Val av angreppssätt Beskrivning av lärområdet (mål, innehåll, läroämnen, arbetssätt, Utvärdering. Namn på skola och deltagare.
|
|
- Gerd Arvidsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Namn på skola och deltagare Heimlaga Ann-Christine Loo- Örn, Johanna Södergran, Åsa Ekman, Susanne Nygård, Jutta Kankkonen oboris Sundell Tua Masar, Villa Skola, Ulrika Sjöberg, Normen, Susanne Sandin Jeppo/ Pensala, Ida Kronholm Kyrkostrands- Jungmans skola Lärområdets namn Sädesärlans ankomst i Purmo kl Energi sjöfarten Val av angreppssätt Beskrivning av lärområdet (mål, innehåll, läroämnen, arbetssätt, utifrån LP2016 elevmedverkan, presentation mm) helhetsskapande arbetssätt Fenomen: Hur laddar man sin telefon på villan ute på en holme i skärgården? Helhetsskapande utgående från olika. Mål: Lära känna: arten, historia, flyttrutt, filma (skulptera),flygteknik+atmossfärens egenskaper, Eleverna forskar kring sädesärlans flyttväg. Ämnesområden ex.: Biolofiartkännedom,Språk-skriva om den på olika språk samt ta reda på hur många olika språk den ska kunna säga god morgon, Matematiksträcka, vikt antal vingslag... Övriga ämnen: alla Mål. Vägleda eleverna att förstå förnybar energi och vikten av hållbar livsstil. Innehåll: Förnyelsebara energikällor så som vind- och solenergi. Inverkan på miljön. Hur konsumerar man energi? Ämnen: Omgivningslära, matematik, bildkonst, modersmål, musik, husligekonomi Arbetssätt: Vad har eleverna för ideer? Studiebesök, experiment, informationssökning, följa med dagspressen (även på andra språk), gallup. Elevmedverkan: utgår från elevernas förkunskaper och hur de löser problemet i grupper Presentation: eleverna visar hur de löser problemet på valfritt sätt Som ett läsårstema där vi gör olika saker beroende på årstid. Vi inleder med att göra en kartläggning tillsammans med eleverna om vad de vet och sjöfart och vad som är viktigt att veta om sjöfart. Vi dokumenterar detta genom att göra en film. Mål: Eleven skall känna till sjöfartens betydelse för den lokala närmiljön. Eleven skall ha en förståelse om hur sjöfarten utvecklats genom åren och hur det påverkar vårt samhälle idag. Eleverna skall känna till sjöfartens utmaningar ur miljöperspektiv. Eleven skall känna till sjöfartens betydelse för näringslivet. Innehåll: MA, räknar area och längd inom sjöfart, Ge, sjökort och kartor, mu, Vi sjunger sjömanssånger Språk, läsa sagor om sjöfart och båtresor på olika språk. Läroämnen : Alla ( ej stadieberoende ) Arbetssätt: studiebesök, temaarbeten, e-twinning, film, dokumentation, elevmedverkan: åldersintegrerat i åk 1-6, grupp- och temaarbeten presentation: alla elevarbeten ställs fram under en utställning i skolan, film och annan dokumentation Utvärdering Dramatisera sädesärlans år Grupperna ger respons åt varandra, självvärdering. Grupperna gör en bruksanvisning. Processen, resultatet och presentationen utvärderas Lärområdet utvärderas genom att eleverna gör en film om vad de vet om sjöfart innan projektet dras igång. En liknande film göra efter projektet för att kunna jämföra hur mycket kunskap eleverna tagit in.
2 Ekoskolan Matsvinnet lärande Fredrik, Ulla-Maija, Tony, Heidi, Åsa Pulsbaserad träning angreppssätt Mål: minska matsvinnet, medvetenhet om konsekvensera av svinnet, medvetenhet om val av portionsmängd Innehåll: Matsvinnets konsekvenser i skolan Läroämnen: matematik, omgivningslära, hälsokunskap, etik (religion), missionärer, språk, bildkonst, Arbetssätt: Väger matsvinnet dagligen under 2-veckor, studiebesök till Ekorosk, praktiskt arbete, faktainsamaling och dokumentation, databearbetning, presentation av stoffet, värdediskussion som utmynnar i olika förslag och åtgärder. Fenomenet behandlas olika läroämnen. Efter en tid presenteras et utgående från behandlingen i de olika ämnen. Väldigt viktigt att konkret visualisera et. Projektet behandlas på nytt senare under läsåret för att få reda på om någon utveckling har skett. Man väger portionen och ev. svinnet, både i helhet och individuellt, för att få reda på sitt eget intag och svinn. Mål: eleven skall förstå sambandet mellan fysisk aktivitet och välmående. Eleven skall förstå sambandet mellan pulsen och träningens intensitet. Eleven skall förstå att fysisk aktivitet påverkar pulsen. Skapa ett intresse för vardagsmotion. Innehåll: Pulsmätarens funktion rent tekniskt. Träningslära. Fysiologi. Anatomi. Olika motionsformer. Analys av resultat. Produktion av material (dagbok, blogg). Terminologi. Läroämnen: Gymnastik, omgivningslära, modersmål,språk, matematik. Arbetssätt: Expertföreläsningar. Gymnastiken fokuserar på pulshöjande aktiviteter. Eleven planerar tillsammans med läraren hur man skall lägga upp träningen. Hemuppgifter. Blogg-dagbok. Elevmedverkan: Planerar tillsammans med läraren. Eleven gör upp egna målsättningar med träningen. Presentation: Dagbok. Blogg. Webbsida. Sociala medier. nr 1-6 Elektricitet Mål: att förstå hur detta samhälle är beroende av elektricitet Innehåll: terminologi i mo och andra språk, formler/enheter/priser, studiebesök till kraftverk eller elverk, strålning, första hjälp, elproduktion i världen, experiment, jämf. förr/nu, elektronisk musik, ritar kraftverk el andra konstruktioner, cykeldriven nödtelefon, konstruera kraftverk el vattenhjul, avslutning --> elfri dag Ämne: modersmål, andra inhemska, främmande språk,matematik, omgivningslära, biologi, geografi, fysik, kemi, hälsokunskap, religion/livsåskådning, historia, samhällslära, musik, bildkonst, gymnastik, elevhandledning, huslig ekonomi Arbetssätt: åk veckor åk 7-9 en period samt studiebesök, utnyttjande av experter Elevmedverkan: åldersintegrerat, dokumentation i form av videon, utställningar. Större skolor eventuellt välja vilket temaområde de deltar i. Presentation: utställningar, videon, demonstrerar sina konstruktioner, skriva insändare Utvärderingen sker efter den andra mätningen om utvecklingen har skett. Elevens aktivitet. Hur väl eleven har uppnått de egna uppställda målsättningarna. Eventuella kunskapstest. -elevrådet planerar en digital utvärdering - skriver en individuell uppsats/utvärdering i mo, fi och främmande språk
3 Arbetsgruppen Energi - elavbott Undervisning utgående från Kvarkens kustskola Världsarvet Helhetsskapande utifrån olika vetenskapsgrenar Skola nr 7-11 Kvarkenbron Helhetsskapande utgående från olika Eleven har kunskap om i vilka energiformer som finns, hur vi kan hushålla med dem, miljökonsekvenserna här och nu och långsiktiga, förstå orsak och verkan Vad innebär ett elavbrott i din vardag, Förnybar och ickeförnybara energikällor Matematik, fysik/kemi, biologi/geografi, gymnastik, bildkonst, Studiebesök och expertbesök, projekt, lärarteam, åldersblandade grupper, Aktiv elevmedverkan Miniatyrmodeller, digitala collage, egen producerad film, eleven presenterar gruppens jobb i egen åldergrupp MÅL - eleverna känner miljöansvar - eleverna blir världsarvsambassadörer som värdesätter sin unika hemmiljö - eleverna känner till unika företeelser i naturen INNEHÅLL - landhöjningen, geologi - istiden - andra världsarv - UNESCO - historia, lokalhistoria, berättartradition - biologi, allemansrätt - marknadsföring och turism, språk - jakt och fiske ARBETSSÄTT - utomhuspedagogik i närområdet - egen forskning - samarbete med andra skolor (ex. på svenska sidan, Höga Kusten) och organisationer - utflykter till museer, i naturen - föroch nackdelar med världsarvsområden - intervjuer med äldre generationer Mål: Innehåll: kostnad, byggteknik, samhälleliga effekter, hållbarhet, infrastruktur, effekt på närmiljön Läroämnen: mo, ma, bige, fy, sh, bk, ts Arbetssätt: texter, data, praktiskt arbete Elevmedverkan: 100% mha lärarnas handledning Presentation: Kvarkenbro monter/ utställning Genom samtal i klassen, digitalutvärdering av inlärt stoff - informationsfilmer på youtube, på många språk, speciellt på invandrarnas modersmål - ett bestående landhöjningsmärke som konkretiserar landhöjningen - världsarvsblogg som uppdateras kontinuerligt under arbetetsgång Jämföra elevernas hypoteser i början och slutet av projektet. Vilken kunskapsutveckling har skett?
4 Carleborgsskolan; Camilla Fellman, Solbackens daghem; Mayvor Palmborg, Bonäs skola; Desiré Östman, Sundom skola; Cecilia Back "Att resa är att leva - nyfiken på världen utanför" Nykarleby/Vasa/Kors Växthuseffekten holm, Åsa Forsbacka, Anders Fors, Carina Björkman, Gunilla Tikkala, Robert Backman - Helhetsskapande utgående från ett Konstruktivistiskt, elevaktiverat och elevcentrerat angreppssätt. - Starta med en tvådagars ordentlig introduktion (introducera temaområdet, ta inspiration från eleverna, ställ upp mål, berätta om innehåll osv.). Fortsättningen i åk 1-6 är att fortsätta med projektet en dag/vecka, en dag/ varannan vecka i förskolan, i åk 7-9 jobbar man med temat en dag/ månad samt små "spots" vid en gemnsam morgonsamling varje vecka, för att hålla temat vid liv. - Tidsperiod: Åk F-6; 2 månader upp till en hel termin. I åk 7-9 ett tema per läsår. - Hur förverkligas: Välj ett resmål/ par/ grupp. Ta reda på fakta om landet, valuta, miljö, klimat, befolkning, språk, mat, religion/ seder och brukspännande platser, danser, dramatiska händelser, kända personer. Jobba med kartor, google earth/maps, kolla filmer från platsen. Ta reda på hur man tar sig dit. Vad behöver man ha med sig? - Ansvarspersoner. I åk 0-6: enligt lärarnas kunskap och intresse. I åk 7-9: enligt ämnen som lärare undervisar. Samplanering i mindre lärarlag och var och en har ett eget ansvarsområde. Samarbete över årskursgränserna. Åldersblandade grupper. - Samarbetspartners: Bjud in personer som varit i landet/ kommer från landet. Företag, organisationer. - Dokumentationssätt; teckningar, filmer, presentationer, drama, musik, slöjdprodukter, planscher, gymnastik. - Mål; stärka elevernas delaktighet, eleverna med och planerar målet. Åldersblandade grupper. Möjlighet att kombinera lärandet med aktiviteter utanför skolan och skolarbetet. Hållbar livsstil. Kompetens 1 Mål: Utveckla elevernas förmåga att lösa problem tillsammans med andra. Läraren presenterar arbetsområdet. Tillsammans med eleverna diskuteras frågeställningar som står som grund för det fortsatta arbetet. K 2 Mål: Eleverna presenterar under arbetets gång sina iaktagelser och slutsatser och då arbetet slutförts genom en digital presentation. Genom diskussion med läraren, föräldrar och klasskamrater tar elever initiativ till frågor som sedan står som grund för den fortsatta inlärningsprocessen. K 3 Mål: Eleverna kan visa hur man genom sina vardagsaktiveter kan minska risker med växthuseffekten. K 4 Mål: Eleverna använder olika former av texter, bilder, diagram och digitalt material. Eleverna för språkutvecklande diskussioner och debatter, "fö och emot med alternativa lösningar" K 5 Mål: Arbetet utförs och presenteras i digital form. K 6 Mål: Arbetet utförs individuellt och i grupp. Studiebesök till energikällor i närområdet. K 7 Mål: Eleverna skall bli medvetna om att deras egna val har betydelse för deras framtid. I samband med presentationen skall eleven ge exempel på hur hen i vardagen kan bidra till att minska växthuseffekten. - Hur presentera det genomförda lärområdet; avsluta med någon typ av tillställning för t.ex. föräldrarna där elevernas arbeten visas. Under processen används kamratutvärdering. Eleverna väljer presentationsform utgående ifrån sina egna kompetenser, t.ex. drama, sång, konst, språk.
5 Vasa, 112 Vestersundsby skola, Siv Martelin och Johan Nygård Oljekatastrof Kvarkens världsnaturarv Vägen till Äkäslompolo helhetsskapande utgående från ett Helhetsskapande utgående från -eleverna planerar och förverkligar temaprojektet i samråd med varandra, lärare, lärarstuderanden och föräldrar -ett årligt återkommande projektet, där elever inspirerar varandra i utvecklandet av de mångsidiga kompetenserna * mål öka elevernas miljömedvetenhet (K7) lära eleverna att samarbeta och arbeta kreativt i grupp förstå samhällets beredskap i olika krissituationer (112) hur kan mn undvika dylika katastrofer - vad borde har gjorts/inte gjorts *innehåll interagera med samhället faktabaserat praktiskt *läroämnen omgivningslära, biologi, geografi, fysik, kemi, modersmål, bildkonst, språk, hälsokunskap, husligekonomi, matematik, samhällslära *arbetssätt heterogena grupper samarbete medsakkunniga samarbete med föräldrar lärarlett arbete individuella uppgifter *presentation samarbete åk 3-4 och åk 8 föräldrakväll med drama och utställning *elevmedverkan dramatisering Kultur i skolan Mål: Att stöda elevens personliga utveckling Samarbete och gemenskap Att utveckla förmågan att ta eget ansvar Att studera fjällets biologi och geografi Att utveckla förståelsen för hur man rör sig i skog och mark Att utveckla förståelsen och vikten av en god kondition Att lära sig njuta av att vistas ute i naturen Innehåll/struktur: september: sammanfattning och utvärdering oktober: presentation och val av resmål, föräldrar och elever november: inledande planering, budget februari: eleverna påbörjar planerandet som fortgår fram till resan april: presentation av program och innehåll maj: lärarstuderande på besök september: lägerskolvecka v. 36 Läroämnen: Mo: -dokumentation, brev, muntlig framställning, friskrivning Ma: -avstånd, kostnader, höjder MiNa -Finlands geografi och natur, biotoper, samhällen, kulturskillnader Språk: -forskning om resemålen, broschyrer, webbsidor, ordlistor, övat kommunikativa färdigheter Gy: -vandringar, klädsel och hälsolära, mat och vila Media: -bloggar, dokumenatation, kunskapssökning och källkritik, foto och film Arbetssätt: -mestadels kollaborativt, problemlösning och undersökande Elevmedverkan: -återkommande temaprojekt i skolverksamheten där elever och föräldrar i samråd med skolan igångsätter processen genom att äldre årskurser introducerar projektet bedömningen sker i grupp bedömning av processen helhetssyn på beömningen har vi handlingsplan för olika katastrofer hur kan vi förbereda oss för katastrofer hur stärks elevernas vardagskompetens (K3) hur stärks elevens driftighet (K6) hur har elevmedverkan beaktats (K1) Eleverna sammanställer och presenterar sina erfareneheter och lärdomar till föräldrar och skolkamrater. Presenteras i samband med föräldramöten och som introduktion till nästa års lägerskolresenärer.
6 Christina Doktar, förskolan Vörå kommun, Tuija Åberg,Pia Nyman,Mats-Erik Käld,Ann Hanhikoski,Lillemor Gammelgård, Maria Sämskar Snäckan och BGS Anci Rönnbacka, söderby skola; Margareta Rönngård, Korsholm förskola; Lisa Innanen, Haga skola; Paula Ylimäki, Villa skola; Ann-Mari Stenhäll, Språkba "Pippi Långstrump - världens starkaste 70- åring" De fyra elementen. Del 1: ELD Vi utgår från et (pippi) och det utmynnar i olika vetenskapsgrenar. Utgående från olika vetenskapsgrenar. Mål: att tvärvetenskapligt arbeta med et Pippi Långstrump genom olika temaområden som tangerar målen i Lp2016. arbetssätt: grupparbeten, pararbeten, forskande, studiebesök, gästbesök, lägerskola i Vimmerby. Läroämnen: Ex. jämställdhet, kulturskillnader, vett o etikett, kamratskap, pengar, hälsofrågor, brott o straff, rättvisa/hänsyn, fysik (luft, vatten, kraft), årstider, socialvården (familjekonstellationer), mod, våga vara annorlunda, parkour, musik, gymnastik, akrobatik o rörelseglädje, geocaching, drama, film, teater, olika länder, småslöjd, godis (hälsa), kemi (apotek, mediciner). Detta är ett temaområde som går att arbeta med under ett helt läsår, eller flera läsår. innehåll; att elevcentrerat, både praktiskt och teoretiskt, processa temat med både bild, text, konst, upplevelser, projekt... temat kan vi arbeta med från förskolan upp til åk 9, beroende på hur du vinklar projektet. Målet är att eleverna ska ta sig an temat genom olika vetenskapsgrenar/ämnen. Temaområdet inleds med en gemensam planeringsdag i kollegiet. Bildkonst: keramik, rakubränning. Slöjd: bygger rakuugnen, smider tänger Kemi: installerar gasen, har koll på temperatur, glasyr Huslig ekonomi: grillat kött, styckning Bi/ge: vulkaner Språk: texter (ex tidningsurklipp) som relaterar till skogsbränder/vulkaner, gör egna ordlistor. Hälsokunskap: första hjälp, brännskador, brandkår Elevhandledning: räddningsverket, yrken Historia: gamla Vasa brinner, Vasa stads uppbyggda Presentation Projektet avslutas med ett gemensamt tillfälle (typ temadag) där de olika ämnena presenterar sin del av temat. Elevmedverkan Projekten inleds med att eleverna tillsammans med lärarna spånar idéer och kommer fram till vad man inom gruppen skall jobba kring. Eleverna får välja på vilket sätt de dokumenterar kunskaperna de fått och på samma gång utvärderar sitt eget och gruppens arbete. Kan kopplas ihop till temat Energi. Temat presenteras i skolan genom olika moduler: " pippimässa". Ett temaområde var vi får in olika arbetssätt och arbeten som gjorts under läsåret. Temaområdet dokumenteras/utvärderas inom ämnet modersmål på valfritt sätt: film, uppsats, tidningsartiklar, drama... Döda Fiskar Baserat på Målet är att ta reda på varför fiskarna har dött. Målet är att barnen lär sig om föroreningar och övergödning. Vi lär eleverna att förstå människans ansvar och hållbar utveckling. Vi börjar med att fråga barnen vad De tror har hänt. De skriver och ritar. (modersmål o bildkonst )Vi fotar stället och fiskarna (digitalt). Söker fakta; böcker, nätet, besöker/frågar expert. (Kunskap). Kontaktar miljöchef (skriva brev - modersmål) matematik integreras (hur många,... ) I bildkonst skapar vi fiskar på olika sätt (3-dimensionellt, målar, ritar), Miljö och natur (fiskarter), vad har orsakat fiskdöden, finns det nån fabrik där nära som orsakat. Barnen får forska själv och göra experiment med vatten. Vi använder imovie / animation i slutpresentationen. Via diskussioner med eleverna vad De tyckt om prosessen, arbetssätten och vad De lärt sig.
7 Gerd Forsberg, Christina Rönnberg- Forslund, John-Erik Semskar, Ida Knuts, Sanna Slotte Borgaregatan, Christoffer Nyman Energi Produktutvecklin g angreppssätt med tvärvetetenskapliga djupdykningar. Fenomen Vasa stad Klimatförändring - Fenomenbaserad en coolare titel på kommande Mål: Eleverna blir medvetna om olika sätt att producera energi, miljöpåverkan, fördelar och nackdelar, ekonomiskt perpektiv etc. Innehåll: Utgå från eget hushåll - vilka uppvärmningsformer finns i hushållen, hemkommunen, vilka energi-källor känner eleverna till? Arbetssätt: Jämförelser: ekonomiska aspekter av förändrad energiförbrukning, miljödebatt. Eleverna arbetar digitalt, intervjuer, forskar i böcker, diskuterar och debatterar i grupper. Kan presenteras på många olika sätt, statistik, film, diskussion, olika digitala möjligheter. Planera en egen produkt i trä, faner eller MDF och tillverka den enligt egen manual. Design Tid: ca 20h el en period under terminen (minimum) Mål: Kunskap om material för att kuna bedöma egna inköp mm, miljö,tekniker inom ämnet Lära om planering, framställning, design,ta fram kostnadskalkyl Skiss i design bildkonst, manual, som skrivs, kalkylerna, matematik, biologi (material,träslag), kemi, Arbetssätt enligt mål: individuellt, par, grupp Bedömning av individuella förslag, ta fram en produkt för bredare produktion Deltagare: Inger, Kari, Lena, Ingvar, Marina, Monica Mål: " Klimatförändring i det dagliga livet " Elevsynvinkel: o min påverkan på klimatet o vad och hur påverkar jag med mina val och levnadssätt o hur vill jag påverka framtiden för mig och människorna jag bor och lever med Läroämnen: " fysik, kemi, åk 1-6: slöjd, åk 7-9: huslig ekonomi Kompetenser: " 1, 3-5, 7 Arbetssätt: " Från helhet till delar inom klimatförändringar " ex. Åk 1-2: avfall Åk 3-4: vatten Åk 5-6: 1. Vad kan eleverna om klimatförändringar? (olika årskurser) 2. Vad skulle eleverna vilja veta? 3. Hur påverkar eller hur kan jag påverka positivt? Elevmedverkan: Presentation: Syfte: " Vad i mitt ämne kan jag som lärare ge till detta? " lärare har ett tydligt syfte och utgående från målen, arbetssätt välja och fundera vilka och hur kompetenser tränas i mitt ämne (modersmål, matematik, biologi) Muntlig utvärdering, egen utvärdering (själv, smågrupp) muntligt och skriftligt. Sammanfatta, konkludera och blicka framåt. Hela processen: utvärdera efter varje lektion hur olika steg framskridit, nästa mål som skall bearbetas., beakta helheten Skissen, manualen, arbetet, effektivitet, samarbete, noggrannhet, sociala aspekter; Slutprodukten. Coming soon
8 Mellersta Österbottens Miljöskola, åk 0-9 Hållbar utveckling - Våra sopor Julia Skullbacka, Vilket är mitt Mikaela Hansen, Eva- parti? Varför? Lotte Myrskog, Tom Forssström, Anna Lena Björklund Richard Fant Mussor skola, Carola Huldén Söderby skola, Mathias Granfors Sundom skola, Anna Törnros Förskolan Korsholm, Siv Grahn Terjärv skola Studieteknik/stu diemodeller Utgående från olika vetenskapsgrenar Mål: Medvetandegöra konsumtionsvanor, hur göra miljömedvetna val Innehåll: sophantering-sortering Läroämnen: MO, Språk, MA, OMGL, Bi, Kemi, Hälsokunskap, historia, samhällslära, BK Arbetssätt: Problembaserat. Vi har hittat en stor hög dumpat avfall av olika art. Vår uppgift är att städa upp detta och sortera avfallet rätt och eventuellt återanvända vissa material. Vi bjuder in expertis och gör studiebesök. Grupparbeten men även individuellt. 1. Eleverna ska ta reda på hur avfallet sorteras, vart förs det, vad gör man där med det, vad återvändes av soporna osv. 2. Hur ser världen ut efter några år om vi inte tar ansvar för vårt avfall? Presentation: Elevernas arbeten presenteras på t.ex utställningar 3. Info och kunskap får via nätet och böcker Eleverna delas in i grupper enligt vilket parti de fått som första alternativ i valkompassen. Det här görs inför ett val. Eleverna utgår från tre för dem viktiga frågor i valdebatten, t.ex svenskans ställning?, sjukvårdsreformen och den ekonomiska situationen? De undersöker valprogram och redogör för sitt partis linje i de olika frågorna. Sen iscensätter gruppen en egen valintervju på 3 minuter där partiordförande svarar på frågor. Intervjun publiceras. Bildkonst, modersmål, matematik, språk kan integreras. Valaffischer, valtal, rösträkning, statistik, valtal på finska. Slutresultat är en valdebatt som kan filmas med två elever som valdebattledare. mål: Att hitta det för ändamålet bästa arbetssättet som som passar för elevens personliga lärstig. innehåll: Hur hitta? Var hitta? Vad är tillförlitligt? Att förhålla sig öppet till arbetssättena men kritiskt till innehållet och informationen. läroämnen: alla arbetssätt: att eleven skall erbjudas olika arbetssätt för att själva kunna hitta SIN lärstig mot målet. elevmedverkan: Tid för eleverna att reflektera över sin inlärningsprocess, både individuellt och i grupp. En frihet att själva styra sin inlärningsstil. Föräldrarna bjuds in och eleverna presenterar sina arbeten och berättar om vad de lärt sig. Eleverna utvärderar de andra gruppernas (partiernas) framföranden, kunde partierna övertyga de andra om att de valt rätt parti. Eleverna ger positiv och konstruktiv kritik. Slutligen gör de valkompassen på nytt. Diskussion elev-elev, lärareelev, elev-hemmet, lärarehemmet. Processen utvärderas både individuellt och i grupp.
9 LP stödgrupp Vasa Potatisen Helhetsskapande från Bord 15 Eva Brunell, Reidar Strömwall, Andreas Hjulfors, Carina Andersson, Annika Snickars Jag - en del av samhället Välmående/Må bra/yolo! Helhetsskapande utgående från olika Helhetsskapande utgående från olika Innehåll: K1, K4, K5 - odlingen (omgivningslära, geografi, finska), K3, 6, Formativ utvärdering 7 - fotosyntesen (biologi, kemi, omgivningslära) - upptäckt, ursprung (processen, egna delen och (geografi, historia, spanska), K2 - användning och kompostering (huslig gruppens), summativ ekonomi), K3 - näringsinnehåll (omgivningslära, hälsolära, kemi), K3, 7 - utvärdering bekämpningsmedel och hållbar utveckling (kemi, biologi), K3, 7 - (slutresultatet/presentationen). kostnader i produktion versus serverad produkt (matematik), K3 - industri kopplad till potatisproduktionen, K6 Arbetssätt Forskningsbaserat (läsförståelse, källkritik), grupparbeten Elevmedverkan: aktiv Presentation: Posters, digitala presentationer (K5), drama (K2), muntlig framställning (K2), statisktik och diagram (K5), tillverkning av potatisrätt (K3), odling av potatis (K3) Mål: få en helhetsbild av potatisens betydelse förr och nu, samarbete, matens etik Mål: Eleven skall förstå hur närsamhället är uppbyggt Innehåll: Varför Eleverna presenterar sina går vi i skolan? Hur är samhället uppbyggt? Läroämnen: Alla arbetsområden och utvärderar läroämnen involveras Arbetssätt: Arbetet delas upp i tre nivåer genom att diskutera. utgående från elevernas nivå. Eleverna forskar, beskriver, filmar, intervjuar, gör studiebesök Elevmedverkan: Elevernas intressen påverkar arbetsmetoderna Presentation: Multimedialt. Mål: Att höja det psykiska & fysiska välmåendet. Att lära ta ansvar för eget och andras välmående. Innehåll: Från stillasittande och skärmberoende till att röra på sig. Fysiska aktiviteter och reflektion över vad välmående betyder för en själv. Förebyggande mobbningsarbete. Social samverkan. Få med föreningar, hälsovårdare, Action/WAU, Folkhälsan, Hem och skola. Besök av personer som jobbar med välmående. Styrgrupp sköter planeringen, alla skolans elever deltar. Läroämnen: Matematik, hälsokunskap, gymnastik, geografi, biologi, bildkonst, musik, fysik, kemi, modersmål och litteratur. Arbetssätt: Temadagar stötvis under hela läsåret, morgonsamlingar, uppföljning under fritiden, gå igenom ergonomi, drama, pausgymnastik, stegmätare, ta selfies/använda Sportstracker, samarbetsövningar, Unicefrunda mm. Låg tröskel för motion. Elevmedverkan: Eleverna är med från början och påverkar en under hela lärområdet. Presentation: Aktivitetsdag planerad av/tillsammans med eleverna. Mångsidiga kompetensområden: K1, K3, K5, K6, K7 Självbedömning och kamratbedömning.
LÄROPLAN 2016. Fortbildningsdag i S:t Olofsskolan 18.4.2015. Mångvetenskapliga lärområden
LÄROPLAN 2016 Fortbildningsdag i S:t Olofsskolan 18.4.2015 Mångvetenskapliga lärområden Programmet idag Kl. 9.00-11.00: 1) Var står vi nu i läroplansarbetet? 2) Introduktion till ett ämnesöverskridande
Läs merFacebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016
En välmående skola www.ops-tyokalupakki.fi/vasa En välmående skola Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola helhetssyn på lärandet 15.4.2015 Helsingfors 16.4.2015 Åbo
Läs merFacebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016
En välmående skola www.ops-tyokalupakki.fi/vasa En välmående skola Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola helhetssyn på lärandet 15.4.2015 Helsingfors 16.4.2015 Åbo
Läs merArbetsformer - (Multiple Items)s profil
Föredrag eller förevisning Par- eller 3 % grupparbeten 4 % Dokumentär, film eller teater förevisning 4 % Arbetsformer - (Multiple Items)s profil Diskussion eller debatt 2 % Flippat klassrum 1 % Framställande
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merGun Oker-Blom 1
Läroplanen som verktyg för en helhetsskapande skola; med fokus på gymnasiet Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen Nordiskt skolledarseminarium 28.1. 2016 28.1.2016 Gun Oker-Blom 1 Upplägg Läroplanen och
Läs mer-2, BILDN-SV :00
-2, BILDN-SV 2015-05-21 16:00 Möteskallelse Torsdag 21.5.2015 kl. 16.00, Dagvårds- och utbildningsverket Beslutande Ordinarie ledamöter Personliga ersättare Brita Brännbacka-Brunell, ordförande Daniel
Läs merHållbar utveckling - vad, hur, när, varför?
Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.
Läs merIdentifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.
LPP NO (Biologi, kemi och fysik) samt Teknik Lokal pedagogisk planering år 1 Förmågor i NO: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Förmågor i Teknik: Identifiera och analysera
Läs merSandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan
1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens
Läs merLokal pedagogisk planering - ett exempel. Inge-Marie Svensson
Lokal pedagogisk planering - ett exempel Inge-Marie Svensson Att leva i närområdet, åk 3 Förankring i kursplaners syfte: Den ämnesövergripande undervisningen ska syfta till att eleverna ges möjligheter
Läs merFörskoleklassens verksamhetsplan
Förskoleklassens verksamhetsplan Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande citat
Läs merSLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6
SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att behärska en slöjdprocess i sin helhet. Slöjd är ett läroämne där eleverna med hjälp av många olika slags material
Läs mer15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9
KAPITEL 15 ÅRSKURS 7 9 15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 Övergången mellan årskurs 6 och 7 Övergången från årskurs sex till årskurs sju förutsätter systematiskt samarbete
Läs merNO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Läs merSyfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen
Läs merA-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag
A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2010/11
LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merTeknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.
Teknik : I kursplanen för teknik får eleven: Identifiera och utveckla tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag
Läs merLPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)
LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) Lokal pedagogisk planering år 2 Förmågor: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå lösningar, förklara samband, se olika
Läs merPedagogisk planering. Teknik i grundsärskolan, år 7-9 Arbetsområde staden
Pedagogisk planering Teknik i grundsärskolan, år 7-9 Arbetsområde staden Här nedan får du hjälp att planera ett arbetsområde om staden. Genom att bygga och konstruera på lektionerna arbetar eleverna mot
Läs merPlaneringsstöd. Kunskapskrav i fokus
Planeringsstöd Kunskapskrav i fokus Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Du berättar på ett enkelt sätt
Läs merKoppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor
Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet
Läs merFritidshemmets syfte och centrala innehåll
Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund
Läs merPep för arbetsområdet: No - Rymden
PeP - Pedagogisk Planering Upprättad av: Cecilia Eklund Datum: 2013-08-01 Pep för arbetsområdet: No - Rymden Årskurs och tidsperiod: V. 36-42 klass 2 Kunskapskrav från läroplanen: -Jordens, solens och
Läs merFINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i
FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.
Läs merHÄLSOKUNSKAP ÅRSKURS 7-9. Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9
HÄLSOKUNSKAP ÅRSKURS 7-9 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9 Utgående från målen ska man skapa undervisningshelheter som framskrider i takt med åldern. Undervisningshelheterna
Läs merA-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag
A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen
Läs merTvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^
VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,
Läs merKVALITETSUPPFÖLJNING TJÄRNÖ SKOLA årskurs 1 6 LÄSÅRET 2014/2015
KVALITETSUPPFÖLJNING TJÄRNÖ SKOLA årskurs 1 6 LÄSÅRET 2014/2015 15/11/19 Förutsättningar som i stor utsträckning påverkat resultat 2014/2015 Eleverna har generellt bra kunskaper och är intresserade av
Läs merGrön Flagg skapar handlingskompetens och framtidstro genom att
Grön Flagg Är en del av ett internationellt nätverk Eco-Schools, som finns i 47 länder Startade 1996 i Sverige Grön Flagg-nätverket består av mer än 2000 skolor och förskolor! Grön Flagg skapar handlingskompetens
Läs merPlanen gäller från och med augusti 2013 till och med augusti 2014 Ansvarig för denna plan är rektor
Lokal arbetsplan för Norrmalmskolan Läsåret 2013/2014 Planen gäller från och med augusti 2013 till och med augusti 2014 Ansvarig för denna plan är rektor Datum: Namn: Eva Lundmark Rektor: Eva Lundmark
Läs merLäroämnets uppdrag Lärmiljöer och arbetssätt
1 ELEVHANDLEDNING ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Elevhandledningen har en central betydelse ur såväl elevernas och skolans som ur samhällets perspektiv. Handledningsverksamheten ska bilda en sammanhängande
Läs merGrundskolans. Elevens Val 2015-16
Grundskolans Elevens Val 2015-16 Textilslöjd (TX) Har du lust att skapa och vara kreativ, välj elevens val i textil. Här får du möjlighet att blomma ut med dina idéer och fördjupa dig i hantverkstekniker.
Läs merHanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?
Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning
Läs merSAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9
SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att
Läs merSärvux. Sista ansökningsdag 9 maj boras.se/sarvux. Välkommen till. (Särskild utbildning för vuxna) 2015-2016. Sid 1
Lär dig mer, repetera dina kunskaper och studera i långsam takt i en liten grupp! Särvux Välkommen till (Särskild utbildning för vuxna) 2015-2016 Sista ansökningsdag 9 maj boras.se/sarvux Sid 1 Välkommen
Läs merLokal handlingsplan. Läsåret 2013/2014. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010
131014 Lokal handlingsplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 Alla är olika och lika bra Läsåret 2013/2014 NORMER OCH VÄRDEN Ett eller två prioriterade strävansmål
Läs merVem kan gå på Lärvux? Syftet med Lärvux
Kurskatalog Lärvux Läsåret 2015-2016 Innehåll Innehåll... 3 Vem kan gå på Lärvux?... 1 Syftet med Lärvux... 1 Studierna... 2 Betyg... 2 Vilka ämnesområden finns på träningsskolenivå?... 3 1. Språk och
Läs merHållbar utveckling Kungsmarksskolan 2016
Hållbar utveckling Kungsmarksskolan 2016 Hej och välkommen till samarbetsprojektet för hållbar utveckling! Under sex veckor kommer elva av era ämnen att samarbeta med temat hållbar utveckling i åk 8. Enligt
Läs merSärskild Utbildning För Vuxna
Engelska 1, 100 p (ENSENG51) Genom undervisningen i kursen engelska ska eleven ges förutsättningar att utveckla följande: Förståelse av talad och skriven engelska samt förmåga att tolka innehållet. Förmåga
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merTillvalshäfte för valfria ämnen inom den grundläggande utbildningen i Grankulla 2017
Tillvalshäfte för valfria ämnen inom den grundläggande utbildningen i Grankulla 2017 Det allmänna målet för de valfria studierna i den grundläggande utbildningen är att fördjupa lärandet, bredda studierna
Läs merLÄRVUX kurser 2015/2016
Lärvux kurser 2015/2016 1 Välkommen till Lärvux Lärvux är kommunens vuxenutbildning för dig som har inlärningssvårigheter som beror på utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada. Lärvux är för dig
Läs merIllustrerad vetenskap. ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011
Illustrerad vetenskap ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011 Illustrerad vetenskap ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011 Mål att arbeta mot för åk 1-3: Svenska: Uppnåendemål för åk3 Beträffande
Läs merVi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.
Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. jan 30 14:41 1 Varför läser
Läs merFINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.
FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper
Läs merVi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål
Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Text: Annika Mindedal, språkutvecklare och lektor i Katrineholms kommun Foto: Jenny Ahlforn Westdahl
Läs merreflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
Arbetsområde: Trafik Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap Läsår:- Tidsomfattning: 12 lektioner Ämnets syfte Undervisning i Samhällskunskap syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas:
Läs merProjekt uppgift åk: 9 vt 2012
Projekt uppgift åk: 9 vt 2012 Inledning: Grupparbeter eller enskilt. Syftet med projektet Undervisningen i ämnet teknik syftar till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet
Läs merIndividuell utvecklingsplan HT Namn. Myrans Heldagsskola
Individuell utvecklingsplan HT 2014 Namn Grundsärskolans kursplan Myrans Heldagsskola Bild Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga
Läs merVi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014
Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. 1 Varför
Läs merSKOLA INLEDNING. Vägledning
SKOLA SKOLA SKOLA Vägledning Avsnittet berör det åländska skolsystemet. Grundskolan står i fokus, eftersom den är obligatorisk för alla barn. Bland annat presenteras undervisningsämnena, elev-, lärar-
Läs merElevens självvärdering åk 3 4
Instruktion fo r genomga ng av elevens sja lvva rdering a k 3 4 Manual fo r la raren La rarens minnesanteckningar Blankett: Elevens självvärdering åk 3 4 Å K 3 4 Instruktion för Elevens självvärdering
Läs merVälkommen till Fredrikshovs gymnasium
Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på
Läs merGrundskolans ämnen och ämneshelheter
Klasslärarutbildning Kandidatstudier år 1 Grundskolans ämnen och ämneshelheter Tema Slöjd som läroämne 1 sp 640001.1 AK-S/NR/LE Tema Slöjd-Teknisk slöjd 3 sp 640001.2 Elo Tema Textilslöjd 3 sp 640001.3
Läs merSärskild utbildning för vuxna
Särskild utbildning för vuxna Kurskatalog läsåret 2015/2016 Särvux är till för dig som är över 20 år och har inlärningssvårigheter som beror på utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada. Det finns
Läs merVägkost från Utbildningsstyrelsen
Vägkost från Utbildningsstyrelsen LPstöd2016 Modul 2.2 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Vad nytt? Grunderna för förskoleundervisningens läroplan i bokform (20 ) http://verkkokauppa.oph.fi/epages/oph.sf/sv_fi/?objectpath=/shops
Läs merFrimanskas vuxenutbildning LÄRVUX 2014-2015
Frimanskas vuxenutbildning LÄRVUX 2014-2015 1 Kontakt LärVux Ring eller skicka e-post om det är något du undrar över. Gå gärna in på vår hemsida:www1.vasteras.se/frimanska/ Besöksadress LÄRVUX Växhuset
Läs mer5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen
5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt
Läs merMål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen
Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling
Läs merFRÅN IDÉ TILL PRODUKT
TILLVALSÄMNEN FÖR ÅK 6 LÄSÅR 2016 2017 FRÅN IDÉ TILL PRODUKT Man skapar nytt eller förändrar det gamla i designens tecken. Målsättning: en estetisk och användbar produkt. M1 handleda eleven i att bekanta
Läs merPlan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna
Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna Barn- och utbildningsförvaltningen Dan Christoffersson, utvecklingschef
Läs merVerksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016
Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna
Läs merAllmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9
FRÄMMANDE SPRÅK, B2 - I ÅRSKURS 7 9 Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9 Undervisningen i ett valfritt B2-språk inleds i Helsingfors svenska skolor i årskurs 7. B2-språket är det tredje språket
Läs merFostran och undervisning samt tyngdpunktsområden under läsåret
LÄSÅRSPLANEN FÖR ISNÄS SKOLA OCH FÖRSKOLA 2012-2013 Behandling: Personalmöte 13.08.2012 Direktionen 01.10.2012 Underskrifter: Isnäs, 01.10.2012 Mikael von Martens direktionsordförande Laura Ståhl tf. föreståndare
Läs mer1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i.
IUP år 8 1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i. 2. Elever besvarar frågeställningar kring sin utveckling inom ämnet. Ett formulär gemensamt för alla ämnen används av eleven.
Läs merSyfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen
Läs merHur ger vi våra elever förutsättningar att samtala, reflektera och föra fram sina åsikter?
Hur ger vi våra elever förutsättningar att samtala, reflektera och föra fram sina åsikter? Många av de elever jag möter har svårt att berätta vad de vill och tycker. De har svårt att ta ställning och själva
Läs merKunskap, utveckling och lärande Ankarsrums skola
2015-09-13 Kunskap, utveckling och lärande Ankarsrums skola Beskrivning av resultat Hur blev det? Hur ser resultaten ut på din skola, enkäter, måluppfyllelse, nationella prov övrigt? Bedömning av elevens
Läs merUppgift Hållbar Utveckling. Naturbruksgymnasiet NV-inriktning.
Uppgift Hållbar Utveckling Naturbruksgymnasiet NV-inriktning. Vad handlar uppgiften om? Uppgiften handlar om resursslöseri. Eleverna ska göra en undersökning och analysera och resonera kring resultatet.
Läs merALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6
ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.
Läs merRapport. Grön Flagg. Idala förskola
Rapport Grön Flagg Idala förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-11-29 11:51: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Det är inspirerande att läsa er rapport och se
Läs merLIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses
Läs merHUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9
HUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i huslig ekonomi är att stödja eleverna att utveckla kunskaper, färdigheter,
Läs mere p r t er Lä a n st ud e r a i l å ng sam t a k Särvux Välkommen till (Särskild utbildning för vuxna) 2014-2015
dig mer, repe r t er Lä a di na ku n sk ap e ro p! p ch u r g st ud liten e r a i l å ng n e i t sam t a k Särvux Välkommen till (Särskild utbildning för vuxna) 2014-2015 Sista ansökningsdag 9S i dmaj
Läs merEn grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9
En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 Innehåll En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk
Läs merKurskatalog Lärvux. Särskild utbildning för vuxna i Skellefteå 2018/2019
Kurskatalog Lärvux Särskild utbildning för vuxna i Skellefteå 2018/2019 1 Innehållsförteckning Välkommen.1 Datakunskap..2 Engelska.3 Geografi.4 Historia..5 Hälsa 6 Hem och konsumentkunskap.7 Matematik..8
Läs merPlan för studie- och yrkesvägledning
160113 Plan för studie- och yrkesvägledning Inledning Under läsåret 2015 har Långbrodalsskolan arbetat fram en lokal arbetsplan för studie- och yrkesvägledning. Den ska syfta till att eleverna på Långbrodalsskolan
Läs merGrundskolans. Elevens Val
Grundskolans Elevens Val 2018-19 Textilslöjd (TX) Har du lust att skapa och vara kreativ, välj elevens val i textil. Här får du möjlighet att blomma ut med dina idéer och fördjupa dig i hantverkstekniker.
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Kronan
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Kronan 1-6 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...
Läs merElevens namn: Klass: Har ännu ej startat arbetet mot detta mål (har ej påbörjat arbetet i detta moment)
ÅR 1-4 BILD 1 (1) År 1-4 Bild - kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker, - kunna använda egna och andras bilder för att berätta, beskriva eller förklara - - ha grundläggande
Läs merLokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6
Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla
Läs merA-FINSKAN: reviderade läroplan maj 2018
A-FINSKAN: reviderade läroplan maj 2018 Det som är markerat med grönt är förändring. MÅL åk 7 åk 8 åk 9 Kulturell mångfald och Kulturell mångfald och språkmedvetenhet Kulturell mångfald och språkmedvetenhet
Läs merSärskild utbildning för vuxna SÄRVUX. Kurskatalog, 2014/2015. Hagfors kommun
Särskild utbildning för vuxna SÄRVUX Kurskatalog, 2014/2015 Hagfors kommun Särskild utbildning för vuxna Särvux Särvux är en del av den kommunala vuxenutbildningen och är till för dig som har fyllt 20
Läs merDET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet
Läs merLpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan
Bilaga 2 Försättssida Dnr 2015:201 Förslag till läroplanstexter Lpfö98 Övergång och samverkan Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan Lgrsär11 Övergång och samverkan Lspec11
Läs merSkolbild för Grundsärskolan Regnbågen
Skolbild för Grundsärskolan Regnbågen Grundsärskola inom enhet Mössebergsskolan Läsår 2016/2017 Monica Carlgren, rektor Beskrivning av verksamheten Genom den samlade läroplanen Lgr -11, anges de grundläggande
Läs merFånga dagen. - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9. Leicy O L S B O R N Björby. Bakgrund
Fånga dagen - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i läsförståelse blir allt sämre, visar internationella undersökningar. Vad beror det på? Vilka faktorer
Läs merLokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan
Lokal Arbetsplan 2011 F-klass och grundskolan NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck
Läs merProfiler åk 7-9. Valstaskolan
Profiler åk 7-9 Valstaskolan läsåret 2011-2012 Profiler åk 7-9 Inom ramen för Elevens val väljer varje elev en intresseprofil. Profilen ger möjlighet att fördjupa sig i något, som man är särskilt intresserad
Läs merSAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6
SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att
Läs merPedagogisk handledning Fritidshem Åk 2
Pedagogisk handledning Fritidshem Åk 2 Välkommen till Bästa världen! En spännande upptäcktsfärd för dig och dina elever tar snart sin början. Handledningen är tänkt att ge dig som pedagog stöd på färden.
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Kronan F-6 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING
Läs merIndividuella programmen GySär13
Individuella programmen De individuella programmen är till för de elever som behöver läsa ämnesområden istället för ämnen. Utbildningen ska ge eleverna kunskaper för att ett så självständigt och aktivt
Läs merGrundskolans. Elevens Val
Grundskolans Elevens Val 2019-20 Textilslöjd (SL) Har du lust att skapa och vara kreativ, välj elevens val i textil. Här får du möjlighet att blomma ut med dina idéer och fördjupa dig i hantverkstekniker.
Läs merBIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
Läroplan Här nedanför finns exempel på delar av LGR 11 vilka kopplar till projektet Spindeljakten. Tanken är att projektet skall kunna lyftas in i undervisningen istället för att vara ytterligare arbetsmoment
Läs merAtt använda svenska 1
Att använda svenska 1 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både
Läs merANVISNINGAR TILL LÄRAREN
ANVISNINGAR TILL LÄRAREN BÄSTA LÄRARE, Världen 2030 är ett interaktivt undervisningsmaterial för grundskolan och gymnasiet. Vi hoppas att det ska stödja dig i ditt arbete när du tar upp frågor som gäller
Läs mer