Handbok. Schysst sommar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handbok. Schysst sommar"

Transkript

1 Handbok Schysst sommar 1

2 Varmt tack till Lars Vaste Andersson, Naturskyddsföreningen, vars engagemang och förtroende gjorde detta projekt möjligt, och särskilt tack till Linnéa Falk som skapade och idéutvecklade det grundläggande formatet till Schysst Sommar med Naturskyddsföreningen och alla projektledare och ungdomar som vidareutvecklat Schysst Sommar till den metod vi har idag. Bilder: Omslag: Grupplekar, sång och dans vid Lida Friluftsgård, Schysst sommar Järva. Foto: Kaspar Sinabian Sid 5: Kvällspaddling i Västra Skogen, Schysst sommar Järva. Foto: Simon Mekonen Sid 6: Norrlands exkursion, Helags, Schysst sommar Järva-Gottsunda. Foto: Kaspar Sinabian Sid 13: Kvällsmys vid Lida Friluftsgård, Schysst sommar Järva. Foto: Kaspar Sinabian Sid 16: Bad och grill på Björnö, Schysst sommar Järva. Foto: Juan Carlos Rojas Alvarado Sid 21: Desscykling längs Romeleåsens dalgång, Schysst sommar Rosengård. Foto: Hussein Aziz Sid 23: Klättring vid Ryssgraven, Kungsängen, Schysst sommar Järva-Gottsunda. Foto: Juan Carlos Rojas Alvarado Sid 24: Naturguidning på Gålö, Schysst sommar Järva. Foto: Juan Carlos Rojas Alvarado Sid 29: Promenad längs natursköna Lida Friluftsgård, Schysst sommar Järva. Foto: Kaspar Sinabian Sid 32: Cykelvandring längs Vens vackra natur, Schysst sommar Rosengård. Foto: Joumana Al Rifai Sid 36: Engagerade ungdomar vid grilldagen, Schysst sommar Järva. Foto: Juan Carlos Rojas Alvarado Sid 40: Naturguidning vid Gålös natur, Schysst sommar Järva. Foto: Juan Carlos Rojas Alvarado Sid 43: Dresscykling längs Romeleåsens dalgång, Schysst sommar Rosengård. Foto: Joumana Al Rifai Sid 44: Ridning vid Säva ridcenter, Schysst sommar Gottsunda. Foto: Kaspar Sinabian Sid 47: Fika under båtturen i Malmös kanaler, Schysst sommar Rosengård. Foto: Joumana Al Rifai Sid 49: Intervju vid Gålölägret, Schysst sommar Järva. Foto: Juan Carlos Rojas Alvarado Text: Juan Carlos Rojas Alvarado Redaktör: Anna Krusic Form: Espmark & Espmark Naturskyddsfšreningen 2012 I samarbete med: 2

3 Schysst sommar 3

4 Innehåll Förord... 7 Inledning... 8 Schysst sommar med Naturskyddsföreningen... 9 Handbok till en schysst sommar...12 Schyssta sommarerfarenheter...14 Aktiviteterna...14 Deltagarna Attityder och konfliktsituationer? Samarbete Naturskyddsföreningen Delaktighet Framtiden Rekommendationer för en Schysst sommar Personal Planering...41 Samarbete...41 Målgruppen Aktiviteter Tankar om Schysst sommar Bilagor

5 Simon Mekonen 5

6 6 Kaspar Sinabian

7 Förord: en kosmopolitisk förening Miljöarbetet frodas bäst i en demokrati och i en demokrati är alla människor lika välkomna och värdefulla. Därför arbetar Naturskyddsföreningen för inte bara biologisk mångfald i naturen utan också för mänsklig mångfald i både föreningen och i samhället. Möten mellan människor med olika kunskaper, erfarenheter och värderingar har alltid varit viktiga för sprången i samhällsutvecklingen och det gäller även när vi ska hantera de utmaningar som följer i miljökrisens spår. Av bland annat dessa skäl behövs därför den kosmopolitiska Naturskyddsföreningen, den som är öppen för alla, som involverar alla och som rymmer strukturer och processer för gemensamt lärande för en hållbar utveckling. Inte minst ungdomars energi är viktig att ta tillvara och fortsatt sporra i arbetet. Den här handboken syftar till att stimulera och hjälpa fler inom och utanför föreningen att göra flera ungdomssatsningar utifrån temat mänsklig och biologisk mångfald för unga. Det är svårt att finna bättre projekt och satsningar för vår gemensamma framtid. Jag hoppas och tror att läsningen inspirerar och aktiverar! Mikael Karlsson Ordförande Projektet Schysst sommar är en oerhört viktig pusselbit i det sammanhanget och var redan på pionjärstadiet succéartat, genom de möten och aktiviteter som massor med deltagande ungdomar genomförde i Rosengård, Rinkeby och Gottsunda. Sedan dess har verksamheten både utvecklats och växt, med fokus på allt från boendemiljön, närnaturen till den globala by som vi alla lever i. 7

8 Inledning Vårt samhälle står idag inför en rad utmaningar som Naturskyddsföreningen är en del av: klimatförändringar, naturresursbrist och kortsiktiga och farliga energilösningar för att nämna de kanske allra viktigaste och allvarligaste. Vi behöver intensifiera vårt arbete för en minskad energi- och resursförbrukning och lägga om till en mer hållbar livsstil. Kommuner, landsting och staten har endast till vis mån påbörjat detta arbete. För att kunna ändra på det alltmer ohållbara samhället behöver alla vara med på tåget. Och med alla menas just alla människor i samhället idag. Ålder, genus, födelseort eller bostadsort spelar ingen roll vi är alla del i det ekologiska systemet på jorden och vi tär alla på dess resurser. Hästa gård mitt nya smultronställe! Gården var hur mysig som helst. Bra guide, en blond blåögd bonde. Mycket info om alternativa uppgödningssätt efter vilket man vill äta ekologiskt Caféet var taget som ur en dröm. Muzammil, Schysst Sommar Järva 2010 Naturskyddsföreningen ska värna om natur och miljö och arbetar outtröttligt på många fronter: hållbart fiske, ett skogsbruk som värnar biologisk mångfald, miljögifter i vår vardag, energi- och klimatpolitik. Men vi kan inte göra detta ensamma och trots våra medlemmar har vi ändå inte nått alla i samhället. Schysst Sommar med Naturskyddsföreningen var en satsning för att nå en för oss viktig målgrupp unga urbana människor som kanske inte ännu kommit i konkret kontakt med natur- och miljöfrågorna men som inom kort kommer att behöva ta ställning till livsstilsförändringar och att ta beslut genom den politiska processen som kommer att påverka vår gemensamma framtid. Naturskyddsföreningen fyllde häromåret 100 år. Vi är starkare än någonsin och fulla av kraft, men vi behöver, liksom många andra organisationer och aktörer i samhället, förnya oss för att kunna möta framtiden. Vi tror att en av nycklarna ligger i att till en högre grad återspegla samhället i vår medlemsbas och bland våra ideellt aktiva medlemmar. Vi har mycket kvar att göra för att nå dit, men Schysst Sommar med Natuskyddsföreningen har givit oss ny kunskap om vad man kan göra och hur man kan göra och vi har även lärt oss att med vilka man kan samarbeta och att detta är en nyckel till framgång. Framförallt har vi lärt känna fantastiska ungdomar som gör att vi också tror på framtiden. Vi hoppas att andra organisationer kan dra nytta av erfarenheterna som beskrivs i denna handbok och i en nära framtid skapa nya, långsiktiga och spännande projekt för Sveriges ungdomar. 8

9 Schysst sommar med Naturskyddsföreningen År 2009 startade Naturskyddsföreningen ett pilotprojekt med namn Schysst sommar med Naturskyddsföreningen. Projektet gick ut på att etablera kontakt med ungdomar i Rinkeby (Stockholm), Gottsunda (Uppsala) och Rosengård (Malmö), och tillsammans med dem arrangera friluftsaktiviteter ute i naturen under vilka man bland annat kunde diskutera aktuella samhälls- och miljöproblem. Projektet blev en succé och föreningen lyckades genomföra det igen året därpå med minst lika goda resultat. Den här gången blev Tensta (Stockholm), Gottsunda, Rosengård, Baronbackarna (Örebro) och Tjärna Ängar (Borlänge) värdar för projektet. Man genomförde även en första Schysst-vinter version i Rosengård år Sammanlagt anordnades 224 olika aktiviteter med omkring 3288 deltagare under dessa år (tabell 1 och 2). Anledningen till att man valde de ovannämnda stadsdelarna som värdar för projektet är att Naturskyddsföreningen har minst närvaro i stadsdelar med hög andel hyresrätter och låg medelinkomst. Dessa stadsdelar kännetecknas också av att en stor del av invånarna är medborgare med utländskt bakgrund, en grupp som är underrepresenterade i Naturskyddsföreningen. Naturskyddsföreningen ville därför ta nya initiativ i ett försök att ändra dessa förhållanden och öka den mänskliga mångfalden i föreningen, det vill säga vidga medlemsbasens sociala och etniska bakgrund och nå fler i den yngre generationen. Projektet har stöttats av bland andra Ungdomsstyrelsen, Friluftsrådet, Naturvårdsverket, LONA (Naturvårdsverkets bidrag till Lokala Naturvårdsprojekt), Region Skånes miljö- Tabell 1. Schysst sommar-aktiviteter Ort Stad Antal 2009 Antal 2010 Antal 2011 Totalt per ort Järva (Rinkeby + Tensta) Stockholm Gottsunda Uppsala Rosengård Malmö Baronbackarna Örebro Rosengård (Schysst vinter) Malmö Tjärna Ängar Borlänge 4 4 Totalt

10 Tabell 2. Statistik över deltagare i Schysst sommar Ort År Antal deltagare Antal unika deltagare Tjejer/Killar Ålder, medelvärde Järva-Rinkeby /50% 20-25* Järva-Tensta /65% Gottsunda Mest killar 13-20** Gottsunda Mest killar Rosengård /60% Rosengård /60% Rosengård SV /50% Baronbackarna /64% Tjärna Ängar Totalt * Yngste deltagaren var 15 år ** Några aktiviteter hade en åldersgräns på 15 år vårdsfond, Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms kommun, Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning, Länsstyrelsen i Skåne län, Malmö kommun, Länsstyrelsen i Uppsala län, Uppsala kommun, Borlänge kommun, Naturskyddsföreningen i Örebro, men också av en rad andra lokala aktörer som bidragit till att de olika projekten varit så framgångsrika. Schysst Sommar med Naturskyddsföreningen anammade ledorden möta, visa och delaktighet. Man ville möta ungdomarna och inspirera dem till samhällsengagemang genom att bland annat upplysa dem om tillståndet i världen, naturen och friluftslivet. Man ville också att genom delaktighet i projektets aktiviteter skulle ungdomarna känna tillhörighet och få en känsla av att deras åsikter, handlingar och dagliga val spelar roll i det stora sammanhanget. Dessa ledord präglade första projektåret under vilket man fokuserade på att skapa relationer med ungdomarna och väcka deras intresse för natur och miljö med hjälp av metoder som var nya jämfört med Naturskyddsföreningens traditionella verksamhet. Man försökte ta fasta på vilka aktiviteter och förhållningssätt som lyckades bäst i ambitionen att skapa stabila relationer med ungdomarna. 10

11 Jag har läst om naturreservat i skolböcker och nu får jag se hur det är i verkligheten Deltagare i Schysst Sommar Rosengård, 2009 Under följande år strävade man efter att bekräfta användbarheten hos de prövade metoderna, samtidigt som man testade nya sätt, i ett försök att utveckla en metod som kunde användas för information och engagemang inom naturvård och friluftsliv bland unga i förorterna. Gemensamt för alla orterna var att merparten av aktiviteterna var friluftsaktiviteter som kompletterades med inomhusaktiviteter, som till exempel seminarier och filmkvällar. Frågor kring aktuell natur- och miljöproblematik, politik, ekonomi, samhälle, religion och andra viktiga ämnen som ungdomarna tyckt varit relevanta, vävdes in i friluftsaktiviteterna i form av diskussioner och berättelser och fördjupades ytterligare vid inomhusaktiviteterna. Aktiviteterna omfattade allt från naturguidningar och läger till besök på museer och ridning (se bilaga). 11

12 Handbok till en schysst sommar Naturskyddsföreningen har genom projektet Schysst sommar skaffat en avsevärd kunskap om nycklar till framgång i relationsskapande med ungdomar som har stort avstånd till föreningens verksamhet. Projektet har också lärt oss hur man lockar unga människor till att vistas i naturen och om hur man väcker deras intresse för ny kunskap och engagemang i miljö- och samhällsfrågor. Behovet att sprida denna kunskap till Naturskyddsföreningens lokala verksamheter, likaväl som till andra organisationer, offentliga aktörer och potentiella bidragsgivare är stort. Handbok till en Schysst sommar är en konkretisering av våra erfarenheter, med den hoppas vi kunna bidra till det offentliga samtalets idé- och kunskapsutveckling och till förbättrat mångfaldsperspektiv i natur- och miljöarbetet. Handboken består av två delar: dels alla lokala erfarenheter från de olika delprojekten och den centrala projektledningen och dels konkreta rekommendationer. Schysst sommar med Naturskyddsföreningen i Borlänge och Schysst vinter med Naturskyddsföreningen i Rosengård finns inte representerade i denna sammanfattning. Schysst sommar med Naturskyddsföreningen i Borlänge var ett litet projekt vid Tjärna Ängar i Borlänge under sommaren 2010 där man av olika anledningar inte hann med den planerade utvärderingen. Man lyckades dock trots den korta aktivitetsperioden synas i media via tidningsartiklar i Falu- Kuriren, Dala-Demokraten och DalaNatur, samt ett reportage i Radio Dalarna. Schysst vinter med Naturskyddsföreningen i Rosengård var till skillnad från Borlänge ett större projekt där man för första gången försökte driva ett projekt i Schysst sommar format helt under vinterhalvåret. Detta projekt kom till senare och utvärderades på annat sätt och finns därför inte med i denna sammanfattning och handledning. Projektgrupperna fick sammanfatta sina erfarenheter, upplevelser och reflektioner genom att svara på 19 frågor. Projektgruppernas svar innehåller inte bara kunskap om projektet utan också värdefulla råd till den som vill bedriva liknande projekt. Avsnittet Rekommendationer för en Schysst sommar, som följer sammanfattningen, syntetiserar alla dessa erfarenheter, råd och reflektioner. Övrigt underlag till handledningen är bland annat deltagarstatistik, citat och anteckningar från deltagare och ledare, fotografier, Facebook-inlägg, anteckningar från seminarier, pressklipp, kontaktuppgifter till lokala samarbetspartner och anteckningar från planeringsmöten. 12

13 13 Kaspar Sinabian

14 Schyssta sommarerfarenheter Aktiviteterna Vilka grupper hängde med på aktiviteterna? Går det att se att vissa aktiviteter lockade vissa deltagare? Järva Deltagarna hade blandad bakgrund, totalt var det cirka 17 olika etniska grupper representerade under projekttiden, även om huvuddelen av ungdomarna hade sin bakgrund i Somalia eller mellanöstern. Vi fick med oss en grupp med beslöjade tjejer vid flera av aktiviteterna, även på övernattningarna vid till exempel Gålö. Det skapades en stor gemenskap bland deltagarna och många fick nya vänner. De aktiviteter som lockade och uppskattades mest av deltagarna var de som hade med friluftsliv att göra: ridning, bad, paddling (kajak), klättring, vandringar, läger, fiske och besök på Kolmården. Gottsunda Asylsökande från Lilla Vänge och ungdomar från Gottsunda. Vi hade en grupp ungdomar av armeniskt ursprung som återkommande följde med aktiviteterna. Aktiviteter såsom vandring, salsa kurs, ridning, klättring, skidåkning och långfärdsskridskor var de mest attraktiva. Rosengård Allmänt har vi nått en bred krets av ungdomar i Rosengård, från omotiverade och arbetslösa individer till de som har stabilt arbete eller studier. Merparten var inte naturintresserade till en början. Alla de aktiviteter som hade med utflykter, paddling och vandring var de mest attraktiva för deltagarna. Baronbackarna De som hängde med på aktiviteterna var ungdomar från Baronbackarna, Varberga och Vivalla. De aktiviteter som lockade mest var de som skedde utomhus, under brännbollsturneringen med grill deltog till exempel hela 90 personer. Vad tyckte deltagarna om aktiviteterna och projektet? Järva Projektet var mycket uppskattat, många har uttryckt hur mycket de har lärt sig och hur kul de har haft. Flera uttrycker en stark önskan om att projektet ska genomföras fler gånger, och vill gärna vara med och bidra till det genom att sprida information samt hjälpa till under eventuella kommande aktiviteter. Flera deltagare har också sagt att de kommer att åka tillbaka till de olika utflyktsmålen tillsammans med familj och vänner, andra uttrycker att de numer inte kommer att kunna låta bli att engagera sig i miljöfrågor efter projektet, att det inte går att låta bli att bry sig. Gottsunda Båda åren fick vi en mycket positiv respons från deltagarna, många av dem uttryckte att möjligheten att delta i aktiviteterna hade räddat deras sommar/vinter. Flera framförde också önskan att projektet kunde bli kvar i området, de fortsatte fråga om vi skulle åka någonstans långt efter projekttidens slut. 14

15 Rosengård För det mesta har det varit positivt även om några inte tyckt att det vi gjorde var lockande och hoppade av i början av projektet. De som följde med regelbundet frågade ständigt om när man skulle ha nästa aktivitet, och om det var möjligt att fortsätta med projektet under höst och vintertid. Många av de var även intresserade av att testa vara ledare under en eventuell fortsättning. Baronbackarna De deltagare som verkligen involverat sig i aktiviteterna har varit positiva och tyckt det varit roligt att kunna vara med i projektet. Vilka aktiviteter var lättast/svårast? Järva Svårast var övernattningarna, det var väldigt mycket att göra i högt tempo. Samtidigt gav de mycket tillbaka, kanske mest av alla aktiviteter. Vid sådana aktiviteter behövs mer personal, det är svårt att hantera stora grupper och samtidigt hinna med allt annat som är inplanerat. Det blev stressigt även om vi hade gjort en bra planering, vi räckte helt enkelt inte till. Aktiviteter som paddling, ridning, och klättring var lättast. I och med att man i de flesta fallen köpte privata tjänster från kunniga entreprenörer så var det oftast en extern person som var aktivitetsansvarig, detta underlättade för projektets personal vilken kunde då egna sig åt att till exempel förbereda mat eller material till diskussionerna. De varade oftast i några timmar, var populära och ekonomiskt fördelaktiga eftersom man kunde ha stora grupper till ett fast pris. Gottsunda Lättaste var de aktiviteter där vi utnyttjade vår lokal och inte hade så många deltagare att hålla reda på. Svårast var de aktiviteter där vi hade tider att passa och skulle resa någonstans, det var inte lätt att lyckas få alla att dyka upp i tid för avfärd. Rosengård Svårast var det nog lägren, det var mycket på en gång och ibland hade vi med oss busiga ungdomar med starka viljor. Lättast var aktiviteter som fiske, paddling, vandring samt besök på museer och djurparker. Baronbackarna De svåraste aktiviteterna var de som skedde långtifrån närområdet och som krävde transport. Lättast var de som anordnades lokalt. 15

16 Juan Carlos Rojas Alvarado 16

17 Deltagarna Beskriv hur det var att hitta och etablera kontakt med ungdomarna på orten. Järva Första året var projektledarnas egna nätverk på orten särskilt viktiga, likaså kontakten med ungdomsprojekt såsom Järva-andan och flygblad med information som delades ut till exempelvis fritidsgårdar. Sociala medier, i synnerhet Facebook kom att spela en stor roll vid kontakt och informationsspridning allteftersom projektet pågick. Försök gjordes också att kontakta lokala föreningar men responsen var dålig. Andra året var mycket lättare i och med samarbetet med Livstycket eftersom de redan hade en stabil grupp ungdomar som träffades regelbundet, Livstycket blev då en fast punkt och en mycket bra grund att starta verksamheten från. Flygblad användes även detta år och Facebook kom att visa sig oumbärlig vid kontakt och informationsspridning till målgruppen. Gottsunda Första året var samarbetet med Första Steget viktig för att nå ungdomar i området, framförallt killar. Andra året nådde vi många deltagare när vi informerade om projektet vid Gottsundadagarna, men även det egna kontaktnätet var till hjälp. Den kanske viktigaste kanalen för kontakten med både gamla och nya deltagare var ändå den sociala nätverkstjänsten Facebook, vilken fungerade som eget forum under projektet. Rosengård Utmaningen första året låg till största delen i att vi inte hade en förankring i gruppen år innan projektet började. De flesta aktörer fokuserar på ungdomar upp till 12 eller max 16 år, att hitta deltagarna var därför svårt och man fick ta kontakt med individerna var och en för sig, ändå kunde en grupp byggas upp relativt snabbt. Andra året var det lättare att hitta deltagare eftersom vi kunde jobba vidare med kontaktnätet från året innan. Första året använde vi oss av den sociala nätverkstjänsten Facebook, denna kom att fungera som det främsta verktyget för kontakten med ungdomarna under andra året. Baronbackarna I början gick vi ut i närområdet och informerade om projektet, men efter att vi inlett ett samarbete med Vivalla fritidsgård blev det inte nödvändigt då många av deras medlemmar intresserade sig i vårt projekt och deltog i många av våra aktiviteter. Vi försökte använda en projektsida på Facebook för kontakt med ungdomarna, men denna visade sig inte vara så effektiv. Det bästa sättet att hålla kontakt med deltagarna var genom sms-kedjor vi skickade ut. Det blev ett mer personligt sätt att ta kontakt med deltagarna jämfört med Facebook eller affischering som inte hade någon större verkan. Vilka erfarenheter har deltagarna fått, vad tar de med sig från sommaren? Järva Det viktigaste är att Stockholm har blivit mer än vad de tidigare kände till, nu vet de nya ställen inom räckhåll som erbjuder häftiga upplevelser för en liten kostnad. Lida Fri- 17

18 Många har fått nya intressen och ingångar till praktikplatser (arborist och cykelmekaniker). Deltagarna har fått chansen att uppleva naturen och miljöfrågor på ett annat sätt än i skolan. Erfarenheter från Rosengård luftsgård är ett exempel på de platser, likaså många av de utflyktsmålen som finns i Länsstyrelsens Utflyktsguide till 33 skyddade naturområden i Stockholms län. Men det finns också mycket man kan hänga med på närmare håll, som naturguidningarna i Norra Järva, alldeles utanför bostadsområdet. På Gålölägret fick deltagarna en bra förståelse för vad Naturskyddsföreningen är och gör, tack vare närnaturguiden Pella Thiel som kom och berättade. Hennes passion och engagemang syntes och kändes, det är viktigt att ha rätt personer som har både kunskapen och förmågan att förmedla den. Många värderar nog sin närmiljö mer nu efter projektet, det är både roligare och lättare att gå ut i och uppskatta naturen när man vet mer om den. Gottsunda Det har fått en bättre förståelse på vad Naturskyddsföreningen är för organisation och varför den bryr sig så mycket om att värna om natur och miljö. Förutom ökad miljömedvetenhet har deltagarna också fått större kunskap om sin omgivning i allmänhet och de möjligheter som finns för fritiden i regionen. Ungdomarna har visat stor glädje under våra utflykter och gett oss god feedback efter varje aktivitet, en del har ganska direkt på avslutad aktivitet frågat när nästa möte var. Rosengård Att få komma ut i naturen och känna sig delaktiga i ett sammanhang. Många har fått nya intressen och ingångar till praktikplatser (arborist och cykelmekaniker). Deltagarna har fått chansen att uppleva naturen och miljöfrågor på ett annat sätt än i skolan. Utflykterna och diskussionerna har nog väckt deras nyfikenhet och gjort dem mer mottagliga för ny kunskap och för de fritidsmöjligheter som närnaturen erbjuder. Baronbackarna Vi tror att deltagarna har fått positiva erfarenheter under sommaren, många fick t.ex. lära sig om miljövård och varför den är så viktigt, andra lärde sig att tillvarata den fina närnaturen de här och de fritidsmöjligheter som den kan ge. 18

19 Många vistades aldrig i naturen innan sommaren och de flesta hade negativa föreställningar om vad frivilliga organisationer gör, detta har ändrats efter att ha deltagit vid våra aktiviteter. Erfarenheter från Baronbackarna Har projektet fungerat främjande för de deltagande ungdomarna? Varför? Järva Projektet har stärkt deltagarnas självförtroende, de har blivit påminda om hur mycket de egentligen kan om de vill. De växte i takt med prövningarna som många av aktiviteterna ställde, en del aktiviteter kunde till exempel vara rätt krävande för vissa individer, några var höjdrädda, andra kunde inte simma eller var rädda för hästar. Genom att vara en del av en grupp och ha stöd av andra, vågade och lärde sig ungdomarna mer. Gottsunda Med hjälp av projektet har de lärt dig dels mer om sin närmiljö men också av Naturskyddsföreningens organisation och om att reflektera över miljöfrågor. Efter projektet beskriver också många av deltagarna naturen som en tillflyktsort där man kan vara sig själv och njuta och koppla av. Rosengård Vi upplever att ungdomarnas självförtroende och mognad ökade i takt med projekterfarenheterna tack vare intensiteten och de sociala krav som aktiviteterna ställde för både gruppen och individen. Också deltagarnas inställning till organisationer såsom Naturskyddsföreningen men även myndigheter upplevs ha förändrats från negativ till positiv, detta kan öppna nya kanaler för ungdomarna i framtiden. Baronbackarna Projektet har framförallt främjat deltagarnas relation till naturen men också deras inställning till organisationer som Naturskyddsföreningen. Många vistades aldrig i naturen innan sommaren och de flesta hade negativa föreställningar om vad frivilliga organisationer gör, detta har ändrats efter att ha deltagit vid våra aktiviteter. 19

20 Attityder och konfliktsituationer? Järva En attityd som var ofta förekommande bland deltagarna och som ställde till problem vid många tillfällen var den allmänna tendensen att inte passa tider. Det hände också att man anmält sig till inte sällan kostsamma aktiviteter men dök aldrig upp utan förvarning, möjligheterna för att hitta ersättare i sista sekund var då begränsade. Den attityden uppvisades tyvärr även av personer som hade en ledarställning i området och som annars hade kunnat bidra till att projektet var ännu mer framgångsrikt än det var. Vi kunde också konstatera under vårt arbete att många ungdomar har inställningen att allt är en rättighet. Många glömmer att man också har skyldigheter, därför försökte vi ge deltagarna mer ansvar under aktiviteterna för att främja ett mer ansvarstagande atmosfär och motverka negativa attityder. Bortsett från de negativa attityderna måste vi faktiskt berömma deltagarna eftersom de flesta var delaktiga och hjälpsamma redan från början, de bidrog med positivism och glädje vilket underlättade för oss ledarna under projektets många utmaningar. Gottsunda En liten del av ungdomarna hade svårt att acceptera regler och kunde vissa brist på respekt gentemot ledarna i början av projektet, men detta förbättrades allteftersom vi lärde känna varandra under aktiviteterna. Rosengård En del av de ungdomar vi mött saknade gränser och testade oss ledare, vi ser att vi inte kunnat bygga ett förtroende hos alla och aktiviteter med fler deltagare än 6-7 har varit svåra att ha kontroll över (beroende på deltagarna). Vi möter många som är vana av att utomstående aktörer kommer under kortare perioder och gör roliga saker men saknar ett längre pågående arbete. Baronbackarna Förutom en gång när vi var på läger så har ungdomarna visat respekt och mognad under hela projektet. Vi kunde också konstatera under vårt arbete att många ungdomar har inställningen att allt är en rättighet. Många glömmer att man också har skyldigheter. Erfarenheter från Järva 20

21 Hussein Aziz 21

22 Samarbete Vilka personer har arbetat ideellt/avlönat i projektet, förutom lokala projektledare och projektmedarbetare (till exempel guider, kretsfolk, lokala eldsjälar med flera)? Järva Ungdomar, föräldrar, medlemmar i Stockholmskretsen, Närnaturguider, samt personal från Livstycket, Hästa Gård och Blå Huset. Gottsunda Personal från Första steget, Naturskyddsföreningens rikskansli, samt ungdomar har vid olika aktiviteter arbetat ideellt. Vi har även anställt ungdomar att hjälpa till under reggaefestivalen. Rosengård Personal på Malmö Naturskola, Naturskyddsföreningens lokalkrets i Malmö, Folkets Hus, Region Skåne, cykelmekaniker, arborist, en aktiv från Naturskyddsföreningen i Lund, lokala eldsjälar från Rosengård, Lena Eriksson från riksstyrelsen, RGRA, personal från Fulltofta naturcentrum, Miljöförvaltningen och Studiefrämjandet. Baronbackarna Vivalla Fritidsgård, Erikshjälpen i Lindesberg, Världsbutiken i Örebro och Skådespelet i Baronbackarna. Vilken feedback har ni fått från aktörer på projektorterna? Järva Framförallt i Tensta var reaktionerna mycket positiva, bland annat bland personalen på Tensta bibliotek och Tensta Träff. Basketklubben BK-Järva visade intresse att inleda ett samarbete vid framtida projekt, och vi faktiskt inledde ett framgångsrikt samarbete med bland annat Hästa Gård, fritidsgården Blå Huset och framförallt med föreningen Livstycket. Livstycket välkomnade projektet och försåg det med lokaler och vid de tillfällen som våra aktiviteter stämde med deras öppettider, även med personal. Verksamhetschefen Birgitta Notlöf tyckte mycket om vår närvaro och berättade att man aldrig sett ett sådant myllrande aktivitet förut under tidigare somrar. Hon sa även att Livstycket gärna ser fram emot ett mer långsiktigt samarbete i framtiden. Gottsunda Verksamheten har fått positiva kommentarer från bland annat föräldrar, kommunen, polisen och ledningen vid Asylboendet Villa Vänge. Rosengård Vi har fått positiv respons från bland andra fritidsförvaltningen, lokala Naturskyddsföreningen, Studiefrämjandet, Folkets Hus, samt Region Skåne. Andra aktörer som vi har varit i kontakt med tycker att det är bra det vi gör, men de har inte varit tillräckligt insatta eller engagerade för att kunna uttala sig specifikt om projektet. Baronbackarna Naturskyddsföreningen i Örebro län och Studie främjandet har varit kärnan i vårt arbete med ungdomarna, de har varit mycket positiva till projektet och bidrog med såväl tips som utrustning. 22

23 23 Juan Carlos Rojas Alvarado

24 24 Juan Carlos Rojas Alvarado

25 Naturskyddsföreningen Vilka grupper nådde vi med information om projektet? Järva Förutom ungdomarna nådde vi kommunen, myndigheter, ungdomsvärdar, föreningar, ungdomsprojekt, fritidsgårdar, samt deltagarnas föräldrar. Vi nådde även allmänheten via inslag i bland annat Sveriges television (Tv4 nyheterna), Radio Stockholm, Norrteljetidning och Centrum för naturvägledningens bok Tio tänker om naturvägledning. Gottsunda Ungdomar, föräldrar, Projektet Första Steget, Gottsundadagarna och Asylboendet Villa Vänge. Rosengård Månens scoutkår i Rosengård, Somaliska föreningen, Bosniska föreningen, stadsdelsvärdar, ungdomscoacher, ungdomsvärdar, RGRA (Rörelsen Gatans Röst och Ansikte), Hyresgästföreningens kvinnogrupp, Trappan och många fler lokala aktörer. Vi gick runt på fritidsgårdar och pratade med lokala ungdomar och ungdomsledare och uppmanade dem att bjuda in ungdomar till våra aktiviteter. Information om projektet och aktiviteter har skickats till alla som visat intresse. Baronbackarna De som vi nådde ut till med information om projektet var sommarlediga ungdomar bosatta i Baronbackarna och de angränsande områden Varberga och Vivalla. I vilken mån ökade Naturskyddsföreningens synlighet och närvaro i området? Järva Projektet blev känt i mycket större kretsar än de som kom till aktiviteterna, det gick ut många mejl och flygblad. Genom att vara på plats och visa oss har folk tagit reda på att Naturskyddsföreningen gästat området. Vi rörde oss bland ungdomsgårdar och andra mötesplatser i Järva där vi pratat med ungdomar och lämnat flygblad med information om våra aktiviteter. Vi har också följt med ungdomsvärdar som arbetat i området. När vi hade läger och föreläsningar har broschyrer getts ut om föreningsverksamheten och vid kontakt med stadsdelsförvaltningen och föreningar i området har vi informerat om projektet. Vi och några av projektets ungdomar hjälpte Naturskyddsföreningens trainee Dilini Ratnayke som hade infotält, flygblad och klimatquiz på Tensta marknad. TV4 kontaktade oss om att få göra ett reportage om Schysst sommar, och kom ut till Gålölägret där vår kärngrupp som följt projektet från början var med, de var strålande ambassadörer. Gottsunda Vi har delat ut flygblad i området med information om projektet och organisationen, men också personligen berättat till alla vi träffat om vad vi gjorde och varför. Under aktiviteterna har vi om möjligt haft organisationens flaggor, och både personal och deltagare hade ofta på sig Naturskyddsföreningens tröjor. Rosengård I Rosengård och framför allt på Herrgården syntes vår flagga dag och natt genom fönstret i lokalen och 25

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Brukets skola där idéer blir till handling

Brukets skola där idéer blir till handling Brukets skola där idéer blir till handling På Brukets skola är allt möjligt! Som rektor på Brukets skola är det mitt mål att varje elev ska känna trygghet, engagemang, inflytande och handlingskraft. Tillsammans

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL. - Ungdomar

INSPIRATIONSMATERIAL. - Ungdomar INSPIRATIONSMATERIAL - Ungdomar Hej! Det du nu har framför dig är Ung NU- projektets inspirationsmaterial Ett material som du kan använda för att påverka något du tycker är fel eller försöka genomföra

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Ung Fritid kongress & dialogmöte hösten 2010

Ung Fritid kongress & dialogmöte hösten 2010 Ung Fritid kongress & dialogmöte hösten 2010 Fritidsförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2010-12-09 1.0 Malin Midler Norén Fritidsförvaltningen Fritidsförvaltningen Syfte

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala)

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala) Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala) MENINGSFULLHET-SÄKERHET-KUNSKAP-HOPP-ANSVAR-MOD-RESPEKT-OMTANKE Innehållsförteckning Din trygghet sid. 3 Frivilliga resursgrupper sid. 3 Medlemsvård,

Läs mer

Vad ansvarar du för vad gäller Rakel i din organisation? Du kan kryssa för flera alternativ.

Vad ansvarar du för vad gäller Rakel i din organisation? Du kan kryssa för flera alternativ. Svar på Enkät Länsstyrelseforum 2015 Genomförd april 2015 i Survey Xact Vad ansvarar du för vad gäller Rakel i din organisation? Du kan kryssa för flera alternativ. Vad ansvarar du för vad gäller Rakel

Läs mer

STARTA SCOUTKÅR. Så här startar du en lokalförening i Scouterna

STARTA SCOUTKÅR. Så här startar du en lokalförening i Scouterna STARTA SCOUTKÅR Så här startar du en lokalförening i Scouterna 2016 Hej! Vad roligt att just du är nyfiken på Scouterna! I det här materialet hittar du information om vad Scouterna är och vilka möjligheter

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR? Vem

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

BÖCKER INSPIRATION. www.universeimagine.com

BÖCKER INSPIRATION. www.universeimagine.com BÖCKER INSPIRATION Vår vision är att inspirera minst en miljon människor till att förverkliga sina drömmar och må bra under tiden. Är du en av dem? Personligt entreprenörskap handlar om kraften och förmågan

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Det mångkulturella samhället Journalnummer: 2010-68

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Åtta enkla, konkreta och varsamma verktyg som bygger broar mellan människor i och utan funktionssvårigheter Det ska vara lätt att leva i Lund för alla

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST

LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2015-2017 UTKAST studieförbund gymnastik teater orientering bridge socialt arbete klättring rollspel körsång film

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Projekt Bygdens Marknad

Projekt Bygdens Marknad Projekt Bygdens Marknad Ett litet bildspel om vad vi åstadkommit hittills. Första träffen 4 mars - Bygdens Vecka 20-25 augusti 2012. Monika Hulthe Projektet har 12 delmål 1. Att få ihop en grupp producenter

Läs mer

Våra viktigaste tips

Våra viktigaste tips Våra viktigaste tips Projektteamen bakom utvecklingsprojektet Hållbara Hökarängen har sammanfattat sina viktigaste lärdomar och tips för andra som vill jobba med hållbarhetprojekt och stadsdelsutveckling.

Läs mer

Om möten, mötesplatser och arenor

Om möten, mötesplatser och arenor Om möten, mötesplatser och arenor 58 Röster om folkbildning och demokrati Några röster Många med mig är vana att arbeta väldigt konkret. Det här sättet att arbeta i nätverk kan bli mycket frustrerande

Läs mer

Entreprenörskap och värdskap i Älvkarleby

Entreprenörskap och värdskap i Älvkarleby Entreprenörskap och värdskap i Älvkarleby Projektet har bl.a. bidragit till att en vacker lekstuga blivit verklighet på Laxön. Projektägare: Destination Älvkarleby, ideell förening Projektledare: Sanna

Läs mer

väl har börjat. Rykten om interna förhållanden sprids snabbt bland potentiella medarbetare. Rekryteringsprocessen

väl har börjat. Rykten om interna förhållanden sprids snabbt bland potentiella medarbetare. Rekryteringsprocessen 8. E t t g o t t r y k t e ä r A rbetsgivaren som varumärke Ett gott rykte som arbetsgivare är bästa rekryteringskanal. Begreppet Employment branding, arbetsgivarvarumärke, blir allt viktigare. Image,

Läs mer

STREETSTAR - GIRL ACADEMY. Tid: 15 mars december 2016

STREETSTAR - GIRL ACADEMY. Tid: 15 mars december 2016 STREETSTAR - GIRL ACADEMY Tid: 15 mars 2014-15 december 2016 Bakgrund: STREETSTAR - FOR URBAN STREETCULTURE Streetstar är en ideell förening som skapar och producerar ungdomskommunikation och kultur. Som

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibacken Nyckelpigan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Sida 1 VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Förbundsstämman 2011 antog värdegrunden för Civilförsvarsförbundets verksamhet på lokal, regional och nationell nivå med där ingående värden rangordnade i den

Läs mer

Insamlingsstiftelsen EN FRISK GENERATION 1

Insamlingsstiftelsen EN FRISK GENERATION 1 Insamlingsstiftelsen En frisk generation EN FRISK GENERATION 1 Insamlingsstiftelsen En frisk generation Insamlingsstiftelsen En frisk generation startades 2011 som ett gemensamt initiativ av forskare från

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg Vad är varumärket Trelleborg? Enkelt uttryckt så är varumärket inget annat än de föreställningar, känslor, tankar, associationer, erfarenheter

Läs mer

Utvärdering deltagare

Utvärdering deltagare Utvärdering deltagare 37 svar, 325 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 99 1 Ja Nej Varför, varför inte? - Det har varit lärorikt och kul att använda utrustningen och att skådespela. -

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Detta innehåller strategin. Det här ska strategin användas till. Så här är strategin uppbyggd

Detta innehåller strategin. Det här ska strategin användas till. Så här är strategin uppbyggd Detta innehåller strategin I din hand håller du Vi Ungas strategi. Vår strategi utgår ifrån våra grundidéer som vi tillsammans tagit fram och som beskriver vad Vi Unga är och gör. I det här dokumentet

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Systematiska kvalitetsarbetet

Systematiska kvalitetsarbetet LULEÅ KOMMUN Systematiska kvalitetsarbetet Årans förskola 2012-2013 Eriksson, Anne-Maj 2013-08-19 Prioriterade mål hösten 2012 och våren 2013 - Årans förskola 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Förskolan ska aktivt

Läs mer

Projektbeskrivning (hela projekttiden)

Projektbeskrivning (hela projekttiden) Projektbeskrivning (hela projekttiden) Projektnamn: Friluftsfritids Projekttid: Januari 2014- juni 2016 Syfte Projektet Friluftsfritids har till syfte att: öka samarbetet mellan skola, naturskola och ideella

Läs mer

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten.

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Bakgrund till projektet Den ekologiska krisen, klimatkrisen, energikrisen och den ekonomiska Vi ser att dessa kriser hänger ihop och att lösningarna på dem

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen

ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen WTÖALA K O M M U N S T Y R E L S E ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen 1. Varför startade ni projektet och vad ville ni åstadkomma? Ronjabollen startades för att vi på TRIS såg och ser än idag

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Lokal arbetsplan 2010/2011

Lokal arbetsplan 2010/2011 Lokal arbetsplan 2010/2011 Sofielundsskolan Arbetslag Bilingual Lokal arbetsplan vid Sofielundsskolan Huvudsyftet med den lokala arbetsplanen är att för alla i organisationen tydliggöra de mål som satts

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Sammanställning över sökande föreningar för föreningsbidrag 2013

Sammanställning över sökande föreningar för föreningsbidrag 2013 Sammanställning över sökande föreningar för föreningsbidrag 2013 1. Somaliska Föräldrar och modersmålsföreningen, SFMF Föreningens syfte är att i samarbete med föräldrar och skola verka för att somaliska

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften: Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2016:13-020 Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-16 91 2 Inledning Det arbete som görs i verksamheterna

Läs mer

Välkommen till. Dalasjöbygdens föräldrakooperativ. Tallkotten!

Välkommen till. Dalasjöbygdens föräldrakooperativ. Tallkotten! Välkommen till Dalasjöbygdens föräldrakooperativ Tallkotten! Tallkotten Med denna folder vill vi informera om möjligheten att ert/era barn under sin förskoletid går på Tallkottens föräldrakooperativ. Dalasjöbygdens

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

BILAGA. Aktiv ungdom. 11 Dagens medicin

BILAGA. Aktiv ungdom. 11 Dagens medicin Aktiv ungdom Inledning Nästan en tredjedel av svenskar mellan 16-29 år anser sig vara för sjuka för att träna 1. Vi vet idag att ökad fysisk aktivitet har stor inverkan både på den enskilda individen och

Läs mer

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige Program för medborgardialog Mandatperioden 2014 2018 Fastställt av kommunfullmäktige 2016-01-28 Tyresö kommun / 2015-12-14 2 (14) Tyresö kommun / 2015-08-12 3 (14) Innehållsförteckning 1 Medborgarnas delaktighet

Läs mer

Hållbar utveckling för barn & unga

Hållbar utveckling för barn & unga Hållbar utveckling för barn & unga Sveriges största nätverk för arbete med miljö och hållbar utveckling Vi på Håll Sverige Rent är övertygade om att arbetet med hållbar utveckling börjar med barn och unga.

Läs mer

HÅLLBAR AFFÄRSPLAN VÄRDSKAPET SVERIGE AB

HÅLLBAR AFFÄRSPLAN VÄRDSKAPET SVERIGE AB HÅLLBAR AFFÄRSPLAN VÄRDSKAPET SVERIGE AB (VÄRDSKAPET SVERIGE AB är ett helägt dotterbolag till VÄRDSKAPET UTVECKLING AB.) VÅR VISION (vad vi ytterst vill bidra till) En värld där alla känner sig väntade

Läs mer

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014 2011-10-31 Sid 1 (11) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning solen 2013/2014 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (11) 2.1 NORMER

Läs mer

Verksamhetsplan för. Fritidsgården. Vävaren. Verksamhetsplan för fritidsgården Vävaren 2013

Verksamhetsplan för. Fritidsgården. Vävaren. Verksamhetsplan för fritidsgården Vävaren 2013 Verksamhetsplan för Fritidsgården Vävaren 2013 Verksamhetsplan för fritidsgården Vävaren 2013 Introduktion Vävaren har funnits som fritidsgård sedan starten 1996. Strömsbro IF driver gården som ligger

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till vårens arbetsgrupper - i världens bästa förening! Våren 2011 Filmgruppen FUF-bladet Biståndsdebatten Seminariegruppen Projektgruppen Vem kan söka

Läs mer

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Genom föreningar erbjuds nyanlända flyktingar och invandrare möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Vi vinner

Läs mer

Verksamhetsområde barn, ungdom och vuxna. Rapport Sida 1 (17) Verksamhetsområde barn, ungdom och vuxna

Verksamhetsområde barn, ungdom och vuxna. Rapport Sida 1 (17) Verksamhetsområde barn, ungdom och vuxna Rapport Sida 1 (17) 2015-01-05 Sida 2 (17) Brukarundersökning Ungdomens Hus 2014 En webbenkät genomfördes under november/ december 2014. 47 ungdomar på Ungdomens Hus svarade på enkäten. Betydligt färre

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Världens mest nyfikna folk. En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige

Världens mest nyfikna folk. En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige Världens mest nyfikna folk En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige Möten som utvecklar Sverige Folkbildningen är djupt förankrad i det svenska samhället, den är i det närmaste en del av den svenska

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Uppsala län september 2011-mars 2012 Projektplan - 14 september 2011 som Kultur i länet, Riksteatern Uppsala län och Riksteatern enades kring Det här samarbetet

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

SLUTRAPPORT UNGA ESS PROJEKTLEDARE VERONIKA EKSTRAND. Projektnamn: Unga Ess. Projektägare: Leader Skånes Ess. Projektledare:Veronika Ekstrand

SLUTRAPPORT UNGA ESS PROJEKTLEDARE VERONIKA EKSTRAND. Projektnamn: Unga Ess. Projektägare: Leader Skånes Ess. Projektledare:Veronika Ekstrand SLUTRAPPORT UNGA ESS PROJEKTLEDARE VERONIKA EKSTRAND Projektnamn: Unga Ess Projektägare: Leader Skånes Ess Projektledare:Veronika Ekstrand Journalnummer:SJV 2009-4452 Innehållsförteckning Projektidé och

Läs mer

Välkommen till. Superkommunikatören. Skapa nyårslöfte! Niclas Agnesmed Folkbildare

Välkommen till. Superkommunikatören. Skapa nyårslöfte! Niclas Agnesmed Folkbildare Välkommen till Superkommunikatören Skapa nyårslöfte! Niclas Agnesmed Folkbildare Spåna fritt och hämta upp dina djupt dolda drömmar. Låt dem se ljuset och överdriv dem gärna. Inga begränsningar, full frihet.

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Innehåll... 1 Ordförandeposten... 3 Presidiet... 3 Styrelsen... 3 Styrelsemötet... 4 Ledarskapet... 4 Vad är ledarskap?... 4 Ledarskap i projekt... 5 Att utveckla sitt ledarskap... 6 Kommunikation...

Läs mer

Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014. Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad

Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014. Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014 Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad Förhållningssätt Förhållningsättet i en dialog är värdegrunden

Läs mer

Dokumentation 2013 Malung-Sälen Älvdalen Mora Orsa

Dokumentation 2013 Malung-Sälen Älvdalen Mora Orsa Dokumentation 2013 Malung-Sälen Älvdalen Mora Orsa Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Hälsoveckan 2013 Syfte Mål Aktiviteter 3 Hälsoveckan 2013 fyller 10 år 4 Inledning 4 Hälsoveckans temaområden

Läs mer

Kvalitetsanalys. Sörgårdens förskola

Kvalitetsanalys. Sörgårdens förskola Kvalitetsanalys Sörgårdens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Dalarna 2011-2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer

Läs mer

Insamlingsguide. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen

Insamlingsguide. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen Insamlingsguide Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen TÄNK OM DIABETES KUNDE BOTAS Du som läser denna insamlingsguide hoppas troligen på samma sak som vi en framtid

Läs mer

Tillsammans är vi som starkast och därför har vi tagit fram ett kit som aktivister inom Latinamerikagrupperna kan använda i sitt arbete.

Tillsammans är vi som starkast och därför har vi tagit fram ett kit som aktivister inom Latinamerikagrupperna kan använda i sitt arbete. Medlemsveckan arrangeras två gånger per år och innebär att vi lyfter fram allt det fantastiska en får ut av att vara engagerad i Latinamerikagrupperna med syftet att värva fler medlemmar till föreningen

Läs mer

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg

Läs mer