Tillväxtstrategi för Halland

Transkript

1 Tillväxtstrategi för Halland

2 Det regional uppdraget Region Halland har uppdraget att leda det regionala utvecklingsarbetet Skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland Leda och samordna genomförandet av bästa livsplatsen RUS:en I samverkan och i samråd med offentlig sektor, universitet/högskolor, organisationer, näringsliv och ideella sektorn

3 Varför en tillväxtstrategi för Halland? Ger tydlig styrning och ledning utifrån Hallands specifika förutsättningar och behov Alla är partners och delar utvecklingen i Halland Ligger till grund för prioriteringar av medel - egna medel och medfinansiering av EU-medel

4 Halland - mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region 2020 Tillväxtstrategin syftar till Hög attraktivitet Stark konkurrenskraft Fler i arbete

5 Utgångspunkt

6 Utgångsläge och avgränsningar En konkretisering av Regionala utvecklingsstrategin - RUS Fokus på tillväxtdrivande prioriteringar Tidshorisont

7 En tillväxtstrategi växer fram Bygger på analys och samlad erfarenhet Bred förankringsprocess för gemensam målbild Möjlighet till inspel fram till 20 maj utifrån vars och ens roll för att strategin Skall förstärka kommuners och organisationers strategier - politik - nätverk, aktörer och organisationer Beslut Regionstyrelsen 25 juni Möjlighet till kompletteringar

8 Den politiska beslutsprocessen Pekar ut en långsiktig riktning Nya mål och strategier varje mandatperiod - förtydligar majoritetens prioriteringar Politisk beslutad budget varje år - indikerar styrkan i prioriteringarna

9 Politikområden Näringsliv Kultur Infrastruktur Kollektivtrafik Skola och utbildning Social hållbarhet Ur perspektiven Hållbarhet, Mångfald, Jämställdhet

10 Region Halland Angränsande strategier och planer Destinationsutvecklingsstrategi Innovationsstrategi Bredbandsstrategi Strategi för Hälsa på lika villkor Trafikförsörjningsprogram Kulturplan Regional infrastrukturplan

11 Analys

12 Slutsats 1 Samhällsutmaningar och specialisering Ett strategiskt ramverk för regional tillväxtpolitik Europa 2020-strategin och nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft Ökad sysselsättning, ökad konkurrenskraft, minskat utanförskap och reducerade utsläppen av växthusgaser. Globala samhällsutmaningar - demografi och hälsa, miljö och klimat, en ökad konkurrens om naturresurser. Smart specialisering - styrkeområden som stödjer innovationsnischer, ekonomisk specialisering och regional tillväxt.

13 Slutsats 2 Bygg vidare på tidigare tillväxtarbete Utveckla innovationssystemet avseende styrning, ledning och finansiering. Behov av bättre stöd till förnyelse och omställning i befintligt näringsliv. Svagt resultat från arbetet med kompetensförsörjning och arbetsmarknad Varierade resultat för tillväxtområdena/styrkeområdena - upplevelsenäringen, bioenergi, livsmedel och hälsoteknik.

14 Slutsats 3 God utveckling och flera jämnstarka kommuner, inget regionalt centrum för hela Halland Halland har en växande folkmängd, ökande sysselsättning och höga medelinkomster. Norra Halland är egen arbetsmarknad och integrerad i Göteborgsregionens arbetsmarknad. Södra Halland är en egen arbetsmarknad. Spelplan för den regionala tillväxtpolitiken det går inte att koncentrera insatser till ett regionalt centrum vars utveckling ger ringar på vattnet för övriga delar av regionen.

15 Hallands folkmängd 1950 och 2013 (+prognos 2030) Differens Procent 2030 Hylte , Halmstad , Laholm , Falkenberg , Varberg , Kungsbacka , Halland ,

16

17 Slutsats 4 Storstadskoncentration och Halland, olika utgångslägen i norr och söder Befolknings- och sysselsättningsutvecklingen koncentreras allt mer till storstadsregionerna. Olika utgångslägen - Södra Halland har i jämförelse med norra svaga kopplingar till storstadsregioners arbetsmarknader. Riskerar bidra till en mer polariserad utveckling i Halland utvecklingsskugga över södra Halland? Södra Halland behöver utveckla det som storstadsregionerna har innovationskraft och en växande lokal arbetsmarknad.

18 Slutsats 5 Skillnader mellan kommuner, inom kommuner och mellan kust och inland Hur enskilda kommuner drar fördel av storstadskoncentrationen bidrar till mellankommunala skillnader avseende befolkningsutveckling. Halland är i genomsnitt välmående, men sociala problem i termer av ett stort utanförskap och skolavhopp finns i företrädesvis vissa stadsdelar i centralorterna. Kust och inland sämre befolkningsutveckling i inlandet och relativt sämre tillgänglighet till större tätorter. Stora delar av landsbygden saknar tillgång till snabbt bredband.

19

20

21 Slutsats 6 Obalans på arbetsmarknaden i Halland hanteras genom pendling Stor inflyttning har lett till att befolkningen har en utbildningsnivå som är högre än vad som efterfrågas på arbetsmarknaden lokalt. Verkar gynnar män mer än kvinnor. Män pendlar mer och har därför tillgång till en större arbetsmarknad. Det är en styrka att ha en hög tillgänglighet till en storstadsregions arbetsmarknad, men det vore önskvärt med en utveckling av arbetsmarknaden inom Halland så att efterfrågan på arbetskraft med hög utbildning ökar lokalt.

22 Slutsats 7 Globalisering förändrar efterfrågan på arbetskraft och skapar målkonflikter Arbetslivet omvandlas internationell konkurrens och teknisk utveckling ökar efterfrågan på kunskap, höjda trösklar till arbetsmarknaden. Målkonflikt - mellan behovet av ett innovativt och konkurrekraftigt näringsliv och en inkluderande arbetsmarknad. Ökade möjligheter till automation påverkar förr eller senare personalintensiva tjänstesektorers efterfrågan på arbetskraft. Riskerar ytterligare höja trösklarna till arbetsmarknaden.

23

24 Sysselsättningsutveckling Sysselsatt dagbefolkning år Män Kvinnor Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkning och utvinning Energiförsörjning; miljöverksamhet Byggverksamhet Handel Transport och magasinering Hotell- och restaurangverksamhet Information och kommunikation Finans- och försäkringsverksamhet Fastighetsverksamhet Företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar Utbildning Vård och omsorg; sociala tjänster Kulturella och personliga tjänster m.m

25 Slutsats 8 Demografisk utveckling ökar efterfrågan på kompetens och innovation i välfärdssektorn Åldrande befolkning, ökad försörjningsbörda, ökad efterfrågan på välfärdstjänster. Personalbrist inom välfärdssektorn. Behov av nya välfärdsrelaterade produkter, tjänster och lösningar.

26 Slutsats 9 Hög förvärvsfrekvens, men vissa grupper exkluderas från arbetsmarknaden Högst förvärvsfrekvens i landet Personer med endast förgymnasial utbildning och utrikes födda är dock underrepresenterade. Förvärvsfrekvensen för personer utan gymnasieutbildning i Halland är 15 procenteneheter lägre än för personer med gymnasial utbildning. Låga förvärvsfrekvenser för utrikes födda indikerar en diskriminering på arbetsmarknaden i Halland.

27 100,0 Förvärvsfrekvens efter utbildningsnivå 2012 Sysselsatt nattbefolkning år 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 70,8 85,9 83,9 59,7 80,1 81,7 83,3 84,8 69,4 69,1 85,7 86,6 88,4 89,4 85,0 86,0 72,7 73,0 67,9 83,7 85,9 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Hylte Halmstad Laholm Falkenberg Varberg Kungsbacka Hallands län Grundskola Gymnasial Eftergymnasial

28 Förvärvsfrekvenser 2012 efter födelseland och kön Sysselsatt nattbefolkning år Norden Europa Övriga Sverige utom Sverige utom Norden världen Totalt Män Hylte 89,4 69,1 76,5 50,4 85,2 Halmstad 82,5 74,2 67,8 53,0 78,9 Laholm 85,6 59,5 67,0 53,4 82,9 Falkenberg 87,4 74,1 70,9 59,9 84,6 Varberg 87,7 77,0 72,5 68,6 86,0 Kungsbacka 87,6 82,9 79,3 69,7 86,8 Hallands län 85,9 74,3 70,7 58,6 83,5 Kvinnor Hylte 83,8 69,5 50,0 40,7 76,3 Halmstad 80,9 71,4 58,8 47,2 76,2 Laholm 81,1 61,5 59,6 45,9 77,9 Falkenberg 84,1 66,5 59,1 54,7 80,2 Varberg 84,4 75,8 64,9 55,4 81,8 Kungsbacka 86,3 75,9 70,1 65,3 84,9 Hallands län 83,6 71,6 60,7 52,6 80,1 Båda könen Hylte 86,8 69,3 63,8 44,9 80,9 Halmstad 81,7 72,7 63,3 50,2 77,5 Laholm 83,4 60,5 63,4 48,9 80,4 Falkenberg 85,8 70,1 65,2 57,0 82,4 Varberg 86,0 76,3 68,8 60,9 83,9 Kungsbacka 86,9 79,0 74,8 67,1 85,8 Hallands län 84,8 72,8 65,7 55,4 81,8

29 Slutsats 10 Transporter, energiförsörjning och jordbruket står för merparten av utsläppen av växthusgaser Reflekterar Hallands geografiska läge med stora transport- och godsvolymer, liksom den stora produktionen av livsmedel. Transportsektorn behöver öka sin användning av fossilfria bränslen. Jordbruket behöver minska sina utsläpp av växthusgaser från djurhållning.

30 Slutsats 11 Globalisering ställer det halländska näringslivet inför stora och olika utmaningar Hallands näringsliv har en god ekonomisk utveckling, särskilt växer olika handelsbranscher och bygg. Halland har låga FoU-investeringar, liten export och få sysselsatta i kunskapsintensiva företag. Ökad internationell konkurrens och teknisk utveckling ett hot. Kommunala skillnader i branschstruktur.

31 Innovationsindex för Halland 2013 Grundförutsättningar 95,2 Förvärvsfrekvens bland utlandsfödda, 113,5 Branschfördelning mellan kön Index of dissimilarity 89,8 De 10 största branscherna i länets andel av total sysselsättningen 87,8 Andel med minst 3 års eftergymnasiala studier 91,4 Andel individer som bytt arbetsgivare under de senaste 3 åren 93,3 Förnyelseförmåga 67,3 Andel nystartade företag per 100 befintliga företag 87,8 Andel elever som deltagit i Ung Företagsamhets utbildningskoncept 109,4 Andel som instämmer att företaget är innovativt i Tillväxtverkets undersökning 106,4 Forskningsmedel som andel av totala medel vid universitet/högskola 11,7 FoU-resurser vid privata arbetsställen som andel av BRP 21,2 Marknads förmåga 76,6 Utlandsägda företag som andel av totala företagsstocken 77,3 Export som andel av bruttoregionalprodukten 53,0 Andel entreprenöriella individer i dagbefolkningen 113,6 Andelen patent-, varumärkes- och designansökningar per capita 100,6 Regionens andel av totala antalet riskkapitalinvesteringar 38,6 Totalt index 79,7 Källa: Reglab, Innovationsindex 2013

32 Slutsats 12 Hallands näringsliv är specialiserat inom branscher med svag sysselsättningsutveckling Specialisering avser hur många anställda som finns i en bransch i Halland i förhållande till antalet anställda i riket. Halland är specialiserat i jord- och skogsbruk och tillverkningsindustrin. Branscher med en generellt svag eller negativ sysselsättningsutveckling. Fler underrepresenterade (icke-specialiserade) tjänstebranscher växer däremot i Halland. Långsamt närmar sig Hallands arbetsmarknad en sammansättning som liknar det svenska genomsnittet.

33 Specialiseringskvot 2011 Branscher som är överrepresenterade i Halland jämfört med riksgenomsnittet Specialiserings Sysselsatta Syss.utv kvot U04 textil-, beklädnads- och lädervarutillverkning 3, U19 försörjning av el,gas, värme och kyla 2, U06 pappers- och pappersvarutillverkning 2, U12 tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska produkter 1, U11 tillverkning av gummi- och plastvaror 1, U03 framställning av livsmedel, drycker och tobak 1, U01 jordbruk, skogsbruk och fiske 1, U21 avfallshantering, återvinning och sanering 1, U07 grafisk produktion och reproduktion av inspelningar 1, U14 tillverkning av metallvaror utom maskiner och apparater 1, U17 övrig tillverkning 1, U25 detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar 1, U24 parti-och provisionshandel utom med motorfordon 1, U05 tillverkning av trä och varor av trä, rotting o.d. utom möbler 1, U23 handel samt reparation av motorfordon och motorcyklar 1, U20 vattenförsörjning och avloppsrening 1, U22 byggverksamhet 1, U49 öppna sociala insatser 1, U46 utbildning 1, U40 reklam och marknadsundersökning 1, U28 hotell- och restaurangverksamhet 1, U47 hälso- och sjukvård 1,

34 Specialiseringskvot 2011 Branscher som är underrepresenterade i Halland jämfört med riksgenomsnittet Specialiserings Sysselsatta Syss.utv kvot U48 vård och omsorg med boende 0, U26 transport och magasinering 0, U42 uthyrning och leasing 0, U35 fastighetsverksamhet 0, U51 annan serviceverksamhet och personliga tjänster 0, U50 kultur, nöje och fritid 0, U44 rese-, bevaknings-, fastighetsservice- och kontorstjänster m.m. 0, U45 offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring 0, U37 verks.som utövas av huvudkontor; konsulttjänstrer till företag 0, U36 juridisk och ekonomisk konsultverksamhet 0, U27 post- och kurirverksamhet 0, U41 andra specialiserade företagstjänster inkl. veterinärverksamhet 0, U43 arbetsförmedling, bemanning och andra personalrel.tjänster 0, U32 finansiella tjänster utom försäkring och pensionsfondsverks. 0, U38 arkitekt- och teknisk konsultverks. teknisk provning och analys 0, U29 förlagsverksamhet, film-, video- och tv-programprod. 0, U18 reparationer och installationer av maskiner och apparater 0, U16 transportmedelstillverkning 0, U15 tillverkning av datorer, elektronikvaror, optik, elappparatur mm. 0, U34 stödtjänster till finansiella tjänster och försäkring 0, U09 tillverkning av kemikalier och kemiska produkter 0, U02 utvinning av mineral 0, U33 försäkring och pensionsfondsverks. utom obl. socialförsäkring 0, U31 dataprogrammering, datakonsultverks.och informationstjänster 0, U39 vetenskaplig forskning och utveckling 0, U13 stål- och metallframställning 0, U30 telekommunikation 0, U10 tillverkning av farmaceutiska basprodukter och läkemedel 0,0 17 3

35 På väg till bästa livsplatsen Prioriteringar

36 Strategiska val och prioriteringar för Halland Sju strategiska val och 26 prioriteringar för Halland utifrån analys och utmaningar. Presenteras utifrån Hög attraktivitet Stark konkurrenskraft som ger förutsättningar för fler i arbete

37 Hög attraktivitet Halland, en region med god tillgänglighet Hallands tillväxt bygger på att fler invånare ska kunna resa till och från arbetet och högre studier utan alltför stor miljöpåverkan. För näringslivet är det viktigt att det finns goda möjligheter att transportera gods, såväl korta som långa sträckor. Med tanke på Hallands geografiska läge, mitt i ett starkt växande Sydvästsverige, är den framtida utmaningen för Halland att kollektivtrafiken och infrastrukturen behöver hantera en växande befolkning, fler resor inom och genom regionen samt en allt större godstrafik. Med en väl fungerande infrastruktur och kollektivtrafik skapas goda kommunikationsmöjligheter och hög tillgänglighet. Detta är en viktig attraktionsfaktor för såväl människor som företag.

38 Hög attraktivitet Halland, en region med god tillgänglighet Regionförstoring genom utveckling av kollektivtrafik och infrastruktur, såväl söderut som norrut. Fortsatt arbete för goda förbindelser med Stockholm Utveckla former för samverkan och samplanering

39 Hög attraktivitet Halland, en region med god tillgänglighet Planera för långsiktiga infrastrukturbehov för att stärka det regionala näringslivet God tillgång till bredband med hög hastighet för att förbättra kommunikationsmöjligheter för det offentliga, näringsliv och invånare

40 Hög attraktivitet Halland, en region som erbjuder attraktiva mötesplatser, boende och livsmiljöer Människors val av boende styrs alltmer av en önskan om en god boende- och livsmiljö och allt mindre av arbetsplatsens lokalisering. Befolkningen koncentreras alltmer till storstadsområdena, en utveckling som bedöms att fortsätta de kommande decennierna. Städernas roll som mötesplatser för företagsamhet, innovationer och kultur gör att de spelar en viktig roll för hela regionen som tillväxtmotor och utveckling av konkurrenskraft. Samtidigt är det viktigt att fortsätta att utveckla livsmiljön för boende och arbete på den halländska landsbygden. Genom att förstärka kulturens kraft i Halland ökar också attraktionskraften i boende och stadsmiljöer. Kulturen kan vara en bidragande kraft för kreativitet, attraktivitet, delaktighet och samhällsutveckling i Halland.

41 Hög attraktivitet Halland, en region som erbjuder attraktiva mötesplatser, boende och livsmiljöer Attraktiva stadsmiljöer som mötesplatser för företagsamhet, innovationer och kultur Utveckla livsmiljön för boende och arbete på landsbygden Utöka Kultur och Hälsa till nya målgrupper och i nya konstellationer Bidra till en koldioxidsnål ekonomi

42 Stark konkurrenskraft Halland, en region som stimulerar till innovation, förnyelse och ökat företagande En regions innovationskraft är avgörande för långsiktig konkurrenskraft och leder på sikt till attraktivitet. Innovation handlar om nya eller bättre sätt att skapa värden för individer, företag och samhälle. Ett klimat som gynnar kreativa och innovativa människor drar till sig kapital och kompetens. Ett jämställt samhälle med välutbildade människor samt offentliga och privata investeringar i FoU är goda förutsättningar för ett gott innovationsklimat. För stark konkurrenskraft behövs också ett dynamiskt och växande näringsliv som präglas av både ett inflöde av nya företag och förnyelse inom det befintliga näringslivet. Både ett högt och produktivt nyföretagande krävs för hållbar tillväxt och fler arbetstillfällen. Förnyelse och ett utvecklingsinriktat förhållningssätt behövs i såväl offentliga organisationer, som i stora och små företag.

43 Stark konkurrenskraft Halland, en region som stimulerar till innovation, förnyelse och ökat företagande Ett generellt långsiktigt finansierat regionalt innovationssystem Innovationsdriven upphandling som drivkraft för förnyelse, social inkludering, jämställdhet och innovationer Utveckla och långsiktigt prioritera halländska styrkeområden - Hälsoinnovation, Grön tillväxt och Besöksnäring

44 Stark konkurrenskraft Halland, en region som stimulerar till innovation, förnyelse och ökat företagande Öka det halländska näringslivets investeringar i forskning och utveckling Möjliggöra omställning och förnyelse i existerande företag Stimulerar till entreprenörskap och ökat företagande - särskilt fokus på kvinnor, utlandsfödda och ungdomar

45 Stark konkurrenskraft Halland, en stark kunskapsregion Utbildningsnivån i en region är grundläggande för kunskapskapitalet. Hur skolor kan ge elever goda förutsättningar att fullfölja sin utbildning är av stor vikt. Utbildning förbättrar chanserna att få ett arbete och arbete stärker och utvecklar individen och minskar sociala skillnader. En välutbildad befolkning med god hälsa är grundförutsättningar för ett väl fungerande samhälle. Bra förskola och skola verkar också lockande vid inflyttning och nyetablering i regionen och ska ses som en viktig del i kompetensförsörjningen. Det finns viktiga interregionala skillnader i utbildningsnivå och skolresultat som särskilt behöver minska för att vi skall upprätthålla en attraktivitet och bidra till konkurrenskraften i företagen.

46 Stark konkurrenskraft Halland, en stark kunskapsregion Alla elever ska ges goda förutsättningar att fullfölja grund- och gymnasieskolan Att högre studier och yrkesstudier blir ett naturligt val Entreprenöriellt förhållnings- och undervisningssätt i skolan I framkant avseende kunskap, tillgänglighet och användningen av den senaste tekniken

47 Stark konkurrenskraft Halland, en region med goda kontakter med omvärlden Det är viktigt att ta tillvara tillväxtmöjligheterna med den ökade mobiliteten över gränser av människor, kunskap, idéer, företagande och kapital. Det kan handla om att skapa nya samarbeten och erfarenhetsutbyten mellan människor i Halland och samarbetspartners i andra länder för ökad kunskap och inspiration. Eftersom vi konkurrerar om kompetens och kapital med andra delar av världen är det viktigt att vi har goda kontakter med omvärlden samtidigt som vi på ett bra sätt tar tillvara de kompetenser som människor med olika bakgrund kan tillföra vår arbetsmarknad och vårt samhälle. En bra internationell tillgänglighet liksom ökat internationellt utbud inom exempelvis utbildning och kultur gör dessutom Halland attraktivt för inflyttning både nationellt och internationellt.

48 Stark konkurrenskraft Halland, en region med goda kontakter med omvärlden Bygga strategiska allianser med viktiga aktörer i omvärlden Fler och växande internationella företag i Halland Halland ska ha en god internationell tillgänglighet Att göra Hallands attraktivitet känd

49 Fler i arbete Halland erbjuder god matchning av kompetens som behövs i arbetslivet Tillgången till rätt kompetens är avgörande för att näringslivet och offentliga arbetsgivare ska kunna fortsätta utvecklas. Därför behöver vi samverkansytor och metoder för att bättre förutse framtida kompetensbehov, för att bättre matcha kompetens och arbetsmarknadens behov samt för att minska avståndet mellan utbildning och arbetsliv. En av Hallands styrkor är att det finns många invånare med en hög utbildningsnivå. Det råder däremot en obalans då den halländska arbetsmarknaden inte motsvarar till den höga utbildningsnivån. Ska Halland bli ett än mer attraktivt län att bo i behövs det fler arbetsställen i Halland med internationell konkurrenskraft som erbjuder arbeten med krav på hög utbildning.

50 Fler i arbete Halland erbjuder god matchning av kompetens som behövs i arbetslivet En regional struktur för matchning mellan utbildning och kompetensbehov som finns i arbetslivet samt en utökad samverkan mellan skola och arbetsliv

51 Fler i arbete Halland, en region som har en öppen och inkluderande arbetsmarknad Mångfalden är en resurs för att säkra kompetensförsörjningen och möta de demografiska utmaningarna. För en hållbar tillväxt måste möjligheterna att komma in på arbetsmarknaden öka för grupper som idag är underrepresenterade på arbetsmarknaden, vilka är personer med utländsk härkomst, ungdomar med ofullständiga betyg och personer med nedsatt arbetsförmåga. Det är också viktigt att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden. Som det är idag arbetar kvinnor och män till stor del i olika yrken, inom olika sektorer och på olika nivåer i hierarkierna. Därmed är också makten i samhället ojämnt fördelad mellan kvinnor och män.

52 Fler i arbete Halland, en region som har en öppen och inkluderande arbetsmarknad Arbeta för en jämställd arbetsmarknad Öka anställningsbarheten hos invånare som står långt ifrån arbetsmarknaden Stödja utvecklingen av sociala innovationer och socialt företagande för fler i arbete

53 Halland - Bästa livsplatsen

54 Kontakt Ann-Mari Bartholdsson (processägare) Henrik Bengtsson (analysansvarig) Marie Karlsson (processledare)