Working Paper No. 73 Juli 1999

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Working Paper No. 73 Juli 1999"

Transkript

1 INTERNATIONALISERING OCH TILLVÄXT by Magnus Blomström Working Paper No. 73 Juli 1999 Postal address: P.O. Box 6501, S Strockholm, Sweden. Office address: Sveavägen 65 Telephone: Telefax: japan@hhs.se Internet:

2 Internationalisering och tillväxt Magnus Blomström Internationalisering och globalisering handlar på ett eller annat sätt om ökad internationell rörlighet för varor, tjänster och produktionsfaktorer. Idag är endast den internationella handelns positiva effekter på inkomst och välfärd allmänt erkända, medan effekterna av produktionsfaktorernas internationella rörlighet fortfarande diskuteras. I första hand bidrar handeln till en mera effektiv resursallokering - länder uppmuntras att specialisera sig på områden där de har sina komparativa fördelar. På senare tid har också tillväxteffekter av handel studerats (se t ex Sachs & Warner [1995]). Det finns en del som tyder på att specialisering är gynnsam för tillväxt, även om effekterna förefaller relativt blygsamma (se Rodríguez & Rodrik [1999]. WTOs strävanden efter ökad frihandel motiveras av dessa förväntade fördelar. Debatten om effekterna av internationell faktorrörlighet är däremot mer intensiv. Under den senaste tiden har kapitalrörlighetens roll för ekonomisk stabilitet diskuterats mycket och många menar att Asienkrisen till en stor del orsakats av alltför flyktiga kapitalströmmar. Eftersom oenigheten om effekterna av dessa kapitalflöden fortfarande är stor, kommer de inte att behandlas i den här uppsatsen. Inte heller kommer jag att diskutera internationell arbetskraftsrörlighet. Av olika ickeekonomiska skäl har de flesta länder valt att begränsa invandringen, och den invandring som förekommer motiveras till stor del av politiska snarare än ekonomiska Ett stort tack till Ulf Jacobsson för värdefulla synpunkter på en tidigare version av den här uppsatsen. 2

3 argument. Återstår därmed direktinvesteringarna, som förmodligen är den typ av faktorrörlighet som har den största långsiktiga effekten på ekonomisk tillväxt. Företags investeringar utomlands väckt starka känslor runt om i världen. Oron har främst varit stor för att utlandsinvesteringar ersätter investeringar hemma och att jobb därmed exporteras. Sådana farhågor har emellertid aldrig fått fotfäste i den svenska debatten. Här har det länge rått en närmast total enighet om att företags utlandsinvesteringar enbart är till gagn för landet och företagen. Det som är bra för Volvo är bra för Sverige har det hetat ända sedan Gunnar Strängs dagar. Denna inställning kan tyckas särskilt förvånande med tanke på hur internationell de svenska företagens produktion är. Sverige rankas idag som den 10:e största utlandsinvesteraren i världen. I mitten av 90-talet hade de svenska multinationella företagen över hälften av sina anställda utomlands, vilket är nästan dubbelt så mycket som 1970 (Braunerhjelm & Ekholm [1998]), och med de senaste årens fortsatta utflyttning av svensk industri har andelen utlandsanställda ökat ytterligare. Den omfattande internationalisering av svenska företag som har pågått sedan 70-talets början kan dels förklaras av en kontinuerlig expansion i utländska dotterbolag över hela perioden, dels av en långsammare sysselsättningsutveckling i Sverige. På senare tid har det dessutom skett en absolut minskning av antalet anställda i dessa företags svenska enheter. Om vi tittar närmare på utvecklingen för de 16 största svenska multinationella företagen framgår detta mönster tydligt. Mellan 1978 och 1994 minskade dessa företag tillsammans sina anställda i Sverige med drygt personer. Samtidigt ökade de antalet anställda i sina utländska dotterbolag med 55 3

4 000 personer. Hela expansionen i dessa svenska storföretag skedde således utanför Sverige. 1 Jag ska i den här uppsatsen kort redogöra för orsakerna till och effekterna av företagens engagemang utomlands och peka på några faktorer som tyder på att den svenska inställningen till internationalisering har varit alltför okritisk. 1. Varför investerar företag utomlands? Företagens utlandsinvesteringar har under de senaste årtiondena förklarats med flera olika, men relaterade ansatser. En föregångare, Stephen Hymer, förklarade redan 1960 direktinvesteringar med förekomsten av företagsspecifika tillgångar och ofullständig konkurrens (Hymer [1960]). Utgångspunkten för hans analys var att inhemska företag alltid har ett försprång framför utländska investerare genom sina överlägsna kunskaper om den lokala marknaden. Utländska företag överlever därför endast om de kan kompensera detta med en överlägsen produktionsteknologi, produkt (varumärke) eller organisation. En första förutsättning för utlandsinvesteringar är således förekomsten av den här typen av unika tillgångar. Företag måste vara starka för att överleva internationellt. Nästa förutsättning för internationell produktion är att direktinvesteringar är det mest lönsamma sättet att utnyttja företagets olika tillgångar på. Ibland finns t ex alternativen att sälja patent och licenser till utomstående företag. Transaktionskostnaderna för handel med den typen av information är emellertid ofta höga. För att köparen skall kunna värdera informationens värde, måste han eller hon få ta del av 1 All statistik över de svenska storföretagen som används i den här uppsatsen kommer från IUIs databas. 4

5 kunskapen. Därefter kan det vara svårt för säljaren att få ut det begärda priset. Buckley & Casson [1976] hörde till dom första som talade om internalisering av produktionen inom multinationella företag för att undvika dessa problem. I andra fall kanske export från hemmabasen är ett alternativ till en direktinvestering. Det finns dock många typer av transaktionskostnader som fördyrar exporten. Transportkostnader och andra handelshinder är de tydligaste exemplen, men det kan också vara kostsammare och svårare att komma nära de utländska konsumenteerna om man enbart håller sig till export från hemlandet (Dunning [1981]). Produktionsnärvaro på en marknad tolkas ofta som ett långsiktigt åtagande, vilket i sin tur underlättar marknadsföringen, i synnerhet av kapitalvaror och varaktiga konsumtionsvaror som kräver service även efter försäljningen. Argumenten ovan förklarar främst direktinvesteringar som vänder sig till mottagarländernas inhemska marknader. Den största delen av Sveriges utlandsinvesteringar har tills nyligen varit av den här typen. Det senaste årtiondets handelsliberaliseringar har emellertid förändrat bilden dramatiskt. Istället för horisontella investeringar, som syftar till att kopiera moderbolagets verksamheter i olika länder, har det nu blivit möjligt att organisera vertikala produktionssystem, som omfattar flera länder. Genom att dela upp förädlingskedjan i mindre komponenter kan de multinationella företagen utnyttja flera länders komparativa fördelar. Arbetskrävande delar av produktionen hamnar då i låglöneländer och de kunskapsintensiva momenten i länder med relativt sett god tillgång på kvalificerad arbetskraft. För att överleva i konkurrensen med andra stora företag måste varje bolag med globala ambitioner utnyttja dessa möjligheter till rationaliseringar. Den centrala 5

6 frågan för både hemländer och värdländer blir därmed densamma: Vilka delar av förädlingskedjan hamnar i deras land? 2. Hur påverkas hemmaekonomin? Den fråga som har diskuterats mest ingående när det gäller effekter av direktinvesteringar på hemmaekonomin är huruvida utlandsproduktionen ersätter eller kompletterar den tidigare exporten från moderbolaget eller andra företag i hemlandet (se Blomström & Kokko [1994] för en litteraturöversikt). Utlandsproduktion ersätter normalt, till en viss del, tidigare export av färdigvaror, men detta behöver inte innebära en exportförlust för hemlandet på sikt. Om t ex ett företag kan öka sin försäljning på en utlandsmarknad genom att etablera sig där, kan exportförlusten av färdigvaror helt eller delvis kompenseras med en ökad export av insatsvaror, med en positiv eller ingen effekt alls på den samlade exporten som ett slutresultat. Studier baserade på data från USA har genomgående visat på ett positivt samband eller inget samband alls mellan amerikanska företags produktion i ett land och amerikansk export till den marknaden (se t ex Blomström, m fl [1988]). Man har även funnit ett negativt samband mellan amerikanska företags produktion i ett land och andra länders export till det landet, liksom ett positivt samband mellan amerikanska företags produktion utomlands och deras totala export till världen (Lipsey & Weiss [1984]). Sammantaget verkar alltså dessa studier tyda på ett komplementärt förhållande mellan utlandsinvesteringar och export. Studier av svenska företag har emellertid visat mera blandade resultat. Länge fann man, liksom i de amerikanska analyserna, enbart positiva samband mellan 6

7 utlandsproduktion och export. Birgitta Swedenborgs studier är här de viktigaste. Den mest omfattande av dessa, Swedenborg [1982], drog t ex slutsatsen att om utlandsproduktionen ökade med 100 kronor, resulterade detta i att moderbolagens export till dotterbolagen steg med 12 kronor och att deras export till andra kunder i mottagarlandet sjönk med 2 kronor. Nettoeffekten blev således en exportökning med 10 kronor. 2 Under senare år har man emellertid funnit negativa samband. Så t ex hävdar Svensson [1996] att de utländska dotterbolagens ökande export till tredje land drar ner moderbolagens export till dessa länder. Tar man hänsyn till detta, vilket Swedenborg inte gjorde, får man, enligt Svennson, en negativt nettoeffekt på moderbolagens export som ett resultat av utlandsproduktionen. Den obesvarade frågan i alla dessa analyser är naturligtvis vad som skulle hänt med exporten om företagen inte investerat utomlands. Skulle de kunna behålla (eller till och med öka) sina marknadsandelar eller skulle de bli utkonkurrerade av andra företag, med en minskad export från moderbolaget som ett resultat? Om motivet till utlandsinvesteringen var handelshinder, kanske alternativet var ingen export alls. Även om olika studier antagit olika överlevnadsnivåer för exporten (dvs den andel av dotterbolagens marknadsandel som moderbolagen kan behålla genom att exportera om man lägger ner dotterbolaget), är de alla överens om att den är låg. I en av den svenska Direktinvesteringskommitténs rapporter (SOU 1981: 33) antogs t ex överlevnadsnivåer på två till åtta procent för standardprodukter, medan en motsvarande engelsk undersökning antog att moderbolagens export till ett land helt 2 Swedenborgs studie gjordes på uppdrag av den s k Direktinvesteringskommittén, som i flera olika rapporter drog liknande positiva slutsatser om effekter av investeringar utomlands. Se t ex SOU 7

8 skulle försvinna om dotterbolagens produktion där upphörde (Reddaway [1968]). Den allmäna uppfattningen är således att de multinationella företagen inte skulle ha överlevt en internationell konkurrens på sikt om de inte haft möjlighet att producera utomlands. Även utlandsinvesteringarnas effekter på kapitalbildningen, sysselsättningen och lönenivån i hemmaekonomin har rönt ett visst intresse bland forskarna. Vad beträffar kapitalbildningen finns det flera studier som pekar på att utländska investeringar minskar investeringsaktiviteterna hemma (se t ex Belderbos [1992] och Stevens & Lipsey [1992]). Orsaken skulle främst vara att kapitalkostnaden stiger med företagens belåningsgrad. Utlandsinvesteringar konkurrerar därför med inhemska investeringar om det relativt billiga kapitalet, dvs återinvesteringsbara vinstmedel eller bottenlån. Negativa effekter har också rapporterats på hemmasysselsättningen av amerikanska direktinvesteringar (Blomström, m fl [1997] och Brainard & Riker [1997]), men då främst om investeringarna sker i låglöneländer. Slutligen har amerikanska lönestudier kommit fram till ett positivt samband mellan utlandsproduktion och lönenivån i moderbolagen (Kravis & Lipsey [1988]). 3. Strukturomvandlingseffekter Att företag flyttar delar av sin verksamhet utomlands är, som påpekats, ofta nödvändigt för deras långsiktiga överlevnad. Detta är viktigt att komma ihåg när man analyserar effekterna av direktinvesteringar. Snarare än att koncentrera sig på internationaliseringens omfattning, bör man därför undersöka vilken typ av verksamhet som flyttar utomlands och vilken som stannar kvar hemma. 1981:33. 8

9 I en tidigare studie, där vi jämfört sysselsättningseffekterna av svenska och amerikanska utlandsinvesteringar, har vi visat på en del markanta skillnader mellan de två (Blomström, m fl [1997]). Amerikanska data indikerade ett klart negativt samband mellan hemmasysselsättningen och utlandsproduktionen. Medan en ökning av moderbolagens nettoförsäljning (en proxy för produktion) med 1 miljon dollar resulterade i 6 nya arbetstillfällen i moderbolaget, försvann ett moderbolagsjobb vid en motsvarande försäljningsökning i de utländska dotterbolagen. Orsaken till detta var främst att de amerikanska företagen i stor utsträckning flyttar ut arbetsintensiv produktion till låglöneländer. (Ersatte man hemmaproduktion motsvarande 1 miljon dollar med dotterbolagsproduktion i u-länder, försvann nämligen 18 arbetstillfällen i moderbolagen.) Amerikanska företag har idag ett relativt stort engagemang i u- länderna. 20 % av de amerikanska företagens utlandsproduktion ligger i u-länderna, jämfört med bara 7 % av de svenska företagens. Således behåller man de mer avancerade jobben ( white-collar workers ) i USA och flyttar ut de mindre avancerade ( blue-collar workers ) till låglöneländer, vilket återspeglar USAs komparativa fördelar. Svenska utlandsinvesteringar resulterade däremot enligt vår studie i en ökad sysselsättning i Sverige, om än i en fallande takt sedan 70-talet resulterade t ex en produktionsökning med 1 miljon dollar i de utländska dotterbolagen i 1 nytt jobb i moderbolagen. Det var dock i huvudsak låglönejobben ( andelen blue-collar workers ) som expanderade. Med andra ord ser det ut som om de svenska företagen, till skillnad från de amerikanska, i stor utsträckning expanderar den kvalificerade verksamheten utomlands, och behåller låglöneverksamheter hemma. Det ligger också 9

10 nära till hands att tro att detta mönster avslöjar brister i förutsättningarna för avancerad produktion i Sverige. Det är viktigt att notera att den här undersökningen jämför företag med liknande företagsspecifika tillgångar (FoU- och kunskapsintensiva), som ofta är konkurrenter med varandra, men som har olika hemländer som bas. Eftersom hemländernas komparativa fördelar skiljer sig, kan effekterna av investeringarna bli mycket olika. Medan de amerikanska investeringarna utomlands förstärker effekterna av internationell handel, och påskyndar en strukturomvandling i den amerikanska ekonomin mot mera avancerad produktion, verkar det som om de svenska internationella investeringarna cementerar en traditionell industristruktur i Sverige. För att ytterligare belysa vad som egentligen pågår inom de svenska multinationella företagen kan man också jämföra företagens löneutveckling hemma och utomlands. Vi kan då börja med att konstatera att genomsnittslönen per anställd i de svenska storföretagens utländska enheter har ökat mycket snabbare än i de svenska enheterna under senare år var genomsnittslönen i företagens svenska anläggningar 52 % högre än i de utländska enheterna var skillnaden bara 6 % (Blomström & Fors [1999]). Dotterbolagen i i-länderna betalade i genomsnitt 6 procent högre lön än moderbolagen i Sverige. Någon liknande utveckling går inte att spåra i amerikanska företag. Där var lönerelationen mellan moder- och dotterbolag i princip oförändrad över motsvarande period. Delvis beror löneutvecklingen i de svenska företagen naturligtvis på att de svenska lönerna fallit kraftigt i relation till lönerna i konkurrerande länder. Inom 10

11 tillverkningsindustrin sjönk de svenska lönerna med 32 % gentemot genomsnittslönen inom OECD mellan 1970 och 1994 (se Tabell 1). Men detta är inte hela förklaringen. Om vi jämför löneutvecklingen i de svenska multinationella företagens moderbolag med OECD-genomsnittet under samma period finner vi bara en nedgång med 12 %. Och ser vi på de svenska dotterbolagen utomlands finner vi att deras löner hade stigit med 25 procent gentemot OECD-genomsnittet (Tabell 1). Detta tyder på att svenska företag lokaliserar ut mer och mer avancerad verksamhet till dotterbolagen utomlands. Tabell 1. Sveriges och svenska multinationella företags löner i relation till OECDs genomsnittliga lön, Sverige Svenska moderbolag Svenska dotterbolag Källa: IUIs databas samt UNIDOs lönestatistik. Jämförelsen gäller enbart tillverkningsindustrin. Man kan också notera att de utländska dotterbolagen till de svenska multinationella företagen betalar bra mycket högre löner än genomsnittslönerna inom tillverkningsindustrin i sina värdländer (se Tabell 2) och att avståndet över lag har ökat sedan Detta är ytterligare ett tecken på att den svenska utlandsproduktionen blir mer och mer relativt avancerad. 11

12 Tabell 2. Svenska dotterbolagslöner i relation till värdlandets genomsnittliga löner Australien Belgien Danmark England Finland Grekland Italien Japan Kanada Nederländerna Norge Portugal Spanien Tyskland USA Österrike Källa: IUIs databas samt UNIDOs lönestatistik. Jämförelsen gäller enbart tillverkningsindustrin. 4. Varför dessa skillnader? Varför blir då effekterna av svenska och amerikanska utlandsinvesteringar så olika? Här skulle jag vilja peka på skillnader i "individklimat" (i huvudsak löneskatter) och lönepolitik, snarare än olikheter i "företagsklimat" (t ex bolagsskatter) mellan de bägge länderna. Det svenska företagsklimatet för storföretag de företag vi diskuterar här- har alltid varit gynnsamt internationellt sett, och är så fortfarande (se ISA [1999]). Exempelvis har Sverige idag en av Europas lägsta bolagsskatter, klart lägre än i USA. Lika förmånligt är emellertid inte det svenska individklimatet, och det är just detta som har visat sig viktigt för tillväxten (se Blomström, m fl [1996]). Tillväxt kräver 12

13 utbildning och speciellt tillväxtfrämjande är långa tekniskt eller naturvetenskapligt inriktade utbildningar. Men för att någon skall satsa på sådana krävs incitament. Det måste helt enkelt löna sig att satsa på en lång utbildning. I USA finns det relativt sett gott om utbildad arbetskraft. Detta beror sannolikt till stor del på att utbildning premieras i form av höga nettolöner. Och skulle kortsiktigt någon central yrkeskategori saknas inom landets gränser, tillämpar man en pragmatisk invandrarpolitik. I en sådan miljö, rationaliserar de multinationella företagen sin produktion delvis genom att lokalisera arbetsintensiva delar av sin verksamhet i låglöneländer och de mera avancerade delarna hemma. I Sverige verkar det som om denna möjlighet saknas idag. Om vi utgår från att de svenska multinationella företagen är lika rationella som sina amerikanska konkurrenter, och expanderar sina olika verksamheter där det är mest gynnsamt för företaget, så är det uppenbart att Sveriges komparativa fördel numera ligger i låglöneaktiviteter. Svenska företag tvingas således expandera utomlands för att kunna tillgodose sitt kompetensbehov. För att locka flera företag (både inhemska och utländska) att lägga avancerad produktion i Sverige, är det därför nödvändigt att förbättra tillgången på högutbildad arbetskraft. Detta gör man knappast med låga löner och höga skatter på arbetskraften. En ytterligare förklaring till att svenska företag expanderar den mera avancerade produktionen utomlands snarare än i Sverige, kan ha att göra med den svenska solidariska lönepolitiken. Att höja lönen för enskilda, ofta högutbildade, nyckelgrupper (personer) i Sverige, resulterar normalt i löneökningar även för andra delar av kollektivet. Det blir därmed billigare för företagen att anställa dessa individer 13

14 i länder som inte har en motsvarande lönepolitik, även om deras löner i sig är högre där. 5. Investeringar i forskning och utveckling Den positiva svenska inställningen till företags utlandsinvesteringar motiveras till viss del med att dessa företag fortfarande lokaliserar en stor del av sin forskning och utveckling (FoU) i Sverige, snarare än i de utländska dotterbolagen. Även om andelen fallit över åren (från 91 % 1970 till 75 % 1994 se Braunerhjelm & Ekholm [1998]), dominerar moderbolagen fortfarande företagens FoU-aktiviteter. Och så länge som forskningen inte lämnar landet i större utsträckning, finns det, enligt den gängse uppfattningen, ingen anledning till oro. Detta synsätt bygger emellertid på en missuppfattning. Forskning framhålls ofta som en nyckelkomponent för ett lands ekonomiska utveckling. Många regeringar har därför med olika ekonomisk-politiska åtgärder försökt förmå företagen att forska mera. Så har även svenska regeringar gjort, kanske t o m mer än andra, med resultatet att Sverige sedan slutet av 1970-talet har legat i världstopp vad beträffar FoU-utgifter i relation till BNP. Trots denna satsning förefaller avkastningen i form av tillväxt eller utveckling av hög-teknologisk produktion ha varit mager och en rad studier har frågat varför. De hittills mest uppmärksammade undersökningarna av Sveriges låga avkastning på forskning och utveckling har fokuserat på själva FoU-verksamheten. Så har t ex OECD [1986] hävdat att den svenska forskningen varit relativt ineffektiv och för lite inriktad på hög-teknologisk industri. Det har också påståtts att en alltför stor del av 14

15 svensk FoU går till att rationalisera produktionen av låg- och mellan-teknologiska produkter, som papper och pappersmassa, och till annan verksamhet som inte genererar högteknologisk produktion och export (t.ex bostads- och energiforskning) (Blomström m fl [1990]). Ytterligare en förklaring till det låga teknikinnehållet i svensk export, vilken framförts av den s k Produktivitetsdelegationen, baseras på den "tekniska handelsbalansen". Det faktum att Sverige är nettoexportör av licenser, patent och know-how tyder enligt Produktivitetsdelegationen på att landets export är mer högteknologisk än den verkar om man bara studerar den vanliga handelsstatistiken (SOU 1991:82). Det gemensamma i alla dessa förklaringar till det svenska FoU-mysteriet är uppfattningen att om bara företagens forskning är framgångsrik (i bemärkelsen att nya, högteknologiska produkter genereras), så ökar landets högteknologiska produktion (givet att man inte säljer produktionsrättigheterna, t ex i form av patent, till utlandet). Något sådant självklart samband existerar emellertid inte. Senare års forskning har nämligen visat att Sveriges konkurrenskraft har utvecklats annorlunda än de svenska företagens konkurrenskraft, eftersom de senare har delar av sin produktion förlagd utomlands. Medan Sverige som land förlorade över 20 % av sin andel av världsexporten av industrivaror mellan 1965 och 1986, ökade svenska multinationella företag sin andel med 16 % (Blomström & Lipsey [1989]). Förklaringen är att samtidigt som Sveriges konkurrensförmåga avtog, ökade svenska företag sin konkurrenskraft genom att expandera sin produktion utomlands. Detta visar att konkurrensfaktorer av typen forskningsresultat, som är flyttbara över geografiska gränser inom företag, och som kan utnyttjas i produktionen såväl hemma som utomlands, inte kan garantera ett lands långsiktiga konkurrensförmåga. Ett 15

16 exempel från Volvo kan illustrera detta. Företagets 800-serie togs i huvudsak fram i Sverige, men bilarna producerades länge enbart i Belgien. Distinktionen mellan land och företag är viktig ur nationell ekonomisk-politisk synvinkel om företagen är multinationella. Ekonomisk politik som syftar till att förbättra ett lands konkurrenskraft kan mycket väl misslyckas om den enbart skapar (eller minskar kostnaderna för) sådana tillgångar som kan utnyttjas i produktionen såväl hemma som i de utländska dotterbolagen. Ett typiskt exempel på sådana åtgärder är statliga bidrag till forskning och utveckling. Det är därför viktigt att skilja mellan FoU (t.ex framtagandet av en ny micro-processor) och FoU-intensiv produktion (tillverkningen av micro-processorn). Så länge som FoU utförs av multinationella företag är det inget som garanterar att den FoU-intensiva produktionen förläggs till samma land i vilket själva forskningen utförs. Olika faktorer bestämmer huruvida ett land har komparativa fördelar inom forskning och utveckling eller inom FoU-intensiv produktion. 6. Hur påverkas mottagarlandet av direktinvesteringar? De senaste åren har en del utländska företag börjat intressera sig för Sverige som lokaliseringsland, även om det i huvudsak handlar om att köpa upp svenska företag. Några avslutande ord om effekterna på mottagarländerna av utländska investeringar är därför motiverade. Att inkommande direktinvesteringar generellt sett är bra, är de flesta överens om idag (se Blomström & Kokko [1998]). Utländska investerare bidrar med kunskap och teknologi som oftast saknas i mottagarlandet. En del av dessa tillgångar spiller över 16

17 till lokala företag i dotterbolagens värdländer och ökar dämed deras produktivitet. De främsta kanalerna för dessa effekter verkar vara arbetskraftsrörlighet från utlandsägda till inhemska företag samt underleverantörsrelationer. Dessutom bidrar utlandsägda företag till ökad konkurrens och därmed ökade ansträngningar för att upprätthålla marknadsandelar och produktivitet i inhemska företag. Hur signifikanta dessa positiva effekter är beror dock på näringsklimatet i mottagarlandet. Om detta är gott, blir effekterna stora; i andra fall kan regleringar och snedvridningar begränsa de positiva effekterna. Man kan därför ifrågasätta om det svenska klimatet är det bästa tänkbara i det här sammanhanget. Om inte svenska företag vill lokalisera avancerad produktion i Sverige, varför skulle då utländska göra det? 7. Slutsatser. Från politiskt håll hävdas det ofta att utlandsinvesteringar, och nu senast försäljning av svenska företag till utlandet, inte är något att oroa sig för så länge som arbetstillfällen och forskningen stannar kvar i Sverige. Jag har i den här uppsatsen pekat på ett antal faktorer som gör att man bör ställa sig frågande till sådana påståenden: -För det första, tyder våra undersökningar på att det är den kvalificerade verksamheten inom de svenska multinationella företagen som lokaliseras utanför Sveriges gränser. Detta är ett relativt nytt fenomen, och motsvarande utveckling har vi inte kunnat hitta i andra länder som vi studerat. 17

18 -För det andra, garanteras inte Sveriges långsiktiga konkurrenskraft av den svenska forskningsverksamheten, så länge som denna verksamhet sker inom storföretagen. Svenska företag har under senare år bedrivit en intensiv forskningsverksamhet hemma, men utnyttjat forskningsresultaten i sina dotterbolag utomlands. I den utsträckningen forskningen är subventionerad av den svenska staten, gynnas alltså andra länder på vår bekostnad. Att företag flyttar delar sin verksamhet utomlands är ofta nödvändigt för deras långsiktiga överlevnad. Den politiska slutsatsen av våra resultat är därför naturligtvis inte att man ska försöka hindra företagens internationalisering. Istället gäller det att skapa bättre förutsättningar för företagen så att de lokaliserar sina mest attraktiva verksamheter i Sverige. I vissa fall kan det handla om forskning och utveckling, men generellt är det den FoU-intensiva produktionen som är den viktiga. En viktig förutsättning för sådan produktionsverksamhet är god tillgång på utbildad arbetskraft. För att Sverige skall kunna återta sin konkurrensposition på det här området är det nödvändigt att förbättra det svenska individklimatet. Löneskatterna måste ner och nyckelgrupper (personer) måste tillåtas att få rejäla lönelyft utan att övriga delar av kollektivet skall kompenseras för detta. 18

19 Referenser Belderbos, R.A. [1992], Large Multinational Enterprises Based in a Small Economy: Effects on Domestic Investment, Weltwirtschaftliches Archiv, Band 128. Blomström, M. & G. Fors [1999], Outward FDI and Relative Wages, Stecil. Blomström, M., G. Fors & R.E. Lipsey [1997], Foreign Direct Investment and Employment: Home Country Experience in the United States and Sweden, Economic Journal, Vol Blomström, M. & A. Kokko [1994], Home Country Effects of Foreign Direct Investment, i S. Globerman (red) Canadian-Based Multinationals, Calgary: Calgary University Press. Blomström, M. & A. Kokko [1998], Multinational Corporations and Spillovers, Journal of Economic Surveys, Vol. 12. Blomström, M. & R.E. Lipsey [1989], The Export Performance of U.S. and Swedish Multinationals, Review of Income and Wealth, Vol. 35. Blomström, M., R.E. Lipsey & K. Kulchycky [1988], U.S. and Swedish Direct Investment and Exports, i R.E. Baldwin, (red) Trade Policy Issues and Empirical Analysis, Chicago: Chicago University Press. Blomström, M. R.E. Lipsey & L. Ohlsson [1990], What do Rich Countries Trade with Each Other? R&D and the Composition of U.S. and Swedish Trade, Banca Nazionale del Lavoro, No Blomström, M., R.E. Lipsey & M. Zejan [1996], Is Fixed Investment the Key to Economic Growth?, Quarterly Journal of Economics, CXI (1). Braunerhjelm, P & K. Ekholm [1998], The Geography of Multinational Firms, London: Kluwer. Buckley, P. & M. Casson [1976], The Future of the Multinational Enterprise, London: Macmillan. Dunning, J. [1981], Explaining the International Direct Investment Position of Countries: Towards a Dynamic or Developmental Approach, Weltwirtschaftliches Archiv, Band 117. Hymer, S. [1960], The International Operations of National Firms: A Study of Direct Foreign Investment, PhD Thesis, M.I.T (Published by M.I.T. Press, 1976) ISA [1999], Klimatet för utländska investeringar i Sverige, Stockholm: Regeringskansliets Offsetcentral. 19

20 Kravis, I. B. & R.E. Lipsey [1988], The Effects of Multinational Firms Foreign Operations on their Domestic Employment, NBER Working Paper Lipsey, R.E. & M.Y. Weiss [1984], Foreign Production and Exports of Individual Firms, Review of Economics and Statistics, Vol. 64. OECD [1986], OECD Science and Technology Indicators, Paris: OECD. Reddaway, W.B. [1968], Effects of U.K. Investments Overseas: Final Report, Cambridge University, Department of Applied Economics, Occasional Paper 15. Rodríguez, F. & D. Rodrik [1999], Trade Policy and Economic Growth: A Sceptic s Guide to the Cross-National Evidence, NBER Working Paper Sachs, J. & A. Warner [1995], Economic Reform and the Process of Global Integration, Brookings Papers on Economic Activity. SOU 1981:33, Effekter av investeringar utomlands, Stockholm: Liber Förlag. SOU 1991:82, Drivkrafter för produktivitet och välstånd, Stockholm: Liber Förlag. Stevens, G. & R.E. Lipsey [1992], Interaction Between Domestic and Foreign Investment, Journal of International Money and Finance, Vol. 11. Swedenborg, B. [1982], Den svenska industrins investeringar utomlands, Stockholm: Industriens Utredningsinstitut. Svensson, R. [1996], Effects of Overseas Production on Home Country Exports: Evidence Based on Swedish Multinationals, Weltwirtschaftliches Archiv, Band

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Leder ökade utbildningsinvesteringar till ökad produktivitet? Hur påverkas efterfrågan på kvalificerad

Läs mer

Svenskt näringsliv i en globaliserad värld

Svenskt näringsliv i en globaliserad värld Svenskt näringsliv i en globaliserad värld Effekter av internationaliseringen på produktivitet och sysselsättning Pär Hansson, Patrik Karpaty, Markus Lindvert, Lars Lundberg, Andreas Poldahl och Lihong

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Patrik Gustavsson Tingvall, Handelshögskolan i Stockholm och CESIS SCB 24 Maj 2011 FoU-utgifter internationellt Totala utgifter som Varför andel av BNP, 2008

Läs mer

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad Sylvia Schwaag Serger VINNOVAs uppgift är: att främja hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och genom utveckling

Läs mer

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sammanfattande skrift av utredningen The relationship between international trade and foreign direct investments. Kommerskollegium Kommerskollegium

Läs mer

MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY

MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY - a case study of AstraZeneca in Sweden CESIS rapport 2008 Martin Andersson, Börje Johansson, Charlie Karlsson och Hans Lööf Rapportens syfte: Vad betyder AstraZeneca

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Talangjakten och marginalskatterna 2 Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare

Läs mer

Flyttar forskningen från Sverige?

Flyttar forskningen från Sverige? Flyttar forskningen från Sverige? Kent Eliasson, Pär Hansson och Markus Lindvert Användarrådsmöte 14 oktober 2014 Bakgrund och motiv till studie Multinationella företag (MNF) ledande roll när det gäller

Läs mer

Flyttar forskningen från Sverige?

Flyttar forskningen från Sverige? Flyttar forskningen från Sverige? Pär Hansson Tillväxtanalys och Örebro universitet Swedish Entrepreneurship Summit 7 april 2016 Bakgrund I Multinationella företag (MNF) ledande roll när det gäller den

Läs mer

Frihandel hur kan den gynna oss?

Frihandel hur kan den gynna oss? Frihandel hur kan den gynna oss? Exploderande debatt om globaliseringen de senaste åren Outsourcing av produktion till låglöneländer ( nearsourcing till Baltikum och Polen) Den korrekta termen borde vara

Läs mer

INVEST IN DALARNA AGENCY Dalarna s Official Inward Investment Agency

INVEST IN DALARNA AGENCY Dalarna s Official Inward Investment Agency INVEST IN DALARNA AGENCY Dalarna s Official Inward Investment Agency Attraktiva regioner, styrkor och svagheter SKNT Falun 2015 Johan Holmberg, Managing Director Copyright Invest in Dalarna Agency 2015

Läs mer

Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens

Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens Konjunkturläget december 7 FÖRDJUPNING Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens Tillgångar bedöms i dagsläget vara högt värderade på många finansiella marknader. Konjunkturinstitutet uppskattar

Läs mer

Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad?

Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad? Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad? Per Lundborg SULCIS och Institutet för social forskning Invandringsregler i Sverige. 1) Grundläggande är den fria rörligheten inom EES. Utvidgningen

Läs mer

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR Stockholm maj 2016 Sammanfattning Ekonomiska bedömningar av ett brittiskt utträde ur EU, så kallad brexit, har hittills fokuserat

Läs mer

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln Globala värdekedjor så påverkar de utrikeshandeln 1 GLOBALA VÄRDEKEDJOR 2 Innehåll Vad är globala värdekedjor? 4 Hur påverkas exportmåtten? 6 Vilken betydelse har tjänsteexporten? 8 Vilka konsekvenser

Läs mer

Inledning och sammanfattning

Inledning och sammanfattning Bilaga Inledning och sammanfattning Exportutredningen har arbetat mellan september 2007 och september 2008 med att undersöka utvecklingen av Sveriges exportmarknadsandelar och de offentliga insatserna

Läs mer

Nima Sanandaji

Nima Sanandaji Innovationsskatten Nima Sanandaji 2011-11-26 Att främja innovationer En central politisk ambition Regeringen verkar för vision om ett Sverige år 2020 där innovation ger framgångsrika företag, fler jobb

Läs mer

Utländska uppköp i svenskt näringsliv hot eller möjlighet? Kent Eliasson, Pär Hansson och Markus Lindvert 14 juni 2017

Utländska uppköp i svenskt näringsliv hot eller möjlighet? Kent Eliasson, Pär Hansson och Markus Lindvert 14 juni 2017 Utländska uppköp i svenskt näringsliv hot eller möjlighet? Kent Eliasson, Pär Hansson och Markus Lindvert 14 juni 2017 Frågeställningar Vilka effekter har utländska uppköp på produktivitet, sysselsättning

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Globaliseringens effekter på arbetsmarknaden i Sverige

Globaliseringens effekter på arbetsmarknaden i Sverige Globaliseringens effekter på arbetsmarknaden i Sverige ELENI SAVVIDOU Jag skulle vilja rikta ett stort tack till Robert Boije, Staffan Viotti, Kerstin Mitlid, Claes Berg och Pär Hansson för värdefulla

Läs mer

GLO BALA VÄR DEK EDJ OR - ökat importinnehåll och ökat konkurrenstryck

GLO BALA VÄR DEK EDJ OR - ökat importinnehåll och ökat konkurrenstryck GLO BALA VÄR DEK EDJ OR - ökat importinnehåll och ökat konkurrenstryck November 2014 Vad är globala värdekedjor? Företagens produktion blir allt mer fragmenterad och utspridd över världen. Det innebär

Läs mer

Extra frågor att träna på

Extra frågor att träna på Extra frågor att träna på Multiple choice frågor 1. Vilket av följande påståenden är sant? a) Kapitalägarna i USA förlorar på kapitalflöden från USA till Kina. b) Kapitalägarna i Kina gynnas av kapitalflöden

Läs mer

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning Två huvudfrågor 1. Hur förklara tendenser till längre arbetstid? 2. Vilka blir effekterna på produktion och sysselsättning? ANNUAL HOURS WORKED PER CAPITA

Läs mer

Globaliseringen och den nordiska (svenska) arbetsmarkaden. Lars Calmfors Universitetet i Oslo, 23/1-07

Globaliseringen och den nordiska (svenska) arbetsmarkaden. Lars Calmfors Universitetet i Oslo, 23/1-07 Globaliseringen och den nordiska (svenska) arbetsmarkaden Lars Calmfors Universitetet i Oslo, 23/1-07 Innehåll 1. Mekanismer 2. Vad har hänt? 3. Möjliga arbetsmarknadseffekter 4. Möjlig ekonomisk politik

Läs mer

Ett utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/

Ett utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/ Ett utmanat Sverige Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/11-2016 Utmaningar Konkurrenskraft och välståndsutveckling. Entreprenörskap Skola och kompetensförsörjning Bostadsmarknad och infrastruktur Finansiering

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i

Läs mer

Migration och integration. Lars Calmfors Senioruniversitetet 12/

Migration och integration. Lars Calmfors Senioruniversitetet 12/ Migration och integration Lars Calmfors Senioruniversitetet 12/12-2016 Arbetslöshet (25-74 år) fördelad på utbildningsnivå för inrikes och utomeuropeiskt födda Källa: Ekonomiska vårpropositionen 2016.

Läs mer

Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering. The Global Economy kap. 15

Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering. The Global Economy kap. 15 Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering The Global Economy kap. 15 1 procent Export i procent av BNP 60 50 Sweden 40 Russian Federation United States Germany 30 Iceland 20 10

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

Så bygger du en ledande FOI-miljö

Så bygger du en ledande FOI-miljö Så bygger du en ledande FOI-miljö Globala innovationsvärdekedjor och lokala innovationsekosystem Göran Hallin Sverige investerar mycket i FoU men ändå allt mindre Sveriges investeringar i FoU ligger på

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1

Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Frågan om ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden har en central roll i årets valrörelse. Diskussionen begränsar sig ofta till möjligheten

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Swedbank Analys Nr 28 5 december 2006 Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Andelen småföretag som planerar att skära sina kostnader har minskat till 36 % från 45 % våren 2005.

Läs mer

Migration och ekonomisk tillväxt. Lars Calmfors SVD Näringsliv Financial Forum 30/

Migration och ekonomisk tillväxt. Lars Calmfors SVD Näringsliv Financial Forum 30/ Migration och ekonomisk tillväxt Lars Calmfors SVD Näringsliv Financial Forum 30/11-2016 Arbetslöshet (25-74 år) fördelad på utbildningsnivå för inrikes och utomeuropeiskt födda Källa: Ekonomiska vårpropositionen

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Globaliseringen hot eller räddning för jobben. Lars Calmfors Globaliseringsrådet 14 januari 2009

Globaliseringen hot eller räddning för jobben. Lars Calmfors Globaliseringsrådet 14 januari 2009 Globaliseringen hot eller räddning för jobben Lars Calmfors Globaliseringsrådet 14 januari 2009 Figur 2: Utrikeshandeln med låglöneländer i procent av BNP 10 9 8 EU15 7 6 5 4 OECD 3 2 1988 1990 1992 1994

Läs mer

PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET

PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET INNEHÅLL INLEDNING 3 NEDVÄXLAD GLOBAL TILLVÄXTTREND 4 PRODUKTIVITETSLYFTET ÄR ÖVER 5 SVENSK KONKURRENSKRAFT 5 SVAG ÅTERHÄMTNING FÖR INDUSTRIN EFTER

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt Arbetsgivargrupp 2016-09-22 Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Disposition Utgångsläget för teknikindustrin i Sverige Arbetskraftskostnader

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:1

Policy Brief Nummer 2013:1 Policy Brief Nummer 2013:1 Traktor till salu fungerar den gemensamma marknaden? Att köpa en traktor är en stor investering för lantbrukare. Om distributionen av traktorer underlättas ökar konkurrensen

Läs mer

Högre lägstlöner för högre tillväxt. Dan Andersson Albin Kainelainen

Högre lägstlöner för högre tillväxt. Dan Andersson Albin Kainelainen Högre lägstlöner för högre tillväxt Dan Andersson Albin Kainelainen 2004 Inledning 2 Värdeskapande genom omvandling 4 Rehn-Meidner modellen 4 Är lägstlönerna för låga? 6 Klarar arbetskraften ett ökat omvandlingstryck?

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004

Läs mer

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska Education at a Glance 2010: OECD Indicators Summary in Swedish Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer Sammanfattning på svenska I OECD-länderna eftersträvar regeringarna en politik för en effektivare

Läs mer

INSTUDERINGSFRÅGOR 1

INSTUDERINGSFRÅGOR 1 1 Beskriv de generella mönster som kännetecknar världsekonomin idag o Sidor: 3 5, 38-66 Beskriv hur den internationella ekonomin förändrats? o Sidor: 32-38 Vad innebär globalisering? Redogör för olika

Läs mer

Direktinvesteringar 1

Direktinvesteringar 1 Direktinvesteringar 1 Direktinvesteringsflöden Diagram 1 och tabell 1 visar värdet på in- och utflöden av direktinvesteringar under 2006-2014. Inflöden redovisas som nettot av de investeringar som utländska

Läs mer

Kommittédirektiv. Den svenska exportens utveckling. Dir. 2007:101. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007.

Kommittédirektiv. Den svenska exportens utveckling. Dir. 2007:101. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007. Kommittédirektiv Den svenska exportens utveckling Dir. 2007:101 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska undersöka om Sverige tappat marknadsandelar

Läs mer

ARBETSKRAFTSKOSTNADEN

ARBETSKRAFTSKOSTNADEN ARBETSKRAFTSKOSTNADEN SVENSK INDUSTRI OCH VÄSTEUROPA 2012 OCH 2015 Detta häfte innehåller en jämförelse av nivån på de svenska arbetskraftskostnaderna och nivåerna i ett antal andra västeuropeiska länder

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Det ekonomiska läget i Sverige och omvärlden. Bettina Kashefi Augusti 2017

Det ekonomiska läget i Sverige och omvärlden. Bettina Kashefi Augusti 2017 Det ekonomiska läget i Sverige och omvärlden Bettina Kashefi Augusti 2017 Går det bra för Sverige? Starka makrosiffror Hög BNP-tillväxt Starka statsfinanser (särskilt jämfört andra länder) Hög sysselsättningsgrad

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum? Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december 2006 Vad driver tillväxten i Baltikum? Utmärkande för de baltiska staterna är den starka expansionen inom handel- och transportsektorn. Den svarar för en betydligt

Läs mer

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Rapport till Bäckströmkommissionen 2006-03-09 Docent Nils Karlson, vd Ratio Näringslivets forskningsinstitut www.ratio.se En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Sveriges Akilleshäl är

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004

Läs mer

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb Sänkt arbetsgivaravgift ger nya jobb Rapport från Företagarna oktober 2010 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsgivaravgiften den viktigaste skatten att sänka... 4 Sänkt arbetsgivaravgift = fler jobb?... 6 Policyslutsatser

Läs mer

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Löneutveckling och fler jobb Löneutjämning och högre arbetslöshet 2 Lägre trösklar ger fler jobb LO-förbunden har inför 2013 års avtalsförhandlingar

Läs mer

Kommittédirektiv. Finansmarknadsråd. Dir. 2006:44. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Kommittédirektiv. Finansmarknadsråd. Dir. 2006:44. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Kommittédirektiv Finansmarknadsråd Dir. 2006:44 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget Ett råd bestående av ledamöter - kunniga i finansmarknadsfrågor - från akademi,

Läs mer

Pär Hansson Fackföreningsrörelsens institut för ekonomisk forskning (FIEF) och Örebro universitet

Pär Hansson Fackföreningsrörelsens institut för ekonomisk forskning (FIEF) och Örebro universitet 1 3. Utländska direktinvesteringar och sysselsättning * Pär Hansson Fackföreningsrörelsens institut för ekonomisk forskning (FIEF) och Örebro universitet 3.1 Inledning Under de senaste åren har de utländska

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2011-07-05

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2011-07-05 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2011-07-05 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt särskild

Läs mer

Vad är mjukvara? DEN INBYGGDA INTELLIGENSEN

Vad är mjukvara? DEN INBYGGDA INTELLIGENSEN Vad är mjukvara? Under många år var Swedish Quality ett inarbetat begrepp över hela världen. Svenska produkter var eftertraktade (och ofta dyrare) därför att de ansågs hålla den högsta kvaliteten. Vår

Läs mer

ETT UTMANAT SVERIGE Fortsatt stort reformbehov. Januari 2018 Jonas Frycklund, biträdande chefekonom

ETT UTMANAT SVERIGE Fortsatt stort reformbehov. Januari 2018 Jonas Frycklund, biträdande chefekonom ETT UTMANAT SVERIGE Fortsatt stort reformbehov Januari 2018 Jonas Frycklund, biträdande chefekonom Sex huvudsakliga problemområden Konkurrenskraft och välstånd. Entreprenörskap och jobbskapande. Kunskap

Läs mer

1 Inledning och sammanfattning

1 Inledning och sammanfattning 7 1 Inledning och sammanfattning Den Europeiska Unionens stöd till forskning har expanderat betydligt under senare år. Det fjärde ramprograrnmet för FoU förhandlades fram under år 1993 och avser åren 1994

Läs mer

Vilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka?

Vilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka? Vilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka? Tommy Bengtsson Centrum för Ekonomisk Demografi Ekonomihögskolan, Lunds Universitet www.ed.lu.se AFA Försäkrings

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 Konkurrensen om arbetskraften i Baltikum hårdnar Arbetskraftskostnaderna i Estland och Lettland ökar snabbast av de nya EU-länderna. Sedan 2001 har den genomsnittliga

Läs mer

Del 4. Lång sikt: Tillväxt. Ta en variabel y som ökar exponentiellt med tiden vid takten g. Då kan vi skriva

Del 4. Lång sikt: Tillväxt. Ta en variabel y som ökar exponentiellt med tiden vid takten g. Då kan vi skriva Del 4 Lång sikt: Tillväxt. Lite matte Ta en variabel y som ökar exponentiellt med tiden vid takten g. Då kan vi skriva y(t)=y 0 e gt. Ta nu (den naturliga) logaritmen av y. Hur ser den nya ekvationen ut?

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

Att mäta konkurrenskraft

Att mäta konkurrenskraft Att mäta konkurrenskraft RAPPORT OM SVENSK KONKURRENSKRAFT 1990-2015 Kinnwall Mats INDUSTRIARBETSGIVARNA Marknadsandel och konkurrenskraft Debatten om hur svensk konkurrenskraft har utvecklats är intensiv,

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning KONJUNKTUR I SIDLED SÄTTER FOKUS PÅ KOSTNADERNA

Riksbankens Företagsundersökning KONJUNKTUR I SIDLED SÄTTER FOKUS PÅ KOSTNADERNA Riksbankens Företagsundersökning KONJUNKTUR I SIDLED SÄTTER FOKUS PÅ KOSTNADERNA JANUARI 2015 Riksbankens företagsundersökning i januari 2015 Enligt Riksbankens företagsundersökning i januari 2015 är

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Kapitel 2: Makroekonomisk utveckling och konkurrenskraft

Kapitel 2: Makroekonomisk utveckling och konkurrenskraft Kapitel 2: Makroekonomisk utveckling och konkurrenskraft Figur 2.1: BNP per capita relaterat till, löpande priser och köpkraftsjusterat, index = 100 SVERIGE USA EU15 1) 1970 125,5 138,6 98,4 100 1971 122,9

Läs mer

Tre synpunkter på skattesänkningar

Tre synpunkter på skattesänkningar Tre synpunkter på skattesänkningar 1 2 1 SAMMANFATTNING 4 1.1 Skatterna i ett EMU-perspektiv 5 1.2 Hur höga är de svenska skatterna? 7 1.3 Moderaternas skattereform ger mer till de som redan har 8 1.4

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Rör det sig i toppen? Platsbyten i förmögenhetsrangordningen

Rör det sig i toppen? Platsbyten i förmögenhetsrangordningen Rör det sig i toppen? Platsbyten i förmögenhetsrangordningen Stefan Hochguertel och Henry Ohlsson Stefan Hochguertel är Associate Professor vid VU University, Amsterdam, och affilierad till Uppsala Center

Läs mer

Vägledning för läsaren

Vägledning för läsaren OECD Regions at a Glance Summary in Swedish OECD:s regionsöversikt Sammanfattning på svenska Varför regionsöversikt? Vägledning för läsaren På senare år har regionala utvecklingsfrågor återvänt till många

Läs mer

Lena Johansson Generaldirektör 2012-10-22

Lena Johansson Generaldirektör 2012-10-22 Lena Johansson Generaldirektör 2012-10-22 Kommerskollegium Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Vår främsta uppgift är att på olika sätt förbättra möjligheterna för internationell handel

Läs mer

Globalisering och svensk arbetsmarknad

Globalisering och svensk arbetsmarknad Globalisering och svensk arbetsmarknad Fredrik Heyman (IFN och Lunds universitet) Fredrik Sjöholm (Lunds universitet och IFN) SNS, 5 juni 2018 Bakgrund Globaliseringen har ökat kraftigt under de senaste

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv Innehåll Sammanfattning 6 Lönespridning för lärare 8 Lönespridning efter

Läs mer

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa: Dom sa: Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Men dom glömde pensionärerna! Detta är en affisch från Socialdemokraterna Med moderat politik skulle du ha tusen kronor

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut?

Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut? Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut? FÖRDJUPNING De senaste tre åren har arbetsproduktiviteten, mätt som produktion per arbetad timme eller produktion per sysselsatt, varit väldigt låg. Under

Läs mer

Högskoleutbildning lönar sig allt sämre

Högskoleutbildning lönar sig allt sämre Högskoleutbildning lönar sig allt sämre Lönerna för högskoleutbildade jämfört med gymnasieutbildade, den så kallade högskolepremien ökade trendmässigt från början av 1980-talet fram till början av 2000-talet.

Läs mer