KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING. KURS: Astma

Transkript

1 KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING KURS: Astma Publicerad i september 2003

2 Kursinformation Välkommen till patientutbildningen om astma. Denna kurs presenteras av AstraZeneca. Innan du börjar bör du ta några minuter på dig att läsa igenom informationen om kursen. Klicka på knappen Skriv ut om du vill skriva ut och läsa kursanteckningarna. De innehåller all text som ingår i kursen. Kontrollera att högtalarna är på och att volymen är lagom hög. När du är redo att sätta igång klickar du på Fortsätt. Kursöversikt Astma är en vanlig luftvägssjukdom som drabbar människor i alla åldrar världen över. Människor med astma har ofta svårt att andas därför att deras luftvägar är trängre än normalt och därmed begränsas luftflödet till lungorna. Lyckligtvis finns det många effektiva metoder att behandla astma så att astmatiker kan leva som vanligt. I den här kursen förklarar vi vad som orsakar astma, vad som händer under ett astmaanfall och hur du kan undvika sådana anfall. Vi redogör också för de tester som används till att diagnostisera astma och för de olika typer av behandling och läkemedel som astmatiker kan använda.

3 1. Hur fungerar lungorna? När vi andas in, tar vi in syre i lungorna och när vi andas ut, gör vi oss av med koldioxid. De flesta människor kan inte överleva längre än tre minuter utan syre. Vi börjar med att förklara hur lungorna fungerar. Andning Astma är ett tillstånd som påverkar andningssystemet, eller med andra ord lungorna och luftvägarna. Innan vi går närmare in på astma, ska vi därför titta lite på hur luftvägarna fungerar under normala omständigheter. När vi andas in, får kroppen den luft som den behöver. Luften kommer in i kroppen genom näsan eller munnen och börjar sedan resan nedför svalget. I svalget finns en liten ventil, som kallas struplocket och som styr trafiken i detta område så att vi inte sväljer luft eller andas in mat och dryck. Struplocket styr luften till luftstrupen. I övre delen av luftstrupen sitter struphuvudet. Där luftstrupen möter lungorna delas den i två grenar, bronker, som leder luften in i lungorna. Bronkerna förgrenar sig i mindre och mindre grenar och mynnar slutligen i mycket små, blåsliknande säckar, som kallas lungblåsor. Det är här som utbytet av syre och koldioxid sker. Syre från den friska luften passerar genom luftblåsornas vägg och tas upp av röda blodkroppar som sedan transporterar syret till alla celler i hela kroppen. Samtidigt som de röda blodkropparna levererar syret till cellerna, hämtar de upp koldioxid, som är en av kroppens avfallsprodukter. Koldioxiden transporteras tillbaka till lungorna, där den lämnar de röda blodkropparna och går över till lungblåsorna. När vi sedan andas ut, lämnar koldioxiden kroppen genom munnen eller näsan. Dra markören över de olika delarna i diagrammet om du vill ha mer information. Rollover-text Näsan De flesta människor andas genom näsan, utom när de anstränger sig eller är stressade. Näsan filtrerar bort de flesta partiklar och värmer kall luft. Munnen När vi andas genom munnen blir lufttillförseln snabbare. De flesta människor andas inte genom munnen, utom när de anstränger sig eller när de är förkylda. Människor med astma andas ibland genom munnen. Svalget Svalget används vid andning och sväljning. Struplocket är en ventil som öppnar den ena vägen för luft och den andra vägen för mat och dryck.

4 Luftstrupen Luftstrupen är klädd med slemutsöndrande celler. Luftstrupen delas i två huvudgrenar, bronkerna, som mynnar i lungorna. Lungorna I lungorna förgrenar bronkerna sig i allt mindre grenar, som kallas bronkioler. Bronkiolerna slutar i mycket små blåsor, som kallas lungblåsor. Lungblåsorna Lungblåsorna är mycket små, tunnväggiga säckar i lungorna där utbytet av syre och koldioxid sker. Lungblåsorna är tunnväggiga och har massor av små, små blodkärl som kallas kapillärer. Mellan luften i lungblåsorna och blodet i kapillärerna sker en ständig utväxling av gaser. Blodet tar upp syre och lämnar ifrån sig koldioxid.

5 2. Vad är astma? Astma är en kronisk sjukdom som orsakar inflammation och kramp i luftvägarna så att de täpps till och det blir svårare att andas. Astma kan utlösas av luftvägsinfektioner, allergiframkallande ämnen, kall, torr luft, damm, rök, starka lukter, ansträngning och olika kombinationer av dessa faktorer. Tillståndet är inte konstant utan varierar. Många människor med astma kan få anfall då det plötsligt blir extra tungt att andas. Om astma behandlas rätt kan det gå långa perioder utan att astmatikern har några symtom. Människor utan astma När en människa utan astma andas in brukar de flesta främmande partiklar som damm, allergiframkallande ämnen eller virus filtreras bort från luften innan den når lungorna. Om partiklarna passerar filtren, skyddar kroppen sig själv genom att skicka ut något som kallas immunceller, som oskadliggör partiklarna. Kroppen ökar också produktionen av slem i området. Slem bildar en skyddande barriär mellan de främmande partiklarna och de ömtåliga cellerna i andningssystemet. Alla dessa skyddsåtgärder ingår i det så kallade immunsvaret. Människor med astma Människor med astma har en kronisk inflammation i luftvägarna. Det innebär att vävnaderna i luftvägarna är irriterade, röda och svullna. Därför är astmatiker extra känsliga för främmande partiklar som människor utan astma inte reagerar på. Dessa främmande partiklar får astmatikern att hosta eller andas väsande. Om inte astman är mycket lindrig får astmatikern som regel vissa andningssvårigheter. Även lätt fysisk ansträngning, som att gå uppför en trappa eller promenera snabbt, kan göra en astmatiker andfådd. Allergier och astma Många människor förväxlar astma med allergi. Dessa tillstånd är besläktade men inte samma sak. Man kan vara allergiker med eller utan astma. Allergi är en överkänslighetsreaktion på ett visst ämne pollen, pälshår, vissa läkemedel eller vissa livsmedel. Denna reaktion kan ta sig olika uttryck, exempelvis vattniga, kliande ögon, täppt, rinnande näsa, hudutslag, eller astma. Astma är med andra ord en av de reaktioner man kan få av en allergi. Å andra sidan kan man ha astma utan att vara allergisk mot ett visst ämne. Astman kan helt enkelt bero på att luftvägarna är allmänt överkänsliga. Om du har astma, har du troligen en viss grad av kronisk inflammation, även om det inte finns några allergiframkallande ämnen i närheten och även om du inte har några tydliga symtom. Eftersom du så småningom vänjer dig vid att det är tungt att andas, tycker du inte att det är något onormalt och du har ingen aning om hur mycket lättare du faktiskt skulle kunna andas. Astmatiker och människor utan astma Peka med markören på kolvarna om du vill se vad som normalt händer personer med och utan astma när de kommer i kontakt med virus eller pollen. Men kom ihåg att det inte är alla astmatiker som reagerar på pollen.

6 3. Vad händer under ett astmaanfall? Astmans svårighetsgrad varierar normalt. Vissa perioder är astman bättre och andra är den sämre. Vid ett astmaanfall försämras symtomen kraftigt och oftast ganska plötsligt. Anfallen kan variera i svårighetsgrad, från lindriga till allvarliga. Utlösande faktorer kan vara sådant som allergiframkallande ämnen, stress och ansträngning. Astmaanfall kan gå över av sig självt eller tack vare behandling. I sällsynta fall kan de vara mycket svåra och till och med leda till döden. Vi ska nu beskriva vad som faktiskt händer under ett astmaanfall och vad som orsakar de typiska symtom som de flesta astmatiker får, nämligen andningssvårigheter, väsande andning, hosta och förkylningar som går ner i bröstet. Ett astmaanfall Som vi sa tidigare är astma en kronisk, inflammatorisk sjukdom i luftvägarna. Det innebär att en astmatikers luftvägar, även under besvärsfria perioder, troligen är en aning inflammerade, eller röda och svullna, om inte astman behandlas på rätt sätt. Luftvägarna är dessutom extra känsliga, eller hyperreaktiva, vilket innebär att de reagerar mycket starkare på olika faktorer som t.ex. pollen, virus, damm, rök och stress. Dessa starka reaktioner leder till att luftvägarna blir blockerade. Hostan och den väsande andningen förvärras och luftflödet kan plötsligt bli så begränsat att det känns som om man andas genom ett sugrör samtidigt som man håller för näsan. Om det händer på natten när man sover kan det vara så illa att man blir väckt. Detta händer under ett astmaanfall: Luftvägarna blockeras på grund av kraftigare inflammation och svullnad i luftvägsväggarna sammandragning av musklerna omkring luftvägarna överproduktion av slem, vilket kan täppa till luftvägarna. Symtomen kan vara kortvariga, kanske bara några minuter eller timmar, och brukar svara bra på läkemedel som vidgar luftvägarna, så kallade bronkdilaterande medel. Men perioder med försämring kan också pågå i flera dagar. Då brukar det inte vara lika lätt att lindra symtomen med luftrörsvidgande medel eller också varar läkemedlens effekt bara en kort stund. Beroende på symtomens svårighetsgrad kan det bli nödvändigt att kontakta läkare och/eller att anpassa behandlingen. Vid ett astmaanfall kan symtomen komma plötsligt och vara kraftiga, beroende på om anfallet är lindrigt eller svårt. Människor som inte har astma drabbas inte av sådana symtom. Ingen astma kontra astmatiska reaktioner Peka med markören på kolvarna om du vill se vad som händer när en astmatiker får ett anfall vid kontakt med ett virus eller pollen. Men kom ihåg att det inte är alla astmatiker som reagerar på pollen.

7 4. Hur vet man att man har astma? Astma drabbar unga som gamla, från alla slags miljöer världen över. I västvärlden har ungefär var tolfte person astma, men i vissa områden är det så många som en av sju som är astmatiker. Tyvärr får allt fler människor, särskilt barn, astma. Astmatiker får symtom i form av bland annat andfåddhet, pip i bröstet eller väsande andning och hosta. Dessutom orkar de inte anstränga sig lika mycket som tidigare. Dessa symtom varierar över tid. Alla som har astma har såväl bra som dåliga dagar eller perioder. Många människor tror också att de behandlar sin astma på bästa möjliga sätt fast den i själva verket begränsar deras liv onödigt mycket. Här följer några av de frågor som en läkare kan tänkas ställa för att avgöra om en person har astma. Har du haft ett eller flera anfall av väsande andning? Får du hostattacker under natten fast du inte är förkyld? Blir du lätt andfådd eller får hosta eller pip i bröstet när du anstränger dig eller efter ansträngning? Brukar dina förkylningar gå ner i bröstet eller hålla i sig i mer än 10 dagar? Är du allergisk mot pollen, pälsdjur, rök eller andra allergiframkallande ämnen eller reagerar du med hosta, väsande andning eller pip i bröstet på sådana saker? Alla allergiker är inte astmatiker och alla astmatiker är inte allergiker, men om man har en allergi ökar risken att man ska utveckla astma. Brukar det kännas trångt i bröstet eller börjar du hosta eller andas väsande när du vistas ute i kall luft? Dessutom kan läkaren fråga dig om andra saker som ofta har ett samband med astma: Har någon i familjen astma eller allergier? I så fall löper du förmodligen ökad risk att utveckla astma. Röker du? Rökare löper mycket större risk att utveckla astma och andra lungsjukdomar. Finns det mycket rök eller damm på din arbetsplats eller i hemmet? Detta kan också öka risken att utveckla astma. Dra markören över symtomen om du vill gå igenom dem. Klicka på Fortsätt när du vill gå vidare. Har du något av dessa symtom? Markera ja - eller nej -rutan för varje symtom. Klicka på Fortsätt när du vill gå vidare. Har du något av följande symtom? Markera ja - eller nej -rutan för varje symtom. Klicka sedan på Skicka. Lista över symtom 1. Ibland har jag anfall med kraftigt väsande andning. 2. Ibland får jag hosta eller väsande andning när jag har gått uppför en trappa. 3. Min hosta eller väsande andning begränsar min förmåga att idrotta eller träna.

8 4. Ibland känns bröstet trångt när jag är utomhus eller vistas i närheten av pälsdjur eller någon som röker. 5. Jag får ofta hostattacker på natten fast jag inte har några andra förkylningssymtom som nysningar, nästäppa osv. 6. Jag blir lätt andfådd eller får ofta andnöd. 7. Ibland har jag förkylningar som varar längre än 10 dagar. Om du endast har markerat nej-rutor: Du har inga symtom på astma, men om du misstänker att du, eller någon i din familj, kan ha astma ska du snarast möjligt tala med din läkare. Om du har markerat några ja-rutor: Du kan ha astma. Skriv ut listan och ta så snart som möjligt med dig den till din läkare.

9 5. Hur testar läkarna om man har astma? Både sjukhistoria och kroppsundersökning är mycket viktiga när läkaren ska ställa diagnosen astma och avgöra hur lindrig eller svår den är. Här tar vi upp de allra vanligaste tester som din läkare kommer att göra. Astmatester När läkaren ska mäta din lungfunktion kan han använda en luftflödesmätare, PEF-mätare, som visar den maximala lufthastigheten under utandningen. Astmatiker har ett lägre PEF-värde än människor som inte har astma. Luftflödesmätaren används ofta som hjälpmedel vid diagnostisering av astma. Då får du själv mäta PEF varje morgon och kväll i en eller två veckor. Astmatiker kan också använda PEF-mätaren hemma för att på egen hand övervaka sitt tillstånd. Ett annat sätt att kontrollera lungfunktionen är att med hjälp av en spirometer mäta den maximala volym luft som du kan andas ut under en sekund. Detta kallas för ett FEV 1 -test. Vid detta test får du först andas in så mycket luft som möjligt och sedan andas ut så mycket du kan. Om du har astma är dina luftvägar täppta och då kan du bara andas ut en liten del av hela luftvolymen under den första sekunden. Det kommer att ta dig åtskilligt fler sekunder att andas ut resten av luften. Den luftvolym som du andas ut kommer också att vara mindre än vad som är normalt för en person utan astma. Om dessa tester inte ger läkaren ett entydigt besked, kan han eller hon försöka med andra tester, till exempel: Allergitest, som är ett blodprov eller hudtest som hjälper din läkare att ta reda på vilka typer av partiklar som utlöser astmaanfallen. Lungröntgen, som kan hjälpa läkaren att avgöra om du i själva verket har en annan sjukdom, t.ex. lunginflammation, i stället för astma. Provokationstest, som innebär att du först får genomgå ett FEV 1 -test och därefter andas in antingen ett medel som utlöser astma, eller kall luft, och slutligen genomgå ännu ett FEV 1 - test. Reversibilitetstest, som mäter PEF eller FEV 1 före och efter tillförsel av ett medel som vidgar luftvägarna, ett så kallat bronkdilaterande medel. Dra markören över namnen på testerna i dessa rutor om du vill se vad som händer när människor med respektive utan astma testas.

10 6. Vad händer om du har astma? Astma går att behandla och vi får ständigt allt effektivare behandlingar. Din läkare är medveten om att dina astmasymtom varierar över tid och att de ibland är lindriga och ibland svåra. Tack vare de nya läkemedel och behandlingsmetoder som nu finns kan du och din läkare komma fram till en behandlingsplan som kan anpassas efter dessa variationer. På så sätt kan sjukdomen behandlas utan långsiktiga skador på din hälsa och du kan leva ett normalt, fysiskt aktivt liv. Du behöver aldrig ta mer mediciner än vad du faktiskt behöver. Effekter av 2000-talets livsstil och av rökning Om du tror att du själv eller någon i din familj har astma är det viktigt att prata med en läkare talsmänniskans sätt att leva har lett till en alarmerande ökning av antalet astmatiker. Den största ökningen observeras bland barn och tonåringar. Både aktiv och passiv rökning innebär sannolikt att lungfunktionen försämras mycket snabbt och permanent. Om din partner eller arbetskamrat röker, löper du enligt färska forskningsrön två till fem gånger större risk att utveckla astma eller andra andningsproblem på grund av passiv rökning. Rökning är inte det enda problemet. Vuxna som exponeras för luftburna partiklar på arbetet kan utveckla en typ av astma som kallas yrkesrelaterad astma och som med tiden kan bli värre om de vistas i mycket tobaksrök, hushållsdamm eller andra vanliga irriterande ämnen. Rökning förvärrar symtomen på yrkesrelaterad astma. Om din arbetsmiljö förbättras och du dessutom slutar att röka är det mer sannolikt att du kommer att tillfriskna helt än om du bara byter arbete men fortsätter att röka. Att leva med astma Kom ihåg att astma inte behöver påverka ditt liv. Du kan hålla astman under kontroll och minimera symtomen med mycket lite medicinering eller utan att behöva ta några luftrörsvidgande medel alls. Astmatiker världen över lever produktiva, fysiskt aktiva liv därför att de samarbetar med sin läkare om att hålla astman under kontroll. Astmasymtomen varierar Astma är en mycket varierande sjukdom. Utöver den bakomliggande kroniska inflammation som alla människor med astma har, kan inflammationen förvärras periodvis. När detta inträffar blir symtomen svårare och du blir ännu känsligare för sådana saker som cigarrettrök. Hur ofta sådana perioder inträffar och hur svåra de är beror på ett antal faktorer. En av de viktigaste är hur väl du följer den behandling som läkaren har ordinerat. Eftersom inflammationens svårighetsgrad kan förändras måste du kunna anpassa doseringen av astmamedicinen. Det innebär att det är symtomen som avgör hur mycket läkemedel du tar och hur ofta du tar det. På så vis behöver du aldrig ta mer medicin än vad du faktiskt behöver och du kommer alltid att ta så stor dos som du behöver för att hålla astman under kontroll.

11 7. Hur undviker man faktorer som utlöser astma? Även om orsakerna till astma inte är fullständigt kartlagda, vet man att ett astmaanfall brukar vara kopplat till en utlösande faktor. Till de triggerfaktorer som utlöser astmaanfall hör pollen, rök, pälshår, infektioner och t.o.m. stress. Om du exponeras för en triggerfaktor behöver det inte alltid leda till ett konkret astmaanfall men det kan påverka ditt allmänna hälsotillstånd. Nu är det dags att identifiera vanliga ämnen som utlöser astmaanfall. Om du undviker dessa utlösande faktorer och tar dina mediciner enligt läkarens anvisningar har du mycket goda chanser att leva ett sunt och aktivt liv. Det finns många saker, särskilt allergiframkallande ämnen, som kan utlösa astma. Om det går, ska du ta reda på vilka triggerfaktorer du reagerar på så att du kan vara extra noga med att undvika dem. Dra markören över föremålen på skärmen så får du bekanta dig med några av de allra vanligaste triggerfaktorerna.

12 8. Hur behandlas astma? Astma blir ett allvarligt problem om du får fel diagnos eller olämplig behandling. Många astmatiker tror att deras astma behandlas på bästa möjliga sätt fast den i själva verket begränsar deras liv onödigt mycket. En del människor glömmer också att ta, eller väljer att inte ta sina antiinflammatoriska mediciner, särskilt under perioder då de mår bra. När de börjar känna av astman försöker de att kompensera att de inte har tagit medicinen genom att öka doserna bronkdilaterande medel för att vidga luftvägarna. Det innebär att de inte behandlar den bakomliggande inflammationen, vilket också kan leda till allvarliga anfall. För att undvika sådana situationer behöver du en effektiv astmabehandling som är säker, lätt att använda och baserad på rätt diagnos. I detta avsnitt beskriver vi behandlingsmålen och hur de används till att utarbeta en klok, effektiv metod att behandla och sköta om din astma. Typer av läkemedel Läkemedel som behandlar astma och astmaanfall fungerar på två olika sätt: Den ena typen förhindrar att inflammationen blir okontrollerad och den andra typen lindrar symtomen genom att vidga luftvägarna. Antiinflammatoriska medel Antiinflammatoriska medel förhindrar astmaanfall. Dessa läkemedel hjälper till att hindra att vävnaderna i luftvägarna blir irriterade, röda och svullna. De vanligaste antiinflammatoriska medlen är kortikosteroider. Denna typ av steroider är något helt annat än anabola steroider och de är säkra att andas in. En annan typ av antiinflammatoriska medel leukotrienereceptorantagonister blockerar några av de ämnen som gör att luftvägarna blir trängre vid ett astmaanfall. Luftrörsvidgande medel De luftrörsvidgande medlen öppnar upp luftvägarna och används under astmaanfall då luftvägarna är mycket täppta. De två vanligaste läkemedlen av denna typ kallas beta-2-agonister och antikolinerga medel. Dra markören över de två rutorna om du vill se hur dessa typer av läkemedel fungerar. Klicka på Fortsätt när du vill gå vidare. Kombinationsmedel Antiinflammatoriska medel (inhalationskortison), minskar irritationen och slembildningen i samband med inflammation, men däremot inte de kramper som gör luftvägarna trängre. De luftrörsvidgande medlen, å sin sida, öppnar luftvägarna utan att dämpa inflammationen. Kombinationsläkemedel innehåller både inhalationskortison och luftrörsvidgande läkemedel i samma inhalator. Inflammationen i luftvägarna dämpas samtidigt som luftrören vidgas och det blir lättare att andas. Att lägga två olika läkemedel i samma inhalator innebär inte att effekten av dem minskar. Det är snarare så att forskare ser positiva effekter av att lägga läkemedlen i samma inhalator. Om du använder inhalationskortison och luftrörsvidgare med långvarig effekt var för sig kan din behandling bli både enklare och bättre med ett kombinationsläkemedel. Ett kombinationsläkemedel kan även vara ett bra alternativ för dig som endast har inhalationskortison som underhållsbehandling

13 och dåligt kontrollerad astma. Exempelvis om du känner av symtom som gör att du behöver ta din snabbverkande luftrörsvidgare mer än två gånger i veckan. Det finns två sorters läkemedel som kombinerar inhalationskortison och luftrörsvidgande läkemedel. Båda används för att underlätta och förbättra din underhållsbehandling. Läkemedlen har däremot olika egenskaper som gör att man rent praktiskt kan använda dem på olika sätt. Oavsett vilket kombinationsläkemedel du använder behöver du ha en separat snabbverkande luftrörsvidgare (med kort- eller långvarig effekt) att använda vid akuta behov. Prata med din läkare om vilken sorts läkemedel som passar dig bäst. Astmamedicin kan tas på tre olika sätt: genom injektion, peroralt (det vill säga du sväljer ett piller) och genom inhalation. Inhalation är det vanligaste sättet att ta astmamedicin. Läkemedlet går direkt till lungorna, vilket gör den mycket effektiv. Dra markören över de olika typerna av inhalatorer och andra läkemedel om du vill ha mer information. Klicka på Fortsätt när du vill gå vidare. Tack! Vi hoppas att du tycker att kursen har varit intressant. Om du tror att du eller någon närstående har detta tillstånd bör du kontakta din läkare.