Internationell migration och glesbygd om landsbygdens nya roller och utmaningar Örebro 28 maj 2010 Susanne Stenbacka, Uppsala universitet

Transkript

1 Internationell migration och glesbygd om landsbygdens nya roller och utmaningar Örebro 28 maj 2010, Uppsala universitet

2 Bakgrund Negativ befolkningstillväxt i ca hälften av landets kommuner under Högre medelålder i dessa kommuner Färre födslar inrikes migration räcker inte till att täcka födelseunderskottet

3 The world goes rural Forskningsprojekt vid Stockholms och Uppsala universitet Syfte: Analysera internationell migration och utrikesföddas liv på landsbygden och i små tätorter; påverkan på det ekonomiska och det sociala livet och utrikesföddas roll i landsbygdens utveckling samt betydelsen för den sociala och ekonomiska hållbarheten.

4 Frågeställningar A: Hur påverkas svensk landsbygd av internationella migrationsflöden i termer av transnationellla nätverk, demografi, entreprenörskap och genus? B: Hur upplever utrikesfödda landsbygden och de små tätorterna som boendemiljö?

5 Fokus: flyktingar och deras lokala och transnationella erfarenheter Migranten som en aktör Hushållsperspektiv Kvalitativa metoder Stereoperspektiv: Immigranter/flyktingar, nyckelpersoner/ gate-keepers

6 People should be treated as situated subjects i.e. as members of families, participants in religious or localitybased networks; occupants of classed, gendered and racialised bodies; located in particular nationalist projects, state formations and border crossings. (Smith 2005:236).

7 Lynda, Sudan, 5-6 Aras & Jian, 1 barn, Irak, 5-6 Ibrahim & Hanna, 3 barn, Eritrea, 4-5 Omed/M & Kajal, 2 barn, Irak, 2 Sirwan & Peyman, 2 barn, Irak, 2 Nur-Aftab, 6 barn, Afghanistan, 3 Alexander & Sara, 3 barn, Uzbekistan, 3 Zaw, Burma,2 Linda, Uzbekistan, 5 Abine, 5 barn, Afghanistan, 3 Ahmad & Rehenah, 1 barn, Burma, 4 månader Sirasine, 2 barn, Thailand, 3 Iskandar, 3 barn, Uzbekistan, 3

8 Teoretiska utgångspunkter Transnationalism En biografisk ansats Genusperspektiv Platspolygami

9 Transnationalist perspective Transnationalism is a process by which migrants, through their daily life activities and social, economic, and political relations, create social fields that cross national boundaries. By living their lives across borders, transmigrants find themselves confronted with and engaged in the nation-building processes of two or more nation states. Their identities and practices are configured by hegemonic categories, such as race and ethnicity, that are deeply embedded in the nation building processes of these nation states. (Basch, Glick Schiller, Szanton Blanc 1994:22) (two out of four premises discussed by Basch et al)

10 Begreppet transnationalism belyser... De förhandlingar som är ständigt närvarande I migrantenas liv, beroende på multipla platstillhörigheter och erfarenheter Hur olika platser får representera olika geografier beroende på perspektiv (mottagande, sändande etc.) Hur platser upplevs i relation till varandra och i relation till migranternas biografier

11 En biografisk ansats innebär... Att komplexiteten bakom migrationshandlingen beaktas Migrationshistoria, livserfarenhet och förväntningar på framtiden har betydelse Tar hänsyn till såväl individuella preferenser och intentioner som strukturella förhållanden (Boyle, Halfacree, Robinson 1994)

12 A Transnationella praktiker: kommunikation och platsers betydelse 1. Kommunikation: telefon, telefonkort, internet, webkamera, besök i hemlandet, besök i andra delar av Sverige, remitteringar 2. Identitet och idéer: förhandling och mix av idéer och tradition 3. Lokalsamhället, en del av ett platsnätverk

13 Hur ser det ut i din kommun? Flyktingmottagande, integrationsprojekt eller business as usual? Vilka kan fördelarna med transnationalism vara för din kommun? Vilken är den största utmaningen?

14 Genusrelationer och genuskontrakt Genuskontrakt ett begrepp för att förstå relationer mellan män och kvinnor, kön och samhälle. Relationer kan vara formella/informella,uttalade eller outtalade. Belyser ömsesidigt agerande och underordning/ överordning. Regionala och lokala såväl som tidsmässiga variationer (Hirdman 1990, 2001, Forsberg 1997)

15 Genuskontraktet konstrueras på tre nivåer Individuella nivån mellan män och kvinnor i relationer, i varjedagligt liv Strukturell och individuell nivå, till exempel hur arbetsmarknaden är uppbyggd eller i politiken Metafysiska nivån, kulturella myter och sociala representationer, som vi själva skapar och reproducerar (Hirdman 1990, 1994)

16 B Embodyment och genus: individer och platser i samverkan, hur mötet individ-plats kan förstås genom kroppsliga erfarenheter Varför exemplet mat? -Något man hunnit reflektera över oavsett hur länge man bott i landet. Arbete, fritidsintressen etc. kommer senare. -Tid, ofta finns det mycket tid, tid som man kan ägna åt matlagning mm. -Sociala aspekter. Man kan mötas kring mat. -Rutin, återkommande syssla oavsett var man bor etc.

17 Mat och grannar Bjuda in grannar på kaffe eller middag, Jag gör på samma sätt som jag skulle gjort i hemlandet Hjälp till äldre grannar: bära matkassar, baka en kaka, äldre behandlas inte bra i Sverige

18 Lokalsamhället: mat och festival - Innovativt för samhället, men bygger på traditionell kunskap och traditionella genusrelationer - En väg till integration eller kortvarig uppvisning?

19 Hushållsnivån: Mat och skog - Bärplockning och fiske - Tillvarata naturens resurser i hemmet - Rekreation och välbefinnande

20 Matens väg till hemmet Lokalt; män och kvinnor handlar separat eller tillsammans I residensstaden: en familjeutflykt för att finna ett större utbud I storstaden, Göteborg: Män åker tillsammans för att inhandla större förråd av särskilda varor

21 Kropp och själ omöjligt att separera Grundläggande behov av social och fysisk karaktär: mat och mathantering viktigt för både män och kvinnor Mat från naturen ger även ökat välbefinnande genom aktiviteten och utevistelsen, samt ger ökad lokalkännedom

22 Ålder påverkar agerandet Äldre i bostadsområdet underlättar kontakter, man kan fylla ett behov, kontakt eller praktisk hjälp. Yngre individer upplevs oftare som fientliga, svårare att få kontakt med.

23 Slutsatser kropp och genus Både män och kvinnor är engagerade i mathantering och det är en viktig aktivitet på flera sätt. Klimat och kropp: rädsla för att bli sjuk, kläder och klimat, skilda upplevelser av primärvården. Kroppens kan ge dig tillträde till ett rum eller hindra dig från att besöka en speciell plats. Synligheten är kännbar på flera sätt: synlig för svenskar samt synlig för landsmän. Kvinnor mer synliga beroende på klädsel. Sociala relationer och familjens välbefinnande påverkar det egna kroppsliga tillståndet

24 Vad är positivt med att bo i ett mindre samhälle om du har en icke-svensk bakgrund? Vilka kan nackdelarna vara, jämfört med att bo i ett större samhälle?

25 C Platstillhörighet och transnationella praktiker bland unga invandrare och flyktingar Place polygamy En transition från platsmonogami till platspolygami Biografiernas globalisering En motsägelsefull process där lokala identiteter och globala liv pågår parallellt (Beck & Beck Gernsheim)

26 Transnationella unga immigranter Café Genomfarten, Platsen som en grund för det nya livet En annan landsbygd Platsen ett hinder Relationerna till andra människor i centrum

27 Preliminära resultat Betydelsen av befolkningsglesheten, inga människor Etnicitetens betydelse, ja, det finns andra afghaner här Kommunikation alltid närvarande, telefon, webkamera, etc. Frånvaro av familjemedlemmar, en känsla av att vara amputerad Matpraktiker påverkar platsuppleveler och tillhörigheten

28 Faktorer som påverkar platsupplevelsen Är det möjligt att resa hem Är alla familjemedlemmar här? Saknas någon? Grupptillhörighet, etnicitet Erfarenheter från hemlandet; säkerhet/osäkerhet, hot, fattigdom/välstånd

29 Ett transnationellt hem...

30 Ett integrationsprojekt