Kanalsummering. En teknisk analys av skillnader mellan analog och digital summering

Transkript

1 Kanalsummering En teknisk analys av skillnader mellan analog och digital summering Kurs: 2MU602 Ort: Oskarshamn Datum: Författare: Sebastian Fernstedt Handledare: Mikael Rosman/Yvonne Ekroth

2 SAMMANFATTNING Jag har i det här arbetet gjort en analys av skillnaden mellan analog och digital summering av ljudspår. Analyserna gjordes med avseende på frekvensspektrum, transientrespons och fasdifferens. Det gjordes genom att jag skrev och spelade in två låtar att använda till analyserna, mixade dessa och körde ut till 24 separata ljudspår per låt. De summerades sedan på tre olika mixerbord och i tre olika mjukvaror, för att sedan med Adobe Audition analysera hur frekvensspektrum, transientrespons och fasdifferens ändrats. Därefter gjordes genomsnitt för de analoga och de digitala summeringarna för att se om det fanns några skillnader dem emellan. Även om det fanns gott om skillnader mellan mixerborden så var fasdifferenser det enda som var genomgående för alla analoga summeringar mot de digitala.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision Inledning Syfte Metod Genomförande Förarbete Summeringsprocessen Förarbete för analys Analys - Frekvensspektrum Analys - Transientrespons Analys - Fasdifferens Resultat Analys - Frekvensspektrum Analys - Transientrespons Analys - Fasdifferens Slutsats Diskussion...9 Referenser Bilagor

4 1. Vision 1.1. Inledning Allt eftersom den digitala tekniken inom musikproduktion har utvecklats har möjligheterna för vad man kan göra digitalt ökat 1 och vissa producenter och tekniker har gått över till att arbeta uteslutande digitalt 2. Ett ämne som är väldigt omdebatterat 3 är kanalsummering; processen att lägga ihop ett flertal olika kanaler till ett stereospår. Det finns dock skiljda uppfattningar om vad skillnaden mellan analog och digital summering egentligen består i och hur påtaglig den är 4 5. Det finns också till råga på det en mängd olika märken av mixerbord och analoga summeringsboxar som alla sägs ha olika ljud 6. Efter att ha läst på om ämnet kom jag fram till att de flesta tester som gjorts inom området inte varit särskilt vetenskapligt genomförda och de blindtester som gjorts med analog mot digital summering gav inte några klara indikationer på att det faktiskt går att enkelt säga vad som är vad. Alltså inspirerades jag till att göra en vetenskaplig undersökning av kanalsummering Syfte Syftet med den här undersökningen är att undersöka om och i sådana fall vilka skillnader som finns mellan digital och analog summering. Frågeställning: Finns det då mätbara skillnader mellan analog och digital summering avseende - Frekvensspektrum? - Transientrespons? - Fasdifferens? Kanalsummering - En teknisk analys 1

5 1.3. Metod Två låtar i olika stil spelades in för att göra jämförelsen med, det valdes att skriva egna låtar och spela in dessa för att undvika rättighetskonflikter vid arbetets uppladdning i offentlig databas. Dessa två låtar mixades sedan och kördes ut till 24 enskilda spår per låt. Sedan summerades dessa mixar i tre olika mjukvaror samt i tre olika analoga mixerbord till stereospår. Efter det analyserades dessa stereospår i Adobe Audition vilket gav information om frekvensspektrum, transientrespons samt fasdifferens. Slutligen gjordes genomsnittsuträkningar för att se om det fanns några genomgående skillnader eller likheter mellan de analoga och digitala summeringarna. Det har också gjorts en ordlista 7 för att underlätta för läsaren att förstå de många tekniska termer som använts i rapporten. 7 Bilaga 2 Kanalsummering - En teknisk analys 2

6 2. Genomförande 2.1. Förarbete Först skrevs två låtar i olika stil och arrangerades för att använda 24 kanaler vid summering då det är det maximala antalet på två av de bord som tänkt användas. När låtarna spelats in mixades de, en helt digitalt i Pro Tools och en på Neotek Elite-bordet i Studio 1 i Oskarshamn, för att sedan köras ner till 24 separata ljudspår per låt som sedan själva summeringen skedde med Summeringsprocessen Med start på Soundcraft Ghost-bordet i Studio 2 i Oskarshamn började processen med att köra ut vitt brus på en av bordets kanaler i taget, för att sedan gå panorerat till mitten in i masterregeln och tillbaka in i Pro Tools. Bruset skickades ut med peaknivå på -6 db och sedan ställdes varje kanals fader så att signalen tillbaka in i Pro Tools peakade -9 db, för att följa standard pan rule på -3 db. Sedan skickades de 24 ljudspåren ut och panorerades, där panoreringen antingen var helt i mitten eller fullt höger/vänster för att den skulle bli så exakt som möjligt. När detta var gjort kördes spåren ut, gick genom masterregeln och den summerade signalen spelades in på ett nytt spår i Pro Tools. Samma procedur gicks sedan igenom för Neotek Elite-bordet i Studio 1 i Oskarshamn samt AMS Neve VXS 72-bordet hos Pama Records i Torsås. På AMS Neve VXS 72 fanns dock ett par skillnader; det fanns möjlighet att koppla i och ur panoreringsrattarna, där gjordes valet att ha alla inne så att signalen gick igenom samma komponenter som i de andra borden. Då uppstod problemet att panoreringsrattarna inte hade något fast läge i mitten, så då gjordes en kalibrering av även dem. Detta skedde genom att köra ut vitt brus i samma signalväg som innan, men innan nivåkalibreringen ställdes panoreringen för varje kanal så att stereobalansen in i Pro Tools från bordets master var så jämn som möjligt. Sedan skedde nivåkalibrering och summering som ovan. Värt att säga här är också att AD-/ och DA-konverterarna på alla ställen var de samma, Avid Pro Tools HDX-systemet. Kablarna till och från mixerborden var av märket Mogami. Sedan togs även filerna in i de olika mjukvaror som jämförelsen gjordes med: Pro Tools HD, Logic 8 Bilaga 3, Bilaga 4 Kanalsummering - En teknisk analys 3

7 samt Presonus Studio One. Där lades helt enkelt alla filer in, panorerades och summerades till stereospår. Ett bakslag här var att signalen slog över i Logic, trots att signalerna vid mixning haft mellan 2-3 db headroom i Pro Tools. Trots detta valdes att låta signalen slå över istället för att sänka nivån på alla enskilda spår för att detta skulle kunna påverka summeringsjämförelsen Förarbete för analys När alla summeringar var gjorda drogs filerna in i Pro Tools ytterligare en vända för att se till att de låg på exakt samma ställen tidsmässigt och var lika långa. Dessutom klipptes all tystnad i början och slutet av spåren för att göra frekvensanalysen så exakt som möjligt Analys - Frekvensspektrum Här användes programmet Adobe Audition, där de olika summeringarna analyserades med dess Frequency Analyzer-funktion. Adobe Audition valde för sin användarvänlighet och möjlighet att exportera data i tabellform. Därifrån exporterades genomsnittliga frekvensgrafer för hela låten i linjärt och logaritmiskt format samt tabeller med exakt data över låtens genomsnittliga frekvensnivåer. En FFT-storlek på 2048 användes, vilket gav en upplösning på ca 21,53 Hz. Detta valdes för att ge en god upplösning över frekvensspektrumet samtidigt som datamängden hålls på en hanterbar nivå 9. Sedan valdes nio kontrollfrekvenser, 200Hz, 500Hz, 900Hz, 1900Hz, 3900Hz, 6900Hz, 9900Hz, 14900Hz och 18900Hz, som analyserna utfördes på. Dessa valdes utifrån flera kriterier; dels ger de en jämn spridning över hela det hörbara frekvensspektrumet, dessutom är de inte multipler av varandra och undviker därmed till stor del varandras harmoniska övertoner. Tyvärr var upplösningen i registret under 200Hz så låg att en jämförelse inte hade blivit rättvis. Runt varje kontrollfrekvens togs de 8 frekvenser ur tabellen som låg närmast att användas som mätfrekvenser. Efter det blev analysen tvådelad; del ett fokuserade på hur mycket volymen på mätfrekvenserna runt kontrollfrekvenserna skilde sig medan del två fokuserade på hur genomsnittsvolymen för varje kontrollfrekvens ändrades. Detta för att ge information om både frekvensskillnader i smala spektrum av låten samt skillnader i frekvensbalansen i ett större perspektiv. Del ett utfördes genom att för varje kontrollfrekvens åtta mätfrekvenser välja den högsta och lägsta 9 Bilaga 5, Bilaga 6 Kanalsummering - En teknisk analys 4

8 och räkna ut differensen mellan dessa. Dessa sammanställdes sedan i tabellform och ett genomsnitt för varje summering räknades ut, varefter ett genomsnitt för dels de analoga summeringarna och dels de digitala summeringarna räknades ut för att se om det gick att påvisa skillnader. Del två utfördes genom att räkna ut genomsnittlig volym av varje kontrollfrekvens åtta mätfrekvenser för att se hur nivåerna för varje kontrollfrekvens låg inom varje summering, uttryckt i differensen jämfört med nivån för 200Hz. Sedan togs genomsnitt för dels de analoga och dels de digitala summeringarna, dessa genomsnitt jämfördes för att se om det fanns övergripande frekvensskillnader mellan de olika summeringarna Analys - Transientrespons Återigen användes programmet Adobe Audition. Denna gång valdes 10 kontrolltransienter för varje låt, dessa analyserades sedan med en längd av 4096 samples med transienten som sista vågform i markeringen. Därefter togs värden för genomsnittlig RMS-nivå samt peaknivå för höger och vänster kanal, varefter differensen mellan dessa värden räknades ut. Sedan togs genomsnitt av differensen för höger och vänster kanal, vilket blev jämförelsevärdet för varje kontrolltransient Analys - Fasdifferens Trots mycket sökande hittades inte en analysmjukvara som uppfyllde de kriterier som tänkts, en goniometer med funktion för att analysera genomsnittsfas över en hel låt samt exportera detta som data. Inte heller hittades någon annan sorts mjukvara för fasanalys som hade någon av dessa funktioner. Därför valdes att använda Adobe Auditions Phase Meter, som ger ett värde mellan -1 och 1 där 1 är helt i fas och -1 är helt ur fas. Därefter användes 10 kontrollmarkeringar med 1024 samples längd för att ge en bild av fasskillnader mellan de olika summeringarna, dessa markeringar loopades och resultatet tabellfördes Bilaga 7, Bilaga 8 11 Bilaga 9, Bilaga Bilaga 11, Bilaga 12 Kanalsummering - En teknisk analys 5

9 3. Resultat Ur analyserna kom följande resultat: 3.1. Analys - Frekvensspektrum Maxdifferens i db för mätfrekvenserna runt kontrollfrekvenserna i Låt 1 13 Analogt genomsnitt: 3.03 Digitalt genomsnitt: 3.03 Maxdifferens i db för mätfrekvenserna runt kontrollfrekvenserna i Låt 2 14 Analogt genomsnitt: 2.09 Digitalt genomsnitt: 2.09 Även om vissa skillnader syns så går det inte att säga någonting om skillnader mellan analogt och digitalt angående frekvensdifferenser runt kontrollfrekvenserna eftersom genomsnitten ligger så jämnt. Dock kan man se att de digitala värdena konstant ligger väldigt nära varandra, den största skillnaden är på 0.02dB. De analoga värdena skiljer sig mer åt på vissa frekvenser. Trots detta landar även de enskilda analoga bordens genomsnitt väldigt nära varandra. Volymskillnad i db för varje kontrollfrekvens jämfört med 200Hz i Låt 1 15 Analogt genomsnitt 200Hz Hz Hz Hz Hz Hz Hz Hz Bilaga 7 14 Bilaga 8 15 Bilaga 7 Digitalt genomsnitt Kanalsummering - En teknisk analys 6

10 18900Hz Volymskillnad i db för varje kontrollfrekvens jämfört med 200Hz i Låt 2 16 Analogt genomsnitt Digitalt genomsnitt 200Hz Hz Hz Hz Hz Hz Hz Hz Hz Här kan i Låt1 ses en svag tendens till avrullning av frekvenser över 10000Hz på de analoga summeringarna jämfört med de digitala, dock i mycket större grad på Soundcraft Ghost och Neotek Elite än på AMS Neve VXS 72. Dessa resultat återkommer dock inte i Låt 2, där istället den största differensen mellan analogt och digitalt ligger runt 6900Hz. Det är dock fortfarande AMS Neve VXS 72 som ligger närmst de digitala värdena, som återigen är nästan exakt samma. På grund av detta går det inte heller här att säga någonting om skillnader mellan analogt och digitalt Analys - Transientrespons Differens mellan RMS- och Peaknivå i Låt 1 17 Analogt genomsnitt: Digitalt genomsnitt: Differens mellan RMS- och Peaknivå i Låt 2 18 Analogt genomsnitt: Bilaga 8 17 Bilaga 9 18 Bilaga 10 Kanalsummering - En teknisk analys 7

11 Digitalt genomsnitt: Inte heller här finns några genomgående skillnader mellan de analoga och digitala summeringarna. Även om genomsnittet för de analoga summeringarna ligger lägre än det för de digitala, vilket innebär att nivån för transienter sänks, så stämmer den trenden inte in på AMS Neve VXS 72 som istället får ett högre värde än de digitala. Alltså finns det inte heller här påvisbara skillnader mellan analog och digital summering Analys - Fasdifferens Fasdifferens för Låt 1, skala -1 till 1. Analogt genomsnitt: 0.61 Digitalt genomsnitt: 0.65 Fasdifferens för Låt 2, skala -1 till 1. Analogt genomsnitt: 0.85 Digitalt genomsnitt: 0.86 Här finns en tendens att de analoga summeringarna har mer fasdifferens än de digitala, dock drar Soundcraft Ghost ner genomsnittet rejält och AMS Neve ligger väldigt nära de digitala värdena Slutsats Den enda skillnaden som går att påvisa är att analog summering inte är riktigt lika fasriktig som digital summering. Kanalsummering - En teknisk analys 8

12 4. Diskussion De resultat jag fått av min undersökning visar tyvärr inte på några genomgående skillnader hos analog och digital summering avseende frekvensspektrum och transientrespons. Även om det finns tydliga skillnader mellan de olika borden och de digitala summeringarna så ligger de analoga värdena på båda sidor om de digitala. Det i sig innebär ju att jag bevisat att det finns skillnader i hur de olika borden och mjukvarorna hanterar transienter samt hur de påverkar frekvensspektra, även om det inte går att säga någonting om analogt mot digitalt. Gällande fasdifferenser kan man dock säga att digital summering genomgående är mer fasriktig än analog. Det kan ju mycket väl vara så att digital och analog summering inte är väsensskilda utan snarare att digital summering bara är ett sound bland en mängd av analoga sounds och det inte finns några skillnader gällande frekvensspektrum och transientrespons. Det kan framtida undersökningar kanske visa på. I efterhand kom det under diskussioner fram att överslaget i Logic-summeringarna kan ha berott på att pan rule var inställd så att det inte skedde en volymsänkning vid utpanning. Dock var det för sent för att summeringen skulle kunna göras om, dessutom var värdena för Logic så snarlika de andra digitala att man får anta att ingen större åverkan på signalen har skett. Jag gick in i det här arbetet med blandade tankar om vad skillnaden mellan analog och digital summering skulle kunna vara, tyvärr känns det inte som att jag har blivit särskilt mycket klokare. Även om jag nu kan påvisa vissa små skillnader i fasdifferens så tror jag inte att det räcker för att förklara den skillnad som jag tycker mig höra mellan analog och digital summering. En sak som slår mig när jag ser tillbaka på resultatet är att Neve-bordet, som väl får anses vara det "bästa" i det här testet, låg otroligt nära de digitala värdena i de flesta fallen. Att de digitala summeringarna skulle bli snarlika trodde jag redan från början och att få det bevisat kändes som en liten framgång. Dock förvånar det mig att Neve-summeringen är den som konstant legat närmst de digitala, jag trodde att den skulle ha mest analog färgning eftersom Neve-bord sägs låta så bra. I efterhand kan jag säga att det känns som att jag gick in i det här arbetet med för lite förkunskaper Kanalsummering - En teknisk analys 9

13 om de tekniska aspekterna i framför allt hur man kan analysera ljud. Samtidigt så har jag trots mycket sökande inte hittat någon information som var till någon hjälp, så frågan är hur jag i såna fall skulle ha tillskansat mig de förkunskaperna. Analyserna fick ske på sätt som jag själv kom på som kändes logiska och borde ge rättvisande resultat, men jag kan ju inte vara säker på att jag tänkt rätt. Jag tycker ändå att det har varit ett roligt arbete att göra och jag tycker mig höra tydliga skillnader mellan de olika summeringarna och jag föredrar helt klart de analoga, främst Neve- och Neoteksummeringarna. Det är fullt möjligt att det någonstans i alla datatabeller döljer sig hemligheten bakom vad det är som gör att analog summering skiljer sig från digital och jag bara inte upptäckt det, men det får framtida fortsatta analyser visa i sådana fall. Kanalsummering - En teknisk analys 10

14 REFERENSER - Hämtat :29 Kort inspelningshistoria - Hämtat :27 Artikel om Robert Orton, mixtekniker. - Hämtat :41 Artikel om digital och analog summering. - Hämtat :47 Test av en summeringsbox - Hämtat :40 Teorier om analog summering analogue-vs-digital-summing-myth-truth.html - Hämtat :45 Forumtråd där analog och digital summering diskuteras

15 Bilaga 1 Loggbok Idag satte jag mig efter lite mental förberedelse ner och gjorde en outline för PM1 (och efterföljande rapporter) och startade den här loggboken. Sedan satt jag och surfade runt på nätet och läste forumtrådar om kanalsummering, vilket jag har tänkt göra mitt arbete om Idag skrev jag inledningen till arbetet och förklarade hur Idag skrev jag syfte och reflekterade en del över hur jag ska lägga upp mitt arbete Idag skrev jag metod och lämnade in mitt arbete som PM Kollade med Pama så att jag kan använda deras mixerbord till min undersökning, det gick bra Efter lång tids grunnande på de mer intrikata tekniska problemen jag kan stöta på i mitt arbete har jag nu kommit fram till en möjlig lösning på problemet med hur kablarna färgar ljudet, och mailat Micke om det skulle funka Satte mig och skrev om mitt arbete till PM2 efter vad jag har i huvudet nu Efter bra feedback och ännu mer tänkande skrev jag om mitt arbete till PM3 samt hörde av mig till Micke om några tekniska problem jag brottas med. Arbetet med låtarna pågår löpande Nu är de två låtarna till slut färdigskrivna, dags att fixa studiotider! Spelade in trummor med Viktor i studion idag, hann dock bara med en låt eftersom jag tog mig tid att stämma trummorna och jobba med uppmickningen, var tvungen att köra en specialare för att hålla nere antalet kanaler Nu är trummorna färdigediterade och jag har fixat nya studiotider, toppen! Lade kompgitarrer och bas på låt 1 i studion idag Idag spelades det inte gitarrsolo av Christoffer Karlsson, sång och tamburin, allt på Låt 1. Dessutom snabbade jag mig att hinna lägga Trummor på låt 2 ensam med Loop Record till hjälp.

16 Bilaga Idag på dagen editerade jag trummorna från gårdagens inspelning, för att sedan gå till studion och lägga akustisk gitarr, bas, sång och percussion på Låt 2, och fort fick det gå! Dagen till ära editerades inspelningarna av Låt 2 klart, för att på kvällen tas till Studio 1 för mixning Spenderade dagen på att editera klart Låt 1 samt mixa den, för att på kvällen springa till skolan och summera mina mixar i studio 1 och Åkte ner till Pama Records och summerade mina låtar på deras AMS Neve VXS-bord. Roligt! Finslipade de summerade filerna i Pro Tools ( lade de i rätt timing på samplenivå och klippte all tystnad i början och slut) samt påbörjade analys av dem med Adobe Audition CS Gjorde klart frekvensanalyser och transientanalyser på Låt1, funderar på lösningar av fasanalys Idag gjorde jag klart fasanalys av Låt1 samt skrev ihop resultat och diskussion, hann tyvärr inte göra några analyser på Låt 2. Lämnade in arbetet för opponering Hade seminarie på arbetet idag, fick en massa värdefull feedback, dags att ta itu med slutklämmen! Gjorde frekvensanalyser på Låt Gjorde transientanalyser på Låt Gjorde fasanalyser på Låt2, började gå igenom min rapport och rätta och skriva om saker Skrev färdigt den nya versionen av min rapport.

17 Bilaga 2 Ordlista AD/DA-konverterare - Komponent som omvandlar en analog signal till digital och vice versa Distortion - Förvrängning av ljudvågor Fasdifferens - Om det finns problem med att olika ljudvågor motverkar varandra FFT-storlek: Upplösning på frekvensanalys, i hur många steg det hörbara spektrat ska delas upp beroende av samplingsfrekvens Frekvensspektrum - Hur ett ljud är sammansatt av olika frekverser i det hörbara spektrat 20Hz- 20kHz Färgning - Påverkan av ett ljuds frekvensfördelning beroende av komponenter det passerar genom Goniometer - Verktyg för att mäta stereospridning och fasdifferenser i en ljudfil Harmoniska övertoner: De övertoner som gärna resonerar med en grundfrekvens, de är multiplar av grundfrekvensen Headroom - Volymmässigt utrymme upp till ett tak för ljudet, där ljudet istället för att bli högre får distortion Kanalsummering - Se Summering Masterregel - Varifrån den summerade signalen på ett mixerbord skickas ut Pan Rule - Inställning för hur stor nivåsänkning som ska ske när en signal panoreras ut Panorering - Placering av ett ljud i en stereobild Peak - Högsta volymen inom ett ljudspår Peaknivå - Mätning av volymnivå, där peaknivån motsvarar vågformernas absoluta toppar RMS-nivå: Root Mean Square-nivå, ett sätt att mäta genomsnittligt ljudtryck hos en signal Sample - Minsta tidsmässiga beståndsdelen av ett digitalt ljudspår. Samplingsfrekvens - Hur hög tidsmässig upplösning en ljudfil har i antal punkter per sekund Summering - Då flera olika ljudspår läggs samman till ett Summeringsbox - En låda vars enda funktion är att lägga samman flera ljudspår till ett stereospår. Transient - Ett snabbt ljud, t.ex. anslagsljud från trummor Transientrespons - Hur en transient hanteras Vitt brus - Ett ljud som har en helt jämn frekvensfördelning i det hörbara spektrat.

18 Bilaga 3 Kanalschema Låt 1 Instrument Panorering 1. Kick Center 2. Snare Top Center 3. Snare Bottom Center 4. Room Center 5. Overhead L Left 6. Overhead R Right 7. Gitarr Lead 1 L Left 8. Gitarr Lead 1 R Right 9. Gitarr Lead 2 L Left 10. Gitarr Lead 2 R Right 11. Gitarr Rytm 1 Left 12. Gitarr Rytm 2 Right 13. Gitarr Solo Center 14. Bas Center 15. Sång 1 Center 16. Sång 2 Center 17. Hammond Right 18. Tamburin Left 19. Trummor Parallellkompression Center 20. Delay Center 21. Reverb Plate L Left 22. Reverb Plate R Right 23. Reverb Room L Left 24. Reverb Room R Right

19 Bilaga 4 Kanalschema Låt 2 Instrument Panorering 1. Kick Center 2. Snare Top Center 3. Snare Bottom Center 4. Ride Left 5. Hi-hat L Left 6. Hi-hat R Right 7. Overhead L Left 8. Overhead R Right 9. Room Center 10. Gitarr L Left 11. Gitarr R Right 12. Bas Center 13. Tamburin Left 14. Shaker Right 15. Sång 1 Center 16. Sång 2 Left 17. Sång 3 Right 18. Melodica Center 19. Reverb Plate L Left 20. Reverb Plate R Right 21. Reverb Hall L Left 22. Reverb Hall R Right 23. Delay L Left 24. Delay R Right

20 Bilaga 5 Frekvensdata Låt1 Soundcraft Ghost Amplitude Statistics: Left Right Peak Amplitude: db db True Peak Amplitude: dbtp dbtp Maximum Sample Value: Minimum Sample Value: Possibly Clipped Samples: 0 0 Total RMS Amplitude: db db Maximum RMS Amplitude: db db Minimum RMS Amplitude: db db Average RMS Amplitude: db db DC Offset: 0.00 % 0.00 % Measured Bit Depth: Dynamic Range: db db Dynamic Range Used: db db Loudness: db db Perceived Loudness: db db ITU-R BS Loudness: LUFS 0dB = FS Square Wave Using RMS Window of ms Account for DC = true Frequency Analysis: Freq Left Right Average

21 Bilaga 5

22 Bilaga 5

23 Bilaga 5

24 Bilaga 5

25 Bilaga 5

26 Bilaga 5

27 Bilaga 5

28 Bilaga 5

29 Bilaga 5

30 Bilaga 5

31 Bilaga 5

32 Bilaga 5

33 Bilaga 5

34 Bilaga 5

35 Bilaga 5

36 Bilaga 5

37 Bilaga 5

38 Bilaga 5

39 Bilaga 5