Nytt inom arbets- och entreprenörskapsforskning

Transkript

1 Työpoliittinen Aikakauskirja 1/2009 Hannu Piekkola (2008). Globalisering, internationalisering av företag och arbetsmarknad. Arbets- och näringsministeriets 31/2008. Det första skedet i globaliseringen på 1870-talet skapade den internationella handeln. I ett nytt skede 1985 framtonas handel med tjänster och typiskt för den interna handeln inom branschen är att olika uppgifter (tasks) utlokaliseras till olika länder. Vem som förlorar eller vinner beror inte bara på ICT-investeringar, utan också organisationskapital. Inom ekonomin råder en konstig ekonomi (odd economies): ackumulering av kunskap, konvexa kostnader för marknadsföring och kommunikation, nätverkande med anknutna externa effekter, organisationskapitalets betydelse för omorganiseringen av arbetet. På grundval av internationell forskning kan globaliseringens sysselsättningseffekter i allmänhet bedömas vara positiva. Enligt OECD:s utredningar har utläggning av verksamhet över gränserna direkt medfört att bara 4 5 % av arbetsplatserna i Förenta staterna och Europa (EU15) försvunnit, och förlusten av jobb har varit ännu mindre i Japan. Detta trots att globaliseringen har varit så stark. Enligt andra undersökningar har i Förenta staterna närmare 40 % av jobben överförts från den slutna sektorn till den öppna sektorn, som är öppen för internationell konkurrens. Finländska storföretag är starkt inriktade mot utlandet. Av de största företagens (de 500 största) totala arbetskraft på är cirka personer utomlands. Utan en snabb tillväxt utomlands skulle den inhemska sysselsättningen kunna ha varit hotad. Storföretagens arbetskraft i hemlandet har inte heller minskat inom industrin, om man 77

2 Työpoliittinen Aikakauskirja 1/2009 räknar med de utlokaliserade jobben inom tjänsterna. Dessutom innehar de inhemska storföretagen ännu en viktig roll i Finland, eftersom endast företag med en utländsk ägare räknas som utländska och inte spritt utländskt ägarskap (som till exempel Nokia). Beträffande stora företag har endast cirka arbetsplatser övergått till utländskt ägarskap. Det har inte heller observerats att utländskt ägarskap skulle leda till ökad arbetskraft. Företag i utländskt ägo har dock store efterfrågan på utbildad arbetskraft, men detta har inte observerats i de nordiska länderna (Sverige). Enligt undersökningar har utländskt ägarskap inte nödvändigtvis medfört förbättrad produktivitet, eller så skiljer sig effekterna inte från företagsköp i hemlandet. En betydande faktor kan dock vara att företag, oberoende av om ägarskapet är utländskt eller inte, internationaliseras och blir multinationella. Internationaliseringen av nordiska företag har hittills styrts av att man sökt efter nya marknader. Alla storföretag satsar i hemlandet i ökande grad på utbildad arbetskraft och därmed har lönenivån och efterfrågan på arbetskraft ofta ett positivt samband. Kostnadsbesparingar kommer I framtiden eventuellt att vara ännu mera styrande faktorer och besparingarna har naturligtvis också stor betydelse för hur arbetskraften används i hemlandet. Man vet tämligen lite om de effekter som globaliseringen i företag har på arbetskraftens struktur i hemlandet och den inhemska efterfrågan på arbetskraft. Arbetskraftens rörlighet och bortfallet av arbetsplatser har efter lågkonjunkturen i början av 1990-talet kontinuerligt legat på samma nivå. Bortfallet av jobb har inte ökat i betydlig grad. De preliminära forskningsresultaten tyder på att ökningen av arbetskraft utomlands redan har minskat användningen av arbetskraft i hemlandet. Men globaliseringen kan också innebära att bristen på arbetskraft ökar. Jaakko Kiander och Jaakko Pehkonen (2008). Utvärderingsrapport om arbetsoch näringsministeriets arbetskraftsmodell på lång sikt. Arbets- och näringsministeriets 33/2008. Rapporten utvärderar arbets- och näringsministeriets arbetskraftsmodell på lång sikt och framställer förslag om hur den kan utvecklas. I utvärderingen behandlas frågeställningen I arbetskraftsmodellen, resultatens betydelse, hur resultaten kan nyttiggöras och användas samt metoder och dokumentering av dessa. Prognostisering av arbetskraft har gjorts sedan början av 1990-talet. Prognostiseringen har utvecklats så småningom utgående från enkla grundläggande beräkningar. Arbetet har på grund av sin natur och tillgängliga resurser inte varit metodinriktat och därför har utvecklandet av metoden och säkerställandet av prognostiseringsresultatens genomskinlighet och konsistens inte ägnats mycket uppmärksamhet. I detta avseende har den tillämpade metoden varit otillfredsställande och bristfällig, även om arbetsresultaten har gått i rätt riktning. Tillvägagångssätten vid ledning av utvärderingsarbetet har inte till alla delar varit fungerande eller optimala. Det finns ett stort behov av prognostiseringsarbete inom den offentliga sektorn, men för närvarande är det utspritt och osammanhängande. Användningen av prognoser, prognosernas tillförlitlighet och genomskinlighet förutsätter en balansmodell som beskriver hur ekonomin fungerar. En bra modell kräver databaser som är väldokumenterade och upprätthålls kontinuerligt, och även forskning för att man ska kunna bedöma olika beteenderelationer. För att säkerställa att modellen är öppen och användbar behöver man fästa 78

3 Työpoliittinen Aikakauskirja 1/2009 uppmärksamhet vid dessa egenskaper redan när modellen utvecklas och när de som ska använda modellen utbildas. Prognostiseringen bör förutom arbetskraftsfrågor också omfatta frågor inom regionutvecklings-, energi-, närings- och klimatpolitik. Det vore skäl att inom prognostisering åtskilja dels utarbetandet av en grundprognos och det modell- och databasarbete som ligger till grund för den, och dels det operative förberednings- och prognostiseringsarbete som bygger på grundprognosen och de verktyg som den erbjuder. Det vore naturligt att det först nämnda arbetet skulle ske vid en enhet som koncentrerar sig på forskning, medan de verksamheter som hör till den senare gruppen lätt kan utföras decentraliserat vid planeringsfunktionerna hos olika sektorer. Arrangemanget bör vara bestående och stå på stadig grund för att säkerställa långsiktighet i verksamheten. Den som beställer och kontrollerar prognostiseringsarbetet kan vara den finansierande organisationen och en övervakningsgrupp som den samlar, där de centrala ministerierna finns representerade. Arja Haapakorpi och Ilkka Haapola (2008). Arbetets organisering och arbetarnas välbefinnande inom social- och hälsovården en granskning av hemvård för äldre. Arbets- och näringsministeriets 35/2008. Syftet med den här undersökningen var att analysera arbetets organisering och de anställdas välbefinnande i hemvård för äldre. Arbetets organisering analyserades från yrkeskunnighetens, arbetsfördelningens och resursernas synvinkel. Välbefinnandet indelades i tillfredsställelse over arbete, arbetsgemenskapens atmosfär och fysiska och mentala stressyttringar. Ledarskapets betydelse för organiseringen av arbetet och de anställdas välbefinnande analyserades också. Det empiriska forskningsmaterialet samlades från två kommuner som har sammanslagit hemservicen och hemsjukvården till en hemvårdsenhet. Klienterna i hemvården har blivit sjukare och svagare, vilket har skapat ännu större krav på kunskap av sjukvård och medicinsk behandling. Klienterna behöver också mera hjälp och rådgivning I anslutning till de olika tjänsterna. Team-modellen som arbetssätt fungerade bra i hemvården. Teamet åtog sig gemensamt ansvar för klienterna, och teamets medlemmar hjälpte varandra. Teamet var också flexibelt därför att nästan var och en kunde ta ansvaret för teamets klienter under kollegers sjukledigheter. Mobiltelefonen var ett mycket viktigt hjälpmedel för den möjliggjorde flexibilitet och intern hjälp. Men teamet utgjorde också en risk därför att en dålig atmosfär i teamet minskade dess handlingskraft. Därutöver var arbetsdelningen i teamet inte alltid rättvis, eftersom alla anställda inte hade tillräcklig kännedom av sjukvård. Två motstridiga tendenser inverkade på de anställdas välbefinnande: De var å ena sidan nöjda med arbetets innehåll, men å andra sidan missnöjda med arbetets överbelastning. Resursernas tillräcklighet är en avgörande fråga i hemvården. För att arbeta enligt professionell etik behövs tillräckligt resurser. De anställda klarade av kollegers sjukledigheter tack vare flexibla arbetsteam. Men då det utöver bristande resurser uppstod samtidigt sjukledigheter, konflikter mellan föreståndare och anställda och personalens omsättning, började situationen bli krisdrabbad. 79

4 Työpoliittinen Aikakauskirja 1/2009 Otto Mäenniemi (2008). Om förhållandet mellan arbetslivskvalitet och produktivitet. Arbets- och näringsministeriets publikationer, Arbete och företagande 38/2008. Rapporten behandlar förhållandet mellan arbetslivskvalitet och produktivitet. Litteraturöversikten går igenom befintlig forskningslitteratur och rapporten presenterar centrala resultat från sammanfattande undersökningar. I undersökningarna avviker begreppsdefinitionerna ofta från varandra. Till exempel definieras begreppet arbetslivskvalitet ofta på olika sätt. Detta framgår av den litteraturöversikt som finns som bilaga till rapporten. Översikten går igenom olika undersökningar som ur olika synvinklar behandlar förhållandet mellan arbetslivskvalitet och produktivitet. I nästan alla undersökningar har förhållandet undersökts empiriskt. I rapporten betonas särskilt tre frågor kring arbetslivskvalitet, vilka enligt undersökningarna har positive effekter på produktiviteten. Dessa är organisering av arbetet, engagemang och möjligheterna att påverka sitt arbete. De produktivitetseffekter som organiseringen av arbetet och ledningsstilen har är tydliga. I synnerhet framhävs sätten att leda mänskliga resurser, som I allmänhet anses förbättra både arbetslivskvaliteten och produktiviteten. Engagemang har en klart förbättrande inverkan på produktiviteten och därtill stärker många delområden inom arbetslivskvalitet detta samband. En del av delområdena har också direkta produktivitetseffekter. Möjligheten att påverka sitt arbete är det tydligaste exemplet på detta. Utgående från översikten kan det sägas att god arbetslivskvalitet i allmänhet har positiva effekter på produktiviteten. Någon negativ inverkan påträffades inte i de genomgångna undersökningarna, men en neutral inverkan är möjlig. Även om det inte skulle finnas något samband mellan arbetslivskvalitet och produktivitet, kan det sägas att en god arbetslivskvalitet är värdefull även utan produktivitetseffekter. Produktiviteten kan också öka genom komplicerade mekanismer som samtidigt inbegriper flera faktorer. Därför är det ofta svårt att exakt uppskatta räckvidden av produktivitetseffekterna. Marjatta Jutila (2008). Främjande av företagens ansvarstagande. Utredning om internationella åtgärder och god praxis inom den offentliga förvaltningen. Arbets- och näringsministeriets publikationer, Arbete och företagsamhet 39/2008. EU-kommissionen har betonat att medlemsstaterna ska byta erfarenheter och informationer av den offentliga förvaltningens åtgärder i syfte att främja företagens samhällsansvar. Därför har EU sedan 2002 sammanställt omfattande sammandrag av den offentliga förvaltningens initiativ och åtgärder i medlemsstaterna. Genom nationella initiativ från den offentliga förvaltningen har man bl.a. försökt främja de små och medelstora företagens medvetenhet om ansvarsfulla arbets- och produktionssätt samt deras betydelse för konkurrenskraften. I samarbete med aktörerna inom branschen har man utvecklat sådana verktyg för företagen som hjälper dem att integrera ansvarstagande i företagsledningen, den strategiska planeringen och den praktiska verksamheten. EU:s medlemssta- 80

5 Työpoliittinen Aikakauskirja 1/2009 ter kan dessutom presentera bra modeller för hur företagen har stötts i deras investeringar i mindre utvecklade länder. Dessutom presenteras exempel på god praxis i fråga om hur man undviker korruption, främjar människovärdigt arbete och beaktar miljöfrågorna. Företagen och den offentliga förvaltningen har också genom partnerskapsprogram och prisutdelning främjat sysselsättningen av personer med funktionsnedsättning och långtidsarbetslösa. I fråga om offentlig upphandling har man på olika sätt försökt stöda ekologiskt och socialt ansvarstagande, även sysselsättningen av svårsysselsatta personer. Genom partnerskapsprogram och skattelättnader för investeringar har man utjämnat lokala och regionala olikheter, förbättrat sysselsättningen och minskat utslagningen. Dessutom har företagen belönats för mångformighet, främjande av lika rättigheter och möjligheter samt samordning av arbets- och familjelivet. Flera länder har också ordnat innovationstävlingar i syfte att utveckla miljö- och klimatteknologin. I utredningen framförs förslag på hur ovan nämnda goda metoder skulle kunna tillämpas i Finland. De kan analyseras och sättas i prioritetsordning i samarbete med andra aktörer t.ex. vid uppgörandet av en handlingsplan för främjande av företagens samhällsansvar under de närmaste åren. Målet för främjande av metoderna är att allt fler företag skulle agera ansvarsfullt och få konkurrensfördelar av detta på den nationella och globala marknaden. Heikki Uhmavaara, Anu-Hanna Anttila, Tiina Kupari ja Harri Melin (2008). Uppföljande undersökning av semesterlagen (2005). Arbets- och näringsministeriets 43/2008. I undersökningen har utretts hur väl de bestämmelser har fungerat som det stadgas om i Semesterlagen av år I fokus för granskningen har ställts bland annat anställda i atypiska anställningsförhållanden, avtal om semestrar mellan arbetsgivare och personal på det lokala planet, avvikande avtal på förbundsnivå, arbetsgivares möjligheter att använda personalen på ett flexibelt sätt och personalens möjlighet att ta ut semester i enlighet med egna arbetstidsbehov, lagens tydlighet samt olika intressenters synpunkter på utvecklingsbehovet beträffande lagstiftningen. Undersökningen har genomförts under perioden april till september För undersökningen har insamlats bade ett enkätoch ett intervjumaterial. Sammanlagt har 81 sakkunniga besvarat enkäten. Intervjuer har utförts bland 15 målgrupper. På basen av svaren kan konstateras att ett allmänt omdöme om lagen är att den inneburit ett steg i positiv riktning. Ingen intressentgrupp som omfattats av enkät- och intervjustudierna ställer omedelbara krav på förändring av lagstiftningen. En allmän uppfattning är att lagen ännu inte haft en stor inverkan på det praktiska planet, men de verkningar som bevittnats bedöms som positiva. Bestämmelserna om visstids- och deltidsanställdas likvärdighet bedöms ha förbättrat ställningen för anställda inom atypiska anställningsförhållanden, såsom avsikten med lagstiftningen också varit. Förnyelserna har också i viss mån för- 81

6 Työpoliittinen Aikakauskirja 1/2009 bättrat arbetsgivarnas möjlighet att använda arbetskraften på ett flexibelt sätt. En målsättning med lagen var att förminska skillnaderna i semesterrättigheter och användningen av dessa mellan olika arbetstagargrupper. På basis av enkätstudien och intervjuerna har en förändring i denna riktning också skett. De praktiska följderna är ännu få, eftersom lagen varit i kraft endast en kort tid. Lagens bestämmelser är fortfarande till en viss del okända för arbetsgivare och arbetstagare. Det finns fog för att med stöd av undersökningsresultatet anta att situationen förbättras då de möjligheter som lagen erbjuder tillämpas allt mera extensivt. Två tredjedelar av de sakkunniga ansåg semesterlagen som helhet betraktad vara tydlig. En del av respondenterna betraktade den nya lagen som klarare och bättre strukturerad än den gamla lagen, men även den nya lagen upplevdes som delvis svårbegriplig. Kravet på bestämmelsernas tydlighet accentueras i små företag, som inte har ledning eller förtroendemän insatta i personalärenden för att tolka lagstiftningen. Den nya lagen uppfattades inte ha haft negativa konsekvenser. Inom kommunsektorn bedömdes dock tidigare avtalsbaserade praktiker delvis ha varit bättre än den nya lagens bestämmelser. 82