Föreställningar om landsbygden - mer myter än faktiska fakta

Transkript

1 Föreställningar om landsbygden - mer myter än faktiska fakta Nationell konferens för kommunala landsbygdsutvecklare Quality Airport Hotel Arlanda, mars 2013 Susanne Stenbacka, Uppsala universitet Gunnel Forsberg, Stockholms universitet Mats Lundmark, Örebro universitet

2 Vad blir över när man tänkt bort städerna?

3 Landsbygden i TV media Drömmen om landet Bonde söker fru En plats på landet Ett nytt liv på landet

4 Frufritt den ojämställda landsbygden Bonde söker fru den avvikande landsbygden Allt för byn en landsbygd i behov av hjälp

5 Demografiska fällor Tätortsdefinition Nettostatistik vs bruttostatistik Demografiska strukturen

6 Källa: Klaus Georg Hansen, Rasmus Ole Rasmussen, Johanna Roto (2011) Demography in the Nordic countries A synthesis report. Working Paper 2011:9 Stockholm: Nordregio. Kartproducent: Johanna Roto.

7 Tjejerna drar och killarna blir kvar? Vanliga föreställningar om unga män och kvinnor i Bergslagens bruksorter - och på landsbygden generellt handlar ofta om: Vem som flyttar och var. Vem som utbildar sig och hur det påverkar flyttmönster. Flyttningarnas påverkan på huruvida unga män och kvinnor överskrider könsgränser i sitt yrkesval

8 Tjejerna drar och killarna blir kvar? Föreställningar om flyttningar: De unga kvinnorna flyttar (framför allt till storstäderna) medan de unga männen bli kvar De unga kvinnorna är mer benägna att utbilda sig än de unga männen (därför måste de också flytta)

9 Figur 3. Andel kvarboende respektive utflyttade unga män och kvinnor som år 1990 var år och bosatta i Bergslagen 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 Kvar i Mål 2 Bergslagen, män Flyttat från Mål2 Bergslagen, män Kvar i Mål 2 Bergslagen, kvinnor Flyttat från Mål2 Bergslagen, kvinnor 20,0 10,0 0,

10 Figur 4. Boendekommun för män och kvinnor 2008 för de som flyttat ut från Bergslagen sedan 1990

11 Tabell 2. Boendekommun (grupperad) 2008 för ungdomar (16-18 år) bosatta 1990 i Bergslagen Utbildningsnivå* Bergslagen Residenskommuner Övriga bergslagslän Övriga landet Totalt Män Låg Medel Hög 73,8 7,9 4,6 13,6 62,0 11,8 3,4 22,8 23,0 14,6 3,2 59,3 100,0 100,0 100,0 Kvinnor Låg Medel Hög 72,1 7,2 4,1 16,6 61,6 8,8 5,6 24,0 35,4 14,4 3,9 46,3 100,0 100,0 100,0 *Låg = upp till två års gymnasiestudier, Medel = upp till kort eftergymnasial utbildning, Hög = minst tre års eftergymnasiala studier.

12 Tjejerna drar och killarna blir kvar? Föreställningar om arbetsmarknaden: De unga (utflyttade) kvinnorna bryter sig loss från de traditionella arbetslivs- och könsstrukturerna som lever kvar på bruksorten Förlorarna i denna utveckling är de unga männen som blir kvar i Bergslagens bruksorter i traditionella yrken

13 Tabell 3. De tio vanligaste yrkena för unga män (16-18 år) bosatta i Bergslagen 1990, och som år 2008 finns kvar i regionen eller flyttat till andra delar av landet. Andel av samtliga yrken samt genomsnittlig löneinkomst 2008 Kvar i mål 2 Bergslagen Maskinoperatörer, metall/mineral Byggnads- och anläggningsarbetare Ingenjörer och tekniker Processoperatör vid stål-/metallverk Andel Inkomst av lön Flyttat till övriga landet Andel Inkomst av lön 6, Dataspecialister 10, , Civilingenjörer, arkitekter m.fl. 5, Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 4, Ingenjörer och tekniker Byggnadshantverkare 4, Ekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän 7, , , , Maskin- och motorreparatörer 4, Vård- och omsorgspersonal Montörer 4, Datatekniker och dataoperatörer Fordonsförare 3, Chefer för särskilda funktioner Vård- och omsorgspersonal Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. S:a 10 största yrkena 3, Gymnasielärare m.fl. 3, Journalister, konstnärer, skådespelare m.fl. 47, * S:a 10 största yrkena 3, , , , , , *

14 Tabell 4. De tio vanligaste yrkena för unga kvinnor (16-18 år) bosatta i Bergslagen 1990 och som år 2008 finns kvar i regionen eller flyttat till andra delar av landet. Andel av samtliga yrken samt genomsnittlig löneinkomst 2008 Kvar i Mål 2 Bergslagen Andel Inkomst av lön Flyttat till Övriga Andel Inkomst av lön landet Vård- och 29, Vård- och omsorgspersonal omsorgspersonal Försäljare, detaljhandel 8, Grundskollärare 6, Grundskolelärare 5, Ekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän 5, Förskolelärare, 4, Säljare, inköpare, 4, fritidspedagoger mäklare m.fl. Kundinformatörer 3, Förskollärare och 4, fritidspedagoger Sjuksköterskor 3, Försäljare, detaljhandel 3, Städare m.fl. 3, Dataspecialister 3, Övrig kontorspersonal 3, Sjuksköterskor 3, Säljare, inköpare, mäklare m.fl. Bokförings- /redovisningsassistenter 2, Journalister, konstnärer, skådespelare m.fl. 2, Redovisningsekonomer, adm assistenter 3, , S:a 10 största yrkena 64, * S:a 10 största yrkena 50, *

15 Slutsatser Generellt sett är skillnaden mellan unga män och kvinnor när det gäller flyttnings- och utbildningsmönster är inte så stor som man kan tro. Kvinnorna är ofta tidigare ute när det gäller att realisera sina flyttplaner, men männen kommer ikapp efter ett tag. När det gäller vart man flyttar kan vi inte se några stora skillnader mellan unga män och kvinnor. Andelen återvändare är inte särskilt stor (i genomsnitt 8-10 procent), med marginell övervikt för kvinnor. Det är snarare de unga männen som bryter yrkesmönster i samband med flyttning. De flyttande männens inkomster är högst, och de kvarvarande männens inkomster är i stort sett lika höga som de flyttande kvinnornas. Det förefaller därför tveksamt att karakterisera de unga männen som förlorare.

16 Myten om den vita och monokulturella landsbygden Forserum kämpar mot hatet i samhället : rasismen finns på en oupplyst och gammaldags landsbygd. De kan inte vara många, har du intervjuat allihopa? : på landsbygden bor etniska svenskar invandrare är inte tacksamma över att gå arbetslösa i en småort i väntan på jobben : en tro på att staden har lösningarna

17

18 Mångfald inom internationell migration till svensk landsbygd Rekryterade personer med kompetens inom bristyrken Kärleksmigration Livsstilsmigration Flyktingmigration

19 Demografiska utgångspunkter som påverkar Negativ befolkningstillväxt i ca hälften av landets kommuner under Högre medelålder i dessa kommuner Färre födslar inrikes migration räcker inte till att täcka födelseunderskottet

20 Kommunperspektiv flyktingmottagning Ökad befolkning Yngre befolkning Förhoppning om ökat företagande Humanitär insats Arbetstillfällen; projektledare, tolkar, socionomer etc. Bostäder behöver inte stå tomma Bättre underlag för skolor och förskolor

21 kommunen har valt en strategi där / / inflyttningsfrågan överhuvudtaget är en utvecklingsfråga, en strategisk fråga för kommunen, och det betyder att en av många olika inflyttningsstrategier är flyktingmottagning. jag har ett strategiskt jobb, där det handlar om att få flyktingar att komma till kommunen och stanna här. Som ett led i den här långsiktiga befolkningsstrategin. / / det inte är ett socialt problem, det är inte socialfall som flyttar in i kommunen, det är potentiella företagare och potentiell arbetskraft, för framtiden.

22 Migrantperspektivet Lugn,trygghet, barnvänligt Småskalighet, lätt att navigera, kort avstånd till beslutsfattare Kontakter med familj och vänner i hemlandet eller på andra platser är avgörande för välbefinnandet Naturen; fritid, rekreation, återhämtning

23 Är det synd om migranterna? Nu är det invandrarna som ska rädda avfolkningsorterna, som finns från Ales stenar till norra Lappland. Men invandrare är inte tacksamma över att gå arbetslösa i en småort i väntan på jobben som ska komma när fyrtiotalisterna går hem. (Expressen 6 januari 2012) Inom forskningen talar man om att det existerar en urban hegemoni, dvs att staden är en norm, landsbygden är avvikande. Lösningen är en fortsatt urbanisering.

24 Utmaningar Den urbana normen; när flyttar ni? Småskaligheten och social kontroll Arbetstillfällen Överbryggande nätverk Lokalt motstånd

25 För en mångkulturell landsbygd Dalarnas län Ett projekt som inte fokuserat på att locka inflyttare, utan på att ta till vara befintlig kompetens hos utrikes födda Småskaligt, fem deltagare, sju gårdar Kombination av ett utbildningsprojekt och ett integrationsprojekt; Vuxenutbildningen, Arbetsförmedlingen och LRF, Anställningsbarhet

26 Lärdomar från projektet Möten mellan lantbrukare och nyanlända en matchningsprocess Ett möte mellan utrikes födda och lantbrukare men också mellan lantbrukare och lantbrukare! Att projektets skala har betydelse för hur man kan arbeta kvalitativt med individer. Antalet är inte det viktiga. Att ta utgångspunkten i branschen är viktigt för att anpassa utbildningen men också ta hänsyn till andra förutsättningar. Nätverk har identifierats som en viktig faktor för att komma in på arbetsmarknaden

27 Ingen monokulturell landsbygd Landsbygdsbefolkningen är heterogen Landsbygden aktiv i globaliseringsprocesser, en aktör, inte bara mottagare Translokala nätverk påverkar och förändrar Naturälskare kan ha varierade bakgrunder Kombinationen av det lokala och det globala: människor söker lugn, ordning men också stimulans utifrån

28 Avslutningsvis Finns det överdrivna (konstruerade) skillnader mellan män och kvinnor, mellan utrikesfödda och majoritetsbefolkning? Om vi lyfter perspektivet till att fundera över integration och landsbygd i allmänna termer vad är viktigt? Hälsa och välbefinnande: betydelsen av gröna miljöer, är de gröna aspekterna underutnyttjade? Vad är det vi behöver och hur skapar vi det?