The mobility of gender gendering mobility for learning, health and innovation

Transkript

1 The mobility of gender gendering mobility for learning, health and innovation Projektledare: Elisabeth Sundin Bakgrund och forskningsproblem Det finns i dagsläget ett antal områden där bristande genusmedvetenhet och bristande jämställdhet uppfattas vara ett problem. Att ta utgångspunkt i dessa problem ser vi som en möjlig och lämplig väg för att ge genusfrågan tillräckligt utrymme. Denna stegvisa ansats utvecklas vidare nedan. Syfte och mål: Syftet med projektet är att öka genusmedvetenheten samt utveckla jämställda handlingsmönster och organisatoriska strukturer inom ramen för FOI-miljön Helix, ett Vinn Excellence Center inom arbetslivsområdet. Projektets logik är att utveckla arbetet med att synliggöra genusdimensionens relevans och betydelse både för partnerprojekten och parternas utveckling. Den långsiktiga målsättningen är att projektet ska leda till hållbar tillväxt och konkurrenskraft för Helix och dess partners eftersom genderiserade normer och praktiker förhindrar organisatoriska förändringar och innovationer. Förväntade resultat På lång sikt är förhoppningen att effekterna blir betydande. Målsättningen är här att öka genusmedvetenheten, att bidra till förändrat handlande, effektivare processer i Helix-organisationerna samt etablera ett hållbart utvecklingsarbete. För individer kan arbetstillfredsställelsen bli större och frustration och ohälsa mindre. För organisationer kan innovations- och förändringsförmåga öka om normativt tänkande om kön/genus blir obsolet. Effekterna i Helixregionen och för landet är ett aggregat av utvecklingen på organisatorisk nivå. Metod Projektet kommer att drivas enligt en stegvis strategi, genom att inleda arbetet i två startprojekt med upplevda problem av ojämställdhet och att i ett andra steg arbeta med spridning av erfarenheter och förändringsarbete i hela FoI-miljön. De långsiktiga program som Helix utgör ger möjlighet för uthållighet i arbetet vilket är mycket viktigt pga jämställdhetsfrågans karaktär. Projekt och aktiviteter som planeras utgår från den interaktiva forskningsansatsen logik att bedriva både parallella och gemensamma processer av forsknings- och utvecklingsarbete. Forskning genomförs med gängse vetenskapliga tillvägagångssätt, t ex intervjuer, observationer och enkäter, men också med hjälp av interaktiva metoder som

2 bygger på att åtgärder och förändringsarbete initieras i praktiken och följs, diskuteras och analyseras i samarbete med forskare. Projektmedarbetare Projektledare är professor Elisabeth Sundin, IEI och Helix vid Linköpings universitet. FD Anna Fogelberg Eriksson, IBL och Helix vid Linköpings universitet är projektmedarbetare och genusforskare i projektet. I projektet samarbetar vi med processledare som är knutna till Helix. Kontaktuppgifter Elisabeth Sundin: elisabeth.sundin@liu.se Anna Fogelberg Eriksson: anna.fogelberg.eriksson@liu.se Helix hemsida:

3 Genusperspektiv på inbyggda intelligenta system Tillämpning Hälsoteknik Projektledare: Bertil Svensson, Högskolan i Halmstad Akronym för projektet: G-EIS Bakgrund och forskningsproblem EIS Inbyggda och intelligenta system är ett tongivande forskningscentrum vid Högskolan i Halmstad i ett intressant innovationssystem som är särskilt välorganiserat och komplett när det gäller de hälsotekniska tillämpningarna av tekniken. Hälsoteknikalliansen ett nätverk av företag och organisationer spelar här en viktig roll. Med några få undantag genomförs alla forskningsprojekt inom EIS i samverkan med företag, i allmänhet med lika stor sammanlagd insats från deltagande företag som från högskolan. I allt större utsträckning och särskilt inom hälsoteknikområdet kan man direkt se hur val av forskningsfrågor och tillämpning av forskningsresultat har ett direkt samband med utveckling av produkter och tjänster i människors vardag. Forskningsmiljön anser det därför viktigt att samtliga medarbetare har god kunskap om genus- och jämställdhetsfrågor och att dessa perspektiv tillämpas när verksamheten utvecklas. Förstudiens djupintervjuer visar att det finns ett behov av att problematisera teknikvetenskapen och dess tillämpning i förhållande till genus och jämställdhet, och att genomföra ett utvecklingsarbete för en mer jämställd och genusmedveten verksamhet och arbetsmiljö. Det finns en upplevd kunskapslucka kring genus och jämställdhet bland förstudiens intervjupersoner. Intresset för att förstå vad en sådan kunskap kunde generera, framförallt i kopplingen mellan forskningen och tillämpningen, var stort. Förstudien visar vidare hur man i teknikutvecklingen upplever en jämn könsfördelning och mångfald bland medarbetare och ev. referensgrupper som mycket positiv både på ett arbetsmiljömässigt plan och på ett resultatinriktat plan, dvs. vad gäller slutprodukters användbarhet och konkurrensförmåga. Förstudien visar på en positiv inställning till att problematisera teknikområdet och forskningen ur ett genusperspektiv. Däremot har man svårt att på förhand se hur detta skulle kunna användas eller tillämpas specifikt i den egna forskningen. Återigen uttrycks ett behov av en ökad kunskap och medvetenhet kring genus och jämställdhetsfrågor för att kunna integrera detta i sin verksamhet. Syfte och mål: Vår utgångspunkt är att en ökad medvetenhet om genusrelaterade perspektiv samt en jämnare könsfördelning leder till en attraktivare utbildnings- och arbetsplats. Detta gynnar på sikt teknikvetenskapens utveckling och därmed Sveriges konkurrensförmåga. Teknikvetenskap är genom historien präglad av en dominans av män. Vid Högskolan i Halmstad är situationen densamma vad gäller grundutbildningen, medan inom delmiljöer av EIS kvinnornas andel bland de anställda är dubbelt så stor. Dock kommer en majoritet av dessa kvinnor

4 ursprungligen från andra länder än Sverige. En stark och mångsidig rekrytering av studenter är ett sätt att stärka forskningsmiljön på sikt. Med en rekrytering präglad av mångfald väntas bredden på forskningsresultat och innovationer öka. FoI-miljön EIS har således uppfattningen att ett genusperspektiv kan utveckla och förbättra såväl forskningsresultat och innovationer som den utbildning som hämtar sin kompetens från miljön. Förväntade resultat Effektlogiskt bör förändringsarbetet kunna avläsas i innovationer vars användningsområde är genusrelevant samt i ett tätare samarbete inom tillämpningen hälsoteknik, såväl med externa aktörer (företag, regionen och kommuner) som med andra aktörer inom Högskolan. Resultatet av projektet bör också på längre sikt kunna avläsas i en jämnare könsfördelning bland såväl anställda som studenter. I sammanhanget ser vi det som en styrka att det finns delmiljöer inom EIS som har ganska god representation av kvinnor. Projektet förväntas ge bestående effekter i ett flertal avseenden. Effekter i form av ökad medvetenhet om genusfrågor samt förändrade handlingsmönster och processer väntas kunna avläsas redan under projekttiden. Den förestående rekryteringen av unga forskare inom forskningsmiljöns nyckelområden förväntas leda till såväl bättre genusbalans som att företrädare för nya, relevanta kompetenser kommer in som aktörer i miljön. Tillämpningarna inom hälsoteknik kommer att breddas och processerna, bl.a. med brukarinvolveringen genom Living Lab, kommer att ytterligare effektiviseras. Genom att miljön redan har en stark innovationsinriktning finns förhoppning om att effekter av projektet i form av nya produkter, tjänster och företag också ska kunna avläsas inom eller strax efter projekttiden. Sammantaget hoppas vi att EIS och det innovationssystem som det ingår i kommer att vara en nationell och internationell förebild som jämställd och ledande miljö för forskning, utveckling och utbildning inom datateknik och dess tillämpningar i produkter och tjänster. Metod Projektets ansats är kvalitativ och aktionsinriktad med inriktning på utveckling. Med en relativt öppen ansats förväntar vi oss att projektet kommer att vara nyskapande när det handlar om hur genusperspektiv kan tillämpas och få genomslag i en datateknisk miljö. Inom projektet har vi valt att utgå ifrån Joan Acker s modell för hur en genusordning skapas. En doktorand eller ung forskare från vart och ett av forskningsmiljöns fyra lab har utsetts till s.k. förändringspilot. Under den första fasen, inom projektet, kallad såddfasen, får dessa fyra utbildning samtidigt som de tillämpar Acker s fyra hörn på den egna forskningsmiljön. Genom kartläggning, observationer och intervjuer/enkätundersökningar tar de reda på hur genusordningen inom EIS ser ut. Resultaten presenteras för hela projektgruppen (där bl.a. hela FoI-miljöns ledningsgrupp ingår) och i förlängningen även för hela

5 sektionen. Den andra fasen, tillväxtfasen, bygger bland annat på dessa resultat. En person ur genusgruppen kommer att göra liknande studier i de fyra externa organisationer som är knutna till projektet, medan förändringspiloterna kommer att fördjupa sig i både metod och teori för en integrering av genusperspektivet inom EIS-miljön. Workshops för erfarenhetsutbyten mellan forskningsmiljön och företagen/organisationerna arrangeras under tillväxtfasen. Den sista fasen, skördefasen, innebär ett konkret nyttjande av de olika resultaten för att sammanföra ny kunskap och nya insikter i hela Hälsoteknikalliansens samarbete. Konferenser och workshops kommer att anordnas, och ett förväntat resultat är att även nya rutiner, strategier och tillämpningar kommer att införas. Projektmedarbetare Bertil Svensson professor i datorsystemteknik samt programdirektör för forskningsprofilen CERES - Centrum för forskning om inbyggda system - vid Högskolan i Halmstad är projektledare för G-EIS och har huvudansvar för projektet. Olga Torstensson företräder projektet inom FoI-miljön samt är biträdande projektledare. Roland Thörner är projektets koordinator och koordinerar projektet tillsammans med biträdande projektledare. Emma Börjesson är projektassistent och utgör tillsammans med biträdande projektledare och projektkoordinator projektets administrativa ledning och svarar för löpande projektdokumentation. Projektassistenten fungerar även som genusresurs och bollplank för förändringspiloterna. I projektet engageras fyra s.k. förändringspiloter Annette Böhm, Stefan Byttner, Mikael Hindgren och Jesper Hakeröd. De är aktiva i förändringsarbetet och representerar varsitt lab. Förändringspiloterna deltar i utbildningsaktiviteter samt genomför analys och kartläggning av sina respektive lab med stöd av genusansvarig och projektassistenten. De fyra labledarna, Carina Ihlström Eriksson, Magnus Jonsson, Håkan Pettersson, Magnus Hållander, på IDE-sektionen ansvarar för projektets utveckling inom sina respektive lab genom att stödja förändringspiloterna och delta i utbildningsaktiviteter och konferenser. Magnus Larsson, sektionschef, ansvarar för projektets utveckling inom IDE-sektionen genom att stödja forskningsledarna och övriga i projektet. Deltar i utbildningsaktiviteter och konferenser. Suzanne Almgren Mason är genusansvarig och ansvarar således för genusprojektet, utbildningsaktiviteter, uppföljning etc. Två seniora genusresurser är knutna till projektet, Agneta Hansson och Gunilla Fürst Hörte. De står för den löpande utvärdering samt kvalitetsuppföljning. Genomför tillsammans med genusansvarig dokumentation av projektet. Fyra kontaktpersoner från Hälsoteknikalliansen HTA medverkar i projektet; Anki Hertz, Halmstads kommun, Anne-Marie Bartoldsson Region Halland, Joel Eliasson Phoniro AB samt Pelle Wiberg Free2Move. Kontaktpersonerna deltar i utbildningsaktiviteter och representerar sina respektive organisationer i förändringsarbetet. Kontaktuppgifter

6 Projektledare Bertil Svensson: Bitr. projektledare Olga Torstensson: Projektkoordinator Roland Thörner: Projektassisten Emma Börjesson: Genusansvarig Suzanne Almgren Mason: Genusresurs Agneta Hansson: Genusresurs Gunilla Fürst Hörte: G-EIS hemsida:

7 Genus- och jämställdhetsutveckling i Fastelaboratoriet Projektledare: Lennart Karlsson, Luleå tekniska universitet Bakgrund och forskningsproblem Fastelaboratoriet är ett VINNOVA Excellence Center. Tillsammans forskar medlemmarna om utveckling av innovativa funktionella produkter baserat på simuleringsdriven utveckling och informationsdriven utveckling. En skillnad mellan hårdvaruprodukt- och funktionell produktperspektivet ligger i ett större tjänstevärde hos den funktionella produkten. I funktionella produkterbjudanden ingår dessutom ett livscykelperspektiv samt ofta, ett delvis överfört, ansvar från köpare till säljare. Inom Fastelaboratoriet är en av hypoteserna att innovationsförmågan ökas med hjälp av multidisciplinära team med olika kompetens, bakgrund och kön. Syfte och mål: Projektet syftar till att uppnå en högre grad av jämställdhet och genuskompetensutveckling inom de nio företagen och Fastelaboratoriets forskargrupp vid LTU. Erfarenheter av den förankringsprocess som genomförts har visat att projektet bör lägga starkt fokus på olika aspekter relaterat till rekryteringsprocessen och formulering av kompetens och kvalifikationer i mansdominerade tekniska industriarbeten för såväl ingenjörsarbeten som produktionsarbeten. Som ett led i detta kommer metoder utvecklas som framkallar kulturen i dessa tekniska och mansdominerade industrimiljöer för att synliggöra värderingar och normer som möjliggör eller hindrar en ökad jämställdhet genom genuskompetensutveckling. Dessutom projektet leda till en högre grad av jämställdhets och genuskompetensutveckling inom laboratoriets verksamhetsfält med avseende på produkter, tjänster och marknad. Förväntade resultat En stark drivkraft för företagen att delta i projektet är den bristande rekryteringsbas som redan idag, och på lång sikt är ett stort problem för dessa industriföretag. Att bredda rekryteringsbasen till att i högre grad inkludera såväl kvinnor som män, och personer av olika etnicitet, ses som viktigt av företagen inte minst för den fortsatta tillväxten. Spridning av resultaten sker kontinuerligt via workshoparna och jämställdhetsaktörerna. Ytterligare kanaler för resultatspridning är de planerade två interaktiva konferenser som skall hållas år 2010 och tillsammans med olika

8 stake-holders, professionella grupper och forskningsmiljöer. Till den avslutande konferensen produceras en handbok med fokus på metoder för aktörer som aktivt arbetar med jämställdhetsutveckling och genuskompetens i organisationer. Nationella och internationella vetenskapliga publikationer produceras löpande av forskarna och i samverkan med företagsrepresentanter. Metod Arbetet i projektet kommer att ske dels i form av olika interaktiva nätverk, hemsida, projektblad, och dels genom interaktiva tvådagars workshopar sex gånger under projekttiden. Arenor där jämställdhetsaktörerna träffas, delar med sig av sina erfarenheter och kunskap, ges utbildning i jämställdhet och genus. Tillsammans med forskarna utvecklar de nuvarande metoder och nya metoder dels för att framkalla kulturen och dels skapa en mer hållbar jämställdhets- och genuskompetent utveckling. Projektmedarbetare Kontaktuppgifter Lennart Karlsson: lennart.karlsson@ltu.se Ewa Gunnarsson: ewa.gunnarsson@ltu.se

9 GATT Genusperspektiv på attraktivt arbete Projektledare: Lena Norrström Bakgrund och forskningsproblem Stål- och verkstadsindustrin med tillhörande tjänsteföretag är viktiga för Svenskt näringsliv. En betydande del produceras i Bergslagen där Jernkontoret driver innovationssystemet Triple Steelix enlig Triple Helix metoden. Demografisk utveckling, utflyttning och en stark könssegregerad arbetsmarknad befaras bli ett tillväxthinder och industrin ser problem med framtida kompetensförsörjning Syfte och mål: Syftet med GATT-projektet är att på genus och arbetslivsvetenskaplig grund och med ett interaktivt förhållningssätt, med partnernas nytta i fokus, inspirerar och initiera förändringsprocesser för minskad könssegregering och ökad jämställdhet. Projektet skall leda till ökad innovation, tillväxt och konkurrenskraft för innovationssystemet. Målet för GATT-projektet är att: Utveckla insikt om potentialen med ökad jämställdhet Starta förändringsprocesser för ökad jämställdhet hos medverkande företag Gemensamt med forskare initiera och utvärdera metoder för hållbart jämställdhetsarbete Förväntade resultat Projektet ska leda till att minst 8 stål och verkstadsföretag av varierande storlek ska medverka Att minst 360 personer skall delta för att utveckla kunskap och insikt om det normativa tänkandet kring kön och dess betydelse för könssegregering Att minst 8 förändringsprocesser för ökad jämställdhet startas och utvärderas Metod Grundformeln för projektet är det interaktiva förhållningssättet med allas nytta i fokus. Genomförandet sker stegvis utifrån företagens behov. För att stärka projektets validitet kommer mätningar och frågeformulär att användas före och efter insats för att kartlägga nuläge, förändring och resultat. De kvalitativa aspekterna kartläggs genom mätning av attraktivitet och dialogkompetens samt med intervjuer, -open ended questions, och observationer. Analyser och dokumentation av processer sker löpande. De använda metoderna skall vara förståeliga och användbara för personalen och inte beroende av expertkunskap.

10 Projektmedarbetare Projektledare är Lena Norrström, forskare är Hans Lundkvist med stöd av docent Hanna Westberg. Till projektet finns forskargruppen Tema Arbetsliv vid Högskolan Dalarna samt en expertgrupp inom genus vid Luleå Tekniska Universitet Kontaktuppgifter Lena Norrström: Hans Lundkvist: Hanna Westberg: Hemsidor Triple Steelix: Jernkontoret: Projektet: Tema Arbetsliv:

11 Ett genusperpektiv på IKT-forskningsorganisationer och forskningsprocesser i förändring Projektledare: Hans Malmqvist, Consulting H. Malmqvist AB Bakgrund och forskningsproblem För att kunna bedriva en seriös och långsiktigt hållbart genusarbete i forskande IKT-organisationer krävs en utbredd medvetenhet om och positiv attityd till genusfrågor och en klart uttalad policy från ledningsnivå om att genusfrågor ingår som en självklar del i arbetet. Men det krävs också kunskap och förståelse om genus inverkan på IKT-forskning i stort. En förstudie som genomfördes, med planeringsanslag från Vinnova, visar att jämställdhetsarbete har svårt att få fäste i de aktuella organisationerna på grund av mindre tydliga strukturer och policy i genusfrågor och en kultur som motsätter sig fokus på annat än ämnesrelaterad kompetens. De organisationer som berörs i detta projekt arbetar i nära samverkan med näringslivet och kan ses som en brygga mellan U&H och näringslivet. De har därför särskilt stor betydelse för den bild som skapas och den kultur som utvecklas inom IKT-branschen med avseende på genusfrågor och jämställdhet. Den starka FoI-miljön Projektet studerar fyra FoI-organisationer, vilkas huvudverksamhet är samlokaliserad i Kista, Stockholm: Forskningsinstituten Swedish Institute of Computer Science (SICS)och Interactive Institute (II), samt centrumbildningarna Mobile Life VINN Excellence Center och SICS Center for Networked Systems (ett Institute Excellence Centre). Syfte och mål Det långsiktiga målet är att jämställdhet ska vara en integrerad del i verksamheten på alla nivåer i organisationen. Speciellt intressant är att göra jämförelser mellan de ovan nämnda organisationerna (traditionella forskningsinstitut, nätverksbaserade centra), liksom mellan starkt mansdominerade (SICS) respektive numerärt mer jämställda miljöer (II). Projektet avser att kombinera praktiskt jämställdhetsarbete med tillämpad genusvetenskaplig organisationsforskning och teknikvetenskaplig genusforskning. Förväntade resultat En ökad medvetenhet är grunden för en förändringsprocess. Genom en inledande, omfattande kartläggning (intervjuer, enkäter, etc.), med feedback till hela personalen, och de efterföljande processer som ska genomföras, kommer medvetenheten kring genusrelaterade frågor att påtagligt öka hos hela personalen. Resultatet kommer att mätas och följas upp genom successiva attitydundersökningar. Exempel på frågor som kommer att besvaras är vilken typ av forskningsfrågor man väljer att utforska och varför; vilka forskningsmetoder som används; vilken

12 värdegrund som används när forskningsprojekt viktas mot varandra; vilken forskning och vilka personer som förs fram i olika situationer etc. Det förväntade resultatet är nya applikationsområden, tjänster och processer. Metod Problemet kommer att angripas från tre håll, med användning av olika metodiker: 1. Kartläggning och analys - ett bottom-up -perspektiv En förutsättning för hela arbetet är att en noggrann kartläggning och analys av verksamheten genomförs. Detta kommer att ske i samarbete med genusvetarutbildningen vid Södertörns högskola (arbetspaket 2). 2. Utvecklingsprocess, ledarskap och implementering ett top-down - perspektiv Jämställdhetsarbete kan bara bedrivas framgångsrikt om det är ordentligt förankrat i ledningen, inte bara på en teoretisk nivå utan även praktiskt, så att det tillåts genomsyra alla frågor. Organisationernas ledningsgrupper samlas i gemensamma processer baserade på en metodik (s.k. dialogseminarier) utvecklad vid IVL Svenska Miljöinstitutet (arbetspaket 3). 3. IT-forskning ur ett genusperspektiv För att målet att skapa medvetenhet om genus påverkan ska kunna nås vill vi grundligt utforska hur denna påverkan ser ut Med ett doing gender-perspektiv på organisation och teknik söks svar på hur kön skapas inom organisationerna. Utifrån teoribildningar applicerbara inom organisations- och teknikforskning kommer görandet av kön att sökas i djupintervjuer med personalen och av texter så som policydokument, forskningsbeskrivningar mm. Forskningen utförs av den till projektet knutna doktoranden Fredrik Sjögren, Luleå Tekniska Universitet (arbetspaket 4). Projektmedarbetare Kontaktuppgifter Hans Malmkvist: hans@malmkvistab.se Åsa Rudström: asa@sics.se Lisa Schmidt: Lisa.schmidt@ivl.se

13 Makten över maten skånsk livsmedelinnovation med ett genusperspektiv Projektledare: Magnus Lagnevik, Lunds Universitet Bakgrund Vår forskning handlar om genus och jämställdhet i regionalt tillväxtarbete, innovationssystem och arbetsliv. Ambitionen med projektet är att inom ramen för det skånska livsmedelsklustret som uttalat intresse för att öka medvetenheten om genus och jämställdhet bidra med de teoretiska kunskaper som projektgruppen har. Makten över maten är ett partnerskap mellan Centrum för tillämpad arbetslivsforskning vid Malmö högskola, Internationell kompetens AB och Vinnväxt-miljön Skånes livsmedelsakademi. Centrum för tillämpad arbetslivsforskning bedriver forskning och teoriutveckling om arbetets organisering, chefskap, regional utveckling samt genus. Internationell kompetens AB arbetar med project management. Företaget driver egna projekt och har definierade uppdrag i andras. Ofta bedrivsi samarbete med högskola/universitet inom den s k tredje uppgiften, samverkan mellan högskola och det omgivande samhället. Områden som företaget arbetar med är småföretagsutveckling, innovation, integration och jämställdhet. Skånes livsmedelsakademi har som innovationsmiljö och vinnväxtcenter uttryckt behov av att öka medvetenheten om genus och jämställdhet för att stärka attraktionen för livsmedelsbranschen och attrahera kompetens arbetskraft. I olika interna sammanhang har det framgått att branschen lider av könsstereotypa värderingar som man genom projektet Makten över maten vill lyfta fram och strategiskt börja bearbeta utifrån en FoU-insats. Det handlar t.ex. om karriärutveckling, representationer i olika grupper, projektstöd, m.m. Syfte och mål: Syftet med projektet är att höja medvetenheten och kunskapen inom livsmedelsinnovationssystemet Skånes Livsmedelsakademi om vad ett genus- och jämställdhetsperspektiv innebär, och bistå i att integrera detta perspektiv i strategiska delar av verksamheten som definierats av ledningsgruppen samt att därmed bidra till ökad jämställdhet mellan kvinnor och män samt stärka förutsättningarna för utvecklandet av nya innovationer och marknadsområden. Förväntade resultat Projektet förväntas bidra till att öka kunskapen om genus och

14 Jämställdhet i ledningsgruppen samt styrelsen för vinnväxtmiljön Skånes Livsmedelsakademi. Genom särskilda insatser och strategiska delprojekt definierade av ledningsgruppen för Skånes Livsmedelsakademi förväntas projektet spridas till och påverka intressenter och partners i innovationsmiljön. Projektet förväntas också bidra till ökad medvetenhet kring genus i urvalsprocesser och tilldelning av projektanslag och till att jämställdhet blir en fråga som ägs av ledningen för Skånes livsmedelsakademi. Huvudmottagare för Skånes Livsmedelsakademis verksamheter är livsmedelsindustrin och minst en riktad insats kommer att göras mot industrin. Inom projektet kommer processer som exkluderar kvinnor inom livsmedelsindustrin och som företagare/entreprenörer att kartläggas. Detta är viktiga kunskaper för att långsiktigt förändra de strukturella förhållandena som sorterar in kvinnor och män på olika positioner inom klustret. Projektet förväntas leverera en formell tankeram som säkerställer att jämställdhet beaktas inom innovationssystemets finansieringsprocesser. Med detta menas att genom dialog med projektägare och ledning kontinuerligt granska förslag finansierade inom Innovation i Gränsland. I arbetet ingår att ställa frågor om vad projektet kommer att resultera i, t.ex. produkter och koncept, och hur detta mottas i samhället/industrin utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Arbetet innebär därmed en vidareutveckling av innovationssystemets interna strukturkapital. Metod Projektets ansats är kvalitativt och aktionsinriktat. Dialog är ett centralt inslag i flera av de insatser som planeras. I huvudsak kommer metoder och tekniker som medger reflektion att användas som workshops, forskningscirklar djupintervjuer, fokusgrupper och dialogkonferenser. Fyra strategiska områden inom innovationssystemet har identifierats dels genom förstudien dels av Skånes Livsmedelsakademi och avgränsats för särskilda insatser: Ledningsgruppen för Skånes Livsmedelsakademi; doktoranderna inom Functional Food-programmet, Resurs- och kompetenscentra för små och innovativa entreprenörer samt betydelsen och innebörder av avbrutna karriärer. En insats om kompetens, rekrytering och karriärer inom livsmedelsbranschen riktad mot företagen kommer att läggas som en särskild aktivitet till vilken adderande medel kommer att sökas. Projektmedarbetare Projektledare för Makten över maten är professor Magnus Lagnevik som också är processledare för Skånes Livsmedelsakademi. I projektledningen igår också genusforskare FD Christina Scholten, FM Johan Rydstedt, Centrum för tillämpad arbetslivsforskning, Malmö högskola, aktions- och genusforskare FD Agneta

15 Hansson, Halmstad högskola, Mia Swärdh och Kicki Stridh, Internationell kompetens AB. Genusforskarnas roll är att kunskapsförmedla vid workshops, handleda och svara för det genusteoretiska innehållet i de insatser och aktiviteter som genomförs. Agneta Hansson bistår projektet med genuskompetens, organisationskompetens samt som expert inom aktionsforskningsfältet. Project managementkonsulterna Mia Swärdh och Kicki Stridh ansvarar för ledning av processer vid workshops, utvecklingsinsatser samt kunskapsförmedlingsinsatser. På Skånes Livsmedelsakademi är VD Lotta Törner kontaktperson för projektet. Kontaktuppgifter Magnus Lagnevik: Magnus.Lagnevik@fek.lu.se Christina Scholten: christina.scholten@mah.se Johan Rydstedt: johan.rydstedt@mah.se Mia Swärdh: Swardh@interkomp.se Kicki Stridh: Stridh@interkomp.se Makten över matens hemsida: Centrum för tillämpad arbetslivsforsknings hemsida: aspx Internationell kompetens hemsida: Skånes Livsmedelsakademis hemsida:

16 Förändring och Genus i FOCUS Projektledare: Hans Frennberg, FOI Bakgrund och forskningsproblem FOCUS representerar en stark FoI-miljö med uttalad inriktning mot att utnyttja Totalförsvarets Forskningsinstituts (FOI) kompetens för civila frågeställningar. Visionen för FOCUS är att etablera ett internationellt erkänt centrum som åstadkommer utveckling och forskningsresultat i världsklass inom sitt specifika område (sensorsystem för säkerhetsapplikationer). Verksamheten bedrivs inom avdelningen Informationssystem i Linköping. Kvalificerade och engagerade forskargrupper som kontinuerligt utvecklar ny kunskap inom sina respektive områden är av största vikt för att nå visionen. Detta tillsammans med pågående förändring och utveckling av FOIs inriktning och arbetssätt innebär en stark drivkraft att utveckla ett mångfacetterat tänkande vad gäller inriktning av forskningen och nyttiggörande av resultaten. En av flera stora utmaningar är då att utveckla en miljö som långsiktigt attraherar både kvinnliga och manliga forskare. I dag finns en tydlig obalans mellan könen, både inom forskningsområdet totalt sett (såväl nationellt som globalt) och inom FOI. För såväl kvaliteten som konkurrenskraften är det av stor vikt att söka vägar för att uppnå en miljö och ett arbetssätt där nya perspektiv på verksamheten kontinuerligt prövas, och att undvika faktorer och processer som kan hämma en sådan utveckling. Syfte och mål Projektet syftar till att öka kunskapen om genusrelaterade praktiker och processer i en teknikorienterad FoI-miljö, samt att initiera processer för att förändra tankemönster och handlande som kan verka hämmande på innovationsförmågan i organisationen. Målsättningen är att öka kreativiteten, attraktiviteten och konkurrenskraften hos miljön. Förväntade resultat Projektet förväntas få fyra typer av resultat. För det första kommer medarbetarna att få en kompetensutveckling genom ökad kunskap om genus i organisationer och ökat reflexivt tänkande och handlande. För det andra förväntas projektet bidra till att pågående förändringsprocesser där nytt genustänk och praktik kan integreras och utvecklas. För det tredje förväntas projektet på sikt resultera i ett större antal kvinnor inom FOIs traditionellt manliga områden, genom att FOI blir en ännu mer attraktiv arbetsgivare. Slutligen förväntas nya arbetssätt ge nya perspektiv på var forskningen kan göra nytta, och på så sätt utöka FOIs kundbas,

17 Metod Projektet bedrivs på en genusvetenskaplig grund, med aktivt deltagande från medarbetare i FoI-miljön. I projektet kommer dessa att arbeta tillsammans med genusforskare, arbetslivskonsult och projektledaren, som också är föreståndare för excellensmiljön, för att studera och reflektera över praktiker och processer på olika organisationsnivåer i verksamheten. Arbetet sträcker sig över cirka tre år, och innefattar också att starta förändringsprocesser på olika nivåer i organisationen, från medarbetarnivå till avdelningens ledningsnivå. Projektets genusvetenskapliga grund är ett doing gender perspektiv. I detta perspektiv förstås kön som socialt skapat i och genom processer på olika nivåer som har såväl föränderliga som mer stabila inslag. Kön/genus är något vi gör hela tiden i vår vardag, ofta utan att reflektera over det. Projektets interaktiva ansats karakteriseras av ett nära samarbete, en gemensam kunskapsbildning och reflektion mellan projektteam och 15 erfarna, kunniga medforskare från olika områden i verksamheten. Projektledaren och den biträdande projektledaren leder projektet operativt och ansvarar för rapportering samt interagerar kontinuerligt med FoI-miljöns processer. Genusforskaren ansvarar för metod och kvalité samt utbildningsinsatser av medforskare och medarbetare. Arbetslivskonsulten genomför kartläggning och utgör processtöd i FoI-miljön. Detta ledningsteam kommer även att fungera i en coachningsroll, främst gentemot medforskare och enhetschefer. Medforskarna kommer att genomföra egna studier i organisationen, reflektera och sprida kunskap om resultaten. De kommer även att fungera som förändringsaktörer och sträva efter att skapa en dialog i organisationen. Medforskarna kommer dessutom att vara viktiga idébärare efter projekttidens slut. Projektmedarbetare Kontaktuppgifter Projektledare: Hans Frennberg, FOI (hans.frennberg@foi.se) Bitr projektledare: Pär Nilsson, FOI Genusforskare: Kristina Eriksson, UU Intermediär: Eva R Andersson, konsult (eva.r.andersson@lonelotsarna.se)

18 Gen(us)vägar för hållbar tillväxt i Fiber Optic Valley Projektledare: Marita Svensson, Fiber Optic Valley Bakgrund och forskningsproblem Sedan 2003 har det gjorts fortlöpande analyser av jämställdhetsläget inom Fiber Optic Valley5 både genom uppföljning av SCB:s Jämindex och egna interna undersökningar. Arbetsmarknaden är starkt könssegregerad och tillgången på välutbildad arbetskraft är begränsad inom regionen. Behovsunderlaget för projektet Gen(us)vägar baseras även på de analyser som fortlöpande genomförts på genusvetenskaplig grund inom Genusnätverket. Analysen påvisar ett tydligt behov av en extern möjliggörare och pådrivare där Fiber Optic Valley anses spela en avgörande roll. Det finns även ett uttalat behov av organisationsanpassade interna stödprocesser. Analysresultat Analysresultaten påvisar följande behov och motiv för ett jämställdhetsarbete på genusvetenskaplig grund inom innovationssystemet: 1. Hållbar tillväxt - Produkt- och tjänsteutveckling ur ett genus- och kundperspektiv ger nya affärsmöjligheter - Konkurrenskraftiga organisationer - Mixade arbetslag ger ökad effektivitet och kreativitet 2. Attraktiv arbetsgivare - Externt och internt - stärker organisationernas image. Både på arbetsmarknaden och för kunder. - Förnyelseklimat dynamisk och innovativ organisationskultur - Innovationsmiljö - Rekrytering av attraktiv arbetskraft både kvinnor och män 3. Personalstrategisk fråga - Kompetensförsörjning - Rekrytering av fler kvinnor till den mansdominerade teknikbranschen och till chefspositioner - Synliggörande av intern könsmärkning. Syfte och mål: Målsättningen med projektet är att stärka organisationernas innovationsförmåga genom att integrera genusperspektivet i organisationsutvecklingen och i utvecklingen av nya produkter och tjänster. Genom ett aktivt förändringsarbete och med en ökad medvetenhet om det normativa tänkandet kring genus kommer nya interna processer och strukturer att införas. Något som tillsammans med en ökad numerär jämställdhet, på sikt stärker både innovationskompetensen och konkurrenskraften för organisationerna och den regionala FoI-miljön. Fiber Optic Valleys genusarbete befinner sig redan idag i framkant i såväl Sverige som

19 internationellt inom området tillämpad genusforskning. En satsning på projektet Gen(us)vägar kommer ytterligare att stärka denna frontposition med möjlighet till internationell spridning. Det som gör plattformen unik även i ett internationellt perspektiv är att jämställdhetsarbetet och genusforskningen går hand i hand. De handlingsplaner som förändringsledarna är i färd med att integrera tar utgångspunkt i identifierade behov. Jämställdhetsarbetet blir på ett sådant sätt inte en sidoaktivitet utan integrerat i centrala organisatoriska processer med syfte att effektivisera samt utveckla dem. Plattformen för förändringsprocesserna finns i det treåriga Vinnovafinansierade forsknings- och utvecklingsprojektet Genusnätverket som startades 2006 och kommer att fasas ut under hösten I projektet deltar tretton mellanchefer (förändringsledare) från elva av Fiber Optic Valleys medlemsorganisationer med målsättningen att skapa genusmedvetna organisationer. Förväntade resultat Deltagande organisationers ledningar följer upp sina interna resultat och effektmål relaterat till de egna verksamhetsplanerna. Uppföljning av effektmålen kommer att göras fortlöpande i samband med lägesrapporteringar till Vinnova och Fiber Optic Valleys styrelse. Projektresultaten korreleras till mål och uppföljningsindikatorer i den övergripande handlingsplanen för Fiber Optic Valley. Det pågår för närvarande ett utvecklingsarbete inom Vinnovas VINNVÄXT-grupp för att identifiera relevanta indikatorer för resultatmätning. Fiber Optic Valley kommer att utveckla uppföljningsindikatorer och mätmetoder för hela innovationssystemet i samarbete med forskningsledare Annika Rickne, Dahméninstitutet. Utveckling av metod för utvärdering Utvärderingen är en viktig del i utvecklingsarbetet för att få en fördjupad förståelse av mål och metoder. Vi ser ett stort behov av att utveckla relevanta mätmetoder för utvärdering och effektmätning av genusprojekt generellt. Målsättningen är därför att utveckla en metod för detta i samarbete med projektets expertråd och Annika Rickne. Metod De handlingsplaner som förändringsledarna är i färd med att integrera tar utgångspunkt i identifierade behov. Jämställdhetsarbetet blir på ett sådant sätt inte en sidoaktivitet utan integrerat i centrala organisatoriska processer med syfte att effektivisera samt utveckla dem. Framtagna handlingsplaner vilar på systematiska och fördjupade genusvetenskapliga studier där aktionsorienterad genusforskning har utvecklats som metod. Utvecklandet av ansatsen gör att Fiber Optic Valleys projekt även metodmässigt har en tätposition. Aktionsorienterad genusforskning befinner sig i skärningspunkten mellan ett praktiskt jämställdhetsarbete och teoretisk genusforskning.

20 Projektmedarbetare Kontaktuppgifter

21 Harriet Tillämpad genusforskning vid HERO-M Projektledare: Charlotte Holgersson Bakgrund Projektet Harriet grundar sig på forskning om könsordning i organisationer med särskilt fokus på förändringsarbete. Projektets idé handlar om att omsätta dessa teoretiska kunskaper i praktiken inom ramen för en FoI-miljö som uttryckt vilja och behov av ökad jämställdhet och ökad medvetenheten om genusforskning. Harriet bygger på ett partnerskap mellan forskargruppen Fosfor och VINN Excellence Centrum HERO-M vid KTH. Fosfor bedriver forskning om genus, organisation och ledning. Förutom teoriutveckling har Fosfor utvecklat kunskap om förändring med särskilt fokus på mansdominerade miljöer. HERO-M är inriktat på att utveckla nya designmetoder och tillämpa dem på industrirelevanta material. HERO-M har uttryckt en vilja att genom ökad kunskap om jämställdhet och genusforskning reflektera över sin egen praktik samt identifiera områden och processer där det finns behov av förändring. Exempel på detta är sammansättningen av olika grupper såsom projektkommittéer, styrelse, ledningsgrupp, internationell referensgrupp, och fördelningen och värderingen av arbetsuppgifter samt rekrytering av doktorander och postdocs. Syfte Syftet med Harriet är att, under handledning av genusforskare, initiera och genomföra förändringsinitiativ utifrån behov som identifierats i FoI-miljön. Det övergripande syftet är att via ökad jämställdhet och ökad kunskap om genus, bidra till ett jämställt samhälle, ökad innovations- och konkurrensförmågan och därigenom hållbar tillväxt. Förväntade resultat Som resultat av Harriet förväntas att förändringsprocesser initieras, att forskningsmiljöer och eventuellt forskning påverkas, att kunskap från Harriet sprids både till ledning och andra forskningsmiljöer på KTH samt att kunskap från Harriet sprids inom de organisationer som ingår i FoI-miljön. En grundläggande tanke är att FoI-miljön blir ägare av frågan och därmed blir mer drivande i arbetet men också sätter upp egna mål och avgränsningar för arbetet. En målsättning är dock att minst ett förändringsinitiativ formuleras och genomförs i FoI-miljön. En annan målsättning är att de som medverkar från FoI-miljön upplever att de har fått ökad kompetens och medvetenhet kring jämställdhet och

22 genus. För att skapa förutsättningar för att kunskap från Harriet sprids kommer en intern spridningskonferens att anordnas inom ramen för projektet. Metod Harriet har en interaktiv ansats som bygger på inslag av kunskapsinput, workshops och självständigt arbete under handledning av genusforskare och processledare. Förändringsinitiativen utformas och genomförs av FoI-miljön med stöd av genusforskare. Centralt för projektet är att utgå från FoI-miljöns vilja och behov. En utmaning är att identifiera behovet av ökad jämställdhet och genuskunskap då det krävs en grundläggande medvetenhet för att kunna beskriva hur den egna miljön ser ut utifrån ett jämställdhets- och genusperspektiv. Det krävs ytterligare kunskap för att kunna problematisera och formulera ett behov av förändring. Metoden bygger därför på workshops och handledningstillfällen där förändringsprocesserna följs upp och avslutas med en gemensam utvärdering. Ytterligare en del av metoden är att deltagare från flera FoI-miljöer vid KTH bildar ett nätverk för stöd och lärande. Detta kommer Fosfor söka särskilda medel för. Projektmedarbetare Projektledare för Harriet är ED Charlotte Holgersson, Fosfor KTH. I projektledningen ingår även genusforskaren professor Anna Wahl, Fosfor, KTH, aktionsforskaren professor Marianne Ekman, Indek, KTH och organisationskonsulten Karin Olofgörs. Genusforskarnas roll i Harriet är att ansvara för kunskapsförmedlingen vid workshops och att handleda vid enskilda möten samt att administrera projektet. Marianne Ekmans roll är att förmedla kunskap om organisationsförändring samt bistå vid workshops. Karin Olofgörs roll är att leda processerna vid workshops. Kontaktperson på HERO-M är docent Malin Selleby, som kommer tillsätta en strategisk grupp som kommer att bestå av personer inom HERO-M som är intresserade av att driva förändring utifrån ett genusperspektiv. Denna grupp deltar vid samtliga workshops och handledningstillfällen samt driver förändringsinitiativ i den egna FoI-miljön. Kontaktuppgifter Charlotte Holgersson: charlotte.holgersson@itm.kth.se Anna Wahl: anna.wahl@indek.kth.se Marianne Ekman: marianne.ekman@indek.kth.se Karin Olofgörs: karin@olofgors.se Malin Selleby: malin@mse.kth.se Fosfors hemsida: Marianne Ekmans hemsida: Karin Olofgörs hemsida: HERO-M hemsida:

23