Effekter av kommunala VA-Planer

Transkript

1 Effekter av kommunala Uppdragsnummer: Krister Törneke, Tyréns Mats Johansson, Verna Ekologi

2 2 (20) Innehåll Sammanfattning Inledning och bakgrund Förutsättningar Vad menas med kommunala VA-planer? Hur kan kommunala VA-planer bidra till minskade utsläpp i Östersjön? Åtgärder som hänförts till kommunala VA-planer Underlag Intervjuer och sammanställning av data för Exempelkommuner Annat underlag Resultat från parallella projekt Resultat Åtgärder som hänförts till VA-planen Generellt Tätning av ledningar och brunnar Bortkoppling av hårdgjorda ytor Åtgärder i avloppspumpstationer Återkommande spolning av ledningar Utjämningsmagasin Reduktionspotential och marginalkostnad Administrativa kostnader i några exempelkommuner Enkät till kommuner om administrativa kostnader Beräkning av årskostnad för en kommunal VA-plan Kommunala VA-planer som styrmedel VA-taxan som styrmedel Summering av åtgärder i en kommunal VA-plan Effekt av åtgärder inom nuvarande VA-verksamhetsområde Åtgärder inom nuvarande VA-verksamhetsområde Åtgärder utanför VA-verksamhetsområdet Administrativa åtgärder Slutsatser Reduktionspotential och kostnadseffektivitet åtgärder i ledningsnätet Administrativa kostnader för VA-planen VA-planens påverkan på genomförandet av åtgärder på VA-området Osäkerhetsanalys... 20

3 3 (20) Sammanfattning I uppdraget har ingått att bedöma kostnader och effekter av kommunala VA-planer och de åtgärder som ingår i dessa. Effekten ska redovisas som minskade årliga utsläpp av i första hand fosfor och i andra hand kväve. Den viktigaste reduktionspotentialen som studerats i detta uppdrag ligger i att minska de utsläpp av obehandlat avloppsvatten som sker på grund av begränsningar och brister i det spillvattenförande systemet. Den totala potentialen via denna typ av åtgärder har uppskattats i förhållande till antal anslutna personer. Potentialen skulle med dessa förutsättningar uppgå till ca 2 ton P per år med en kostnad på kr/kg P. Motsvarande potential för kväve skulle uppgå till ca 13 ton per år. Det krävs dock studier i betydligt fler kommuner för att kunna göra denna bedömning med tillräcklig säkerhet. De kostnader som hänförs till kommunala VA-planer är huvudsakligen av administrativ karaktär. Inga effekter kan hänföras direkt till VA-planen. Effekterna redovisas ju redan under respektive åtgärd eller grupp av åtgärder. Resultatet blir att det finns kostnader förknippade med kommunala VA-planer men inga direkta effekter. VA-taxan kan användas så att kommuninvånarna söker de lösningar som är de mest kostnadseffektiva, oavsett finansieringsform. Det finns ingen anledning att anpassa beräkningen av åtgärdskostnader med hänsyn till VA-taxan. Resultatet av beräkningarna pekar på att man för de kommuner som satsat på VA-planering får en årlig kostnad över tiden på mellan kr per år. Kostnadsskillnaderna beror troligen dels på hur stor kommunen är, dels på ambitionsnivån och dels på hur mycket av det underlagsmaterial och förarbete som behöver göras inom ramen för framtagandet av styrdokumentet. Genom ett räkneexempel görs en ansats att visa hur man på kommunal nivå kan göra sammanställning av utsläppspotential och kostnader. Detta kan med fördel göras inom ramen för en kommunal VA-plan. I kommuner där detta genomförs kan osäkerheterna kraftigt minskas jämfört med de beräkningar som presenteras i denna rapport. 1 Inledning och bakgrund Tyréns AB har tillsammans med Verna Ekologi och Urban Water genomfört projektet Effekter av kommunala VA-planer. Projektet har genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket efter förfrågan I uppdraget har ingått att bedöma kostnader och effekter av kommunala VA-planer och de åtgärder som ingår i dessa. Effekten ska redovisas som minskade årliga utsläpp av i första hand fosfor och i andra hand kväve. Projektet har genomförts i nära samarbete med tre parallella projekt som syftar till att på motsvarande sätt bedöma kostnader och effekter av olika typåtgärder i avloppshanteringen. De parallella projekten är:

4 4 (20) Åtgärdskostnader enskilda avlopp (IVL) Åtgärdskostnader större avloppsreningsverk (IVL) Kostnader för dagvattenåtgärder (Sweco) I november 2007 antogs Baltic Sea Action Plan (BSAP) av samtliga länder kring Östersjön. Målet med planen är att få god status i Östersjön till år Aktionsplanen omfattar fyra olika segment; Övergödning, Farliga ämnen, Biologisk mångfald och Sjöfart. Detta projekt ingår i segmentet som handlar om Övergödning. För att minska mängden näringsämnen som tillförs Östersjön har man i aktionsplanen fördelat bördor vad gäller att reducera utsläpp av dessa. Bördorna fördelas mellan de olika Östersjöländerna. Enligt den preliminära bördefördelningen ska Sverige minska sina utsläpp av kväve med ca ton och sina utsläpp av fosfor med ca 290 ton. Enligt aktionsplanen ska Östersjöländerna ta fram nationella genomförandeplaner till år 2010 där förslag till åtgärder ska presenteras. Detta arbete pågår för närvarande i Sverige. Alla utsläpp av näringsämnen ska identifieras och förslag på åtgärder för att minska utsläppen ska tas fram. Dessutom ska kostnader för dessa åtgärder presenteras. Därefter kan en prioritering göras där de mest kostnadseffektiva åtgärderna kan genomföras. Ett grundläggande antagande är att de VA-inriktade åtgärder som studeras i anslutning till BSAP kan genomföras mer effektivt om det sker inom ramen för en övergripande kommunal planering av vatten- och avloppsförsörjningen i hela kommunen. Det är viktigt att planeringen innefattar hela kommunen och inte enbart den allmänna VA-försörjningen. 2 Förutsättningar 2.1 Vad menas med kommunala VA-planer? Det är inte tydligt definierat vad en förvaltningsövergripande kommunal VA-plan egentligen är och mycket utvecklingsarbete pågår just nu i flera parallella projekt. Bland annat finansierar Svenskt Vatten Utveckling, SKL och Naturvårdsverket en kunskapsöversikt och Länsstyrelsen i Stockholms Län avser ta fram en manual med checklista för kommunala VA-planer. VA-planen kan beskrivas utifrån en indelning av de geografiska och administrativa områden som den ska täcka. Följande indelning i fyra områden har använts som utgångspunkt i detta projekt vid bedömning av kostnader och effekter: 1. Plan för förvaltning och utveckling av den allmänna VA-anläggningen inom befintligt verksamhetsområde 2. Plan för utbyggnad av den allmänna VA-anläggningen utanför befintligt verksamhetsområde 3. Plan för vatten- och avloppsförsörjning i avvaktan på planerad utbyggnad av den allmänna VA-anläggningen 4. Plan för vatten- och avloppsförsörjning i områden som inte berörs av den allmänna VAanläggningen under den aktuella planeringsperioden VA-planen är alltså ett styrdokument som bör antas av kommunfullmäktige eller annan politisk instans i kommunen. Det bör i samband med framtagandet även klargöras hur VA-planen kan

5 5 (20) samordnas och eventuellt integreras med andra styrdokument som vattenförsörjningsplan och med förvaltningsplan och åtgärdsprogram för god ekologisk status enligt ramdirektivet för vatten. 2.2 Hur kan kommunala VA-planer bidra till minskade utsläpp i Östersjön? Som den beskrivits ovan, är den kommunala VA-planen inte i sig en åtgärd som kan förväntas leda till minskade utsläpp. Den kan snarare ses som ett styrmedel för att andra åtgärder ska kunna genomföras och ge avsedd effekt. Detta innebär att de kostnader som hänförs till kommunala VA-planer huvudsakligen är av administrativ karaktär. Det innebär också att inga effekter kan hänföras direkt till VA-planen. Effekterna redovisas ju redan under respektive åtgärd eller grupp av åtgärder. Resultatet blir att det finns kostnader förknippade med kommunala VA-planer men inga direkta effekter. För att ändå kunna visa på de positiva effekterna av VA-planen, gör vi ett räkneexempel och en sammanställning av alla berörda åtgärder där VA-planens kostnader kan relateras till de åtgärder som är beroende av en fungerande kommunal VA-planering. 2.3 Åtgärder som hänförts till kommunala VA-planer Enligt Naturvårdsverkets förfrågan ingår i detta projekt även ett antal åtgärder som ansetts nära förknippade med den kommunala VA-planeringen, och som inte ingår i de övriga projekten. Efter samråd i inledningsskedet mellan de olika projektgrupperna identifierades en grupp av åtgärder i det allmänna avloppsledningsnätet för att minska utsläpp av obehandlat avloppsvatten. Sådana utsläpp kan ske genom: Utläckage från otäta avloppsledningar Utsläpp på grund av driftavbrott i pumpar eller stopp i ledningar ( nödbräddning ) Utsläpp från avloppsledningsnätet på grund av överbelastning vid kraftig nederbördspåverkan ( hydraulisk bräddning ) Utsläpp vid avloppsreningsverk på grund av överbelastning vid kraftig nederbördspåverkan (i de flesta fall delvis behandlat avloppsvatten) Följande åtgärder för att minska dessa utsläpp har identifierats: Tätning av ledningar och brunnar (för att minska in- och utläckage) Bortkoppling av hårdgjorda ytor från det spillvattenförande systemet Åtgärder i avloppspumpstationer (för att öka kapacitet och driftsäkerhet) Återkommande spolning av ledningar (för att öka driftsäkerhet) Utjämningsmagasin (för att dämpa flödestoppar i systemet) Dessa åtgärder genomförs ofta som en del i VA-huvudmannens normala underhålls- och förnyelsearbete. I många kommuner finns en systematisk plan för drift, underhåll och förnyelse av den befintliga anläggningen. Den sammanfaller till stora delar med det som i detta projekt beskrivs som VA-planens första del, Plan för förvaltning och utveckling av den allmänna VAanläggningen inom befintligt verksamhetsområde. Åtgärderna ovan beskrivs närmare i avsnitt 4 nedan. Där redovisas också en bedömning av den samlade reduktionspotentialen och marginalkostnaden för dessa åtgärder.

6 6 (20) Utöver detta bedöms VA-planer som styrmedel ha en avgörande betydelse för att dessa och andra åtgärder ska kunna genomföras och bidrar därmed till ett bättre nyttjande av resurserna. Detta utvecklas närmare i avsnitt 4.2 Styrmedel, som också behandlar VA-taxan som styrmedel. 3 Underlag 3.1 Intervjuer och sammanställning av data för Exempelkommuner I projektet har sammanlagt 13 kommuner tillfrågats om erfarenheten av kommunala VA-planer och de åtgärder som ingår i projektet. Kommunerna har tillfrågats i två omgångar med olika frågeformulär. Resultatet av omgång 1 har använts för att identifiera åtgärder och bedöma kostnader och effekter för dessa. Kommuner som lämnat uppgifter är: Haparanda, Linköping, Nynäshamn, Salem, Stockholm, Umeå och Vindeln. Resultatet av omgång 2 har använts för att hämta in erfarenheter av kommunal VA-planering och bedöma den administrativa kostnaden för detta. Kommuner som lämnat uppgifter i denna omgång är Gotland, Kungälv, Norrtälje, Nynäshamn, Trelleborg, Umeå, Värmdö och Österåker. Förutom Nynäshamn och Umeå är det således olika kommuner som lämnat uppgifter i olika omgångar. 3.2 Annat underlag Statistiska uppgifter rörande den allmänna VA-anläggningen har hämtats ur driftdata för åren i Svenskt Vattens statistiksystem VASS. Kunskap om tidigare utredda och genomförda åtgärder har hämtats ur Bäckman m.fl. Läck- och dräneringsvatten i spillvattensystem, VA-Forsk Rapporten beskriver hur miljökrav bör formuleras för avloppssystem. Undersökningsmetoder redovisas med praktiska exempel. Ett 40- tal åtgärder i ledningsnät och reningsverk har utvärderats och jämförs enligt nyckeltalet "kr per kg reducerad syretäring". Förslag och synpunkter vad gäller innehåll och arbetssätt med kommunala VA-planer har hämtats från det pågående SVU-projektet Kommunala VA-planer en kunskapsöversikt. Underlag till exempelberäkningen har hämtats från de parallella projektens delrapporter, se nedan, från den databas som IVL / SMED tagit fram för arbetet med PLC5-rapporteringen till Helcom samt från miljörapporter och annat underlagsmaterial för reningsverk i Nynäshamns kommun. 3.3 Resultat från parallella projekt För att kunna bedöma effekten av kommunala VA-planer har det varit nödvändigt att sammanställa studerade åtgärder i detta projekt tillsammans med de VA-relaterade åtgärder som presenteras i övriga projekt:

7 7 (20) Åtgärdskostnader enskilda avlopp (IVL) Från detta projekt har bl a hämtats data för det räkneexempel för en kommun som presenteras nedan. Detta gäller schablonvärden för rening och kostnader. Åtgärdskostnader större avloppsreningsverk (IVL) Från detta projekt har bl a hämtats data för det räkneexempel för en kommun som presenteras nedan. Detta gäller totala utsläppsdata från reningsverk och schablonvärden för rening och kostnader. Kostnader för dagvattenåtgärder (Sweco) Från detta projekt har bl a hämtats data för det räkneexempel för en kommun som presenteras nedan. Detta gäller totala utsläppsdata från dagvattenutsläpp och schablonvärden för rening och kostnader. 4 Resultat 4.1 Åtgärder som hänförts till VA-planen Generellt I detta avsnitt ges en närmare beskrivning av de åtgärder som enligt Naturvårdsverkets förfrågan hänförts till VA-planen och som därför studerats i detta projekt. Den viktigaste reduktionspotentialen som studerats i detta uppdrag ligger i att minska de utsläpp av obehandlat avloppsvatten som sker på grund av begränsningar och brister i det spillvattenförande systemet. De tillfrågade kommunerna har uppgett att de tillämpat en eller flera av dessa åtgärder för att minska utsläppen. Effekten av dessa åtgärder kan inte bestämmas genom mätning före och efter genomförande. Detta beror på att åtgärderna i stor utsträckning riktar in sig på nederbördspåverkan, som av naturliga skäl varierar kraftigt mellan åren. För att bedöma effekten av åtgärderna krävs därför långa mätserier i kombination med simuleringar av systemens funktion med och utan den studerade åtgärden. Reduktionspotentialen för ytterligare åtgärder kan endast bedömas utifrån den samlade volymen utsläpp av obehandlat avloppsvatten ( bräddning ) som redovisas i kommunernas miljörapporter och i Svenskt Vattens statistiksystem VASS. Det finns dock inte någon kvalitetskontroll på dessa uppgifter som säkerställer att underlaget är korrekt eller ens rimligt och underlaget bör därför användas med stor försiktighet. Den redovisade mängden utsläpp och bräddning är i regel en sammanvägning av uppmätta, beräknade och uppskattade värden. Det finns ingenting som tyder på en systematisk underskattning av dessa värden, men det förekommer sannolikt utsläpp som inte är kända och därför inte redovisas. För att undvika fel som beror på onormala värden under enstaka år, har driftdata för åren använts. I synnerhet år 2006 visar sig olämpligt som utgångsår för jämförelser, eftersom det detta år i många delar av landet förekom extrem nederbörd som gav upphov till onormalt stor bräddning. Den bedömda reduktionspotentialen och marginalkostnaden redovisas i avsnitt efter beskrivningen av de olika åtgärderna.

8 8 (20) De åtgärder som redovisas nedan fyller två viktiga funktioner som har betydelse för föroreningsutsläppen. Vissa åtgärder förbättrar systemets förmåga att avleda avloppsvatten till reningsverket och minskar därigenom utsläppen från ledningsnätet. Andra åtgärder minskar mängden tillskottsvatten som tillförs det spillvattenförande systemet och därigenom belastar ledningar, pumpar och reningsverk. Det ger dessutom bättre förutsättningar för reningsprocessen och kan därigenom bidra till ytterligare minskade utsläpp från reningsverken. Effekten av sådana åtgärder på utsläpp till recipienter studerades i VA-FORSK-projektet Läckoch dräneringsvatten i spillvattensystem åtgärdsmöjligheter i ledningsnät respektive reningsverk, Hans Bäckman m.fl. I rapporten redovisas en rad genomförda åtgärder tillsammans med årskostnad och kostnad per kg minskad syretäring. För ett fåtal åtgärder redovisas kostnaderna för minskat fosforutsläpp, och de varierar inom spannet kr/kg P. Hänsyn har tagits till att åtgärderna även medför minskade driftkostnader genom att minskade mängder tillskottsvatten transporteras och behandlas i systemet. Det ligger i sakens natur att de åtgärder som kan genomföras till låg kostnad redan är genomförda. En stor del av dessa är av karaktären punktåtgärder, där man identifierat och åtgärdat uppenbara fel i ledningssystemet. Potentialen för ytterligare sådana åtgärder är sannolikt mycket begränsad Tätning av ledningar och brunnar Det finns en rad olika metoder för att förnya befintliga avloppsledningar och brunnar och därigenom förbättra deras kondition och återställa den ursprungliga funktionen. Många av metoderna är schaktfria, men i vissa fall krävs uppschaktning och omläggning med helt nya rör. Förnyelse av ledningar ger både minskat utläckage och minskad mängd tillskottsvatten. Det ger dessutom andra positiva effekter och är nödvändigt för en ekonomiskt hållbar utveckling. Livslängden för åtgärden motsvarar den bedömda förlängningen av ledningens livslängd till följd av åtgärden. I studien har antagits 40 år. Samtliga kommuner som tillfrågats i detta projekt redovisar att man genomfört renovering genom infodring av avloppsledningar. Ingen av kommunerna har dock redovisat någon bedömning av effekten på utsläpp av fosfor Bortkoppling av hårdgjorda ytor Åtgärden ger minskad mängd tillskottsvatten och i synnerhet minskade flödestoppar, vilket ger minskad bräddning både i ledningsnätet och vid reningsverket. Att successivt identifiera och koppla bort hårdgjorda ytor som avleder dagvatten till det spillvattenförande systemet kräver tid i form av utredning och fältarbete, men medför i regel inte några stora investeringar. Kostnaderna bedöms därför vara låga i förhållande till andra åtgärder, men potentialen att minska det totala fosforutsläppet på kort tid är litet. Den antagna livslängden för åtgärden har satts till 50 år, som är ett vanligt värde på den ekonomiska livslängden för nylagda avloppsledningar.

9 9 (20) Av de tillfrågade kommunerna uppger Haparanda, Linköping, Tanum, Umeå och Vindeln att de arbetar kontinuerligt med denna åtgärd. Åtgärden är starkt beroende av en långsiktig och väl fungerande VA-planering Åtgärder i avloppspumpstationer En stor del av utsläpp från ledningsnäten beror på bräddning via nödutlopp på grund av driftavbrott i avloppspumpstationer. Livslängden för åtgärden har antagits till 25 år. Av de tillfrågade kommunerna uppger Haparanda, Salem, Tanum och Linköping att de gjort åtgärder för att öka driftsäkerheten i pumpstationer och därmed kunnat minska utsläppen. Ingen av kommunerna kan dock bedöma hur mycket utsläppen har minskat Återkommande spolning av ledningar För att undvika avloppsstopp som medför utsläpp av orenat avloppsvatten genomförs regelbunden spolning av ledningssträckor, där risken för stopp är känd. Tekniska verken i Linköping uppger att de genomför detta till en kostnad av kr/år. En rimlig bedömning är att bräddningen på grund av denna åtgärd minskar med m 3 /år, vilket för outspätt spillvatten motsvarar 10 kg/år minskat P-utsläpp. Kostnaden blir då kr/kg P minskat utsläpp. Det kan finnas en potential för att utöka denna insats och nå ytterligare 2-3 kg/år, men då till en högre marginalkostnad Utjämningsmagasin I tätorter med kombinerat avloppssystem kan utsläpp genom bräddning vid intensivt regn vara en betydande belastning på den lokala recipienten. Det har i många studier visat sig mer kostnadseffektivt att bygga utjämningsmagasin för att dämpa flödestoppar än att bygga om ledningssystemet till duplikatsystem. Tekniska verken i Linköping uppger att de genom att bygga utjämningsmagasin kunnat minska bräddningen vid kraftig nederbörd. Med en investering på 5 Mkr och en driftkostnad på kr/år (sammanlagd årskostnad kr/år) kan bräddningen bedömas minska med ytterligare m 3 /år, vilket med utspädningsgrad 3 vid bräddning motsvarar 3 kg/år minskat P-utsläpp. Kostnaden blir då kr/kg P minskat utsläpp. Uppgifter från andra kommuner pekar på ännu högre kostnader per kg P för liknande åtgärder Reduktionspotential och marginalkostnad Mängden bräddat avloppsvatten varierar kraftigt mellan kommunerna i Sverige, men ett rimligt medeltal utifrån uppgifter i VASS är 1 1,5 % av den totala tillrinningen i det spillvattenförande systemet. Även utspädningsgraden varierar med ett medeltal på 2 2,1. Spillvattnets innehåll av fosfor kan uppskattas utifrån antal personekvivalenter. 1 Pe motsvarar 0,2 m 3 /dygn med ett fosforinnehåll på 2 g/dygn. Det innebär 10 g / m 3 outspätt spillvatten. Utspädningen av det bräddade avloppsvattnet varierar kraftigt från 1,0 (ingen utspädning) till > 10 i punkter där det endast bräddar vid mycket kraftigt regn. Om medeltalet sätts till 3 blir fosforinnehållet 3 g / m 3 bräddavloppsvatten med en siffras noggrannhet. Kväveinnehållet kan med samma metod anges som 20 g / m 3 bräddavloppsvatten. Av de sex kommuner som redovisat åtgärder för bräddning rapporterar Umeå i VASS en årlig bräddning i medeltal för på m 3 eller 0,8% av tillrinningen. Det finns ett

10 10 (20) tydligt samband mellan nederbörd och bräddning. Om man undantar år 2006, då det bräddade ca m 3 i samband med ett extremt regntillfälle, är medeltalet m 3 /år eller 0,3% av tillrinningen. En halvering av denna bräddning skulle för Umeå innebära ett minskat fosforutsläpp med ca 50 kg/år. Detta har bedömts möjligt att uppnå genom tio års samlade åtgärder. Det är inte möjligt att beräkna kostnaderna för att uppnå detta, och den bedömning som kan göras utifrån redan genomförda åtgärder innebär sannolikt en underskattning. En bedömning baserad på saneringsprogram och potentialen i Umeå pekar på en investering i storleksordningen 120 Mkr. I beräkningsexemplet antas detta ske under ett år, vilket med en livslängd på 40 år och ingen tillkommande driftkostnad motsvarar en annuitetsfaktor på 0,047 och en åtgärdskostnad på kr/kg P. Motsvarande bedömning för Linköping pekar på total minskning med 6 kg/år genom regelbunden spolning och utjämningsmagasin, till kostnaden kr/kg P. För Nynäshamn bedöms reduktionspotentialen till 5 kg/år, främst genom utjämningsmagasin, och kostnaden till kr/kg P. Reduktionspotentialen för Salems kommun kan betraktas som försumbar. Tabell 1. Bedömning av reduktionspotential och kostnader för åtgärder i det spillvattenförande systemet. Kommun Potential Kostnad Kostnad kg P / år kr / år kr / kg P Umeå Nynäshamn Salem Linköping Om kommunerna Umeå, Linköping Nynäshamn och Salem antas vara representativa för hela avrinningsområdet, kan den totala potentialen via åtgärder för minskad bräddning i det spillvattenförande systemet uppskattas i förhållande till antal anslutna personer. Potentialen skulle med dessa förutsättningar uppgå till ca 2 ton P per år med en kostnad på kr/kg P. Motsvarande potential för kväve skulle uppgå till ca 13 ton per år. Det krävs dock studier i betydligt fler kommuner för att kunna göra denna bedömning med tillräcklig säkerhet. 4.2 Administrativa kostnader i några exempelkommuner Det är av intresse att bedöma hur stora kostnader en kommunal VA-plan kan medföra för kommunerna då man diskuterar eventuella styrmedel. Därför har dessa kostnader försökt bedömas. Det är viktigt att komma ihåg at det inte finns några definierade former för vad en kommunal VA-plan är och vad den kan innehålla och därför finns inte heller något underlag eller sammanställning av denna typ av kostnader i kommunerna. Metoden för att ändå bedöma detta var att tillfråga ett antal kommuner vilka redan genomfört eller som påbörjat någon form av övergripande kommunal VA-planering.

11 11 (20) Enkät till kommuner om administrativa kostnader En e-postenkät genomfördes och skickades till ett tiotal utvalda kommuner. I denna tillfrågades kommunerna om: vilken typ av planeringsdokument de tagit fram hur stora kostnader för egen tid respektive för konsulter detta arbete medfört eller kommer att medföra om de kunnat bedöma reduktion av fosfor respektive kväve till följd av VA-planen Nynäshamn, Trelleborg, Värmdö, Gotland, Österåker, Norrtälje, Umeå och Kungälv har besvarat denna enkät. Alla åtta kommuner har besvarat frågorna om vilken typ av planeringsdokument, sex har lämnat ekonomiska uppgifter som gjort det möjligt att beräkna en årskostnad och en kommun har gjort en kvantitativ bedömning av effekterna vad gäller minskade utsläpp av fosfor och kväve till följd av VA-planeringen Beräkning av årskostnad för en kommunal VA-plan Utifrån enkätsvaren har sedan beräkningar gjorts för att uppskatta en tänkt årlig kostnad för denna typ av kommunal VA-planering. För kommunala VA-planer redovisas i tabellen nedan beräknade årskostnader utifrån antagandet att den initiala insatsen att upprätta VA-planen (kommunens egna respektive externa kostnader) fördelas över tre mandatperioder, d.v.s. 12 år och att en mindre insats, antaget som 1 manmånad per år upprepas kontinuerligt. Tabell 2. Beräknad årskostnad för framtagande av kommunal VA-plan för sex av de kommuner som besvarat enkäten. Kommun Typ av styrdokument i kommunen Årskostnad räknat på 12 år Nynäshamn Dagvatten, VA-utbyggnad 125 tkr Trelleborg Befintlig allmän VA-anläggning, Dagvatten, VA-utbyggnad, Enskilda avlopp 190 tkr Värmdö Dagvatten, VA-utbyggnad, Enskilda avlopp 134 tkr Gotland VA-utbyggnad 131 tkr Norrtälje VA-utbyggnad 218 tkr Österåker VA-utbyggnad 109 tkr Osäkerheterna i underlagsmaterialet är stora då exakt vilka aktiviteter och arbetsmoment som ingått för respektive kommuns kostnadsuppskattning inte är kända. Resultatet av beräkningarna pekar på att man för de kommuner som satsat på VA-planering får en årlig kostnad över tiden på mellan kr per år. Kostnadsskillnaderna beror troligen dels på hur stor

12 12 (20) kommunen är, dels på ambitionsnivån och dels på hur mycket av det underlagsmaterial och förarbete som behöver göras inom ramen för framtagandet av styrdokumentet. Detta är inte en särskilt stor kostnad satt i relation till de åtgärder som normalt kan ingår i en kommunal VA-planering. Under en längre planeringsperiod (3 mandatperioder) kan detta ofta uppgå till miljoner eller tiotals miljoner kronor per år. De sex kommunerna som redovisas ovan enkäten har alla tagit fram en plan för VA-utbyggnad och några av kommunerna har tagit fram styrdokument för den befintliga VA-anläggningen, för dagvatten och för enskilda avlopp. En kommun har arbetat fram alla dessa delar. Kommunerna har olika utgångspunkter vad gäller antalet enskilda avlopp, behovet av åtgärder inom kommunalt verksamhetsområde för va samt VA-utbyggnadsbehov Kommunala VA-planer som styrmedel De åtgärder som presenteras i detta och relaterade projekt är i olika grad beroende av en fungerande kommunal VA-planering för att kunna genomföras och ge önskad effekt. Den del av VA-planen som avser förvaltning och utveckling av den nuvarande allmänna VAanläggningen finns idag i många kommuner under andra namn, t.ex. DUF-plan (Drift, Underhåll och Förnyelse), Förnyelseplan, Åtgärdsplan m.m. Till detta område hör också de dagvattenstrategier och dagvattenplaner som finns i många kommuner. Drivkraften för dessa planer är i regel VA-verksamhetens eget behov av styrning och utveckling för att kunna uppfylla gällande kvalitets- och miljökrav. VA-planen är i denna del ett nödvändigt styrmedel för de åtgärder som studeras i detta projekt och i projektet Kostnader för dagvattenåtgärder. Kostnaden för denna del av VA-planen bör därför i den samlade bedömningen adderas till kostnaderna i dessa åtgärder. Även åtgärderna för större avloppsreningsverk berörs av VA-planen, men i något mindre omfattning. Detta beror på att avloppsreningsverket ofta fungerar och administreras som separata anläggningar med sin egen planering. Det är dock gynnsamt för helheten om åtgärder planeras i det större sammanhang som VA-planen innebär. Detta framgår inte minst av slutsatserna från VA-Forsk-rapporten ( ) Läck- och dräneringsvatten i spillvattensystem. Med lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster, som trädde i kraft , ökade motivet för kommuner att planera för utbyggnad av den allmänna VA-anläggningen utanför nuvarande verksamhetsområde. I många kommuner finns därför denna del av VA-planen, ibland med benämningen VA-strategi eller VA-plan. En mer korrekt benämning skulle vara VAutbyggnadsplan. Ett sådant styrdokument utgör en viktig del av en VA-plan och bör utformas i nära anslutning till kommunens Översiktsplan. Kostnaden för denna del av VA-planen bör adderas till åtgärden kommunal anslutning. I VA-planen bör också ingå en plan för de delar av kommunen som inte kommer att beröras av en VA-utbyggnad under den aktuella planeringsperioden. Detta är ett naturligt komplement till VA-utbyggnadsplanen och ska på samma sätt kopplas till kommunens Översiktsplan. Kostnaden för denna del av VA-planen bör adderas till de åtgärder som leder till bättre fungerande enskilda och gemensamma avloppslösningar utanför kommunens verksamhetsområde.

13 13 (20) VA-taxan som styrmedel Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster sätter mycket tydliga gränser för vilka kostnader som kan finansieras via VA-avgifter. Om VA-huvudmannen vidtar åtgärder i den befintliga anläggningen för att minska utsläpp av t.ex. fosfor kan dessa finansieras via VA-taxan i den mån åtgärderna anses nödvändiga i lagens mening. Många förnyelseåtgärder kan motiveras utifrån ett ekonomiskt hållbarhetsperspektiv och bör då kunna anses nödvändiga oberoende av deras effekt på utsläpp. Men Vattentjänstlagen lämnar stor frihet till kommunen att utforma taxan så att den ger incitament till kunden att använda anläggningen på ett sätt som är gynnsamt ur miljösynpunkt. Det kan t.ex. handla om att via taxan styra mot en låg vattenförbrukning eller mot lokalt omhändertagande av dagvatten. Om det finns betydande skillnader i kostnaderna för vissa fastigheter jämfört med verksamhetsområdet i stort, är kommunen skyldig att anpassa avgiften till detta. Det innebär att kostnader för kommunal anslutning ska finansieras via VA-taxan, även om de är högre än vad som är normalt i den aktuella kommunen. Genom att informera om en hög engångsavgift vid anslutning till den allmänna VA-anläggningen, kan kommunen ge incitament för fastighetsägare att söka gemensamma lösningar. VA-taxan kan i och med detta användas så att kommuninvånarna söker de lösningar som är de mest kostnadseffektiva, oavsett finansieringsform. Det finns därför ingen anledning att anpassa beräkningen av åtgärdskostnader med hänsyn till VA-taxan. 4.3 Summering av åtgärder i en kommunal VA-plan En ambition med detta uppdrag var att visa på potential och kostnader för alla de åtgärder som normalt ingår i en kommunal VA-plan. Detta har inte varit enkelt och därför har valet blivit att visa ett exempel på en sammanräkning på kommunal nivå av potentiella utsläppsminskningar och kostnader för de sammanlagda åtgärderna. Detta är den enda nivå där man med någon säkerhet kan beskriva dagens situation vad gäller utsläpp och samtidigt göra någon form av antaganden om vilken typ av åtgärder är genomförbara. Utifrån detta resonemang utvecklades en beräkningsmall i excel för vilken potentiell utsläppsminskning samt kostnader för olika åtgärder kunde föras in. För att pröva beräkningsmall valdes att göra en beräkning för en utvald exempelkommun. Valet föll på Nynäshamn då det fanns relativt mycket data tillgängligt och upparbetade kontakter fanns med VA-avdelningen i kommunen. En sammanställning av åtgärder för en exempelkommun redovisas i tabellen nedan. Som framgår av sammanställningen finns en mycket stor variation i kostnader och effekter för de åtgärder som studerats.

14 14 (20) Tabell 3. Räkneexempel på hur reduktionspotential och kostnader för olika åtgärder kan summeras i en kommun. I detta fall har data för Nynäshamns kommun använts som utgångspunkt. Exempelkommun - Nynäshamn Potential kg P / år Kostnad Mkr / år Kommentar Åtgärder inom nuvarande VAverksamhetsområde Åtgärder i det spillvattenförande ledningsnätet 5 0,1 Enbart mindre åtgärder för att minska bräddning. Nedläggning av befintliga ARV (>200 pe), överledning Förbättringsåtgärder i befintliga. ARV (>200 pe) 0 0 Ej aktuellt. Två mindre verk redan överförda i Nynäshamn. 15 0,02 Enbart åtgärder på två mindre ARV. Nynäshamns tätorts ARV har redan mycket hög fosforreduktion. Dagvattenåtgärder 169 0,7 1,7 Stort spann beroende på hur dagvattenreningen utformas. Åtgärder utanför VAverksamhetsområde Alla enskilda avlopp antas åtgärdas Utökning av verksamhetsområde 845 9,9 Mk 20% antas anslutas till kommunalt VA Införande av gemensamhetsanläggningar 408 5,1 10% antas åtgärdas med gemensamhetsanläggningar Åtgärder på enskilda avlopp % antas åtgärdas som små avlopp Administrativa åtgärder - 0,1 En kommunal VA-plan tas fram Summa kg P / år 40,3 41,3 Mkr/år De administrativa kostnaderna som beräknats för Nynäshamns kommun är nästan försumbara i relation till övriga åtgärder och särskilt till den totala årskostnaden för de åtgärder som beskrivits. Vad som är tydligt i detta räkneexempel är att åtgärder i det befintliga ledningsnätet liksom i större avloppsreningsverk har en mycket liten potential att minska fosforutsläppen i någon större omfattning. I Nynäshamns fall ligger potentialen helt och fullt i att åtgärda de enskilda avloppen följt av en större satsning på dagvattenåtgärder vilka troligen kommer bli relativt kostsamma. Detta beror på att omfattande åtgärder nyligen genomförts på det största kommunala reningsverket. I annat fall hade resultatet kunnat bli annorlunda. Det är viktigt att poängtera att detta är en exempelberäkning som är baserad på ett antal antaganden och underlag från olika källor och att den behöver diskuteras och revideras i samråd med Nynäshamns kommun. Relationerna mellan olika åtgärders potential för utsläppsminsk-

15 15 (20) ningar liksom kostnaderna kommer variera stort mellan olika kommuner och kan därför inte generaliseras. Däremot kan metoden och tankesättet sannolikt vara tillämpligt i många andra sammanhang. Noggrannhet och realism i åtgärdernas potential och kostnader måste bedömas för varje enskild kommun, och de schablonvärden som redovisas här kan enbart användas som jämförelsevärden att relatera storleksordningen i de egna beräkningarna till. Beräkningen är utförd för att visa på nyttan av att på den kommunala nivån göra denna typ av sammanräkning av utsläppsminskningar och kostnader. Detta kan med fördel göras inom ramen för en kommunal VA-plan. Det finns behov att ytterligare utveckla detta och liknande verktyg för att sammanställa åtgärders potential och kostnader på kommunnivå. Denna typ av övergripande jämförelser av reduktionspotential är ett nödvändigt första steg för att kommunerna som helhet ska kunna göra prioriteringar och strategiska vägval i åtgärdsarbetet inom och utanför kommunens VAverksamhetsområdeområde. 4.4 Effekt av åtgärder inom nuvarande VAverksamhetsområde Åtgärder inom nuvarande VA-verksamhetsområde Åtgärder i det spillvattenförande ledningsnätet En VA-plan kan i viss utsträckning påverka genomförandet av åtgärder i ledningsnätet. Detta genom att ändra prioritet i långsiktig drift och underhåll samt att verka styrande på den kommunala dagvattenhanteringen. I synnerhet åtgärder för att minska mängden tillskottsvatten i spillvattennätet kräver långsiktighet och omfattande planering. Detta sker i många kommuner inom ramen för VA-huvudmannens planering och beslut om reinvesteringstakt, d.v.s. planering som med fördel kan ingå i VA-planen. En förvaltningsövergripande VA-plan med ett bredare perspektiv skulle kunna medföra att det sammantaget var lättare att se nyttan av investeringar och synergier mellan åtgärder för att minska övergödning, hygienproblem, driftstörningar och annat. De andra nyttor som åtgärder i det spillvattenförande ledningsnätet skulle medföra är minskade utsläpp av ohygieniserat avloppsvatten via bräddning och minskade vattenflöden till reningsverken vilka i sin tur skulle leda till minskad bräddning och förbättrad rening. Sammantaget kan sägas att VA-planens betydelse för denna typ av beslut är betydande men att det redan finns sammanhang och pågående planering och prioriteringar i de flesta av landets kommuner. Nedläggning av befintliga ARV (>200 pe) samt överledning till reningsverk med bättre rening Åtgärderna påverkas i första hand av beslut som gäller kapacitet och kostnader för att rena avloppsvatten i mindre respektive större reningsverk i kommunen. Utöver frågan om VAhuvudmannens driftkostnader för mindre reningsverk så styrs åtgärdandet också i hög grad av myndighetskrav. När miljö- och hälsoskyddskraven skärps på mindre reningsverk kan det ofta vara lika dyrt eller billigare att överleda spillvattnet till ett annat reningsverk än att bygga ut det befintliga reningsverket.

16 16 (20) En kommunal VA-plan kan påverka genom att tydliggöra behovet av strategiska ställningstaganden och beslut om denna typ av mycket kostsamma åtgärder. Beslut i ett mer övergripande planeringsskede om att lägga ner avloppsreningsverk och bygga överledning kan fattas i samband med t ex detaljplanering etc. De andra nyttor som nedläggning av befintliga reningsverk och överledning skulle medföra är att avlasta lokala recipienter från utsläpp av övergödande ämnen och ev. smittämnen. Detta ger möjlighet att i högre grad rena spillvattnet i ett större reningsverk och därmed minska totalutsläppen och dessutom ofta släppa ut resthalterna i en mindre känslig recipient. Sammantaget kan sägas att VA-planen kan ha stor betydelse för denna typ av lokalt avgränsade beslut vad gäller VA-försörjningen för mindre tätorter, omvandlingsområden eller byar då besluten ofta är nära sammankopplade med bebyggelseplaneringen utifrån PBL. Förbättringsåtgärder i befintliga ARV (>200 pe) Åtgärderna påverkas i första hand av de myndighetskrav och de villkor som kommun eller länsstyrelse ställer på anläggningarna ifråga. Det är inte vanligt att VA-huvudmannen går före med egna beslut som gäller kapacitet och kostnader för att rena avloppsvatten i mindre respektive större reningsverk i kommunen. De andra nyttor som förbättringsåtgärder i befintliga reningsverk skulle medföra är att avlasta lokala recipienter från utsläpp av övergödande ämnen och eventuella smittämnen. Detta ger möjlighet att i högre grad rena spillvattnet och därmed minska totalutsläppen och dessutom ofta släppa ut resthalterna i en mindre känslig recipient. Sammantaget kan sägas att betydelsen för denna typ av åtgärder är om inte liten så i vart fall inte särskilt betydande. VA-planens betydelse för denna typ av beslut kan emellertid bli stor i de situationer då exploatering och förtätning inom bebyggelseplaneringen medför att dimensioneringen i avloppsreningsverket inte är tillräcklig eller att gränsvärden från miljömyndigheten riskerar att överskridas. Dagvattenåtgärder Åtgärderna påverkas i första hand av beslut som rör nybyggnation och exploatering i samband med detaljplanering eller ev. fördjupade översiktsplaner då åtgärder riktade på befintlig dagvattenhantering sällan prioriteras. En kommunal VA-plan kan påverka genomförandet av åtgärder förutsatt att dagvattenåtgärder tagits med som styrdokument. Många beslut om dagvattenåtgärder fattas inom ramen för den fysiska planeringen t ex Detaljplaner etc. för vilka VA-planen inte är lika betydelsefull. Utan VA-plan kan potentialen till viss del ändå utnyttjas. De andra nyttor som åtgärder på dagvattnet skulle medföra är dels minskad risk för bräddning och överbelastning på ledningsnät och reningsverk samt att en rad andra miljöskadliga ämnen som transporteras med dagvattnet också kan avskiljas i reningsanläggningarna. Sammantaget kan sägas att VA-planens betydelse för denna typ av beslut inte är särskilt stor. Dagvattenåtgärder kan styras av dokument som kan ingå i en VA-plan t ex Dagvattenpolicy och Dagvattenplan. Dessa syftar emellertid snarare till att lösa hantering, avledning och rening av

17 17 (20) dagvatten utan prioritering för fosfor och kvävereduktion. Dagvattenåtgärder styrs ju ofta via PBL etc. vid nybyggnation och detaljplanering av tätorterna Åtgärder utanför VA-verksamhetsområdet Utökning av verksamhetsområdet Åtgärderna påverkas i mycket hög grad av en kommunal VA-plan. Detta då det sällan finns andra typer av styrdokument eller planeringssituationer där man diskuterar konkreta åtgärder för enskilda avlopp. En VA-utbyggnadsplan kan dels innehålla prioriteringar om vilka områden som skall ges respektive inte ges kommunalt VA och i vilken ordning VA-utbyggnaden planeras. Åtgärderna påverkas i första hand av beslut om att släppa fram ny bebyggelse eller utveckla befintlig bebyggelse i riktning mot ökat permanentboende. De andra nyttor utökning av verksamhetsområdet medför är t ex att man tryggar dricksvattenförsörjningen och avlastar de lokala recipienterna och grundvattnet från utsläpp av såväl smittämnen som övergödande ämnen. Sammantaget kan sägas att VA-planens betydelse för denna typ av beslut är mycket stor eller till och med helt nödvändig. Utan en föregående förvaltningsövergripande planering är det mycket svårt att överhuvudtaget bygga ut kommunalt VA i andra områden än de där fastighetsägare själva driver på mot en VA-utbyggnad. Införande av gemensamhetsanläggningar Åtgärderna påverkas i mycket hög grad av en kommunal VA-plan. Detta då den möjliggör samordning mellan detaljplanering och bebyggelseutveckling med den relativt långsamma processen att organisera gemensamhetsanläggningar. Utöver detaljplaner finns i princip inga styrdokument som möjliggör gemensamhetsanläggningar. En VA-plan där områden aktuella för VA-utbyggnad pekas ut kan tydliggöra för fastighetsägare i andra områden som inte kommer att ges kommunalt VA nödvändigheten och nyttan av att gå samman och lösa VA-frågan gemensamt. De andra nyttor som tillskapande av gemensamhetsanläggningar medför är t ex att man ofta på ett bättre sätt kan lösa dricksvattenförsörjningen och att man får en förbättrad drift av avloppsanläggningen (jämfört med små avlopp) vilket möjliggör minskade utsläpp av såväl smittämnen som övergödande ämnen. Sammantaget kan sägas att VA-planens betydelse för denna typ av beslut är mycket stor eller till och med helt nödvändig. Utan en föregående förvaltningsövergripande planering och en genomtänkt strategi är det mycket svårt att överhuvudtaget etablera gemensamhetsanläggningar. Åtgärder på enskilda avlopp Åtgärderna påverkas i mycket hög grad av en kommunal VA-plan. Att åtgärda enskilda avlopp tillsynsvägen tar mycket lång tid. Om inte en förvaltningsövergripande planering finns och en strategi för hur man kan skapa drivkrafter för fastighetsägare att själva ta ansvar och åtgärdar sina enskilda avlopp kommer man inte att lyckas med denna uppgift.

18 18 (20) En VA-plan kan möjliggöra kommunala beslut och satsningar på enskilda avlopp vilka inte skulle prioriteras om de enbart fanns med i Miljönämndernas tillsynsplanering. De nyttor som åtgärdandet av enskilda avlopp medför är också att många utsläpp av smittämnen till lokala recipienter (grund- och ytvatten) åtgärdas. Sammantaget kan sägas att VA-planens betydelse för denna typ av beslut är mycket stor eller till och med helt nödvändig. Utan en föregående förvaltningsövergripande planering och en genomtänkt strategi är det mycket svårt att få ett effektivt åtgärdande av det stora antal undermåliga enskilda avlopp som finns i kommunerna Administrativa åtgärder Åtgärderna påverkar i första hand vilken typ av styrdokument eller VA-planer som tas fram och i vilken grad kommunens taxor kan eller ska användas för att styra mot en fungerande VAplanering. Sammantaget kan sägas att VA-planen har en naturlig koppling till olika typer av åtgärder och beslut av administrativ och organisatorisk karaktär. 5 Slutsatser 5.1 Reduktionspotential och kostnadseffektivitet åtgärder i ledningsnätet Beräkningarna pekar på att potentialen för att minska utsläppen av fosfor och kväve till Östersjön genom åtgärder i det allmänna avloppsledningsnätet är så liten som 2 respektive 13 ton/år. Den sammanlagda kostnaden för att uppnå detta är uppskattad till 100 milj. kr/år, vilket motsvarar kr/kg om det fördelas enbart på fosforreduktion. Osäkerheten i dessa bedömningar är dock mycket stor. Den framräknade kostnaden kr / kg P är mycket hög i förhållande till andra åtgärder. Detta hindrar inte att det i många kommuner kan finnas enstaka åtgärder till betydligt lägre kostnad som ännu inte genomförts. Många av de åtgärder som har betydelse för fosforutsläppen till Östersjön har också många andra positiva effekter, som medför att de bör genomföras oavsett kostnad per kg fosfor. 5.2 Administrativa kostnader för VA-planen Kostnaderna för att utforma en VA-plan är i detta sammanhang mycket små. VA-planen bedöms kunna bli ett effektivt verktyg för att möjliggöra åtgärder som är gynnsamma såväl för den ekologiska statusen i närrecipienterna som för tillståndet i Östersjön. Mycket talar för att de åtgärder som studerats i detta och andra projekt kan genomföras till lägre kostnad, på kortare tid och med större effekt om det sker inom ramen för en effektiv kommunal och regional VAplanering.

19 19 (20) 5.3 VA-planens påverkan på genomförandet av åtgärder på VA-området VA-planens betydelse för olika typer av åtgärder och verksamheter inom kommunen varierar stort. Detta diskuteras för respektive typ av åtgärd i tabellen nedan. Tabell 3. Den kommunala VA-planens betydelse för utnyttjande av beräknad potential till utsläppsminskning. För respektive åtgärd har betydelsen bedömts på en skala mellan + och +++ där + betyder Ingen eller mycket liten påverkan, ++ betyder Viss påverkan, och +++ Stor påverkan. Typ av åtgärd Åtgärder inom nuvarande VAverksamhetsområde VA-planens betydelse Kommentar Åtgärder i det spillvattenförande ledningsnätet Nedläggning av befintliga ARV (>200 pe), överledning Förbättringsåtgärder i befintliga ARV (>200 pe) + VA-planen har viss betydelse för att minska mängden tillskottsvatten + + VA-planen kan tydliggöra ställningstaganden vilka medför behov av nedläggning och överledning till större reningsverk. + Det som styr åtgärder I befintliga reningsverk är till allra högsta graden myndigheternas krav och inte den kommunala VA-planeringen. Dagvattenåtgärder + Dessa åtgärder kan styras av en dagvatten-plan/policy men detta handlar I huvudsak om ny- och ombyggnation och inte dagvattenrening för befintlig bebyggelse. Åtgärder utanför VAverksamhetsområde Utökning av verksamhetsområde VA-planen har mycket stor betydelse för genomförandet av dessa åtgärder. Utan en övergripande planering är utökning av verksamhetsområdet svårt att genomföra Införande av gem. anläggningar Utan en kommunal VA-plan kommer denna typ av åtgärder endast i undantagsfall till stånd. Åtgärder på enskilda avlopp För kommuner med många enskilda avlopp krävs samordning mellan kommunens miljö-, plan och VAförvaltningar. En kommunal VA-plan kan som tidigare nämnts ha en stor betydelse för att initiera och lägga grunden till beslut om VA-relaterade åtgärder inom och utanför kommunens verksamhetsområde för VA.

20 20 (20) En kommunövergripande VA-plan kan bland annat möjliggöra prioriteringar mellan åtgärder och områden som annars behandlas var för sig i planeringen. Detta kan medföra att mer kostnadseffektiva åtgärder genomförs. Genom att en VA-plan kan förtydliga planeringsläget och konsekvenser av olika vägval kan också beslut om åtgärder komma att fattas tidigare än vad som annars skulle ha skett, vilket minskar utsläppen från t ex enskilda avlopp, ledningsnät eller avloppsreningsverk. Vidare kan en VA-plan medföra att kommunen som helhet samordnar sitt arbete och sin planering och därmed effektiviserar sina insatser så att åtgärder genomförs snabbare sätt än vad som skulle ha skett utan en VA-plan. 5.4 Osäkerhetsanalys När det gäller bedömd potential för reduktion av fosfor- och kväveutsläppen till Östersjön genom åtgärder på det allmänna avloppsledningsnätet är osäkerheten mycket stor. På samma sätt är osäkerheten stor i bedömda kostnader för dessa åtgärder. Det är utifrån tillgänglig statistik endast möjligt att göra en grov bedömning av den totala bräddningsmängden under ett normalt år. På samma sätt är utspädningsgrad vid bräddning och åtgärdskostnaderna förhållandevis svårbedömda och har i verkligheten mycket stor variation. I det perspektivet har fel i antagen livslängd för åtgärderna inte någon avgörande betydelse för resultatet. Det är en rimlig slutsats att reduktionspotentialen för fosfor med hänsyn taget till retention ligger i intervallet 1 4 ton per år. De bedömningar som gjorts av administrativa kostnader för framtagande av kommunala VAplaner innehåller också osäkerheter. Då ganska många kommuner med olika förutsättningar landar på årliga kostnader i ungefär samma storleksordning kan de bedömda kostnaderna kännas relativt säkra. Vad gäller sammanräkningen av utsläppspotential och kostnader som gjorts i form av ett räkneexempel för en kommun, är osäkerheterna betydligt större. Detta då det dels bygger på antaganden om hur kommunen kommer att lösa VA-försörjningen vilket inte är kopplat till den verkliga fysiska planeringen och dels så är de resultat som räknats fram baserade på nationella schablonvärden från parallella delprojekt. Det finns en risk att de osäkerheter som följer med schablonvärden multiplicerats vidare och att resultatet blir än mer osäkert. Syfte med räkneexemplet var emellertid att göra en ansats för att visa hur man på kommunal nivå kan göra sammanställning av utsläppspotential och kostnader. Gör man detta på kommunal nivå så kan denna typ av osäkerheter kraftigt minskas jämfört med de beräkningar som presenteras i denna rapport.