JOBBPULS JOBBPULS 2017 Kompetensförsörjningsrapport Västernorrland & Jämtlands län

Transkript

1 JOBBPULS 2017 Kompetensförsörjningsrapport Västernorrland & Jämtlands län 0

2 Jobbpuls 2017 är en uppdatering av rapporten Jobbpuls 2013, som ursprungligen togs fram 2011 inom projektet Konkurrenslyftet. Jobbpuls syftar till att ge en samlad bild av kompetensförsörjningen i Mellersta Norrland (Västernorrlands och Jämtlands län) och uppmuntra till diskussion kring hur vi kan möta framtidens kompetensbehov. För att läsa den första versionen av Jobbpuls, gå till En mer detaljerad statistik på läns- och kommunnivå kommer under våren 2018 att läggas ut på Region Västernorrlands och Region Jämtland-Härjedalens webbplatser. Om det är någon del av rapporten som du inte förstår, vill ha mer information om, eller om du har förslag på förbättringar, kontakta oss gärna. Jobbpuls 2017 är framtagen av Gunnar Holmgren Analytiker, Landstinget Västernorrland Linda-Marie Olsson, Samordnare regional kompetensförsörjning, Landstinget Västernorrland Emma Persson Statistiker/Analytiker, Region Jämtland Härjedalen Elin Nirjens, Kompetensplattformen Region Jämtland Härjedalen 1

3 FÖRORD Arbetskrafts- och kompetensförsörjning är en av de viktigaste tillväxtfrågorna för individer, arbetsgivare och därmed Mellersta Norrlands (Västernorrland och Jämtlands län) utveckling. Utvecklingsarbetet inom området bedrivs utifrån de utmaningar regionen står inför och förhoppningen är att alla aktörer kraftsamlar för att genomföra åtgärder så att behoven av kompetensförsörjning kan mötas. Kompetenskraven i arbetslivet ökar, och flera branscher uppger att de flesta yrken kräver någon form av eftergymnasial kompetens. Den offentliga sektorn har stora rekryteringsproblem och det är brist på flera nyckelkompetenser. Men också många företag inom näringslivet uppger att de har svårigheter att rekrytera lämplig arbetskraft med tillräcklig yrkeserfarenhet och kompetens. Västernorrland och Jämtlands län står inför stora utmaningar men också betydande möjligheter när det gäller kompetensförsörjningen. Den yrkesaktiva befolkningen (20-64 år) i Mellersta Norrland utgör 55 procent av regionens totala befolkning vilket är lägre än motsvarande andel i övriga landet (exklusive Mellersta Norrland), 57 procent. Dessutom har försörjningsbördan för den yrkesaktiva befolkningen ökat främst beroende på att antalet äldre blir fler. Sedan 2012 har Mellersta Norrlands folkmängd ökat något men det förklaras helt av ett positivt flyttningsnetto till utlandet. I Mellersta Norrland utgör andelen utrikesfödda omkring 10 procent av befolkningen vilket dock är betydligt lägre än riksgenomsnittets 18 procent. Bland de utrikesfödda i Mellersta Norrland är förvärvsgraderna närmare 40 procentenheter lägre än bland de som är födda i Sverige. Andelen som är arbetslösa (öppet arbetslösa eller är i åtgärder med aktivitetsstöd) av befolkningen år är dessutom betydligt högre bland de som är utrikesfödda än de som är födda i Sverige. I oktober 2017 var andelen arbetslösa 24,0 procent bland de utrikes födda och 4,0 procent bland de inrikes födda i Mellersta Norrland, motsvarande riksgenomsnitt var 15,2 respektive 3,2 procent. Det finns således en stor utmaning i att få fler utrikesfödda i arbete och därmed öka arbetskraftsutbudet. Åtgärder för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden för utrikesfödda blir därför mycket viktiga och där det krävs samverkan av flera aktörer på arbetsmarknaden, exempelvis mellan Arbetsförmedlingen, kommuner, näringsliv och andra myndigheter Då såväl Västernorrlands som Jämtlands län har en relativt liten befolkning inom en stor yta är även insatser för ökad rörlighet på arbetsmarknaden angelägna då arbetspendling och information- och kommunikationsteknik (IKT) möjliggör en större flexibilitet på arbetsmarknaden som kan bidra till att lösa kompetensbrister. Den här beskrivningen av Mellersta Norrlands kompetensförsörjningsläge bör ses som en inledning till ett mer omfattande underlag som kommer att tas fram och presenteras av Region Västernorrland och Region Jämtland-Härjedalen under det första halvåret

4 3

5 Innehållsförteckning FÖRORD 2 BEFOLKNINGENS STRUKTUR 5 Folkmängd- och befolkningsförändringar 5 Folkmängd per kommun och år, 31 december, Flyttnings- och födelsenetto, Västernorrlands län Flyttnings- och födelsenetto, Jämtlands län Åldersstruktur, folkmängd efter kön och ålder, procent, Befolkning inrikes och utrikes födda per kommun och kön, Framskrivning folkmängd per kommun och kön från 2016 till ARBETSMARKNADENS STRUKTUR 9 Förvärvsarbetande och yrken 9 Antal förvärvsarbetande år med arbete i regionen (dagbefolkning), fördelat på kön, Västernorrlands län, Antal förvärvsarbetande år med arbete i regionen (dagbefolkning), fördelat på kön, Jämtlands län, Förvärvsarbetande (dagbefolkning) år, förändring per kommun, , och förvärvsintensiteten bland 20 till 64-åringar, Antal förvärvsarbetande år (dagbefolkning) efter ålder i Västernorrlands län, Antal förvärvsarbetande år (dagbefolkning) efter ålder i Jämtlands län, Andel förvärvsarbetande år efter födelseland, 2015, procent 12 Antal förvärvsarbetande 16+ år per bransch och år, Västernorrland 13 Antal förvärvsarbetande 16+ år per bransch och år, Jämtland 14 Andel anställda år inom de 20 största yrkena fördelat på kön i Västernorrlands län, Andel anställda år inom de 20 största yrkena fördelat på kön i Jämtlands län, Åldersavgångar per näringsgren och största yrken efter kommun 16 Förvärvsarbetande (dagbefolkning) och beräknade ålderavgångar per näringsgren, 2015, Västernorrlands län 21 Förvärvsarbetande (dagbefolkning) och beräknade ålderavgångar per näringsgren, 2015, Jämtlands län 22 Förvärvsarbetande och utbildningsnivåer 23 Utbildningsnivå per bransch, total fördelning på kvinnor och män år, Västernorrlands län, Utbildningsnivå per bransch, total fördelning på kvinnor och män år, Jämtlands län, Gymnasieskolan - Antal avgångselever i Västernorrlands län med examen per program, läsår 2015/16 25 Gymnasieskolan - Antal avgångselever i Jämtlands län med examen per program, läsår 2015/16 25 Avgångna från gymnasieskolan efter län, påbörjade högskolestudier inom tre år och kön. Läsår 2013/14 26 Avgångna från gymnasieskolan efter kommun, påbörjade högskolestudier inom tre år och kön. Läsår 2013/14 26 Examinerade från Yrkeshögskoleutbildningar per utbildningsinriktning, Arbetslösa och matchningsläget på arbetsmarknaden 28 Inskrivna arbetslösa år som andel av registerbaserad arbetskraft i respektive grupp, genomsnitt av kvartal 2 och 3, år 2017, 28 Matchningsläget på arbetsmarknaden, Västernorrlands län hösten Matchningsläget på arbetsmarknaden, Jämtlands län hösten

6 Befolkningens struktur Folkmängd- och befolkningsförändringar Folkmängd per kommun och år, 31 december, Kommun/län Förändring totalt procent Ånge ,5 Timrå ,2 Härnösand ,0 Sundsvall ,3 Kramfors ,3 Sollefteå ,6 Örnsköldsvik ,9 Ragunda ,6 Bräcke ,8 Krokom ,0 Strömsund ,0 Åre ,1 Berg ,6 Härjedalen ,4 Östersund ,0 Västernorrland ,4 Jämtland ,9 Källa: SCB Den befolkningsökning som Västernorrlands och Jämtlands län har haft efter 2012 förklaras helt av ett stort invandringsöverskott. Vi har däremot en negativ flyttningsströmning till övriga landet och det är fler som avlider än som föds. Könsfördelat är det ett större invandringsöverskott av män än kvinnor medan flyttnettot till övriga Sverige inte har en lika påtaglig könsdifferens. Då även födelseunderskottet, är större för kvinnor än för män så finns det sedan några år fler män än kvinnor i Mellersta Norrland. I slutet av 2016 var det endast i Härnösands och Östersunds kommuner som det fanns fler kvinnor än män inom befolkningen, men endast i de äldre åldersklasserna. 5

7 Flyttnings- och födelsenetto, Västernorrlands län Flyttnings- och födelsenetto, Jämtlands län Källa: SCB, befolkningsstatistik 6

8 Åldersstruktur, folkmängd efter kön och ålder, procent, Kommun/län Kvinnor Män Totalt Medelålder Ånge 17,2 54,2 28,6 17,3 57,2 25,5 17,2 55,7 27,0 46,5 år Timrå 20,4 55,6 24,0 20,9 57,2 21,9 20,6 56,5 22,9 43,1 år Härnösand 19,6 53,6 26,8 19,5 57,0 23,5 19,6 55,3 25,2 44,0 år Sundsvall 19,8 57,3 22,8 20,8 59,7 19,6 20,3 58,5 21,2 42,1 år Kramfors 16,9 53,4 29,7 17,2 56,0 26,8 17,1 54,7 28,2 46,8 år Sollefteå 18,3 52,7 28,9 18,8 56,0 25,3 18,6 54,4 27,1 45,8 år Örnsköldsvik 19,8 54,2 26,0 20,4 57,6 22,0 20,1 56,0 24,0 43,6 år Ragunda 18,8 52,1 29,1 17,7 54,6 27,8 18,2 53,4 28,4 46,6 år Bräcke 18,3 52,2 29,5 17,6 56,6 25,8 17,9 54,5 27,6 46,4 år Krokom 24,4 54,3 21,3 24,1 55,3 20,5 24,3 54,8 20,9 41,4 år Strömsund 18,1 51,3 30,6 16,8 56,0 27,2 17,4 53,8 28,8 46,8 år Åre 20,7 61,0 18,3 20,1 62,9 17,0 20,4 62,0 17,6 40,5 år Berg 19,0 51,8 29,3 18,6 54,5 26,9 18,8 53,2 28,0 46,0 år Härjedalen 15,5 53,7 30,8 16,5 56,5 27,1 16,0 55,1 28,9 47,2 år Östersund 19,0 58,3 22,7 20,7 60,2 19,0 19,8 59,3 20,9 41,8 år Västernorrland 19,4 55,3 25,3 20,0 58,1 22,0 19,7 56,7 23,6 43,5 år Jämtland 19,4 56,2 24,4 19,9 58,4 21,6 19,6 57,3 23,0 43,2 år Källa: SCB, befolkningsstatistik Alla kommuner i Mellersta Norrland, med undantag av Åre, har en åldersstruktur med en större andel äldre, 65 år och mer, i befolkningen än i hela riket (19,8 %). Men förutom att Åre har en yngre befolkning så det finns även påtagliga skillnader mellan övriga kommuners åldersstruktur fördelat på kön. Befolkning inrikes och utrikes födda per kommun och kön, Kommun/län Inrikes födda Utrikes födda Andel utrikes födda, procent kvinnor män totalt kvinnor män totalt kvinnor män totalt Ånge ,5 8,8 8,2 Timrå ,5 8,6 9,5 Härnösand ,4 14,8 14,1 Sundsvall ,6 10,5 10,5 Kramfors ,8 13,0 12,4 Sollefteå ,0 12,5 12,2 Örnsköldsvik ,7 8,3 8,5 Ragunda ,6 11,9 12,2 Bräcke ,5 12,7 12,6 Krokom ,8 7,7 7,7 Strömsund ,0 11,2 11,6 Åre ,1 12,2 12,1 Berg ,3 10,0 9,2 Härjedalen ,5 10,0 10,3 Östersund ,5 8,3 8,4 Västernorrland ,5 10,6 10,5 Jämtland ,5 9,5 9,5 Källa: SCB, befolkningsstatistik 7

9 Framskrivning folkmängd per kommun och kön från 2016 till 2021 Kommun/län Prognos 2021 Förändring kvinnor män totalt kvinnor män totalt totalt procent Ånge ,9 Timrå ,7 Härnösand ,1 Sundsvall ,7 Kramfors ,2 Sollefteå ,2 Örnsköldsvik ,3 Ragunda ,0 Bräcke ,3 Krokom ,3 Strömsund ,9 Åre ,6 Berg ,3 Härjedalen ,6 Östersund ,1 Västernorrland ,8 Jämtland ,8 Källa: SKL, Kolada Folkmängden i Västernorrlands län beräknas under år 2021 nå invånare, en ökning från 2016 med omkring 1,8 procent, för Jämtlands län beräknas befolkningsutveckling bli 2,8 procent till omkring invånare år Det finns dock stora differenser i befolkningsframskrivningen fram till och med år 2021 mellan Mellersta Norrlands kommuner, från -4,3 till 10,6 procent. Den svagaste utveckling beräknas bli i lågpendlingskommuner och i landsbygdskommuner utan en utpräglad besöksnäring. Totalt i hela landet beräknas folkmängden öka med cirka 6 procent. En osäkerhet för prognosen föreligger dock utifrån hur den utrikes nettoflyttningen utvecklas, beroende på omvärldsförändringar och fattade politiska beslut. 8

10 Arbetsmarknadens struktur Förvärvsarbetande och yrken Antal förvärvsarbetande år med arbete i regionen (dagbefolkning), fördelat på kön, Västernorrlands län, Källa: SCB, registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Antal förvärvsarbetande år med arbete i regionen (dagbefolkning), fördelat på kön, Jämtlands län, Källa: SCB, registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Under 2016 uppgick antalet förvärvsarbetande med arbete i Västernorrlands respektive Jämtlands län till och personer. Sedan 2011 har antalet förvärvsarbetande i Västernorrlands och Jämtlands län ökat med cirka respektive personer, vilket motsvarar en ökning med 3,6 respektive 3,7 procent. I hela landet var motsvarande sysselsättningsökning 7,2 procent. Antalet förvärvsarbetande i förhållande till befolkningen 20 till 64 år är för kvinnor 79,2 procent i Västernorrland och 81,2 procent i Jämtlands län. Motsvarande andelar för män är 80,4 respektive 81,7 procent. Riksgenomsnittet för kvinnor är 77,7 procent och för män 79,5 procent. 9

11 Förvärvsarbetande (dagbefolkning) år, förändring per kommun, , och förvärvsintensiteten bland 20 till 64-åringar, Skillnad , procent Förvärvsintensitet, år, procent kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män Ånge ,5-7,9 76,7 79,3 Timrå ,7 6,8 78,4 83,5 Härnösand ,8-1,7 75,1 74,7 Sundsvall ,5 5,1 80,8 81,5 Kramfors ,7 1,8 75,4 75,2 Sollefteå ,3 3,1 77,4 77,7 Örnsköldsvik ,8 2,4 80,6 82,9 Ragunda ,1-4,7 76,2 81,1 Bräcke ,3 0,3 78,0 76,5 Krokom ,4 1,4 85,1 85,0 Strömsund ,4 1,1 79,6 79,1 Åre ,9 11,9 81,9 82,3 Berg ,6-3,7 82,0 81,0 Härjedalen ,1-0,6 83,1 81,7 Östersund ,4 5,1 80,7 82,0 Västernorrland ,3 3,0 79,2 80,4 Jämtland ,0 3,5 81,2 81,7 Källa: SCB, registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) I fem av Mellersta Norrlands 15 kommuner minskade antalet förvärvsarbetande mellan 2011 och 2016 medan Åre hade den största procentuella ökningen följt av Sundsvall och Östersund. Överlag var utvecklingen för kvinnor något bättre än för män, men det finns stora differenser mellan kommunerna. Förändringen fördelat på ålder visar att antalet förvärvsarbetande i såväl Västernorrlands som i Jämtlands län ökat mest inom åldersgrupperna år och 65 år och äldre sedan 2011, medan den största nedgången finns inom åldersgruppen år. Förändringar i pensionssystemet kan ses som en delförklaring till att fler väljer att arbeta även efter att de fyllt 65 år. 10

12 Antal förvärvsarbetande år (dagbefolkning) efter ålder i Västernorrlands län, Källa: SCB, registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Antal förvärvsarbetande år (dagbefolkning) efter ålder i Jämtlands län, Källa: SCB, registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Sedan 2011 har antalet förvärvsarbetande ökat mest inom åldersgrupperna år och 65 år och äldre i såväl Västernorrlands som i Jämtlands län, medan den största nedgången finns inom åldersgruppen år. Förändringar i pensionssystemet medför troligen att fler väljer att arbeta även efter att de fyllt 65 år. 11

13 Andel förvärvsarbetande år efter födelseland, 2015, procent Karta, med olika skalor för födda i Sverige, Europa och övriga världen Födda i Sverige Födda i Europa Födda i övriga världen Källa: SCB, registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Andelen förvärvsarbetande bland de som är födda utanför Sverige är betydligt lägre än för de som är inrikes födda och i synnerhet för de som är födda utanför Europa. Förvärvsgraden bland de som är födda i ett land utanför Europa är i Mellersta Norrland endast omkring 45 procent, vilket är mer än 37 procentenheter lägre än bland de som är inrikes födda i regionen. I hela landet är förvärvgraden för de som är födda utanför Europa närmare 54 procent. 12

14 Antal förvärvsarbetande 16+ år per bransch och år, Västernorrland , dagbefolkning, observera olika skalor Vård och omsorg; sociala tjänster Tillverkning och utvinning Utbildning Handel Företagstjänster Byggverksamhet Offentlig förvaltning och försvar Transport och magasinering Kultur och personliga tjänster, fritid Jord- och skogsbruk, fiske Information och kommunikation Hotell- och restaurangverksamhet Finans och försäkring Fastighetsverksamhet Energiförsörjning; miljöverksamhet Källa: SCB, registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) 13

15 Antal förvärvsarbetande 16+ år per bransch och år, Jämtland , dagbefolkning, observera olika skalor Vård och omsorg; sociala tjänster Utbildning Handel Företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar Tillverkning och utvinning Byggverksamhet Jord- och skogsbruk, fiske Kulturella och personliga tjänster, fritid Hotell- och restaurangverksamhet Transport och magasinering Information och kommunikation Fastighetsverksamhet Energiförsörjning; miljöverksamhet Finans- och försäkringsverksamhet Källa: SCB, registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) 14

16 Andel anställda år inom de 20 största yrkena fördelat på kön i Västernorrlands län, 2015 Källa: SCB, yrkesregistret Andel anställda år inom de 20 största yrkena fördelat på kön i Jämtlands län, 2015 Källa: SCB, yrkesregistret 15

17 Åldersavgångar per näringsgren och största yrken efter kommun Antal förvärvsarbetande och andel åldersavgångar samt yrkesfördelning kvinnor och män De blåa staplarna i diagrammet till vänster visar hur många som arbetade inom ett visst yrke i november Du kan avläsa antalet på vänster axel i diagrammet (de blåa siffrorna). De röda linjerna i diagrammet visar hur stor andel av dessa sysselsatta som kommer att avgå till Du kan avläsa andelen på höger axel (procenttalen). Diagrammet till höger visar hur stor andel av de anställda inom de 20 största yrkena i respektive kommun som är kvinnor respektive män Källa: SCB, RAMS och yrkesregistret 16

18 Källa: SCB, RAMS och yrkesregistret 17

19 Källa: SCB, RAMS och yrkesregistret 18

20 Källa: SCB, RAMS och yrkesregistret 19

21 Källa: SCB, RAMS och yrkesregistret 20

22 Förvärvsarbetande (dagbefolkning) och beräknade ålderavgångar per näringsgren, 2015, Västernorrlands län Västernorrland Näringsgren Källa, SCB, Raps-RIS Summa åldersavgångar Andel % åldersavgångar Förvärvsarbetande Åldersavgångar, Åldersavgångar, 16+ år, Jord- och skogsbruk, fiske Utvinning av mineral Livsmedel, drycker och tobak Textil-, beklädnads- och lädervarutillverkning Tillverkning av trä och varor av trä, rotting o.d. utom möbler Pappers- och pappersvarutillverkning Grafisk produktion och reproduktion av inspelningar Tillverkning av stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter Tillverkning av farmaceutiska basprodukter och läkemedel Tillverkning av gummi- och plastvaror Tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska produkter Stål- och metallframställning Tillverkning av metallvaror utom maskiner och apparater Tillverkning av datorer, elektronikvaror, optik, elappparatur och andra maskiner och apparater Transportmedelstillverkning Övrig tillverkning Reparationer och installationer av maskiner och apparater Försörjning av el,gas, värme och kyla Vattenförsörjning och avloppsrening Avfallshantering, återvinning och sanering Byggverksamhet Handel samt reparation av motorfordon och motorcyklar Parti-och provisionshandel utom med motorfordon Detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar Transport och magasinering Post- och kurirverksamhet Hotell- och restaurangverksamhet Förlagsverksamhet, film-, video- och tv-programproduktion, sändning av program Telekommunikation Dataprogrammering, datakonsultverksamhet och informationstjänster Finansiella tjänster utom försäkring och pensionsfondsverksamhet Försäkring, återförsäkring och pensionsfondsverksamhet utom obligatorisk socialförsäkring Stödtjänster till finansiella tjänster och försäkring Fastighetsverksamhet Juridisk och ekonomisk konsultverksamhet Verksamheter som utövas av huvudkontor; konsulttjänstrer till företag Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet; teknisk provning och analys Vetenskaplig forskning och utveckling Reklam och marknadsundersökning Andra specialiserade företagstjänster inkl. veterinärverksamhet Uthyrning och leasing Arbetsförmedling, bemanning och andra personalrelaterade tjänster Rese-, Offentlig bevaknings-, förvaltning fastighetsservice- och försvar; obligatorisk och kontorstjänster socialförsäkring Utbildning Hälso- och sjukvård Vård och omsorg med boende Öppna sociala insatser Kultur, nöje och fritid Annan serviceverksamhet och personliga tjänster Okänd verksamhet Totalt

23 Förvärvsarbetande (dagbefolkning) och beräknade ålderavgångar per näringsgren, 2015, Jämtlands län Jämtland Näringsgren Källa, SCB, Raps-RIS Summa åldersavgångar Andel % åldersavgångar Förvärvsarbetande Åldersavgångar, Åldersavgångar, 16+ år, Jord- och skogsbruk, fiske Utvinning av mineral Livsmedel, drycker och tobak Textil-, beklädnads- och lädervarutillverkning Tillverkning av trä och varor av trä, rotting o.d. utom möbler Pappers- och pappersvarutillverkning Grafisk produktion och reproduktion av inspelningar Tillverkning av stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter Tillverkning av farmaceutiska basprodukter och läkemedel Tillverkning av gummi- och plastvaror Tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska produkter Stål- och metallframställning Tillverkning av metallvaror utom maskiner och apparater Tillverkning av datorer, elektronikvaror, optik, elappparatur och andra maskiner och apparater Transportmedelstillverkning Övrig tillverkning Reparationer och installationer av maskiner och apparater Försörjning av el,gas, värme och kyla Vattenförsörjning och avloppsrening Avfallshantering, återvinning och sanering Byggverksamhet Handel samt reparation av motorfordon och motorcyklar Parti-och provisionshandel utom med motorfordon Detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar Transport och magasinering Post- och kurirverksamhet Hotell- och restaurangverksamhet Förlagsverksamhet, film-, video- och tv-programproduktion, sändning av program Telekommunikation Dataprogrammering, datakonsultverksamhet och informationstjänster Finansiella tjänster utom försäkring och pensionsfondsverksamhet Försäkring, återförsäkring och pensionsfondsverksamhet utom obligatorisk socialförsäkring Stödtjänster till finansiella tjänster och försäkring Fastighetsverksamhet Juridisk och ekonomisk konsultverksamhet Verksamheter som utövas av huvudkontor; konsulttjänstrer till företag Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet; teknisk provning och analys Vetenskaplig forskning och utveckling Reklam och marknadsundersökning Andra specialiserade företagstjänster inkl. veterinärverksamhet Uthyrning och leasing Arbetsförmedling, bemanning och andra personalrelaterade tjänster Rese-, bevaknings-, fastighetsservice- och kontorstjänster Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring Utbildning Hälso- och sjukvård Vård och omsorg med boende Öppna sociala insatser Kultur, nöje och fritid Annan serviceverksamhet och personliga tjänster Okänd verksamhet Totalt

24 Förvärvsarbetande och utbildningsnivåer Utbildningsnivå per bransch, total fördelning på kvinnor och män år, Västernorrlands län, 2015 Bransch gymnasium år kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män totalt U01 jordbruk, skogsbruk och fiske 8,7% 42,0% 5,7% 19,4% 3,3% 8,1% 5,2% 7,6% U02 utvinning av mineral 5,6% 48,1% 5,6% 40,7% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 54 U03 framställning av livsmedel, drycker och tobak 16,7% 35,4% 16,4% 23,7% 1,4% 4,1% 1,1% 1,1% 556 U04 textil-, beklädnads- och lädervarutillverkning 37,0% 37,0% 13,0% 6,5% 0,0% 0,0% 6,5% 0,0% 46 U05 tillverkning av trä och varor av trä, rotting o.d. u 4,9% 44,6% 5,0% 30,1% 1,5% 6,2% 1,7% 6,0% U06 pappers- och pappersvarutillverkning 4,7% 47,2% 3,3% 17,9% 2,9% 11,8% 5,8% 6,3% U07 grafisk produktion och reproduktion av inspelni 16,1% 49,6% 11,7% 16,8% 0,0% 5,8% 0,0% 0,0% 137 U08 tillverkning av stenkols- och raffinerade petrole 0,0% 75,7% 8,1% 0,0% 0,0% 16,2% 0,0% 0,0% 37 U09 tillverkning av kemikalier och kemiska produkte 4,5% 37,6% 3,0% 17,9% 6,3% 10,9% 10,6% 9,3% 843 U10 tillverkning av farmaceutiska basprodukter och 21,4% 14,3% 18,8% 5,4% 8,0% 2,7% 18,8% 10,7% 112 U11 tillverkning av gummi- och plastvaror 7,0% 41,8% 5,5% 27,0% 1,8% 12,1% 0,6% 4,3% 512 U12 tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska 3,6% 47,4% 0,0% 31,2% 1,2% 4,9% 2,4% 9,3% 247 U13 stål- och metallframställning 5,9% 48,3% 4,2% 24,9% 1,5% 8,7% 1,8% 4,7% 812 U14 tillverkning av metallvaror utom maskiner och a 4,2% 52,0% 3,9% 28,3% 1,9% 6,6% 1,0% 2,1% U15 tillverkning av datorer, elektronik, optik, elappp 8,4% 32,6% 4,7% 18,8% 3,8% 13,5% 4,6% 13,7% U16 transportmedelstillverkning 3,0% 24,8% 2,9% 19,3% 3,5% 15,0% 8,4% 23,0% U17 övrig tillverkning 11,2% 41,6% 6,7% 20,2% 3,4% 13,5% 3,4% 0,0% 89 U18 reparationer och installationer av maskiner och 1,6% 52,0% 2,2% 32,7% 0,0% 9,8% 0,0% 1,8% 685 U19 försörjning av el, gas, värme och kyla 4,8% 23,9% 4,2% 14,5% 2,8% 24,9% 8,1% 16,8% 763 U20 vattenförsörjning och avloppsrening 1,8% 46,3% 3,7% 18,9% 1,8% 15,9% 9,8% 1,8% 164 U21 avfallshantering, återvinning och sanering 5,7% 46,1% 7,9% 24,6% 2,0% 5,7% 3,2% 4,9% 406 U22 byggverksamhet 2,1% 47,9% 2,6% 35,1% 1,1% 7,9% 0,9% 2,3% U23 handel samt reparation av motorfordon och mo 4,7% 49,3% 4,4% 33,3% 0,9% 4,4% 1,1% 1,8% U24 parti-och provisionshandel utom med motorfor 8,4% 36,3% 8,1% 24,8% 3,5% 12,4% 2,4% 4,1% U25 detaljhandel utom med motorfordon och motor 20,3% 13,8% 30,8% 16,9% 8,5% 3,4% 4,9% 1,4% U26 transport och magasinering 6,9% 46,6% 7,3% 27,6% 1,9% 5,7% 1,5% 2,6% U27 post- och kurirverksamhet 15,0% 35,7% 12,0% 23,4% 1,7% 7,4% 1,2% 3,6% 753 U28 hotell- och restaurangverksamhet 20,4% 23,2% 25,3% 15,1% 6,2% 5,0% 2,7% 2,1% U29 förlagsverks. film-, video- och tv- prod. sändnin 9,1% 17,8% 8,5% 13,7% 10,0% 16,1% 11,9% 13,0% 461 U30 telekommunikation 6,8% 16,5% 15,7% 32,1% 4,7% 13,3% 3,9% 7,1% U31 dataprogrammering, datakonsultverks. och info 2,6% 9,3% 3,9% 15,5% 5,8% 25,1% 8,4% 29,6% U32 finansiella tj. utom försäkring och pensionsfond 9,0% 4,0% 19,4% 11,4% 11,5% 8,7% 22,1% 13,8% 973 U33 försäkring, återförsäkring, pensionsfondsverks 12,7% 11,2% 24,9% 23,8% 8,5% 8,3% 6,1% 4,4% U34 stödtjänster till finansiella tj. och försäkring 12,3% 8,1% 25,6% 12,3% 6,6% 11,4% 16,1% 7,6% 211 U35 fastighetsverks.amhet 14,6% 29,9% 11,7% 16,3% 7,3% 6,8% 8,3% 5,1% U36 juridisk och ekonomisk konsultverksamhet 11,9% 1,5% 18,1% 5,2% 16,2% 4,8% 23,8% 18,5% 747 U37 verksamheter som utövas av huvudkontor; kon 6,5% 9,1% 6,9% 9,5% 11,0% 15,8% 18,4% 22,9% 463 U38 arkitekt- och teknisk konsultverks.; teknisk prov 2,3% 14,7% 2,9% 14,4% 4,5% 26,1% 8,8% 26,4% U39 vetenskaplig forskning och utveckling 3,6% 10,8% 7,2% 3,6% 10,8% 0,0% 26,5% 37,3% 83 U40 reklam och marknadsundersökning 8,4% 18,8% 14,2% 21,8% 5,7% 14,2% 8,4% 8,4% 261 U41 andra specialiserade företagstj. inkl. veterinärve 11,0% 13,3% 17,6% 11,3% 7,2% 4,9% 22,8% 12,0% 391 U42 uthyrning och leasing 4,1% 53,4% 4,1% 35,6% 0,0% 2,7% 0,0% 0,0% 219 U43 arbetsförmedling, bemanning och andra person 7,7% 10,2% 12,9% 20,4% 11,4% 9,7% 19,1% 8,6% U44 rese-, bevaknings-, fastighetsservice- och konto 24,8% 29,1% 16,2% 16,7% 4,9% 4,2% 2,6% 1,6% U45 offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk so 10,8% 7,1% 9,2% 7,5% 10,5% 11,6% 29,5% 13,7% U46 utbildning 13,7% 4,1% 10,2% 4,0% 15,1% 4,4% 37,9% 10,6% U47 hälso- och sjukvård 14,8% 3,4% 9,3% 2,8% 13,5% 2,5% 40,2% 13,5% U48 vård och omsorg med boende 37,9% 6,7% 29,1% 4,7% 8,6% 1,9% 9,6% 1,5% U49 öppna sociala insatser 30,5% 10,1% 30,3% 7,9% 9,2% 2,7% 7,8% 1,5% U50 kultur, nöje och fritid 13,9% 21,9% 12,4% 17,0% 9,3% 7,9% 11,0% 6,6% U51 annan serviceverks. och personliga tj. 20,8% 15,3% 26,3% 7,1% 9,2% 4,1% 10,9% 6,2% U99 okänd verkssamhet 22,3% 25,3% 11,7% 10,2% 8,7% 6,1% 10,5% 5,2% Totalt 13,9% 21,6% 13,2% 15,5% 7,4% 7,4% 13,5% 7,5% Andel kv+män 35,5% 28,7% 14,8% 21,0% 100% Källa: SCB, RAMS Utbildning mindre än 3-årigt Gymnasium minst 3 år Eftergymnasial utb. mindre än 3 Eftergymnasial utb. minst 3 år Antal 23

25 Utbildningsnivå per bransch, total fördelning på kvinnor och män år, Jämtlands län, 2015 Bransch gymnasium år kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män totalt U01 jordbruk, skogsbruk och fiske 6,2% 45,0% 3,8% 26,5% 2,1% 8,2% 2,2% 6,0% U02 utvinning av mineral 3,0% 60,0% 0,0% 37,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 100 U03 framställning av livsmedel, drycker och tobak 14,4% 31,8% 19,2% 21,0% 3,4% 5,4% 2,5% 2,3% 443 U04 textil-, beklädnads- och lädervarutillverkning 27,7% 15,8% 24,3% 12,4% 10,2% 4,5% 3,4% 1,7% 177 U05 tillverkning av trä och varor av trä, rotting o.d. u 3,7% 50,2% 3,7% 32,1% 0,0% 5,7% 0,7% 3,8% 859 U06 pappers- och pappersvarutillverkning 30,8% 69,2% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 13 U07 grafisk produktion och reproduktion av inspelni 22,5% 43,8% 0,0% 30,0% 0,0% 3,8% 0,0% 0,0% 80 U08 tillverkning av stenkols- och raffinerade petrole U09 tillverkning av kemikalier och kemiska produkte 0,0% 100,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 6 U10 tillverkning av farmaceutiska basprodukter och 33,3% 0,0% 66,7% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 9 U11 tillverkning av gummi- och plastvaror 12,8% 41,9% 5,1% 37,6% 0,0% 2,6% 0,0% 0,0% 117 U12 tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska 4,1% 57,5% 0,0% 32,2% 0,0% 2,1% 0,0% 4,1% 146 U13 stål- och metallframställning 0,0% 85,7% 0,0% 14,3% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 21 U14 tillverkning av metallvaror utom maskiner och a 5,2% 45,4% 4,3% 33,3% 0,7% 6,0% 0,3% 4,8% 901 U15 tillverkning av datorer, elektronik, optik, elappp 7,0% 35,0% 4,9% 32,1% 0,8% 11,3% 0,8% 8,1% 717 U16 transportmedelstillverkning 7,7% 38,5% 5,1% 25,6% 0,0% 12,8% 0,0% 10,3% 117 U17 övrig tillverkning 8,5% 37,8% 12,9% 23,9% 3,0% 6,5% 4,5% 3,0% 201 U18 reparationer och installationer av maskiner och 1,3% 40,9% 4,9% 29,3% 0,0% 5,3% 0,0% 18,2% 225 U19 försörjning av el, gas, värme och kyla 2,4% 29,8% 3,4% 17,9% 3,6% 18,9% 7,0% 16,9% 614 U20 vattenförsörjning och avloppsrening 0,0% 64,3% 0,0% 26,5% 0,0% 6,1% 3,1% 0,0% 98 U21 avfallshantering, återvinning och sanering 0,0% 62,2% 6,7% 31,1% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 45 U22 byggverksamhet 1,8% 43,4% 2,6% 41,5% 0,7% 7,0% 0,9% 2,1% U23 handel samt reparation av motorfordon och mo 3,1% 45,7% 4,9% 38,8% 0,6% 5,4% 0,8% 0,7% U24 parti-och provisionshandel utom med motorfor 7,5% 30,0% 11,9% 27,4% 3,8% 10,6% 4,2% 4,6% U25 detaljhandel utom med motorfordon och motor 17,9% 15,5% 28,4% 19,2% 8,5% 3,9% 4,7% 2,0% U26 transport och magasinering 4,9% 49,7% 6,6% 29,7% 1,6% 5,1% 0,6% 1,9% U27 post- och kurirverksamhet 14,3% 31,3% 14,3% 32,2% 0,0% 7,8% 0,0% 0,0% 307 U28 hotell- och restaurangverksamhet 16,0% 18,6% 23,6% 20,9% 8,6% 5,8% 4,0% 2,5% U29 förlagsverks. film-, video- och tv- prod. sändnin 4,2% 15,9% 12,3% 20,1% 7,5% 15,9% 11,0% 13,0% 308 U30 telekommunikation 0,0% 61,1% 0,0% 18,1% 0,0% 16,7% 0,0% 4,2% 72 U31 dataprogrammering, datakonsultverks. och info 4,6% 8,7% 8,0% 18,7% 5,1% 20,8% 6,7% 27,4% 847 U32 finansiella tj. utom försäkring och pensionsfond 9,5% 5,0% 22,1% 15,2% 10,6% 8,2% 16,7% 12,6% 461 U33 försäkring, återförsäkring, pensionsfondsverks 4,6% 13,8% 12,1% 8,6% 5,7% 10,9% 29,9% 14,4% 174 U34 stödtjänster till finansiella tj. och försäkring 5,5% 11,0% 21,9% 26,0% 8,2% 8,2% 4,1% 15,1% 73 U35 fastighetsverks.amhet 9,4% 31,2% 8,7% 16,4% 6,8% 8,1% 9,4% 9,9% 766 U36 juridisk och ekonomisk konsultverksamhet 10,2% 2,6% 19,7% 3,0% 12,7% 4,5% 29,6% 17,7% 537 U37 verksamheter som utövas av huvudkontor; kon 7,4% 6,5% 9,1% 10,5% 7,7% 12,5% 24,1% 22,2% 352 U38 arkitekt- och teknisk konsultverks.; teknisk prov 2,0% 17,9% 2,2% 17,9% 1,6% 23,7% 7,9% 26,9% 744 U39 vetenskaplig forskning och utveckling 0,0% 100,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 3 U40 reklam och marknadsundersökning 11,8% 23,6% 5,5% 14,5% 8,2% 14,5% 5,5% 16,4% 110 U41 andra specialiserade företagstj. inkl. veterinärve 10,0% 10,4% 20,0% 8,7% 9,1% 9,1% 22,6% 10,0% 230 U42 uthyrning och leasing 4,9% 32,9% 11,9% 41,3% 0,0% 9,1% 0,0% 0,0% 143 U43 arbetsförmedling, bemanning och andra person 7,9% 10,1% 16,1% 15,9% 10,2% 6,8% 20,1% 12,8% 969 U44 rese-, bevaknings-, fastighetsservice- och konto 16,3% 23,9% 17,6% 24,4% 5,1% 5,6% 4,8% 2,3% U45 offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk so 10,6% 6,9% 10,2% 6,6% 11,4% 10,4% 29,1% 14,9% U46 utbildning 13,9% 4,6% 12,7% 5,1% 13,7% 5,2% 33,1% 11,7% U47 hälso- och sjukvård 14,2% 2,8% 10,9% 1,7% 11,7% 2,1% 42,3% 14,2% U48 vård och omsorg med boende 32,2% 7,8% 28,2% 7,5% 8,3% 3,0% 10,6% 2,3% U49 öppna sociala insatser 25,9% 9,4% 31,2% 8,5% 8,6% 2,9% 11,0% 2,4% U50 kultur, nöje och fritid 11,3% 22,6% 13,4% 20,1% 7,9% 8,7% 9,3% 6,7% U51 annan serviceverks. och personliga tj. 18,2% 13,5% 24,2% 9,3% 11,7% 4,9% 12,1% 6,1% U99 okänd verkssamhet 21,0% 29,8% 13,9% 13,4% 2,7% 8,0% 5,8% 5,4% 553 Totalt 13,1% 20,0% 14,4% 17,1% 7,3% 6,5% 14,0% 7,5% Andel kv+män 35,5% 28,7% 13,8% 21,6% 100% Källa: SCB, RAMS Utbildning mindre än 3-årigt Gymnasium minst 3 år Eftergymnasial utb. mindre än 3 Eftergymnasial utb. minst 3 år Antal 24

26 Gymnasieskolan - Antal avgångselever i Västernorrlands län med examen per program, läsår 2015/16 Källa: Skolverket Gymnasieskolan - Antal avgångselever i Jämtlands län med examen per program, läsår 2015/16 Källa: Skolverket Flest antal examinerade elever har läst på Samhällsvetenskaps- och Naturvetarprogrammet i såväl Västernorrlands som i Jämtlands län, det tredje största programmet av examinerade i Västernorrland är Ekonomiprogrammet medan det i Jämtlands län är Fordons- och transportprogrammet. 25

27 Avgångna från gymnasieskolan efter län, påbörjade högskolestudier inom tre år och kön. Läsår 2013/14 Källa: SCB Av de som erhöll en gymnasieexamen läsåret 2013/14 var det en större andel i Västernorrlands län som påbörjat högskolestudier inom tre år än i Jämtlands län. Det är dock väldigt stora skillnader mellan kommunerna och på kön i Mellersta Norrland Avgångna från gymnasieskolan efter kommun, påbörjade högskolestudier inom tre år och kön. Läsår 2013/14 Källa: SCB 26

28 Examinerade från Yrkeshögskoleutbildningar per utbildningsinriktning, 2016 Västernorrlands län Jämtlands län Källa: Myndigheten för Yrkeshögskolan (MYh) 27

29 Arbetslösa och matchningsläget på arbetsmarknaden Inskrivna arbetslösa år som andel av registerbaserad arbetskraft i respektive grupp, genomsnitt av kvartal 2 och 3, år 2017, Totalt år Kvinn or Män Ungdo mar år Äldre år Inrikes födda Utrikes födda Förgym nasial Utbildningsnivå Gymn asial Eftergy mnasial Ånge 8,2 7,4 8,9 17,5 5,6 5,8 37,2 23,0 5,9 6,8 Timrå 5,8 5,7 5,8 10,9 4,4 3,9 24,2 14,8 4,6 4,2 Härnösand 11,9 10,5 13,2 17,8 6,6 5,1 48,8 39,8 8,2 7,7 Sundsvall 7,5 6,9 8,1 11,7 6,0 4,7 28,2 23,5 6,4 4,5 Kramfors 10,9 8,9 12,7 17,9 6,0 5,7 46,1 34,5 6,5 8,6 Sollefteå 10,6 9,1 12,0 17,1 6,4 5,0 46,4 33,7 6,4 7,2 Örnsköldsvik 8,3 7,3 9,2 12,6 6,9 5,3 38,0 25,2 7,1 5,7 Ragunda 10,2 10,7 9,8 16,3 6,3 5,2 46,1 30,3 6,1 8,3 Bräcke 9,2 7,7 10,5 14,9 6,3 4,8 39,9 28,6 5,2 9,4 Krokom 5,3 4,6 6,0 9,2 3,8 3,2 29,8 21,6 3,9 2,9 Strömsund 10,3 9,0 11,4 16,8 7,8 6,2 41,9 29,7 7,5 7,3 Åre 6,8 6,2 7,3 10,8 4,4 2,9 37,5 25,7 3,5 5,0 Berg 7,0 5,7 8,2 10,0 3,8 3,6 41,1 19,3 4,2 7,4 Härjedalen 6,2 5,8 6,6 10,1 3,8 3,3 31,1 18,8 4,2 4,7 Östersund 6,2 5,7 6,7 8,9 4,6 4,2 25,7 22,1 5,4 4,1 Västernorrla nd 8,5 7,6 9,4 13,5 6,2 5,0 35,9 26,8 6,6 5,6 Jämtland 6,8 6,2 7,5 10,5 4,9 4,1 32,1 23,6 5,1 4,6 Riket 7,4 7,0 7,7 10,1 6,2 3,9 21,9 22,4 5,8 5,0 Källa: Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2017 I tabellen ovan framgår att arbetslöshetsnivåerna i Västernorrlands kommuner i de olika grupperna är allmänt högre än i förhållande till läget i Jämtlands län och i hela landet. Något som är framträdande för kommunerna i både Västernorrlands och Jämtlands län är dock en betydligt högre andel utrikes födda som är inskrivna som arbetslösa än i jämförelse med riket. Framträdande är även att de med låga utbildningsnivåer har svårare att komma ut på arbetsmarknaden Av kommunerna i Mellersta Norrland uppvisar Timrå i Västernorrlands län och Krokom i Jämtlands län lägst arbetslöshet. 28

30 Matchningsläget på arbetsmarknaden, Västernorrlands län hösten 2017 Brist på arbetskraft privata arbetsgivare Brist på arbetskraft offentliga arbetsgivare Källa: Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2017 Västernorrlands län Enligt arbetsförmedlingens intervjuer är Kompetensbristerna i Västernorrland fortsatt omfattande och visar en trendmässig uppgång. 34 procent av de privata företagen och 69 procent av verksamheterna i offentliga tjänster uppger att de har haft svårigheter att rekrytera personal. Det är sedan finanskrisen 2009 en ökning för privata näringslivet respektive offentliga sektorn med cirka 20 respektive 40 procentenheter. Inom landstinget och grundskolan har samtliga tillfrågade enheter upplevt rekryteringssvårigheter i undersökningen. Bristtalen i Västernorrland är sammanlänkat med ett starkt konjunkturläge och ett pågående generationsskifte på länets arbetsmarknad. 29

31 Matchningsläget på arbetsmarknaden, Jämtlands län hösten 2017 Brist på arbetskraft privata arbetsgivare Brist på arbetskraft offentliga arbetsgivare Källa: Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2017 Jämtlands län Arbetsgivarna inom det privata näringslivet i Jämtlands län anger att bristen är relativt hög även om den har minskat något jämfört med våren 2017 och hösten Hösten 2017 angav 32 procent av de privata arbetsgivarna att de upplevt en brist vid rekrytering jämfört med 37 procent i hela landet. Av arbetsgivarna i den offentliga sektorn i Jämtlands län anger 65 procent att de har upplevt en brist när de ska rekrytera personal, vilket är i paritet med svaren i hela landet. Störst brist på kompetens inom den offentliga sektorn finns inom vård, skola och omsorg. I Jämtlands län är det främst pensionsavgångarna i kombination med en åldrande befolkning som påverkar bristen. 30

32 31