Flygplanet. Henrik Larsén, Sara Hougberg, Anders Johansson

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Flygplanet. Henrik Larsén, Sara Hougberg, Anders Johansson"

Transkript

1 Flygplanet Henrik Larsén, Sara Hougberg, Anders Johansson Linköpings tekniska högskola, TGTU37 Teknikens utveckling ur ett samhällsperspektiv SL1

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Frågeställningar Metod Stora tekniska system Lars Ingelstams teori Flygplanets utveckling Första flygplanet Propeller flygplanet Jetmotorn Flygplanets framtid Flygplanets miljöpåverkan...11 Diskussion...12 Källförteckning

3 1. Inledning Flygplanet är i dag något som vi tar för givet och inte kan tänkas vara utan. Men hur var det egentligen allting började och vilka viktiga milstolpar har präglat flygplanets utveckling. Vi har även valt att fokusera på hur Lars Ingelstams teori om stora tekniska system skulle kunna appliceras på flygplanet. Vi vill även få reda på lite om flygplanets framtid. Det är en väldigt stor fråga så vi har valt att begränsa oss till vad några av världens flygbolag tror och göra för en klimatrenare framtid. 1.1 Syfte Vårt syfte med denna uppsats är att få en djupare förståelse i flygplanets utveckling ur ett historiskt perspektiv. Vi vill även ta fram framtida möjligheter för en klimatsmartare värld. Mål Kursens målsättningar är att ge grundläggande kunskaper till studiet av teknik och teknikens utveckling med utgångspunkt i sociala, historiska och kulturella perspektiv samt att ge möjlighet att reflektera över relationen teknikutvecklare och teknikbrukare utifrån dessa perspektiv. Figur 1: Målbeskrivning för kursen TGTU Frågeställningar: 1. Hur har dem stora milstolparna i flygplanets utveckling sett ut? 2. Hur ser framtiden ut enligt flygbolagen? 3. Hur ser man flygplanet enligt Lars Ingelstams teori? 1.3 Metod Vi kommer att hämta vår information från internetsidor, men också kommer vi ta information av kurslitteraturen. Vi strävar efter att använda oss av tillförlitliga källor. 3

4 2. Stora tekniska system Lars Ingelstams teori Vi bestämde oss för att skriva om stora tekniska system enligt Ingelstams teori. Då går man efter flera faser. Den första fasen är uppfinna och konstruera, där kommer bröderna Wright in i bilden där de hade stor betydelse för flygplanets uppkomst. Förbränningsmotorn byggdes, propellrarna vart förbättrade, och framförallt så hade man nu ett flygplan som kunde flyga av egen kraft. Under första världskriget så utvecklades flygplanet mycket och tillverkningen tog fart på allvar. Detta var startskottet för flygplanet och många såg nu vilken potential som flygplanet hade. Efter detta så fortsatte utvecklingen framåt och framför allt när ny teknik kom. Som till exempel avancerade kretskort, autopilot, jetmotorer och så vidare, vilket har gett oss flygplanet som vi har idag. Flygplanet används av många miljoner människor årligen, för att behålla flygplanet som ett frekvent transportmedel så krävs det ett antal saker. Säkerheten måste vara på topp, detta gäller både utvändig och invändigt. Flygplanet måste vara säkert i den bemärkelsen att planet inte drabbas av en massa incidenter som påverkar folks förtroende för flyget. Den invändiga säkerhet är något som har kommit de senaste åren och handlar mestadels om att man ska komma åt terrorister och andra liksinnade människor/grupper som vill kapa eller spränga planet. En avveckling av flygplanet verkar inte rimligt, då den numera är en självklar del av vår vardag. Det man fokuserar på i dag är snarare hur man kan göra flygplanet säkrare och miljövänligare. Den senare är även det något som kommit på senare år, och kommer onekligen vara något som kommer fortsätta vara ännu viktigare i framtiden. (Ur Världens gång teknikens utveckling, 2009) 4

5 3. Flygplanets utveckling Att flyga har människan velat göra under en lång tid. Kineserna var de första som lyckades, då de använde stora drakar och varmluft ballonger på 1000 talet. Fast problemet med dessa var att människor inte kunde åka med, var beroende av att det blåste, samt svåra att kontrollera (Claes Thiel) Leonardo da Vinci skissade under talet ritningar på helikopter liknade saker, även ritningar på ett slags flygplan som hade flaxade vingar som påminde mycket om vingarna på fåglar. Många av Leonardos uppfinningar kom dock aldrig längre än till ritbordet. Problemet var att hans uppfinningar var före sin tid. Man kunde inte hitta drivkällor som kunde driva hans maskiner (NATIONALENCYKLOPIDEN 2010) 3.1 Första flygplanet Det första moderna flygplanet anser man att bröderna Orville och Wilbur Wright byggde den 17 december Bröderna hade en cykelverkstad tillsammans, men deras intresse för flygning var påtagligt. De arbetade mycket med sina idéer och hämtade mycket inspiration från Otto Lilienthal. Han var en tysk som gjorde många experiment med glidflygarplan, och var den första som flög efter principen tyngre än luft. Över 2000 flygförsök med glidarplan gjorde han. Dock så misslyckades hans sista och han föll från 17 meter och bröt ryggen. Hans död kom på morgonen efter. Detta hände 1896 och efter hans död, så började bröderna Wrights att läsa in sig på Ottos artiklar och annan litteratur om ämnet. Bröderna Wright genomförde även de många försök med glidarplan och testade många teorier med över 200 olika vingtyper. Bröderna var duktiga, både med den teoretiska och praktiska delen. Hyfsat imponerade eftersom ingen av dem hade en examen från highschool. Orville och Wilbur må inte ha kommit på glidarplanet, men de skapade en mängd saker som var avgörande för att de lyckades bygga det första motoriserade flygplanet (Trux. John 2010) Bröderna Wright jobbade mellan med sina glidarplan, tiden präglades av många motgångar (och krascher) men de kom fram till viktiga saker under denna tid. Man ville bygga ett motoriserat plan från början, men var tvungna att börja med glidplanen för att få en bra bas. Dom arbetade med att få till rätt storlek på sina plan och att hitta ett bra styrsätt. Man räknade även en del på teoretiska modeller och var väldigt noggranna. Bröderna byggde ganska tidigt en vindtunnel som de använde för att testa deras olika vingpar. Detta var en väldigt modern uppfinning som säkerligen spelade en stor roll i deras framgångar. Fast de mest betydande uppfinningarna var deras propellrar och förbränningsmotorn. Motorn kunde byggas tack vare Charles Taylor, en man som jobbade i deras cykelverkstad. Bröderna fick hjälp med ritningar och byggandet av denna motor som vägde 78kilo och var på 12 hästkrafter samt snurrade 1200 varv per minut. Med denna motor så fick man helt nya förutsättningar, det var nu möjligt att få tillräckligt med kraft att 5

6 driva planet, samtidigt som vikten hölls nere. Detta var ett genombrott för bröderna Wright, nu kunde man montera sin motor och förhoppningsvis flyga för egen kraft. Men för att klarar av den ökade vikten som motorn gjorde så, behövdes vingspannet ökas till 13meter. Glidarplanen man hade byggt förut hade ett mindre vingspann och var klenar byggt. Nu fick man bygga ett nytt flygplan som var mer robust, större och som kräver nya lösningar. Den 17 december 1903 så lyckades man med det som hade varit så eftertraktat (Trux John 2010) Man gjorde 4 flygförsök denna dag och med dåtidens mått så var detta en enorm bedrift. Det fösta försöket varade i 12 sekunder och flög 36 meter och vid det sista försöket flög man hela 243 meter. Succén var ett faktum och efter detta så tog flygindustrin verkligen fart. Under näst kommande år så fortsatte bröderna att förbättra sina plan och slog nya höjd och längd rekord. Man flög nu i andra länder som England, Italien, och frankrike. Man kunde ta passagerare med upp i luften. (Trux John 2010) Man sålde ett flygplan till amerikanska militären år 1909 och när första världskriget började flera länder använda stridsflygplan. Under första världskriget så utvecklades flygplanet snabbt, då det var en viktig komponent för att vinna kriget. Det vart en kapplöpning huvudsakligen mellan England/Frankrike och tyskarna. Båda sidorna ville ha flygplan som var snabbare, lättare och allmänt bättre än den andre. När kriget sedan var över så började man ta sina förbättringar och införa dessa i det civila livet. Utvecklingen skyddades på och flygplanen fick ny användnings områden. Post, frakt och passagerare flygplan kom som en blixt från klar himmel och privata flygbolag börjades komma. Flygplatserna fick också en upprustning och vart bättre anpassade för nattflyg. (Klackenberg Henrik 2010) 3.2 Propellerflygplan Blériots flygning år 1909 då han flög över engelska kanalen och Charles Lindberghs flygning över Atlanten år 1927 är två viktiga milstolpar i propellerflygplanets historia. Louis Blériot, född 1 juli 1872 i Cambrai, död 2 augusti 1936 i Paris, var en fransk flygpionjär. År 1906 började Blériot ägna sig åt flygning. Han var i grunden ingenjör och började konstruera ett monoplan, uppkallat efter honom själv, som visade sig ge uppseendeväckande resultat redan år Två år efter, den 25 juli 1909, flög han med sitt monoplan (Blériot XI) från Calais i Frankrike, över Engelska kanalen, och landade på en äng vid Dover Castle i England. Härmed var Louis Blériot den första att flyga över Engelska kanalen och han hyllades med ett pris på 1000 pund av en engelsk dagstidning. Flygturen påbörjades och tog 37 minuter med en azanimotor på 23 hästkrafter. Vilket då på den tiden måste ha varit otroligt snabbt och effektivt, medan vi idag anser det vara ganska långsamt för den korta sträckan med tanke på den utveckling av flygplan vi har nått idag. Blériot grundade även en flygplansfabrik, AB Blériot aéronautique, som blev en av det främsta i Frankrike. Han utövade ett stort inflytande på flygteknik och flygindustri i Frankrike.( U.S. Centennial of Flight Commission.gov , First Fly English Channel.com 2009) 6

7 Charles Augustus Lindbergh, född 4 februari 1902 i Michigan, död 26 augusti 1974 på Hawaii. Lindbergh var den första att genomföra en soloflygning nonstop över Atlanten. Flygturen ägde rum maj Han flög med sitt plan Spirit of St. Louis som finns att beskåda på National Air and Space Museum i Washington, D.C. Lindbergh startade sin flygning i Garden City, New York och avslutade den i Paris och den tog 33,5 timmar. Lucky Lindy blev Lindberghs smeknamn och han blev mycket hyllad efter denna flygtur.(charles Lindbergh.com ) Jetmotorn har verkligen gjort inverkan på flygplanets utveckling. Turen New York Paris idag tar cirka 6 timmar medan samma tur för 80 år sedan tog 33,5 timmar, detta är tack vare flygplanets utveckling och framförallt jetmotorn. 3.3 Jetmotorn Redan under 1930 talet stod engelsmannen Frank White som första person att få patent på en jetmotor, men Frank s motor skulle inte bli den första jetmotorn som äntrade luftrummet. För i tyskland år 1939 provflög man för första gången en jetmotor, det var Hans von Ohain som hade konstruerat den. Frank Whites jetmotor flögs för första gången år Jetmotorn fick sin stora betydelse som flygmotor, efter en snabb utveckling under och efter andra världskriget. Det första civila jetflygplanet sattes i trafik för första gången Ett par år senare satte man igång reguljär trafik med jetflygplan. Jetmotorn använder sig av en öppen gasturbincykel. Luften tas in i luftintaget där olika tryckhöjningar kan förekomma beroende på flyghastigheten. Luften passerar i sin tur genom en eller flera kompressorer, där trycket höjs innan bränslet tillförs och förbränningen uppstår. Förbränningen sker i den såkallade brännkammaren. Gasen som uppstår expanderar delvis i en eller flera turbiner. Turbinerna ger tillräckligt mycket arbete som behövs för att driva kompressorerna. Det ytterligare arbetet som finns tillängligt i gasen efter turbinerna omvandlas i munstrycket till en stråle med hög hastighet och därmed till en dragkraft. Med tanke på att gasturbinen i jetmotorn ger en hög verkningsgrad vid höga flyghastigheter, är så pass lätt och har en liten frontarea, gör att jetmotorn är mycket lämplig att ha som flygplansmotor. Jetmotorn har en otrolig dominans, tack vare att jetflygplan kan flyga fortare än propellerflygplan. En jetmotors prestanda styrs av den temperatur som gasen till turbinen får ha. Vill man öka dragkraften på jetmotorn kan man placera ytterligare en brännkammare före munstycket. Brännkammaren kallas då efterbrännkammaren. I efterbrännkammaren höjer man temperaturen mycket kraftigt på gasen, på så sätt får man en stor ökning av dragkraften samtidigt som bränsleförbrukning också ökar. Tack vare att flygplanet har blivit ett ännu mer smidigt och användbart transportmedel i och med jetmotorn har användningen av flygplanet ökat. Det vanligaste användningsområdet för flygplanet är såklart att transportera passagerare. För detta finns det flygplan som kan ta allt ett fåtal passagerare upp till 500 passagerare. När det gäller transport av till exempel mat 7

8 och gods är flygplanet svårt att slå. Det som förr i tiden kunde ta upp till nästan en månad att transportera med båt kanske bara tar mellan 5 10 timmar att transportera idag. Ett annat mycket viktigt användningsområde som flygplanet har är krigföring. Flygvapnet är absolut det farligaste och effektivaste vapnet som vi har på vår jord idag. Dagens utveckling och teknologi inom flygvapnet har gått så pass lång att det finns ett flygplan idag som nästan är helt omöjliga att upptäcka. Flygplan kan också användas till reklam, exempelvis banderollreklam. Ett flygplan drivs idag av så kallat jetbränsle. Skillnaden mot vanlig fordonsbensin är att jetbränsle har en mycket högre kokpunkt. Bränsle som driver en jetmotor kallas för flygfotogen, då jetbränslet består av kolväten. Det ställs oerhörda krav på att jetbränsle produceras på rätt sätt. Det ska uppfylla högt ställda krav som finns specificerade i tekniska standarder. Dessa standarder innebär att jetbränslet måste ha en mycket god köldegenskap, god kemisk stabilitet och goda förbränningsegenskaper. Självklart skall inte bränslet skada olika packningar, metaller och andra material i bränslesystemet. Jetbränsle lagras oftast i stora tankar under jord vid flygplaster, just med tanke på att bränslet inte får komma i kontakt med vatten. När det gäller leveranser av flygbensin, skall (enligt riksdagsbeslut) koldioxid samt energiskatt debiteras. På Shell Aviations (världsledande leverantör av flygbränsle) hemsida kan man läsa att flygfotogenen idag kostar 755 öre/liter på Arlanda i Stockholm. 4. Flygplanets framtid När man pratar om flygplanets framtid är självklart miljöpåverkan den stora frågan. Det är ganska förståeligt med tanke på att flygsektorn står för ungefär 3,5 procent av människans påverkan på miljön. Dessutom är flygsektorn den sektor som ökar mest. Bara dem senaste 15 åren har resor med flyg nästan fördubblats. Trots den stora miljöfrågan menar många att en flygfri värld inte är att tala om, istället är alternativa bränslen som kommer att rädda flygsektorn och miljön på lång sikt. Än så länge har många idéer ifrågasatts och fortfarande är flygbolagen väldigt hemliga med sina förslag. Svårigheten med dem nya förslagen inom alternativa flygbränslen är den ekonomiska biten. Tidningen miljö utveckling skrev år 2008 en artikel om några av dessa alternativ: I Sverige håller ett företag i Göteborg vid namn EcoPar AB på att utveckla ett syntetiskt bränsle, med målet att producera det från biomassa. Tester visade att EcoPar AB: s syntetiska bränsle hade avgaser som var helt fria från det cancerogna ämnet bensen. Ett syntetiskt bränsle är fritt från aromater och svavel. Ser man ur ett helt perspektiv, från framställning till utsläpp, så minskar koldioxidutsläppen från ungefär 30 till 40 procent, om nu råvaran är naturgas. Om nu istället råvaran är biomassa kommer minskningen av koldioxidutsläpp istället vara 90 procent. Användningen av syntetiskt bränsle kommer att kosta ungefär en till två kronor mer per liter än vanligt jetbränsle. De stora fördelarna med 8

9 det syntetiska bränslet är att det går att blanda med vanligt jetbränsle, på så sätt kan också riskerna för driftproblem minskas. Dessutom kan man använda bränslet i vanliga jetmotorer. En av världens ledande flygplanstillverkare, Airbus, testade i början av 2008 ett bränslecellsystem under en flygning av ett A320 plan. Bränslecellsystemet var främst till för att driva flygplanets elsystem, reservhydraulik och skevroder. Det var första gången som denna typ av bränslekälla användes på ett civilt flygplan. Testet resulterade i att det väteoch syrgassystemet genererade upp till 20 kilowatt elenergi och den enda rest produkten som bränslecellerna producerade var 10 liter vatten. Bränslecellsystemet testades en gång till under en internationell flygshow i Berlin, även då med ett A320 flygplan. Projektet med bränslecellsystem är mycket nära ett samarbete mellan Airbus, Michelin och det tyska rymdcentret DLR. Målet med den nya tekniken är såklart att minska utsläppen, men också att minska bränsleanvändningen och reducera buller. Under februari 2008 flög en av Virgins Atlantics jumbojet över Engelska kanalen, tankad med biobränsle. Flygplanet flögs på höjden fot och biobränslet fungerade i normala jetmotorer. Däremot i testet hade bara en av planets fyra motorer blandningen som bestod av 80 procent vanligt bränsle och 20 procent biobränsle. De övriga motorerna flögs med vanligt bränsle. Företaget siktar på att använda biobränsle i alla sina kommersiella flygningar och cirka 6 år. Ägaren till Virgin Atlantics har uttalat sig om att alger kan visa sig vara ett framtida biobränsle. Qatar Airways gör en stor satsning på att bli det första flygbolaget i världen att flyga alla sina kommersiella flygplan med naturgas. Qatar Airways har tillsammans med deras samarbetspartner, Qatar Petroleum, Shell, Airbus och Rolls Royce, inlett en forskning med målet att ta fram ett flytande syntetiskt drivmedel till flygmotorer genom att omvandla naturgas via en så kallad Gas to liquids process. Angelica Hull driver idag sedan åtta år tillbaka Swedish Biofuels, och har som mål att använda biodrivmedel till bensin och dieseldriva fordon. Sommaren 2007 lanserade Swedish Biofuels en kommersiell produkt, ett så kallat Agrodiesel 15. Agrodiesel 15 är ett miljövänligare dieselblandbränsle för alla typer av dieselmotorer där biokomponenterna är framtagna från växter. Ansvarig bakom denna teknik är den doktor examinerande ryskan Angelica Hull, som tillsammans med sin far har fått två miljoner amerikanska dollar från USA:s försvarsdepartement, för att driva ett forskningsprojekt och utveckla ett miljövänligt flygbränsle. Efter amerikansk önskan tillverkas biobränslet av spannmål, men fungerar också på restprodukter från skogsindustri eller jordbruk. Den stora skillnaden mellan Swedish Biofuels och exempelvis etanoltillverkning är att koldioxiden som bildas vid förbränningen används i processen. Angelica vill även visa att produkten kan kommersialiseras. I nyhetstidningen Nyteknik.se skriver Lars Anders Karlberg (2010) om att Stockholm Arlanda Airport även dem idéer på att skaffa så kallat grönt bränsle. Man siktar på att använda sig av 10 procentig grön inblandning i vanligt jetbränsle. Det betyder att 9

10 koldioxidutsläppen skulle minska med ton per år, Arlanda skulle då bli världens första koldioxidneutrala flygplats. Att införa detta projekt skulle innebära en stor investering. Till en början måste man hitta villiga intressenter och man måste räkna med att det kommer kosta 5 7 miljarder kronor i investeringskapital. Flera flygbolag som är redo för stora satsningar är British Airways. Infrastruktur.se skriver en artikel om att British Airways har inlett ett samarbete med ett amerikanskt bioengeriföretag, Solena Group, för att tillsammans bygga ett av Europas första anläggning för grönare jetbränsle. Tanken är att bränslet ska framställas av sopavfall från biomassa och redan inom fem år beräknar flygbolaget med att använda jetbränslet till delar av sin flotta. British Airways kommer att först och främst vara dem som använder sig av bränslet som kommer att produceras i anläggningar, som i sin tur byggs av Solena Group. Planerna är att anläggningarna skall byggas på fyra olika platser i östra London. Produktionen kommer att kunna omvandla ton avfall per år till 60 miljoner liter grönt jetbränsle. Med det nya gröna jetbränslet, beräknar British Airways med en 95 procentig minskning av utsläpp av växthusgaser, jämfört med användningen av fossila bränslen. British Airways och Solena Group hoppas på att samarbetet kommer att leda till produktion av ett hållbart och miljövänligare alternativ till jetfotogen. Projektet är ett steg på vägen till att nå det stora målet, att minska koldioxid utsläppet med 50 procent till år

11 5. Flygplanets miljöpåverkan Inrikesflygets andel av de svenska koldioxidutsläppen: Andel av transportsektorns utsläpp 3% Andel av Sveriges totala utsläpp 1% Källa: Tabellen nedan visar utsläpp från samtliga svenska flygplatser år 2006: Utsläpp i ton från samtliga svenska flygplatser 2006 Inrikes utsläpp Utrikes utsläpp Nationella utsläpp Utsläpp inom LTO cykeln* Koldioxid (CO2) Kväveoxider (NOX) Svaveldioxid (SO2) Kolmonoxid (CO) Ofullständigt förbrända kolväten (HC) *LTO cykeln (landning/start cykeln) Källa: Luftfartsstyrelsen rapport 2007:3 Flygets utveckling

12 Diskussion flygplanets framtid Vi i gruppen är överens om att flygplanet inte kommer att kunna avvecklas. Inom en snar framtid kommer det inte att finnas några andra alternativ som kan ersätta flygplanets smidighet att transportera människor och gods. Skulle inte flygplanet ha uppfunnits så tror vi att människor runt om i världen inte hade rest på samma sätt som vi gör idag. Vi tror på en framtid med alternativa bränslen och nya tekniska lösningar. Detta kommer att leda till en otrolig konkurrens när det gäller alternativa bränslen, främst när det gäller att odla fram råvaran. Detta kommer att få vissa följder, troligtvis förhöjda biljettpriser där en del av kostnadsökningen går till att klimatkompensera. Är det då värt att höja priserna för en bättre miljö? Ja, det anser vi att det är. Nått måste göras, vi måste se framåt och tänka på kommande generationer. Framtiden inom flygsektorn tror vi inte kommer att minskas, vi är istället inne på att det kommer att ökas. Folket kommer att vara beredda på att betala för flygbiljetter med tanke på att strävan om resa runt i världen fortfarande kommer att vara stor. Att tänka på hur samhället skulle se ut utan flygplanet är en väldigt konstig tanke, vi tror att vi människor har blivit så pass bekväma med flygplanet att ens tänka tanken om avveckling inte riktigt går ihop. För att nå ett resultat måste flygbolagen och tillverkare gå i samverkan för att fortsätta utvecklingsarbetet. Ett bolag kan inte påverka teknikutvecklingen i någon större utsträckning men däremot kan dem själva välja att tillämpa den bästa tekniken. Med detta innebär att bolaget i sig genomför åtgärder såsom, bättre bränsle, grön inflygning och ecodriving. Men däremot i samarbete med andra bolag och samhället tror vi att man kan utföra detta i en större grad, mot ett klimatrenare samhälle. 12

13 Källförteckning: Tryck källa: Gyberg Per, Hallström Jonas, Världens gång teknikens utveckling 2009 Webbsidor: Nationalencyklopedin (2010) Hämtat från: da vinci/ Biblioteket (2010) Hämtat från: Militärhistoria (2010) Hämtat från: varldskriget/flygaress under forsta varldskriget / Populärhistoria (2010) Hämtat från: Centrennialofflight (2010) Hämtat från: Firstflyenglishchannel (2010) Hämtat från: Charles Lindbergh (2010) Hämtat från: Nyteknik (2010) Hämtat från: Nationalencyklopedin (2010) Hämtat från: Infrastruktur (2010) Hämtat från: airways i satsning pa gront jetbransle Shell (2010) Hämtat från: static.shell.com/static/sesv/downloads/shell_for_businesses/aviation/prislista_flygbensin_flygfotogen_sep_10.pdf Miljöutveckling (2010) Hämtat från: utveckling.se/nyheter/artikel.php?id=

14 Luftfartsstyrelsen rapport 2007:3 Flygets utveckling Hämtat (2010) från: 60b6 4aba 9831 ad478daa9f58.aspx Naturvårdsverket (2010) Hämtat från: 14

Nutidens flygplan Leonardo Da Vincis

Nutidens flygplan Leonardo Da Vincis Nutidens flygplan Leonardo Da Vincis Flygplanens utveckling Det första uppgifter om ritningar och flygförsök var av Ibn Firnasi det islamska Spanien år 875. I Europa skissade Leonardo Da Vinci på de första

Läs mer

Har flyget en framtid. Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian

Har flyget en framtid. Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian Har flyget en framtid Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian Inledning Hur kommer det gåg för r flyget i framtiden? Hur tacklar myndigheter och flygbolag problemet? Hur fungerar

Läs mer

Flygplan Av: Mathilda & Leona

Flygplan Av: Mathilda & Leona Flygplan Av: Mathilda & Leona Första skisserna av glidflygplanet Runt 1800-talet så började hela tanken med att skapa ett flygplan. Människor på flera ställen runt om i världen började med olika skisser.

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Företaget Malmö Airport Kund Social utveckling Miljö 100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Maria Bengtsson Chef Miljö och Infrastruktur Swedavia Malmö Airport Vår uppgift I korthet Våra tjänster

Läs mer

Skyways - Klimatrapport

Skyways - Klimatrapport Skyways - Klimatrapport 2007 Koldioxidutsläpp Utsläpp Fokker 50 AKTIVITET Ton CO 2 Klimatpåverkan från egenägda källor 216 909.88 Uppvärmning 8.91 Eldningsolja 2-5 8.91 Egenägda tjänstebilar, egna fordon

Läs mer

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp? Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S

Läs mer

Nyttan med flyg för Sverige. Flygfakta i fickformat

Nyttan med flyg för Sverige. Flygfakta i fickformat Nyttan med flyg för Sverige Flygfakta i fickformat 2 Sverige har en stark och konkurrenskraftig flygindustri som är mer forsknings intensiv än de flesta andra industrier. Flygforskning kräver stora resurser

Läs mer

Flyg på biobränsle! Tomas Ekbom, Grontmij AB Fredrik Jaresved, Swedavia

Flyg på biobränsle! Tomas Ekbom, Grontmij AB Fredrik Jaresved, Swedavia Flyg på biobränsle! Tomas Ekbom, Grontmij AB Fredrik Jaresved, Swedavia 1 Förutsättningar Flera flygbolag har visat lyckade testflygningar med olika varianter av biobaserade bränslen. Fischer-Tropsch-baserad

Läs mer

Motorerna i klubbflygplanen har ursprungligen även de konstruerats i huvudsak med tanke på driftssäkerheten.

Motorerna i klubbflygplanen har ursprungligen även de konstruerats i huvudsak med tanke på driftssäkerheten. Flyget och miljön KSAK företräder småflyget / privatflyget, dvs den typ av flygplan som finns i våra flygklubbar. Vill man diskutera flygets miljöpåverkan går det dock inte att gå förbi det stora kommersiella

Läs mer

men har gett ett splittrat intryck till våra kunder Källa: Bild på informationsskärmen vid gaten på Bromma flygplats den 6 mars

men har gett ett splittrat intryck till våra kunder Källa: Bild på informationsskärmen vid gaten på Bromma flygplats den 6 mars 1 men har gett ett splittrat intryck till våra kunder Källa: Bild på informationsskärmen vid gaten på Bromma flygplats den 6 mars 2014 2 Nu får Sverige ett nytt inrikesflyg! 3 BRA för Malmö 4 Vi har gjort

Läs mer

Arboga Robotmuseum Turbojetmotorhistoria Per-Erik Holm Sida 1(9)

Arboga Robotmuseum Turbojetmotorhistoria Per-Erik Holm Sida 1(9) 2008-12-11 Sida 1(9) 1. Hans von Ohain, tysk uppfinnare av turbojetmotorn. HeS 1 (Heinkel-Strahltriebwerk 1) var världens första kända turbojetmotor och provades i en provbock vid Heinkels flygverkstad

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri

Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri EnergiTing Sydost Ljungby, 9 nov. 2017 Sara Anderson Transportsektorn Drygt 372 000 nya personbilar registrerades 2016, nytt svenskt rekord Energianvändningen

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön

Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön Skärgårdens livsnerv Waxholmbolaget ansvarar för den kollektiva sjötrafiken i Stockholms skärgård och hamn. Det innebär att våra skärgårdsbåtar och Djurgårdsfärjor

Läs mer

VÅR MILJÖ #1 EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM SKAVSTA FLYGPLATS FLYGVÄGAR BULLER UTSLÄPP TRANSPORTER AVFALL

VÅR MILJÖ #1 EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM SKAVSTA FLYGPLATS FLYGVÄGAR BULLER UTSLÄPP TRANSPORTER AVFALL VÅR MILJÖ # EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM SKAVSTA FLYGPLATS FLYGVÄGAR BULLER UTSLÄPP TRANSPORTER AVFALL Innehåll Vår Miljö... s. Natur & Miljöpärmen... s. Skavsta Flygplats växer... s. Miljöpolicy...

Läs mer

EcoFly - Jet A1 - En ny typ av jetbränsle baserat på naturgas

EcoFly - Jet A1 - En ny typ av jetbränsle baserat på naturgas EcoFly - Jet A1 - En ny typ av jetbränsle baserat på naturgas Andreas Eklund EcoFly - Jet A1 - En ny typ av jetbränsle baserat på naturgas Tabell 1: Resultat av kemisk analys av ett konventionellt och

Läs mer

Text & foto: Daniel Karlsson

Text & foto: Daniel Karlsson 60 år med Fly Med J 29 skapade Saab ett av världens vassaste stridsflygplan. Med sin pilvinge och starka jetmotor var planet i klass med ryssarnas MiG-15 och amerikanarnas F-86. Under J 29-epoken nådde

Läs mer

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15 Fusionsreaktor Innehållsförteckning Historia bakom fusionsreaktor 2-3 Energiomvandling som sker 4-5 Hur fungerar en fusionsreaktor 6-7 ITER 8-9 Miljövänlig 10 Användning av Fusionsreaktor 11 Framtid för

Läs mer

Remissyttrande. Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83)

Remissyttrande. Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Finansdepartementet Vår referens: Skatte- och tullavdelningen 256/2016 Er referens: 103 33 Stockholm Fi2016/04305/S2 Stockholm, 2017-02-24 Remissyttrande Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Utredningen

Läs mer

Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: En svensk flygskatt. Remiss från kommunstyrelsen, KS /2016

Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: En svensk flygskatt. Remiss från kommunstyrelsen, KS /2016 Miljöförvaltningen Plan och miljö Tjänsteutlåtande Dnr 2016-18484 Sida 1 (5) 2017-01-19 Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: 08-508 28 934 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2017-01-31 p.18 En svensk

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR16 Trafikutskottet. Framtidens flyg

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR16 Trafikutskottet. Framtidens flyg Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR16 Trafikutskottet Framtidens flyg Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR16 3 Förord Trafikutskottets arbetsgrupp för forskningsfrågor har låtit ta fram en studie om

Läs mer

Varje kilo räknas. LFVs arbete för ett miljöanpassat flyg. Niclas Wiklander LFV LiU 7 februari 2013

Varje kilo räknas. LFVs arbete för ett miljöanpassat flyg. Niclas Wiklander LFV LiU 7 februari 2013 Varje kilo räknas LFVs arbete för ett miljöanpassat flyg Niclas Wiklander LFV LiU 7 februari 2013 Flyget och miljön Grundskollärare LFV sedan 1997 Flygledare Arlanda och Landvetter Ansvarig för miljöfrågor

Läs mer

VÅR MILJÖ EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM Skavsta FLYGPLATS

VÅR MILJÖ EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM Skavsta FLYGPLATS VÅR MILJÖ EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM Skavsta FLYGPLATS Issue #4 Stockholm S k a v s t a f l y g p l a t s miljöarbete Skavsta får en ny väg årets miljöinsatser Nya miljömål miljöspelet Ledare Att

Läs mer

Kristianstad Österlen Airport. Miljötillståndsdagen 2017

Kristianstad Österlen Airport. Miljötillståndsdagen 2017 Kristianstad Österlen Airport Miljötillståndsdagen 2017 Kristianstad Österlen Airport Flyget i stort Vårt miljöarbete Kristianstad Österlen Airport Civilt flyg sedan 1961 Everöds flygstation Kristianstad

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Alan Turing Har du någonsin undrat vem det var som uppfann datorn? Har du någonsin undrat vem det var som gav England oddsen på att vinna det andra

Alan Turing Har du någonsin undrat vem det var som uppfann datorn? Har du någonsin undrat vem det var som gav England oddsen på att vinna det andra Alan Turing Har du någonsin undrat vem det var som uppfann datorn? Har du någonsin undrat vem det var som gav England oddsen på att vinna det andra världskriget? Han hette Alan Turing. Den 12 juni, 1912

Läs mer

Välkommen på samråd!

Välkommen på samråd! Välkommen på samråd! Agenda Inledning Lagstiftning Prognos och flygplatsens anläggningar Sökt omfattning Flygvägar Miljöpåverkan Förslag miljökonsekvensbeskrivning Kaffepaus inkl. utställning och bullerdemo

Läs mer

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:

Läs mer

Slutet på början p.1

Slutet på början p.1 Slutet på början Rudolf Diesel En man och hans vision Per Andersson peran@isy.liu.se Linköpings Universitet Slutet på början p.1 Introduktion Rudolf Diesels vision var att bygga en motor som förbrukade

Läs mer

Swedavias roll. Att skapa den tillgänglighet Sverige behöver och underlätta resande, affärer och möten

Swedavias roll. Att skapa den tillgänglighet Sverige behöver och underlätta resande, affärer och möten Skånes Energiting Swedavias roll Att skapa den tillgänglighet Sverige behöver och underlätta resande, affärer och möten 2 80 % Kundnöjdhet 80 % Medarbetarnöjdhet 9 % Avkastning på eget kapital 0 % Utsläpp

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

Gas och LNG för hållbara transporter. Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning

Gas och LNG för hållbara transporter. Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning Gas och LNG för hållbara transporter Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning Olle Hådell 7 februari 2012 Uthållig energiförsörjning för transporter är en kritisk fråga. Transporter krävs om samhället

Läs mer

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) Bilar 1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) T- Ford 1908-1927 av Henry Ford, Ford Motor Company Michigan USA 1950-60-70 amerikanska V8 motorer Vad är orsaken till att människan utvecklar

Läs mer

Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva

Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva och 7 sanningar Vad vet du om gräsklippning, motorer och deras påverkan på miljön? I över 100 år

Läs mer

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft PLAN 2012-11-08 04.00 D-LFV 2007-035287 1(6) 1 BAKGRUND 1.1 Swedavia Handlingsplan för minskade utsläpp till luft Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling. Swedavia arbetar

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg

Klimatneutrala godstransporter på väg INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbetsprojekt mellan Preem Petroleum AB Schenker AB Volvo Lastvagnar AB Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Vad gör flyget för klimatet? Flygets stora utmaning i en global värld

Vad gör flyget för klimatet? Flygets stora utmaning i en global värld Vad gör flyget för klimatet? Flygets stora utmaning i en global värld Flyg skapar möten, relationer och förståelse. Flyg ger även utsläpp. Dom ska vi minimera. Flyget är en förutsättning för att människor

Läs mer

DB Schenkers Emission Report

DB Schenkers Emission Report Sida 1 av 10 DB Schenkers Emission Report Emission Report är DB Schenkers verktyg för beräkning av emissioner/utsläpp från landbaserade sändningar som har transporterats i DB Schenkers nätverk. Verktyget

Läs mer

Hållbarhet i flygbranschen

Hållbarhet i flygbranschen Hållbarhet i flygbranschen Framtidens lösning - vi kommer inte flyga mindre, vi kommer flyga grönare Flygets globala miljömål 2010-2020 ska bränsleeffektiviteten öka med 1,5% per år (just nu överträffar

Läs mer

Minskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon

Minskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon Minskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon liij ]Swede Gas AB 1989 FORSKNING UTVECKLING PEMONSTRATION MINSKAT KOLDIOXIDUTSLAPP MED NATURGASDRIVNA FORDON STOCKHOLM 1989-07-03 VATTENFALL SMÅSKALIG

Läs mer

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Teknik nu och då En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Ämne: So/ Sv Namn: Daniel Jönsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009 Innehållsförteckning Framsida..1 Innehållsförteckning...2

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Framtiden är vår viktigaste marknad Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30 % av totala raffineringskapaciteten

Läs mer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

Obemannade flygplan. Namn: Hampus Hägg. Datum: 2015-03-02. Klass: TE14B. Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik

Obemannade flygplan. Namn: Hampus Hägg. Datum: 2015-03-02. Klass: TE14B. Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik Namn: Hampus Hägg Obemannade flygplan Datum: 2015-03-02 Klass: TE14B Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik Handledare: David, Björn och Jimmy Abstract In this task I ve been focusing on unmanned

Läs mer

Res rätt och vinn tid Temadag om effektivt och hållbart resande, 30 nov-06

Res rätt och vinn tid Temadag om effektivt och hållbart resande, 30 nov-06 Bild 1 Res rätt och vinn tid Temadag om effektivt och hållbart resande, 30 nov-06 Bild 2 Miljömål 2004-06: Minska miljöpåverkan vid tjänsteresor, resor till och från arbetet samt övriga transporter Resultat:

Läs mer

Energigaserna i Sverige. Anders Mathiasson, Energigas Sverige

Energigaserna i Sverige. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Energigaserna i Sverige Anders Mathiasson, Energigas Sverige Mer energigas till industrin Energigaserna ökar konkurrenskraften TWh 15 12 9 6 3 0 Gasol Naturgas Olja Energigas Olja Energigas År 2010 År

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

MARKÖR. Malmö Airport. Undersökning Grannar. Malmö Airport: Grannar februari 2010

MARKÖR. Malmö Airport. Undersökning Grannar. Malmö Airport: Grannar februari 2010 Malmö Airport Undersökning Grannar 2010 Presentation Om undersökningen Resultat - Bakgrundsfrågor - Arbete och flygplatsen - Attityder Sammanfattning/Slutsats Om undersökningen Postala enkäter som skickades

Läs mer

SÅ VILL SWEDAVIA MINSKA

SÅ VILL SWEDAVIA MINSKA BESKRIVNING 2012-12-19 01.00 1(8) SÅ VILL SWEDAVIA MINSKA FLYGBULLRET ÖVER UPPLANDS VÄSBY BESKRIVNING 2012-12-19 01.00 2(8) Flygbuller är en prioriterad miljöfråga Tystare flygplan har på senare år minskat

Läs mer

Bränslecell. Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12

Bränslecell. Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12 Bränslecell Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12 Innehållsförteckning S. 2-3 Utvinning av energi S. 4-5 Kort historik S. 6-7 Energiomvandlingar S. 8-9 Miljövänlighet S.

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

Ängelholms Flygmuseum. Flygplan J28 Vampire. Historia

Ängelholms Flygmuseum. Flygplan J28 Vampire. Historia Ängelholms Flygmuseum Flygplan J28 Vampire Historia de Havilland Vampire eller DH.100, var det andra jetflygplanet som togs i bruk av brittiska flygvapnet (RAF) under andra världskriget, trots att det

Läs mer

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Alviksgården Biosling

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Göteborg Energi 2007 Ägare Antal kunder Antal anställda Rörelsens intäkter Investeringar Göteborg Stad Ca 300 000

Läs mer

Vätgas i fordon. Namn: Erik Johansson. Klass: TE14B. Datum: 2015-03-09

Vätgas i fordon. Namn: Erik Johansson. Klass: TE14B. Datum: 2015-03-09 Vätgas i fordon Namn: Erik Johansson Klass: TE14B Datum: 2015-03-09 Abstract In this report you will find more about the use of hydrogen in cars and airplanes and how hydrogen is most commonly created

Läs mer

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år VOLVO GASLASTBIL Från koncept till verklighet på bara tre år UPP TILL 80% LÄGRE CO 2 - UTSLÄPP MED METANDIESELTEKNIK Volvo Lastvagnar är första tillverkare att genomföra kommersiella fältprov med metandieselteknik

Läs mer

Vindkraftverk Rapport Energiprojektet VT16

Vindkraftverk Rapport Energiprojektet VT16 Vindkraftverk Rapport Energiprojektet VT16 Namn: Shawn Örnerstedt Klass: TE15A Gruppmedlemmar: Ebba Tubin, Theodor Berg, Amir Honarmand, Yang Du Inledning: En princip av ett vindkraftverk är väldigt simpelt

Läs mer

Grundläggande aerodynamik

Grundläggande aerodynamik Grundläggande aerodynamik Introduktion Grundläggande aerodynamik Lyftkraft Aerodynamiska grunder Vingprofiler Historik Sedan urminnes tider har människan blickat upp mot himlen Förekomst inom mytologin:

Läs mer

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt Miljöprestanda GRÖNA TON. Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt I förarsätet för miljön Växthuseffekten kan allmänt ses som det enskilt största miljöhotet i världen. Det är bakgrunden till

Läs mer

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Kvalitet & Arbetsmiljö Så här arbetar vi med kvalitet & arbetsmiljö Vi på Swea Energi och Qstar Oil har en grundfilosofi när det gäller att arbeta med

Läs mer

Framtiden. Flygtrafiktjänsten

Framtiden. Flygtrafiktjänsten Framtiden Flygtrafiktjänsten Att lära av historien Flygsäkerhet Att flyga är potentiellt mycket riskfyllt. Det är därför som det är så säkert att flyga. På grund av de många haverier som hände i flygets

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

PASS. Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med

PASS. Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med PASS Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med 2 3 Hej! Det är jag som är Retoyträdet! Rita en bild på dig själv här. Hur ser jag ut

Läs mer

limatsmarta Klimatsmarta logistiktjänster ogistiktjänster

limatsmarta Klimatsmarta logistiktjänster ogistiktjänster limatsmarta Klimatsmarta logistiktjänster ogistiktjänster Nordanå skall vara en attraktiv part när det gäller klimatsmarta logistiktjänster till företag i Sverige samt Europa. Vi skall också vara en attraktiv

Läs mer

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bakgrund Utsläppen från transportsektorn var 2005 ca 20 miljoner ton

Läs mer

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Skärpta regler kräver nya lösningar Sjöfarten står inför stora utmaningar när de internationella miljökraven skärps. Som en av de första hamnarna i världen

Läs mer

Frågor till Upplandsrundan 2008 (Version med rätt svar markerat)

Frågor till Upplandsrundan 2008 (Version med rätt svar markerat) Frågor till Upplandsrundan 2008 (Version med rätt svar markerat) Starten 1/ Skiljefråga med 2 min svarstid på numrerat papper. Det finns 340 bilmärken som börjar på A. Räkna upp så många du kan. För att

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI ORDLISTA FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI LÄRAN OM ÄMNENS UPPBYGGNAD OCH EGENSKAPER, OCH OM DERAS REAKTIONER MED VARANDRA NAMN: Johan

Läs mer

Grannundersökning Område GNI. Swedavia Göteborg Landvetter Airport 2013

Grannundersökning Område GNI. Swedavia Göteborg Landvetter Airport 2013 Grannundersökning Område GNI Swedavia Göteborg Landvetter Airport 2013 Presentation Om undersökningen Resultat Bakgrundsfrågor Arbete och flygplatsen Information och attityder Sammanfattande inställning

Läs mer

RÄDDA VÄRLDEN SPARA DINA PENGAR!

RÄDDA VÄRLDEN SPARA DINA PENGAR! Joel Ström, Caroline Lindgren, Emilia Fagerberg, Dennis Berg, Julia Ärleskog, Daniel Holst, Josephine Jansson, Sebastian Moholm, Linus Blomqvist, Jonas Karlsson. Brinellgymnasiet nässjö klass Te08 RÄDDA

Läs mer

Flygplatsens komplexitet. Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult

Flygplatsens komplexitet. Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult Flygplatsens komplexitet Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult Marcus Öberg Examen från KTS 2006 Projektingenjör, LFV Teknik 2006-2010 Uppdragsledare, Swedavia Konsult

Läs mer

Sju åsikter och en insikt om flyget

Sju åsikter och en insikt om flyget Sju åsikter och en insikt om flyget FÖRORD Sju åsikter och en insikt om flyget Människans klimatpåverkan genom utsläpp av koldioxid är en av våra främsta miljöutmaningar, och det är ett globalt problem.

Läs mer

Vindkraftverk. Principen bakom vårt vindkraftverk

Vindkraftverk. Principen bakom vårt vindkraftverk Vindkraftverk Min grupp har gjort ett speciellt vindkraftverk som är inspirerat av det flygande vindkraftverket Buoyant airborne turbine. Det som gör vårt vindkraftverk annorlunda jämfört med andra är

Läs mer

Hanteringen av flygets klimatpåverkan

Hanteringen av flygets klimatpåverkan Hanteringen av flygets klimatpåverkan Arbetet med ICAO:s globala klimatstyrmedel (GMBM) Informationsdag för flygoperatörer inom EU:s utsläppshandelssystem, 1 december 2015 Therése Sjöberg, Transportstyrelsen

Läs mer

Vem skulle vilja äga en el-bil om dom kommer till Sverige?

Vem skulle vilja äga en el-bil om dom kommer till Sverige? Vem skulle vilja äga en el-bil om dom kommer till Sverige? My Nörrelökke 9c, 19/5 2010 Innehållsförteckning Inledning: s.2 Bakgrund: s.2 Syfte: s.2 Metod: s.2 Resultat: s.2 Slutsats: s.5 Felkällor: s.

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

TNFL01 Flygtrafik och flygtransporter

TNFL01 Flygtrafik och flygtransporter TENTAMEN Inkl lösningsförslag och rättningsmall TNFL01 Flygtrafik och flygtransporter Datum: 22 oktober 2010 Tid: 08-12 Hjälpmedel: Hjälpmedel av alla slag, förutom kommunikationsutrustning (telefoner,

Läs mer

Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll

Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2017-02-28 1(8) Plats och tid Lokal Halmstad, rådhuset, kl 14:00 Beslutande Ledamöter Carl Fredrik Graf (M), Ordförande Henrik Oretorp (C), 1:e vice ordförande Anders Rosén (S), 2:e vice

Läs mer

SAMRÅD MED KNIVSTA KOMMUN ANGÅENDE ANSÖKAN OM NYTT MILJÖTILLSTÅND FÖR VERKSAMHETEN VID STOCKHOLM-ARLANDA AIRPORT

SAMRÅD MED KNIVSTA KOMMUN ANGÅENDE ANSÖKAN OM NYTT MILJÖTILLSTÅND FÖR VERKSAMHETEN VID STOCKHOLM-ARLANDA AIRPORT MINNESANTECKNINGAR Datum: 2009-04-20 Tid: 17.00-ca 19.00 Plats: Sky City, Arlanda Conference & Business Center SAMRÅD MED KNIVSTA KOMMUN ANGÅENDE ANSÖKAN OM NYTT MILJÖTILLSTÅND FÖR VERKSAMHETEN VID STOCKHOLM-ARLANDA

Läs mer

Yttrande till länsstyrelsen gällande Handlingsplan för minskade utsläpp till luft, Stockholm Arlanda Airport,

Yttrande till länsstyrelsen gällande Handlingsplan för minskade utsläpp till luft, Stockholm Arlanda Airport, Datum 2016-11-15 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Johan Stock Kommunstyrelsen Yttrande till länsstyrelsen gällande Handlingsplan för minskade utsläpp till luft, Stockholm Arlanda

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

En svensk flygskatt (SOU 2016:83)

En svensk flygskatt (SOU 2016:83) YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-03-10 Sektionen för infrastruktur och fastigheter Peter Haglund Finansdepartementet 10333 STOCKHOLM En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Sammanfattning (SKL) ser positivt på utredningens

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer