Farmarenergi i Eslöv AB Skåne

Transkript

1 ENERGIFAKTA Farmarenergi i Eslöv AB Skåne Farmarenergi i Eslöv AB är ett unikt samarbete med 9 lantbrukare som gemensamt bildar ett bolag för att förse flera fastigheter i Löberöd med närvärme. 200 kubikmeter olja och en stor mängd el ersätts med förnybar energi. Receptet på att de har lyckats är det goda samarbetet. Man har vågat bli beroende av varandra och med gemensamma krafter och olika förmågar är man nu energileverantörer. Det finns ett stort intresse för förnybar energi och två av lantbrukarna har också investerat i solcellsanläggningar som drivs inom sina respektive företag. Bolagets affärside närvärme Att producera färdig värme till Eslövs kommun och Eslövs Bostäder genom en flismatad närvärmeanläggning lokaliserad i Löberöd. Fastigheterna som värms upp är Ölyckeskolan, Ölyckehemmet, förskolorna Aspebo och Lönnebo samt ett hyreshus. Dessa är förbundna med ett kilometer långt kulvertsystem. Tidigare hade dessa fastigheter en förbrukning av 200 kbm olja + elvärme. Pannan och kulverten Vi valde en panna med förugn där pannan är på 600 kw och förugnen är på 495 kw. I dag vet vi att vi borde valt en något större panna för att kunna höja verkningsgraden ytterligare något från dagens 80 %. Ett annat sätt att höja verkningsgraden vore att installera en rökgaskondensator. Men det bedömdes inte lönsamt på denna storlek av panna. Kulverten är en stor del av totalkostnaden och därför viktig att den planeras väl. I vårt fall innebar det en sträckning på ca 1100 m som totalt med rör, grävning, intrång, värmeväxlare och administration kostade drygt 5 milj. kr. Kulvertförlusterna räknas till 10 %. FEABs delägare. På bilden är: Nere från vänster Mikael Sonander, Hans Andersson, Torsten Winther, Bengt Andersson, Henrik Wöhlecke och Nils Frank. Längst upp står Lars-Ingvar Larsson och under honom Erland Persson. Saknas gör Kjell Christensson. (källa: Eslövs kommuns hemsida)

2 Fakta Panna: Flispanna, Komfort, tillverkad i Lettland, ugn på 495 kw och panna 600 kw. Fabrikat: Oljepanna, Viessmann 500 kw. 3 4 procent av energin produceras med olja. Flisåtgång: 100 kubikmeter i veckan (33 ton) som tippas i en tippficka, ett flislager som rymmer omkring 150 m³ flis. Flisen skruvas med automatik in i ugnen. Produktion: MWh/år. Pannan eldas med flis Vår ursprungliga idé var att elda värmeverket med halm. Vår bedömning blev dock att vi skulle få svårt att hantera halmen så nära samhället så valet föll på flis, som köps in till anläggningen. Vår lärdom är att köpa flis per kwh och inte per kubik eller ton och att ha noga uppföljning för att maximera driftsekonomin. Vår panna går bäst på en ts-halt på 40 % (fuktig flis), vi fastställer ts-halten på varje leverans med hjälp av en värmeung. Det är en lönsam investering för dels kan vi betala rätt pris för flisen och dels kan vi styra pannan mer noggrant och därmed höja verkningsgraden. Den långa resan från idé till färdig värmeanläggning I början av 2000-talet var det en stor osäkerhet i lönsamhet för svenskt lantbruk, spannmålspriserna var låga och man sökte nya näringsgrenar att tillföra sitt bolag. I Eslöv fanns en mycket aktiv kommungrupp inom LRF som bestämde sig för att titta närmare på möjligheten att sälja värme. Man bjöd in till en studiecirkel för att höja kunskapen i ämnet samtidig som man börja uppvakta kommunen och andra möjliga köpare av färdig värme. Resultatet blev att en grupp på nio lantbrukare valde att bilda bolaget Farmarenergi i Eslöv AB. Att finansiera ett sådan här projekt bygger mycket på trovärdighet mot köpare och finansiärer. Många bra projekt stupar tyvärr på att man inte har banker med sig. Som tur var hade vi en lokal bank som trodde stenhårt på vårt projekt. I samband med att man bildade bolaget tog man kontakt med en konsult som hjälpte till med att begära in offerter från anläggningsleverantörer och att lämna offert på kommunens upphandling. Hjälp med offerteringen var en viktig del för att få bolaget att fungera. Torsten Winter som är en av delägarna säger: Utan professionella hjälp hade vi inte lyckats att skapa trovärdighet vid förhandlingar med kommunen och banken. Med bra avtal undvek vi många av de problem som kan uppstå med pannleverantörer och byggare. När vi byggde sökte vi bygglov men eftersom förugnen är på under 500 kw krävdes inget miljötillstånd. Om miljötillstånd krävs blir handläggningstiden oftast lång. Solelanläggning Två av lantbrukarna har investerat i solpaneler som drivs i de egna företagen. Torsten Winter och Erland Persson. Torsten Winter har monterat en 225 kvm stor solelanläggning på Hasslesjö Gård. Gårdens energibehov är kwh/år. Solelanläggningen togs i drift oktober 2013 och ska enligt kalkylen producera kwh/år, varav förbrukas direkt på gården och säljs, för närvarande till Kraftringen Energi AB. Gården köper sedan efter behov ca kwh/år av samma bolag. Erland Persson har en markplacerad anläggning på 8 kw. Fakta: Fabrikat: Swemodul, WINDON, kw (större anläggningen) och 8-9,6 kw (den mindre anläggningen). Uppskattad driftstid: Solpanel upp till 50 års funktionsgaranti. Växelriktarna kan behöva ersättas om cirka 15 år (kostnad ca kr). Total investering (den större anläggningen): kr (efter bidrag, %) Finansiering: Egna medel och bank. Solcellsbidrag 35% Pris per såld kwh (större anläggningen): ca 55 öre/kwh (30 öre spotpris + 20 öre elcertifikat + 5 öre elnätsersättning) Pris per köpt kwh (större anläggningen): ca 90 öre/kwh (41 öre + div påslag, elskatt och moms) Grönt elcertifikat finns på hela produktionen, kwh x 20 öre/kwh = kr/år. Kostnad för elcertifikatsmätare kr/år (abonnemang och installation).

3 Erfarenhet av solcellsproduktionen Efter två månader är det ännu för tidigt att dra några slutsatser om hela projektet. Men anläggningen har hittills fungerat bra, och motsvarat beräkningarna. Regeringen har föreslagit ett skatteavdrag från halvårsskiftet 2014, upp till kronor för egen producerad el. En utredning om nettodebitering föreslog skatteavdrag om upp till kronor istället för nettodebitering. Nettodebitering vore enligt Torsten Winther att föredra istället för att som nu sälja elöverskottet för att sedan köpa tillbaka el till ett högre pris. Tips från coachen Att starta upp en ny verksamhet i samarbete med andra företagare kan oftast vara nyckeln till att lyckas, men det kräver också lite eftertanke: Forma tankarna i en affärsplan, först då blir de synliga för er själva och andra intressenter som kunder, banker, myndigheter och rådgivare. I affärsplanen behöver ni formulera vad som gör att ert projekt kommer lyckas. Vilka förutsättningar har ni, vem är er kund, vilka är era resurser, framgångsfaktorer men även konkurrenter. Ta nytta av goda exempel. Total omsättning, FEAB Som en person i gruppen bör du även tänka på: Har jag den tid det krävs utan att det påverkar min familj och ordinarie verksamhet? Vad kan jag tillföra samarbetet och vilka förväntningar finns det på mig från övriga i gruppen? Vilka förväntningar har jag själv på projektet och kommunisera det med övriga. Är det att skapa arbetsinkomst, vara en lönsam investering eller ett allmänt intresse och engagemang för miljöfrågor? Total omsättning, FEAB Resultat efter finansiella tillgångar, FEAB Ekonomi FEAB Resultat efter finansiella tillgångar, FEAB Resultaträkning 200 Omsättning Driftkostnader Löner Avskrivning Räntor Skatt Resultat Balansräkning 250 Anläggningstillgångar El Omsättningstillgångar Diesel Summa tillgångar Långfristiga skulder Värme Kortfristiga skulder Eget kapital Summa skuld och eget kapital Nyckeltal, % Vinstmarginal 22,3 20,2 18,3 18,2 6,3 Kassalikviditet 89,4 71, ,0 65,8 60,7 Soliditet 10,3 7,3 0 5,7 4,3 2,8 Energianvändning Energiproduktion Sparsam Frekvens pump, 6 Belysnin k Effektiva k Källa: El Diesel Värme Sparsam körning, kwh Frekvensstyrd vakuumpump, kwh Belysning, kwh

4 Hur ser marknaden ut? Vem är en möjlig kund för en närvärmeleverans? I de flesta närvärmeprojekt är det en större oljeeldad byggnad som ägs av samhället och som behöver en ny värmelösning. Därtill ansluts även mindre kunder in från närområdet, så som villägare och affärslokaler. Även om råvarupriset (flis, halm m.m.) kan anses ganska stabilt och beroende på kvalité ligga på öre/kwh fritt anläggningen, kommer projektet oftast behöva kunder som är beredda att betala över 70 öre/kwh( + moms) för att kalkylen ska gå ihop, (se diagram 3, prisutveckling fjärrvärme). I dag när elpriserna är förhållandevis låga och många väljer värmepumpar är det därför svårare att konkurrera med andra värmekällor och man måste oftast fundera på om man kan komplettera affärsidén med andra värden som kan värderas in i mötet med kunden. Hur tänker kunden? Beroende på vem som är kund blir svaret olika men genomgående är priset på energi den tyngsta orsaken till val av energilösning. Det är inte hela sanningen för oftast är man som kund beredd att betala mer till någon som har hög trovärdighet, anses tillförlitlig och har hög servicenivå. En kall vinterdag väger tillgänglighet på energi mycket högre än priset. Arbeta därför med att skapa ett trovärdigt koncept som ger kunden ett positivt intryck av er som energileverantör. Detta kan även vara en viktig del om ni ska svara på en kommuns offentliga upphandling. Ju mer genomarbetat och seriöst svaret är, desto större chans är det att just ni får uppdraget att leverera färdig värme. Andra värden som kunden kan väga in, är en långsiktig lösning med ett stabilt pris. Somliga ser mervärden i projekt som är bra för området och skapar arbetestillfälle, renare luft m.m. Hitta argumenten och försök landa i diskussioner med kunden som inte enbart handlar om lägsta möjliga pris. Hur får man till ett tillförlitligt avtal? En viktig del i att få en kalkyl att gå ihop är dock priset på energi (kr/kwh)och mängden (kwh/år) som ska levereras. Det är därför viktigt att avtalet formas så att kalkylen blir mindre osäker för framtida energi priser, både för köpare och säljare. Ett tips är att försöka styra ersättningen till en fast del som i huvudsak täcker ränta och avskrivning och en rörlig del som täcker driftkostnader som flis, arbete och underhåll. På detta sätt skapas fortfarande ett incitament för kunden att spara energi men enbart på marginalen. En sparad kwh påverkar därför enbart den rörliga delen av priset och man riskerar inte den del av kalkylen som ligger fast. Ta hjälp och råd, men fatta egna beslut! Inför ett större beslut är det alltid klokt att vända sig till personer som har erfarenhet och råd att ge. Det kan vara en konsult, tjänsteman eller någon som har genomfört en snarlik affär. Dock är det viktigt att ni själva fattar beslut och därför måste ni vara välinformerad/påläst så att riskerna minimeras. En god entreprenör har förmåga att ta in information, analysera den och fatta egna beslut. tänk på att: Är ni en grupp som ska samarbete runt ett projekt. Börja tidigt med att sätta spelregler för samarbete. För att inte förlora tid på personer som inte kommer fullfölja kan ett tidigt krav på insatt kapital vara något som utkristalliserar vilka som verkligen vill satsa. Undersök möjligheten till någon form av stöd, en bra börja kan vara LRFs medfinansiering för rådgivning, via Energiaffärer på gården. För att minska risker tänk framåt vad händer om kundens energi konsumtion minskar/ökar och är det en stabil kund? Sätt dig in i kundens framtidsplaner/ekonomi m.m. I investeringsögonblicket är det vanligare att man underskattar en kostnad, se därför till att göra kalkylen grundligt men ha en beredskap för hur man ska kunna finansiera en merkostnad. Många projekt har en för optimistisk tidsplan för byggnationen. Planera väl och kommunisera väl med alla aktörer. Om möjligt koppla tidsplanen till ett vite för de leverantörer som inte kan hålla sin del. En affärsplan bör också innehålla en riskbedömning. Fundera på vilka risker som går att minimera. Kan en såld kwh kopplas till ett index som speglar er kostnader?

5 En köpt kwh flis är inte samma sak som en såld kwh värme. Glöm inte att ta med verkningsgradsförluster i panna och kulvert när du gör kalkylen. Förvissa dig alltid om det pris som diskuteras är med eller utan moms. Det kan kännas självklart men förvånansvärt ofta hör man personer (oftast konsumenter) kommentera priser och där de har en bestämt uppfattning om vad priset är per kwh. Om man frågar om det är med eller utan moms och de inte kan svara, har de förmodligen inte en klar bild om priset..och slutligen. Var realist i dina handlingar men visionär i dina tankar Tanken att var mindre beroende av omvärldens påverkan på energikostnaderna, har för många ett värde. Därför är längtan att inte enbart skapa värme utan även el och drivmedel en stark drivkraft. I dag är det ganska vanligt att många (oftast lite större) pannor har en förugn som förgasar vedämnena och sedan förbränns gasen i en värmepanna. Steget är därmed inte långt från att förverkliga drömmen att gör egen el och/eller till och med eget drivmedel. Genom att förfina tekniken för förugnen och få fram enkla system för att rena bort föroreningar i gasen (kallad syntesgas eller gengas) är det fullt möjligt att använda gasen för att driva en stationär kraftvärmeproduktion via en motor eller turbin. Att producera el och sälja på en öppen marknad till dagens priser är tyvärr svårt att räkna hem ekonomiskt, men kan du ersätta den el som du köper, ser kalkylen något bättre ut. I dag finns det dessutom ett antal andra hinder i befintliga regelverk och tekniska val, men dessa hinder är av mänsklig karaktär och inga naturlagar,.så vem vet hur ett skogsrikt land som Sverige kan utveckla framtidens energiförsörjning. Information och utveckling i andra länder är inte längre bort än några tangenttryckningar på datorn, googla er fram och kolla på olika förgasningstekniker. Fjärrvärmeprisutveckling, öre/kwh (priserna är inkl. moms) öre/kwh Småhus Mindre flerfamiljshus Större flerfamiljshus källa: Se för fler goda exempel och för erbjudande om energirådgivning inom processledning, affärsutveckling, teknik och juridik. Se även HE

6 Oljepanna, Viessmann 500 kw. Förbränningsanläggning med intilliggande flislager. Flisen tippas smidigt ned i behållaren. Man valde att elda med flis för att anläggningen ligger så nära samhället. Torrsubstansen på varje lass flis bestäms med en värmeugn. På så sätt kan priset sättas utifrån värmevärdet och förbränningen styras. Två av lantbrukarna har också installerat egna solpaneler som drivs via deras företag. Askan töms med jämna mellanrum.