Hasséus E, Bende M, Millqvist E. Increased capsaicin cough sensitivity in patients with Multiple chemical sensitivity. Journal of Occupational and Environmental Medicine Nov;44(11): Weinfeld D, Ternesten-Hasséus E, Löwhagen O, Millqvist E. Capsaicin cough sensitivity in allergic asthmatic patients increases during the birch pollen season. Ann Allergy Asthma Immunol Oct;89(4): Ternesten-Hasséus E, Farbrot A, Löwhagen O, Millqvist E. Sensitivity to methacholine and capsaicin in patients with unclear respiratory symptoms. Allergy Jun;57(6): Posterpresentationer/abstracts 1. Comparison of inhaling capsaicin by tidal breathing with two different inhalation device in patients with chronic cough due to sensory hyoerreactivity. Ewa Ternesten-Hasséus, Inger Winberg, Ewa-Lena Johansson, Eva Millqvist. XXV EAACI congress, Wien juni Val av inhalationsmetod påverkar hostkänsligheten för inhalerat capsaicin. Ewa Ternesten-Hasséus, Inger Winberg, Olle Löwhagen, Eva Millqvist. Posterpresentation läkarstämman Livskvalitet och capsaicinkänslighet hos en grupp patienter med luftvägsbesvär utlösta av luftburna kemsika ämnen en ettårsuppföljning. Ewa Ternesten-Hasséus, Olle Löwhagen, Eva Millqvist. Abstract och muntlig presentation, Allergistämman, maj Quality of life and capsaicin sensitivity in patients with airway symptoms induced by chemical agents, one year follow up. Ewa Ternesten-Hasséus, Olle Löwhagen, Eva Millqvist. Posterpresentation XXI Nordic Congress of Allergology, augusti Metodutveckling av capsaicintest-en ny diagnostisk test vid utredning av sensorisk hyperreaktivitet. Ewa Ternesten-Hasséus, Olle Löwhagen, Eva Millqvist. Posterpresentation på allergistämman Sensory hyperreactivity in patients with multiple chemical sensitivity. Eva Millqvist, Ewa Ternesten-Hasséus, Olle Löwhagen. Posterpresentation American Thoracic Society, Testing with capsaicin- a new method in differential diagnostics of asthma. Ewa Ternesten-Hasséus, Olle Löwhagen, Eva Millqvist. Posterpresentation American Thoracic Society, Utveckling av capsaicintest. Ewa Ternesten-Hasséus, Eva Millqvist, Olle Löwhagen. Abstract och muntlig presentation. Hälso- och sjukvårdsstämman Ettårsuppföljning av patienter med doftkänslighet och negativa astmatester. Ewa Ternesten-Hasséus, Olle Löwhagen, Eva Millqvist. Posterpresentation läkarstämman 2001.

15 Samspel mellan allergisk inflammation och neurogena mekanismer i luftvägarna. Dan Weinfeld, Eva Millqvist, olle Löwhagen, Ewa Ternesten-Hasséus. Posterpresentation läkarstämman The combinations of a B2-agonist and a heat and moisture exchanging face mask completely prevents exercise-induced asthma. Ewa Ternesten, Ulf Bengtsson, Eva Millqvist. Posterpresentation på Allergistämman Sensorisk hyperreaktivitet-mekanismer bakom hosta och astmaliknande symtom utlösta av kemiska irritanter. Eva Millqvist,Mats Bende,Ulf Bengtsson, Olle Löwhagen, Ewa Ternesten-Hasséus. Posterpresentation på Läkarstämman Övrigt 1. Review uppdrag för den vetenskapliga tidskriften International Journal of COPD juni Inbjuden föreläsare seminarium yrkes- och miljömedicin Linköping november Titel: Sensorisk hyperreaktivitet ett vanligt problem. 3. Föreläsare i kursen Obstruktiva lungsjukdomar, 10 poäng- Bronkiella provokationer; metakolin, torrluft, capsaicin och inducerad sputa. Nov Föreläsare i kursen Omvårdnad av patienter med allergi och annan överkänslighet, 5 poäng - Bronkiella provokationer, metakolin och capsaicin test. Jan Capsaicin inhalations test. Utbildning i teoretisk bakgrund och praktisk förfarande för inbjudna sjuksköterskor och läkare från olika delar av landet. Allergisektionen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg. Planerat, organiserat och föreläst, maj Inbjuden föreläsare seminarium Allergistämman Icke-immulogisk överkänslighet. Olle Löwhagen, Åke Johansson, Eva Millqvist och Ewa Ternesten-Hasséus 7. Inbjuden föreläsare, "Allt är inte astma. Doftkänslighet en differentialdiagnos. SLIF 2002 (Sveriges lungsjuksköterskors intresse förening). 8. Inbjuden föreläsare, Capsaicintest- praktisk demonstration vid SLMF/SLIF Höstmöte 2002 i Göteborg, tillsammans med doc Eva Millqvist. 9. Inbjuden föreläsare seminarium Allergistämman Vad vet vi om doftkänslighet? Moderator Eva Millqvist. Deltagare Mats Bende, Lena Hillert, Ewa Ternesten-Hasséus. 10. Capsaicin inhalations test. Utbildning i teoretisk bakgrund och praktisk förfarande för inbjudna sjuksköterskor och läkare från olika delar av landet. Allergisektionen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg. Planerat, organiserat och föreläst, mars 2001.