Inspel socioekonomisk analys för Skåne- Blekinge. Underlag till nationellt socialfondsprogram (ESF) Christian Lindell, Näringsliv Skåne

Transkript

1 Inspel socioekonomisk analys för Skåne- Blekinge. Underlag till nationellt socialfondsprogram (ESF) Christian Lindell, Näringsliv Skåne

2 Högre arbetslöshet än riket Arbetslöshet per län av befolkning mars 2013, procent % 7.5% % % Gävleborgs län 0.0% Blekinge län Södermanlands län Västernorrlands län Västmanlands län Gotlands län Örebro län Östergötlands län Kronobergs län Skåne län Värmlands län Norrbottens län Kalmar län Jämtlands län Riket Västerbottens län Västra Götalands län Dalarnas län Jönköpings län Hallands län Stockholms län Uppsala län Källa: Arbetsförmedlingen

3 Arbetslöshet per län av befo mars 2013, procent 15% 10% % Gävleborgs län 0% Blekinge län Västernorrlands län Södermanlands län Västmanlands län Kalmar län Värmlands län Norrbottens län Gotlands län Jämtlands län Kronobergs län Örebro län Östergötlands län Skåne län Jönköpings län Västerbottens län Riket Dalarnas län Västra Götalands län Hallands län Uppsala län Stockholms län

4 Hög sysselsättningstillväxt men även befolkningen växer kraftigt, vilket ger en låg sysselsättningsgrad Källa: SCB och Örestat

5 Skåne-Blekinge växer svagare än riket 140 Bruttoregionprodukt, volymtillväxt , index (2000=100) Riket Stockholms län Skåne-Blekinge Västsverige Rubrik 5

6 Några regionalekonomiskt viktiga parametrar för Skåne-Blekinge, 2010 BRP, volymutveckling i BRP per invånare, löpande BRP per sysselsatt, löpande procent priser, tkr priser, tkr Norrbottens län 18.3 Stockholms län 486 Norrbottens län 879 Södermanlands län 15.3 Norrbottens län 406 Stockholms län 873 Jämtlands län 14.6 Riket 354 Jämtlands län 791 Värmlands län 10.1 Jämtlands län 348 Västernorrlands län 750 Kronobergs län 9.4 Västernorrlands län 341 Riket 740 Gävleborgs län 9.4 Västra Götalands län 340 Södermanlands län 718 Kalmar län 9.2 Kronobergs län 328 Västra Götalands län 702 Västmanlands län 9.2 Västerbottens län 315 Västmanlands län 702 Hallands län 8.8 Dalarnas län 311 Dalarnas län 702 Örebro län 8.4 Hallands län 310 Hallands län 698 Blekinge län 7.8 Örebro län 310 Värmlands län 695 Västra Götalands län 7.1 Skåne län 308 Gävleborgs län 693 Skåne-Blekinge 6.7 Västmanlands län 308 Västerbottens län 691 Riket 6.6 Gävleborgs län 308 Uppsala län 688 Skåne län 6.6 Jönköpings län 307 Skåne län 684 Dalarnas län 6.4 Skåne-Blekinge 306 Kalmar län 682 Västerbottens län 6.4 Uppsala län 304 Skåne-Blekinge 680 Uppsala län 6.1 Kalmar län 303 Örebro län 672 Jönköpings län 5.8 Östergötlands län 297 Kronobergs län 670 Västernorrlands län 5.2 Blekinge län 290 Östergötlands län 657 Östergötlands län 4.1 Värmlands län 287 Blekinge län 646 Stockholms län 3.6 Södermanlands län 284 Jönköpings län 616 Gotlands län 3.0 Gotlands län 271 Gotlands län 545 Källa: SCB (Regionalräkenskaperna)

7 Vi har: Vi borde kunna bättre med de förutsättningar vi har En relativt välutbildad befolkning Högt entreprenörskap i ett svenskt perspektiv En fördelaktig demografisk struktur (men stora variationer inom regionen) Starka forsknings och utbildningsinstitutioner Storstadsfördelar som förstärks av den öresundsregionala potentialen i västra delen av regionen Mångfald av branscher, födelseländer, utbildningar God tillgänglighet (mera problematisk i östra delen av regionen) Höga FoU-andelar, såväl privatfinansierad som offentlig Spets inom livsmedel, cleantech, telecom, skärande plåtbearbetning m.m Regional mobilisering runt kluster och innovationssystem En modest målsättning är att nå samma sysselsättningsgrad som riket, vilket innebär: sysselsatta

8 Vad skulle hända med bruttoregionprodukten om Skåne- Blekinge nådde upp till rikets produktivitet och sysselsättningsgrad? Effekter på bruttoregionprodukten om Skåne-Blekinge nådde upp till riksgenomsnittet för produktivitet och sysselsättningsgrad, miljarder kr. Med rikets sysselsättningsgrad Med rikets produktivitet och sysselsättningsgrad Faktisk 2010 Med rikets produktivitet Bruttoregionprodukt Skillnad SLUTSATS: BRP skulle öka med 55 miljarder kronor om Skåne-Blekinge nådde upp till samma sysselsättningsgrad och produktivitet som i riket. Sveriges BNP skulle sannolikt öka ännu mera på grund av multiplikatoreffekter.

9 Ej tillvaratagna resurser Om utomnordiskt födda haft samma sysselsättningsgrad i Skåne-Blekinge som de som är födda i Sverige: sysselsatta Om funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga haft samma sysselsättningsgrad som övriga: sysselsatta Om kvinnor haft samma sysselsättningsgrad som män: sysselsatta

10 Födda utanför Norden har lägre sysselsättningsgrad än de borde även när man kompenserar för kön, ålder och utbildning 77 % 68 % 46% Svenskfödda Utlandsfödda Borde varit Men är

11 Sysselsättningsgrad 2011 samt utveckling av sysselsättning och befolkning i åldern år mellan 1997 och Korrigeringar har gjorts för tidsseriebrott 2004 samt för gränspendling till Danmark och Norge. Sysselsatta Sysselsättningsgrad Sysselsättningstillväxt Befolkningstillväxt Absolut Procent Absolut Procent NO Skåne % % % NV Skåne % % % SV Skåne % % % SO Skåne % % % Skåne % % % Blekinge % % % Skåne-Blekinge % % % Riket % % % Källa: SCB, Örestat samt StatNord

12 Sysselsättningstillväxt f Sysselsättningstillväxt (%) Mal Sta Vel Bur Lom SveSku Lund Hel ÅstHörby Kkrna Sjö Höör Kri Häs Esl Käv Bjuv Hög Äng Tom Tre Kli Sva Bro Osby Ö Gö Bås Örk Ostr Pers Yst SölLan SimKhmn Ron 1 Storstäder (3 kommuner) 2 Förortskommuner till storstäder (38 kommuner) 3 Större städer (31kommuner) 4 Förortskommuner till större städer (22 kommuner) 5 Pendlingskommuner (51 6 Turism- och besöksnäringskommuner (20 kommuner) 7 Varuproducerande kommuner (54 kommuner) 8 Glesbygdskommuner (20 kommuner) 9 Kommuner i tätbefolkad region (35 kommuner) 10 Kommuner i glesbefolkad region (16 kommuner) Kommunfamilj

13 Västra Nordvästra Nordöstra Sydvästra Sydöstra Stockholms Göta- Skåne Skåne Skåne Skåne Skåne Blekinge län lands län U01 jordbruk, skogsbruk och fiske U02 utvinning av mineral U03 framställning av livsmedel, drycker och tobak U04 textil-, beklädnads- och lädervarutillverkning U05 tillverkning av trä och varor av trä, rotting o.d. utom möbler U06 pappers- och pappersvarutillverkning U07 grafisk produktion och reproduktion av inspelningar U08 tillverkning av stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter U09 tillverkning av kemikalier och kemiska produkter U10 tillverkning av farmaceutiska basprodukter och läkemedel U11 tillverkning av gummi- och plastvaror U12 tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska produkter U13 stål- och metallframställning U14 tillverkning av metallvaror utom maskiner och apparater U15 tillverkning av datorer, elektronikvaror, optik, elappparatur och andra m U16 transportmedelstillverkning U17 övrig tillverkning U18 reparationer och installationer av maskiner och apparater U19 försörjning av el,gas, värme och kyla U20 vattenförsörjning och avloppsrening U21 avfallshantering, återvinning och sanering U22 byggverksamhet U23 handel samt reparation av motorfordon och motorcyklar U24 parti-och provisionshandel utom med motorfordon U25 detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar U26 transport och magasinering U27 post- och kurirverksamhet U28 hotell- och restaurangverksamhet U29 förlagsverksamhet, film-, video- och tv-produktion, sändning av program U30 telekommunikation U31 dataprogrammering, datakonsultverksamhet och informationstjänster U32 finansiella tjänster utom försäkring och pensionsfondsverksamhet U33 försäkring, återförsäkring och pensionsfondsverksamhet utom obligato U34 stödtjänster till finansiella tjänster och försäkring U35 fastighetsverksamhet U36 juridisk och ekonomisk konsultverksamhet U37 verksamheter som utövas av huvudkontor; konsulttjänstrer till företag U38 arkitekt- och teknisk konsultverksamhet; teknisk provning och analys U39 vetenskaplig forskning och utveckling U40 reklam och marknadsundersökning U41 andra specialiserade företagstjänster inkl. veterinärverksamhet U42 uthyrning och leasing U43 arbetsförmedling, bemanning och andra personalrelaterade tjänster U44 rese-, bevaknings-, fastighetsservice- och kontorstjänster m.m U45 offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring U46 utbildning U47 hälso- och sjukvård U48 vård och omsorg med boende U49 öppna sociala insatser U50 kultur, nöje och fritid U51 annan serviceverksamhet och personliga tjänster U99 okänd verksamhet Tot sys Andel med minst 3-årig eftergymnasial utbildning per bransch jämfört med riksgenomsnittet per bransch, 2011 Teckenförklaring Minst 50 procent högre andel av personalen med minst 3-årig högskoleutbildning än riksgenomsnittet för branschen Mellan procent högre andel av personalen med minst 3-årig högskoleutbildning än riksgenomsnittet för branschen Mellan procent lägre andel av personalen med minst 3-årig högskoleutbildning än riksgenomsnittet för branschen Minst 50 procent lägre andel av personalen med minst 3-årig högskoleutbildning än riksgenomsnittet för branschen Rubrik 13

14 Andel med minst 3-årig eftergymnasial utbildning per bransch jämfört med riksgenomsnittet per bransch, 2011 Nordvästra Nordöstra Skåne Skåne Sydvästra Skåne Sydöstra Skåne Skåne Blekinge Stockholms län Västra Götalands län Minst 50 procent högre andel 1.1% 0.0% 10.8% 0.0% 0.0% 0.0% 24.2% 0.9% Mellan procent högre andel 1.0% 0.0% 30.5% 0.0% 9.6% 0.3% 30.7% 4.6% plus 25 procent till minus 25 procent 85.5% 65.7% 58.3% 47.9% 89.2% 50.3% 45.1% 93.5% Mellan procent lägre andel 10.9% 25.7% 0.4% 42.7% 1.1% 32.0% 0.0% 1.0% Minst 50 procent lägre andel 1.5% 8.6% 0.0% 9.4% 0.1% 17.4% 0.0% 0.0% Källa: SCB

15 Öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd, kv år Totalt Utan arbete i mer än 6 månader Utan arbete i mer än 12 månader Utan arbete i mer än 24 månader Enbart grundskola % 41% 21% Högst 3-årig gymnasieskola % 33% 16% Eftergymnasial utbildning % 34% 17% Totalt % 35% 18% år Totalt Utan arbete i mer än 6 månader Utan arbete i mer än 12 månader Utan arbete i mer än 24 månader Enbart grundskola % 26% 7% Högst 3-årig gymnasieskola % 18% 5% Eftergymnasial utbildning % 9% 1% Totalt % 19% 5% år Totalt Utan arbete i mer än 6 månader Utan arbete i mer än 12 månader Utan arbete i mer än 24 månader Enbart grundskola % 51% 32% Högst 3-årig gymnasieskola % 53% 35% Eftergymnasial utbildning % 52% 32% Totalt % 52% 33% Källa: Arbetsförmedlingen (raps-ris)

16 Många unga fångas inte upp av trygghetsnäten och syns inte i statistiken Källa: ESF och Ungdomsstyrelsen (nationella tal)

17 Niondeklassare behöriga till gymnasiets naturvetenskapliga program, 2012 Kommuner Andel behöriga % Kommuner Andel behöriga % Lomma 95.3 Skurup 81.5 Båstad 94.6 Klippan 81.3 Staffanstorp 93.4 Åstorp 81.2 Vellinge 92.9 Höör 81.1 Höganäs 91.8 Blekinges län 80.9 Lund 90.5 Karlshamn 80.5 Ystad 90.5 Landskrona 79.5 Kävlinge 89.8 Helsingborg 79.3 Svedala 89.7 Eslöv 78.8 Olofström 89.3 Kristianstad 78.8 Ängelholm 88.0 Karlskrona 78.8 Bromölla 86.7 Svalöv 78.0 Sölvesborg 85.6 Sjöbo 77.8 Örkelljunga 84.5 Simrishamn 77.4 Osby 84.2 Ronneby 76.8 Riket totalt 83.4 Perstorp 75.7 Trelleborg 83.2 Burlöv 73.9 Östra Göinge 83.0 Malmö 72.6 Hässleholm 82.7 Bjuv 71.2 Hörby 82.6 Tomelilla 66.1 Skåne län 81.7 Källa: Skolverket

18 Niondeklassare behöriga till gymnasiets yrkesprogram, 2012 Kommuner Andel behöriga % Kommuner Andel behöriga % Staffanstorp 96.5 Höör 86.8 Lomma 96.0 Simrishamn 86.5 Båstad 95.9 Örkelljunga 86.4 Vellinge 95.6 Skåne län 86.1 Höganäs 94.7 Svalöv 85.7 Hörby 94.2 Trelleborg 85.7 Kävlinge 93.9 Blekinges län 85.5 Bromölla 93.8 Ronneby 85.0 Ystad 93.6 Landskrona 84.7 Skurup 93.4 Klippan 84.6 Svedala 93.4 Karlshamn 84.2 Lund 93.0 Kristianstad 84.0 Sölvesborg 92.0 Sjöbo 83.0 Ängelholm 91.9 Eslöv 82.4 Olofström 91.4 Karlskrona 82.3 Osby 90.6 Helsingborg 82.2 Östra Göinge 88.9 Burlöv 82.0 Åstorp 87.7 Tomelilla 80.7 Riket totalt 87.5 Perstorp 79.7 Bjuv 87.1 Malmö 76.7 Hässleholm 86.8 Källa: Skolverket

19 Fullföljd gymn.utb. inom 4 år, andel (%) av nybörjare totalt, folkbokförda i länet Blekinges län Skåne län Stockholms län Västra Götalands län Riket totalt Källa: Skolverket

20 Fullföljd gymn.utb. inom 4 år, andel (%) av nybörjare totalt, folkbokförda i länet. Kommuner Andel som fullfölt gy. % Kommuner Andel som fullfölt gy. % Lomma 89.0 Karlskrona 77.0 Vellinge 87.0 Ronneby 77.0 Ystad 87.0 Skåne län 76.0 Båstad 86.0 Simrishamn 75.0 Tomelilla 85.0 Örkelljunga 75.0 Höganäs 84.0 Östra Göinge 75.0 Kävlinge 84.0 Sölvesborg 75.0 Lund 84.0 Bromölla 74.0 Karlshamn 84.0 Burlöv 74.0 Staffanstorp 82.0 Klippan 74.0 Ängelholm 82.0 Perstorp 74.0 Olofström 82.0 Helsingborg 73.0 Osby 81.0 Eslöv 72.0 Skurup 80.0 Hörby 72.0 Svedala 80.0 Höör 72.0 Hässleholm 79.0 Landskrona 72.0 Sjöbo 79.0 Åstorp 71.0 Blekinges län 79.0 Kristianstad 70.0 Svalöv 77.0 Bjuv 67.0 Trelleborg 77.0 Malmö 66.0 Riket totalt 77.0 Källa: Skolverket

21 35% Minst 3-årig eftergymnasial utbildning år 2011, bef år. 31% 31% 30% 25% 25% 24% 24% 20% 18% 19% 17% 20% 15% 10% 5% 0% Rubrik 21

22 Andel av befolkning i Skåne-Blekinge år med högst förgymnasial utbildning samt minst 3- årig eftergymnasial utbildning, Män förgymnasial utb Män eftergymnasial utb. Minst 3 år Kvinnor förgymnasial utb Kvinnor eftergymnasial utb minst 3 år Anm: Tidsseriebrott mellan 1999/2000 Rubrik 22

23 Vi väljer fortfarande utbildningsinrikning utifrån kön

24 Sammanfattning av Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos fram till 2020 Kompetensutmaningen i Skåne kommer att vara störst inom: Vård och omsorg; Teknik och industri samt Pedagogik och utbildning Finns en beräknad risk för brist år 2020 på: - Ingenjörer totalt ( ) - Omvårdnadsutbildade, gymn. ( ) - Lärare totalt ( ) - Industriutbildade, gymn. ( ) - Transportutbildade, gymn. (- 2000) - Handel & administration, gymn. ( ) - Civilingenjörer totalt ( ) - Barn- & fritidsutbildade, gymn. (- 700) - Tandsköterskor (- 600) - Läkare (- 300) Finns beräknad risk för överskott inom: humaniora, media, samhällsvetare och ekonomer samt naturbruksutbildade och bygg

25 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Antal nya företag/1000 invånare, år, Rubrik 25

26 Ohälsotal (ohälsodagar per person och år) år Kvinnor Män Medel 00 Riket Stockholms län Blekinge län Skåne län Västra Götalands län Källa: Folkhälsoinstitutet

27 Slutsatser Utanförskap är en tillväxtfråga! Det ligger betydande personliga och samhälleliga vinster i att öka sysselsättningsgraden Utanför Malmö/Lund-regionen är utbildningsnivåerna påtagligt låga jämför med riksgenomsnitt för respektive bransch Stora skillnader i sysselsättningstillväxt, arbetslöshet och utbildningsnivåer inom regionen. En dryg femtedel av gymnasienybörjarna har inte genomfört sin utbildning inom fyra år Kön och härkomst styr utbildningsnivå och utbildningsinriktning, möjligheten att få arbete, företagande och val av yrke Funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga kan bidra till att öka sysselsättningsgraden