Besvär i nacke och skuldra/axel, stress och frånvaro hos målare med tidlön och ackord.
|
|
- Maj Nyström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Besvär i nacke och skuldra/axel, stress och frånvaro hos målare med tidlön och ackord. En jämförande kartläggning mellan löneformerna och målarens egen uppfattning om orsaken till sina besvär. Linnéa Arbman Företagssjukgymnast AB Previa Electrum Kista Handledare: Marianne Gerner-Björksten Projektarbete vid kurs i ergonomi, rehabilitering, kvalitetssäkring och projektmetodik för sjukgymnaster och arbetsterapeuter vid Arbetslivsinstitutet och Karolinska institutet 2004/2005 Arbetshälsoenheten KAROLINSKA INSTITUTET Avdelningen för Rehabiliteringsmedicin Institutionen för Folkhälsovetenskap
2 Förord Föreliggande arbete har utförts som projektarbete vid Arbetslivsinstitutet och karolinska Institutets utbildning av sjukgymnaster och arbetsterapeuter 2004/2005. Ämnesansvariga kursledare var professor Kristian Borg och Ewa Wigeus Tornqvist. Arbetet har utförts på AB Previa Kista i Stockholm. Handledare har varit Med. Dr. Marianne Gerner-Björksten Undertecknad står ensam ansvarig för innehållet i rapporten. Detta innebär att Arbetslivsinstitutet och Karolinska Institutet inte ansvarar för innehållet i rapporten. Stort tack till alla anställda på målarfirman som har medverkat och bidragit med fakta och resultat för rapporten. Tack till Målarmästarnas Riksförening ekonomiska stöttning trots att de inte kunnat påverka rapporten. Tack till Roger Altefur på Miljödata i Karlskrona för statistikbearbetningen. Tack till handledaren, mina kollegor och arbetsgivare som stöttat. Till min älskade man och två små barn som gett mig tid och möjlighet att skriva rapporten. Stockholm april Linnea Arbman Företagssjukgymnast/ergonom
3 Innehållsförteckning Bakgrund.1-2 Syfte 2 Frågeställningar...2 Material och Metod..2-3 Resultat 3-8 Diskussion..9 Slutsats..10 Referenser 11-12
4 Sammanfattning Målarnas arbetsmiljö har förändrats och idag är de stora problemen arbetsställningar, repitativt arbete, arbetsbelastning och stress. Specialisering av en arbetsuppgift förekommer hos målaren. Det kan öka arbetstakten kortsiktligt men på sikt påverkas kroppen negativt då repetitivt arbete och stress sammanhänger med ökad risk för besvär med smärta och värk särskilt i nacke och skuldror. Inom målaryrket är det vanligt förekommande med besvär i nacke och skuldra/axel. De senaste sex åren har sjukfrånvaron ökat i Sverige så och för målarna. De anmälda arbetsrelaterade besvären utan sjukfrånvaro är enligt Statistiska Centralbyrån dubbelt så stor hos målargruppen jämfört med normal manlig befolkningen. I de nya kollektivavtalet från år 2004 finns nu löneformerna ackordslön och tidlön. Under våren 2004 genomförde ett måleriföretag frisk- och funktionsprofiler hos AB Previa i Stockholm. I resultatet framkom fysiska besvär i nacke och skuldra/axel. Det aktuella måleriföretaget har i drygt 10 år gett sina anställda möjlighet att aktivt välja mellan löneformerna ackord eller tidlön. Syftet var att kartlägga besvärsförekomsten i nacke, axel/skuldra och frånvaron p.g.a muskel/ledbesvär samt hur upplevelsen av stress såg ut beroende på löneformen hos anställda målare mellan år. Frågeställningarna var om skillnader fanns mellan ackordlönegruppen och tidlönegruppen gällande besvärsförekomst i nacke/skuldra/axel, upplevd stress och stressymtom samt frånvaron och arbete trots muskel/ledbesvär. Vidare var att undersöka vad målarna själva tror var orsaken till besvären. Ett matchat urval gjordes och 74 målare delades in i två grupper beroende på ackordslön eller tidlön. Kriterierna för studien var ålder år, typ av löneform i minst tio år och ej varit långtidssjukskrivna det senaste året. För datainsamlingen användes en enkät. Från dessa 74 målare inkom 53 svar vilket gav en svarsfrekvens på 72%. I resultatet framkom att målare som arbetade på tidlön hade mindre besvär i nacke/skuldra/axel och hade större variation i arbetsuppgifter/moment jämfört med målare som arbetade på ackordslön. Färre målare med tidlön upplevde hög stress i arbetet. Tidlönegruppen hade marginellt lägre frånvaro p.g.a muskel/led besvär men några fler antal dagar jämfört med ackordlönegruppen. Arbete trots muskel/led besvär var likvärdigt mellan grupperna. I båda grupperna var arbetsställningarna den främsta orsaken till muskel/led besvär enligt målarna själva. Ackordlönegruppen skattade även arbetstakten, brist på återhämtning och löneformen högt som orsak. Slutsats. Målare som valt tidlön hade mindre besvär i nacke/skuldra/axel, större variation av arbetsuppgifter/moment och lägre upplevd stress. Arbetsställningarna angavs som huvudorsak till muskel/led besvär i bägge grupperna. Arbetstakt, brist på återhämtning och löneform angav ackordsgruppen ofta som orsak till sina besvär.
5 Bakgrund Ett företag i Måleribranschen fortsättningsvis kallat målerifirman, genomförde under våren år 2004 frisk- och funktionsundersökningar hos AB Previa Företagshälsovård. I resultatet framkom att drygt hälften av målarna hade fysiska besvär (smärta, värk, obehag) i nacke och skuldra/axel varav en fjärdedel av dessa hade det mycket ofta. Den arbetsrelaterade långtidssjukfrånvaron var 2.6 % hos målerifirman år 2004 (muntlig referens från personalavdelningen på målerifirman). I drygt tio år har målerifirman gett sina anställda en möjlighet att aktivt välja mellan löneformerna tidlön eller ackord. Nästan hälften av deras anställda har valt tidlön. Litteraturen visar att besvär i nacke och skuldra/axel är vanligt förekommande i målaryrket (1,2). Enligt Statistiska Centralbyrån har den arbetsrelaterade sjukfrånvaron för manliga målare, skorstensfejare och lackerare ökat från 5,6 % till 8,1 % under perioden (3). Detta kan jämföras med arbetsrelaterad sjukfrånvaro hos manlig normalbefolkning där den ökat från 1,0 % till 2,2 % under samma period. Statistiska Centralbyrån visade också att 30.5 % av alla manliga målare, skorstensfejare och lackerare hade anmält arbetsrelaterade besvär utan sjukfrånvaro år 2003, då arbetsolyckorna var borträknade. Hos normalbefolkning var detta 16.5 % år 2003 (3). Förekomsten av besvär i nacke och skuldra/axel hos normalbefolkningen ökar med stigande ålder mycket p.g.a. naturliga fysiologiska ålderförändringar och ofta oförändrade prestationskrav (4,5). Studier har visat att arbetsprestationen ökar från 20 års ålder fram till 45-års ålder för att därefter minska fram till pensioneringen. Kriterier för arbetsprestation är både kvantitet och kvalité i arbetsutförandet (6). Riskfaktorer för besvär i nacke och skuldra/axel är ofta enligt litteraturen både av fysisk och psykosocial karaktär (4,5,7,8,9). Målarnas arbetsmiljö har med tiden förändrats. Idag är målarnas stora problem arbetsställningar, repetitivt arbete, arbetsbelastning och stress. Målarna har en hög förekomst av arbete med armar ovan axelhöjd (1). Arbete med händerna i eller ovan axelhöjd har rapporterats vara en betydande riskfaktor för skador i nacke och skuldra/axel (5, 7,11). Det är känt att denna typ av arbete kan orsaka muskel/led besvär med eller utan nervpåverkan (3,7,9,10,11). Vidare har studier visat att statisk belastning och ensidigt upprepade armrörelser medför en ökad risk för fysiska besvär i nacke och skuldra/axel (4,8,11). Den sammanlagda belastningen med hur tungt, hur ofta, hur mycket och hur länge kombineras i begreppet belastningsdos. Det är lätt att förstå att en hög belastningsdos kan verka nedbrytande på kroppens vävnader (11). Arbetsställningarna och tidsfaktorn med hastighet och frekvens har sådeles stor betydelse för belastningsdosen. Flera författare har funnit samband mellan långvarigt upprepat arbete med händerna i eller ovan axelhöjd och en ökad prevalens av inflammation i musklerna kring axelleden (4,8). Enligt arbetsmiljöverkets författningssamling karaktäriserar gynnsam belastning som återkommande variation och balans mellan aktivitet och återhämtning samt begränsning i tid. Vad som är gynnsam belastning kan vara mycket olika för olika personer, beroende på deras individuella förutsättningar och känslighet (11). Målarna arbetar i huvudsak inom tre arbetsfält; nyproduktion, reparationsarbeten inne i lägenheter och servicemålning efter skador. På nyproduktion arbetar flest målare på ackord där specialisering av arbetsuppgift är vanligt enligt uppgift från målerifirman. Detta bidrar till repitativt arbete. På övriga arbetsfält utför målaren alla moment inom måleriet. 1
6 I det moderna samhället med krav på ständigt högt tempo, effektivitet och konkurrens kan bristen på vila och återhämtning vara ett större hälsoproblem än den fysiska belastningen som själv arbetet innebär (8). Stress kan utgöra en länk i orsakskedjan bakom uppkomsten och varaktigheten av besvär i nacke och skuldra (4,7). Mental stress och olust kan inducera ökad muskelspänning kring nacke och skuldra (4,8,9). Ökad muskelspänning har visat sig vara en riskfaktor och förstadie till smärta i nacke och skuldra. (18). Stress kan bidra till störd sömn. Under sömnen sker kroppens återuppbyggnad och reparation av celler. Om sömnen blir störd försämras återuppbyggnaden. Långvarig stress kan också verka nedbrytande av cellerna genom en ökad halt av stresshormoner. Detta försämrar musklernas läkningsförmåga (19). Psykosocial stress kan även ge känslomässiga reaktioner som försämrar personens sätt att hantera sina besvär (19). Detta kan då få konsekvenser i arbetet eller på fritiden. Arbetsmotivation beskrivs ofta i arbetslivssammanhang där arbetstagarens inställning till själva lönesystemet kan påverka arbetsmotivationen. Arbetstagarens upplevelse av situationen t.ex. på vilka grunder lönen fördelas, vad som belönas och hur man bedömer prestation kan påverka arbetstagarens attityd och arbetsinsats som i förlängningen kan påverka organisationens effektivitet (12). Målarnas löneform är ackord eller tidlön enligt kollektivavtalet från 1 april 2004 till 31 mars 2007 (13). Generellt arbetar flertalet målare på ackord enligt riksprislista (2,13). Ackordslönesystemet härrör från 1930-talet och innebär att målarna erhåller lön efter prestation. Det innebär att allt som målas får en prislapp. När arbetet är klart mäts de målade ytorna upp av ett branschägt företag för att målarna ska få rätt lön för sin prestation. Under tiden målningsarbetet pågår, får målarna en förskottslön s.k. garantilön som räknas av när arbetet är färdigmätt. Om det presterade arbetet är mer än garantilönen betalas ett resterande värde ut som överskott och om det är mindre får målaren behålla garantilönen utan återbetalningskrav. Undantag från detta får göras om yttre omständigheter så kräver (2,13). Tidlön ger en garantilön oavsett mängd utfört arbete. Detta kan kompletteras av individuellt tillägg som framarbetats gemensamt mellan arbetsgivare och facket. De individuella tillägget kan vara grundat på exempelvis erfarenhet, ansvar, ökad yrkeskunskap och lång anställningstid i företaget. Kan en överenskommelse inte uppnås är löneformen ackord gällande (13). Bruttolönen mellan löneformerna kan i enstaka fall skilja sig med de dubbla. 2
7 Syfte Att kartlägga besvärsförekomsten i nacke, axel/skuldra och frånvaron p.g.a muskel/ledbesvär samt hur upplevelsen av stress ser ut beroende på löneformen hos anställda målare mellan år. Följande frågeställningar avses bli besvarade genom kartläggningen: Hur ser besvärsförekomsten ut i grupper med olika lönesystem gällande nacke och skuldra/axel? Hur ser den upplevda stressen ut i olika lönegrupper? Hur ser frånvaron p.g.a. muskel/led besvär ut i olika lönegrupper? Hur ser det ut med besvär utan frånvaro i nacke och/eller skuldra/axel för de olika lönegrupper? Vad tror målarna själva är orsaken till sina besvär? Material och Metod Företaget valdes till projektet från ett åtgärdsförslag från AB Previa Företagshälsovård efter genomgången frisk- och funktionsprofil våren Målerifirmans arbetsledning och huvudskyddsombudet informerades kontinuerligt om projektet och gavs möjlighet till delaktighet. Arbetsgivarnas fackförbund Målarmästarnas Riksförening i Sverige och arbetstagarnas fackförbund Målarförbundet informerades men utan att kunna påverka projektet. Målarmästarnas Riksförening bidrog ekonomiskt till genomförandet av projektet. Anställd personal informerades om enkäten i deras personaltidning Timbladet. Sjuttiofyra manliga målare ingick i undersökningsgruppen som delades in i tidlön (37 personer) och ackordslön (37 personer). Ett matchat urval gjordes i två åldersintervall år och år i respektive grupp från företagets personallista. Inklusionskriterier för studien var ålder 35-65, typ av löneform mer än tio år, ej långtidssjukskrivna eller annan ledighet mer än 6 veckor det senaste året. En enkät med tolv frågor med bundna svarsalternativ och två frågor med öppna svarsalternativ skapades. Frågor om bakgrundsfakta utifrån inklusionskriterierna, arbetsuppgifternas art och variation med fyra respektive tre svarsalternativ var hämtat från Metodicum organisationsformulär FF208 D (21). Frågor om upplevd stress i arbetet och arbetets orsak till detta med en sexgradig svarskala var hämtat från Previas frisk- och funktionsformulär. Besvär från nacke och skuldra/axel de senaste 12 månaderna med en femgradig svarskala hämtades från Nordiska ministerrådets frågeformulär (20). Frånvaro med en femgradig svarsskala och arbete trots besvär från rörelseorganen med en tvågradig svarsskala skapades liksom målarens egen uppfattning för orsak till sina besvär med fem förbestämda- och ett öppet svarsalternativ. 3
8 Enkäterna kodades i ålders- och löneformsgrupp. Frågan om typ av löneform i formuläret var gällande för slutlig gruppindelningen. Enkät med följebrev om sekretess och svarskuvert skickades till de sjuttiofyra målarna. Följebrevet var underskrivet av författaren och huvudskyddsombudet. Ett påminnelsebrev skickades till samtliga och målerifirmans huvudskyddsombud påminde målarna vid en årlig gemensam sammankomst. Databearbetningen var gjord med en frekvensanalys för de olika frågekategorier uppdelat på löneform.(14,15). Ingen signifikantbestämning gjordes. De femgradiga svarsalternativen för besvärsfrekvenserna har i analysen sammanfattats till tre liksom de sexgradiga svarsalternativen för stressfrågorna. Av totalt sjuttiofyra enkäter inkom femtiotre svar vilket utgjorde en svarsfrekvens på 72%. Bortfallet var tolv personer i gruppen med tidlön och nio personer i gruppen med löneform ackord. Det har inte gått att fastställa åldersintervallet på personerna i bortfallet. Resultat Åldersindelningen med matchat urval slopades då antal svarade i vissa grupper blev mindre än femton personer. På frågan om löneform svarade nio personer (varav fyra personer från grupp tidlön) att de hade både tidlön och ackord. Dessa räknades då till löneformsgruppen med ackord. Sammanställningen presenteras i procent av respektive lönegrupp. Av de med tidlön arbetade 88% heltid och med ackord var siffran 96 %. På frågan om hur arbetsuppgifterna löses svarade gruppen med tidlön att 40 % arbetar lika mycket med andra som enskilt och en fjärdedel arbetar enskilt men med kontakt med andra. Löneformsgruppen med ackord svarade att en tredjedel arbetar mest i samarbete med andra och en tredjedel lika mycket med andra som enskilt. Helt enskilt arbetar 17 % i gruppen med tidlön och 15 % i löneformsgruppen med ackord. Arbetsuppgifternas art bland målarna redovisas i figur 1. På frågan hur arbetsuppgifternas ser ut rapporterade drygt 40 % fler i tidlönegruppen att de växlar helt mellan olika arbetsuppgifter och moment jämfört med ackordlönegruppen. Ingen i tidlönegruppen hade samma arbetsuppgifter jämfört med ackordlönegruppen som hade nästan 20 %. I ackordlönegruppen arbetar nästan 75 % med likartade eller samma arbetsuppgift/moment. 4
9 Arbetsuppgifternas art 100% 80% 60% Tidlön n=25 40% 20% 0% 27 Växlar mellan helt olika arb.uppg. 32 Växlar mellan likartade arb.uppg 0 19 Samma arb.uppg Ackord n=28 Figur 1. Fördelningen (%) av arbetsuppgifternas art bland målare med tidlön respektive ackordslön. Besvär i nacke redovisas i figur 2. Drygt hälften av målarna i tidlönegruppen rapporterade att de aldrig/sällan hade besvär i nacken jämfört med 25 % av målarna i ackordgruppen. Andelen som rapporterade besvär ofta/mycket ofta var 8 % respektive 30 %. 100% 80% Besvär i nacke 60% 40% 20% Tidlön n=25 Ackord n=28 0% Aldrig/sällan Ibland Ofta/mkt ofta Figur 2. Fördelningen (%) av besvär i nacke de senaste 12 månaderna bland målare med tidlön respektive ackordslön. Besvär i skuldra/axel redovisas i figur 3. Femtio procent av målarna i tidlönegruppen rapporterade att de aldrig/sällan hade besvär i i skuldra/axel jämfört med 12 % av målarna i ackordsgruppen. 5
10 Besvär i skuldra/axel 100% 80% 60% Tidlön n=25 40% 20% Ackord n=28 0% Aldrig/sällan Ibland Ofta/mkt ofta Figur 3. Fördelningen (%) av besvär i skuldra/axel de senaste 12 månaderna bland målare med tidlön respektive ackordslön. Av målarna med tidlön rapporterade sammanlagt 20 % (n=5) att de aldrig hade haft besvär i nacke och eller skuldra/axel de senaste 12 månaderna jämfört med 4 % (n=1) i ackordlönegruppen. Upplevd stress i arbetet redovisas i figur 4. Stressen som upplevs som hög var dubbelt så stor i ackordsgruppen jämfört med tidlönegruppen. Upplevd stress 100% 80% 60% 50 Tidlön n=25 40% Ackord n=28 20% % Låg Mellan Hög Figur 4. Fördelningen (%) av upplevd stress i arbetet bland målare med tidlön respektive ackordslön. 6
11 Stressymtom p.g.a. arbetet redovisas i figur 5. Det var ingen större skillnad vad beträffande upplevda stressymtom i båda grupperna. Av målarna med tidlön rapporterade 16 % (n=4) att arbetet aldrig orsakar stressymtom jämfört med 4 % (n=1) i ackordlönegruppen. Stressymtom 100% 80% 60% 40% 20% Tidlön n=25 Ackord n=28 0% Aldrig/Sällan Ibland Varje dag Figur 5. Fördelningen (%) av stressymtom p.g.a. arbetet bland målare med tidlön respektive ackordslön. Frånvaron p.g.a. muskel/ledbesvär de senaste 12 månaderna redovisas i figur 6. Frånvaron var marginellt lägre i gruppen med tidlön. Av de 25% (n=7) i ackordlönegruppens som rapporterade frånvaro var den sammanlagda frånvaron för gruppen 150 dagar. Motsvarande för tidlönegruppens 16% (n=4) var sammanlagt 160 dagar. Frånvaro pga muskel/ledbesvär 100% 80% % Tidlön n=25 40% 20% Ackord n=28 0% Ja Nej Figur 6. Fördelningen (%) med självskattad frånvaro p.g.a. muskel/ledbesvär de senaste 12 månaderna bland målare med tidlön respektive ackordslön. 7
12 Andelen målare (utan sjukfrånvaro) som rapporterat besvär i nacke/skuldra/axel och hade arbetat trots detta redovisas i figur 7. Av de målare som rapporterade besvär skiljde sig inte grupperna nämnvärt från varandra. Andelen målare som aldrig hade haft besvär i nacke/skuldra/axel de senaste 12 månaderna var dock högre för målare med tidlön (n=5) 20% jämfört med ackordslön (n=1) 4%. Arbetar trots besvär i nacke/skuldra/axel 100% 80% 60% 40% 20% Tidlön n=20 Ackord n=27 0% Aldrig/sällan Ibland Ofta/mkt ofta Figur 7. Fördelningen (%) av de som arbetar trots besvär i nacke och skuldra/axel de senaste 12 månaderna bland målare med tidlön respektive ackordslön. Antalet (n) målare är beräknat på de som i enkäten rapporterat besvär i nacke/skuldra/axel. Målarnas egen uppfattning av orsaken till sina led/muskelbesvär redovisas i figur 8. Fler än ett alternativ var möjligt att besvara. Arbetsställningarna (36 svar) och arbetstakten (15 svar) låg i topp i båda grupperna följt av brist på återhämtning (9 svar). Ingen i tidlönegruppen har angett löneformen som trolig orsak. Svarsalternativet annat var en öppen fråga och gav följande svar. Grupp tidlön: Arbetsskada/förslitning Skadat menisken på fritiden Mycket sittande i servicebil Grupp ackord: Slitage Hemska förutsättningar att genomföra arbetet p.g.a snäva tidsplaner, svår framkomlighet och kyla på vintern etc. Enformiga moment Slarv med stretchning och gymnastik 8
13 Antal svar Orsak till besvär enligt målarna (Fler än ett svarsalternativ var möjligt) Arb.takten Arb. ställn Löneform Brist motion Brist återhämtning Annat Tidlön n=29 Ackord n=62 Figur 8. Antal svar på vad målare med tidlön respektive ackord själva tror är orsaken till sina besvär. Fler än ett svarsalternativ var möjligt. Diskussion Studien visade att hälften av målarna i tidlönegruppen aldrig eller sällan hade besvär i nacke och skuldra/axel. Upplevelsen av hög stress i arbetet var drygt 50 % lägre i tidlönegruppen jämfört med ackordlönegruppen. Närmare 75 % av målarna med ackordslön arbetade med likartade eller samma arbetsuppgifter och moment. Av litteraturen framgår att ensidigt och repitativt arbete medför stora risker för besvärsförekomst både fysiskt och mentalt i form av belastningsbesvär och stressrelaterade sjukdomar. (4, 8, 9) Specialisering av arbetsuppgift/arbetsmoment förekom hos målare och var mer vanligt i ackordlönegruppen. Det kan öka arbetstakten kortsiktligt men på sikt påverkas kroppen negativt då repetitivt arbete och stress sammanhänger med ökad risk för värk särskilt i nacke och skuldror (8). Detta samstämmer med studien det ergonomiska samspelet där målare med tidlön var mer nöjd med sin arbetssituation gällande fysiska och psykosociala arbetsmiljön jämfört med målare med ackordslön (10). Intressant var att andelen målare med frånvaron p.g.a. muskel/ledbesvär var något lägre hos de med tidlön men de hade 10 frånvarodagar fler än ackordlönegruppen. Detta kan vara svårt att värdera då de var få svarande. I denna studie hade tidlönegruppen fler rapporterade svar med aldrig/sällan gällande besvär i nacke och axel/skuldra jämfört med ackordlönegruppen. De målarna i tidlönegruppen som hade besvär ofta/mycket ofta kunde i denna studie ha varit i sämre skick och på så sätt dragit upp antal dagar med frånvaro p.g.a muskel/ledbesvär. Detta kan tyda på att tidlönegruppen har två grupper som aktivt väljer löneform utan tidsprestation nämligen de som inte vill slita ut sig i arbetet och de som har mycket stora problem i nacke och/eller skuldra/axel. Grupperna var likvärdiga vad gäller att arbeta trots besvär i nacke och/eller skuldra/axel. Den arbetsrelaterade sjukfrånvaron hos målerifirman låg förra året på 2.6% vilket var lågt jämförelsevis med den allmänna för målare, skorstensfejare och lackerare där den året innan var 8,1% (3). Målerifirmans möjlighet att aktivt få välja löneform kan ha bidragit till minskad sjukskrivning. Detta stärks ytterligare av SBU-rapportens starka samband mellan att kunna påverka sin arbetssituation och minskad sjukfrånvaro (17). 9
14 Intressant var resultatet där målaren själv gett sin syn på orsaken till sina besvär. Båda grupperna hade skattat arbetsställningarna högt men ackordlönegruppen hade skattat arbetstakt, brist på återhämtning och löneform klart högre än tidlönegruppen. Detta kan tyda på att tidsfaktorn är central för skillnaden mellan löneformsgrupperna. Många enkätfrågor var valda från validerade och reliabilitets testade formulär. Sammansättningen av frågorna i formuläret kunde ha påverkat svaren men det fanns ingen anledning att tro att detta skulle kunna ha påverkat resultatet. Resultatet i studien stärks av att de undersökta grupperna har haft sin löneform i minst tio år och att svarsfrekvensen var hög. Bortfallet var likvärdigt mellan grupperna och det fanns ingen anledning att tro att de skulle skilja sig från de målare som svarade. Den sammanlagda belastningen för hur tungt, hur ofta, hur mycket och hur länge målaren arbetar har en viktig betydelse för risken att få besvär i kroppen. Gynnsam belastning karaktäriseras av återkommande variation och balans mellan aktivitet och återhämtning samt begränsning i tid. Vad som är gynnsam belastning kan vara mycket olika för olika personer, beroende på deras individuella förutsättningar och känslighet (11). Stor vikt skulle kunna läggas på att öka individens kunskap att arbeta på bästa sätt med sitt viktigaste verktyg; den egna kroppen och kontinuerligt tänka på belastningsdosen och upplevelsen av stress i arbetet. Lundberg har visat på prospektiva studier där arbetsrelaterad psykosocial stress kan predicera besvär fyra till tio år senare (8). En stor enkätstudie gjordes bland LO:s skyddsombud Där framkom att skyddsombuden inom måleriyrket tillhörde dem som främst önskar mindre arbetsbelastning och stress liksom annan typ av löneform än rakt ackord (16). Detta kan delvis ha legat till grund för målarnas nya kollektivavtal våren 2004 där tidlönen kom med som en alternativ löneform. Målerifirman där denna studie är gjord har under 10 års tid gett sina anställda en möjlighet till aktivt val av löneform. Denna studie tyder på att arbetsgivare som aktivt låter sin personal välja löneform kan hålla ner frånvaron. Hälften av alla målarna med tidlön har aldrig/sällan besvär i nacke/skuldra och den höga upplevda stressen var de 50% färre som kände jämfört med ackordgruppen. Flera studier har visat att om arbetstagaren själv kan påverka sin arbetssituation minskas risken för sjukfrånvaro (17). Slutsats Målare som arbetade på tidlön hade mindre besvär i nacke och skuldra/axel samt större variation av arbetsuppgifter/moment jämfört med målare som arbetade på ackordslön. I gruppen målare med tidlön hade fler svarat aldrig gällande stressymtom p.g.a arbetet. Färre målare med tidlön upplevde hög stress i arbetet. Tidlönegruppen hade marginellt lägre andel frånvaro p.g.a. muskel/ledbesvär men något fler antal dagar jämfört med ackordlönegruppen. Arbete trots muskel/ledbesvär var likvärdigt mellan grupperna. I båda grupperna angav målarna själva arbetsställningarna som främsta orsak till muskel/ledbesvär. Ackordlönegruppen angav även arbetstakt, brist på återhämtning och löneform som orsak. 10
15 Referenser 1. Lindbeck L, et al. Shoulder loads and force distribution during sanding of a ceiling. Book of abstracts/xvith ISB Tokyo Congress; August 25-29, 1997; Tokyo. Miyashita; sid Axelsson B. Målarnas arbetsmiljö vid ackordarbete. Projektarbete vid Arbetslivsinstitutets arbetsmiljö kurs för fackliga förtroendemän Statistiska centralbyrån. Arbetsorsakade besvär 2003: Arbetsmiljöverket; Styf J. Skulderbesvär och arbete. Marklund S, Arbete och hälsa 2001:12. Stockholms Arbetslivsinstitut; sid Hansson T. Nackbesvär. Marklund S, Arbete och hälsa 2001:12. Stockholms Arbetslivsinstitut; sid Hallsten Lennart. Ålder och arbetsprestation Arbete efter 45: historiska, psykologiska och fysiologiska perspektiv på äldre i arbetslivet: Arbetslivsinstitutets Förlagstjänst, Solna; Hagberg M. Nacke & skuldra att förebygga arbetsrelaterad sjuklighet. Uppsala: ord & form AB; Lundberg U. Brist på vila och återhämtning större problem än arbetsbelastningen. Läkartidningen. 2003; 100(21): Ersson B: Grundläggande ortopedisk medicin Nacke- Axel- Thorax. Andra upplagan: Nyköping; From C. Det ergonomiska samspelet. Steg 1. Kartläggning av målarnas arbetsmiljö i Västerbotten; Arbetsmiljöverket. AFS 1998:1 Belastningsergonomi. Solna; Arbetsmiljöverket; Eriksson A, Sverke M, Hellgren J, Wallenberg J. Lön som styrmedel. Arbetsmarknad & Arbetsliv. 2002; årg 8, nr Målarmästarnas Riksförening, Svenska Målarförbundet. Kollektivavtalet för målaryrket 1 april 2004 till 31 mars Tryckindustri; Carlsson B. Grundläggande forskningsmetodik för medicin och beteendevetenskap. Andra upplagan: Nordstedt Förlag AB, Stockholm; Karlskrona Miljödata 16. Nilsson G. LO- enkät om arbetsmiljön visar att stress och förslitning ökar. Målarnas facktidning: 1997, nr 1, s
16 17. SBU: Sjukskrivning- orsaker, konsekvenser och praxis. En systematisk litteraturöversikt. SBU Rapport december 2003 nr 167. SBU, Stockholm. Sammanfattning och slutsatser, sid Wahlström J. Physical load, psycosocial and individual factors in visual display unit work [akademisk avhandling]. Göteborg: The Sahlgrenska Academy at Göteborg University, Departement of Occupational Medicine; Theorell T. Possitive mechanism behind the relationship between the demand-controlsupportmodel and disorders of the locomotor system. I: Moon S & Sauter S L, ed. Beyond biomechanics: Psychosocial aspects of musculoskeletal disorders in office work. London: Taylor & Francis; p Kuorinka I et al,. Standardidsed Nordic Questionnaries for the analysis of musculoskeletal symptoms. Appl Ergon 1987;18: Metodicum AB, Gärdesvägen Degerfors. Metodicum organisationsformulär FF 208D 12
ANALYS AV UTFALL EFTER ERGONOMISK BEDÖMNING VID BILDSKÄRMSARBETSPLATS
ANALYS AV UTFALL EFTER ERGONOMISK BEDÖMNING VID BILDSKÄRMSARBETSPLATS Stina-Cajsa Olsson Feelgood Byfogdegatan 4 415 05 GÖTEBORG Projektarbete vid kurs i ergonomi, rehabilitering, kvalitetssäkring och
Läs merArbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten
Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring
Läs merLyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel
Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter, 300 YH p, 2011 Författare: Emmelie Bjurhede Handledare: Maria Hansby Sammanfattning
Läs merArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering
ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering Therese Eskilsson Universitetslektor, Umeå universitet & Stressrehabilitering, Region Västerbotten BRISTER I ARBETSMILJÖN KAN
Läs merERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice
ERGONOMI Rätt rörelser och belastning Ombordservice INLEDNING I din hand håller du en ergonomimanual som riktar sig till dig som arbetar inom Stena Lines ombordserviceverksamhet. Ergonomimanualen innehåller
Läs merSambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa
Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer
Läs merIT, stress och arbetsmiljö
IT, stress och arbetsmiljö Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se.@it.uu.se Vård- och omsorgsarbete Process-, fordons- och trafikstyrning 1 Administrativt
Läs merArbetsmiljöundersökning
Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat
Läs merFinns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare?
Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare? Anne Engardt Previa AB Gamla Rådstugugatan 37 62 36 Norrköping telefon 11-19 19 2 anne.engardt@previa.se Handledare
Läs merDialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson Universitetslektor, leg sjukgymnast Inst. samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet Stressrehabilitering,
Läs merBelastningsergonomi. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2012:2) om belastningsergonomi
ARBETSMILJÖ tij VERKET Belastningsergonomi Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2012:2) om belastningsergonomi Arbetsmiljöverkets författningssamling
Läs merDialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson 1 & Marine Sturesson 2 1 Universitetslektor, Umeå universitet och Stressrehabilitering, Region Västerbotten 2 Verksamhetsutvecklare,
Läs merSkyddsombudsundersökning
Skyddsombudsundersökning 2019 Cecilia Berggren Oktober 2019 Sammanfattning Den psykosociala arbetsmiljön upplevs som sämre än den fysiska arbetsmiljön i både detaljoch partihandeln. 47 % av skyddsombuden
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?
Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt? www.feelgood.se Faktorer som främjar hälsa Gott ledarskap (rättvist, stödjande, inkluderande) Kontroll i arbetet (inflytande och stimulans)
Läs merBilaga 1. Undersökning Hantverkare. Bild 1: Exempel på arbete för hantverkare med ackordslön. Källa: Peabs interna bildarkiv.
Bilaga Undersökning Hantverkare Bild : Exempel på arbete för hantverkare med ackordslön. Källa: Peabs interna bildarkiv. Inledning Syftet med undersökningen var att ta reda på vad de hantverkare som nu
Läs mer2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03
2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst
Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst Arbetslivet 2017 Förvärvsarbete, heltid, norm för alla, män och kvinnor,
Läs merJobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn
Jobbhälsobarometern 2017 De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Inledning I den årliga Jobbhälsobarometern från Sveriges Företagshälsor svarar mer än 10 000 yrkesarbetande på frågor
Läs merPsykosocial arbetsmiljö
Psykosocial arbetsmiljö Susanne Glimne Med material från Marika Wahlberg Stress Definition Kroppens, psykets och hjärnans reaktioner på olika typer av påfrestningar, utmaningar och krav När kraven i t
Läs merMuskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25
Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika
Läs merÄr gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.
Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet
Läs merRiskfaktorer för belastningsbesvär. Belastning. Föreskrift ASF2012:2
Belastning Olle Nygren Föreskrift ASF2012:2 Riskfaktorer för belastningsbesvär Böjda och/eller vridna arbetsställningar och arbetsrörelser Arbete ovanför axelhöjd och nedanför knähöjd Arbete utanför underarmsavstånd
Läs merFöretagshälsovården behövs för jobbet
Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,
Läs merOrganisatorisk & social arbetsmiljö. Gunnar Sundqvist, utredare, SKL
Organisatorisk & social arbetsmiljö Gunnar Sundqvist, utredare, SKL Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4, 31 mars 2016 Upplägg Regeringens initiativ - Arbetsmiljöstrategi &
Läs merExamensarbete Karlstads Teknikcenter. Belastningsbesvär hos vårdadministratörer. Karlstads Teknikcenter
Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2018 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete
Läs merKvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet
Kvinnors och mäns sjukfrånvaro Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet Huvudbudskap Svårt att jämföra kvinnor och mäns sjukfrånvaro på grund av selektion Få studier, stor variation
Läs merOrganisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4
November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,
Läs merChecklista Belastningsergonomi
Checklista Belastningsergonomi Checklista för bedömning - utifrån föreskrifterna om belastningsergonomi, AFS 2012:2 h Augusti 2013 1 Checklista för bedömning utifrån föreskrifterna om belastningsergonomi,
Läs merTalarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4
Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska
Läs merArbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse
Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse Leif Aringer 29 augusti 2013 Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2013-09-02 1 Befolkningspyramid för Sverige
Läs merBelastningsergonomi. Den här bild-serien bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:2.
Belastningsergonomi Den här bild-serien bygger på s föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:2. Använd bilderna i utbildningssammanhang. Genom att lyfta fram föreskrifternas olika delar paragraferna
Läs merMEDARBETARUNDESÖKNING 2012 MAGELUNGEN
MEDARBETARUNDESÖKNING 2012 MAGELUNGEN Innehållsförteckning Nöjd Medarbetar Index (NMI) Frågeområden Helhet Arbetssituation Arbetsmiljö Hälsa Kompetens och utveckling Information Mål och visioner Medarbetarsamtal
Läs merArbetsmiljö- och hälsastrategi
Datum Arbetsmiljö- och hälsastrategi Antagen av kommunstyrelsen 2016 Antagen av: Kommunstyrelsen 2016-04-05, 73 Dokumentägare: Personalavdelningen Ersätter dokument: Dokumentnamn: Arbetsmiljö- och hälsastrategi
Läs merIT, stress och arbetsmiljö
IT, stress och arbetsmiljö Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se.@it.uu.se Vård- och omsorgsarbete Process-, fordons- och trafikstyrning Administrativt
Läs merHälsa och balans i arbetslivet
Hälsa och balans i arbetslivet 34 % tror Lorem sig inte kunna ipsumarbeta som de gör idag utan att hälsan på sikt påverkas negativt. En undersökning bland Civilekonomernas medlemmar Hälsa och balans i
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?
AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö www.feelgood.se Faktorer som bidrar till ohälsa Faktorer som främjar hälsa Höga krav och små möjligheter att påverka Bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljön
Läs merWorkshop Tema stress KUNSKAPER FÖR EN BÄTTRE ARBETSDAG. Malin Strömberg Gunnar Lagerström
Workshop Tema stress 1 KUNSKAPER FÖR EN BÄTTRE ARBETSDAG Malin Strömberg Gunnar Lagerström Vad är stress? Stress kan beskrivas som den uppvarvning som kroppen uppvisar när en människa ställs inför en utmaning
Läs merEffektiva interventioner mot belastningsbesvär:
Effektiva er Effektiva er mot belastningsbesvär: koordinerad epidemiologi, biomekanik, fysiologi, implementeringsforskning och folkhälsovetenskap Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle
Läs merMuskelaktivering i nacke/skuldra vid truckkörning
Institutionen för Folkhälsovetenskap Företagshälsovård för sjukgymnaster och ergonomer Folkhälsovetenskap Projektarbete, 7,5 hp 2008 Muskelaktivering i nacke/skuldra vid truckkörning Ann-Louise Fransson
Läs merHögt tempo och bristande ledarskap. Psykosocial arbetsmiljöenkät bland Hotell- och restaurangfackets medlemmar
1 Högt tempo och bristande ledarskap Psykosocial arbetsmiljöenkät bland Hotell- och restaurangfackets medlemmar 2 Ducka inte för ansvaret att åtgärda orsakerna till stress Anställda i hotell- och restaurangbranschen
Läs merMotivation till hälsa
Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL
Läs merHur hör högstadielärare?
Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning
Läs merLidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010
Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010 Huvudresultat Mars 2010 Genomförd av CMA Research AB Lidköpings kommun 2010, sid 1 Fakta om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att ta reda på
Läs merBilaga: Andel anställda på riksnivå med besvär i nacke, skuldror och axlar
Pressmeddelande 2011-04-27 Inför arbetsmiljödagen den 28 april: Fyra av tio anställda i Stockholms län har besvär i nacke, skuldror och axlar Mer än fyra av tio anställda i Stockholms län, 42 procent,
Läs mer2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28
2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn
Läs merUtvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad
Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -
Läs merBåstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning
Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens
Läs merBilaga 2. Undersökning Tjänstemän. Bild 1: Exempel på arbete för hantverkare med månadslön inom servicesektorn. Källa: Peabs interna bildarkiv.
Bilaga Undersökning Tjänstemän Bild : Exempel på arbete för hantverkare med månadslön inom servicesektorn. Källa: Peabs interna bildarkiv. Inledning Syftet med undersökningen var att ta reda på vad tjänstemän
Läs merHälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar
Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar 1 Sammanfattning Hälsobarometern våren 2015 Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagsledarna är inte oroliga för att medarbetarna ska sjukskriva sig.
Läs merArbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19.
Kommunledningskontorets personalavdelning Kontaktperson: Boel Steén, tfn 13 56 87 Riktlinjer för Arbetsmiljö Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19. Syfte Syftet med dessa riktlinjer är att visa Kristianstads
Läs merMetoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa
Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa Gunnar Bergström, docent 2017-10-20 Namn Efternamn 1 Systematisk litteraturgenomgång Riktlinjer Arbetshälsoekonomiskt
Läs merHur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden
Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden Irene Jensen Professor och enhetschef Gunnar Bergström Docent Enheten för interventions-
Läs merCopyright 2007 Team Lars Massage
1 Sveriges största utvärdering av massage på jobbet! Äntligen bevis för att massage fungerar! Var? Utvärdering är gjord genom en webbenkät på telekomföretaget TeliaSonera i Sverige När? Utvärderingen gjordes
Läs merBILAGA 1: Systematiskt arbetsmiljöarbete enligt Arbetsmiljöverket
BILAGOR. Arbeta med HPI Arbetsplatsprofil en handledning Sida 1 av 5 BILAGA 1: Systematiskt arbetsmiljöarbete enligt Arbetsmiljöverket Kunskap och ansvar Arbetsgivare och chefer eller andra arbetstagare
Läs merJobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013
Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Delrapport Jobbhälsoindex 2013:3 Jobbhälsobarometern Sveriges Företagshälsor 2014-03-11 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om
Läs merFörsämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet
Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Ulf Hägglund, Esculapen företagshälsovård AB, Umeå ulf.arne@esculapen.se Handledare Bernt Karlsson ABCentrum NUS Projektarbete
Läs merArbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:
SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas
Läs merUtvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län
Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och
Läs merAnvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten
Diarienummer: 1-510/2013 Utfärdat av: Personalavdelningen Datum: 2013-09-01 Sida1 av 8 Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten Riskbedömning ska enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift Systematiskt
Läs merRyggbesvär hos militär personal vid Amfibieregementet
Ryggbesvär hos militär personal vid Amfibieregementet Dr Liselotte Yregård Handledare doc Bo Berglund Försvarsmakten och Karolinska Institutet Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning
Läs merTalarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5
Sid 1 av 6 Det finns ingen enhetlig definition av vad frisk betyder. Begreppet frisk (och hälsa) brukar för det mesta avse avsaknad av symptom på sjukdom. Men man kan må bra trots att man har en fysisk
Läs merOhälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?
Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,
Läs merArbetsrelaterade besvär i rörelseorganen (7,5 hp) Version 150107 OBS! Smärre ändringar kan komma att ske
Arbetsrelaterade besvär i rörelseorganen (7,5 hp) Version 150107 OBS! Smärre ändringar kan komma att ske Kursansvarig och examinator: Teresia Nyman Kursens innehåll Kursen arbetsrelaterade besvär i rörelseorganen
Läs merVariation i arbetet vad är det, hur gör man, och är det verkligen så viktigt?
Variation i arbetet vad är det, hur gör man, och är det verkligen så viktigt? Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Långvarigt, lågintensivt arbete medelbelastning
Läs merUppgiftsfördelning och kunskaper
5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö
Läs merArbetsorsakade besvär Orsaker, utredning och åtgärder
Arbetsorsakade besvär Orsaker, utredning och åtgärder Charlotte Wåhlin Med dr. Ergonom/leg fysioterapeut Arbets- och miljömedicin Karolinska Institutet Arbets- och miljömedicin Patientutredningar Arbetsplatsanalyser
Läs merInledande analys av Medarbetarenkäten i Landstinget Gävleborg
Mall-ID 111115 Datum 2011-12-19 Dnr Upprättare Johanna Alfredsson/ Samhällsmedicin ArbetsPM Inledande analys av Medarbetarenkäten i Landstinget Gävleborg Vintern 2011, perioden mellan den 14 november och
Läs mer2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016
2016:1 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om expertpanelen... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De vanligaste arbetsmiljöproblemen... 5 Vad orsakar stress i jobbet?...
Läs merGuldlocks nya jobb. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle
Guldlocks nya jobb Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Illustration: Birte Mølgaard Belastningsergonomi Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 2012:2 6 Arbetsgivaren
Läs merArbets- och miljömedicin
Arbets- och miljömedicin Belastningsrelaterade besvär inom vård och omsorg - Ergonomi och personalsäkerhet Charlotte Wåhlin Med dr. Ergonom/fysioterapeut Arbets- och miljömedicin Gemensam resurs för Landstingen
Läs merArbetsmiljöproblem vid IT-stött arbete
Arbetsmiljöproblem vid IT-stött arbete Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se.@it.uu.se IT i svenskt arbetslivet 70% använder IT dagligen. 35%
Läs merFöreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade
Läs merErgonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.
Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Arbetsmiljölagen: Ansvaret för arbetsmiljön åvilar i första hand arbetsgivaren som
Läs merJämställdhetsplan 2010 för
SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Datum 2009-08-24 1 (2) Jämställdhetsplan 2010 för Service- och teknikförvaltningen Innehållsförteckning Jämställdhetsplan 2010 3 Inledning 3 Service- och Teknikförvaltningens
Läs merFrisk under risk. - om förekomst och förebyggande av stressrelaterad psykisk ohälsa bland underläkare
Frisk under risk - om förekomst och förebyggande av stressrelaterad psykisk ohälsa bland underläkare Bakgrund Under de senaste 20 åren har förekomsten av långtidssjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa
Läs merJobbhälsobarometern Skola
8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3
Läs merJobbhälsoindex 2018:3
Jobbhälsoindex 2018:3 De helårsfriska blir allt färre, de yngre oftare sjukfrånvarande och medan de äldre friska går i pension. Vem ska göra jobbet? Jobbhälsoindex 2018 Rapport 3 2018-11-30 Jobbhälsoindex
Läs merAtt (in)se innan det går för långt
Att (in)se innan det går för långt Främjande av psykisk hälsa på arbetsplatsen Conventum 20 september 2017 Matilda Skogsberg, arbetsmiljökonsult och leg. psykolog Regionhälsan, Region Örebro län Vad är
Läs merOhälsans trappa 2004
Har långvarig sjukdom. Procent av arbetare i olika åldersgrupper. Alla 16 64 år 16 29 år 30 44 år 45 64 år Har sådan sjukdom 49 35 42 62 svår sjukdom (svåra eller mycket svåra besvär) 22 14 16 30 sjukdom
Läs merArbetsledares inställning till och kännedom om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer Enkät- och intervjuundersökning
Arbetsledares inställning till och kännedom om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer Enkät- och intervjuundersökning Bernadetta Nordlinder Leg.läkare, spec allmän medicin Handledare: Tohr Nilsson
Läs merFackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen!
Medlemsenkäten hösten 2005 Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen! Drygt var tionde medlem har ett fackligt uppdrag. Två tredjedelar har fått en utbildning för uppdraget.
Läs merBelasta rätt vid personförfl yttning
Belasta rätt vid personförfl yttning BELASTNINGSSKADOR INOM vård och omsorg är vanliga. Belastningsskador drabbar inte bara individen utan påverkar även verksamheten och samhället. Skador uppkommer vid
Läs merFeelgoods Jobbhälsorapport 2018 Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden
Feelgoods Jobbhälsorapport 218 Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden Innehåll Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden
Läs merOhälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet
Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet 1 De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,
Läs merArbetsmiljöbarometern 2010, del 2. Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud
Arbetsmiljöbarometern, del 2 Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud 2 Arbetsmiljöbarometern del 2 Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud Denna rapport är en bilaga till Unionens Arbetsmiljöbarometer. Bilagan
Läs merIT och arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet. Vård- och omsorgsarbete
IT och arbetsmiljö Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se.@it.uu.se Vård- och omsorgsarbete Process-, fordons- och trafikstyrning 1 Administrativt
Läs merArbetsmiljön i produktionsköket Sundsvalls sjukhus Uppföljning av ett förändringsarbete
Arbetsmiljön i produktionsköket Sundsvalls sjukhus Uppföljning av ett förändringsarbete Elisabet Finné Leg.läk, spec. allm.med Företagsläkare Länshälsan Sundsvall elisabet.finne@lvn.se Handledare: Tohr
Läs merRÖSTER OM FACKET OCH JOBBET
RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET Rapport 3 av 5 Friheter och förmåner i arbetet 2003 Landsorganisationen i Sverige ISBN 91 566 1960 X LO 03.03 100 satser Frågor som behandlas i den tredje rapporten Vilka friheter
Läs merFörekomst av besvär i rörelseorgan och upplevelse av psykosocial arbetsmiljö hos brevbärare.
Kurs i ergonomi, rehabilitering, kvalitetssäkring och projektmetodik för sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Arbetslivsinstitut/Karolinska institutet 2004/2005 Förekomst av besvär i rörelseorgan och upplevelse
Läs merArbetsmiljöverket Osund konkurrens 2016 Utländska arbetstagare. Arbetsmiljöverket, Osund konkurrens 2016
Arbetsmiljöverket Osund konkurrens 2016 Utländska arbetstagare Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Förklaring av diagram Fakta om respondenterna Resultat Bilaga Antal arbetstimmar Information Personlig
Läs merTjänstemän om stress och press i arbetslivet. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930
Tjänstemän om stress och press i arbetslivet Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag
Läs merFinns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom
Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom 1 Innehållsförteckning Förord sid 3 Sammanfattning och slutsatser sid 4 Resultat av Unionens undersökning av arbete vid sjukdom sid
Läs merHierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning
Hierarkier av hälsa Docent Christina Björklund Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2015-01-28 Namn Efternamn 1 Heart attack, eh? Boss may be cause Mr. Burnses of the world can raise
Läs merBortom noll en hälsofrämjande byggbransch
Bortom noll en hälsofrämjande byggbransch Magnus Stenberg Avdelningen för arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet Bortom noll en hälsofrämjande byggbransch Syftet med projektet Bortom noll En hälsofrämjande
Läs mer2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09
2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till
Läs merArbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete
AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar
Läs merSYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE
ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2003:4 SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete
Läs merFöreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade ohälsan Ge stöd till arbetsgivare och arbetstagare 2 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder
Läs merJobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?
Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem
Läs merMedarbetarenkäten 2009
Övergripande rapport för Jenny Axelsson Personalavdelningen 1. Inledning Piteå kommun ska genomföra en årlig kommunövergripande medarbetarenkät som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Resultat
Läs mer