Budgetpropositionen 2015

Transkript

1 Budgetpropositionen 2015 En sammanfattning av de viktigaste förslagen för kommuner och landsting 1 Regeringens makrobedömning Regeringens prognos ligger för 2015 och framåt lägre än förbundets bedömningar både när det gäller BNP-tillväxt och offentlig konsumtion. Regeringen bedömer att det sker en gradvis återhämtning i svensk ekonomi under de närmaste åren. Risken för en svagare utveckling finns dock och har den senaste tiden ökat till följd av geopolitiska oroligheter. Under sommaren 2014 har det i många av Sveriges viktiga exportländer i euroområdet funnits indikationer på en fortsatt svag utveckling bl.a. till följd av ökad geopolitisk osäkerhet. I euroområdet förväntas en viss uppgång i BNP under det andra halvåret I andra delar av världen är utsikterna bättre. Den internationella återhämtningen förväntas fortsätta

2 forts makroekonomiska utvecklingen BNP, prognos Procentuell volymförändring Hushållens konsumtion 2,9 3,2 2,9 2,8 2,5 Offentlig konsumtion 1,1 1,5 1,1 0,3 0,3 Fasta bruttoinvesteringar 4,4 5,5 6,1 4,6 4,0 Lager* 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Export 2,3 5,4 6,4 5,2 5,3 Import 4,6 6,1 6,5 5,3 5,5 BNP 2,1 3,0 3,2 2,6 2,4 BNP kalenderkorr. 2,2 2,8 3,0 2,9 2,5 Kommunal konsumtion 1,3 1,9 1,8 1,2 1,0 *Bidrag till BNP-tillväxten. Källa: 2015 års budgetproposition. 3 forts makrobedömning Svensk ekonomi befinner sig enligt regeringen i en konjunkturåterhämtning. Det är framförallt hushållens konsumtion som bidragit till återhämtningen. Ett förbättrat arbetsmarknadsläge bidrar också till en starkare utveckling av hushållens konsumtion. I takt med att exportefterfrågan stiger bedöms varuproduktionen öka. Inflationen har varit låg under en längre tid till följd av låga importpriser och ett lågt resursutnyttjande. På sikt väntas dock inflationen stiga i takt med att resursutnyttjandet ökar. Ett högt sparande bland hushållen, en god utveckling av disponibelinkomsterna och en ökad ekonomisk trygghet ger enligt regeringen utrymme för en förhållandevis hög tillväxt i hushållens konsumtion de närmaste åren. 4 2

3 forts makrobedömning Den offentliga sektorn redovisade 2013 ett finansiellt sparande på 1,3 procent av BNP. Underskottet i den offentliga sektorns finanser bedöms öka 2014, men den starkare ekonomiska utvecklingen åren därefter medför att den offentliga sektorns finansiella sparande gradvis förstärks till 0,5 procent av BNP Till följd av underskotten i den offentliga sektorn bedöms bruttoskulden som andel av BNP öka något Bruttoskulden förväntas därefter gradvis minska till 34 procent av BNP fram till Regeringens prognos för kommunal konsumtion visar en ökning med 1,8 1,9 procent per år de två närmaste åren, vilket i stort är i nivå med SKL:s prognos. För 2017 ligger regeringens kalkyl betydligt under SKL:s. 5 Sammanfattningstabell över regeringens prognos i budgetpropositionen Procentuell förändring om inte annat anges, prognos BNP 1 2,2 2,8 3,0 2,9 2,5 Arbetade timmar 1 1,4 1,3 1,3 1,2 0,8 Arbetslöshet 2 7,9 7,3 6,7 6,4 6,1 BNP-gap 3 2,2 1,2 0,5 0,1 0,0 Timlöner 4 2,8 2,9 3,3 3,5 3,5 KPI 0,0 0,9 2,2 3,0 3,2 Finansiellt sparande i off. sektor 5 2,2 1,1 0,3 0,0 0,5 Konsoliderad bruttoskuld 5 40,2 39,5 38,0 36,3 34,1 1 Kalenderkorrigerade. 2 Procent av arbetskraften. 3 Procent av potentiell BNP. 4 Konjunkturlönestatistiken. 5 Andel av BNP. Källa: 2015 års budgetproposition. 6 3

4 Regeringens makrobedömning och skatteunderlag Regeringen spår ett starkt skatteunderlag kommande år till följd av arbetade timmar, löneökningar och regelförändringar Totalt SKL, okt inkl. BP 3,4 3,5 4,8 5,1 4,8 4,5 28,9 Regeringen, okt 3,7 3,3 4,6 5,5 5,3 4,6 30,2 SKL, okt exkl. BP* 3,5 3,5 4,7 4,9 4,8 4,5 28,5 Regeringen, sep* 3,7 3,2 4,8 5,5 5,3 4,6 30,2 ESV, sep* 3,5 2,9 4,3 4,8 4,8 4,3 27,4 * Effekterna av budgetpropositionen är inte beaktade. Höjningen av grundavdraget för pensionärer och avvecklingen av pensionssparandet påverkar skatteunderlaget. Uppräkningsfaktorerna för fastställs troligtvis till 1,033 respektive 1, Regeringens bedömning av effekterna på samhällsekonomin Reformerna i budgetpropositionen för 2015 kommer att påverka den makroekonomiska utvecklingen. SKL har inte ännu analyserat dessa effekter, det kommer att göras i samband med nästa prognosomgång av den makroekonomiska utvecklingen som kommer i Ekonomirapporten i december Regeringen gör bedömningen att insatserna på skolan, välfärden, investeringar, inklusive klimatinvesteringar, samt införandet av traineejobb och extratjänster bidrar till att sysselsättningen ökar

5 forts.. Regeringen gör också bedömningen att hushållens konsumtion endast dämpas marginellt under 2015 av de reformer som föreslås Välfärdssatsningarna och den högre sysselsättningen i offentlig sektor anges öka hushållens disponibla inkomster samtidigt som skattehöjningarna endast delvis slår igenom i lägre konsumtion på kort sikt. Sammantaget bedömer regeringen att BNP-tillväxten och sysselsättningen bli något högre samtidigt som arbetslösheten blir omkring 0,2 procentenheter lägre 2015 till följd av förslagen i BP forts.. Reformerna anges även påverka den makro-ekonomiska utvecklingen på längre sikt. De som går från att ha varit arbetslösa till att få ett traineejobb eller en extratjänst får ett samhällsekonomiskt viktigt arbete, med positiva effekter på BNP och sysselsättningen som följd. Samtidigt kommer de ungdomar som deltar i utbildningskontraktet efter avslutade studier få bättre förutsättningar att hitta ett arbete, vilket bidrar till att den varaktiga sysselsättningen ökar något. 10 5

6 forts.. När fler läser på universitet och högskola, samt när möjligheter att fortbilda sig senare i livet förbättras, stärks humankapitalet, vilket i förlängningen anses få positiva effekter på produktiviteten och reallönerna. Vidare förbättras förutsättningar att få ett arbete när humankapitalet stärks. Därtill väntas satsningar på en aktiv näringslivspolitik och utbyggd infrastruktur på lång sikt bidra till att Sveriges konkurrenskraft förbättras och att matchningen på arbetsmarknaden förbättras. 11 forts.. Sammantaget bedöms satsningarna på 90-dagarsgarantin, extratjänsterna, kunskapslyftet, en aktiv näringspolitik och ökade infrastrukturinvesteringar på lång sikt bidra till en lägre arbetslöshet och en varaktigt högre sysselsättning och BNP. Den höjda ersättningsnivån vid arbetslöshet möjliggör för den arbetssökande att upprätthålla en skälig levnadsstandard under tiden individen matchar sin kompetens mot lediga arbeten på arbetsmarknaden. Detta bidrar till att arbetstagarnas otrygghet minskar, vilket bl.a. kan ha positiva effekter för rörligheten på arbetsmarknaden. 12 6

7

8

9 Budgetpropositionen - inriktningen i stort Reformer för fler jobb; näringspolitik, ökade offentliga investeringar i infrastruktur, satsningar på arbetsmarknad och utbildningar Reformer för att vända resultatet i skolan; åtgärder i förskoleklass, minskade klasstorlekar, ökat stöd till elever som behöver det. Höja läraryrkets attraktivitet. Reformer för att värna den svenska modellen; förbättra hälso- och sjukvården, höja kvaliteten i äldreomsorgen Utredningar för att säkerställa att skattemedel till skolan och välfärden går till det de är avsedda för. Slopa obligatoriskt vårdval i primärvården, fritt att bilda regioner 17 Förslag på skatteområdet Generellt De flesta av förslagen har inte någon direkt ekonomisk effekt på kommuner och landsting, i vart fall inte efter de regleringar som föreslås i enlighet med gällande praxis för att uppnå neutralitet för kommunsektorn. Förslagens effekter på arbetsutbud och sysselsättning etc. har SKL inte haft möjlighet att anlysera. 18 9

10 Offentligfinansiella effekter av föreslagna skatteregler. Periodiserad nettoeffekt , miljarder kronor* Förslag Sänkt skatt för pensionärer 1,98 1,98 1,98 1,98 Avtrappa av jobbskatteavdraget 2,36 2,36 2,36 2,36 Uppräkningen av gränsen för statlig inkomstskatt begränsas 1,91 1,91 1,91 1,91 Särskild löneskatt införs för personer som har fyllt 65 år 2,34 2,27 2,23 2,21 Slopad nedsättning av socialavgifterna för unga 9,6 18,81 18,25 17,97 Begränsning av avdragsrätten för privat pensionssparande 3,09 3,09 3,09 3,09 Slopad läx RUT 0,05 0,05 0,05 0,05 Slopat avdrag för förvaltningsutgifter 0,13 0,13 0,13 0,13 Höjd skatt på naturgrus, bekämpningsmedel och avfall 0,04 0,04 0,04 0,04 Höjd skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer 0,25 0,25 0,25 0,25 Höjd skatt på tobak 0,9 0,76 0,8 0,83 Summa offentligfinansiella effekter 18,7 27,69 27,13 26,87 *Offentligfinansiella effekter är uttryckta i 2015 års priser och volymer. Beloppen är avrundade och summerar inte alltid. Källa: Regeringen 19 Förändringar i budgetpropositionen generella statsbidraget - kommunerna Förändring av inkomstutjämningen ska beredas och förändringen kan införas 1 januari 2016 Kommunerna kompenseras för förhöjt grundavdrag till pensionärer med 1,2 miljarder. Det generella statsbidraget ökas med 1,3 miljarder 2015 och 2,6 miljarder 2016 för att avskaffa nedsättning av arbetsgivaravgifterna för unga, en halvering 2015 och ingen rabatt alls Kommunernas statsbidrag minskas med 1,7 miljarder 2015 och 2,4 miljarder från 2016 då avdragsrätten för pensionssparande minskas till 1800 per år för att därefter vara 0 kronor. En liten minskning av anslaget till följd av arbetspendling över Öresund med 20 miljoner

11 Förändringar i budgetpropositionen generella statsbidraget - landstingen Förändring av inkomstutjämningen ska beredas och förändringen kan införas 1 januari 2016 Landstingen kompenseras för förhöjt grundavdrag till pensionärer med 0,7 miljarder. Det generella statsbidraget ökas med 0,2 miljarder 2015 och 0,5 miljarder 2016 för att avskaffa nedsättning av arbetsgivaravgifterna för unga, en halvering 2015 och ingen rabatt alls Landstingens statsbidrag minskas med 0,9 miljarder 2015 och 1,3 miljarder från 2016 då avdragsrätten för pensionssparande minskas till 1800 per år för att därefter vara 0 kronor. En liten minskning av anslaget till följd av arbetspendling över Öresund med 11 miljoner. 21 Regleringar enligt finansieringsprincipenkommuner Gode män kompenseras för merarbete 5 miljoner från miljoner från år 2017 för den nya gymnasiesärskolan. 81 miljoner för höjd riksnorm för barn mellan 7 18 år, fritidspengen upphör. Aktivitetskravet i komvux beräknas inte leda till höjda kostnader 30 miljoner från Höjt takbelopp i högkostnadsskyddet inom äldreomsorgen från 1 juli Innebär ett utökat avgiftsutrymme. Statsbidraget minskas med 75 miljoner 2015 och 150 miljoner Regleringar enligt finansieringsprincipenlandsting År 2018 upphör finansiering av vävnader (efter 10 år) anslaget minskas med 45 miljoner

12 Barn och utbildning Mindre barngrupper i förskolan, 415 miljoner 2015 och 830 miljoner Omsorg på kvällar, nätter och helger 80 miljoner från Maxtaxan i barnomsorgen indexeras och statsbidraget minskar med 52 miljoner år 2015, därefter -257,-511 och år miljoner. Föreslås gälla från 1 juli Karriärutvecklingsreform fortsätter (förstelärare och lektorer) Förstärkt elevhälsa (fortsätter) 214 miljoner 2015 därefter 200 miljoner. Entreprenörskap i skolan 20 miljoner per år. Skapande skola satsning fortsätter ca 200 miljoner per år (söks av Statens Kulturråd)

13 25 forts Barn och utbildning Specialpedagogiskt stöd i förskoleklass och skolår 1-3 med 200 miljoner 2015 och 500 miljoner från Läxhjälp 296 miljoner 2015 och därefter 396 miljoner. Högre löner till lärare på vissa skolor 125 miljoner 2015 och därefter 250 miljoner. Utvecklingsavtal med skolor med låga resultat 150 miljoner från Utbildning för att stärka nyanländas kunskapsutveckling 200 miljoner per år (inkluderar också kartläggning av elevens kunskaper som beräknas kosta 90 miljoner)

14 forts Barn och utbildning Lovskola ska även omfatta gymnasieskolan utökning från nuvarande 78 till 150 miljoner. Översyn ska göras av de nationella proven (digitalisering och rättning centralt). Yrkescollege 5 miljoner per år Avser samverkan mellan branscher och utbildningsanordnare. Öka genomströmningen i komvux och sfi 20 miljoner under ett år. Statlig medfinansiering av skolrenoveringar 100 miljoner 2015 och därefter 300 miljoner. Gy11 Sparbetinget behöver inte genomföras 2015 men ligger kvar från 2016 på 470 miljoner. 27 forts Barn och utbildning Nationellt skolutvecklingsprogram 136 miljoner 2015 och därefter 140 miljoner. Kompetensutvecklingsinsatser för lärare och förskolepersonal 200 miljoner per år. Lärarlyft för sfi 30 miljoner 2015 och därefter 100 miljoner. Fortbildning för rektorer och förskolepersonal 20 miljoner per år. Utökade platser på Komvux 475 miljoner per år från Ungdomar i åldern år får högre bidragsnivå inom studie medlen. Mellan 150 till 136 miljoner har avsatts

15 forts förändringar som påverkar kommunerna Stärka kultur- och musikskolorna 100 miljoner per år. Kulturverksamhet i miljonprogramsområdena 50 miljoner 2015 och därefter 60 miljoner. Äldreomsorgen stärkt bemanning 2 miljarder per år från Renovering av flerbostadshus i miljonprogramsområdena 200 miljoner 2015 och därefter 500 miljoner. Nytt stöd till klimatinvesteringar 200 miljoner 2015 och därefter 600 miljoner. KLOKT-stöd. Öronmärkning av 150 miljoner till kommunerna för förebyggande åtgärder mot jordskred eller andra naturolyckor. Timersättningen för assistensen enligt SFB räknas upp med 1,4% till 284 kr/tim. 29 forts förändringar som påverkar kommunerna Förbättrade stadsmiljöer, 500 miljoner per år för kollektivtrafiksatsning från Drift- och underhåll av järnvägsinfrastrukturen får utökat anslag med 1,24 miljarder per år under perioden Såväl det nationella järnvägsnätet som den regionala spårtrafiken ska förbättras och byggas ut. I syfte att förtydliga att anslaget även får användas för statsbidrag för cykelvägar har detta lagts in i ändamålsbeskrivningen

16 forts Arbetsmarknad 90-dagars garanti införs från Ska garantera ett jobberbjudande, en insats som leder till jobb eller en utbildning. Utbildningskontrakt införs för unga arbetslösa. Traineejobb införs, platser 2015, platser 2016 och platser Extratjänster införs och fas 3 ska avvecklas. Planen är att de ska få jobb i välfärden och arbetsgivaren kan få ekonomiskt stöd för hela lönen. För 2015 beräknas platser och 2016 ska platser erbjudas. Regeringen avser att sätta ett tak på kronor för den bidragsgrundande lönekostnaden i nystartsjobb. 31 forts Taket i arbetslöshetsförsäkringen höjs till 910 kr/dag under de första 100 dagarna och därefter 760 kr/dag. Träder i kraft 1 maj Grundbeloppet höjs också till 350 kronor per dag och från 2016 höjs det till 365 kronor per dag. Det högsta beloppet för hel sjukpenning till arbetslös ska höjas till 543 kronor per dag. Flyttningsbidraget avskaffas (-85 miljoner 2015 och därefter -95 miljoner). Sjuk- och aktivitetsersättningen höjs från 64 till 64,7 procent av antagandeinkomsten, motsvarande 300 miljoner per år. Underhållsstödet höjs med 300 kr/månad. Höjd grundnivå i föräldrapenningen från 225 till 250 kr/dag

17 forts En tredje månad reserveras för vardera föräldern inom föräldrapenningen. Vårdnadsbidraget avskaffas. Jämställdhetsbonusen upphör från Arbetsplatsnära stöd 50 miljoner finns att söka och kan avse stöd för återgång i arbete. Regeringen bjuder in parterna för att ta fram en rekryteringsstrategi i syfte att anställa fler lågstadiet 1,1 miljard 2015 och 2 miljarder 2016 avsätts. Under förutsättning att parterna tar ansvar för att påtagligt prioritera höjda lärarlöner avser regeringen att tillföra resurser motsvarande 3 miljarder kronor ( i samband med avtalsrörelsen 2016). 33 forts Förstärkt stöd till kvinnojourer 100 miljoner per år från Länsstyrelserna får 15 miljoner per år från 2015 för att fortsätta sitt arbete för att motverka mäns våld mot kvinnor

18 Hälso- och sjukvård - landstingen 1 miljard kronor till bättre användningen av professionernas kompetens. Ersätter tillgänglighetssatsningen/kömiljarden från Dialog kommer föras. 500 miljoner kronor för att korta väntetiderna inom cancervården och minska regionala skillnader. Syftet är mer jämlik cancervård. 400 miljoner kronor fler barnmorskor och bättre förlossningsvård. Syfte minska regionala variationen öka tillgänglig och jämlik vård över hela landet, alla tider på året. Receptbelagda läkemedel inom förmånerna blir kostnadsfria för barn och ungdomar under 18 år från 1 juli miljoner kronor 2015 och drygt 400 miljoner kronor Kompensering sker på läkemedelsbidraget. Lagstiftning: 1. Sälja eller privatisera universitets- och regionsjukhus förhindras. 2. Privata försäkringspatienter får inte gå förbi kön i offentligfinansierad vård. Proposition läggs Regeringen återkomma med förslag att avskaffa det obligatoriska vårdvalet inom primärvården Ny regering men instabilt parlamentarisk läge vad händer nu? Det instabila parlamentariska läget innebär att varje viktig fråga måste förhandlas för att få majoritet i riksdagen. Även om S, MP och V kommer överens finns det en osäkerhet kring att förslag inte går igenom i riksdagen, t.ex. om SD röstar med allianspartierna. Det innebär att vi får leva i större ovisshet till dess att riksdagen har klubbat besluten. Fokus kommer i större utsträckning att riktas mot utskottens arbete 36 18

19 Statsbudgetens väg till riksdagsbeslut Riksdagen beslutar om statsbudgeten i två steg. STEG ETT Först klubbas ramarna för utgifter och intäkter. Det innebär att alliansens budgetförslag ställs mot SD:s. Alliansen vinner omröstningen då de har 141 mandat mot SD:s 49 mandat. Därefter ställs alliansens budgetförslag mot regeringens. Det räcker dock inte med S och MP:s 138 mandat för att slå alliansens 141. Men med stöd av V:s 21 mandat vinner regeringens förslag med 159 mandat mot alliansens forts. MEN SD har flaggat för att de kan komma att rösta på alliansens förslag om man kommer fram till att det är det minst dåliga förslaget (SD frångår då tidigare praxis att lägga ned sina röster) Om detta sker faller regeringens förslag med rösterna 159 mot 190. Sannolikt utlyses nyval. STEG TVÅ Om regeringen nu klarar omröstningen om budgetens ramar väntar nästa prövning i riksdagens utskott. I steg två beslutas om enskilda poster inom varje utgiftsområde

20 forts. I utskotten är det fritt fram för en majoritet att ändra enskilda poster så länge taket för utgiftsområdet inte överskrids Det innebär att t.ex. regeringens förslag om traineejobb inom välfärdssektorn skulle kunna fällas i arbetsmarknadsutskottet. Innebär att vi måste följa resultaten av utskottens arbete på ett mycket grundligare sätt än tidigare. 39 Nya ministrar för vår sektor Finansminister Magdalena Andersson Civilminister Ardalan Shekarabi Folkhälsa, sjukvård och idrott Gabriel Wikström Äldre, barn och jämställdhet Åsa Regnér Socialförsäkring Annika Strandhäll Utbildningsminister Gustav Fridolin Gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic Infrastrukturminister Anna Johansson Bostads- och stadsutvecklingsminister Mehmet Kaplan Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson 40 20