Den ökade miljömedvetenheten och klimatförändringar
|
|
- Lucas Falk
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ENERGI & MILJÖ Det går att bygga så att energibehovet blir lågt. Det framgår när energieffektiva byggnader listas och jämförs. Fortsatta insatser behövs dock när flerbostadshus ska byggas om till lågenergibyggnader eller när lokaler ska uppföras. Byggbolag redo för tuffare krav på energiförbrukning Av charlotta winkler, civilingenjör, WSP Den ökade miljömedvetenheten och klimatförändringar är en aktuell fråga som leder till att aktiviteterna kring hållbart byggande ökar i Sverige. Aktörer som vågar ta steget vidare och bygger hus med mycket bättre energiprestanda än vad dagens byggregler kräver ser till att i god tid anpassa sig för ett nytt slags byggande. De byggbolag, som sedan flera år har gått vidare och vågar ställa högre krav på komponenter och leverantörer har redan förberett sina led i ett nytt tänkande. De har därigenom säkrat ett gott försprång och tidigt anpassat sig till de kommande, strängare byggkraven, som nu ställs på EUs medlemsstater. EUs nya byggnormer säger att år 2020 ska alla nybyggnationer vara nära noll energi-byggnader Near Zero Energy Buildings. Vad de kraven kommer att innebära i Sverige är ännu inte beslutat, men faktum är att utvecklingen mot en mycket låg energiförbrukning för byggnader redan är på god väg. De koncept och tekniksystem, som tidigare endast användes och spreds av eldsjälar för exempelvis passivhus, är nu inom kort de krav som ställs på nybyggnation. Låg energiåtgång fullt möjlig Det är fullt möjligt att nå mycket lågt energibehov i bebyggelsen. Det har visats flera gånger om i olika projekt. Flerbostadshus har kommit långt i utvecklingen mot en mycket låg energianvändning. Demoprojekt inom den sektorn kan övergå till storskalig produktion. Men för ombyggnader av flerbostadshus till lågenergibyggnader och koncept för nybyggnad av lokaler behövs fortfarande förstärkning, ökad uppföljning och vidareutveckling av insatserna. FÖRFATTAREN Charlotta Winkler är civilingenjör med inriktning energiteknik och arbetar med hållbara energikoncept och energieffektivisering på konsultföretaget WSP i Stockholm. Tidigare har hon arbetat i Österrike med energieffektivitet i byggnader. Energieffektiva byggnader Följande sammanställning visar exempel på energieffektiva byggnader i Sverige, där i huvudsak flerbostadshus beskrivs. Vissa av byggnaderna i artikeln har följts upp med energimätningar och för andra av byggnaderna pågår mätningar för närvarande. Kvarteret Kajutan i Hammarby Sjöstad, flerbostadshus i Stockholm I stadsdelen Hammarby Sjöstad i Stockholm har ByggVesta, som byggherre, byggt ett flerbostadshus med 59 lägenheter. Inflyttning ägde rum under slutet av Energibehovet för tappvarmvatten, uppvärmning och fastighetsel var projekterat till 55 kwh/m 2 och år, och ByggVesta kallar sitt energisnåla hus för Egenvärmehus. Utformningen av byggnaden baserades på de erfarenheter som projektteamet gjorde i ett flerbostadshus som byggdes i Malmö år 2008, se beskrivning nedan. Vägen till egenvärmehusets låga energibehov går via ett mycket effektivt ventilationssystem med från- och tilluft samt värmeåtervinning (FTX-aggregat) med en värmeåtervinningsgrad på 90 procent (SP testad), höga krav på lufttäthet, en värmetrög stomme och tjockare isolering. Lägenheterna har inga traditionella radiatorer, utan värms upp med hjälp av ventilationsluften och separata värmebatterier för varje lägenhet. Rumstemperaturen hålls till C. Mätningar har gjorts för ett halvt år och de uppräknade värdena för 12 månader ger att den totala, uppmätta, energianvändningen var densamma som den projekterade, 55 kwh/m 2 och år. Tappvarmvattenvärmningen har mätts till 25 kwh/m 2 och år och uppvärmningen står för 18 kwh/m 2 och år. Fastigheten har individuell mätning och debitering av tappvarmvattenförbrukningen, vilket har bidragit till det låga energibehovet. Flera genomförda studier visar att energianvändningen sänks med procent när hushållens energianvändning för uppvärmning och tappvarmvatten synliggörs. 20 husbyggaren nr 6 B 2010
2 Kvarteret Kommendörkaptenen. Foto: WSP Byggnadens U-värden är: 1,0 W/m 2 K för fönster, 0,1 W/m 2 K för taket och 0,18 W/m 2 K för ytterväggarna. Lufttäthet hölls till 0,4 1/h vid 50 Pa. Kvarteret Kajutan. Foto: Ingar Lindholm, Energi och miljö Egenvärmehuset har följande U-värden: 1,0 W/m 2 K för fönster, 0,1 W/m 2 K för taket, golvbjälklag har 0,2 W/m 2 K och 0,17 W/m 2 K för ytterväggarna. Lufttäthet hålls till 0,3 0,4 1/h vid 50 Pa. Kvarteret Kommendörkaptenen, flerbostadshus Malmö Detta flerbostadshus med elva lägenheter byggdes av ByggVesta som pilotprojekt för kvarteret Kajutan i Hammarby Sjöstad och företagets övriga Egenvärmehus. Principen är densamma: god lufttäthet, värmeåtervinning i ventilationssystemet och energieffektivt klimatskal. Det projekterade energibehovet för tappvarmvatten, uppvärmning och fastighetsel var 65 kwh/m 2 och år. Mätningarna visade att den verkliga energianvändningen är 70 kwh/m 2 och år, där andelen för uppvärmningen av tappvarmvatten är 25 kwh/m 2 och år och för uppvärmning åtgår 27 kwh/m 2 och år. Inflyttning ägde rum i juni 2008 och mätningar utfördes i fyra lägenheter i samband med Bygga-Bo-Dialogens miljöklassning under februari och mars I denna byggnad, liksom i Kvarteret Kajutan genomfördes täthetsprovningar och termograferingar. Inomhustemperaturen i Kommendörkaptenen mättes till mellan 20,4 och 22,8 C. Byggnadens FTX-aggregat har en värmeåtervinning på 63 procent. Under den första mätperioden var även sex andra byggnader anslutna till samma undercentral. Vintern 2010 fick byggnaden bland annat en separat shunt och nya mätningar under kommande vinter (2010/2011) beräknas ge ett lägre energibehov. Radhus i Glumslöv Detta projekt med 35 radhus byggdes år 2004 som det andra passivhuset i Sverige, med Landskronahem som byggherre. Radhusens projekterade totala energibehov (inklusive hushållsel) var 60 kwh/m 2 och år och uppvärmningen bygger på ett FTX-ventilationssystem, som enligt tillverkaren har en verkningsgrad på 85 procent. Mätningar har genomförts, och den totala energianvändningen för tappvarmvatten, uppvärmning, fastighetsel och hushållsel uppgick till kwh för den totala bostadsarean på m 2. Det innebär således en total uppmätt energianvändning på 75 kwh/m 2 och år. Hushållselen per radhus är uppskattad till kwh/år och driften för ett FTX-aggregat är uppskattat till 700 kwh. Enligt uppgift har livscykelkostnaderna för fastigheterna sänkts med cirka 25 procent, samtidigt som investeringskostnaderna för bygget endast höjts marginellt. Byggnadernas U-värden är följande: 0,10 W/m 2 K för golv, 0,10 W/m 2 K för ytterväggar, 0,08 W/m 2 K för tak. Det totala värdet på fönster ligger på 0,9-1,0 W/m 2 K. Kvarteret Oxtorget, flerbostadshus i Värnamo År 2006 färdigställdes 40 lägenheter i två 1,5-plans byggnader i Värnamo på beställning av Finnvedsbostäder. Byggherren ville bygga energieffektiva lägenheter med låg driftskostnad och därmed också låg hyreskostnad. Kv. Oxtorget projekterades efter passivhuskriterier, där bland annat den maximala installationen för värme (exklusive tappvarmvatten) är 10 W/m 2 och tätheten på klimatskalet < 0,2 l/s, m 2. Fastigheternas U-värden är följande: golv 0,09 W/m 2 K, väggar 0,095 W/m 2 K, tak 0,07 W/m 2 K, fönster (medelvärde) 0,94 W/m 2 K och ytterdörr 0,60 W/m 2 K. Fortsättning s. 22 P nr 6 B 2010 husbyggaren 21
3 Kvarteret Oxtorget. Foto: Passivhuscentrum Kvarteret Oxtorget från baksidan. Foto: Passivhuscentrum P Lägenheterna värms via ett FTX-ventilationssystem med en angiven verkningsgrad på 85 procent. Eftervärmningsbatteriet är eldrivet med maxeffekter på 900 eller W, beroende på lägenhetsstorleken. Även i detta fall tillämpas individuell mätning av hushållsel och tappvarmvatten. Byggnaderna är uppförda med betongstomme för att åstadkomma en inomhustemperatur som reagerar trögare på temperatursvängningar utomhus. Den projekterade energianvändningen för uppvärmning var 12,8 kwh/m 2 och år vid en inomhustemperatur på 22 C. Mätningar och uppföljningar som har genomförts av Lunds tekniska högskola visar resultat på 8,1 kwh/m 2 och år. Mätta värden för hushållsel, värme och tappvarmvatten normalår korrigerades och gav för kv. Oxtorget 36 kwh/m2 och år för hushållsel, 8 kwh/m 2 och år för uppvärmning och 15 kwh/m 2 och år för tappvarmvatten. Normalårskorrigerad fastighetsel var 11 kwh/ m 2 och år. Hushållselen var 36 kwh/m 2 och år. Ett solvärmesystem med 24 m 2 solfångararea per byggnad har installerats och dimensionerats för att täcka sommarhalvårets tappvarmvattenbehov. Övrig energi för uppvärmning av varmvattnet fås med en elpatron. Andelar i en vindkraftpark har köpts för att garantera att man använder sig av 100 procent förnybar energi. Kvarteret Hamnhuset, flerbostadshus i Göteborg År 2008 färdigställdes Sveriges största passivhus på beställning av Älvstrandens utveckling AB. Fastigheten består av 116 lägenheter och använder 70 procent mindre värmeenergi än de konventionella byggnader som byggdes under samma år. Projektets målsättning var att minimera energianvändningen och dess miljöbelastning. För att nå målen låg fokus på att klimatskalet utformades med god värmeisoleringsförmåga och minimering av köldbryggor. Klimatskalet utfördes även med hög lufttäthet. Vidare installerades värmeväxling mellan ute- och inneluften med hög verkningsgrad, och välisolerade fönster med goda U-värden användes. Byggnaden värms primärt av dess interna laster, det vill säga de boende, apparater och passiv solinstrålning. Som kompletterande värmekälla används fjärrvärme. Hyresvärden garanterar en inomhustemperatur på 21 C. Om en högre temperatur önskas debiteras den extra energianvändningen separat. Fastigheten har individuell mätning och debitering av varm- och kallvatten och hushållsel. Projekterad värme- och tappvarmvattenförbrukning var 28 kwh/m 2 och år, och för elförbrukning beräknades behovet till 29 kwh/m 2 och år. Mätningar som gjordes under första drift året visade på cirka 76 kwh/m 2 och år för uppvärmning, tappvarmvatten och fastighetsel. Med anledning av ett högre uppmätt energibehov än vad som projekterats genomfördes optimeringar som ledde till en sänkning av fjärrvärmebehovet med 45 procent för motsvarande period under andra året. Det totala energibehovet under nästkommande år uppmättes till 61 kwh/m 2. Vidare mätningar görs månadsvis och utvärdering sker en gång per kvartal. Fastigheten har en energiprestandagaranti på fem år. Under denna första tid arbetar förvaltare, konsulter och entreprenörer tillsammans för att garantera en optimal drift av fastigheten. Det har visat sig tillföra en värdefull energieffektivisering och ett meningsfullt arbetssätt för att nå högt satta mål på energieffektivitet. En solfångaranläggning är installerad på fastighetens tak. Den täcker sommarhalvårets tappvarmvattenbehov på kwh/år. Eventuellt överskott av solvärmen matas ut i fjärrvärmesystemet. Enligt uppgift var investeringarna för de energibesparande åtgärderna 2,5 procent av de totala investeringskostnaderna. Fortsättning s. 24 P Kvarteret Hamnhuset. Foto: Passivhuscentrum Kvarteret Hamnhuset. Foto: Staffan Bolminger, Älvstranden utveckling Kvarteret Hamnhuset. Foto: Passivhuscentrum 22 husbyggaren nr 6 B 2010
4 Hertings gård. Foto: Gerhard Andersson Hertings gård. Foto: Bengt Björnehammar Hertings gård. Foto: Gerhard Andersson Kvarteret Seglet. Foto: Karlstads bostads AB P Hertings gård, flerbostadshus i Falkenberg Falkenbergs bostads AB var byggherre för 54 lägenheter i två åttavåningshus som slutfördes år Inflyttning skedde i december 2009 varefter uppföljning med mätningar genomfördes. Resultaten visar ett värmebehov inklusive tappvarmvatten på 35,4 kwh/m 2 och år och att behovet av fastighetsel var 14,8 kwh/m 2 och år. Anläggningen har även en luftsolvärmare installerad. Denna används för uppvärmning av den friskluft som värmer byggnaden. Kvarteret Seglet, flerbostadshus i Karlstad På beställning av Karlstads bostads AB färdigställdes 44 lägenheter i ett 12-våningshus i Karlstad år Intentionen var inte att nå passivhusstandard enligt den svenska definitionen, men byggnaden följde ändå standardens kvalitetssäkringsåtgärder gällande täthet och fönster och fasader. En termografering genomfördes när fastigheten stod färdig för att hitta eventuella värmebryggor som skulle kunna åtgärdas. Vidare tillämpas även här individuell mätning och debitering av tappvarmvatten för att åstadkomma en minskning av energianvändningen. De tekniska installationerna för värme, tappvarmvatten och ventilation baserades på energieffektivitet, driftsäkerhet och lågt underhåll. Fastighetens värme- och tappvarmvattensystem utnyttjar returvärmen i fjärrvärmenätet från ett intilliggande område. Nyttjandet resulterar i en sänkning av temperaturen i fjärrvärmens returledning, vilket i sin tur ökar återvinningsgraden och förbättrar rökgasreningen hos Karlstad energi. Ett golvvärmesystem installerades för att komplettera värmesystemet och för att säkerställa inomhustemperaturen till 20 C när lägenheterna är tomma. Energibehovet beräknades till 50 kwh/m 2 och år för tappvarmvatten, uppvärmning och fastighetsel. Byggnaden har följande U-värden: Radhuslägenheter, Misteröd. Bild: Passivhuscentrum Radhuslägenheter, Misteröd. Bild: Passivhuscentrum 24 husbyggaren nr 6 B 2010
5 Flerbostadshus, Frillesås. Bild: Passivhuscentrum Flerbostadshus, Frillesås. Bild: Passivhuscentrum Fönster inklusive ramar: 1,0 W/m 2 K Tak: 0,05 W/m 2 K Yttervägg: 0,11 W/m 2 K Golv: 0,13 W/m 2 K En lufttäthet på 0,13 l/h vid 50 Pa/(l/s, m 2 omslutningsarea) har uppnåtts. Mätningar från Karlstads universitet visar att det faktiska energibehovet är 19 kwh/m 2 och år för tappvarmvattnet, 15 kwh/ m 2 och år för uppvärmning respektive 15 kwh/m 2 och år för fastighetselen. Hushållselen har uppmätts till 30 kwh/m 2 och år i fastigheten, vilket medför att det sammanlagda energibehovet för fastigheten är 79 kwh/m 2 och år. Flerbostads hus i Frillesås, Kungsbacka I Frillsesås utanför Kungsbacka har Eksta bostads AB låtit bygga tolv lägenheter enligt passivhusprincipen. Byggnaderna färdigställdes år I varje lägenhet är FTX-aggregat installerade med en återvinningsgrad på 85 procent enligt tillverkaren. Fjärrvärme ger den kompletterande energin till eftervärmningsbatterierna. Byggnaderna har även en egen solenergianläggning som bidrar till uppvärmning av tappvarmvattnen under sommarhalvåret. Resterande energibehov för tappvarmvatten täcks av fjärrvärme. Den projekterade energiförbrukningen för värme var 12,6 kwh/m 2 och år vid en inomhustemperatur på 22 C. Uppföljningar och mätningar har genomförts av Lunds tekniska högskola och de mätta medelvärdena för energibehovet för värme på 14,5 kwh/m 2 och år (efter att en felinställning korrigerats), 15 kwh/m 2 och år för tappvarmvatten respektive 43 kwh/m 2 och år för hushållselen. Radhuslägenheter i Misteröd, Uddevalla År 2008 färdigställdes för Uddevallahem AB 27 radhuslägenheter och tolv lägenheter enligt Passivhuscentrums passivhuskriterier. Uppvärmning sker med FTX-aggregat med ett spetsvärmebatteri på 900 W. Tappvarmvattnet värms med vattenburen el. Uppföljning och mätningar genomförs av Skanska, men resultaten har ännu inte blivit offentliggjorda. Stadsskogen, flerbostadshus i Alingsås År 2009 uppförde Alingsås kommunala bostadsbolag AB Alingsåshem 32 hyreslägenheter i tre huskroppar á tre våningar plus takvåning samt ett souterrängplan för en av byggnaderna. Fastigheterna byggdes enligt Passivhuscentrums kriterier för passivhus, vilket medför att målen för de färdigställda byggnaderna är hög energieffektivitet och låga energikostnader. Mätningar pågår och beräknas kunna redovisas efter uppvärmningsperioden 2010/2011. Kvarteret Portvakten, flerbostadshus i Växjö Hyresbostäder AB i Växjö är byggherre för 64 hyresbostäder i två åttavåningshus. Husen har en stomme av trä och är byggda för att nå en beräknad energianvändning för värme och tappvarmvatten på 38 kwh/m 2 och år. Hyresgästerna har individuell mätning av el, varm- och kallvatten och kan på så sätt själv påverka sin totala månadskostnad. Inflyttningen ägde rum hösten Mätningar pågår, resultat har ännu inte presenterats. Radhus på Höjden i Lerum Förbo AB i Mölnlycke har låtit upprätta tolv tvåvånings hyresradhus på vardera 104 m 2. Radhusen byggs med passivhusstandard enligt Passivhuscentrum och värms med fjärrvärme. De har en solfångaranläggning som levererar värme till tappvarmvattnet, minst 50 procent av årsbehovet av energi för tappvarmvatten beräknas täckas. Vidare sker individuell mätning av debitering av varmt och kallt vatten. Värmen ingår i hyran, men kommer att kunna avläsas individuellt för att möjliggöra uppföljningar i framtiden. Inflyttningen ägde rum i februari Mätningar genomförs för närvarande och beräknas vara klara hösten Stadsskogens förskola, Alingssås Det i Alingsås kommunalägda företaget Fabs AB beställde år 2006 en förskola på 937 m 2. Skolan byggdes med passivhusteknik och är därmed den första passivhusskolbyggnaden i Sverige. År 2008 stod förskolan klar. Den beräknade energianvändningen för uppvärmning var 40 kwh/m 2 och år och det uppmätta värdet visade på 50 kwh/m 2 och år. Fortsättning s. 26 P nr 6 B 2010 husbyggaren 25
6 P Renoveringsprojekt Flerbostadshus Brogården i Alingsås Alingsåshem AB äger och förvaltar cirka 300 lägenheter i bostadsområdet Brogården. Fastigheterna byggdes under miljonprogrammets i början av 1970-talet. År 2007 påbörjades ombyggnaden och 2009 stod den första etappen färdig. Planerna för renoveringen var att mer än halvera energibehovet för uppvärmning, hushållsel och fastighetsel. De befintliga byggnaderna använde 216 kwh/m 2 och år, vilket skulle reduceras till 92 kwh/m 2 och år. Tabellen visar energianvändningen i ett av husen före renovering, efter renovering respektive de uppsatta energimålen. De uppmätta värdena avser ett halvt år och är inte korrigerade för den kalla vintern 2009/2010. Efter renoveringen har byggnaderna följande U-värden: Väggar: 0,11 0,095 W/m 2 K Golvfundament: < 0,09 W/m 2 K Fönster > 1,2 W/m 2 K Lufttätheten är 0,1 l/s, m 2. Uppvärmningen sker via ett FTX aggregat med en värmeåtervinning på 85 procent. En solfångaranläggning och fjärrvärme med flisförbränning förser lägenheterna med energi för tappvarmvatten och den spetsvärme som kommer att behövas till uppvärmningen. Vidare ska ett småskaligt vindkraftverk installeras i området. Vargbroskolan i Storfors Storfors kommun har renoverat Vargbroskolan i Storfors. Renoveringen färdigställdes år Energikonceptet för Vargbroskolan har utretts med hjälp av Karlstads universitet. De gjorde beräkningar som visade att energianvändningen skulle kunna sänkas från cirka 250 kwh/m 2 och år i den gamla skolan till ett så lågt värde som 40 kwh/m 2 och år efter renovering. För att klara de uppsatta målen krävdes en mycket god isolering och exceptionell noggrannhet vid byggandet. Under bottenplattan lades 300 mm cellplast, vilket ger ett U-värde på 0,12 Före renovering Efter renovering Energimål [kwh/m 2,år] [kwh/m 2,år] [kwh/m 2,år] Uppvärmning Tappvarmvatten Hushållsel Allmän el Total energianvändning Total exkl. hushållsel Tabell: Energianvändning i Brogården. W/m 2 K. Ytterväggarna har ett U-värde på 0,11 W/m 2 K, och takets U-värde är 0,08 W/m 2 K, vilket uppnås med en isolering av 545 mm lösull. U-värdet på fönstren är 1,1 W/m 2 K. Inomhustemperaturen regleras separat i varje rum och mätningar visar att sedan skolan öppnades vårterminen 2008 har medeltemperaturen i klassrummen varierat mellan 20,2 och 20,7 C. Maxtemperaturen har varit 20,3 21,3 C. Uppföljning och mätningar har genomförts av Karlstad universitet under en period på tvår år. Resultatet visar på ett fjärrvärmebehov på 35 kwh/m 2 och år. Även elanvändningen har reducerats rejält. Den köpta elenergin för Vargbroskolan uppgår till 24,6 kwh/m 2. Den totala köpta energin utgör på så vis 59,6 kwh/m 2 och år. Vidare är en solcellsanläggning med 130 m 2 solcellsarea installerad på skolans tak. Den står för cirka 16 procent av skolans totala elanvändning. Överskottsel under sommartid används av intilliggande byggnader som har högre elenergianvändning året runt. Även en solfångaranläggning är installerad, varifrån överskottsvärme matas in i det kommunala fjärrvärmenätet. Kostnaderna för renoveringen av Vargbroskolan, inklusive projektering och byggkredit, uppgick till 70 miljoner kronor. Omräknat motsvarar det cirka kr/m 2. Det låga energibehovet innebär en besparing på en (1) miljon kronor per år i driftskostnader jämfört med energibehovet före renovering. Flerbostadshus Brogården, före renovering. Foto: Passivhuscentrum Flerbostadshus Brogården, efter renovering. Foto: Petter Rydsjö, Efem arkitekter 26 husbyggaren nr 6 B 2010
7 Pågående byggprojekt Följande avsnitt visar kortfattade exempel på pågående byggprojekt i Sverige. Kvarteret Blå Jungfrun, flerbostadshus i Hökarängen 97 lägenheter i fyra hus började på beställning av Svenska bostäder byggas år 2008 och inflyttningen sker nu, under år Den projekterade energianvändningen är cirka 50 kwh/m 2 och år för värme och tappvarmvatten. Ett väl utfört klimatskal med god isolering samt fönster med U-värde på 0,9 W/m 2 K ska möjliggöra energieffektivitet och medföra låga energikostnader. Kvarteret Sjöliljan, flerbostadshus i Visby Gotlandshem har låtit bygga 45 lägenheter i tre byggnader som planeras vara färdigställda till våren och hösten Projektet är Gotlands första flerbostadshus i lågenergistandard. Den projekterade energianvändningen ligger på 55 kwh/m 2 och år för uppvärmning och tappvarmvatten. Solfångare ska installeras för att värma tappvarmvattnet. Uppföljning på energianvändningen är planerad. Pärllöken, flerbostadshus i Örebro Örebrobostäder AB bygger flerbostadshus med en beräknad energianvändning på cirka 23 kwh/m 2 och år. De byggs med en tung stomme med betong och homogen lättbetong. U-värden på byggnadens konstruktion är följande: Fönster: 0,9 W/m 2 K Yttervägg: 0,19 0,32 W/m 2 K Tak: 0,1 W/m 2 K Uppvärmningssystemet ska bli ett lågtempererat golvvärmesystem. Man planerar för en solvärmeanläggning med cirka 40 m 2 solfångaryta och en ackumulatortank på 6 m 3, tillsammans med bergvärmepump (utan spets). FTX-ventilation ska användas för uppvärmning och trappbelysning består av lysdiodarmaturer (LED). Fläktar, pumpar och hissmotor ska vara energioptimerade. Inflyttning är beräknad till våren Stöd till energieffektiva byggnader Följande program och instanser erbjuder olika former av stöd för genomförandet av energieffektiva byggnader i Sverige: Energimyndighetens Programmet för passivhus och lågenergihus Boverket (Bygga-Bo-Dialogen) Svenska byggbranschens utvecklingsfond, SBUF Centrum för energi- och resurseffektivitet i byggande och förvaltning, Cerbof Program för energieffektiva byggnader (Västra Götaland) Smart energi (Västra Götaland) D Källor: Individuell mätning och debitering i flerbostadshus, Boverket 2008 Kunskapssammanställning Lågenergihus i ett svenskt perspektiv, Boverket, 2010 Utkast till rapport Livscykelkostnader Till Vilken Nytta för miljön och plånboken?, Nordiska Ministerrådet, 2010 Karlstad universitet Uppföljning av innemiljö och energianvändning vid renovering av ett miljonprogramsområde, SP Passivhuscentrum Örebrobostäder Forum för energieffektiva byggnader Vargbroskolan. Foto: NCC Pärllöken. Skiss: Örebrobostäder AB nr 6 B 2010 husbyggaren 27
Frillesås passivhusen blir vardagliga
Beställargruppen bostäder, BeBo, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och några av Sveriges främsta fastighetsägare med inriktning mot bostäder. Gruppen driver utvecklingsprojekt med fokus på energieffektivitet
Läs merVad händer på Passivhusfronten?
Vad händer på Passivhusfronten? Jonas Norrman IVL Svenska Miljöinstitutet Åsa Wahlström SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Det färdigställs allt fler energieffektiva lägenheter i Sverige byggda efter
Läs merOmbyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola
Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola Nya passivhusprojekt i Sverige Ett passivhus är en mekaniskt ventilerad byggnad
Läs merHur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet
1 Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet WSP Environmental 2 Miljonprogrammet Bakgrund - Fram
Läs merVAD ÄR LÅGENERGIHUS?
VAD ÄR LÅGENERGIHUS? Tryggad försörjning, ekonomi Börje Göransson, Vd Finnvedsbostäder - väljer passivhus för framtida byggande Erfarenheter kv Oxtorget Värme Beräknat: Utfall: 13 kwh/m2 9 kwh/m2 Varmvatten
Läs merPassivhus vår framtida byggnorm?
Passivhus vår framtida byggnorm? Hans Eek, arkitekt SAR/MSA Vi bygger klimatsmart för framtiden Passivhuscentrum Västra Götaland www.passivhuscentrum.se Hans Eek, arkitekt SAR/MSA Passivhuscentrum Västra
Läs merVAD ÄR LÅGENERGIHUS?
VAD ÄR LÅGENERGIHUS? Tryggad försörjning, ekonomi Börje Göransson, Vd Finnvedsbostäder - väljer passivhus för framtida byggande Erfarenheter kv Oxtorget Värme Beräknat: Utfall: 13 kwh/m2 9 kwh/m2 Varmvatten
Läs merAtt renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde
Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Halmstads Fastighets AB Engagemang Respekt Ansvar Affärsmässighet Energieffektivisering HFAB 1995 2000 2010 2020 2030 2040 2050 150 kwh/m2
Läs merBrogården miljonhusen blir passiva
Beställargruppen bostäder, BeBo, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och några av Sveriges främsta fastighetsägare med inriktning mot bostäder. Gruppen driver utvecklingsprojekt med fokus på energieffektivitet
Läs merEnergieffektivisering Energideklarationer
Energieffektivisering Energideklarationer Bengt Drakenberg, Energikontoret Skåne Energi- och klimatrådgivare Eslöv 09-04-16 Program Energianvändningen i idrottssanläggningar Nybyggnation i passivhus- eller
Läs merwww.nollhus.se Eje Sandberg
Eje Sandberg www.nollhus.se Utveckla FEBYs kriterier för passivhus. Skapa nätverk Bevaka och påverka myndigheter för att främja utvecklingen Sprida information och kunskap Rapporter Kungsbacka Eksta fastighetsbolag
Läs merFrån Anna-Karin Hatts twitterkonto efter invigningen av Stadsskogenskolan Alingsås energiomställningens epicentrum!
Från Anna-Karin Hatts twitterkonto efter invigningen av Stadsskogenskolan Alingsås energiomställningens epicentrum! www.passivhuscentrum.se 0322-61 68 00 Besöksadress/Utställning: Stora Torget, Alingsås
Läs merOmbyggnad av småhus till passivhus - är det möjligt?
Ombyggnad av småhus till passivhus - är det möjligt? Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus Hans Eek Juli 2011 Framtida krav på koldioxideffektivt byggande Byggnaderna står för 50% av utsläppen av
Läs merSolenergi. framtidens energikälla är här - och har varit här ett tag
Solenergi framtidens energikälla är här - och har varit här ett tag Solenergi El: solceller Solvärme: solfångare Solenergi El: solceller - Kortfattat Solvärme: solfångare - Marknaden - Planering - Dimensionering
Läs merFullriggaren Nyköping Passivhus - ett aktivt val
Fullriggaren Nyköping Passivhus - ett aktivt val En komplex värld! Avfall Buller Mögel Kemikalier Radon Energi Läge Elektromagnetiska fält Fukt Markföroreningar Material Vatten Ljus NCC AB 091124 2 Fokus
Läs merEnergieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad
Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad Åsa Wahlström CIT Energy Management LTH 2015-06-23 Varför Lågan? Bidra till att Sverige ska nå sina energimål genom att bostadsoch lokalsektorn starkt
Läs merEgenvärmehus. Stockholm 2011-09- 20 ByggVesta AB
Egenvärmehus Stockholm 2011-09- 20 ByggVesta AB ByggVesta 2011 ByggVesta har under de senaste 5 åren s=git fram som en utmanande aktör för aa utveckla och förvalta kostnadseffek3va och energisnåla bostäder
Läs merVärmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus. Åsa Wahlström
Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus Åsa Wahlström Poseidon lågenergihus Backa (Mattias Westher) Energibesparingspotential År 2020 kan 0,7 TWh/år besparas om installation av
Läs merPassivhus och lågenergihus i Sverige Erfarenheter och trender. Tekn. Lic. Svein H. Ruud SP Energiteknik
Passivhus och lågenergihus i Sverige Erfarenheter och trender Tekn. Lic. Svein H. Ruud SP Energiteknik Lågenergihus - inget nytt under solen! Tidigt 1980-tal 130 m 2 uppvärmd boyta Traditionellt enplans
Läs merBygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem
1 Bygga nytt Påverka energianvändningen i ditt nya hem Du som bygger nytt har chansen att göra rätt från början, vilket är mycket lättare än att korrigera efteråt. Den här broschyren är tänkt att ge en
Läs merBrogården passivhusrenovering
Beställargruppen bostäder, BeBo, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och några Sveriges största fastighetsägare med inriktning mot bostäder. Gruppen driver olika utvecklingsprojekt med inriktning
Läs merRegionservice bygger Sveriges största. passivhus/plusenergihus
Mattias Wallin Regionservice Region Skåne, Fastighetsdivisionen Verksam i fastighetsbranschen sedan 1999 Projektledare för Rättspsykiatriskt centrum (RPC) sedan 2011 Projektledare för NSH (Nya sjukhusområdet
Läs merEnergihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad
Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-
Läs merDetta vill jag få sagt!
Kv Jöns Ols, Energisnålt med konventionell teknik 28 oktober 2004 Byggherrens betydelse Catarina Warfvinge Univ lekt i Installationsteknik vid LTH Uppdragsledare på WSP Byggnadsfysik Detta vill jag få
Läs merBygg och bo energismart i Linköping
Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort
Läs merRENOvERiNg med fokus På ENERgi Och innemiljö
Renovering med fokus på energi och innemiljö Fastigheten på Katjas Gata 119 efter ombyggnad. Kan man göra lågenergihus av ett befintligt bostadshus från miljonprogrammet? Vi tänker göra ett allvarligt
Läs merKongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!
Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! En förstudie Eva Sikander, SP Monica Axell, SP Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Aktivhus eller plusenergihus genererar mer energi över
Läs merLågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel >2014-02-03. Karin Adalberth
Lågenergibyggnader Karin Adalberth Sveriges Miljömål ang. God bebyggd miljö Delmål 6: Energianvändning i byggnader Energianvändningen skall minska med > 20% till 2020 > 50% till 2050 > 2020 ha 50% förnyelsebar
Läs merUppvärmning av flerbostadshus
Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende
Läs merBygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim
Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim Kort om Lokalförvaltningen Förvaltar offentliga lokaler för Göteborgs Stad: - förskolor, skolor, äldreboende, gruppbostäder,
Läs merEnergimål i fokus Norra Djurgårdsstaden
Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden Mats Nissling Projektchef Region Boende Stockholm 2011-01-25 1 Innehåll NCC s miljöstrategi NCC s energimål bostäder NCC s energimål kontor Energiåtgärder i Norra
Läs merErfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard.
Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard. Bakgrund Varför internationella passivhusdefinitionen? Framtagen av Passivhusinstitutet,
Läs mer2010-11-08. Sven-Olof Klasson
Sven-Olof Klasson Espedalen Espedalen Bovärdar Antal Åldersstruktur hyresgäster Espedalen 2010 120 103 100 80 73 60 58 52 50 63 59 51 40 28 20 19 6 0 0-6 7-16 17-19 20-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74
Läs mer4.2.3 MINERGIE URSPRUNG OCH ORGANISATION
Som tidigare beskrivits, beräknas den aktuella byggnadens energiprestanda och jämförs med kraven för det valda Minergie-klassningssystemet. Beräkningarna skickas till en Minergie-handläggare som bemyndigats
Läs merBoverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning
Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme.
Läs mer25 000 studenter, 3 500 anställda Teknik, samhällsvetenskap, humaniora, medicin, utbildningsvetenskap och tvärvetenskap Deltar i det nationella
Trondheim den 18 augusti 2009 25 000 studenter, 3 500 anställda Teknik, samhällsvetenskap, humaniora, medicin, utbildningsvetenskap och tvärvetenskap Deltar i det nationella samarbete Program Energisystem:
Läs merMarknadsöversikt för passivhus och lågenergihus i Sverige 2006
Marknadsöversikt för passivhus och lågenergihus i Sverige 2006 Oktober, 2006 Arbetsdokument inom projektet för Passivhus. Projektet för passivhus är ett av delprojekten inom Programmet för Passivhus och
Läs merENERGISAMORDNAREN SPINDELN I NÄTET
N VVS ARKITEKT KONSTRUKTÖR KVALITETSSÄKRING AV HANDLINGAR EL BYGGHERRE PROJEKTLEDARE KVALITETSSÄKRING AV BYGGPROCESS ENTREPRENÖR UPPFÖLJNING UTBILDNING/STÖD AV PROJEKTGRUPP ENERGISAMORDNAREN SPINDELN I
Läs merFastighetsägarens perspektiv
Fastighetsägarens perspektiv Bakgrund o underlag Erfarenheter från BeBo Egna synpunkter/erfarenheter Sandviksvägen, Växjö Kenneth Faaborg Hyresbostäder i Växjö AB Svensk Energiutbildning AB Inbjudan kurs:
Läs merAtt ställa energikrav och följa upp
Att ställa energikrav och följa upp Svante Wijk Energistrateg, NCC Construction NCC Construction Sverige AB 1 Lagkraven skärps Exempel flerbostadshus i Göteborg Följden av tuffare energikrav Marginalerna
Läs merRemiss av Boverkets rapport Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad. KS dnr /2014.
Dnr Sida 1 (5) 2014-12-19 Handläggare Anders Hallberg 08-508 264 01 Till KF/KS kansli Remiss av Boverkets rapport Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad. KS dnr 001634/2014. Exploateringskontoret
Läs merLågenergihus till en låg kostnad utvärdering av värme- och lagringssystemet ASES
Lågenergihus till en låg kostnad utvärdering av värme- och lagringssystemet ASES Jan-Erik Eskilsby Marcus Rydbo Maria Mattsson AB Svenskt Klimatneutralt Boende, Övre Skräddaregårdsvägen 10, 517 37 Bollebygd,
Läs merBÄCKÅSEN Ett flerbostadshus i Malmberget med låg energianvändning
BÄCKÅSEN Ett flerbostadshus i Malmberget med låg energianvändning LÅGAN Rapport juni 2014 Helena Lidelöw Sammanfattning Under 2011 uppförde Lindbäcks Bygg på uppdrag av LKAB Fastigheter sju flerfamiljshus
Läs merSå säkrar HFAB energiprestanda i framtidens flerbostadshus
SABOs energikick i Örebro 28-29 november 2017 Så säkrar HFAB energiprestanda i framtidens flerbostadshus Vilka tekniska egenskapskrav ställer vi på olika tekniska system och hur följer vi upp att vi får
Läs merBesparingspotential i miljonprogramhusen
Besparingspotential i miljonprogramhusen Renovering till passivhusprestanda myt eller verklighet 23 okt 2007 Catarina Warfvinge Bitr Miljöchef Bengt Dahlgren AB Univ lekt vid Lunds Tekniska Högskola Den
Läs merEnergieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering. Kristina Mjörnell
Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering Kristina Mjörnell Potentialen för tilläggsisolering av klimatskärmen I Sverige finns ca 2,4 miljoner lägenheter i flerbostadshus
Läs merByggnadstypologier Sverige
Byggnadstypologier Sverige Inneha llsfo rteckning Byggnadstypologier... 3 Bakgrund... 3 Exempel klimatzon 3 Enfamiljshus byggt innan 1960 (area 125 m 2 )... 4 Exempel klimatzon 3 Enfamiljshus byggt innan
Läs merEnergihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad
Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-
Läs merTA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25
TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt Örebro 2011-10-25 Kristina Landfors KanEnergi Sweden AB Tel: 076-883 41 90 På dagordningen Helhetssyn Renovera och bygga till Klimatskal och isolering Fukt Ventilation
Läs merLågenergihus? Nära-noll-hus? Nollenergihus? Plusenergihus? Passivhus?
Lågenergihus? Nära-noll-hus? Nollenergihus? Plusenergihus? Passivhus? Int. Passivhusnätverk sedan 2011 sedan 2010 15 länder med 2330 medlemsföretag (april 2015) 62 svenska medlemsföretag i IG Passivhus
Läs merDITT ENERGIEFFEKTIVA A-HUS
DITT ENERGIEFFEKTIVA A-HUS BYGG FÖR FRAMTIDEN MED A-HUS Alla hus som kommer från A-hus tillverkas både med hänsyn till miljön och din plånbok. Klimatsmart boende är ett begrepp som ligger i tiden och innebär
Läs merfokus på Miljö, energi, ekonomi och design Passivhus i lättbetong
fokus på Miljö, energi, ekonomi och design Passivhus i lättbetong Alla strävar vi efter samma mål Global uppvärmning är beteckningen på den observerade uppvärmningen av jordens lägre atmosfär och hav sedan
Läs merVarför massiva trähus i åtta våningar med passivhusteknik i Växjö? Erik Hallonsten, Vd Hyresbostäder i Växjö AB
Varför massiva trähus i åtta våningar med passivhusteknik i Växjö? Erik Hallonsten, Vd Hyresbostäder i Växjö AB Hyresbostäder i Växjö AB Äger och förvaltar» bostäder till en yta av 261 870 m 2 fördelade
Läs merBRUKARRELATERAD ENERGIANVÄNDNING
BRUKARRELATERAD ENERGIANVÄNDNING Exempel på resultat från mätningar i 1300 lägenheter Hans Bagge, Lotti Lindstrii, Dennis Johansson www.laganbygg.se Inledning EU har beslutat att alla hus ska byggas som
Läs merPassivhus med och utan solskydd
Passivhus med och utan solskydd Detta projektarbete är en del i utbildning till Diplomerad Solskyddstekniker på Mälardalens Högskola i Västerås under tiden, 2011-01-19 2011-02-23 Passivhus i Sotenäskommun,
Läs merGöteborg Energi antar utmaningen
Göteborg Energi antar utmaningen Energisession 2009 Energieffektiva miljonprogramsområden vision eller realitet Skövde 2009-02-05 Vi lever på lånat kapital Vi är idag 6,7 miljarder människor på jorden
Läs merTekniska anvisningar Energi 2015-02-05
Tekniska anvisningar Energi 2015-02-05 ENERGI INNEHÅLLSFÖRTECKNING ENERGI... 2 SYFTE... 3 Allmänna anvisningar... 4 Kravbeskrivning... 4 Effekt... 4 Energi... 4 Kompensation för skuggning... 5 Ventilationstillägg...
Läs merBRF GREENHUSEN 2 Sillhajen 4, Malmö
JM AB BRF GREENHUSEN 2 Sillhajen 4, Malmö MALMÖ 2012-08-16 BRF GREENHUSEN 2 Datum 2012-08-16 Uppdragsnummer 61631146532 Utgåva/Status Slutgiltig Marika Andersson Marika Andersson Mikael Fromell Uppdragsledare
Läs merkrav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt
krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva
Läs merENERGIDEKLARATION. Lindekullegatan 1, Göteborg Göteborgs stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1964 Energideklarations-ID:
sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Lindekullegatan 1, 416 78 Göteborg Göteborgs stad Nybyggnadsår: 1964 Energideklarations-ID: 921018 Energideklarationen i sin helhet finns hos byggnadens ägare. För mer
Läs merEtt hus, fem möjligheter - Slutseminarium
- Slutseminarium Slutrapport av projektet Genomgång av alternativen Genomgång av resultat Energibesparing, kostnader, koldioxidbelastning Fjärrvärmetaxans betydelse för lönsamheten Avbrott för lunch Värmepumpsalternativet
Läs merBrf Utsikten i Rydebäck
2009-05-08 Upprättad av JM AB 169 82 Stockholm : Tel nr:08-782 85 52 S 2 av 12 SAMMANFATTNING 3 1. Bakgrund 3 Syfte med energideklarationen 3 Tillgängligt underlag 3 Förutsättningar för upprättande av
Läs merGällande diskussionen om lågenergihus kopplat till LSS-boende på Dalkarlen 13 kommer här några förtydliganden. Bifogar fil från Isover.
Datum 008-0-08 Sida () Hej Anders Gällande diskussionen om lågenergihus kopplat till LSS-boende på Dalkarlen kommer här några förtydliganden. Bifogar fil från Isover. Fastighetens belägenhet i sig med
Läs merENERGIDEKLARATION. Frejagatan 42, Mölndal Mölndals stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2016 Energideklarations-ID:
sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Frejagatan 42, 431 44 Mölndal Mölndals stad Nybyggnadsår: 2016 Energideklarations-ID: 911412 Energideklarationen i sin helhet finns hos byggnadens ägare. För mer information:
Läs merLågenergihus för attraktivt boende
Lågenergihus för attraktivt boende 09:00 Inledning 09:15 Därför bygger vi lågenergihus 09:40 Vad är lågenergihus? 11:00 Renovering och energieffektivisering av miljonprogrammet 11:30 Byggprocessen och
Läs merInternational Passive House Association
www.igpassivhus.se Passivhusutbildningar skapar kompetens och säkerställer byggnadskvalitet International Passive House Association Plattform för kompetens, utbildning, projekt och komponenter IG Passivhus
Läs merEnergianvändning i byggnader. Energibalans. Enkel metod för att beräkna energi- och effektbehov
Energianvändning i byggnader. Energibalans. Enkel metod för att beräkna energi- och effektbehov Lunds universitet LTH Avd Energi och ByggnadsDesign Inst för arkitektur och byggd miljö 36% av den totala
Läs merENERGIDEKLARATION. Söö 26, Fotö Öckerö kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2008 Energideklarations-ID:
sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Söö 26, 475 45 Fotö Öckerö kommun Nybyggnadsår: 2008 Energideklarations-ID: 896244 Energiprestanda: 57 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars 2015]: Energiklass
Läs merEnergidesign utformning av lågenergibyggnader Villa Åkarp
Energidesign utformning av lågenergibyggnader Villa Åkarp Hur flödar energin i traditionella byggnader? Karin.Adalberth@primeproject.se Uppvärmning, varmvatten o fastighetsel Hur blir de energieffektiva?
Läs merMaratonvägen 36 energieffektiv renovering
BeBo, är Energimyndighetens beställargrupp för bostäder. BeBo-medlemmarna, några av landets största fastighetsägare inom bostadssektorn, driver inom nätverket olika utvecklingsprojekt med inriktning mot
Läs merSolallén - Sveriges första mörkgröna bostäder. Åse Togerö Utvecklingschef Hållbar affärsutveckling, Skanska
Solallén - Sveriges första mörkgröna bostäder Åse Togerö Utvecklingschef Hållbar affärsutveckling, Skanska Mörkgröna småhus 21 radhus på 79-91 m 2 7 byggnadskroppar med ca 66 m 2 solceller per byggnad
Läs merPassivhusförskola Skogslunden
1(14) Uppföljning År 1 2011-10-26 Passivhusförskola Skogslunden Inledning Förskolan Skogslunden är byggt som ett passivhus. Denna rapport redovisar mätningar för energiförbrukningen i Skogslunden under
Läs merAdministrativa uppgifter
1 av 8 2019-06-02 10:27 Skriv ut ENERGIVERIFIERING - VIA BERÄKNING Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnads ID: Kommun: Fastighetsägare/byggherre: Energiberäkningen har utförts av: Datum:
Läs merEn kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.
Till dig som är fastighetsägare En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Ingen vill betala för energi som varken behövs eller
Läs merProgram för byggnader med mycket låg energianvändning Åsa Wahlström CIT Energy Managment
Program för byggnader med mycket låg energianvändning Åsa Wahlström CIT Energy Managment 2012-12-07 Mål en nationell plattform LÅGAN ska stimulera till ny- och ombyggnad av energieffektiva byggnader, synliggöra
Läs merTelefon:
Energiberäkning av nybyggnation villa snummer: Upprättad: : AB Franska Bukten sansvarig: Telefon: 0727-34 87 61 E-post: magnus.voren@franskabukten.se snummer 2/5 Inledning AB Franska Bukten har av Deler
Läs merOMBYGGNATION. med sänkt energibehov. www.laganbygg.se
OMBYGGNATION med sänkt energibehov www.laganbygg.se LÅGANbygg sprider kunskap För att inspirera bygg- och fastighetsbranschen att bygga fler lågenergibyggnader finns LÅGANbygg - en sökbar databas på webben
Läs merRekorderlig Renovering (RR) lägesrapport 121127
RR avslutade projekt Rekorderlig Renovering (RR) lägesrapport 121127 Per Levin Projektengagemang Energi & klimatanalys Herrgårdsgatan, Vidingehem efter etapp 1 Orrholmen, Karlstad efter etapp 3 Rosengatan,
Läs merEnergianalys/energideklaration per byggnad
Energianalys/energideklaration per byggnad Ägarens namn: Brf Berget Fastighetsbeteckning: Gustavsberg 1:12 Adress: Trallbanevägen 2-16 Postort: Gustavsberg Företag som utfört energiutredningen: Acc Byggkonsult
Läs merPassivhusproduktion Flerbostadshus Lågenergi
Passivhusproduktion Flerbostadshus Lågenergi Albert Boqvist Teknisk Specialist NCC Construction Sverige AB Upplägg Bakgrund Passivhuskonceptet och dess påverkan på byggprocessen NCCs agerande Teknisk plattform
Läs merÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8. Byggnadens adress. Datum 2015-09-08. Utetemperatur 15.
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration radhus Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8 Byggnadens adress Geijersgatan 35A 75231 Uppsala Datum 2015-09-08 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37
Läs merBRF Svalboet Energimätningar och termografering
BRF Svalboet Energimätningar och termografering 2014-01-15 Inledning Luleå Energi fick uppdraget att hjälpa BRF Svalboet att se över deras ventilation, termografera klimatskalet, samt se över värmesystemet
Läs merNotera att det är viktigt att ha säkerhetsmarginal i energiberäkningsresultaten för att täcka in eventuella variationer i utförandet.
Bilaga 2 Tävlingsförutsättningar energi 2015-12-02 ENERGIBERÄKNING- Riddersvik RESULTATSAMMANSTÄLLNING Detta pm utgör redovisningsmall för tävlingskriterierna energieffektivitet och produktion av förnybar
Läs merENERGIDEKLARATION. Kung Sverres Gata 78, Göteborg Göteborgs stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1973 Energideklarations-ID:
sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Kung Sverres Gata 78, 417 28 Göteborg Göteborgs stad Nybyggnadsår: 1973 Energideklarations-ID: 952908 Energideklarationen i sin helhet finns hos byggnadens ägare. För
Läs merEnergi i Brogården. Linda Martinsson, Skanska, 2013-12-05. Publik information
Energi i Brogården Linda Martinsson, Skanska, 2013-12-05 Brogården En lång process och utveckling Brogården Energimål Gäller vintern 2009-10, c:a 3,5 C kallare än normal vinter. Ur Brogården med fokus
Läs merUlf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad
Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Gäddeholm Västerås stad förvärvade egendomen Gäddeholm 2003 Avsikten var att skapa en ny stadsdel Svårt att skapa tillräckligt med byggbar mark runt Västerås
Läs merMaratonvägen Ombyggnation i Halmstad
Maratonvägen Ombyggnation i Halmstad Maratonvägen 579 lgh Den nya tidens hyresrätt 1 Byggmöte 18 november i Göteborg Maratonvägen Ett miljonprogramsområde i Halmstad 21 huskroppar med totalt 579 lägenheter
Läs merENERGIDEKLARATION. Birkagatan 15, Malmö Malmö stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1929 Energideklarations-ID:
sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Birkagatan 15, 217 74 Malmö Malmö stad Nybyggnadsår: 1929 Energideklarations-ID: 933263 Energideklarationen i sin helhet finns hos byggnadens ägare. För mer information:
Läs merÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Sävja 34:20.
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Uppsala Sävja 34:20 Byggnadens adress Bonadsvägen 100 757 57 Uppsala Datum 2018-05-03 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Sammanfattning
Läs merSå tilläggsisolerar vi våra miljonprogramhus
Så tilläggsisolerar vi våra miljonprogramhus Åke Blomsterberg WSP Environmental & LTH Energi och ByggnadsDesign 2014-06-10 Renovering flerbostadshus Miljonprogrammet - Fram till 2017 behöver 100 000 miljonprogramslägenheter
Läs merSTORA INVESTERINGAR GER STORA RESULTAT
STORA INVESTERINGAR GER STORA RESULTAT hur tjäna pengar OCH rädda världen (eller vill många snart bo i en ekologisk banan?) DET ÄR BARA ATT KONSTATERA Vi står inför stora miljö- och klimatmässiga utmaningar
Läs merENERGIDEKLARATION. Häradsdomarevägen 9, Hisings Backa Göteborgs stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1973 Energideklarations-ID:
sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Häradsdomarevägen 9, 422 44 Hisings Backa Göteborgs stad Nybyggnadsår: 1973 Energideklarations-ID: 885437 Energiprestanda: 76 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad
Läs merÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration småhus. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Lindsta 1:21. Lindsta Sjötorp 37
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration småhus Fastighetsbeteckning Uppsala Lindsta 1:21 Byggnadens adress Lindsta Sjötorp 37 744 97 Järlåsa Datum 2018-06-07 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Sammanfattning
Läs merENERGIDEKLARATION Brf Norrskenet
2009 ENERGIDEKLARATION Brf Norrskenet Rickard Norlin Riksbyggen 2009-06-15 Vad är en energideklaration? Energideklarationen beskriver en byggnads energianvändning. Lagen om energideklarationer bygger på
Läs merGiganten och Späckhuggaren Erfarenheter från energieffektivisering vid renovering av hus från 1960-talet
Passivhus Norden 2013 Giganten och Späckhuggaren Erfarenheter från energieffektivisering vid renovering av hus från 1960-talet Åsa Lindell Ulf Eriksson NCC Construction Sverige AB, Gullbergs strandgata
Läs merHållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson
Hållbart byggande i kallt klimat Thomas Olofsson Hållbart byggande i kallt klimat Lokalt och kulturellt influerat -Vernacular Västerbottensgård 3 Parstugan Vernacular i kallt klimat Konstruktion - Varm
Läs merVargbroskolan blev passivhus
Energianvändningen En unik mix av passivhusteknik och hybridventilation har visat sig fungera över förväntan bra på Vargbroskolan i Storfors kommun i Värmland. De utvärderingar som gjorts av Karlstads
Läs merENERGIDEKLARATION. Strandåsvägen 21, Limhamn Malmö stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1926 Energideklarations-ID:
sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Strandåsvägen 21, 216 30 Limhamn Malmö stad Nybyggnadsår: 1926 Energideklarations-ID: 959838 Energideklarationen i sin helhet finns hos byggnadens ägare. För mer information:
Läs merVälkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025
Välkomna Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025 Lerums kommun är en föregångare i energieffektivt byggande sedan 2005. Idag har vi flera mycket energieffektiva
Läs mer