KOMPETENSPLATTFORM SKÅNE EN LÄGESRAPPORT. Anders Axelsson, Analytiker Näringsliv Skåne Arild 17 maj 2011

Transkript

1 KOMPETENSPLATTFORM SKÅNE EN LÄGESRAPPORT Anders Axelsson, Analytiker Näringsliv Skåne Arild 17 maj 2011

2 Uppdrag till regionala självstyrelseorgan och samtliga samverkansorgan Regionala självstyrelseorgan och samverkansorgan i respektive län ska etablera kompetensplattformar för samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt. Inom ramen för uppdraget ska självstyrelseorganen och samverkansorganen samverka med relevanta regionala och lokala aktörer. De ska även samråda och föra dialog med statliga myndigheter inom kompetensförsörjningsområdet.

3 Syftet med kompetensplattformarna Ökad kunskap och översikt inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet, Samordning av behovsanalyser inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet, Ökad samverkan kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering, samt Ökad kunskap om utbud och efterfrågan av utbildningsformer, med utgångspunkt i de olika utbildningsformernas nationella mål samt myndigheternas ansvar.

4 Frågor att diskutera Vad är Kompetensplattformens förutsättningar? Vad är plattformens nuläge? Vad är målet för Kompetensplattformen? Vad är framgång för plattformen? Hur ska Kompetensplattformen ta sig dit? Vilka är plattformens framgångsfaktorer? Hur får man olika insatser på statlig, kommunal och regional nivå att hänga samman när det gäller kompetensförsörjning? Hur skapar man bra kopplingar mellan näringslivet och utbildningsanordnarna?

5 Regional kompetensplattform Samordningsgrupp Analysgrupp Teknikcollege Utbildnings- & arbetsmarknads- Prognos Skåne 2020 Vård- & omsorg Ungas inträde på arbetsmarknaden Validering ESS/MaxLab Nationella Nätverk REGLAB etc. Job & kompetencer iöresundsregionen

6 IN- OCH UTFLYTTNING EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT NÄRINGSLIVET BEFOLKNINGEN GYMNASIET STUDIE- FÖRBEREDANDE HÖGSKOLA/ UNIVERSITET ARBETSKRAFTS- UTBUDET SYSSELSATTA OFFENTLIG SEKTOR GRUND- SKOLAN ARBETSLÖS- HET YRKESHÖG- SKOLA HUSHÅLLSSEKTORN GYMNASIET YRKES- FÖRBEREDANDE/ LÄRLING ÖVRIGA -SJUKDOM LEDIGHET UTANFÖR ARBETS- KRAFTEN PENDLING

7 VAD GÖR VI PÅ KORT OCH PÅ LÅNG SIKT? MÅNGA AKTÖRER KAN VI BLI BÄTTRE PÅ SAMORDNING? Högskola/Universitet På längre sikt (Utbildning) Yrkeshögskolan Gymnasiet Statliga myndigheter Region och kommun Arbetsförmedlingen Komvux/yrkesvux kommunerna Exportsäljarprogrammet Region Skåne Insatser här och nu (Arbetsmarknadspolitik)

8 Strategiska utmaningar för Skåne Ökad global konkurrens (Lissabonstrategin, EU2020) Fortsatt strukturomvandling (Industrin fortfarande viktig!) Ökad andel äldre i befolkningen. (AF, Generationsskiftet) Låg sysselsättningsgrad i Skåne (73% i Skåne jämfört med 75% i Riket) En växande andel unga saknar behörighet till gymnasiet (12,2% i Skåne jämfört med 11,1 procent i Riket) Behov av ökad samverkan mellan Utbildning, Arbetsmarknad, Näringslivet (GY 11) Del av en gränsregional arbetsmarknaden

9 Arbetslöshet år Öppet arbetslösa samt i program med akt.stöd Förändr. mars mars 2011, proc.enh. Öppet arbetslösa samt i program med akt.stöd Förändr. mars mars 2011, proc.enh. Landskrona 11.5% 0.4% Riket 6.5% -0.7% Åstorp 9.0% -0.2% Simrishamn 6.5% -0.5% Malmö 8.9% 0.1% Ängelholm 6.5% -0.8% Tomelilla 8.8% 0.0% Örkelljunga 6.3% -0.4% Bjuv 8.5% -0.1% Ystad 6.1% -0.4% Östra Göinge 8.5% -0.7% Höganäs 5.9% -0.3% Helsingborg 8.4% 0.0% Eslöv 5.7% -0.4% Bromölla 8.1% -0.4% Höör 5.5% -0.2% Hässleholm 7.7% -0.8% Sjöbo 5.5% -0.8% Perstorp 7.4% -0.2% Hörby 5.1% -1.0% Klippan 7.3% -0.3% Båstad 4.9% -0.1% Kristianstad 7.3% -0.9% Kävlinge 4.1% -0.5% Skåne län 7.1% -0.3% Staffanstorp 4.1% -0.5% Burlöv 7.1% -0.8% Lund 3.9% -0.4% Osby 7.1% -0.6% Svedala 3.9% -1.1% Trelleborg 7.1% -0.8% Vellinge 3.6% -0.4% Svalöv 6.9% 0.2% Lomma 2.7% -0.2% Skurup 6.8% -0.4% Källa: Arbetsförmedlingen

10 Ungdomsarbetslöshet (18-24 år) Öppet arbetslösa samt i program med akt.stöd Förändr. mars mars 2011, proc.enh. Öppet arbetslösa samt i program med akt.stöd Förändr. mars mars 2011, proc.enh. Bromölla 20.4% -1.0 Burlöv 11.6% -2.9 Tomelilla 19.3% 4.4 Höör 11.4% 0.4 Östra Göinge 16.4% 1.9 Eslöv 11.2% 1.1 Landskrona 16.3% -0.5 Sjöbo 10.9% -0.1 Skurup 15.2% 1.5 Höganäs 10.6% -0.6 Hässleholm 14.3% 0.6 Skåne län 10.5% -0.3 Simrishamn 14.2% 0.3 Malmö 10.3% -0.3 Osby 13.6% -1.7 Örkelljunga 10.2% -1.6 Ystad 13.4% 1.1 Riket 10.0% -1.0 Bjuv 13.3% 0.5 Båstad 8.9% -0.2 Trelleborg 13.3% -1.2 Staffanstorp 8.8% -0.9 Kristianstad 13.1% -0.5 Hörby 8.2% -2.1 Ängelholm 13.1% -0.9 Svedala 7.6% -2.4 Perstorp 12.8% 0.2 Vellinge 6.7% 0.2 Åstorp 12.8% -0.7 Kävlinge 6.5% 0.8 Svalöv 12.3% 0.3 Lomma 5.3% 0.4 Klippan 12.1% -2.4 Lund 3.2% -0.4 Helsingborg 11.8% -0.6 Källa: Arbetsförmedlingen

11 Kommunfamiljer 1 Storstäder (3 kommuner) Kommuner med en folkmängd som överstiger invånare. 2 Förortskommuner till storstäder Kommuner där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till (38 kommuner) arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av storstäderna. 3 Större städer (31kommuner) Kommuner med invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent. 4 Förortskommuner till större städer (22 kommuner) 5 Pendlingskommuner (51 kommuner) 6 Turism- och besöksnäringskommuner (20 kommuner) 7 Varuproducerande kommuner (54 kommuner) 8 Glesbygdskommuner (20 kommuner) 9 Kommuner i tätbefolkad region (35 kommuner) 10 Kommuner i glesbefolkad region (16 kommuner) Kommuner där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i en annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av de större städerna i grupp 3. Kommuner där mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till en annan kommun. Kommuner där antalet gästnätter på hotell, vandrarhem och campingar överstiger 21 per invånare eller där antalet fritidshus överstiger 0,20 per invånare. Kommun där 34 procent eller mer av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år är sysselsatta inom tillverkning och utvinning, energi och miljö samt byggverksamhet (SNI2007) Kommun med en tätortsgrad understigande 70 procent och mindre än åtta invånare per kvadratkilometer. Kommun med mer än personer inom en radie på 112,5 kilometer. Kommun med mindre än personer inom en radie på 112,5 km.

12 Befolkning Befolkningstillväxt fördelat på kommunfamilj Befolkningstillväxt (%) Mal Sve Sku Lom Sta Bur Vel Lund Esl Hel Bjuv Kri Häs Käv Åst Höör Sjö Hörby Sva Tre Hög Kli Äng Tom Bro Osby Ö Gö Bås Pers Örk Kommuner i Skåne Övriga kommuner Riksgenomsnitt Lan Yst Sim 1 Storstäder 2 Förortskommuner till storstäder 3 Större städer 4 Förortskommuner till större städer 5 Pendlingskommuner 6 Turism- och besöksnäringskommuner 7 Varuproducerande kommuner 8 Glesbygdskommuner 9 Kommuner i tätbefolkad region 10 Kommuner i glesbefolkad region Kommunfamilj

13 Sysselsättningsgrad år, 2008 Sysselsättningsgrad 2008 inkl. öresundspendling, fördelat på kommunfamilj Sysselsättningsgrad (%) Mal Lom Sve Sta Vel Sku Bur Kommuner i Skåne Övriga kommuner Riksgenomsnitt Häs Kri Hel Lund Sjö Esl Käv Höör Hög Hör Sva Ö Gö Bro Åst Bjuv Äng Osby Tre Tom Klip Bås Örk Pers Yst Sim Lan 1 Storstäder 2 Förortskommuner till storstäder 3 Större städer 4 Förortskommuner till större städer 5 Pendlingskommuner 6 Turism- och besöksnäringskommuner 7 Varuproducerande kommuner 8 Glesbygdskommuner 9 Kommuner i tätbefolkad region 10 Kommuner i glesbefolkad region Kommunfamilj

14 Antal förvärvsarbetande efter utbildningsnivå i Skåne 1993 till Antal År Utb kortare än 3-årigt gymnasium Eftergymnasial utbildning kortare än 3 år Eftergymnasial utbildning totalt 3-årig gymnasieutbildning Minst 3-årig eftergymnasial utbildning

15 Antal förvärvsarbetande efter utbildningsnivå i Skåne 1993 till % 60.0% 50.0% 40.0% 30.0% 20.0% 10.0% 0.0% Utb kortare än 3-årigt gymnasium 3-årig gymnasieutbildning Eftergymnasial utbildning kortare än 3 år Minst 3-årig eftergymnasial utbildning Källa: raps-ris

16 Relativ arbetslöshet för ungdomar (<25 år) med grundskola respektive gymnasium som högsta utbildning, genomsnitt Kommuner i de tre storstadsregionerna. 25% 20% Gymnasium 15% 10% y = x R² = % 0% 0% 5% 10% 15% 20% 25% Grundskola Källa: SCB, beräkning av WSP

17 Andelen ungdomar som avslutat grundskolan och samma år har behörighet till gymnasiet, Andel % Hallands län Västerbottens län Gotlands län Stockholms län Norrbottens län Jämtlands län Dalarnas län Uppsala län Kalmar län Jönköpings län Kronobergs län Västra Götalands län Riket Värmlands län Gävleborgs län Östergötlands län Skåne län Blekinge län Västmanlands län Västernorrlands län Södermanlands län Örebro län

18 Andelen ungdomar som avslutat grundskolan och samma år har behörighet till gymnasiet i Skånes kommuner, Vellinge Lomma Ystad Lund Kävlinge Simrishamn Höganäs Båstad Staffanstorp Höör Svedala Ängelholm Örkelljunga Skurup Åstorp Helsingborg Svalöv Skåne Östra Göinge Sjöbo Kristianstad Eslöv Burlöv Perstorp Osby Klippan Hörby Hässleholm Trelleborg Bromölla Bjuv Tomelilla Landskrona Malmö

19 Andelen ungdomar som avslutat grundskolan och samma år har behörighet till gymnasiet efter födelseregion i Skåne 1998 till Andel % Bruten Y-axel samtliga födelseregion: Norden exkl. Sverige födelseregion: världen exkl. EU/EFTA födelseregion: Sverige födelseregion: EU/EFTA exkl. Norden År

20 Andelen ungdomar som avslutat grundskolan och samma år har behörighet till gymnasiet efter vistelsetid i Sverige år Andel % samtliga utrikes födda vistelsetid < 2 år vistelsetid 2-4 år vistelsetid 4-10 år vistelsetid > 10 år

21 Andel personer år som varken studerar eller förvärvsarbetar i storstadsregionerna och riket 1997 till Andel % Bruten Y-axel År Stockholms län Skåne exkl gränspendlare Skåne inkl gränspendlare Västra Götalands län Riket

22 Arbetsmarknadsprognos 2020 input till arbetet med en utbildnings och arbetsmarknadsprognos

23 Bakgrund Region Skåne har tillsammans med Länsstyrelsen i Stockholm, Västra Götalandsregionen och Tillväxtverket givit SCB i uppdrag att göra en regional nedbrytning av Trender och prognoser. Som ett led i detta arbete har vi beställt en sysselsättningsprognos av WSP.

24 Metod Raps-modellen (Regionalt Analys- och PrognosSystem). Bygger på nationella antaganden om tillväxttakter per bransch från Konjunkturinstitutet och Långtidsutredningen Efterfrågan balanseras mot befolkningen (enl. Region Skånes bef.prog). Hänsyn tas till planerade investeringar i infrastruktur Öresundspendling enl. Öresundsbrons prognos. Oförändrad pendling över länsgräns.

25 Befolkning Totalt Totalt Totalt , absolut Totalt , procent 5.9% 9.5%

26 Sysselsättning Sysselsatta med arbetsplats i Skåne Statistik Prognos

27 Sysselsättningsgraden (20-64 år) i storstadsregionerna Skåne Stockholm Västra Götaland Riket Källa: SCB, raps-ris

28 Sysselsatta enligt prognos Företags och individtjänster Vård och omsorg Handel Tillverkning och utvinning Utbildning Bygg Offentlig förvaltning Jordbruk, skogsbruk, fiske Energi, vatten, avfall

29 Sysselsättningsutveckling per bransch Förändr Förändr Företags och individtjänster ,2% 9,0% Vård och omsorg ,3% 8,5% Handel ,8% 14,4% Tillverkning och utvinning ,7% -3,0% Utbildning ,5% 9,6% Bygg ,0% 16,9% Offentlig förvaltning ,4% 8,2% Jordbruk, skogsbruk, fiske ,3% -8,8% Energi, vatten, avfall ,5% 6,1% Totalt ,9% 8,2%

30 Utblick mot Danmark det öresundsregional perspektivet Center for regional och turismeforskning (CRT) har nyligen släppt en ny prognos. CRT:s prognos är det närmaste en officiell regional prognos som finns i Danmark Prognosen visar på de stora skillnader som finns i tillväxt på de bägge sidorna av Öresund. Tillväxten präglas av de skilda demografiska förutsättningarna. Danmarks svaga befolkningsutveckling ger sämre tillväxt än i Skåne

31 Jämförelse Danmark - Befolkning Tillväxt Skåne = 9,5 procent

32 Jämförelse Danmark - Arbetskraftsutbud Tillväxt Skåne =8 procent

33 Slutsatser Snabb tillväxt av både sysselsättningen och befolkningen ger en svag uppgång av sysselsättningsgraden Företags- och individtjänster och handel står för nästan 60 procent av sysselsättningstillväxten Prognoserna pekar mot en klart högre tillväxt i Skåne än på Själland. Orsaker: Svag demografi och svag produktivitetstillväxt

34 Fortsatt arbete Avstämning av sysselsättningsprognosen mot prognosen över utbud av arbetskraft (SCB) Dialog med intressenter om resultaten (AF, utbildningsanordnare, näringsliv) Författande av rapport och kommunikation av resultat till utbildningsanordnare och syvare Öresundsregionala kopplingar: Job og kompetence 2

35 Styrkor och svagheter Styrka: Kommit långt i planering av regionala kompetensanalyser och prognoser Styrka: Kommit en bit på vägen mot att bygga upp relevanta branschkontakter (Sjukvården och Teknikföretagen) Styrka: Bra kontakter med andra regioner (Reglab, andra storstadsregioner, Sydvästsverige) Svaghet: Fortfarande svag organisation, mest lösligt nätverk Svaghet: Fler branschkontakter på rätt nivå Svaghet: Hur går vi från analys till operativa insatser? Svaghet: Hur kopplar vi upp oss mot utbildningssystemen?

36 Frågor att diskutera Vad är Kompetensplattformens förutsättningar? Vad är plattformens nuläge? Vad är målet för Kompetensplattformen? Vad är framgång för plattformen? Hur ska Kompetensplattformen ta sig dit? Vilka är plattformens framgångsfaktorer? Hur får man olika insatser på statlig, kommunal och regional nivå att hänga samman när det gäller kompetensförsörjning? Hur skapar man bra kopplingar mellan näringslivet och utbildningsanordnarna?

37

38 Förstudie om prognosmodell och metod för strategisk kompetensförsörjning inom Vård- och omsorg i Skåne Samarbete mellan Näringsliv Skåne och Avdelningen för strategisk personalförsörjning. Uppdrag åt forskare på Kulturgeografiska Institutionen, Uppsala universitet Analys av balans/obalans av personal och kompetenser i ett framtidsperspektiv. Konstruktion av prognosmodell Utveckla mål och strategier med olika delar av vården och omsorgen. Ta fram förslag om prioriteringar och åtgärder Uppföljning och utvärdering: Feedback till ledningen och verksamheterna.

39 Utveckling av modell

40 Rekommendationer Region Skåne rekommenderas går vidare med genomföra prognos och metodutveckling enligt förstudiens förslag Viktigt att inte bara fokusera på prognosen utan även utveckla arbetssätt, förankring och implementering Bygga signalsystem för återkommande återkoppling mellan ledning och verksamhet Kartlägga rörligheten av olika kompetenser inom vård- och omsorg Identifiera framtida kompetensbehov och leverera input till strategier och mål

41 Inflöde och utflöde av kompetenser

42 Slutsatser Det finns ett stort intresse bland chefer att diskutera kompetensförsörjningsfrågan, men man saknar ett forum för den diskussionen Det verkar föreligga ett behov av samordning av regionala insatser och mer systematisk kommunikation till chefer om insatserna Samarbetsmöjligheter med universitet och utbildningsanordnare i kompetensförsörjningsfrågan behöver antingen utvecklas eller belysas Behov av ett brett analysunderlag för kompetensförsörjningsbeslut men inte självklart vem som är ansvarig för analysen o implementering. Man efterlyser en kompetensförsörjningsmodell som kan hantera de stora framtidsteman som diskuterats (teknik, organisation, demografi, sjukdomspanorma etc.)

43 Kompetensfrågan inom vård- och omsorg ST-ledarprogram, Nulägesrapport: Intervjuer med 13 förvaltnings- och verksamhetschefer Frågeställningar: Är strategisk kompetensförsörjning en självklar ledningsfråga i en kunskapsintensiv verksamhet som hälsooch sjukvård? På vilket informationsunderlag baseras beslut om lång och kortsiktig kompetenssatsning? Uppfattar man att man kan påverka kompetensförsörjningsbeslut i organisationen? Vilka kanaler ser man som möjliga att påverka kompetensförsörjning igenom? Vilka stora förändringar i framtiden ser man kan komma att påverka kompetensbehovet?