Handbok. Schysst sommar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handbok. Schysst sommar"

Transkript

1 Handbok Schysst sommar 1

2 Varmt tack till Lars Vaste Andersson, Naturskyddsföreningen, vars engagemang och förtroende gjorde detta projekt möjligt, och särskilt tack till Linnéa Falk som skapade och idéutvecklade det grundläggande formatet till Schysst Sommar med Naturskyddsföreningen och alla projektledare och ungdomar som vidareutvecklat Schysst Sommar till den metod vi har idag. Bilder: Omslag: Grupplekar, sång och dans vid Lida Friluftsgård, Schysst sommar Järva. Foto: Kaspar Sinabian Sid 5: Kvällspaddling i Västra Skogen, Schysst sommar Järva. Foto: Simon Mekonen Sid 6: Norrlands exkursion, Helags, Schysst sommar Järva-Gottsunda. Foto: Kaspar Sinabian Sid 13: Kvällsmys vid Lida Friluftsgård, Schysst sommar Järva. Foto: Kaspar Sinabian Sid 16: Bad och grill på Björnö, Schysst sommar Järva. Foto: Juan Carlos Rojas Alvarado Sid 21: Desscykling längs Romeleåsens dalgång, Schysst sommar Rosengård. Foto: Hussein Aziz Sid 23: Klättring vid Ryssgraven, Kungsängen, Schysst sommar Järva-Gottsunda. Foto: Juan Carlos Rojas Alvarado Sid 24: Naturguidning på Gålö, Schysst sommar Järva. Foto: Juan Carlos Rojas Alvarado Sid 29: Promenad längs natursköna Lida Friluftsgård, Schysst sommar Järva. Foto: Kaspar Sinabian Sid 32: Cykelvandring längs Vens vackra natur, Schysst sommar Rosengård. Foto: Joumana Al Rifai Sid 36: Engagerade ungdomar vid grilldagen, Schysst sommar Järva. Foto: Juan Carlos Rojas Alvarado Sid 40: Naturguidning vid Gålös natur, Schysst sommar Järva. Foto: Juan Carlos Rojas Alvarado Sid 43: Dresscykling längs Romeleåsens dalgång, Schysst sommar Rosengård. Foto: Joumana Al Rifai Sid 44: Ridning vid Säva ridcenter, Schysst sommar Gottsunda. Foto: Kaspar Sinabian Sid 47: Fika under båtturen i Malmös kanaler, Schysst sommar Rosengård. Foto: Joumana Al Rifai Sid 49: Intervju vid Gålölägret, Schysst sommar Järva. Foto: Juan Carlos Rojas Alvarado Text: Juan Carlos Rojas Alvarado Redaktör: Anna Krusic Form: Espmark & Espmark Naturskyddsfšreningen 2012 I samarbete med: 2

3 Schysst sommar 3

4 Innehåll Förord... 7 Inledning... 8 Schysst sommar med Naturskyddsföreningen... 9 Handbok till en schysst sommar...12 Schyssta sommarerfarenheter...14 Aktiviteterna...14 Deltagarna Attityder och konfliktsituationer? Samarbete Naturskyddsföreningen Delaktighet Framtiden Rekommendationer för en Schysst sommar Personal Planering...41 Samarbete...41 Målgruppen Aktiviteter Tankar om Schysst sommar Bilagor

5 Simon Mekonen 5

6 6 Kaspar Sinabian

7 Förord: en kosmopolitisk förening Miljöarbetet frodas bäst i en demokrati och i en demokrati är alla människor lika välkomna och värdefulla. Därför arbetar Naturskyddsföreningen för inte bara biologisk mångfald i naturen utan också för mänsklig mångfald i både föreningen och i samhället. Möten mellan människor med olika kunskaper, erfarenheter och värderingar har alltid varit viktiga för sprången i samhällsutvecklingen och det gäller även när vi ska hantera de utmaningar som följer i miljökrisens spår. Av bland annat dessa skäl behövs därför den kosmopolitiska Naturskyddsföreningen, den som är öppen för alla, som involverar alla och som rymmer strukturer och processer för gemensamt lärande för en hållbar utveckling. Inte minst ungdomars energi är viktig att ta tillvara och fortsatt sporra i arbetet. Den här handboken syftar till att stimulera och hjälpa fler inom och utanför föreningen att göra flera ungdomssatsningar utifrån temat mänsklig och biologisk mångfald för unga. Det är svårt att finna bättre projekt och satsningar för vår gemensamma framtid. Jag hoppas och tror att läsningen inspirerar och aktiverar! Mikael Karlsson Ordförande Projektet Schysst sommar är en oerhört viktig pusselbit i det sammanhanget och var redan på pionjärstadiet succéartat, genom de möten och aktiviteter som massor med deltagande ungdomar genomförde i Rosengård, Rinkeby och Gottsunda. Sedan dess har verksamheten både utvecklats och växt, med fokus på allt från boendemiljön, närnaturen till den globala by som vi alla lever i. 7

8 Inledning Vårt samhälle står idag inför en rad utmaningar som Naturskyddsföreningen är en del av: klimatförändringar, naturresursbrist och kortsiktiga och farliga energilösningar för att nämna de kanske allra viktigaste och allvarligaste. Vi behöver intensifiera vårt arbete för en minskad energi- och resursförbrukning och lägga om till en mer hållbar livsstil. Kommuner, landsting och staten har endast till vis mån påbörjat detta arbete. För att kunna ändra på det alltmer ohållbara samhället behöver alla vara med på tåget. Och med alla menas just alla människor i samhället idag. Ålder, genus, födelseort eller bostadsort spelar ingen roll vi är alla del i det ekologiska systemet på jorden och vi tär alla på dess resurser. Hästa gård mitt nya smultronställe! Gården var hur mysig som helst. Bra guide, en blond blåögd bonde. Mycket info om alternativa uppgödningssätt efter vilket man vill äta ekologiskt Caféet var taget som ur en dröm. Muzammil, Schysst Sommar Järva 2010 Naturskyddsföreningen ska värna om natur och miljö och arbetar outtröttligt på många fronter: hållbart fiske, ett skogsbruk som värnar biologisk mångfald, miljögifter i vår vardag, energi- och klimatpolitik. Men vi kan inte göra detta ensamma och trots våra medlemmar har vi ändå inte nått alla i samhället. Schysst Sommar med Naturskyddsföreningen var en satsning för att nå en för oss viktig målgrupp unga urbana människor som kanske inte ännu kommit i konkret kontakt med natur- och miljöfrågorna men som inom kort kommer att behöva ta ställning till livsstilsförändringar och att ta beslut genom den politiska processen som kommer att påverka vår gemensamma framtid. Naturskyddsföreningen fyllde häromåret 100 år. Vi är starkare än någonsin och fulla av kraft, men vi behöver, liksom många andra organisationer och aktörer i samhället, förnya oss för att kunna möta framtiden. Vi tror att en av nycklarna ligger i att till en högre grad återspegla samhället i vår medlemsbas och bland våra ideellt aktiva medlemmar. Vi har mycket kvar att göra för att nå dit, men Schysst Sommar med Natuskyddsföreningen har givit oss ny kunskap om vad man kan göra och hur man kan göra och vi har även lärt oss att med vilka man kan samarbeta och att detta är en nyckel till framgång. Framförallt har vi lärt känna fantastiska ungdomar som gör att vi också tror på framtiden. Vi hoppas att andra organisationer kan dra nytta av erfarenheterna som beskrivs i denna handbok och i en nära framtid skapa nya, långsiktiga och spännande projekt för Sveriges ungdomar. 8

9 Schysst sommar med Naturskyddsföreningen År 2009 startade Naturskyddsföreningen ett pilotprojekt med namn Schysst sommar med Naturskyddsföreningen. Projektet gick ut på att etablera kontakt med ungdomar i Rinkeby (Stockholm), Gottsunda (Uppsala) och Rosengård (Malmö), och tillsammans med dem arrangera friluftsaktiviteter ute i naturen under vilka man bland annat kunde diskutera aktuella samhälls- och miljöproblem. Projektet blev en succé och föreningen lyckades genomföra det igen året därpå med minst lika goda resultat. Den här gången blev Tensta (Stockholm), Gottsunda, Rosengård, Baronbackarna (Örebro) och Tjärna Ängar (Borlänge) värdar för projektet. Man genomförde även en första Schysst-vinter version i Rosengård år Sammanlagt anordnades 224 olika aktiviteter med omkring 3288 deltagare under dessa år (tabell 1 och 2). Anledningen till att man valde de ovannämnda stadsdelarna som värdar för projektet är att Naturskyddsföreningen har minst närvaro i stadsdelar med hög andel hyresrätter och låg medelinkomst. Dessa stadsdelar kännetecknas också av att en stor del av invånarna är medborgare med utländskt bakgrund, en grupp som är underrepresenterade i Naturskyddsföreningen. Naturskyddsföreningen ville därför ta nya initiativ i ett försök att ändra dessa förhållanden och öka den mänskliga mångfalden i föreningen, det vill säga vidga medlemsbasens sociala och etniska bakgrund och nå fler i den yngre generationen. Projektet har stöttats av bland andra Ungdomsstyrelsen, Friluftsrådet, Naturvårdsverket, LONA (Naturvårdsverkets bidrag till Lokala Naturvårdsprojekt), Region Skånes miljö- Tabell 1. Schysst sommar-aktiviteter Ort Stad Antal 2009 Antal 2010 Antal 2011 Totalt per ort Järva (Rinkeby + Tensta) Stockholm Gottsunda Uppsala Rosengård Malmö Baronbackarna Örebro Rosengård (Schysst vinter) Malmö Tjärna Ängar Borlänge 4 4 Totalt

10 Tabell 2. Statistik över deltagare i Schysst sommar Ort År Antal deltagare Antal unika deltagare Tjejer/Killar Ålder, medelvärde Järva-Rinkeby /50% 20-25* Järva-Tensta /65% Gottsunda Mest killar 13-20** Gottsunda Mest killar Rosengård /60% Rosengård /60% Rosengård SV /50% Baronbackarna /64% Tjärna Ängar Totalt * Yngste deltagaren var 15 år ** Några aktiviteter hade en åldersgräns på 15 år vårdsfond, Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms kommun, Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning, Länsstyrelsen i Skåne län, Malmö kommun, Länsstyrelsen i Uppsala län, Uppsala kommun, Borlänge kommun, Naturskyddsföreningen i Örebro, men också av en rad andra lokala aktörer som bidragit till att de olika projekten varit så framgångsrika. Schysst Sommar med Naturskyddsföreningen anammade ledorden möta, visa och delaktighet. Man ville möta ungdomarna och inspirera dem till samhällsengagemang genom att bland annat upplysa dem om tillståndet i världen, naturen och friluftslivet. Man ville också att genom delaktighet i projektets aktiviteter skulle ungdomarna känna tillhörighet och få en känsla av att deras åsikter, handlingar och dagliga val spelar roll i det stora sammanhanget. Dessa ledord präglade första projektåret under vilket man fokuserade på att skapa relationer med ungdomarna och väcka deras intresse för natur och miljö med hjälp av metoder som var nya jämfört med Naturskyddsföreningens traditionella verksamhet. Man försökte ta fasta på vilka aktiviteter och förhållningssätt som lyckades bäst i ambitionen att skapa stabila relationer med ungdomarna. 10

11 Jag har läst om naturreservat i skolböcker och nu får jag se hur det är i verkligheten Deltagare i Schysst Sommar Rosengård, 2009 Under följande år strävade man efter att bekräfta användbarheten hos de prövade metoderna, samtidigt som man testade nya sätt, i ett försök att utveckla en metod som kunde användas för information och engagemang inom naturvård och friluftsliv bland unga i förorterna. Gemensamt för alla orterna var att merparten av aktiviteterna var friluftsaktiviteter som kompletterades med inomhusaktiviteter, som till exempel seminarier och filmkvällar. Frågor kring aktuell natur- och miljöproblematik, politik, ekonomi, samhälle, religion och andra viktiga ämnen som ungdomarna tyckt varit relevanta, vävdes in i friluftsaktiviteterna i form av diskussioner och berättelser och fördjupades ytterligare vid inomhusaktiviteterna. Aktiviteterna omfattade allt från naturguidningar och läger till besök på museer och ridning (se bilaga). 11

12 Handbok till en schysst sommar Naturskyddsföreningen har genom projektet Schysst sommar skaffat en avsevärd kunskap om nycklar till framgång i relationsskapande med ungdomar som har stort avstånd till föreningens verksamhet. Projektet har också lärt oss hur man lockar unga människor till att vistas i naturen och om hur man väcker deras intresse för ny kunskap och engagemang i miljö- och samhällsfrågor. Behovet att sprida denna kunskap till Naturskyddsföreningens lokala verksamheter, likaväl som till andra organisationer, offentliga aktörer och potentiella bidragsgivare är stort. Handbok till en Schysst sommar är en konkretisering av våra erfarenheter, med den hoppas vi kunna bidra till det offentliga samtalets idé- och kunskapsutveckling och till förbättrat mångfaldsperspektiv i natur- och miljöarbetet. Handboken består av två delar: dels alla lokala erfarenheter från de olika delprojekten och den centrala projektledningen och dels konkreta rekommendationer. Schysst sommar med Naturskyddsföreningen i Borlänge och Schysst vinter med Naturskyddsföreningen i Rosengård finns inte representerade i denna sammanfattning. Schysst sommar med Naturskyddsföreningen i Borlänge var ett litet projekt vid Tjärna Ängar i Borlänge under sommaren 2010 där man av olika anledningar inte hann med den planerade utvärderingen. Man lyckades dock trots den korta aktivitetsperioden synas i media via tidningsartiklar i Falu- Kuriren, Dala-Demokraten och DalaNatur, samt ett reportage i Radio Dalarna. Schysst vinter med Naturskyddsföreningen i Rosengård var till skillnad från Borlänge ett större projekt där man för första gången försökte driva ett projekt i Schysst sommar format helt under vinterhalvåret. Detta projekt kom till senare och utvärderades på annat sätt och finns därför inte med i denna sammanfattning och handledning. Projektgrupperna fick sammanfatta sina erfarenheter, upplevelser och reflektioner genom att svara på 19 frågor. Projektgruppernas svar innehåller inte bara kunskap om projektet utan också värdefulla råd till den som vill bedriva liknande projekt. Avsnittet Rekommendationer för en Schysst sommar, som följer sammanfattningen, syntetiserar alla dessa erfarenheter, råd och reflektioner. Övrigt underlag till handledningen är bland annat deltagarstatistik, citat och anteckningar från deltagare och ledare, fotografier, Facebook-inlägg, anteckningar från seminarier, pressklipp, kontaktuppgifter till lokala samarbetspartner och anteckningar från planeringsmöten. 12

13 13 Kaspar Sinabian

14 Schyssta sommarerfarenheter Aktiviteterna Vilka grupper hängde med på aktiviteterna? Går det att se att vissa aktiviteter lockade vissa deltagare? Järva Deltagarna hade blandad bakgrund, totalt var det cirka 17 olika etniska grupper representerade under projekttiden, även om huvuddelen av ungdomarna hade sin bakgrund i Somalia eller mellanöstern. Vi fick med oss en grupp med beslöjade tjejer vid flera av aktiviteterna, även på övernattningarna vid till exempel Gålö. Det skapades en stor gemenskap bland deltagarna och många fick nya vänner. De aktiviteter som lockade och uppskattades mest av deltagarna var de som hade med friluftsliv att göra: ridning, bad, paddling (kajak), klättring, vandringar, läger, fiske och besök på Kolmården. Gottsunda Asylsökande från Lilla Vänge och ungdomar från Gottsunda. Vi hade en grupp ungdomar av armeniskt ursprung som återkommande följde med aktiviteterna. Aktiviteter såsom vandring, salsa kurs, ridning, klättring, skidåkning och långfärdsskridskor var de mest attraktiva. Rosengård Allmänt har vi nått en bred krets av ungdomar i Rosengård, från omotiverade och arbetslösa individer till de som har stabilt arbete eller studier. Merparten var inte naturintresserade till en början. Alla de aktiviteter som hade med utflykter, paddling och vandring var de mest attraktiva för deltagarna. Baronbackarna De som hängde med på aktiviteterna var ungdomar från Baronbackarna, Varberga och Vivalla. De aktiviteter som lockade mest var de som skedde utomhus, under brännbollsturneringen med grill deltog till exempel hela 90 personer. Vad tyckte deltagarna om aktiviteterna och projektet? Järva Projektet var mycket uppskattat, många har uttryckt hur mycket de har lärt sig och hur kul de har haft. Flera uttrycker en stark önskan om att projektet ska genomföras fler gånger, och vill gärna vara med och bidra till det genom att sprida information samt hjälpa till under eventuella kommande aktiviteter. Flera deltagare har också sagt att de kommer att åka tillbaka till de olika utflyktsmålen tillsammans med familj och vänner, andra uttrycker att de numer inte kommer att kunna låta bli att engagera sig i miljöfrågor efter projektet, att det inte går att låta bli att bry sig. Gottsunda Båda åren fick vi en mycket positiv respons från deltagarna, många av dem uttryckte att möjligheten att delta i aktiviteterna hade räddat deras sommar/vinter. Flera framförde också önskan att projektet kunde bli kvar i området, de fortsatte fråga om vi skulle åka någonstans långt efter projekttidens slut. 14

15 Rosengård För det mesta har det varit positivt även om några inte tyckt att det vi gjorde var lockande och hoppade av i början av projektet. De som följde med regelbundet frågade ständigt om när man skulle ha nästa aktivitet, och om det var möjligt att fortsätta med projektet under höst och vintertid. Många av de var även intresserade av att testa vara ledare under en eventuell fortsättning. Baronbackarna De deltagare som verkligen involverat sig i aktiviteterna har varit positiva och tyckt det varit roligt att kunna vara med i projektet. Vilka aktiviteter var lättast/svårast? Järva Svårast var övernattningarna, det var väldigt mycket att göra i högt tempo. Samtidigt gav de mycket tillbaka, kanske mest av alla aktiviteter. Vid sådana aktiviteter behövs mer personal, det är svårt att hantera stora grupper och samtidigt hinna med allt annat som är inplanerat. Det blev stressigt även om vi hade gjort en bra planering, vi räckte helt enkelt inte till. Aktiviteter som paddling, ridning, och klättring var lättast. I och med att man i de flesta fallen köpte privata tjänster från kunniga entreprenörer så var det oftast en extern person som var aktivitetsansvarig, detta underlättade för projektets personal vilken kunde då egna sig åt att till exempel förbereda mat eller material till diskussionerna. De varade oftast i några timmar, var populära och ekonomiskt fördelaktiga eftersom man kunde ha stora grupper till ett fast pris. Gottsunda Lättaste var de aktiviteter där vi utnyttjade vår lokal och inte hade så många deltagare att hålla reda på. Svårast var de aktiviteter där vi hade tider att passa och skulle resa någonstans, det var inte lätt att lyckas få alla att dyka upp i tid för avfärd. Rosengård Svårast var det nog lägren, det var mycket på en gång och ibland hade vi med oss busiga ungdomar med starka viljor. Lättast var aktiviteter som fiske, paddling, vandring samt besök på museer och djurparker. Baronbackarna De svåraste aktiviteterna var de som skedde långtifrån närområdet och som krävde transport. Lättast var de som anordnades lokalt. 15

16 Juan Carlos Rojas Alvarado 16

17 Deltagarna Beskriv hur det var att hitta och etablera kontakt med ungdomarna på orten. Järva Första året var projektledarnas egna nätverk på orten särskilt viktiga, likaså kontakten med ungdomsprojekt såsom Järva-andan och flygblad med information som delades ut till exempelvis fritidsgårdar. Sociala medier, i synnerhet Facebook kom att spela en stor roll vid kontakt och informationsspridning allteftersom projektet pågick. Försök gjordes också att kontakta lokala föreningar men responsen var dålig. Andra året var mycket lättare i och med samarbetet med Livstycket eftersom de redan hade en stabil grupp ungdomar som träffades regelbundet, Livstycket blev då en fast punkt och en mycket bra grund att starta verksamheten från. Flygblad användes även detta år och Facebook kom att visa sig oumbärlig vid kontakt och informationsspridning till målgruppen. Gottsunda Första året var samarbetet med Första Steget viktig för att nå ungdomar i området, framförallt killar. Andra året nådde vi många deltagare när vi informerade om projektet vid Gottsundadagarna, men även det egna kontaktnätet var till hjälp. Den kanske viktigaste kanalen för kontakten med både gamla och nya deltagare var ändå den sociala nätverkstjänsten Facebook, vilken fungerade som eget forum under projektet. Rosengård Utmaningen första året låg till största delen i att vi inte hade en förankring i gruppen år innan projektet började. De flesta aktörer fokuserar på ungdomar upp till 12 eller max 16 år, att hitta deltagarna var därför svårt och man fick ta kontakt med individerna var och en för sig, ändå kunde en grupp byggas upp relativt snabbt. Andra året var det lättare att hitta deltagare eftersom vi kunde jobba vidare med kontaktnätet från året innan. Första året använde vi oss av den sociala nätverkstjänsten Facebook, denna kom att fungera som det främsta verktyget för kontakten med ungdomarna under andra året. Baronbackarna I början gick vi ut i närområdet och informerade om projektet, men efter att vi inlett ett samarbete med Vivalla fritidsgård blev det inte nödvändigt då många av deras medlemmar intresserade sig i vårt projekt och deltog i många av våra aktiviteter. Vi försökte använda en projektsida på Facebook för kontakt med ungdomarna, men denna visade sig inte vara så effektiv. Det bästa sättet att hålla kontakt med deltagarna var genom sms-kedjor vi skickade ut. Det blev ett mer personligt sätt att ta kontakt med deltagarna jämfört med Facebook eller affischering som inte hade någon större verkan. Vilka erfarenheter har deltagarna fått, vad tar de med sig från sommaren? Järva Det viktigaste är att Stockholm har blivit mer än vad de tidigare kände till, nu vet de nya ställen inom räckhåll som erbjuder häftiga upplevelser för en liten kostnad. Lida Fri- 17

18 Många har fått nya intressen och ingångar till praktikplatser (arborist och cykelmekaniker). Deltagarna har fått chansen att uppleva naturen och miljöfrågor på ett annat sätt än i skolan. Erfarenheter från Rosengård luftsgård är ett exempel på de platser, likaså många av de utflyktsmålen som finns i Länsstyrelsens Utflyktsguide till 33 skyddade naturområden i Stockholms län. Men det finns också mycket man kan hänga med på närmare håll, som naturguidningarna i Norra Järva, alldeles utanför bostadsområdet. På Gålölägret fick deltagarna en bra förståelse för vad Naturskyddsföreningen är och gör, tack vare närnaturguiden Pella Thiel som kom och berättade. Hennes passion och engagemang syntes och kändes, det är viktigt att ha rätt personer som har både kunskapen och förmågan att förmedla den. Många värderar nog sin närmiljö mer nu efter projektet, det är både roligare och lättare att gå ut i och uppskatta naturen när man vet mer om den. Gottsunda Det har fått en bättre förståelse på vad Naturskyddsföreningen är för organisation och varför den bryr sig så mycket om att värna om natur och miljö. Förutom ökad miljömedvetenhet har deltagarna också fått större kunskap om sin omgivning i allmänhet och de möjligheter som finns för fritiden i regionen. Ungdomarna har visat stor glädje under våra utflykter och gett oss god feedback efter varje aktivitet, en del har ganska direkt på avslutad aktivitet frågat när nästa möte var. Rosengård Att få komma ut i naturen och känna sig delaktiga i ett sammanhang. Många har fått nya intressen och ingångar till praktikplatser (arborist och cykelmekaniker). Deltagarna har fått chansen att uppleva naturen och miljöfrågor på ett annat sätt än i skolan. Utflykterna och diskussionerna har nog väckt deras nyfikenhet och gjort dem mer mottagliga för ny kunskap och för de fritidsmöjligheter som närnaturen erbjuder. Baronbackarna Vi tror att deltagarna har fått positiva erfarenheter under sommaren, många fick t.ex. lära sig om miljövård och varför den är så viktigt, andra lärde sig att tillvarata den fina närnaturen de här och de fritidsmöjligheter som den kan ge. 18

19 Många vistades aldrig i naturen innan sommaren och de flesta hade negativa föreställningar om vad frivilliga organisationer gör, detta har ändrats efter att ha deltagit vid våra aktiviteter. Erfarenheter från Baronbackarna Har projektet fungerat främjande för de deltagande ungdomarna? Varför? Järva Projektet har stärkt deltagarnas självförtroende, de har blivit påminda om hur mycket de egentligen kan om de vill. De växte i takt med prövningarna som många av aktiviteterna ställde, en del aktiviteter kunde till exempel vara rätt krävande för vissa individer, några var höjdrädda, andra kunde inte simma eller var rädda för hästar. Genom att vara en del av en grupp och ha stöd av andra, vågade och lärde sig ungdomarna mer. Gottsunda Med hjälp av projektet har de lärt dig dels mer om sin närmiljö men också av Naturskyddsföreningens organisation och om att reflektera över miljöfrågor. Efter projektet beskriver också många av deltagarna naturen som en tillflyktsort där man kan vara sig själv och njuta och koppla av. Rosengård Vi upplever att ungdomarnas självförtroende och mognad ökade i takt med projekterfarenheterna tack vare intensiteten och de sociala krav som aktiviteterna ställde för både gruppen och individen. Också deltagarnas inställning till organisationer såsom Naturskyddsföreningen men även myndigheter upplevs ha förändrats från negativ till positiv, detta kan öppna nya kanaler för ungdomarna i framtiden. Baronbackarna Projektet har framförallt främjat deltagarnas relation till naturen men också deras inställning till organisationer som Naturskyddsföreningen. Många vistades aldrig i naturen innan sommaren och de flesta hade negativa föreställningar om vad frivilliga organisationer gör, detta har ändrats efter att ha deltagit vid våra aktiviteter. 19

20 Attityder och konfliktsituationer? Järva En attityd som var ofta förekommande bland deltagarna och som ställde till problem vid många tillfällen var den allmänna tendensen att inte passa tider. Det hände också att man anmält sig till inte sällan kostsamma aktiviteter men dök aldrig upp utan förvarning, möjligheterna för att hitta ersättare i sista sekund var då begränsade. Den attityden uppvisades tyvärr även av personer som hade en ledarställning i området och som annars hade kunnat bidra till att projektet var ännu mer framgångsrikt än det var. Vi kunde också konstatera under vårt arbete att många ungdomar har inställningen att allt är en rättighet. Många glömmer att man också har skyldigheter, därför försökte vi ge deltagarna mer ansvar under aktiviteterna för att främja ett mer ansvarstagande atmosfär och motverka negativa attityder. Bortsett från de negativa attityderna måste vi faktiskt berömma deltagarna eftersom de flesta var delaktiga och hjälpsamma redan från början, de bidrog med positivism och glädje vilket underlättade för oss ledarna under projektets många utmaningar. Gottsunda En liten del av ungdomarna hade svårt att acceptera regler och kunde vissa brist på respekt gentemot ledarna i början av projektet, men detta förbättrades allteftersom vi lärde känna varandra under aktiviteterna. Rosengård En del av de ungdomar vi mött saknade gränser och testade oss ledare, vi ser att vi inte kunnat bygga ett förtroende hos alla och aktiviteter med fler deltagare än 6-7 har varit svåra att ha kontroll över (beroende på deltagarna). Vi möter många som är vana av att utomstående aktörer kommer under kortare perioder och gör roliga saker men saknar ett längre pågående arbete. Baronbackarna Förutom en gång när vi var på läger så har ungdomarna visat respekt och mognad under hela projektet. Vi kunde också konstatera under vårt arbete att många ungdomar har inställningen att allt är en rättighet. Många glömmer att man också har skyldigheter. Erfarenheter från Järva 20

21 Hussein Aziz 21

22 Samarbete Vilka personer har arbetat ideellt/avlönat i projektet, förutom lokala projektledare och projektmedarbetare (till exempel guider, kretsfolk, lokala eldsjälar med flera)? Järva Ungdomar, föräldrar, medlemmar i Stockholmskretsen, Närnaturguider, samt personal från Livstycket, Hästa Gård och Blå Huset. Gottsunda Personal från Första steget, Naturskyddsföreningens rikskansli, samt ungdomar har vid olika aktiviteter arbetat ideellt. Vi har även anställt ungdomar att hjälpa till under reggaefestivalen. Rosengård Personal på Malmö Naturskola, Naturskyddsföreningens lokalkrets i Malmö, Folkets Hus, Region Skåne, cykelmekaniker, arborist, en aktiv från Naturskyddsföreningen i Lund, lokala eldsjälar från Rosengård, Lena Eriksson från riksstyrelsen, RGRA, personal från Fulltofta naturcentrum, Miljöförvaltningen och Studiefrämjandet. Baronbackarna Vivalla Fritidsgård, Erikshjälpen i Lindesberg, Världsbutiken i Örebro och Skådespelet i Baronbackarna. Vilken feedback har ni fått från aktörer på projektorterna? Järva Framförallt i Tensta var reaktionerna mycket positiva, bland annat bland personalen på Tensta bibliotek och Tensta Träff. Basketklubben BK-Järva visade intresse att inleda ett samarbete vid framtida projekt, och vi faktiskt inledde ett framgångsrikt samarbete med bland annat Hästa Gård, fritidsgården Blå Huset och framförallt med föreningen Livstycket. Livstycket välkomnade projektet och försåg det med lokaler och vid de tillfällen som våra aktiviteter stämde med deras öppettider, även med personal. Verksamhetschefen Birgitta Notlöf tyckte mycket om vår närvaro och berättade att man aldrig sett ett sådant myllrande aktivitet förut under tidigare somrar. Hon sa även att Livstycket gärna ser fram emot ett mer långsiktigt samarbete i framtiden. Gottsunda Verksamheten har fått positiva kommentarer från bland annat föräldrar, kommunen, polisen och ledningen vid Asylboendet Villa Vänge. Rosengård Vi har fått positiv respons från bland andra fritidsförvaltningen, lokala Naturskyddsföreningen, Studiefrämjandet, Folkets Hus, samt Region Skåne. Andra aktörer som vi har varit i kontakt med tycker att det är bra det vi gör, men de har inte varit tillräckligt insatta eller engagerade för att kunna uttala sig specifikt om projektet. Baronbackarna Naturskyddsföreningen i Örebro län och Studie främjandet har varit kärnan i vårt arbete med ungdomarna, de har varit mycket positiva till projektet och bidrog med såväl tips som utrustning. 22

23 23 Juan Carlos Rojas Alvarado

24 24 Juan Carlos Rojas Alvarado

25 Naturskyddsföreningen Vilka grupper nådde vi med information om projektet? Järva Förutom ungdomarna nådde vi kommunen, myndigheter, ungdomsvärdar, föreningar, ungdomsprojekt, fritidsgårdar, samt deltagarnas föräldrar. Vi nådde även allmänheten via inslag i bland annat Sveriges television (Tv4 nyheterna), Radio Stockholm, Norrteljetidning och Centrum för naturvägledningens bok Tio tänker om naturvägledning. Gottsunda Ungdomar, föräldrar, Projektet Första Steget, Gottsundadagarna och Asylboendet Villa Vänge. Rosengård Månens scoutkår i Rosengård, Somaliska föreningen, Bosniska föreningen, stadsdelsvärdar, ungdomscoacher, ungdomsvärdar, RGRA (Rörelsen Gatans Röst och Ansikte), Hyresgästföreningens kvinnogrupp, Trappan och många fler lokala aktörer. Vi gick runt på fritidsgårdar och pratade med lokala ungdomar och ungdomsledare och uppmanade dem att bjuda in ungdomar till våra aktiviteter. Information om projektet och aktiviteter har skickats till alla som visat intresse. Baronbackarna De som vi nådde ut till med information om projektet var sommarlediga ungdomar bosatta i Baronbackarna och de angränsande områden Varberga och Vivalla. I vilken mån ökade Naturskyddsföreningens synlighet och närvaro i området? Järva Projektet blev känt i mycket större kretsar än de som kom till aktiviteterna, det gick ut många mejl och flygblad. Genom att vara på plats och visa oss har folk tagit reda på att Naturskyddsföreningen gästat området. Vi rörde oss bland ungdomsgårdar och andra mötesplatser i Järva där vi pratat med ungdomar och lämnat flygblad med information om våra aktiviteter. Vi har också följt med ungdomsvärdar som arbetat i området. När vi hade läger och föreläsningar har broschyrer getts ut om föreningsverksamheten och vid kontakt med stadsdelsförvaltningen och föreningar i området har vi informerat om projektet. Vi och några av projektets ungdomar hjälpte Naturskyddsföreningens trainee Dilini Ratnayke som hade infotält, flygblad och klimatquiz på Tensta marknad. TV4 kontaktade oss om att få göra ett reportage om Schysst sommar, och kom ut till Gålölägret där vår kärngrupp som följt projektet från början var med, de var strålande ambassadörer. Gottsunda Vi har delat ut flygblad i området med information om projektet och organisationen, men också personligen berättat till alla vi träffat om vad vi gjorde och varför. Under aktiviteterna har vi om möjligt haft organisationens flaggor, och både personal och deltagare hade ofta på sig Naturskyddsföreningens tröjor. Rosengård I Rosengård och framför allt på Herrgården syntes vår flagga dag och natt genom fönstret i lokalen och 25

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Organisation Grimslövs folkhögskola Projektledare Sofie Sjöstrand e-postadress sofie.sjostrand@natverketsip.se Telefon 0470-223 40 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

Dokumentation workshop 25 okt

Dokumentation workshop 25 okt Dokumentation workshop 25 okt Grupp 1 Deltagare: Solveig, Kristina, Parmis och Anil Postit-lappar/förslag inom Möjligt idag/inom kort Prioritet 1. Skolutbyte Utbyte mellan elever i skolor, på landsbygden

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Projekt Bygdens Marknad

Projekt Bygdens Marknad Projekt Bygdens Marknad Ett litet bildspel om vad vi åstadkommit hittills. Första träffen 4 mars - Bygdens Vecka 20-25 augusti 2012. Monika Hulthe Projektet har 12 delmål 1. Att få ihop en grupp producenter

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Ung Fritid kongress & dialogmöte hösten 2010

Ung Fritid kongress & dialogmöte hösten 2010 Ung Fritid kongress & dialogmöte hösten 2010 Fritidsförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2010-12-09 1.0 Malin Midler Norén Fritidsförvaltningen Fritidsförvaltningen Syfte

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs.

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Det som är gemensamt för partnerna är att de alla utgår från

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Uppsala län september 2011-mars 2012 Projektplan - 14 september 2011 som Kultur i länet, Riksteatern Uppsala län och Riksteatern enades kring Det här samarbetet

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Insamlingsstiftelsen EN FRISK GENERATION 1

Insamlingsstiftelsen EN FRISK GENERATION 1 Insamlingsstiftelsen En frisk generation EN FRISK GENERATION 1 Insamlingsstiftelsen En frisk generation Insamlingsstiftelsen En frisk generation startades 2011 som ett gemensamt initiativ av forskare från

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30

Läs mer

Positiva vinterupplevelser för barn och ungdomar från andra länder

Positiva vinterupplevelser för barn och ungdomar från andra länder Rapportering till SKANDIA- idéer för livet gällande projekt Positiva vinterupplevelser för barn och ungdomar från andra länder Projektets namn: Positiva Vinterupplevelser för barn och ungdomar från andra

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer

Verksamhetsplan för. Fritidsgården. Vävaren. Verksamhetsplan för fritidsgården Vävaren 2013

Verksamhetsplan för. Fritidsgården. Vävaren. Verksamhetsplan för fritidsgården Vävaren 2013 Verksamhetsplan för Fritidsgården Vävaren 2013 Verksamhetsplan för fritidsgården Vävaren 2013 Introduktion Vävaren har funnits som fritidsgård sedan starten 1996. Strömsbro IF driver gården som ligger

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

Utbildningskommittén vill veta vad er klubb tycker!

Utbildningskommittén vill veta vad er klubb tycker! Utbildningskommittén vill veta vad er klubb tycker! Till Höstkursen 2011 har Svenska Frisksportförbundets utbildningskommitté tagit fram ett flertal olika kurser som vi finner intressanta att ha med under

Läs mer

Projektplan. för. Sharing Resources. time, space, money, energy, knowledge or shortly: life on Earth

Projektplan. för. Sharing Resources. time, space, money, energy, knowledge or shortly: life on Earth Projektplan för Sharing Resources time, space, money, energy, knowledge or shortly: life on Earth Syfte IAL:s vision är en fredlig och gränslös värld där människor möts med kärlek, förståelse och respekt

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER

TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER En rapport om hur kvinnor kan uppmuntras och introduceras till tyngdlyftningssporten Till Svenska Tyngdlyftningsförbundet och Västerbottens Idrottsförbund Av Lucy Rist och Frida

Läs mer

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Åtta enkla, konkreta och varsamma verktyg som bygger broar mellan människor i och utan funktionssvårigheter Det ska vara lätt att leva i Lund för alla

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till vårens arbetsgrupper - i världens bästa förening! Våren 2011 Filmgruppen FUF-bladet Biståndsdebatten Seminariegruppen Projektgruppen Vem kan söka

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

lll#vyazc#cj CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009

lll#vyazc#cj <yg6c 69AwC \dgvc5vyazc#cj >CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009 FÖRELÄSNINGAR 2009 Jag älskar citat, det vet alla som varit på en föreläsning med mig, eller om man läst mina böcker. En av de personer som alltid gett mig något att fundera på är den franske aforismförfattaren

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som

Läs mer

Aktiva Ute Malmö Naturskola

Aktiva Ute Malmö Naturskola Aktiva Ute Malmö Naturskola I projektet Aktiva Ute utbildades unga Malmöbor till att bli naturinspiratörer. Syftet med utbildningen var att göra deltagarna nyfikna på naturen, ge positiva upplevelser av

Läs mer

ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen

ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen WTÖALA K O M M U N S T Y R E L S E ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen 1. Varför startade ni projektet och vad ville ni åstadkomma? Ronjabollen startades för att vi på TRIS såg och ser än idag

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Det mångkulturella samhället Journalnummer: 2010-68

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

Projektbeskrivning (hela projekttiden)

Projektbeskrivning (hela projekttiden) Projektbeskrivning (hela projekttiden) Projektnamn: Friluftsfritids Projekttid: Januari 2014- juni 2016 Syfte Projektet Friluftsfritids har till syfte att: öka samarbetet mellan skola, naturskola och ideella

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007

Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007 Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007 Firat Nemrud Projekt ledaren Kurdiska föreningen i Eskilstuna Ali Karimi Projektledaren Kurdiska föreningen i Eskilstun SLUTRAPPORT OM PROJEKTET

Läs mer

Plattformen DELTAGARHÄFTE. Idrottsledare för barn och ungdom. Idrottsledare. för barn och ungdom. verksam några år och vill fördjupa

Plattformen DELTAGARHÄFTE. Idrottsledare för barn och ungdom. Idrottsledare. för barn och ungdom. verksam några år och vill fördjupa DELTAGARHÄFTE Idrottsledare för barn och ungdom re rn och ungdom tt pröva en gränsöverskridande ildning. Utbildningen har fått namgande kunskaper i att leda barn kussioner om etikfrågor och idrotkontakter

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Sida 1 av 7. Slutrapport. ULVIS Unga Lär Vuxna Internet på eget Språk. Uppsala den 4 december 2012. Serbiska Kulturföreningen Sloga

Sida 1 av 7. Slutrapport. ULVIS Unga Lär Vuxna Internet på eget Språk. Uppsala den 4 december 2012. Serbiska Kulturföreningen Sloga Sida 1 av 7 Slutrapport ULVIS Unga Lär Vuxna Internet på eget Språk Uppsala den 4 december 2012 Serbiska Kulturföreningen Sloga Sida 2 av 7 Inledning Det här är fjärde året i rad som vi får ekonomisk hjälp

Läs mer

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1 TALANG TILL TOPP Tips från coachen tankar från dig 1 Innehåll Förord 3 Du är en del av svensk ridsport 4 En idrott med hästen i centrum 6 Tillsammans 8 Vad är talang? 10 Vad motiverar dig? 12 Sätta mål!

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

väl har börjat. Rykten om interna förhållanden sprids snabbt bland potentiella medarbetare. Rekryteringsprocessen

väl har börjat. Rykten om interna förhållanden sprids snabbt bland potentiella medarbetare. Rekryteringsprocessen 8. E t t g o t t r y k t e ä r A rbetsgivaren som varumärke Ett gott rykte som arbetsgivare är bästa rekryteringskanal. Begreppet Employment branding, arbetsgivarvarumärke, blir allt viktigare. Image,

Läs mer

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Innehåll... 1 Ordförandeposten... 3 Presidiet... 3 Styrelsen... 3 Styrelsemötet... 4 Ledarskapet... 4 Vad är ledarskap?... 4 Ledarskap i projekt... 5 Att utveckla sitt ledarskap... 6 Kommunikation...

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Informationspolicy för Övertorneå kommun

Informationspolicy för Övertorneå kommun Informationspolicy för Övertorneå kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2008-11-03 Innehållsförteckning 1. Inledning...1 2. Syfte...2 3. Övergripande målsättning...3 4. Riktlinjer för kommunens övergripande

Läs mer

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB.

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB. @ungdomsb ANALYS LEDARSKAP Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Totala respondentantalet: Online, kvantitativ 18 september 20 oktober 2014 Individer i Sverige, 15-25 år 20 973 st. (av vilka 5185 st. har

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov. Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

Insamlingsguide. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen

Insamlingsguide. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen Insamlingsguide Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen TÄNK OM DIABETES KUNDE BOTAS Du som läser denna insamlingsguide hoppas troligen på samma sak som vi en framtid

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten.

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Bakgrund till projektet Den ekologiska krisen, klimatkrisen, energikrisen och den ekonomiska Vi ser att dessa kriser hänger ihop och att lösningarna på dem

Läs mer

ANSVARSFULL ARKITEKTUR

ANSVARSFULL ARKITEKTUR OM WHITE ANSVARSFULL ARKITEKTUR Människans inverkan får allt tydligare konsekvenser för det ekologiska system vi alla tillhör. Aldrig har en generation behövt bry sig så mycket om vad som händer med jorden

Läs mer

MASKINTEKNOLOGSEKTIONENS YRKES- & ARBETSMARKNADSDAG

MASKINTEKNOLOGSEKTIONENS YRKES- & ARBETSMARKNADSDAG Postbeskrivningar KASSÖR Du kommer vara projektledarens högra hand genom att ständigt ha en uppdaterad bild av det ekonomiska läget tillgängligt för att möjliggöra snabba beslut. Du arbetar strukturerat

Läs mer

Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Anette Gottfriedson 2013-08-27. Förskolan Gullvivans arbetsplan 2013-2014

Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Anette Gottfriedson 2013-08-27. Förskolan Gullvivans arbetsplan 2013-2014 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Anette Gottfriedson 2013-08-27 Förskolan Gullvivans arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR-perspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation

Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation Längd: Utbildningen omfattar två dagar (internat) samt tre fristående dagar. Datum: 17-18 augusti, 24 september, 22 oktober samt 14 januari 2016. Ort

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund PM Samtal om hållbarhet Bakgrund I början på 80-talet uppstod en insikt inom näringslivet att gamla hierarkiska och patriarkaliska ledningsformer inte längre passade in i det moderna samhället. Jan Carlzon

Läs mer

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Fråga 1: Varför sökte du till programmet? Vad hoppades du på och vad behövde du? Blev rekommenderad av turistbyrån.

Läs mer

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning för att marknadsföra regionen och dess näringsliv på en internationell arena. 2010 deltar man i världsutställningen i Shanghai, Expo 2010.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

Ungdomsarbetet i Spånga-Tensta

Ungdomsarbetet i Spånga-Tensta Ungdomsarbetet i Spånga-Tensta Våra ungas framtid är allas ansvar Barn och ungdomar inom Spånga-Tenstas stadsdel är en viktig och prioriterad grupp. Här bor drygt 11.000 ungdomar i åldrarna 0 till 20 år.

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

En bok om hur vi tillsammans ska få fler i vår omvärld att upptäcka hur fantastiska Sveriges nationalparker är.

En bok om hur vi tillsammans ska få fler i vår omvärld att upptäcka hur fantastiska Sveriges nationalparker är. En bok om hur vi tillsammans ska få fler i vår omvärld att upptäcka hur fantastiska Sveriges nationalparker är. Vår gemensamma identitet Varumärken har personligheter, precis som människor. Vi står för

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer