Sju åsikter och en insikt om flyget

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sju åsikter och en insikt om flyget"

Transkript

1 Sju åsikter och en insikt om flyget

2 FÖRORD Sju åsikter och en insikt om flyget Människans klimatpåverkan genom utsläpp av koldioxid är en av våra främsta miljöutmaningar, och det är ett globalt problem. Att det genereras utsläpp från flygtrafiken som påverkar miljön går inte att förneka. Två procent av världens koldioxidutsläpp kommer från flygresande. Det måste flygbranschen självklart arbeta för att minska. Var och en måste ta ansvar för sina utsläpp. Det finns många åsikter om flyget. I detta häfte har vi samlat några av de vanligast förekommande missförstånden i diskussionen om flygets utsläpp. Tyvärr har debatten en tendens att bli både osaklig och överdriven. Forskningsresultat som inom forskarsamhället anses vara osäkra lyfts många gånger fram som självklara sanningar. Vi vill gå från åsikt till insikt. I den allmänna debatten om flygets miljö- och klimatpåverkan påstås det också ofta att flyget är subventionerat till skillnad från andra transportslag. Detta sägs få konsekvensen att människor flyger mer än nödvändigt. Så är dock inte fallet. Till skillnad från exempelvis väg och järnväg betalar flygbranschen själv för sin infrastruktur, vilket betyder att flyget får en mycket liten andel statliga resurser jämfört med andra transportslag. Swedavia vill betona att alla transportslag är viktiga och att en god samverkan mellan transportslagen kan bidra till att begränsa utsläppen från transportsektorn. Genom att nya flygplan och flygmotorer introduceras och genom införande av förnybara bränslen kommer utsläppen per personkilometer att minska ytterligare. Vi vet att potentialen är stor tack vare forskning och utveckling på dessa områden. Biobränslen för flyg har under de senaste sex åren gått från något av ett forskningsembryo till att testas i kommersiella flygningar. Dessa kan på sikt ersätta fossila flygbränslen fullt ut. Den tekniska utvecklingen går snabbt även när det gäller nya effektivare flygplan och motorer. Tack vare intensiv forskning och utveckling har utsläppen av koldioxid per flygstol minskat med hela 70 procent under de senaste 40 åren. Samtidigt har flygbullret minskat med 75 procent under lika lång tid. Potentialen för ytterligare effektiviseringar är stora även framöver och branschens intensiva arbete med att minska sin klimatpåverkan kommer att fortsätta. Flyget är en viktig del i den globala kollektivtrafiken och därmed en nödvändighet för att vi ska kunna hävda oss i den internationella konkurrensen. Flyget garanterar dessutom öppenhet och utbyte med vår omvärld. Därför är det viktigt att flyget även i framtiden ges rätt förutsättningar. För att nå dit måste diskussionerna om flygbranschen ta avstamp i fakta snarare än i ogrundade påståenden om flyget. Torborg Chetkovich Verkställande direktör och koncernchef SJU ÅSIKTER OCH EN INSIKT OM FLYGET 2

3 FÖRORD Tack vare intensiv forskning och utveckling har utsläppen av koldioxid per flygstol minskat med hela 70 procent under de senaste 40 åren. SJU ÅSIKTER OCH EN INSIKT OM FLYGET 3

4 SAMMANFATTNING Sammanfattning Åsikt 1: Utsläppen från svenskarnas flygresande, inrikes och utrikes, utgör över 10 procent av de totala svenska koldioxidutsläppen. Enligt den officiella statistiken är flygets andel av de totala koldioxidutsläppen i Sverige fem procent, tre procent i EU och två procent totalt i världen. Den högre procentsatsen för flyget i Sverige jämfört med världen förklaras av att den svenska energiproduktionen är mycket renare än det globala genomsnittet. En stor andel av Sveriges energiförsörjning kommer från vatten- och kärnkraft. Eftersom de totala svenska koldioxidutsläppen därmed är låga blir flygets andel av utsläppen något högre. Åsikt 2: Svenskarnas flygresor orsakar större utsläpp än landets samlade biltrafik. Alla flygresor i och från Sverige, från avgång till ankomst, genererar sammanlagt 2,5 miljoner ton koldioxid. Mängden är densamma idag som för tio år sedan. För biltrafiken i Sverige är motsvarande utsläpp idag tolv miljoner ton koldioxid. Åsikt 3: Flyget har utsläpp som är uppåt fem gånger farligare än den koldioxid som släpps ut. Flyget, liksom de flesta andra verksamheter, bidrar till en viss klimatpåverkan via andra utsläpp än koldioxid. Ibland görs dock en alltför grov förenkling genom att multiplicera koldioxidutsläppen med en faktor för att uppskatta effekten. Det finns en viktig tidsdimension i sammanhanget. Vi vet till exempel att långsiktig påverkan från flygplanens utsläpp av kolmonoxid, kolväten och partiklar minskar med nära 80 procent på 30 år. Det råder osäkerhet hos forskarna när det gäller klimatpåverkan från kväve- oxider och vattenånga. Flygbranschen välkomnar forskning som stärker kunskapen om utsläppseffekterna från flygtrafiken. Med större kunskap kan flyget också bättre jobba för att minska utsläppen. Åsikt 4: Det går inte att reducera flygets utsläpp - därför behövs ökad reglering av flygverksamheten. Utsläppen från flygtrafik per personkilometer har minskat med 20 procent i Sverige under de senaste tio åren. Under 2010 ökade det svenska inrikesflyget i antal passagerare med 2,5 procent samtidigt som koldioxidutsläppen minskade med 9,4 procent. Flyget har minskat sina utsläpp drastiskt de senaste decennierna utan regleringar. Branschen har även infört en målsättning om att halvera sitt koldioxidutsläpp till 2050 jämfört med Det är därför viktigt att flygbranschens miljöarbete ges förutsättningar att fortsätta enligt den ambitiösa plan som branschen tagit fram. Handel med utsläppsrätter, som införts för flygningar inom, samt till och från, EU, är ett av många medel för att på kort sikt uppnå målsättningarna. Biobränsle kommer i framtiden också att kunna reducera flygets utsläpp avsevärt. Åsikt 5: Det finns två hinder för användning av biobränslen för flyg i någon större utsträckning. Produktionskostnaden är betydligt högre än kostnaden för dagens flygbränsle och tillgången på råvaror är knapp. Branschen räknar med att minst 50 procent av flygbränslet kan vara icke-fossilt, i första hand andra generationens biobränslen, före Forskning visar att det skul- SJU ÅSIKTER OCH EN INSIKT OM FLYGET 4

5 SAMMANFATTNING le kunna gå ännu snabbare om man bestämmer sig för storskaliga satsningar. Även kostnaden beräknas relativt snabbt bli konkurrenskraftig jämfört med kostnaden för fossilt flygbränsle. Flygindustrin har dessutom enats om mycket hårda hållbarhetskrav som framtidens biobränsle måste leva upp till. Man räknar med att kunna använda hållbara råvaror som exempelvis alger och skogsavfall. Tillgång på råvaror eller odlingsbar yta bedöms därmed inte utgöra något problem. Åsikt 6: Teknisk utveckling kan inte på allvar reducera flygets utsläpp och buller i närtid. Från att en ny generation flygplan börjar utvecklas tills dess det sista flygplanet av denna generation pensioneras tar det ca 50 år. Om 20 år beräknas 80 procent av alla passagerarflygplan vara tillverkade efter Detta kommer att innebära betydligt lägre utsläpp per passagerare jämfört med idag samt lägre bullernivåer från flygplansmotorer. Ett brett införande av biobränslen, moderniseringar av motorer, nya vingkonstruktioner, optimerade inflygnings- och taxningsprocedurer liksom rakare flygvägar kan ge utsläppsminskningar ganska snabbt. Flygbranschen räknar med att kortade flygvägar i Europa kan minska utsläppen med 10 procent. Även utvecklingen inom motorteknik får genomslag i samband med att nya flygplansmodeller med lägre utsläpps- och motorbullernivåer introduceras. flyget på samma sätt som andra transportslag. I avsaknad av moms på utrikesflyget och skatt på flygbränsle bär flyget istället sina egna kostnader på områden som andra transportslag inte gör. Flyget står helt och hållet för sin egen infrastruktur flygtrafikledning och flygplatser betalas via flygbiljetter. Medan svensk järnväg och bilvägar under de närmaste tio åren kommer att få cirka miljoner kronor i skattemedel, belastar flyget statskassan minimalt. Flyget tar enbart emot ungefär 180 miljoner kronor per år från statens budget. Det handlar om stöd till regionala flygplatser i kommunal, samt privat, regi och upphandlade flyglinjer primärt till Norrlands inland. Insikt: Flyget för Sverige närmare världen. Det finns en direkt koppling mellan ett lands tillgänglighet och tillväxt. Förbättrad tillgänglighet ger företag baserade i Sverige större tillgång till utländska marknader och stimulerar exporten. Inrikesresor är lika viktiga. Tack vare flyget kan företag runt om i landet ta sig till sina affärspartners och kunder i andra delar av landet inom loppet av en arbetsdag. Flyget är dessutom en förutsättning för ökat kunskapsutbyte, ökad kulturell förståelse, upplevelser och rekreation samt möjligheten att träffa släkt och vänner. Åsikt 7: Flyget är kraftigt subventionerat jämfört med andra transportslag. Det gör det möjligt för folk att flyga mer än vad de borde. Genom internationella överenskommelser som hänger ihop med flygets internationella karaktär beskattas inte SJU ÅSIKTER OCH EN INSIKT OM FLYGET 5

6 ÅSIKTER Åsikt 1: Utsläppen från svenskarnas flygresande, inrikes och utrikes, utgör över 10 procent av de totala svenska koldioxidutsläppen. I debatten förekommer många gånger helt skilda uppgifter om hur stor andel av utsläppen som flyget egentligen står för. Det finns expertmyndigheter i Sverige och internationella organisationer som har räknat på utsläppsnivåerna och kommit fram till konkreta siffror. Dessa används dock sällan. Enligt Energimyndigheten är transportsektorns andel av de totala koldioxidutsläppen i Sverige cirka 38 procent. I denna siffra ingår utsläpp från exempelvis väg, sjöfart och luftfart. Myndigheten Transportstyrelsen, liksom Naturvårdsverket m.fl. har i sin tur kommit fram till att flygets koldioxidutsläpp motsvarar nästan fem procent av Sveriges totala utsläpp. Denna siffra är något högre än exempelvis flygets andel av de totala koldioxidutsläppen i världen som ligger på två procent, enligt FNs klimatpanel (IPCC). Orsaken är helt enkelt att svensk energiförsörjning, till skillnad från andra länder, till stor del kommer från vatten- och kärnkraft som genererar mycket mindre koldioxid än andra energikällor. Eftersom de totala svenska koldioxidutsläppen är låga blir flygets andel av utsläppen något högre. Swedavia arbetar målmedvetet med miljöfrågor och företaget (dåvarande LFV) blev 2006 Sveriges första klimatneutrala storföretag. Förutom att Swedavia arbetar aktivt för att minska de utsläpp vi själva kan påverka strävar vi även efter att minska utsläppen från resandets övriga delar, till exempel genom att verka för utveckling av klimateffektiva flygbiobränslen och utbyggnad av kollektivtrafik till våra flygplatser runt om i landet. Swedavia verkar för att ge resenärer miljövänliga alternativ för marktransport till och från flygplatserna. Utsläppen av fossil koldioxid från Swedavias egen verksamhet har mer än halverats på några år. Slutmålet är att det ska reduceras helt till år Swedavia arbetar också tillsammans med andra aktörer inom flygbranschen för en effektivare luftrumshantering för att flygplanens flygväg ska kortas och bränsleförbrukningen därmed ska kunna minskas. Ett annat exempel är gröna inflygningar som innebär att flygplanet sjunker kontinuerligt från sin marschhöjd till landningsbanan. Då behövs nästan inget motorpådrag vilket sparar bränsle och utsläpp. Flygets andel av de totala koldioxidutsläppen Sverige: 5 % EU-25: 3 % Världen: 2 % Transportsektorns andel av de totala koldioxidutsläppen Sverige: 38 % EU-15: 21 % Världen: 19 % Källa: Luftfartsstyrelsen Källa: EEA Källa: IPCC Källa: Energimyndigheten Källa: EEA Källa: EDGAR Inrikesflygets andel av de svenska koldioxidutsläppen Andel av transportsektorns utsläpp: 3 % Källa: Naturvårdsverket Andel av Sveriges totala utsläpp: 1 % Källa: Naturvårdsverket SJU ÅSIKTER OCH EN INSIKT OM FLYGET 6

7 ÅSIKTER Åsikt 2: Svenskarnas flygresor orsakar större utsläpp än landets samlade biltrafik. Flyget är idag inte ens i närheten av de utsläpp som biltrafiken orsakar i Sverige. Enligt officiella prognoser kommer flygets utsläpp inte heller att passera biltrafikens. Alla flygresor i och från Sverige, från avgång till ankomst, genererar sammanlagt 2,5 miljoner ton koldioxid. Mängden är densamma idag som för tio år sedan 1. För biltrafiken i Sverige är motsvarande utsläpp idag tolv miljoner ton koldioxid 2. Det betyder att svenskarnas flygande idag resulterar i ungefär 275 kilo koldioxid per person och år jämfört med svenskarnas bilresande som bidrar med kilo koldioxid per person och år. Flygresandet räknat i antal passagerarkilometer har globalt ökat med 42 procent under de senaste tio åren. Den globala förbrukningen av flygbränsle har samtidigt ökat med tre procent 3. Räknat per flygpassagerare har alltså bränsleförbrukningen och utsläppen sjunkit kraftigt under de senaste tio åren. Hastighet och utsläpp Flyget är således ett effektivt transportmedel per personkilometer och tar dessutom den rakaste vägen. Beläggningsgraden är idag den högsta bland alla kollektiva transportmedel. Flygplan går nästintill fullsatta med passagerare och möjliggör resor på kort tid över hela världen. Trots en ökad passagerarvolym har flyget dessutom minskat sina utsläpp per passagerare avsevärt. Faktum är att en flygstol ger betydligt lägre koldioxidutsläpp per kilometer än en bil, men ger farter upp till 900 kilometer i timmen. Idag kommer 80 procent av flygets utsläpp från resor som är över 150 mil långa, det vill säga på sträckor där det sällan finns eller aldrig kommer att finnas några realistiska alternativ. Korta resor under 40 mil med flyg har minskat avsevärt i Sverige under den senaste tjugoårsperioden. Flyget utgör en del i den nationella och internationella kollektivtrafiken som ska bidra till att människor kan transportera sig så effektivt som möjligt till minsta möjliga miljö- och klimatpåverkan. Det är mixen av olika transportslag som skapar den mest effektiva resan för resenärerna. Det gäller både från ett miljöperspektiv och från individens perspektiv. Diagrammet nedan visar hastighet jämfört med utsläpp för de olika transportslagen Hastighet och utsläpp Marschfart km/h Kg koldioxid per 100 km Bil 90 17,3 Färja Flyg 850 9,5 Tåg 180 0,034 Kg koldioxid per 100 km avser snitt bensin/dieselbil, eltåg, snitt reguljär/charterflyg samt passagerarfärja För kollektiva färdmedel anges utsläpp per resenär vid snittbeläggning. För övriga färdmedel anges fordonets utsläpp. Källor: KTH, Hållbara Reseguiden, IVL, Naturvårdsverket Kg Bil (bensindriven) Koldioxid per 100km och person (kg) Marschfart km/h Bil (diesel) Bil (etanol) Tåg (grön el) Tåg (kolbaserad el) Flyg (reguljär) Flyg (charter) Buss (långdistans) Färja Snabbfärja Motorcykel Fritidsbåt Snöskoter Km/h SJU ÅSIKTER OCH EN INSIKT OM FLYGET 7

8 ÅSIKTER Åsikt 3: Flyget har utsläpp som är uppåt fem gånger farligare än den koldioxid som släpps ut. Växthusgaser omfattar inte bara koldioxid utan även andra gaser som påverkar klimatet. Detta gäller för flygets utsläpp liksom för utsläpp från energiproduktion, från industrin och många andra aktiviteter i samhället. Flyget påverkar till exempel klimatet genom utsläpp av kväveoxider och vattenånga i samband med flygning på hög höjd. Frågan är dock i vilken utsträckning flygets utsläpp av kväveoxider, partiklar och vattenånga är skadligt utifrån ett klimatperspektiv. Ibland görs en uppskattning där man multiplicerar koldioxidutsläppen med en konstant faktor, till exempel fem. Den senaste forskningen visar att effekten från exempelvis kväveoxider och vattenånga kan vara uppåt 1,9 gånger koldioxidutsläppen. Med samma resonemang skulle vägtrafikens totala klimatpåverkan vara cirka 1,5 gånger så stor som dess koldi- oxidutsläpp 4. Men då de olika utsläppen har helt olika uppehållstid i atmosfären är det mycket svårt att på ett enkelt sätt jämföra dessa med koldioxid. Påverkan från flygmotorernas utsläpp av kolmonoxid, kolväten och partiklar bedöms minska med nära 80 procent på 30 år. Den totala effekten påverkas dessutom av på vilken höjd och vilken del av hemisfären flygplanen befinner sig, väderförhållanden, temperaturer med mera. Det pågår ett omfattande arbete för att även begränsa de övriga utsläpp som flyget orsakar. Det råder stor osäkerhet inom forskarvärlden när det gäller klimatpåverkan från kväveoxider och vattenånga. Branschen välkomnar forskning som stärker kunskapen vad gäller dessa utsläpp. Med större kunskap kan branschen också bättre arbeta för att motverka utsläppen. Flyget påverkar exempelvis klimatet genom utsläpp av kväveoxider och vattenånga i samband med flyg på hög höjd. SJU ÅSIKTER OCH EN INSIKT OM FLYGET 8

9 ÅSIKTER Åsikt 4: Det går inte att reducera flygets utsläpp - därför behövs ökad reglering av flygverksamhet. I Sverige ökar flygresandet. Detta är i grunden positivt eftersom det finns ett starkt samband mellan tillväxt och tillgänglighet med flyg. Arbetet med att minska flygets klimatpåverkan har gjort att utsläppen ökar betydligt långsammare än antalet resenärer. Ett omfattande arbete pågår inom branschen för att förhindra en fortsatt ökning av utsläppen. Utsläppen per passagerare har minskat med 20 procent i Sverige under de senaste tio åren. Inrikesflygets andel av de svenska koldioxidutsläppen är idag mindre än en procent vilket beror på att det faktiska utsläppet av koldioxid från inrikesflyget minskat under de senaste 20 åren. Bränsleförbrukningen per passagerarkilometer med flyg har minskat med hela 70 procent de senaste 40 åren. Detta är en utveckling som står sig väldigt bra jämfört med andra transportslag. Under 2010 ökade det svenska inrikesflyget i antal passagerare med 2,5 procent samtidigt som koldioxidutsläppen minskade med 9,4 procent. Flyget har lyckats minska sina utsläpp drastiskt de senaste decennierna utan några regleringar. Som enda internationella bransch har flygbranschen på egen hand enats om tuffa globala klimatmål. Genom ett stort antal åtgärder ska flygets utsläpp, räknat i ton koldioxid, vara halverade 2050 jämfört med Detta trots den förväntade passagerartillväxten i framtiden. Det är därför viktigt att flygets miljöarbete ges förutsättningar att fortsätta enligt den ambitiösa plan som branschen, tillsammans med ICAO (FN-organet för flyg), tagit fram. Ett första steg i detta är att flyget har inkluderats i EU:s handel med utsläppsrätter. Handel med utsläppsrätter innebär att flyget får en prislapp på sina utsläpp och ett tak för de totala utsläppen inom, samt till och från, EU. Eftersom systemet sätter ett tak för hur mycket en sektor totalt får släppa ut uppnås en säker klimateffekt. Ett välutvecklat handelssystem tillåter flyget att nå sina utsläppsmål samtidigt som den växande efterfrågan kan mötas på ett långsiktigt hållbart sätt. SJU ÅSIKTER OCH EN INSIKT OM FLYGET 9

10 ÅSIKTER Åsikt 5: Det finns två hinder för användning av biobränslen för flyg i någon större utsträckning. Produktionskostnaden är betydligt högre än kostnaden för dagens flygbränsle och tillgången på råvaror är knapp. Det pågår ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete när det gäller icke-fossila biobränslen för flyg. Till viss del är detta pådrivet av regleringar på EU-nivå som säger att minst sex procent av flygbränslet ska vara förnybart år 2020 vilket beräknas minska koldioxidutsläppen med fem procent. Målsättningen i branschen är dock mer ambitiös. Branschen räknar med minst 50 procent icke-fossilt flygbränsle, primärt så kallade andra generationens biobränslen, före Forskning visar att det kan gå ännu snabbare. I samband med de framsteg som sker i utvecklingen av framtidens flygbränsle har flygindustrin enats om ett antal krav som måste uppfyllas: Flygbränslet måste kunna användas i de flygmotorer som används idag. Det ska vara möjligt för flygplatser att hantera biobränslet i den infrastruktur för bränsle som finns idag. i traditionellt flygbränsle upp till 50 procent för användning i kommersiell luftfart. Forskning och utveckling inom området går snabbt men lider brist på resurser. Dessutom är ansvarsförhållandena oklara mellan bränsleproducenter, flygbolag, flygplanstillverkare, flygplatser och samhället i övrigt. Prognoser tyder på att flygbiobränslen kan komma att få stor betydelse på global nivå från 2030 och framåt. Redan 2050 skulle flyget kunna vara helt oberoende av fossilt bränsle. I dagsläget bedöms att en 40-procentig inblandning av biobränsle till år 2040 är realistisk. Med 80 procent lägre klimatpåverkan över en livscykel för biobränslen skulle det till 2040 ge utsläppsreduktioner motsvarande 32 procent jämfört med om man enbart använder dagens bränsle. Utvecklingstakten och investeringsviljan i ny bränsleteknik blir avgörande för hur snabbt långsiktigt hållbara bränslen finns tillgängliga. Råvarorna ska vara spillmaterial i någon form, matavfall eller restprodukter från skogsindustrin, exempelvis sågspån. Alternativt kan råvarorna vara snabbväxande för att inte konkurrera med mark som kan användas till att odla ätbara grödor. Produktionen av råvarorna ska inte heller kräva gödningsmedel eller bekämpningsmedel. I Sverige utreds idag möjligheten att producera flygbränsle från skog och skogsavfall. Alger är ett annat alternativ. Med alger som råvara skulle koldioxidutsläppen minska med 80 procent över en livscykel. Dessa krav från branschen syftar till att förkorta tiden från utveckling av bränslet till användning av detta, samt att en övergång till biobränsle ska ge en drastiskt lägre klimatpåverkan än fossila bränslen. Hållbarhetskraven som ställs på framtidens flygbränsle är högre än de krav som ställs exempelvis på framtidens bränsle till vägtrafiken. Testflygningar med biobränsle har genomförts med goda resultat och certifierade biobränslen får blandas in SJU ÅSIKTER OCH EN INSIKT OM FLYGET 10

11 ÅSIKTER Åsikt 6: Teknisk utveckling kan inte på allvar reducera flygets utsläpp och buller i närtid. Från det att en ny generation flygplan börjar utvecklas tills det sista flygplanet av denna generation pensioneras tar det 50 år. Utvecklingen inom flygplans- och flygmotorkonstruktion är viktig för hur utsläpps- och bullernivåer i samband med flygresor kommer att utvecklas. Om 20 år beräknas 80 procent av alla passagerarflygplan vara tillverkade efter 2010 vilket kommer att leda till betydligt lägre utsläpp per passagerare jämfört med idag och även lägre bullernivåer från flygmotorer. Teknikutvecklingen kommer också att få genomslag även innan alla flygplan är utbytta. Nya motorer, förfinad aerodynamisk utformning, nya inflygningsprocedurer, ett brett införande av biobränslen liksom rakare flygvägar kan ge utsläppsminskningar ganska snabbt. Flygbranschen räknar med att ett gemensamt luftrum i Europa kan minska utsläppen med 10 procent då det möjliggör kortade flygvägar. Detta är inte främst en teknisk utan en politisk fråga. Motorteknik Inom området motorteknik sker en löpande utveckling som får genomslag i samband med att nya flygplansmodeller introduceras. Målet som tillverkarna av kommersiella flygmotorer har satt upp är att till år 2020 ha utvecklat fungerande teknik som leder till halverade koldioxidutsläpp och halverat buller i jämförelse med den teknik som användes Motorer med kraftigt förbättrad miljöprestanda kommer att kunna introduceras någon gång mellan 2020 och Mellan 2010 och 2020 kommer också redan existerande ny motorteknik att finnas i flera av de större passagerarplanen. Dessa reducerar utsläppen med mellan 20 och 30 procent jämfört med de flygplan och flygplansmotorer som de ersätter. Störst potential för utsläppsminskningar på lång sikt finns dock tack vare den förväntade utvecklingen av biobränslen. Flygteknik Inom flygtekniken sker idag stora framsteg ur ett miljöperspektiv. Utvecklingen är framförallt fokuserad på förbättrade aerodynamiska egenskaper och nya material, men även på tekniska system som gör att nya flygplan fullt ut kommer att kunna använda avancerad teknik och datorkraft för att optimera varje enskild flygning. Den flygtekniska utvecklingen bedöms kunna ge stora förbättringar i framtida flygplans aerodynamiska egenskaper. Nya konstruktionsmaterial, som bland annat kan minska flygplanens vikt, har redan introducerats och kommer troligen att utvecklas i stor skala i nästa generations flygplan, före Nya tekniska system hos flygplan är mycket viktiga för att optimera varje flygning och för att minska utsläppen. Detta kan handla om teknik som i större utsträckning länkar samman flygplanen och flygtrafikledningen där varje steg i flygningen, från avgångsgate till ankomstgate, optimeras. SJU ÅSIKTER OCH EN INSIKT OM FLYGET 11

12 ÅSIKTER Åsikt 7: Flyget är kraftigt subventionerat jämfört med andra transportslag. Det gör det möjligt för folk att flyga mer än vad de borde. Att flyget är subventionerat i relation till andra transportslag är inte korrekt. Det stämmer att biljetter för internationella flygningar är momsbefriade och att momssatsen på biljetter för inrikes flygningar är sex procent samtidigt som momsen är högre för andra transportslag. Flygbränsle är också i enlighet med FN-överenskommelser befriat från både koldioxidskatt och energiskatt. I avsaknad av moms och skatt på flygbränsle bär flyget istället sina egna kostnader för infrastruktur, vilket andra transportslag inte gör. Bland annat flygledning och flygplatser betalas av resenärerna via biljettpriset. Medan svensk järnväg och bilvägar under de närmaste tio åren kommer att få cirka miljoner i skattemedel belastar flyget statskassan minimalt. Enbart 180 miljoner kr per år (ungefär den summa som staten satsar på väg och järnväg var tjugonde timme) satsas på flyget genom skatter och finansieras fullt ut av momsintäkterna från inrikesresor med flyg (nettointäkten från flygmomsen är ca 200 miljoner kr per år). Stöd ges till regionala flygplatser i kommunal samt privat regi och upphandlade flyglinjer primärt till Norrlands inland. Det öronmärkta stödet till flyget är dessutom på väg att fasas ut. Stödet till kommunala flygplatser ska istället gå till regionerna som själva får avgöra vilken sorts infrastruktur man vill satsa på. De som förespråkar en ökad moms och införande av flygskatt argumenterar ofta utifrån att flyget måste betala samma skatte- och momssatser som andra transportslag. Enligt samma princip kan man argumentera att finansieringen av flygets infrastruktur då skulle ske på samma sätt som för övriga transportslag, det vill säga via skatter. Det finns enligt befintliga studier ingen koppling mellan ökad moms och reducerad klimatpåverkan. Det finns heller inga tydliga belägg för att införandet av en högre moms verkligen får effekt på efterfrågan. De positiva miljöeffekterna av sådana förslag är därför begränsade. I Nederländerna avskaffade man nyligen sin flygskatt eftersom man inte kunde spåra några som helst positiva miljöeffekter, men däremot ett antal allvarliga negativa samhällsekonomiska effekter. Att införa moms är också problematiskt eftersom det är svårt att beskatta utrikesresor. Det finns problem med att Sverige inför nationella skatter som drabbar medborgare i andra länder som använder en tjänst eller produkt i ett annat land. Sverige har erfarenheter av skatt på flygresor från mitten av 1990-talet. Effekten av dessa var att flygresorna minskade marginellt samtidigt som fler tog bilen, med större totala utsläpp av koldioxid som konsekvens. Kr Varje invånares bidrag till transportslagen via statliga anslag, kommunal skatt och landstingsskatt När det kommer till skatt på flygbränsle har vissa länder infört en nationell skatt på bränslet. Studier visar dock att det inte finns några bevis på att en skatt på bränsle skulle få några positiva miljöeffekter. Tvärtom riskerar det att fördröja de intensiva och kostsamma miljösatsningar som redan görs inom flygbranschen. Den kraftigaste tillväxten inom flyget sker i Asien i länder som Kina och Indien. Denna skulle knappast påverkas av en svensk nationell flygskatt Väg Järnväg Lokal och regional kollektivtrafik Flyg Sjöfart SJU ÅSIKTER OCH EN INSIKT OM FLYGET 12

13 ÅSIKTER Alternativ till skatt handel med utsläppsrätter Det är inte flygandet, utan dess klimatpåverkan, som ska minska. Goda kommunikationer är en del i det handels-, kunskaps- och kulturutbyte som bidrar till försörjning och livskvalitet för en ökande befolkning. En svensk flygskatt skulle minska tillgängligheten till, från och inom Sverige, vilket skulle få negativa samhällsekonomiska konsekvenser. Flygbranschen agerar på bred front för att reducera utsläpp från flygandets alla delar. FN (genom FN-organet för flyg, ICAO) enades 2010 om att flygets utsläpp ska hanteras på global nivå och att de eventuella ekonomiska styrmedlen ska vara globala. Ett första steg i detta är att flyget inkluderats i handeln med utsläppsrätter inom EU. Handel med utsläppsrätter innebär att flyget får en prislapp på sina utsläpp och ett tak för de totala utsläppen till, från och inom EU. Eftersom systemet sätter ett tak för den handlande sektorns utsläpp uppnås en säker klimateffekt. Sedan låter man företagen köpa och sälja utsläppsrätter inom ramen för systemet. Rätt utformat ger handelssystemet positiva klimateffekter. Man får ett pris på utsläpp av koldioxid och de företag som kan minska sina utsläpp kan sälja sina utsläppsrätter. Ett välutvecklat handelssystem tillåter flyget att nå sina utsläppsmål samtidigt som det låter branschen att växa och utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt. Detta kommer troligtvis att medföra högre kostnader för flygbolagen och därmed förmodligen något höjda biljettpriser. Skatt ger ett tydligt pris men osäker effekt medan ett tak inom handeln med utsläppsrätter ger en tydlig effekt men ett osäkert pris. SJU ÅSIKTER OCH EN INSIKT OM FLYGET 13

14 INSIKT Insikt: Flyget för Sverige närmare världen. Flyget - en viktig del i den nationella och internationella kollektivtrafiken Flyget, liksom de flesta andra branscher, strävar efter att producera största möjliga nytta till priset av minsta möjliga nackdel. För flyget handlar det om tillgänglighet, ekonomisk och social hållbarhet, till minsta möjliga ekologiska och ekonomiska kostnad. Flyget utgör idag ett komplement till övriga kommunikationsmedel som tåg, bussar och bilar, samt även ett verktyg för att stärka tillgängligheten för våra företag och medborgare. Utan flyget skulle Sverige ha ett geografiskt handikapp gentemot de stora marknaderna i Europa och övriga världen. Svensk luftfart bidrar årligen med 53 miljarder kronor till Sveriges BNP och jobb jobb inom turistnäringen är därtill beroende av väl fungerande kommunikationer till, från och inom landet. Cirka 64 procent av de utländska besökarna i Sverige anländer med flyg, vilket är högre än genomsnittet för Europa som helhet. De skatteintäkter som flyget genererar till statskassan uppgår till över nio miljarder kronor varje år i direkta skatteintäkter eller 24 miljarder indirekt via hela flygsektorn 5. Kunskap ökar när den delas i mötet mellan människor. Kunskap är en icke-ändlig resurs och en förutsättning för tillväxt. Det finns en direkt koppling mellan ett lands tillgänglighet och tillväxt. Förbättrad tillgänglighet ger företag baserade i Sverige större tillgång till utländska marknader och stimulerar exporten. Inrikesresor är lika viktiga. Tack vare flyget kan företag runt om i landet ta sig till sina affärspartners och kunder i andra delar av landet inom loppet av en arbetsdag. Flyget gör att vi kan hävda oss i den internationella konkurrensen och det garanterar öppenhet och utbyte med vår omvärld. För Sverige är nationella och internationella flyglinjer avgörande. Flyget främjar handel, investeringar och affärseffektivitet. Det är dessutom en förutsättning för ökat kunskapsutbyte, ökad kulturell förståelse, upplevelser och rekreation samt möjligheten att träffa släkt och vänner. SJU MYTER OCH EN SANNING OM FLYGET 14

15 OM SWEDAVIA En hållbar flygplatskoncern Swedavia är en statlig koncern som äger tolv flygplatser i Sverige. Därutöver äger Swedavia Göteborg City Airport samt är minoritetsägare i bolaget som driver flygplatsen. Vår roll är att skapa den tillgänglighet som Sverige behöver för att underlätta resande, affärer och möten inom Sverige, i Europa och i världen. Nöjda och trygga resenärer är grunden för vår affär. Swedavia är världsledande i utvecklingen av flygplatser med minsta möjliga klimatpåverkan. Koncernen omsätter nära 4,7 miljarder kronor och har medarbetare. Vi tänker bortom flygplatsen och vill göra mötet mellan människor enkelt. Vi är en del av både den nationella och internationella kollektivtrafiken. Vi driver affärsutveckling utifrån våra resenärers och kunders behov. Den övergripande inriktningen i Swedavias strategi är kundfokus och hållbar utveckling. De två viktigaste verktygen för att åstadkomma detta är att bedriva högklassig affärsutveckling samt att utveckla Swedavia som en sammanhållen flygplatskoncern i korthet Totalt reste 31,5 miljoner passagerare via någon av Swedavias flygplatser under året, vilket är en ökning med 13 procent. Nettoomsättningen uppgick till MSEK (4 312). Swedavia avyttrade Ängelholm Helsingborg Airport och Örnsköldsvik Airport. Engångsintäkter på 56,8 MSEK (0) från avyttring av flygplatser samt försäljning av mark vid Göteborg Landvetter Airport redovisades under året. Swedavia lämnade i maj in en ansökan om nytt miljötillstånd för Stockholm Arlanda Airport. I december fattade regeringen ett beslut som, enligt Swedavias tolkning, innebär att en förbehållslös prövning enligt miljöbalken ska ske. Under det andra kvartalet togs beslut om att bilda fastighetsbolaget Swedavia Real Estate AB. Rörelseresultatet uppgick till 737 MSEK (400) och periodens resultat uppgick till 375 MSEK (-45). Noter Naturvårdsverket/Sveriges Officiella Klimatrapportering, Att Naturvårdsverket bara räknar på utsläpp från flygplan som startar från svenska flygplatser beror på att det annars finns en risk för att utsläppen räknas dubbelt när alla länders utsläpp räknas samman Naturvårdsverket Cera Rapporten, Flygets ekonomiska betydelse för Sverige av Oxford Economics Foto: Daniel Asplund och Stefan Berg SJU ÅSIKTER OCH EN INSIKT OM FLYGET 15

16

En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys

En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys Flygskatt: En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys Sammanfattning När ett flygplan startar eller landar skapar det jobb, stärker personliga relationer och ökar vår globala och lokala förståelse.

Läs mer

Har flyget en framtid. Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian

Har flyget en framtid. Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian Har flyget en framtid Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian Inledning Hur kommer det gåg för r flyget i framtiden? Hur tacklar myndigheter och flygbolag problemet? Hur fungerar

Läs mer

En svensk flygskatt (SOU 2016:83)

En svensk flygskatt (SOU 2016:83) YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-03-10 Sektionen för infrastruktur och fastigheter Peter Haglund Finansdepartementet 10333 STOCKHOLM En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Sammanfattning (SKL) ser positivt på utredningens

Läs mer

En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys

En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys Flygskatt: En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys Sammanfattning När ett flygplan startar eller landar skapar det jobb, stärker personliga relationer och ökar vår globala och lokala förståelse.

Läs mer

Remissyttrande. Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83)

Remissyttrande. Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Finansdepartementet Vår referens: Skatte- och tullavdelningen 256/2016 Er referens: 103 33 Stockholm Fi2016/04305/S2 Stockholm, 2017-02-24 Remissyttrande Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Utredningen

Läs mer

Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: En svensk flygskatt. Remiss från kommunstyrelsen, KS /2016

Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: En svensk flygskatt. Remiss från kommunstyrelsen, KS /2016 Miljöförvaltningen Plan och miljö Tjänsteutlåtande Dnr 2016-18484 Sida 1 (5) 2017-01-19 Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: 08-508 28 934 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2017-01-31 p.18 En svensk

Läs mer

Remissvar på flygskatteutredningens betänkande En svensk flygskatt [SOU 2016:83]

Remissvar på flygskatteutredningens betänkande En svensk flygskatt [SOU 2016:83] Ert d.nr: Fi2016/04305/S2 Stockholm 2017-03-01 Avs: Naturskyddsföreningen Box 4625 116 91 Stockholm Att: Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Remissvar på flygskatteutredningens

Läs mer

SVERIGE INOM RÄCKHÅLL

SVERIGE INOM RÄCKHÅLL SVERIGE INOM RÄCKHÅLL SVERIGE INOM RÄCKHÅLL 1 Vi tror inte på en värld utan flyg Antalet flygresenärer kommer att öka med en miljard mellan 2012 och 2017. När jag hör denna häpnadsväckande siffra tänker

Läs mer

Ineffektiv flygskatt hotar jobb, tillgänglighet och konkurrenskraft

Ineffektiv flygskatt hotar jobb, tillgänglighet och konkurrenskraft PM - Budskap Flygskatteutredningen 30 november 2016 Ineffektiv flygskatt hotar jobb, tillgänglighet och konkurrenskraft Bakgrund - skatt på flygresor Regeringen tillsatte den 5 november 2015 en utredning

Läs mer

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se

Läs mer

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Företaget Malmö Airport Kund Social utveckling Miljö 100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Maria Bengtsson Chef Miljö och Infrastruktur Swedavia Malmö Airport Vår uppgift I korthet Våra tjänster

Läs mer

1 (8) Stockholm Arlanda Finansdepartementet Remiss Fi2016/04305/S2. Remissvar - SOU 2016:83 "En svensk flygskatt"

1 (8) Stockholm Arlanda Finansdepartementet Remiss Fi2016/04305/S2. Remissvar - SOU 2016:83 En svensk flygskatt 1 (8) Stockholm Arlanda 2017-02-27 Finansdepartementet Remiss Fi2016/04305/S2 Remissvar - SOU 2016:83 "En svensk flygskatt" Swedavia har tagit del av SOU 2016:83 avseende utformningen av en eventuell svensk

Läs mer

Swedavia, flyget och förbättrad tillgänglighet

Swedavia, flyget och förbättrad tillgänglighet Swedavia, flyget och förbättrad tillgänglighet Swedavia, flyget och förbättrad tillgänglighet Sedan Swedavia bildades 2010 har antalet passagerare ökat med 6,5 miljoner eller 21 procent. Tillväxten vid

Läs mer

Remissvar: En svensk flygskatt

Remissvar: En svensk flygskatt Finansdepartementet 103 33 Stockholm Fi2016/04305/S2 Remiss av betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Stockholm 14 februari 2017 Remissvar: En svensk flygskatt Sammanfattning av Svenskt Flygs ställningstagande

Läs mer

Bil 30 Sammanfattning Utredningen har haft i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur en skatt på flygresor kan utformas. Syftet med skatten ska vara att flygets klimatpåverkan ska minska

Läs mer

Dokumenttyp Dokumentnummer Sida UTKAST D-LFV 2007-1(5) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Henrik Littorin, 011-19 23 63 2007-04-23 00.

Dokumenttyp Dokumentnummer Sida UTKAST D-LFV 2007-1(5) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Henrik Littorin, 011-19 23 63 2007-04-23 00. UTKAST D-LFV 27-1(5) Utkast till Luftfartsstyrelsens bidrag till regeringens Uppdrag att utarbeta inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 219 FLYGETS UTVECKLING

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden

Läs mer

Vad gör flyget för klimatet? Flygets stora utmaning i en global värld

Vad gör flyget för klimatet? Flygets stora utmaning i en global värld Vad gör flyget för klimatet? Flygets stora utmaning i en global värld Flyg skapar möten, relationer och förståelse. Flyg ger även utsläpp. Dom ska vi minimera. Flyget är en förutsättning för att människor

Läs mer

men har gett ett splittrat intryck till våra kunder Källa: Bild på informationsskärmen vid gaten på Bromma flygplats den 6 mars

men har gett ett splittrat intryck till våra kunder Källa: Bild på informationsskärmen vid gaten på Bromma flygplats den 6 mars 1 men har gett ett splittrat intryck till våra kunder Källa: Bild på informationsskärmen vid gaten på Bromma flygplats den 6 mars 2014 2 Nu får Sverige ett nytt inrikesflyg! 3 BRA för Malmö 4 Vi har gjort

Läs mer

Skyways - Klimatrapport

Skyways - Klimatrapport Skyways - Klimatrapport 2007 Koldioxidutsläpp Utsläpp Fokker 50 AKTIVITET Ton CO 2 Klimatpåverkan från egenägda källor 216 909.88 Uppvärmning 8.91 Eldningsolja 2-5 8.91 Egenägda tjänstebilar, egna fordon

Läs mer

Flygplatsens komplexitet. Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult

Flygplatsens komplexitet. Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult Flygplatsens komplexitet Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult Marcus Öberg Examen från KTS 2006 Projektingenjör, LFV Teknik 2006-2010 Uppdragsledare, Swedavia Konsult

Läs mer

Hur kopplar Arlanda samman den regionala kollektivtrafiken med den globala kollektivtrafiken?

Hur kopplar Arlanda samman den regionala kollektivtrafiken med den globala kollektivtrafiken? Hur kopplar Arlanda samman den regionala kollektivtrafiken med den globala kollektivtrafiken? 18/2 2011 Kerstin Lindberg Göransson, flygplatsdirektör Swedavia Arlanda Swedavia AB Bildades 1 april 2010

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Hållbarhet i flygbranschen

Hållbarhet i flygbranschen Hållbarhet i flygbranschen Framtidens lösning - vi kommer inte flyga mindre, vi kommer flyga grönare Flygets globala miljömål 2010-2020 ska bränsleeffektiviteten öka med 1,5% per år (just nu överträffar

Läs mer

FLYGET OCH MILJÖN Toivo Sjörén

FLYGET OCH MILJÖN Toivo Sjörén FLYGET OCH MILJÖN 2006-06-16 Toivo Sjörén Om undersökningen Ämne: Flyget och miljön Projektnummer: 1514899 Uppdragsgivare: Luftfartsverket/ Gullers Grupp Tid för fältarbete: 19-22 maj 2003 5 8 juni 2006

Läs mer

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag.

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag. PROMEMORIA Dnr 2012/0028 2012-03-28 Ärende 15 Kansliet Styrelsen Sammanträdesdatum: 2012-03-29 Yttrande över Swedavia AB:s ansökan angående bedrivande av flygplatsverksamhet på tre rullbanor på fastigheten

Läs mer

FLYGSKATT - en samhällsekonomisk analys

FLYGSKATT - en samhällsekonomisk analys FLYGSKATT - en samhällsekonomisk analys ALMEDALEN 2015-07-01 Av: Johan Ericson & Rickard Hammarberg Samhällsekonomiska kostnader Betalar flyget sina samhällsekonomiska kostnader? En modell att studera

Läs mer

Om kapacitetsutredningen Sven Hunhammar,

Om kapacitetsutredningen Sven Hunhammar, Om kapacitetsutredningen Sven Hunhammar, 2012-03-09 Regeringens mål Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft PLAN 2012-11-08 04.00 D-LFV 2007-035287 1(6) 1 BAKGRUND 1.1 Swedavia Handlingsplan för minskade utsläpp till luft Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling. Swedavia arbetar

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Varje kilo räknas. LFVs arbete för ett miljöanpassat flyg. Niclas Wiklander LFV LiU 7 februari 2013

Varje kilo räknas. LFVs arbete för ett miljöanpassat flyg. Niclas Wiklander LFV LiU 7 februari 2013 Varje kilo räknas LFVs arbete för ett miljöanpassat flyg Niclas Wiklander LFV LiU 7 februari 2013 Flyget och miljön Grundskollärare LFV sedan 1997 Flygledare Arlanda och Landvetter Ansvarig för miljöfrågor

Läs mer

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050. MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-12-19 Handläggare: Örjan Lönngren Telefon: 08-508 28 173 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 17 Förslag till Färdplan för

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR16 Trafikutskottet. Framtidens flyg

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR16 Trafikutskottet. Framtidens flyg Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR16 Trafikutskottet Framtidens flyg Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR16 3 Förord Trafikutskottets arbetsgrupp för forskningsfrågor har låtit ta fram en studie om

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Nytt program för energi och klimat i Örebro län Arbetsgruppen Transporter Anna Åhlgren, Energikontoret Regionförbundet Örebro Nanny Andersson Sahlin, Länsstyrelsen i Örebro Dagordning Allmänt om mål Mål

Läs mer

Hur stor är klimatpåverkan från stockholmarnas flygresor? Oktober 2017

Hur stor är klimatpåverkan från stockholmarnas flygresor? Oktober 2017 Bilaga 1 Hur stor är klimatpåverkan från stockholmarnas flygresor? Oktober 2017 stockholm.se Stockholmarnas flygresor Oktober 2017 Författare: Charlotta Porsö 3 (33) Sammanfattning Stockholms stads invånares

Läs mer

Remissynpunkter på Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83) (Fi2016/04305/S2)

Remissynpunkter på Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83) (Fi2016/04305/S2) 1(5) Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Diarienummer Utr 2016/106 Datum 2017-02-22 Remissynpunkter på Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83) (Fi2016/04305/S2) Sammanfattande synpunkter

Läs mer

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015 UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN Fyrisöverenskommelsen 2015 Nedanstående klimatavtal har förhandlats fram vid Fyrisskolans COP21-förhandling den 3-10 december 2015. Avtalet kommer att ersätta Kyotoprotokollet

Läs mer

Flyget och miljön

Flyget och miljön Flyget och miljön 1990-2006 Analys av 11 frågor som funnits med under samtliga mätningar under perioden Underlag Sifos mätningar på uppdrag av LFV åren 1990, 1991, 1996, 1998, 2000, 2003 och 2006 27 juni

Läs mer

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDET EN SVENSK FLYGSKATT, SOU 2016:83

YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDET EN SVENSK FLYGSKATT, SOU 2016:83 1(5) Anders Byström 2017-02-03 Regional Utveckling RUN/687/2016 Förvaltningschef 063 14 66 00 Anders.byström@regionjh.se YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDET EN SVENSK FLYGSKATT, SOU 2016:83 Sammanfattande synpunkter

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

Stockholm Arlanda Airport. Möte med Fp Stockholmsgrupp 2013-03-24

Stockholm Arlanda Airport. Möte med Fp Stockholmsgrupp 2013-03-24 Stockholm Arlanda Airport Möte med Fp Stockholmsgrupp 2013-03-24 Innehåll Allmänt om Swedavia, flyget och Arlandas utveckling Vad händer på flygplatsen just nu Arlandas miljöprövning Arlandas miljöarbete

Läs mer

Klimatbokslut Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö

Klimatbokslut Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö Klimatbokslut 2016 - Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö 2017-04-02 Halmstad Energi & Miljö Klimatbokslut 2016: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan

Läs mer

Kommittédirektiv. Skatt på flygresor. Dir. 2015:106. Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015.

Kommittédirektiv. Skatt på flygresor. Dir. 2015:106. Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015. Kommittédirektiv Skatt på flygresor Dir. 2015:106 Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015. Sammanfattning En särskild utredare ska analysera och lämna förslag på hur en skatt på flygresor kan

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg

Klimatneutrala godstransporter på väg INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbetsprojekt mellan Preem Petroleum AB Schenker AB Volvo Lastvagnar AB Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Flygplatsens komplexitet. Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult

Flygplatsens komplexitet. Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult Flygplatsens komplexitet Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult Agenda 2012-09-19 Swedavia och dess flygplatser Inledning passagerarterminalens flöden Hur planerar man

Läs mer

REMISSVAR EN SVENSK FLYGSKATT (SOU 2016:83)

REMISSVAR EN SVENSK FLYGSKATT (SOU 2016:83) 2017-02-24 Finansdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR EN SVENSK FLYGSKATT (SOU 2016:83) Sammanfattning På BRA delar vi regeringens ambition om att minska flygets klimatpåverkan. Vi anser inte att en

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll

Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2017-02-28 1(8) Plats och tid Lokal Halmstad, rådhuset, kl 14:00 Beslutande Ledamöter Carl Fredrik Graf (M), Ordförande Henrik Oretorp (C), 1:e vice ordförande Anders Rosén (S), 2:e vice

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Swedavias resvanebarometer

Swedavias resvanebarometer Swedavias resvanebarometer 2011 Kommentarer: Antalet passagerare vid Swedavias flygplatser ökade med 13 procent under 2011, en historiskt mycket hög siffra och oöverträffad sedan 1980-talet. Swedavias

Läs mer

Remissvar En svensk flygskatt (SOU 2016:83)

Remissvar En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Organisationsnummer: 556822-4488 Remissvar En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ställningstagande Utredningens uppdrag har varit att föreslå hur en skatt på flygresor

Läs mer

FLYGET MÖJLIGGÖR FÖR NYA MÖTEN OCH KONGRESSER

FLYGET MÖJLIGGÖR FÖR NYA MÖTEN OCH KONGRESSER FÖRENINGEN Svenskt Flyg Nr 1 2012 Svenskt Flyg FLYGET MÖJLIGGÖR FÖR NYA MÖTEN OCH KONGRESSER Föreningen Svenskt Flyg är en intresseorganisation som kommunicerar idéer, åsikter och kunskap om det kommersiella

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Sammanfattning av Swedavias ansökan om miljö tillstånd för Stockholm Arlanda Airport

Sammanfattning av Swedavias ansökan om miljö tillstånd för Stockholm Arlanda Airport Sammanfattning av Swedavias ansökan om miljö tillstånd för Stockholm Arlanda Airport Detta är en förenklad redovisning av Swedavias ansökan om nytt miljötillstånd för Stockholm Arlanda Airport. Den kompletta

Läs mer

Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva

Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva och 7 sanningar Vad vet du om gräsklippning, motorer och deras påverkan på miljön? I över 100 år

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

Yttrande En svensk flygskatt SOU 2016:83

Yttrande En svensk flygskatt SOU 2016:83 2017-02-02 Dnr 2016/583-533 Styrelsen Yttrande En svensk flygskatt SOU 2016:83 Förslag till beslut Styrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag godkänna yttrandet. Bakgrund Bakgrund samt

Läs mer

Konsumtionens Klimatpåverkan 26 november Konjunkturinstitutets miljöekonomiska enhet

Konsumtionens Klimatpåverkan 26 november Konjunkturinstitutets miljöekonomiska enhet Konsumtionens Klimatpåverkan 26 november 2015 Konjunkturinstitutets miljöekonomiska enhet Miljö, ekonomi och politik seminarium 10:e december (anmälan 30:e november): Utsläppsminskningar på väg ett klimatekonomiskt

Läs mer

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun Biogas som drivmedel Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun fastställd av Kommunstyrelsen 26 februari 2009 Regional strategi för införande av biogas på Gotland

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

Föredragande borgarråden Sten Nordin och Per Ankersjö anför följande.

Föredragande borgarråden Sten Nordin och Per Ankersjö anför följande. PM 2012: RI+VI (Dnr 303-1633/2011) Swedavia AB:s ansökan angående bedrivande av flygplatsverksamhet på tre rullbanor på fastigheten Sigtuna Arlanda 2:1, samt vattenverksamhet Yttrande till Nacka tingsrätt,

Läs mer

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) Fossilfri fordonstrafik erfarenheter och utmaningar (erfaringer og utfordringer) Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) hakan.johansson@trafikverket.se

Läs mer

SÅ VILL SWEDAVIA MINSKA

SÅ VILL SWEDAVIA MINSKA BESKRIVNING 2012-12-19 01.00 1(8) SÅ VILL SWEDAVIA MINSKA FLYGBULLRET ÖVER UPPLANDS VÄSBY BESKRIVNING 2012-12-19 01.00 2(8) Flygbuller är en prioriterad miljöfråga Tystare flygplan har på senare år minskat

Läs mer

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp

Läs mer

Grönare resor för privatresan

Grönare resor för privatresan Grönare resor för privatresan Travellink AB Box 1108 Prästgårdsgatan 1 172 22 Sundbyberg Telefon: 08-562 06 050 travellink@travellink.se www.travellink.se Vi finns representerade i Sverige, Norge, Danmark

Läs mer

Öka andelen förnybar energi

Öka andelen förnybar energi RÅDSLAG VÅRT KLIMAT K L I M A T F R Å G A N Ä R VÅ R T I D S Ö D E S F R Å G A att hindra den globala upp värmningen är avgörande för framtidens livsvillkor. Om temperaturen fortsätter att stiga i samma

Läs mer

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik?

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Utrikesresorna 3 ggr så många som på 80-talet Åkerman, 2008 Jämförelse av utsläpp mellan olika tranportslag

Läs mer

Yttrande till länsstyrelsen gällande Handlingsplan för minskade utsläpp till luft, Stockholm Arlanda Airport,

Yttrande till länsstyrelsen gällande Handlingsplan för minskade utsläpp till luft, Stockholm Arlanda Airport, Datum 2016-11-15 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Johan Stock Kommunstyrelsen Yttrande till länsstyrelsen gällande Handlingsplan för minskade utsläpp till luft, Stockholm Arlanda

Läs mer

Välkommen på samråd!

Välkommen på samråd! Välkommen på samråd! Agenda Inledning Lagstiftning Prognos och flygplatsens anläggningar Sökt omfattning Flygvägar Miljöpåverkan Förslag miljökonsekvensbeskrivning Kaffepaus inkl. utställning och bullerdemo

Läs mer

Vårt mål är att bli den miljömässigt mest hållbara logistikleverantören i världen.

Vårt mål är att bli den miljömässigt mest hållbara logistikleverantören i världen. DB Schenker Miljöfrågan i fokus Vårt miljöarbete Presentation vid Kristianstads kommuns miljöfika, 2014-09-18 Annika Jönsson myschenker e-business EDI DB Schenkers övergripande miljömål Vårt mål är att

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (17)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (17) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (17) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2012-03-29 39 Miljötillstånd verksamheten vid Stockholm-Arlanda Airport (KS 2010.021) Beslut Näringslivs- och

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd ...för att minska transportsektorns energianvändning och klimatpåverkan Vad är Trafikverket? I huvudsak en sammanslagning av Vägverket och

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Huvudet - Index för måluppfyllelse

Huvudet - Index för måluppfyllelse Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i vägtrafiken (H) MWh/capita 6 8 4 6 8 4 6 8 3 Måluppfyllelse (H) Fossil energianvändning 9 8 7 6 5 4 3 9 8 7 6 5 4 3 Procentuell uppfyllelse

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket

Läs mer

Näringsdepartementet Box STOCKHOLM Stockholm

Näringsdepartementet Box STOCKHOLM Stockholm REMISSYTTRANDE Föreningen Svensk Flyg Näringsdepartementet Box 55977 103 33 STOCKHOLM 102 16 Stockholm Anna.wilson@svensktflyg.se Stockholm 26 feb 2016 Ref N2015/4305/TIF Trafikverkets inriktningsunderlag

Läs mer

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Emmi Jozsa Energimyndigheten 26 maj 2016 Agreed headline targets 2030 Framework for Climate and Energy 2020-20 % Greenhouse

Läs mer

Politisk omväldsspaning - hösten Lars Sandberg,

Politisk omväldsspaning - hösten Lars Sandberg, Politisk omväldsspaning - hösten 2015 Lars Sandberg, 2015-11-24 Proposition resenärsrättigheter Resenärer måste hålla reda på hur lång linjen är Linjer som är kortare än 15 mil ersättning efter 20 minuter,

Läs mer

Arlandas framtid påverkar Stockholms och Sveriges utveckling

Arlandas framtid påverkar Stockholms och Sveriges utveckling Arlandas framtid påverkar Stockholms och Sveriges utveckling Nytt miljötillstånd Swedavia söker nytt miljötillstånd för Stockholm Arlanda Airport för att kunna möta en allt större efterfrågan på flygresor.

Läs mer

RAPPORT Dnr TSL PROGNOS TRAFIKPROGNOS FÖR SVENSK LUFTFART 1 (18)

RAPPORT Dnr TSL PROGNOS TRAFIKPROGNOS FÖR SVENSK LUFTFART 1 (18) PROGNOS 2017 2023 TRAFIKPROGNOS FÖR SVENSK LUFTFART 1 (18) Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och analys Rapporten finns tillgänglig på Transportstyrelsens webbplats

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Grannundersökning Område GNI. Swedavia Göteborg Landvetter Airport 2013

Grannundersökning Område GNI. Swedavia Göteborg Landvetter Airport 2013 Grannundersökning Område GNI Swedavia Göteborg Landvetter Airport 2013 Presentation Om undersökningen Resultat Bakgrundsfrågor Arbete och flygplatsen Information och attityder Sammanfattande inställning

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer