Kollektivtrafikens utveckling genom tiderna

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kollektivtrafikens utveckling genom tiderna"

Transkript

1 Teknikens utveckling ur ett samhällsperspektiv Samhällets logistik år 1, 2010 Linköpings universitet Kollektivtrafikens utveckling genom tiderna Handledare: Magdalena Fallde Grupp 8 Maria Westher Johanna Wahlman Jonathan Westerling Veronica T. Pettersson

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Frågeställning Metod och material Bakgrund Stora tekniska system Undersökning Hur påverkar kollektivtrafiken miljön idag? Hur profilerar trafikhuvudmännen sin verksamhet för att locka fler resenärer? Slutsatser och diskussion... 9 Referenslista Elektroniska källor Litterära källor Bilder

3 1. Inledning Att ha möjligheten att ta bussen till jobbet ser vi idag som en självklarhet, men har det alltid varit så? Svaret är nej, men det glömmer vi ofta bort redan när vi står vid hållplatsen och väntar på bussen som verkar vara 1 minut sen. Hur vi kan glömma bort att kollektivtrafiken genomgått en kraftig utveckling kan tyckas vara konstigt. Kanske för att vi idag är så beroende av kollektivtrafiken för att kunna ta oss till och från arbete, skola, kompisar och familj osv. Utvecklingen av kollektivtrafiken har haft stor betydelse för dagens samhälle och för den vardag vi lever i. Kollektivtrafiken har gått från att ha bestått av hästdragna spårvagnar med begränsade transportsträckor till dagens utbreda kollektivtrafik som kan ta dig i princip vart du vill. Det är just denna utveckling som vi valt att fokusera på. 1.1 Syfte Vi vill ta reda på hur kollektivtrafiken har utvecklats, samt hur trafikhuvudmän valt att profilera sin verksamhet idag. Dessutom kommer vi titta på hur kollektivtrafiken har påverkat samhället i stort. Norrköpings stad kommer att vara exempel, men statistik kommer användas från hela landet, både för att ha något att jämföra med och för att ge arbetet ett vidare perspektiv. 1.2 Frågeställning Hur har kollektivtrafiken utvecklats genom tiderna? Hur påverkar kollektivtrafiken miljön idag? Hur profilerar trafikhuvudmännen sin verksamhet för att locka fler resenärer? 1.3 Metod och material För att hitta information som kunde besvara och ge en bakgrund till våra frågeställningar har vi sökt material på biblioteket på campus Norrköping. Internet har också fungerat som en stor källa där vi varit noga med att källkritiskt granska sidorna innan vi använt dem som material i uppsatsen. Kurslitteraturen har också varit till stor hjälp för att utföra uppgiften då den på ett bra sätt beskriver tekniska system olika personers perspektiv på dem. 3

4 2. Bakgrund 2.1 Stora tekniska system För att kunna ta reda på om kollektivtrafiken kan ses som ett stort tekniskt system så tänkte vi börja med att förklara vad ett stort tekniskt system innebär. Stora tekniska system kan delas in i en rad olika faser som de brukar gå igenom under den tid det existerar. Den fösta fasen kallas för etableringsfasen och kan ses som något osäker med tanke på att systemet nu kan vara helt nytt. Det behövs aktörer som går in både finansiellt och politiskt för att systemet ska kunna utvecklas. Det är alltid osäkert att våga satsa på nya system, därför brukar dessa aktörer vara väldigt försiktiga. Etableringsfasen kommer ofta efter att en uppfinning skapats och på så sätt möjliggjort för ett stort tekniskt system att kunna skapas och utvecklas. 1 Nästa fas kallar man för expansionsfasen. Man vill nu att systemet ska expandera, dels för att det aktörer som vågade satsa på det nya systemet ska få igen sina pengar och dels för att kunna bredda systemet. Man vill helt enkelt ha fler användare. Det finns något som kallas för momentum, som man kan översätta det med ordet tröghet. När eller om ett system börjar bli trögt så har man ofta kommit en bra bit in i expansionsfasen. Om ett system skulle bli trögt så kan man säga att systemet näst intill styr sin egen utveckling. Det är alltså svårt för aktörerna att styra utvecklingen i en viss riktning eller att stoppa utvecklingen helt eftersom de har satsat och investerat så pass mycket i systemet. Man kan också läsa att det är människan som har skapat den här fasen på grund av att det finns så många som tjänar på det. Det här blir lite emotsägelsefullt då man nu säger att tekniken inte styr sig själv. 2 Ibland kan man höra talas om flaskhalsar inom expansionsfasen. Med flaskhalsar så menar man att vissa system inte utvecklas lika snabbt som vissa andra delar i systemet. Detta behöver inte vara något negativt utan snarare tvärt om. Dessa flaskhalsar kan nämligen leda till en utveckling av systemet då det krävs en ny uppfinning för få bort den så kallade flaskhalsen. På så sätt kan en jämn utveckling av systemet behållas. Det kommer alltså alltid att finnas flaskhalsar inom ett stort tekniskt system. 3 Om det inte stagnerar eller avvecklas vill säga, vilket är en möjlighet i nästa fas. Efter expansionsfasen kommer stagnationsfasen som också är den sista fasen för stora tekniska system. Som vi nämnde tidigare så finns det en möjlighet att systemet stagnerar, vilket betyder att systemet slutar att utvecklas. En annan möjlighet är att systemet avvecklas helt och det finns flera anledningar till varför detta sker. Det vanligaste är dock att ett system inte längre ses som ekonomiskt hållbart och att aktörer därför väljer att dra sig ur. Det kan också vara så att systemet blir utkonkurrerat av ett nytt system. Det är alltså aktörerna som väljer om ett system är ekonomiskt hållbart eller inte. Detta tyder på att det faktiskt är människan som styr över systemen utveckling. 4 1 Världens gång teknikens utveckling, P. Gyberg, J. Hallström (2009) s Ibid. s Ibid. s Ibid. s

5 2.2 Kollektivtrafikens uppkomst och utveckling som ett stort tekniskt system Kollektivtrafiken har en vidsträckt historia, då allmänheten redan på 1800 talet började transportera sig i ångbåtar. Snart efter det kom kollektivtrafiken att stärkas ännu mer, då några av de större städerna i Sverige fick spårvagn. Dessa var först hästdragna, men snart kom de att bli elektrifierade. I Norrköping kom spårvägen att invigas år Vid det skedet bestod spårvagnsnätet i norrköping av en linje med fyra kilometer enkelspår, utbyggt med sex mötesplatser. Detta spår trafikerades av 12 eldrivna spårvagnar. Man kan tycka att en 4 kilometer lång linje låter lite för en stor stad som Norrköping, men faktum var att denna linje var den enda form av kollektivtrafik i staden på 20 år. 5 6 På senare delen av 1800 talet uppfanns förbränningsmotorn, vilken man installerade på droskorna. På så sätt var uppkomsten av både buss och taxi ett faktum. Bussen kom till Norrköping cirka år Kollektivtrafiken fortsatte sedan att utvecklas starkt under 1900 talet, då också samhällets intresse för kollektivtrafiken ökade, och har förblivit stort sedan dess. Riksdagen beslutade år 1978 att varje län skulle få en huvudman, som skall ansvara för den lokala och regionala kollektivtrafiken. Detta gjorde riksdagen för att försöka förbättra Sveriges kollektivtrafik. Trafikhuvudmännen skulle främst bestämma om miljö, trafikutbud och hur mycket det ska kosta att resa. 7 Enligt Hughes modell för infrastrukturer så kräver ett stort tekniskt system först en etableringsfas, i denna fas behövs mycket pengar och ett stort entreprenörskap, samt politiskt tunga aktörer som stödjer systemet. Redan i denna fas kan man se att kollektivtrafiken i Norrköping är ett stort tekniskt system, eftersom det krävdes mycket resurser och politiskt tunga aktörer för att bygga en fyra kilometer lång räls genom staden. Utan den stöttningen skulle projektet vara helt ogenomförbart 8 Efter etableringsfasen kommer expansionsfasen, det intressanta med expansionsfasen när man ser Norrköpings kollektivtrafik som ett stort tekniskt system är att nu även bussen kommit in i systemet. Expansionsfasen innebär att man måste täcka de kostnader som finns på det stora tekniska systemet, för att kunna hålla detta rullande. Eftersom Norrköping redan satsat så pass mycket pengar på systemet skulle det inte heller vara tänkbart att bara lägga ner det. 9 Expansionsfasen bereder ut sig under lång tid, genom bilens utveckling och ända fram till 1960 talet då bilen började anses som norm i den svenska samhällsplaneringen. Norrköpings spårväg har länge varit hotad genom just massbilismens genombrott under 1960 talet. Medan spårvägarna lades ner runt om i många olika städer i Sverige under 1970 talet så blev de kvar i Norrköping. Den utvecklades till och med i takt med att nya områden i staden byggdes. Som mest fanns det hela 4 linjer, alltså dubbelt så många som idag, som var trafikerade av spårvagnar. Norrköpings spårvägar var under en tid nära att läggas ner, men utvecklingen ville helt annorlunda. Visst skulle det gå att ersätta spårvagnarna med buss, men när det nya området klockaretorpet byggdes så insåg man att den effektivaste lösningen på Världens gång teknikens utveckling, P. Gyberg, J. Hallström (2009) s Ibid. s

6 kollektivtrafik ut till dit var att förlänga linjen. Det var just vad man gjorde och spårvägen fick vara kvar som ett komplement till de bussar som fanns. 10 Enligt Hughes så kan det uppstå en form av momentum vid expansionsfasen, han menar att eftersom det investerats så mycket i systemet så går det inte sluta använda det. När vi kollar på spårvagnarna i Norrköping så ligger det något i detta. Kostnaderna för att utveckla systemet var höga och man ville därför behålla det trots att bussarna ibland hade varit ett billigare och enklare alternativ. 11 Genom 1900 talet drevs kollektivtrafiken av flera olika aktörer i Norrköping, varje bolag hade enbart tillstånd att köra vissa linjer. Att synkronisera de olika bolagens tidtabeller fungerade sällan och biljettpriserna var höga. Detta bestämde sig staden att ändra på och Östgötatrafiken bildades år Utvecklingen av kollektivtrafiken både i Norrköping samt Östergötland utvecklades snabbt. Redan år 1981 skedde flera viktiga milstolpar i östgötatrafikens arbete, då man införde länskort och samordnade tidtabeller för buss- och spårvägstrafiken i hela länet. 12 Hughes har fått mycket kritik för att han inte har behandlat stagnationsfasen, den fas där de inblandade parterna helt enkelt drar sig ur och låter systemet kollapsa. Stagnationsfasen kan ske när systemet helt enkelt inte är ekonomiskt hållbart, eller om ett annat system tar överhanden. 13 Eftersom Hughes har fått mycket kritik för att han inte har tagit upp denna fas ska vi ändå göra det i den här undersökningen. Eftersom att kollektivtrafik finns än idag så kan man inte säga att den har stagnerat. Den lever fortfarande kvar i expansionsfasen. Kollektivtrafiken har en stor fiende, den stora utbredningen av bilismen som finns i hela Sverige. Kollektivtrafiken har alltid fått utveckla sig för att kunna leva vidare som ett miljövänligare och ibland prisvärdare alternativ mot bilismen. Genom utvecklingen har man förstått att kollektivtrafik måste upplevas som det smarta valet, den ska både vara bekväm, trygg och säker. Om kollektivtrafiken utgår från dessa byggstenar tror vi inte att den kommer stagnera. Kollektivtrafiken kommer fortsätta utvecklas och människor kommer åka kollektivt eftersom att det är miljövänligare, tryggare och bekvämare i många avseenden. En attraktiv och väl fungerande kollektivtrafik gör att våra värderingar och vår attityd ändras. Det behövs också ekonomiska tillägg på bilismen, som väg och parkeringsavgifter för att kollektivtrafiken ska få utvecklas på samma sätt som den gjort under de 200 åren. I så fall kanske kollektivtrafiken aldrig behöver uppleva stagnationsfasen Världens gång teknikens utveckling, P. Gyberg, J. Hallström (2009) s aspx Världens gång teknikens utveckling, P. Gyberg, J. Hallström (2009) s oda%20staden%20 %20Kollektivtrafik%20som%20norm.pdf

7 3. Undersökning 3.1 Hur påverkar kollektivtrafiken miljön idag? Kollektivtrafiken är det alternativ som ges när vi diskuterar det miljöproblem som transportsektorn för med sig. Enligt naturskyddsföreningen hemsida 15 är en tredjedel av Sveriges vuxna befolkning beroende av kollektivtrafik som enda resealternativ och det innebär att det måste finnas ett stort antal bussar, tunnelbanor, spårvagnar, tåg, båtar, mm för att kunna transportera människor varje dag. Tack vare kollektivtrafiken sparas mycket utsläpp och buller jämfört med om man skulle åka t.ex. privatbil. En buss med 50 sittplatser förbrukar ungefär 4,5 liter dieselolja per mil vid blandad körning, vilket ger upphov till utsläpp av ca 12 kg koldioxid. En genomsnittlig ny svensk personbil släpper ut ca 2 kg koldioxid per mil vid blandad körning 16. Om det sitter en person i bilen behöver det alltså sitta sex personer i bussen för att utsläppen per personkilometer ska bli lika stora. Med de siffror för medelbeläggning som brukar användas är utsläppen av koldioxid per personkilometer ungefär dubbelt så stora från bil som för buss 17. Kollektivtransportföretagen anpassar sig efter klimatförändringen och jobbar för att köra så miljövänligt som möjligt. I t.ex. östgötatrafikens flotta finns det fordon som drivs av förnyelsebara drivmedel, dvs. biogas och eldrift (spåvagnar och tåg). Det innebär en minskning av koldioxidutsläpp med minst ton per år 18. Norrköpings kommun satsar på spårvagnar genom att bygga om, förlänga och skapa nya linjer i staden för att kunna minska koldioxidutsläppen och göra resandet mer attraktivt. Kollektivtrafiken konkurrerar med bilismen sedan den egna bilen blev ett möjligt transportmedel och användandet av bilen ökar i stadig takt. Restid är ett viktigt skäl men även priset kan vara ett dilemma när man jämför kollektivtrafik och privatbil. Det kan vara dyrare att åka buss än att köra själv några mil. Bilen är ofta snabbast på sträckor under 100km, dvs. lokala och regionala resor 19. Resultatet av en stor mängd bilar i större städer kan bli långa köer vid rusningstrafik, ökade utsläpp av koldioxid, kvävgaser och andra partiklar samt ökat bullerljud. Viktiga tekniska system kan betraktas som en miljö där livet utspelar sig 20. Tack vare utvecklingen av bilar som ett perfekt tekniskt system kan användarna känna sig bekväma och trygga när de sitter i sin egen värld med värme eller luftkonditionering, lyssnar på radio och tack vare det har en trevlig resa i stället för att sitta i en trång buss. Bilen och kollektivtrafiken har olika förutsättningar för att vara ett perfekt tekniskt system beroende på vart man tittar. I stora städer med många bilar och långa köer vinner Trafik, miljö- går det ihop? Lars Hultkrantz. Naturvårdsverket, Stockholm, aspx Ibid. 19 Bättre Kollektivtrafik, Per Elvingson Svenska Naturskyddsföreningen, Birger Gustafsson AB, Stockholm Världens gång teknikens utveckling, P. Gyberg, J. Hallström (2009) 7

8 kollektivtrafiken konkurrensen mot bilen som det snabbaste, billigaste och bekvämaste färdsättet. På landsbygden med få turer och långt till hållplatserna vinner bilen konkurrensen mot kollektivtrafiken. De system vi omger oss med definierar i hög grad våra förutsättningar. Samtidigt som de skapar bekvämligheter och en mängd andra nyttor är de vare sig evigt fulländade eller osårbara 21. Men hur ska kollektivtransporten nå fler människor? För att få fler resenärer och spara miljön måste kollektivtransporterna bli mer attraktiva bland annat genom Mer och bättre information i tidtabellen Bättre priser Fler turer Bekvämare resor Att vara synkroniserad mellan flera transportmedel t.ex. tåg och buss 3.2 Hur profilerar trafikhuvudmännen sin verksamhet för att locka fler resenärer? I Östergötland är det Östgötatrafiken som är trafikhuvudman och med andra ord det bolag som har ansvar för att se till att det finns väl fungerande kollektivtrafik i länet. Det är de som planerar trafiken och tillhandahåller biljettsystemet. 22. Miljön och vår påverkan på den är en fråga som inte går att missa i dagens alla debatter. Diskussioner om hur vi ska kunna förbättra och förminska vår klimatpåverkan sker på såväl kommunnivå som riksnivå. Utsläppen är den stora boven inom kollektivtrafiken och något man jobbar mycket med att förbättra. Hos östgötatrafiken håller man successivt på att gå över från diesel till förnyelsebara alternativ som etanol och eldrift och har satt upp ett mål 2015 ska samtliga fordon inom företaget drivas på förnyelsebart bränsle. Idag, med 5 år kvar till målets slut drivs redan 30 % av fordonen med förnyelsebara drivmedel. De fordon som fortfarande drivs med diesel har förbättrats genom nyare motorer med bättre avgasrenare för att göra påverkan så liten som möjligt trots ett sämre bränsleval 23. Att driva sina fordon på enbart förnyelsebara medel är ett stort steg i rätt riktning och det som kollektivtrafikföretagen har lättast att påverka själva. Vad som är svårare att påverka är hur många som väljer kollektivtrafik istället för att köra själva. Precis som vi skrev tidigare är konkurrensen mellan att resa med bil och att resa kollektivt mindre i storstäderna jämfört med i glesbygden där många har långt till närmsta hållplats och restiden dessutom blir kortare med bil. För att locka fler resenärer tror vi många skulle tjäna på att sänka priserna på resan, kanske inte så mycket på kollektivtrafiken i storstäderna där kostnaderna redan är relativt låga. Men däremot i de lite mindre städerna där det kostar för mycket för att det ska löna sig att välja kollektivtrafikframför den egna bilen. 21 Bättre Kollektivtrafik, Per Elvingson. Svenska Naturskyddsföreningen, Birger Gustafsson AB, Stockholm organisation/allman kollektivtrafik/ aspx

9 Hos Västtrafik, som är företaget som står för kollektivtrafiken i Västergötland, kostar lokaltrafiken 25 kronor enkel resa för vuxen utan rabattkort 24, en resa som är ungefär 5 kilometer. Åker man tillbaka inom 90 minuter klarar man sig på en enkelbiljett, om inte får man betala 25 kronor till. Skulle en familj med 2 föräldrar och 2 betalande barn åka t o r till staden får de betala mer än 150 kronor för resan om de ska stanna längre än 90 minuter. Något som med bil hade kostat ca 20 kronor plus ev. parkeringskostnader. Med de nuvarande priserna har bussen svårt att konkurrera med bilen i småstäderna när bilen dessutom gör det möjligt att åka precis när man vill. Naturligtvis är det en balansgång att prissätta kollektivtrafikresorna, det måste trots allt löna sig för företaget att köra även om bussen inte är full. 4. Slutsatser och diskussion Kollektivtrafiken är en stor del av det moderna samhället. Genom tiderna har det utvecklats och förbättrats för att passa användarna så bra som möjligt. Från början bestod kollektivtrafiken i norrköping enbart av 4 kilometer spårväg. När bussarna kom till nådde tranportsättet ut till fler och man kunde åka i stort sett vart man ville inom Norrköping. Fortfarande utvecklas trafiknätet i kommunen och man håller för tillfället på att utöka spårvägarna. Hur kom det sig att kollektivtrafiken blev en flipp och inte en flopp? Utvecklingen av kollektivtrafiken gjorde det möjligt för fler att resa. Tidigare kunde bara de förmögna resa men nu blev det tillgängligt även för dem som inte hade råd med bil. Fler fick möjligheten att röra sig längre sträckor från hemmet och hade lättare att besöka andra delar av staden än tidigare. Grunden till en väl fungerande kollektivtrafik tror vi lades i samband med att Östgötatrafiken tog över hela kollektivtrafiken i länet. Tidigare hade det varit ett företag för varje enskild buss/spårvägslinje i staden men nu slog samtliga bolag samman. I och med att samma bolag styrde över alla linjer gick det också att synkronisera tidtabellerna. Innan sammanslagningen var man tvungen att kolla tidtabeller hos alla olika bolag om man skulle resa med flera linjer. Dessutom införde Östgötatrafiken ett smidigare biljettsystem och ett länskort. Länskortet gjorde det lättare och billigare att resa genom hela länet. Användarna är dock inte det enda kollektivtrafiken har varit tvunget att anpassa sig till. Miljöfrågan har vuxit sig starkare i takt med att forskningsresultaten visat att det är vi själva, med bland annat alla avgaser, som påverkar vår miljö negativt. Det ökade bilanvändandet leder till ökade utsläpp av bl. a koldioxid och får kollektivtrafiken att vara det bästa alternativet till bilen. Flera personer som åker tillsammans i ett och samma fordon minskar utsläppen per person och kilometer och gör att vi bromsar den negativa miljöpåverkan. För att kunna bromsa den negativa miljöpåverkan ytterligare är en lösning att få ännu fler att välja kollektivtrafiken framför den egna bilen. I nuläget är kollektivtrafiken olika tillgänglig för samhället beroende på var man bor någonstans. I de stora städerna leder kollektivtrafiken över bilen dels för att systemet är mer utbrett där och dels för att det går fortare och är smidigare. Ett sätt att locka fler resenärer i landsorterna vore att placera hållplatser tätare. Det 24 Produkter/Fardbevis och priser/kontantbiljetter/

10 skulle göra att de som bor på landet inte har behöver gå flera kilometer till hållplatsen och eventuellt välja att åka kollektivt istället för bil. I miljöfrågan är Norrköping en god förebild då man har kvar sina spårvagnar som är miljövänliga och dessutom väljer att utöka det. 30 % av Östgötatrafikens fordon drivs på förnyelsebar energi, en siffra som ständigt ökar då man har som målsättning att enbart köra på förnyelsebart bränsle redan år Det finns flera sätt att se på möjligheten att åka kollektivt. Om man ska ta sig till jobbet kan man antingen åka kollektivt eller med bil. Åker man ensam med sin bil måste man köra den själv och har inte möjlighet att göra någonting annat än att köra bil, möjligen prata i telefon. Dessutom finns risken att man kommer mitt i rusningstrafiken och man får en längre restid än planerat. Väljer man istället att åka kollektivt kan man välja att jobba på resan, eller planera andra privata saker för att vara så tidseffektiv som möjligt. Ur miljösynpunkt är det såklart alltid bättre att åka kollektivt. Men för den enskilda individen är det inte alltid praktiskt möjligt att välja kollektivtrafiken. Man kanske passar på att handla på hemvägen innan man ska hämta barnen på dagis som inte ligger i närheten av kollektivtrafikens hållplatser. Ibland kan valet mellan bil och kollektivtrafik också vara en fråga om pengar precis som med det beskrivna fallet hos västtrafik. Vi tror inte att lösningen på miljöfrågan är att slopa bilen, för då skulle samhället inte fungera. Men om alla skulle välja kollektivtrafiken fler gånger än vad man gör idag skulle det minska den negativa miljöpåverkan. Ingen kan göra allt men alla kan göra något! 10

11 Referenslista Litterära källor Per Elvingson, Bättre Kollektivtrafik. Svenska Naturskyddsföreningen, Birger Gustafsson AB, Stockholm (2005) Världens gång teknikens utveckling, P. Gyberg, J. Hallström (2009) Trafik, miljö- går det ihop? Lars Hultkrantz. Naturvårdsverket, Stockholm (2000) Elektroniska källor aspx aspx gram/den%20goda%20staden%20-%20kollektivtrafik%20som%20norm.pdf Bilder versitet

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Energibesparing och hållbara transporter Stödpapper 3 Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Hållbara transporter är snabba och flexibla Nästan hälften av alla bilresor i Europa är kortare

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013

ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013 ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013 Kundundersökning Målgrupp: ca 36.000 Mina sidor medlemmar Svar: ca 7.600 (21%) Datainsamling: 4 maj 1 juni 2012 Marknadsundersökning Målgrupp: 4.000 medlemmar i CMA

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Gör inte som alla andra

Gör inte som alla andra Gör inte som alla andra Två gånger om dagen, på exakt samma tid, sätter vi oss i varsin bil och ger oss ut i trafiken. Resultatet är en trång och stökig stad. Och flockmentaliteten är inte bara negativ

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

KOLLEKTIVTRAFIK - EN INVESTERING I SAMHÄLLSNYTTA

KOLLEKTIVTRAFIK - EN INVESTERING I SAMHÄLLSNYTTA KOLLEKTIVTRAFIK - EN INVESTERING I SAMHÄLLSNYTTA KOLLEKTIVTRAFIK ÄR INGET SJÄLVÄNDAMÅL Syftet med kollektivtrafiken är att göra samhället tillgängligt genom att skapa möjligheter för människor att resa

Läs mer

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik i siffror 7,1 miljarder kronor i omsättning 280 anställda 390 000 personer genomför 940 000 resor per dygn 10

Läs mer

Totalt svarade 43 personer på enkäten. Hur ofta reser du kollektivt? Pendlar du till någon annan ort än din bostadsort?.

Totalt svarade 43 personer på enkäten. Hur ofta reser du kollektivt? Pendlar du till någon annan ort än din bostadsort?. Medborgarsamråd, Tierps kommun, UL och Region Uppsala 2017-01-30 Här följer en sammanfattning av information från UL, frågor och synpunkter som togs upp på medborgarsamrådet samt frågor och synpunkter

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

Vad kan man göra för att få fler att åka kollektivt?

Vad kan man göra för att få fler att åka kollektivt? 1 Vad kan man göra för att få fler att åka kollektivt? Inledning.3 Bakgrund.3 Syfte 3 Metod...4 Resultat 4 Slutsats 4 Felkällor... 5 Avslutning...5 Datum: 21/5-2010 Handledare: Gert Alf Namn: Lukas Persson

Läs mer

Greenbook är tjänsten som vill inspirera och utmana skeptiska bil användare att åka kollektivt, de ska inte se det som ett måste utan något som de

Greenbook är tjänsten som vill inspirera och utmana skeptiska bil användare att åka kollektivt, de ska inte se det som ett måste utan något som de Greenbook är tjänsten som vill inspirera och utmana skeptiska bil användare att åka kollektivt, de ska inte se det som ett måste utan något som de verkligen vill göra. Kollektiv åkning kommer nu att bli

Läs mer

SmartFart. - din hastighet gör skillnad

SmartFart. - din hastighet gör skillnad SmartFart - din hastighet gör skillnad 2 SmartFart är en del av Trafikverkets samarbete med kommuner. Tillsammans arbetar vi långsiktigt och systematiskt för att få fler ansvarsfulla förare i lagliga hastigheter.

Läs mer

Miljö- och klimatstrategi - upphandlingskrav Kollektivtrafiken i Västra Götaland

Miljö- och klimatstrategi - upphandlingskrav Kollektivtrafiken i Västra Götaland Miljö- och klimatstrategi - upphandlingskrav Kollektivtrafiken i Västra Götaland Miljö- och klimatstrategi Hög ambitionsnivå för kollektivtrafiken som aktör i övergången till ett långsiktigt hållbart transportsystem.

Läs mer

tokiga transporter SPN-uppdrag

tokiga transporter SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du

Läs mer

KOLBAR Kundnöjdhet

KOLBAR Kundnöjdhet 27-1-1 Bilaga 3. Kollektivtrafikbarometern och Barometer för anropsstyrd trafik Sammanställning riksresultat, stadstrafik och lokala resultat Svenska Lokaltrafikföreningens (SLTF) kundbarometer kollektivtrafikbarometern

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Det är också vanligare att ha bil om man bor utanför tätorterna. Bland boende utanför storstadsområdena har 91 procent minst en bil i hushållet.

Det är också vanligare att ha bil om man bor utanför tätorterna. Bland boende utanför storstadsområdena har 91 procent minst en bil i hushållet. 1 2 Svenskar om bilen Sverige behöver bilen, det är ett faktum. Utan bilen skulle vi inte få ihop livspusslet eller kunna sköta våra arbeten. Utan bil och buss skulle vi inte hinna med våra fritidssysselsättningar

Läs mer

Introduktion till kurspaketet Energibesparing och hållbara transporter

Introduktion till kurspaketet Energibesparing och hållbara transporter 1 till kurspaketet Energibesparing och hållbara transporter Denna introduktion till ämnet energibesparing och hållbara transporter riktar sig till personer som arbetar med invandrare, och som vill stödja

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör buss ska hålla hastighetsgränserna och de

Läs mer

orsakas av avgaser, informationen har vävts in i berättelser om sälen Pinni och hans vänner.

orsakas av avgaser, informationen har vävts in i berättelser om sälen Pinni och hans vänner. Pinni ETT PEDAGOGISKT ARBETSMATERIAL FÖR ATT VÄRNA OM VÅR MILJÖ. Syftet är att påverka viljan till att aktivt vara med och minska på koldioxidutsläpp. Materialet vänder sig till barn mellan 6-10 år. Miljömaterialet

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör taxi ska hålla hastighetsgränserna och de

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Miljöbilssituationen i Växjö ********* 9 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister

Miljöbilssituationen i Växjö ********* 9 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister Miljöbilssituationen i Växjö ********* 9 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister Maj 2007 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Kungsgatan 16 Org.nr. 802400-0674 753 32 Uppsala

Läs mer

Vi älskar kollektivtrafiken!

Vi älskar kollektivtrafiken! Vi älskar kollektivtrafiken! Varför en skattefinansierad kollektivtrafik? En förutsättning för en ökad tillväxt och utveckling i Västra Götaland är att människor kan bo bra och lätt ta sig till och från

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007.

Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007. Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007. (både resenärer och icke resenärer) respektive resenärer/kunder (reser minst en gång

Läs mer

Allmänheten och klimatförändringen 2009

Allmänheten och klimatförändringen 2009 Allmänheten och klimatförändringen Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder, konsumtionsbeteenden och företagens ansvar RAPPORT NOVEMBER Beställningar Ordertel:

Läs mer

2006-09-23 Vägverket 1. Köpa bil? tips och råd till den smarta bilköparen Malmö 14 september 2006.

2006-09-23 Vägverket 1. Köpa bil? tips och råd till den smarta bilköparen Malmö 14 september 2006. Vägverket 1 Köpa bil? tips och råd till den smarta bilköparen Malmö 14 september 2006. Vägverket 2 Proportioner CO2 - påverkan Höjning från 90 till 110 på 10km väg med 10 000 ådt motsvarar 500-1000 FFV-bilar.

Läs mer

Res lönsamt. Med kunskap om alternativa kommunikationer kan företag och individer förändra invanda resmönster och nå ett mer hållbart resande.

Res lönsamt. Med kunskap om alternativa kommunikationer kan företag och individer förändra invanda resmönster och nå ett mer hållbart resande. Res lönsamt Tjäna tid, pengar och hälsa Hållbara resor är lönsamma resor. Lönsamt för alla; samhälle, företag, organisationer och privatpersoner. Färre och snabbare arbetsresor, minskat behov av parkeringsplatser

Läs mer

Testresenär Avslutningsmöte Vår 2015. Page 1

Testresenär Avslutningsmöte Vår 2015. Page 1 Testresenär Avslutningsmöte Vår 2015 Page 1 Testresenär vår 2015 Page 2 Syfte Att introducera bussen för bilister Att få fler att prova åka buss Att få fler att pendla med buss Att få synpunkter från ovana

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Bilen och miljön Våren 2013

Bilen och miljön Våren 2013 Bilen och miljön Våren 2013 OM SBM Bilägarpanel SBM Bilägarpanel är en konsument- och användarpanel sammansatt av ett stort antal bilägare med varierande ålder, kön, social bakgrund, trafikvana och bilerfarenhet.

Läs mer

Vi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö

Vi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö Vi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö Fakta Malmö 290 000 invånare (2008) Ökande befolkning för 22 året i rad 174 nationaliteter 47 % är under 35 år 28 000 arbetstillfällen 55 000 arbetspendlar

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

Proposition om klimathotet

Proposition om klimathotet Proposition om klimathotet Gemenskapspartiet Jordens klimat har de senaste 100 åren långsamt blivit allt varmare. Klimatforskare anser att det är vi människor som orsakar uppvärmningen av jorden. Vi bidrar

Läs mer

Synpunkter på Regionalt Trafikförsörjningsprogram för Östergötland

Synpunkter på Regionalt Trafikförsörjningsprogram för Östergötland Synpunkter på Regionalt Trafikförsörjningsprogram för Östergötland Först av allt Tack för själva möjligheten att få ge synpunkter på denna plan. Den har varit både intressant och givande att läsa och den

Läs mer

Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå

Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå Mona Pettersson WSP Analys & Strategi WSP Analys & Strategi WSP Analys & Strategi

Läs mer

Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik

Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik 2015-04-27 Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik Sammanfattning Regeringens mål är att Sverige ska

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik

Framtidens kollektivtrafik Framtidens kollektivtrafik Regionalt trafikförsörjningsprogram för Östergötland www.lio.se Ett modernt sätt att resa Kollektivtrafiken fyller flera viktiga funktioner i vårt samhälle. En bra kollektivtrafik

Läs mer

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Allmänheten och växthuseffekten 2006 Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

TESTRESENÄR Uppföljningsmöte torsdag 25 mars

TESTRESENÄR Uppföljningsmöte torsdag 25 mars TESTRESENÄR Uppföljningsmöte torsdag 25 mars Uppföljningsmöte 18.30 Mötet börjar med smörgåstårta 18.45 Framtidsvägen presenterar delar av resultat och synpunkter från enkäter 19.00 Skelleftebuss besvarar

Läs mer

11 saker du inte visste... men borde veta

11 saker du inte visste... men borde veta 11 saker du inte visste... men borde veta Hej Har du någonsin tänkt på att lastbilstransporter inte bara är ett sätt att frakta varor utan också är en viktig livsnerv? Vårt moderna samhälle kan inte överleva

Läs mer

Framtidens transporter sker med biogas och el

Framtidens transporter sker med biogas och el E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget

Läs mer

Framtidens arbetskraft hur viktig är transporten?

Framtidens arbetskraft hur viktig är transporten? Framtidens arbetskraft hur viktig är transporten? Anna Matsson Hållbarhetsstrateg, SITE Destination Från Ord till Handling dec 2011 Målet med konferensen var att initiera konkreta lösningar på kort sikt

Läs mer

RÄDDA VÄRLDEN SPARA DINA PENGAR!

RÄDDA VÄRLDEN SPARA DINA PENGAR! Joel Ström, Caroline Lindgren, Emilia Fagerberg, Dennis Berg, Julia Ärleskog, Daniel Holst, Josephine Jansson, Sebastian Moholm, Linus Blomqvist, Jonas Karlsson. Brinellgymnasiet nässjö klass Te08 RÄDDA

Läs mer

Hogia Transport Systems

Hogia Transport Systems Hogia Transport Systems Lösningar för miljöanpassade transporter hjälper företag utvecklas Hogia Transport Systems och miljön Vi lever idag i en värld med ett ständigt ökat behov av transporter för både

Läs mer

Bilen en livsnödvändighet?

Bilen en livsnödvändighet? Stadium Aktivitetsform Längd S2 Grundskola 1-3 A2 Klassrumsaktivitet L1 Lektionsinslag Bilen en livsnödvändighet? Sammanfattning Vårt syfte med detta arbete är att visa på olika alternativa transportmedel.

Läs mer

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med

Läs mer

11 SAKER DU INTE VISSTE... MEN BORDE VETA

11 SAKER DU INTE VISSTE... MEN BORDE VETA 11 SAKER DU INTE VISSTE... MEN BORDE VETA Hej Har du någonsin tänkt på att lastbilstransporter inte bara är ett sätt att frakta varor utan också är en viktig livsnerv? Vårt moderna samhälle kan inte överleva

Läs mer

tokiga transporter Fakta

tokiga transporter Fakta Inför briefingmötet Inför briefingmötet behöver alla grupper inom er SPN-avdelning göra en noggrann undersökning. Ta reda på mer om transporter: hur vi reser, om utsläpp, om våra ekologiska fotavtryck

Läs mer

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik November 2013 September 2013 Medborgarpanel 6 Kollektivtrafik 1 Inledning Landstinget Kronoberg har utöver det huvudsakliga uppdraget att bedriva hälso- och sjukvård även uppdrag inom andra områden, som

Läs mer

Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt

Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt Lars Nord Projektledare Hållbara Resor och Transporter Vägverket Överenskommelse som metod Region Mitt har överenskommelser med de sex stora kommunerna i regionen

Läs mer

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Skärpta regler kräver nya lösningar Sjöfarten står inför stora utmaningar när de internationella miljökraven skärps. Som en av de första hamnarna i världen

Läs mer

Hur resonerar morgondagens transportkonsumenter? Jessica Alenius

Hur resonerar morgondagens transportkonsumenter? Jessica Alenius Hur resonerar morgondagens transportkonsumenter? Jessica Alenius Hur resonerar dagens och morgondagens transportkonsumenter? Hur reser vi idag? När använder vi bilen? Vem använder bilen? Vad kör vi på?

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Veolia AB Buss Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies

Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies OMSLAGSFOTO:DIGITALSTUDION Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies Stadens nämnder och bolag skall upprätta riktlinjer för resande omfattande såväl resande

Läs mer

Pressinfo - presskonferens 2015-02-09 kl. 11.00. Deltagare:

Pressinfo - presskonferens 2015-02-09 kl. 11.00. Deltagare: Pressinfo - presskonferens 2015-02-09 kl. 11.00 Deltagare: Leif Nilsson, ordf. Region Dalarna Claes Annerstedt, VD Dalatrafik Bengt Benjaminsson, Trafikchef Dalatrafik Bakgrund: Idag den 9 februari presenterar

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för resor Riktlinjer för resor 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Resor med buss eller tåg i Västmanland

Resor med buss eller tåg i Västmanland Resor med buss eller tåg i Västmanland Här kan du läsa hur du ska göra när du vill resa med buss och tåg i Västmanland Bolaget du reser med heter VL. Du får veta var du kan köpa biljetter och hur du gör

Läs mer

2. Är bilen du har tillgång till en miljöbil (enligt Skatteverkets definition)? (ja/nej/kan ej svara)

2. Är bilen du har tillgång till en miljöbil (enligt Skatteverkets definition)? (ja/nej/kan ej svara) Webbenkät resvanor Frågor som alla svarar på är numrerade. Större delen av frågorna är följdfrågor som ställs utifrån hur man har svarat på de numrerade frågorna. Gulmarkerat är särskilt intressant för

Läs mer

Hur bör vi investera i kollektivtrafiken?

Hur bör vi investera i kollektivtrafiken? Hur bör vi investera i kollektivtrafiken? Jonas Eliasson Professor Transportsystemanalys, KTH Föreståndare Centrum för Transportstudier Vår region behöver ny infrastruktur för 30 miljarder När det reser

Läs mer

Kundundersökning mars 2012. Operatör: Veolia Transport Sverige Trafikslag: Buss Sträcka: HAPARANDA - SUNDSVALL

Kundundersökning mars 2012. Operatör: Veolia Transport Sverige Trafikslag: Buss Sträcka: HAPARANDA - SUNDSVALL Kundundersökning mars 2012 Operatör: Veolia Transport Sverige Trafikslag: Buss Sträcka: HAPARANDA - SUNDSVALL Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer

Läs mer

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC Förkortad restid SWARCO NORDIC Ökad säkerhet Förbättrad miljö Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO I First in Traffic Solutions. MARGINELLT BÄTTRE SIGNALER GER STORA VINSTER

Läs mer

Miljöpolicy. Det innebär att vi ska:

Miljöpolicy. Det innebär att vi ska: Miljöpolicy Med bibehållen god lönsamhet skall vi bidra till en långsiktigt hållbar utveckling, genom att erbjuda och utveckla effektiva transport- och logistiklösningar, med låg miljöbelastning. Det innebär

Läs mer

Inrikes persontransport en handlingsplan

Inrikes persontransport en handlingsplan Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter

Läs mer

Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar

Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar Upplägg Utmaningar i Stockholmstrafiken Varför en strategi? Strategins grundbultar

Läs mer

Motion gällande: Hur kan Stockholms stad förbättra och utveckla kollektivtrafiken?

Motion gällande: Hur kan Stockholms stad förbättra och utveckla kollektivtrafiken? Trafikutskottet Motion gällande: Hur kan Stockholms stad förbättra och utveckla kollektivtrafiken? Problemformulering Varje dag reser det cirka 700 000 resenärer med SL, 1 vilket innebär att 47 % av Stockholms

Läs mer

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Västsvenska paketet En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Stora krav på transportsystemen Befolkningsökningen, urbaniseringen, globaliseringen och miljön ställer nya och hårdare krav på transporter

Läs mer

BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid

BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm 2010-08-05 BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm T: 08-737 44 11 www.socialdemokraterna.se/stockholm

Läs mer

Testresenär Startmöte höst 2013. Page 1

Testresenär Startmöte höst 2013. Page 1 Testresenär Startmöte höst 2013 Page 1 Testresenär höst 2013 Page 2 Syfte Att introducera bussen för bilister Att få fler att prova åka buss Att få fler att pendla med buss Att få synpunkter från ovana

Läs mer

För mer information: Anita Stenhardt, Informationschef, Svensk Kollektivtrafik, ,

För mer information: Anita Stenhardt, Informationschef, Svensk Kollektivtrafik, , Kollektivtrafikbarometern 2008 - samtliga frågor (både resenärer och icke resenärer) respektive resenärer/kunder (reser minst en gång i månaden) för år 2008 redovisas i tabellerna. et har viktats utifrån

Läs mer

Huvudet - Index för måluppfyllelse

Huvudet - Index för måluppfyllelse Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i vägtrafiken (H) MWh/capita 6 8 4 6 8 4 6 8 3 Måluppfyllelse (H) Fossil energianvändning 9 8 7 6 5 4 3 9 8 7 6 5 4 3 Procentuell uppfyllelse

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

På följande sidor kan du läsa om hur en vanlig bilist kan spara tusenlappar och samtidigt bidra till att dämpa växthuseffekten.

På följande sidor kan du läsa om hur en vanlig bilist kan spara tusenlappar och samtidigt bidra till att dämpa växthuseffekten. spara pengar och dämpa växthuseffekten Med rätt tryck i däcken rullar bilen bättre. Det minskar bränsleförbrukningen. Det tjänar du pengar på. Samtidigt minskar du dina utsläpp av växthusgasen koldioxid.

Läs mer

Kraft att vilja. Tillsammans är det möjligt.

Kraft att vilja. Tillsammans är det möjligt. Pär Welander Verksmhetsområde Trafik/Blekingetrafiken Magnus Forsberg Trafikförsörjning / Kollektivtrafikmyndigh. Vad innebär de nya bussarna inom kollektivtrafiken i Blekinge? Tahiti, november 2012 Australien,

Läs mer

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Utredningen för fossilfri fordonstrafik Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet

Läs mer

Öppna jämförelser kollektivtrafik indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 2015

Öppna jämförelser kollektivtrafik indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 2015 Öppna jämförelser kollektivtrafik 216 15 indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 215 Inledning SKL har gett ut Öppna jämförelser för kollektivtrafik 214 och 215. För 216 publicerar vi denna sammanfattning

Läs mer

Varför handla ekologiskt?

Varför handla ekologiskt? 100519 Varför handla ekologiskt? Ida Wreifält, 9B Handledare: Fredrik Alven Innehållsförteckning: Inledning sid 1 Bakgrund sid 1-2 Syfte sid 2 Metod sid 2 Resultat sid 2-4 Slutsats sid 4 Felkällor sid

Läs mer

Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden

Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden Trafikenheten 1(14) Vår referens Helena Sundberg 08 686 1480 helena.sundberg@sl.se Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden Trafikenheten 2(14) Sammanfattning Stockholmsregionen

Läs mer

Alla vinner på certifiering av förare i kollektivtrafiken

Alla vinner på certifiering av förare i kollektivtrafiken Alla vinner på certifiering av förare i kollektivtrafiken Förarcertifieringen har kommit för att stanna Parallellt med att kollektivtrafikens roll blir allt större och viktigare, ökar behovet av välutbildade

Läs mer

Efter artikeln som är 2 st finns toni kommentaren som du inte skall missa! Skriven av Infrastrukturminister Åsa Torstensson, juni 2008

Efter artikeln som är 2 st finns toni kommentaren som du inte skall missa! Skriven av Infrastrukturminister Åsa Torstensson, juni 2008 Efter artikeln som är 2 st finns toni kommentaren som du inte skall missa! Skriven av Infrastrukturminister Åsa Torstensson, juni 2008 "Ny lag om kollektivtrafik flyttar makten från länen" Infrastrukturminister

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Gas och LNG för hållbara transporter. Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning

Gas och LNG för hållbara transporter. Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning Gas och LNG för hållbara transporter Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning Olle Hådell 7 februari 2012 Uthållig energiförsörjning för transporter är en kritisk fråga. Transporter krävs om samhället

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Nytt program för energi och klimat i Örebro län Arbetsgruppen Transporter Anna Åhlgren, Energikontoret Regionförbundet Örebro Nanny Andersson Sahlin, Länsstyrelsen i Örebro Dagordning Allmänt om mål Mål

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Presenterar Snabbladdningsbara elbussar för hållbara städer. Presentation av: Pär Jonsson, Marknadsansvarig, Hybricon AB 2012-01-24

Presenterar Snabbladdningsbara elbussar för hållbara städer. Presentation av: Pär Jonsson, Marknadsansvarig, Hybricon AB 2012-01-24 Presenterar Snabbladdningsbara elbussar för hållbara städer Presentation av: Pär Jonsson, Marknadsansvarig, Hybricon AB 2012-01-24 Om företaget Hybricon är ett Umeåbaserat företag som utvecklar hållbara

Läs mer

Jennifer Elsren, Västtrafik. Mål, Utmaningar och erfarenheter av ElectriCity

Jennifer Elsren, Västtrafik. Mål, Utmaningar och erfarenheter av ElectriCity Jennifer Elsren, Västtrafik Mål, Utmaningar och erfarenheter av ElectriCity Ett sammarbete mellan samhälle, industri och forskning Parternas gemensamma vision En arena för tester av nya produkter och tjänster

Läs mer

YTTRANDE. Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016

YTTRANDE. Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016 1 (5) YTTRANDE Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016 Region Skåne är regional kollektivtrafikmyndighet i Skåne med politiskt och ekonomiskt ansvar för den samhällsfinansierade kollektivtrafiken i länet.

Läs mer

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta 9 Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta FÖR VÅRA BESLUTSFATTARE har den välbekanta trion skola, vård och omsorg närmast blivit ett mantra. Själva tycker vi att det saknas ett ord kollektivtrafik.

Läs mer

Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri

Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri EnergiTing Sydost Ljungby, 9 nov. 2017 Sara Anderson Transportsektorn Drygt 372 000 nya personbilar registrerades 2016, nytt svenskt rekord Energianvändningen

Läs mer

Västsvenska paketet och kollektivtrafiken

Västsvenska paketet och kollektivtrafiken Västsvenska paketet och kollektivtrafiken Enkel, bekväm och pålitlig. Västsvenska paketet lägger grunden för en attraktiv, hållbar och växande region. Om du har rest i Göteborgstrakten på sistone kanske

Läs mer

www.tomtom.com/business

www.tomtom.com/business www.tomtom.com/business WORKsmart -Eko Skydda miljön och förbättra ert ekonomiska resultat Let s drive business Innehåll 2 Hur grön är er verksamhet? 3 Optimera utnyttjandet av fordonen för att sänka

Läs mer

Skydda miljön och förbättra ert ekonomiska resultat

Skydda miljön och förbättra ert ekonomiska resultat 23042012_WORKsmart_ECO_bro_SE WORKsmart -Eko Skydda miljön och förbättra ert ekonomiska resultat www.tomtom.com/business Let s drive business Innehåll 2 Hur grön är er verksamhet? 3 Optimera utnyttjandet

Läs mer