Övergripande (epidemi) pandemiplan. Kristianstads kommun augusti 2009

Transkript

1 Övergripande (epidemi) pandemiplan Kristianstads kommun augusti 2009

2 Innehåll Inledning... 3 Kommunens huvudsakliga uppgifter... 3 Ansvarsfördelning vid en pandemisk influensa... 3 Pandemisk influensa... 5 Utgångspunkter för verksamhetsplanering... 6 Inriktning för planering... 7 Ledningsorganisation i Kristianstads kommun... 8 Krisledningsnämnd... 8 Krisledningsgrupp Pandemi... 8 Tjänsteman i beredskap (VBI/TIB)... 9 Pandemigrupp i Skåne Nordost... 9 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Samverkan Skåne Kommunala verksamheter som måste fungera vid en pandemi Bedömd hanteringsförmåga i förvaltningar/bolag, prio. 1 och Vaccination och Antiviraler/Profylax Åtgärder under pandemins olika nivåer Förvarningsfasen Nivå/vecka 1 Mild form, 5 % insjuknande Nivå/vecka 2 Måttlig form, 10 % insjuknande Nivå/vecka 3 Svår form, 25 % insjuknande Nivå/vecka 4 Mycket svår form, 40 % insjuknande Nivå/vecka 5, Extremt svår form, 50 % insjuknande Informationshantering Bilaga 1 - Kristianstads kommun vid en pandemi Bilaga 2 - Personalförsörjning Bilaga 3 - Icke-medicinska åtgärder Bilaga 4 - Myndigheter/aktörer på nationell och internationell nivå Bilaga 5 Lagstiftning Bilaga 6 - Sjukvård i landsting och kommuner Bilaga 6:1 - Det primärkommunala hälso- och sjukvårdsansvaret (hemsjukvård) Bilaga 7 - Tips och råd... 35

3 Bilaga 8 - Förbrukningsmateriel Bilaga 9 - Om 1177 Sjukvårdsrådgivningen... 38

4 Inledning Kommunens handlingsplan vid en pandemi beskriver kommunövergripande åtgärder. Åtgärderna i planen träder i kraft när det finns misstanke om alternativt föreligger ett utbrott av en ny influensatyp som snabbt får spridning mellan människor och som ger upphov till en pandemi. Planen träder i kraft redan under förvarningsfasen, d.v.s. då en pandemi är bekräftad men ännu inte nått Sverige. Ansvarig för att informera förvaltningar/bolag om att driftsätta planen är ytterst kommunstyrelsen. Kommunens huvudsakliga uppgifter Kommunerna har en viktig roll i krisberedskapsarbetet. De ansvarar för de personer som befinner sig inom kommunens geografiska område och ska verka för att sådan verksamhet som alltid måste upprätthållas kan bedrivas även vid en pandemi. Kommunerna ska med stöd av länsstyrelse, landsting/region och de nationella myndigheterna identifiera samhällsviktig verksamhet (både offentlig och privat) som måste upprätthållas vid en pandemi eller annan krissituation. Vid en pandemi ska kommunerna så långt som möjligt genomföra sina egna verksamheter, t.ex. inom vård, skola och omsorg, i normal omfattning och ge invånarna och media en tillräcklig och korrekt information om läget. Ansvarsfördelning vid en pandemisk influensa Socialstyrelsen Samordna och följa upp åtgärder mot pandemin i landsting och kommuner. Följa pandemins globala utveckling och deklarera när ny pandemifas inträder. Följa det europeiska och internationella arbetet. Hålla regeringen informerad om händelseutveckling och fortsatt planering. Följa tillgången på vaccin och antivirala läkemedel. Bedöma behovet och användningen av: o Vaccin o Antivirala läkemedel o Antibiotika o Sjukvårdsresurser Utarbeta: o Prioriteringsplaner för vaccinationer. o Information och faktablad. o Föreskrifter och rekommendationer till landsting och kommuner.

5 Smittskyddsinstitutet Följa kunskapsutvecklingen och bistå Socialstyrelsen med underlag. Bedriva och utveckla diagnostiska metoder. Övervaka influensavaccinationstäckning bland riskgrupper. Svara för en fördjupad epidemiologisk övervakning av influensa. Genomföra utökad laboratoriediagnostik. Informera allmänhet och hälso- och sjukvård. Övervaka vaccinationstäckningen bland grupper som skall prioriteras. Följa hur många som insjuknar och dör. Landsting och kommuner Landsting (och i tillämpliga fall kommunerna) är ytterst ansvariga för hälso- och sjukvården och smittskyddsarbetet inom sitt område. Sjukvårdshuvudmännen ansvarar för att i enlighet med meddelade föreskrifter och andra rekommendationer utarbeta regionala planer för att hantera de effekter en influensapandemi kommer att ha på verksamheten. Smittskyddsläkaren ansvarar inom landstinget för att planera, organisera och leda smittskyddsarbetet. I detta ingår att utarbeta en lokal tillämpning av influensapandemiplanen och att leda smittskyddsarbetet under en pandemi. Landsting och kommuner bör samarbeta så att de gemensamma resurserna används bäst. Landsting och kommuner skall: - Omfördela sjukvårdsresurser och resurser för kommunal hemtjänst och göra en prioriteringslista för vad resurserna skall användas till. - Inventera möjliga nya vårdplatser. - Klara personalbemanningen. En viktig uppgift är att omfördela resurser för att upprätthålla samhällsviktiga funktioner.

6 Pandemisk influensa Bakgrund Influensa är en virussjukdom som återkommer varje år. Påverkan på folkhälsan är omfattande med en stor sjuklighet och en inte oväsentlig död. Om nya varianter av virus leder till en världsomfattande epidemi, så kallad pandemi, kan effekterna på samhället bli dramatiska. Det är därför viktigt att det finns en god beredskap för att kunna begränsa spridningen av sjukdomen i befolkningen och lindra sjukdomsförloppet hos den enskilda individen. Socialstyrelsen (SoS) har tagit fram underlag för beredskapsplanering för en pandemisk influensa för såväl nationell som lokal nivå: Planen gäller för en influensaepidemi där faserna deklareras av Världshälsoorganisationen (WHO) En pandemi innebär en omfattande spridning av ett helt nytt influensavirus över världen. En ny influensavirustyp som sprids mellan människor uppkommer någonstans i världen, utanför Sverige. Influensan når Sverige som ett led i en pågående pandemi och får mycket snabbt en mycket stor utbredning även här i landet. Tiden från att denna virustyp först identifierats till dess Sverige drabbas blir troligen kortare än vid tidigare influensaepidemier (ca 3-4 månader) Under de tidiga faserna av en influensapandemi kan en vaccinbrist förutses. I dagens läge beräknas det ta minst 2-6 månader innan ett anpassat influensavaccin kan finnas tillgängligt för allmänt bruk. Tillgången kommer under alla omständigheter sannolikt att vara starkt begränsad, framförallt i början av pandemin.

7 Utgångspunkter för verksamhetsplanering Planeringsförutsättningar/ antaganden Under en period av 6-8 veckor ska en frånvaro om minst 15 % av de anställda kunna hanteras. Pandemin når en kulmen under vecka två och tre. Då bör en frånvaro på upp till 50 % av de anställda kunna hanteras. Andelen sjuka kan därefter fortsatt vara högre än normalt under en period av tre till fyra månader. Sjukdomen kommer sannolikt inte att drabba samhället likformigt. Under en tid och på vissa platser kan en betydligt större andel än 50 % av arbetsstyrkan vara frånvarande, vilket kan bli mer kännbart på mindre arbetsplatser. De som blir sjuka kommer att vara borta från arbetet minst fem arbetsdagar. Inkubationstiden, det vill säga den tid det tar från det att man smittats till dess att man insjuknar är för den nya influensan 1-7 dagar, i snitt 3 dagar. Pandemin kan komma i flera vågor, där den andra vågen kan tänkas komma tre till nio månader efter den första vågen. Pandemier är inte som den årliga influensan begränsad till vintermånaderna, utan kan förekomma när som helst på året.

8 Inriktning för planering Kommunala verksamheter Identifiera de viktigaste verksamheterna. Avgränsa de kritiska funktionera. Minimera vilken bemanning och resurser som är nödvändiga. Prioritera om inte all verksamhet eller alla funktioner kan upprätthållas, vad är viktigast? Om en verksamhet måste prioritera mellan olika åtgärder. Normalt verksamhetschefen. Är det en kommunal måste-verksamhet där ambitionsnivån måste sänkas är det respektive nämnd som beslutar. Är Krisledningsnämnd aktiverad så ligger beslutet hos denna. Det behövs en kontinuitetsplanering för att säkerställa personal och övriga resurser. En viktig del av arbetet är också att kontakta underleverantörer och planera för säkra leveranser och tjänster. Ledningsorganisation Identifiering av samhällsviktiga verksamheter och vad som kan avgränsas Personalplanering/försörjning, definiera nyckelpersoner, omfördelning av personal och övrig personal som kan tillföras, prioritering av nyckelfunktioner (personal) som skall vaccineras/få profylax Information och utbildning Epidemirapportering/ uppföljning av insjuknad personal och patienter Resursinventering och lagerhållning, lokaler med utrustning för vård, matlagning och distribution, fordon och transporter, hygienartiklar och skyddsutrustning

9 Ledningsorganisation i Kristianstads kommun Krisledningsnämnd Krisledningsnämndens verksamhetsområde regleras i Reglemente för krisledningsnämnden, Krisledningsorganisationen regleras i Krisledningsplan för Kristianstads Kommun. Ledningsorganisationen som träder i kraft vid en extraordinär händelse utgörs av krisledningsnämnd med beredningsgrupp. Krisledningsnämndens ordförande eller, om denne har förhinder, vice ordförande tar beslut om och när krisledningsnämnden skall aktiveras. Krisledningsnämnden tar endast över kommunala nämnders verksamheter vid en extra ordinär händelse. De kommunala bolagen omfattas inte utan hanteras inom ramen för det kommunala områdesansvaret. Krisledningsgrupp Pandemi Ansvaret under en pandemi följer det normala verksamhetsansvaret på alla nivåer i kommunen. För att underlätta krisledningsnämndens beslut vid en pandemi finns en Krisledningsgrupp Pandemi Gruppen fungerar som en samordnande aktör vid händelse av pandemi och har till uppgift att: ta fram beslutsunderlag till den politiska ledningen, bidra med kunskap från det förberedande arbetet med att ta fram beredskapsplan inför en pandemi, kontakter med förvaltningar/bolag, utarbeta underlag för att fördela och samordna personal till behövande förvaltningar/bolag/verksamheter utifrån de behov som uppstår, Gruppen består av representanter från omsorg, sociala, tekniska, räddning, miljö/hälsa, kommunledningskontoret (personalavdelningen) och informationsavdelningen. Arbetsgruppen samordnas av säkerhetschefen och MAS. Arbetsgruppen skall vara anträffbar dygnet runt från och med nivå/vecka 1 till att pandemiutbrottet är avslutat. Varje ordinarie person har två ersättare vilket medför att varje person kan ha beredskap i hemmet vart tredje dygn. Sekreterare utses vid varje möte. Protokoll arkiveras på lämplig utsedd plats. Protokoll distribueras för kännedom till samtliga förvaltningschefer/ VD.

10 Tjänsteman i beredskap (VBI/TIB) För att säkerställa kommunens krisberedskap under dygnets alla timmar vid en pandemi finns en tjänsteman i beredskap. Räddningstjänstens jourhavande brandingenjör (VBI) är tillika tjänsteman i beredskap (TIB). I VBI/TIB uppgifter ingår att: ha beredskap och vara kommunens kontaktperson under icke ordinarie arbetstid vara knuten till kommunens larmcentral och lätt att kontakta för andra aktörer ansvara för att information som kommer in till kommunen sprids vidare till berörda verksamheter värdera information och vid behov kunna aktivera berörda verksamheter bedriva omvärldsbevakning genom att följa relevant rapportering och lägesbild dokumentera information och vidtagna åtgärder i webbaserat informationssystem) kunna initiera ett stabsarbete Pandemigrupp i Skåne Nordost Förutsättningar Den regionala epidemiberedskapsplanen ligger till grund för planeringen i Skåne nordost. Smittskyddsläkaren leder arbetet i Skåne via RMKL. En operativ ledningsgrupp har konstituerats för Skåne nordost med verksamhetschefen för infektionskliniken som sammankallande. Gruppen har mandat att vid en pandemi samordna och ta beslut om omhändertagande av patienter som är berörda av en pandemi i Skåne nordost. Gruppen ska bestå av chefläkare för primärvården och de båda sjukhusen samt representanter för kommunerna i Skåne nordost. Vid en pandemi kommer en gemensam pandemigrupp i Skåne nordost att etableras. Gruppen syftar till att arbeta och informera över kommun- och sjukvårdsgränser. Gruppen har representanter från: 1 st. från varje kommun i Skåne nordost, MAS 1 st. från var primärvårdsdistrikt, 1 st. från CSK (chefsläkare), 1 st. från Hässleholms sjukhus (chefsläkare), 1 representant från säkerhetssamordnarna i Skåne nordost.

11 Representanterna i gruppen ansvarar för att sprida aktuell information vidare till respektive kommuner/verksamheter. Medicinskt ansvarig sjuksköterska I kommunen har den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS) en viktig roll. MAS:en svarar för att det finns rutiner för kontakt med läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal. Samverkan Skåne För att skapa en gemensam lägesbild och god samordning krävs samverkan med andra myndigheter, företag och aktörer. Initialt under en pandemi är samverkansbehov i form av omvärldsbevakning och informationsflöde av stor vikt. I efterföljande skeden krävs regional ledning och resursfördelning. Samverkan och kanaler RMKL Regional Medicinsk Katastrofledning i Skåne och Länsstyrelsen Samverkansgrupp pandemi Skåne nordost representanter för slutenvård, primärvård, smittskydd och kommunernas MAS ar (medicinskt ansvariga sjuksköterskor) Säkerhetssamordnare för kommunen Primärvård kommunal hälso- och sjukvård Slutenvård/smittskydd kommunal hälso- och sjukvård

12 Kommunala verksamheter som måste fungera vid en pandemi Följande verksamheter måste fungera och upprätthållas vid en pandemi Prioritet 1 C4 Kommunteknik VA Dricksvattenförsörjning är livsnödvändig verksamhet samt en stödfunktion till många andra viktiga verksamheter. Spillvattenförsörjning och rening är nödvändig för miljön. Säkerställ jour- och beredskap. Räddningstjänsten Verksamheten är nödvändig väsentlig för såväl individens liv och hälsa som för skyddet av egendom och miljö. Kommunens larmcentral Verksamheten har en kommunövergripande funktion dygnet runt som mottagande och förmedlande av kommunala larm. Under flera månader kommer belastningen på larmcentralen att öka i mycket stor omfattning, hantering av trygghetslarm, av jourer och beredskap. SOS Alarm och samverkande larmcentraler kommer att få ökad belastning, vilket ställer ökade krav på LC. Kommunens VBI/TIB är knuten till larmcentralen under icke ordinarie arbetstider. Socialförvaltningen Verksamheten inrymmer bistånd, individ- och familjeomsorg. Störning eller bortfall av verksamheten kan utgöra hot mot individens liv och hälsa. Förvaltningens socialjour fredag - söndag rullar i regel på tre personer, möjlighet för vidaredelegering till enhetschefer m fl. finns för att bemanna jouren. Omsorgsförvaltningen Störning eller bortfall av verksamheten kan utgöra hot mot individens liv och hälsa. Inom all omsorgsverksamhet är det viktigt att planera för stödfunktioner så som t.ex. kosthållning, tvätt, hygien och transporter. Miljökontoret Störning eller bortfall av verksamheten kan utgöra hot mot individens liv och hälsa. Vid en pandemi är det särskilt viktigt att livsmedelskontrollen upprätthålls.

13 Kommunledningskontoret Utan fungerande ledning och administration kommer inte kommunens verksamhet att kunna upprätthållas. Prioritet 2 Kristianstads Renhållning AB, KRAB Utebliven renhållning och sophantering kan leda till ökad smittspridning och kan också orsaka skador på den yttre miljön. Verksamheten är särskilt viktig under den varma årstiden. Barn- och utbildningsförvaltningen (skola och barnomsorg och skolskjutsar) Verksamheten bör upprätthållas så långt som möjligt för att möjliggöra för föräldrar till friska barn att gå till sina arbeten. C4 Energi/ elnät och värme Verksamheten är viktig för samhällets funktionalitet. Bortfall eller störningar av verksamheten kan vintertid utgöra ett hot mot individens liv och hälsa. C4 Kommunteknik (gatu- och väghållning) Verksamheten är särskilt viktig vintertid då snöröjning måste fungera för att möjliggöra viktiga transporter.

14 Bedömd hanteringsförmåga i förvaltningar/bolag, prio. 1 och 2 Under en period av 6-8 veckor är minst 15 procent av de anställda frånvarande på grund av influenspandemi. Pandemin når sin kulmen under veckorna 2 och 3, då 50 procent av de anställda är frånvarande. - God förmåga: verksamheten fortsätter i stort sett som normalt. - Vissa brister: verksamheten fortsätter med mindre störningar. - Bristfällig: verksamheten fortsätter bedrivas med stora störningar. - Mycket bristfällig: verksamheten kan bedrivas med mycket stora störningar eller avstannar helt. Va-drift: Har god förmåga vid 15 % och 50 % personalbrist. Verksamheten koncentreras kring enbart drift och akuta reparationer. Jour- och beredskapspersonal måste säkerställas. Renhållning: Har god förmåga vid 15 % personalbrist. Bristfällig förmåga vid 50 % personalbrist, hård prioritering av vilket avfall som måste hanteras och nya hämtningsrutiner. El och Värme: Har god förmåga vid 15 % personalbrist. Vissa brister i förmåga vid 50 % personalbrist. Jour- och beredskapspersonal måste säkerställas. Omsorg: Vissa brister vid 15 % personalbrist. Mycket bristfällig vid 50 % personalbrist. Brist på personal och betydligt fler att vårda. Kommunen kommer att få ta ansvar för personer som normalt inte har beviljad hemtjänst/hemsjukvård och som behöver vår hjälp under en kortare period. Den egna personalen kommer att få svårt att räcka till, pga. egen eller anhörigs sjukdom. Räddningstjänst: Vissa brister vid 50 % personalbrist. Går ned på tvåskift och schemaförändringar. Kontaktar semestervikarier och tidigare SMO-elever m fl. för personalförstärkning. Långvariga, samtidiga räddningsinsatser kan försvåra situationen ytterligare. Larmcentral: Vissa brister vid 15 % personalbrist. Verksamheten kommer att drabbas av mycket stora störningar vid 50 % personalbrist i kombination med en förmodad kraftig ökning i ärendehantering, (mycket bristfällig). Kontaktar semestervikarier och tidigare larmoperatörer m fl. för personalförstärkning och schemaförändringar. Barn- och utbildning: Har god förmåga vid 15 % personalbrist. Påverkar i ganska liten omfattning. Det går att hitta extrapersonal och vi har tillräckligt med ordinarie för att det skall bli en bra kvalitet. Har bristfällig förmåga vid 50 % personalbrist. De små enheterna får svårast. Vi klarar att ta emot barnen men kan förmodligen inte bedriva undervisning enligt schema. Vissa funktioner som skolskjuts, kost och städ får också bekymmer.

15 Kommunledningskontoret: Bemanning för ledning och administration, information och televäxel prioriteras. Socialförvaltning: Bemanning för bistånd, individ- och familjeomsorg, beredskap för socialjour prioriteras. Miljö- och Hälsoskyddskontor: Bemanning för livsmedelskontroll prioriteras.

16 Vaccination och Antiviraler/Profylax Prioritering för vaccination Ansvaret för att distribuera läkemedel och vaccin ligger på Smittskydd Skåne. I en situation som pandemi organiserar Region Skåne en vaccinationsgrupp som ger information om tillgång till vaccin och antivirala läkemedel, samt upprättar en vaccinationsplan. (Socialstyrelsen ) Vårdpersonal och personer i riskgrupperna kommer att ha förtur. I övrigt finns ingen prioritetsordning. Personal i annan samhällsviktig verksamhet ska inte få förtur vid vaccinationen. Till riskgrupperna räknas de personer som riskerar att bli svårast sjuka eller dö om de drabbas av influensan, exempelvis personer med: kronisk lungsjukdom kronisk hjärt-kärlsjukdom svårinställd diabetes nedsatt immunförsvar (ärftliga immundefekter, pågående behandling, leukemi mm.) neuromuskulära sjukdomar hiv gravida barn med vissa kroniska sjukdomar och utvecklingsstörningar barn under två år Planering för leverans av vaccinet utgår från att alla doser kommer att ha levererats till årsskiftet Prio 1 vaccin (ca:2 410 personer utan inbördes ordning) I Kristianstads kommun prioriteras följande funktioner vid vaccination: - Adm. ledning omsorg: arbetsledning, områdeschefer/teamchefer, ca 40 pers. - Sjukvårdspersonal i omsorgsverksamhet särskilt boende, ssk ca 60 (20/dygn) ca usk/vårdbiträde - Sjukvårdspersonal i omsorgsverksamhet hemtjänst, ssk ca 70 (21/dygn) och 506 vårdbiträde - Boende- och personliga assistenter i LSS- bostäder och Riksgymnasiet, 380 respektive Arbetsterapeuter och sjukgymnaster, - Vårdpersonal inom privata kooperativ och externa utförare av hemtjänst.ca 150 pers. - Personal inom skolhälsovården, 28 sjuksköterskor - Personal inom Arbetsmiljöenheten, 4 pers., (1 läkare och 3 sköterskor)

17 Prioritering för antiviraler/kapslar (underlag till lsty senast 20 augusti) Antiviraler till exempel Tamiflu och Relenza ska användas restriktivt för att minska risken för resistensutveckling hos influensaviruset. I första hand ska antiviraler användas för att behandla personer som har insjuknat och är allvarligt sjuka, samt för att skydda personer ur riskgrupperna om de bedöms ha utsatts för smitta. Samhällsviktig verksamhet utanför vården ska i första hand säkras genom att den som ansvarar för verksamheten planerar för hur den ska fungera när många är borta från jobbet. När vi pratar om samhällsviktig verksamhet menar vi verksamhet som måste fungera tillräckligt bra under en pandemi för att samhället ska fungera. Det kan exempelvis handla om kommunal omsorg, avfallshantering och vattenförsörjning. Ett arbete pågår för närvarande för att närmare identifiera vilka verksamheter som är särskilt viktiga. Prio 1 för antiviraler/profylax (utan inbördes ordning) - Servicefunktioner för omsorgsverksamhet, mat 70 pers. på 10 kök, transport?, städ och tvätt? - Personal i operativ räddningstjänst, 120 insatspersonal (beakta särskilt 7st VBI/TIB) - Personal i kommunens larmcentral, 14 larmoperatörer - C4 Teknik jour- och beredskapspersonal (Gatu/Va 8 arbetsledare + 30 man, Fastighet 16 pers.) - C4 Teknikservice, 4 pers - Socialförvaltningens socialjour, 6 pers. (utökas med 3 enhetschefer) - Anhörig/närståendevårdare, ca 200 frivilliga personer plus ca 20 anställda inom omsorgen Prio 2 för antiviraler/profylax (utan inbördes ordning) - Socialförvaltningens personal för bistånd, individ- och familjeomsorg, x pers. - Miljö- och hälsoskyddskontorets personal för tillsyn livsmedel, ca 6 pers. - Bussförare skolskjuts, ca 30 pers. - Personer på nyckelpositioner inom övriga samhällsviktiga verksamheter: ca 80 pers. - Skydd och Säkerhet, KLK (ledning, Info, växel, Personalavdelning, IT), KRAB, Krisledningsgrupp Pandemi

18 Åtgärder under pandemins olika nivåer Kommunens plan för pandemi följer inte kontinuitetsplanen som WHO har definierat före, under och efter ett pandemiutbrott. När WHO ligger på larmnivå 6 för pandemi, så har vi med stor sannolikhet inte gått in i fas 1 för svenska förhållanden. Nedan beskrivs de åtgärder som krisledningsgrupp Pandemi och kommunens krisledningsorganisation ska vidta under pandemins olika nivåer. Förvarningsfasen Pandemi är bekräftat någonstans i världen. Sverige har drabbats av sina första fall. MAS och säkerhetschefen får information om pandemin av smittskyddsläkaren. Samverkar med Länsstyrelsen, kommunerna och pandemigruppen i Skåne nordost. Aktiverar omvärldsbevakning. Informera politisk ledning, förvaltningar och bolag. Planer uppdateras Förråd och lager inventeras. Hygienartiklar etc. anskaffas efter behov. Informera politisk ledning, arbetsgrupp och vid behov förvaltningar/bolag om pandemi och kommunens beredskapsplanering. Uppdatera lista över funktioner/befattningar som skall prioriteras för vaccination utifrån givna riktlinjer från Socialstyrelsen och Smittskydd Skåne. Starta vaccinering, om vaccin finns. Förbered informationsmaterial/ tips och råd till anställda och allmänheten. Säkerställ informationskanaler och kontaktvägar (hemsida, telefonrådgivning etc.)

19 Nivå/vecka 1 Mild form, 5 % insjuknande Aktiviteter För bestämmande av pandemiläge och gradering av insatsbehov tas regelbunden kontakt med smittskydd och i kommunen förs statistik avseende nya insjuknade bland patienter och personal. Aktivera krisledningsgrupp Pandemi. Förhandla med fackliga organisationer om möjlighet för arbetsgivaren att utkräva nödfallsövertid av arbetstagare i den utsträckning som förhållanden kräver. Informera om eventuella behov av omfördelning av personal mellan förvaltningar/bolag utifrån de behov som uppstår. Höj hygiennivån Ge ut rekommendationer och rutiner för hygien, särskilt i gemensamma hygienutrymmen som pentryn och toaletter och publika utrymmen. Regelbunden rengöring behövs på ytor, bord och dörrhandtag i gemensamma lokaler, och ledstänger i trapphus etc. För handhygien tillhandahålls om möjligt alkoholbaserat handdesinfektionsmedel t ex 85 % alcogel, alternativt flytande tvål och engångshanddukar. Respektive arbetsledare ansvarar för att all personal får information om regler för hygien. Lägg upp riktlinjer för informationsspridning kring pandemi till allmänhet, kommunanställda och näringsliv (i samverkan med Landsting, Smittskyddsläkare och Länsstyrelsen). Löpande aktiviteter under hela skeendet Följ information från Länsstyrelsen, KAMBER, Smittskyddsläkaren och utför annan omvärldsbevakning. Informera politisk ledning, förvaltningar och bolag. Regelbundna kontakter med förvaltningar/bolag avseende strategier, riktlinjer och kontakter med externa aktörer för att klara ut samordning/samverkan under kommande månader. Se över och säkerställ bemanning av verksamheternas beredskap och jourer. Fordon, transporter och leveranser av materiel, livsmedel, etc. Uppdatera planen för kostförsörjning och samverkansplanen med CSK. Bevaka behov av Krisstöd, POSOM-ledningsgrupp

20 Påbörja uppföljning av sjukskrivningar i kommunala verksamheter och vårdtagare. Jämför med nyckeltal motsvarande period 2 år tillbaka. Påbörja komplettering/anskaffning av hygienartiklar och annan tänkbar skyddsutrustning. Översyn av tillgången på vårdplatser och vilka resurser i form av korttidsplatser som finns tillgängliga eller är möjliga att skapa. Inventera tillgång till trygghetslarm. Säkerställ informationskanaler och kontaktvägar. Aktivera information på kommunens hemsida. Producera informationsmaterial/ tips och råd till anställda och allmänheten. Informera allmänhet, kommunanställda och näringsliv (i samverkan med Landsting, Smittskyddsläkare och Länsstyrelsen). Bedriv tät samverkan med Länsstyrelsen, närliggande kommuner och pandemigruppen i Skåne nordost. Nivå/vecka 2 Måttlig form, 10 % insjuknande Aktiviteter Aktivera bemanningsgrupp på Personalkontoret Förbered bemanningsåtgärder, planering och beslutsunderlag för strategi och riktlinjer för att omfördela personal till förvaltningar/bolag utifrån de behov som uppstår. Kontakta frivilligorganisationer, pensionsavgångna etc. Omfördelning av personal skall i första hand ske till verksamheter/uppgifter som inte medför någon ytterligare smittrisk. Förbered aktivering av kommunens Krisledningsnämnd Genomför löpande aktiviteter under hela skeendet enligt Nivå/vecka 1

21 Nivå/vecka 3 Svår form, 25 % insjuknande Aktivitet Sammankalla och aktivera kommunens Krisledningsnämnd med beredningsgrupp. Krisledningsnämnden beslutar om strategi och riktlinjer för att omfördela personal till förvaltningar/bolag utifrån de behov som uppstår. Besluta om omfördelning av personal till prioriterade, samhällsviktiga verksamheter, där behov uppstått. Vid behov, aktivera och inkalla frivilliga, pensionsavgångna etc. Genomför löpande aktiviteter under hela skeendet enligt Nivå/vecka 1 Nivå/vecka 4 Mycket svår form, 40 % insjuknande Aktivitet Besluta om omfördelning av personal till prioriterade, samhällsviktiga verksamheter, där ytterligare behov uppstått. Vid behov, aktivera och inkalla frivilliga, pensionsavgångna etc. Genomför löpande aktiviteter under hela skeendet enligt Nivå/vecka 1 Nivå/vecka 5, Extremt svår form, 50 % insjuknande Besluta om omfördelning av personal till prioriterade, samhällsviktiga verksamheter, där ytterligare behov uppstått. Vid behov, aktivera och inkalla frivilliga, pensionsavgångna etc. Genomför löpande aktiviteter under hela skeendet enligt Nivå/vecka 1

22 Informationshantering Informationsbehovet inför och under en pandemi kommer att vara mycket stort. Stor vikt ska läggas vid att samordna informationen från olika myndigheter. Nationell information Socialstyrelsen, landstingen och andra nationella myndigheter ger allmänheten information om smittan och dess symptom. Myndigheterna ger råd för att undvika smitta och åtgärder vid insjuknande. MSBs nationella krisportal kommer att användas vid en pandemi. Läkemedelsverket informerar allmänheten om vaccin- och läkemedelsegenskaper. Myndighetsinformation kommer också att kunna följas i informationssystemet WIS. Medicinsk information KAMBER (förvaltningen för ambulanssjukvård, katastrof och beredskap samt för risk- och säkerhetsfrågor inom Region Skåne) samordnar informationen inom Region Skåne. KAM- BER likriktar det budskap som skall föras ut till media och allmänhet. Smittskyddsläkaren ger information om tillgång till vaccin och antivirala läkemedel. Information till allmänheten om öppettider på vårdcentraler, vart sjuka ska vända sig etc. ges av Region Skåne. Kommunens information Information till allmänheten på det lokala planet samordnas i första hand av landstinget och smittskyddsläkaren, men också från Länsstyrelsen och kommunerna. Information till kommunerna samordnas av Länsstyrelsen. Informationshanteringen i kommunen sker enligt kommunens informationsplan.

23 Förutsättningar för kommunikation Några förutsättningar vid kommunikation om pandemi är: Kunskapen om smittsamma sjukdomar och hur man skyddar sig mot influensa är relativt låg i befolkningen. Vissa viktiga yrkesgrupper kommer att behöva stöd i form av riktad information om hur deras situation påverkas och vad de kan göra. Information inom en mängd olika områden kommer att efterfrågas, vilket kräver en god samordning av budskap och förberedd information aktörer emellan. Vissa budskap kan vara svåra att både kommunicera och ta till sig, till exempel när det gäller prioriteringar för vaccin, läkemedel och sjukvård eller om många barn drabbas. Hög press på dem som har ansvar för att kommunicera, som själva kan ha många sjuka medarbetare. Om andra kriser inträffar under denna period kan de bli extra svåra att hantera i ett redan pressat läge. Den osäkra situationen kräver tydliga budskap och stor öppenhet. Om informationen är bristfällig eller motstridig riskerar rykten och misstro att uppstå. En kris i sig påverkar också förutsättningarna att ta till sig och tolka information Information till allmänheten och kommunanställda under en pandemi innefattar bland annat: Vad är en pandemi? Var kan man hitta information om läget och hur skyddar man sig mot smitta? Vart ska man vända sig om man misstänker att man smittats? Vad ska man göra om man misstänker att man smittats? Myndigheternas bedömning och riskbild för allmänheten. Vad gör myndigheterna för att minska smittspridningen?

24 Bilaga 1 - Kristianstads kommun vid en pandemi Kommunala verksamheter: Under en period av 6-8 veckor är minst 15 procent av de anställda frånvarande på grund av influenspandemi. Pandemin når sin kulmen under veckorna 2 och 3, då 50 procent av de anställda kan vara frånvarande personer är anställda i kommunen, vilket innebär att fler än kommunanställda kan vara frånvarande under två till tre veckor. Omfördelning av personal En förutsättning för att kunna hantera den personalbrist som kan komma att uppstå vid en pandemi är att personal kan omfördelas från verksamheter som inte bedöms vara samhällsviktig verksamhet till verksamheter bedömda som prioriterade i nivå 1 eller 2. Resurser för omfördelning Omfördelning av personal inom egen förvaltning och till annan verksamhet. C4 Fastighetsteknik, BUF (ett flertal) och Komvux (ca 30/15 personer), Kultur- och fritid (ca 100/50 personer), Integrations- och arbetsmarknadsförvaltningen (ca 110/ 50 personer), Stadsbyggnadskontoret (ca 60/30 personer), Mark- och exploatering (ca 14/5 personer) Omsorgsverksamhet Totalt i omsorgsförvaltningen finns tillsvidareanställda personer, varav ca är vårdpersonal. Ca 390 personal insjuknar i snitt i influensa eller vårdar sjuka barn. Under ett antal veckor kan så många som personer vara borta från arbetet. Särskilt boende, det finns 995 platser på äldreboende och 60 platser på korttidsboenden. Antal undersköterskor/vårdbiträden är ca personer. Boende- och personliga assistenter i omsorgsverksamhet uppgår till 380 respektive 218 personer. Hemtjänst och hemsjukvård, antal kunder i hemtjänst och hemsjukvård är ca Antal undersköterskor/vårdbiträden i hemtjänst är 506 personer vårdtagare har trygghetslarm. Ett tiotal ytterligare larm finns tillgängliga. Anhörig/närståendevårdare, det finns ca 200 personer plus ca 20 anställda inom omsorgens olika områden. Den avlastning som finns sker genom de tre anhörigcentralerna och kommunens hemtjänst. Barnomsorg och skolor, Barn- och utbildningsförvaltningen har ca 2800 anställda. Organisationen består av en central förvaltning, åtta skolområden med förskola och grundskola, skolområde åtta samlar sju gymnasieskolor och en vuxenutbildning.

25 Barnomsorg Förskola barn, skolbarnomsorg 6-12 år barn Grundskolan Åk F-5, elever, Åk 6-9, elever Gymnasieskolan Totalt elever (studera ev. problem vad avser Riksgymnasiets elever och dess 26 studieassistenter, personal till 5 elevhem med upp till 52 elevhemsplatser) Mej-Dej kooperativet! Kommunen har 24 egna skolbussar och varje dag åker ca elever skolskjuts. Skolkök Det finns 45 skolkök i kommunen. Köken är uppdelade i olika grupper - 27 st. produktionskök och 18 st. mottagningskök. Det tillagas ca skolluncher per dag. Socialtjänst: Socialjour utanför ordinarie arbetstid rullar normalt på tre personer. Kommunen: Vid en influensapandemi beräknas i snitt 25 % av en befolkning på insjukna under en period av 6-8 veckor. Detta innebär för Kristianstads kommun att ca personer kan insjukna, varav personer nyinsjuknar/vecka. Personer 65 år och äldre är till antalet personer personer av dem kan insjukna, varav personer nyinsjuknar/vecka. Åldersfördelning i kommunen Barn 0-6 år, Barn 7-17 år, Ungdomar år, Personer år, Personer år, Personer år, Personer 80+ år, 4 570

26 Befolkning ( ) Församling Totalt Män Kvinnor Kristianstad Heliga Trefaldighet Norra Åsum Äsphult Träne - Djurröd Vä - Skepparslöv Köpinge Nosaby Araslöv Åhus Bäckaskog Fjälkinge-Nymö Gustav Adolf-Rinkaby Maglehem Hörröd Huaröd Degeberga Vittskövle Västra och Östra Vram Linderöd Vånga Oppmanna Everödsbygden Summa Större arbetsplatser Arbetsplats Antal Arbetsplats Antal Kristianstads Kommun KBK 195 Centralsjukhuset (CSK) Campbell Soup 175 Region Skåne (ej CSK) Schenker 156 Scan 715 Maxi 150 Högskolan Kristianstad 469 Bong Ljungdahl 149 Mej Dej kooperativet 397 Skatteverket 142 Furuboda 336 T Anderssons Byggnads AB 138 Sparbanken Cleanosol 127 The Absolut Company 299 Danogips 120 Kronfågel/Spira 251 Nolato 115 Lyckeby Culinar AB 225 Kristianstadsbladet 105 Starka 220 Konsumbagaren 100

27 Bilaga 2 - Personalförsörjning Vid en pandemi kommer fortlöpande personalplanering och andra aktiva/operativa bemanningsåtgärder att behöva vidtas. Åtgärder för personalförstärkning Undantag från arbetstidslagen Omfördelning av personal mellan arbetsuppgifter och arbetsplatser Inkallning av personal från semestrar och tjänstledigheter Nödfallsövertid Pensionsavgångna och frivilliga Personliga assistenter tillhörande kooperativ etc. där kommunen inte har arbetsgivaransvar. När deras personal blir sjuk och de själva inte kan lösa med ersättare, är kommunen den som ytterst är ansvarig. Pandemi och arbetstidslagen - arbetsgivare kan behöva förbereda sig Hela arbetstidslagen eller vissa paragrafer, som anges i 3, kan avtalas bort genom kollektivavtal. När kollektivavtal har träffats har Arbetsmiljöverket inte tillsyn över de delar av lagen som ersatts med avtalet. Arbetsmiljöverket kan inte heller pröva dispensansökningar som avser bortavtalade regler. Det betyder att arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal kan behöva förbereda sig redan nu genom att se till att man har tagit upp pandemisituationen i kollektivavtalet. Förhoppningsvis blir det då inga oklarheter i arbetstidsfrågor när influensan slår till. Det är lite svårt att veta exakt hur många som omfattas av kollektivavtal men vi tror att det kan röra sig om minst 8 av 10 arbetstagare. När det gäller företag tror vi att grovt räknat knappt hälften av företag med minst en anställd omfattas av kollektivavtal. Utan kollektivavtal gäller arbetstidslagen, men en pandemi kan medföra undantag så dispenser inte behöver sökas. Pandemi kan vara en sådan situation som medför undantag i arbetstidslagen. Då behöver dispens i vissa fall inte sökas från reglerna om arbetstid, dygnsvila, arbetstid för nattarbetande med mera. Sammanfattning: En pandemi bör kunna vara en sådan situation som medför att undantaget i 2 3 stycket arbetstidslagen blir tillämpligt på delar av den offentliga verksamheten. Det innebär att särskild dispens i sådana fall inte behöver sökas från reglerna om sammanlagd arbetstid, dygnsvila, arbetstid för nattarbetande samt kompensation för tillfälliga avvikelser från veckovilan. En pandemi bör även i vissa verksamheter kunna betraktas som ett sådant särskilt förhållande som medför att tillfällig avvikelse kan göras från reglerna om dygnsvila och veckovila. Vidare bör en pandemi kunna medföra att det finns särskilt behov av ökad arbetstid inom många verksamheter. Vid en pandemi har Arbetsmiljöverket möjlighet att påskynda hanteringen av ansökningar om undantag från arbetstidslagen.

28 Arbetstidsregler etc. under en pandemi Generellt kan konstateras att arbetsgivarens rättigheter och skyldigheter gentemot invånarna är lika omfattande vid all typ av pandemier. Detta innebär att arbetsgivaren bland annat har en rättighet att beordra in personal vid nödlägen och har en skyldighet att tillhandahålla en god arbetsmiljö. Arbetsrättsliga aspekter För landsting/regioner, kommuner och Pactas medlemmar gäller kollektivavtalet, Allmänna bestämmelser (AB). I AB 6 regleras arbetstagares allmänna åligganden i anställningen. Av bestämmelsen framgår att arbetstagare har en skyldighet att utföra arbete för arbetsgivarens räkning som sträcker sig bortom den fastlagda arbetstiden. Arbetstagaren har därmed en skyldighet att bland annat vikariera för annan arbetstagare under en begränsad tidsperiod, arbeta övertid och mertid, samt att fullgöra jour och beredskap. Nödfallsövertid Vidare finns det en möjlighet för arbetsgivaren att utkräva nödfallsövertid av arbetstagare i den utsträckning som förhållanden kräver (se 9 arbetstidslagen). Detta gäller under förutsättning att en natur- eller olyckshändelse inträffat eller fara för en sådan förelegat som man inte kunnat förutse. Arbetsgivaren skall förhandla med den fackliga organisationen om nödfallsövertid överskrider två dagar. Om den fackliga organisationen vid en sådan förhandling inte skulle gå med på mer nödfallsövertid än de två dagarna så får arbetsgivaren inte ta ut mer än 200 timmars övertid per år och arbetstagare. Inkallning av personal Arbetsgivaren har rätt att kalla in anställda som är lediga på semester (AB 27, moment 13) om synnerliga skäl finns. Tjänstledighet (t.ex. föräldraledighet och studieledighet) kan avbrytas med varseltid. Detta kan dock vara mer problematiskt eftersom det finns annan lagstiftning i botten. Vid tillfällig anställning av extrapersonal följer anställningsförfarandet det normala. Gällande kollektivavtal följs. Ersättningsnivåer och anställningstid diskuteras individuellt. Omfördelning av personal mellan arbetsuppgifter och arbetsplatser Arbetsgivaren (kommunen) har rätt att omfördela personal mellan arbetsuppgifter och arbetsplatser. Vid omflyttning skall arbetstagaren ha den kompetens och kunskap som krävs för de nya uppgifterna. En arbetstagare är normalt anställd av en arbetsgivare för en viss uppgift. Omfördelning av arbetsuppgifter eller flytt av personal till annan arbetsgivare kan bara ske under särskilda omständigheter.

29 Arbetsrätten ger inga tydliga direktiv om detta vid en extraordinär händelse eller allvarlig kris. Det är dock möjligt att genom överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare kunna förbereda olika lösningar. Det är bra om verksamheter som har kritiska funktioner kan ta kontakt med varandra för att diskutera eventuella gemensamma lösningar. Arbetsgivaren har rätt att i enlighet med lagen om anställningsskydd (1982:80) leda och fördela arbetet för arbetstagarna. Dock ska det göras på ett sådant sätt att risker för ohälsa inte uppstår. Arbetsgivaren ska vidta alla tänkbara åtgärder för att minimera riskerna för så många som möjligt. Möjlighet att kalla in ledig personal När personalstyrkan ligger på en kritisk nivå kan det finnas en önskan om att kalla in personal som för närvarande inte är i tjänst. Arbetsgivaren har bara rätt att kalla in personal som är arbetspliktig. Personal som är tjänstledig har ingen arbetsplikt. Begränsning finns också för personal som är tjänstledig på deltid med föräldraförsäkring. Enligt lag har alla rätt till fem veckors semester och fyra veckors sammanhängande semester under perioden juni till augusti. Om det finns särskilda skäl kan semesterperioden förläggas till annan tid. Arbetsgivaren har rätt att kalla in anställda som är lediga med semester. Om berörd person nekar att inställa sig kan arbetsgivaren i princip inte göra något. Det är viktigt att arbetsgivare och personal är överens om att det handlar om en krissituation där alla hjälps åt. Om en anställd går med på att avbryta sin ledighet ska arbetsgivaren ersätta personen för skada som exempelvis eventuella extra reskostnader eller betalda resor som ställs in. Arbetsgivare kan kalla in personal från utbildningar som genomförs i tjänsten.

30 Bilaga 3 - Icke-medicinska åtgärder Annan lagstiftning Övrig lagstiftning som kan bli aktuell vid en pandemi rör åtgärder som vid behov kan användas för att begränsa smittspridning, som att begränsa allmänna sammankomster eller att vid behov stänga arbetsplatser och skolor. Förutom medicinska åtgärder behövs en beredskap för att på frivillig väg vid behov begränsa vissa aktiviteter. Det kan även innebära att man stänger skolor, förskolor samt andra institutioner. Erfarenheten har visat att effekten av sådana åtgärder på utvecklingen av en pandemi är begränsade, men att de möjligen kan bidra till att sjukdomen sprids långsammare. Ordningslagen (1993:1617) ger regeringen och efter bemyndigande också länsstyrelserna möjlighet att inskränka omfattningen av allmänna sammankomster eller offentliga tillställningar i syfte att begränsa smittspridning. Även möjligheter att stänga verksamheter eller arbetsplatser och begränsa kommunikationer finns i gällande lagstiftning. Enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) kan Arbetsmiljöverket med omedelbar verkan bestämma att en arbetsplats ska stängas om det finns omedelbar risk för smittspridning. Barn i förskoleklass (5-6 åringar) och skolor omfattas av arbetsmiljölagen (1977:1160), vilket gör att ett beslut om stängning också kan tas av Arbetsmiljöverket i de fall man bedömer att barnen utsätts för risk genom att gå till skolan. Trots att arbetsmiljölagen inte gäller yngre förskolebarn så gäller den personalen, vilket innebär att Arbetsmiljöverket även kan stänga förskolor med argumentet att personalen inte ska utsättas för den höga smittrisken. De kommunala myndigheterna har också genom sitt allmänna ansvar för den verksamhet de bedriver möjlighet att själva besluta om inskränkningar i sin verksamhet av smittskyddsskäl. Stängningar av skolor och förskolor Beslutet om att stänga skolor och förskolor under en längre period tas i första hand av den politiska ledningen för skol- och barnomsorgsfrågor i kommunen, baserat på gällande delegationsordning. I skolan och förskolan Vid en pandemi kan skolor och förskolor stängas för att förhindra smittspridning, eller på grund av hög sjukfrånvaro. En stängning för att hindra smittspridningen kan vara effektiv, om den görs i tid. Men effekten måste vägas mot konsekvenserna i samhället när yrkesverksamma föräldrar stannar hemma för att ta hand om sina barn. I synnerhet om föräldrarna arbetar inom samhällsviktiga områden som exempelvis sjukvården.

31 Lokala myndigheter, skolor och förskolor har rätt att i samråd med smittskyddsläkare fatta beslut om att stänga verksamheten. Alla elever i skolan omfattas av arbetsmiljölagstiftningen och därför har skolans ledning samma ansvar som arbetsgivare att hantera en pandemi. Ersättning från Försäkringskassan Försäkringskassan kan betala ut tillfällig föräldrapenning om sjukfrånvaron är så hög att skolan måste stänga. Tillfällig föräldrapenning är även möjlig om en skola stängs med syfte att förhindra ett utbrott. Försäkringskassan har gjort bedömningen att tillfällig föräldrapenning kan vara möjlig i en pandemisituation i de fall sjukfrånvaron är så hög att undervisning inte är meningsfull eller om en skola stängs vid ett första eller enstaka fall i en skola med syfte att förhindra ett utbrott i skolan. Förutsättningen är att smittskyddsläkare eller annan läkare gjort bedömningen.

32 Bilaga 4 - Myndigheter/aktörer på nationell och internationell nivå Världshälsoorganisationen (WHO) Deklarerar när en influensapandemi har brutit ut. Socialstyrelsen Ansvarig för nationell samordning av smittskyddet. Ger information om planerade åtgärder inom hälso- och sjukvården. Folkhälsomyndigheten Ansvarig för att bevaka det epidemiologiska läget i fråga om smittsamma sjukdomar bland människor. Läkemedelsverket Ger information om egenskaper hos vaccin och läkemedel. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Länsstyrelsen Skåne Livsmedelsverket Jordbruksverket FOI Region Skåne, Smittskydd Skåne Nationella krisportalen

33 Bilaga 5 Lagstiftning De lagar och regler som reglerar verksamheten under normala förhållanden är huvudsakligen också de som gäller vid en extraordinär händelse. Nedan följer några av de lagar och förordningar som gäller under en pandemi. Lagar Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Lag (1982:763) hälso- och sjukvårdslagen Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) Smittskyddslagen (2004:168) Arbetstidslagen (1982:673) Socialtjänstlagen (2001:453) Ordningslagen (1993:1617) Arbetsmiljölagen (1977:1160) Förordningar Förordning (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Offentlighets- och sekretessförordning (2009:641) Smittskyddsförordningen (2004:255)

34 Bilaga 6 - Sjukvård i landsting och kommuner Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ska varje landsting erbjuda god hälso- och sjukvård åt dem som bor där. Primärvården är en del av den öppna vården och ska, utan avgränsning för sjukdomar, ålder eller patientgrupper, svara för befolkningens grundläggande behov av medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver sjukhusens tekniska resurser eller annan medicinsk kompetens. Det är landstinget som har ansvaret för att organisera primärvården så att alla som är bosatta inom området har tillgång till och kan välja en läkarkontakt. Undantag från denna regel är den del av hälso- och sjukvården (exklusive läkarinsatser) som kommunerna, genom Ädelreformen, fick ansvaret för i särskild boendeform och dagverksamhet enligt socialtjänstlagen (2001:453), samt bostad med särskild service enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Enligt hälso- och sjukvårdslagen är det också möjligt för en kommun att, efter avtal med landstinget, helt eller delvis ta över ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende, vilket cirka hälften av landets kommuner har valt att göra. I Kristianstad kommun utgår vi ifrån en Gränssnittsöverenskommelse mellan region och Kommun där detta är reglerat. Häri finns ett begrepp som kallas Tröskelprincipen. Detta innebär att de patienter som själv eller med hjälp av ledsagare kan ta sig till Regionens sjukvård inte kan får hemsjukvård och är därmed Regionens ansvar. Se bilaga 5:1 Det som bland annat skiljer landstingens ansvar för hemsjukvård från kommunernas ansvar är att landstingen även har ansvar för och utför alla läkarinsatser. I de kommuner som tagit över delar av hemsjukvården ska kommunen se till att den enskilde får den vård och behandling som läkaren meddelat. Läkaren kan dock inte disponera över kommunens resurser för enskildas vård och behandling.

35 Bilaga 6:1 - Det primärkommunala hälso- och sjukvårdsansvaret (hemsjukvård) Det primärkommunala hälso- och sjukvårdansvaret omfattar insatser upp till läkarnivå. Gränssnittet mellan Kristianstads kommun och Region Skåne vilar på följande gemensamma grundprinciper: Ansvarsfördelningen definieras utifrån tröskelprincipen och gäller dygnet runt. Detta innebär att om patienten själv, eller med hjälp av assistans/ledsagare, kan ta sig till av regionen finansierad primärvård har regionen vårdansvaret. Respektive huvudman har ansvar för att erforderliga resurser och kompetens finns. Resursbrist får aldrig vara ett skäl för huvudmännen att inte ta sin del av ansvaret för vård, omsorg och stöd till patienten. Förutom läkarordination enligt nedan krävs konsultativt stöd från regionens specialistsjukvård till kommunernas hemsjukvård, såväl i särskilt boende enligt LSS och SoL som i ordinärt boende. En gemensam, samordnad vårdplanering utgör grunden för en fungerande vårdkedja och måste ha genomförts bl.a. inför övertagande av vårdansvaret. I de fall vården kräver ordination av läkare måste följande förutsättningar vara uppfyllda: Läkare på primärvårdsnivå skall godkänna all överföring av vårdansvaret för enskilda patienter från slutenvård till primärvård och kommunal hemsjukvård. Det måste finnas en klar och tydlig "back up"/stöd till den kommunala sjuksköterskan med ett tydligt läkaransvar, med krav på namngiven doktor. Vem som är ansvarig läkare ska således alltid klart framgå. Läkarordinationer på primärvårdsnivå måste ske av, eller genom, primärvårdsläkare samt i förekommande fall av, eller genom, annan ansvarig läkare. Detta gäller t.ex. vid blodtransfusioner, infusioner, injektioner, palliativ vård och respiratorvård. Primärvårdsläkaren/familjeläkaren eller motsvarande måste kunna göra hembesök, såväl planerade som akuta. Den praktiska utformningen, inkl. rutinerna, för överföring av vårdansvaret för enskild patient måste lösas lokalt.