Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen

Transkript

1 Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen Fi 2017:02 Ordförande: Heléne Fritzon Huvudsekreterare: Sverker Lindblad Finansdepartementet 1

2 Varför en utredning? Kommuner med fortsatt betydande åtaganden Stora utmaningar Parlamentarisk kommitté Stora skillnader i förutsättningar Finansdepartementet 2

3 Starka kommuner utgör basen i den svenska modellen Lång tradition av kommunalt självstyre för stärkt demokrati och mer effektiv offentlig verksamhet Även fortsättningsvis med betydande ansvarsområden och ett viktigt utvecklingsansvar Nationella nivån har ett starkt intresse av kommuner med goda förutsättningar Finansdepartementet 3

4 Viktiga förhållningssätt för utredningen En parlamentarisk kommitté med behov av bred förankring Dialog med kommunerna och deras intresseorganisationer Dialog med berörda aktörer på regional och nationell nivå Öppet förhållningssätt till synpunkter och idéer Förslag och lösningar kan se olika ut beroende på skilda förutsättningar befolkning, geografi, ekonomi, etc. Hållbarhet och framtidssäkring Människan i centrum Finansdepartementet 4

5 Sveriges kommuner står inför stora utmaningar!!! Finansdepartementet 5

6 Urbanisering Befolkningsförändring i kommuner Befolkningsökning i urbana områden Finansdepartementet 6

7 Andel av befolkning som bor i stora städer och regioner Växande arbetsmarknadsregioner Tåget Närhet genom bilen?? Arbetsmarknadsregioner (FA) utifrån pendling mellan kommuner Närhet genom täthet Antal LA (enl. SCB) Regionförstoring Finansdepartementet 7

8 Demografiska förändringar Andel befolkning 65+ i kommuner 2015 Demografiskt sårbarhetsindex 2014 Finansdepartementet 8

9 Personal och kompetensförsörjning Andel sysselsatta år i kommuner 2014 Förvärvsgrader 2040 eftergymnasial utbildning (sysselsatt dagbefolkning/ befolkning i arbetsför ålder) Finansdepartementet 9 Källa: LU2015 Bilaga.7

10 Etablering och integration av nyanlända Andel utlandsfödda i kommuner 1995 Andel utlandsfödda i kommuner 2015 Finansdepartementet 10

11 Etablering och integration av nyanlända Sysselsättningsandel för svenskfödda respektive utlandsfödda år, kommuner 2014 Källa: SCB/Reglab Finansdepartementet 11

12 Växande anspråk på service Medianavstånd till grundskolor 2014 Index för tillgänglighet till mataffär och vårdcentral 2012 Källa: Tillväxtanalys Finansdepartementet 12

13 Klimatförändring Förändring lokal tillrinning (säsong) RCP8.5 Störst nederbördsökning vintertid, mest avdunstning sommartid Vinter Vår Sommar Höst Källa: SMHI Finansdepartementet 13

14 Stora och växande skillnader i förutsättningar mellan landets kommuner Stora och små befolkningsunderlag Tät-, och glesbefolkade kommuner Demografisk sammansättning Näringslivsstruktur Socioekonomiska förhållanden Ekonomisk situation! leder till olika kapacitet för kommunerna att hantera sina uppgifter och möta utmaningarna Finansdepartementet 14

15 Stora skillnader i förutsättningar några nyckeltal: Kommun Befolkning 2016 Areal (km2) Inv/km2 Tätortsgrad (%) Andel 65+ (%) Andel utpendlare (%) Kommunanst/ 1000 sats Skatte- inv. kommun Nettokostnader kr/inv Kom.ek. resultat kr/inv Skatteutj. och bidrag kr/inv Köpeskilling småhus tkr Ånge ,0 18,1 87,8 23, Timrå ,9 56,9 75,9 22, Härnösand ,2 20,2 77,8 23, Sundsvall ,2 11,2 75,8 22, Kramfors ,2 16,7 92,9 23, Sollefteå ,1 13,7 89,1 23, Örnsköldsvik ,0 7,1 86,9 22, Mediankommun ,0 32,1 76,2 21, De tre största Stockholm ,6 26,3 39,3 17, Göteborg ,3 18,8 64,0 21, Malmö ,3 23,7 65,7 21, De tre minsta Dorotea ,0 18,2 112,3 23, Sorsele ,1 22,5 97,4 23, Bjurholm ,7 40,3 93,2 23, Finansdepartementet 15

16 Demografi och kommunala kostnader Källa: SOU 2011:39 Finansdepartementet 16

17 Kommunernas ekonomi år 2040 enligt Långtidsutredningen Förändring av ekonomiskt resultat för kommuner länsvis , fasta priser Differens saldo Kr/inv Differens saldo Kr/inv Enbart demografin leder till behov av höjd kommunalskatt med 1 kr i storstadskommuner och 6 kr i avlägset belägna landsbygdskommuner Ökade kostnader enligt historisk trend innebär behov av höjning med 8 kr i storstadskommuner och 18 kr i avlägsna landsbygdskommuner, men Andra lösningar är möjliga, och nödvändiga..?

18 Kommittén ska identifiera och analysera utmaningarna: Identifiera utmaningar som väntas påverka kommunernas långsiktiga förutsättningar att klara av sina åtaganden Kartlägga vilka verksamhetsområden som i särskilt hög grad påverkas av utmaningarna Analysera utmaningarnas konsekvenser för kommunerna och hur kommunernas skilda förutsättningar påverkar möjligheterna att hantera utmaningarna Finansdepartementet 18

19 Behöver vi en kommunreform? Vid 1974 års kommunreform ansågs inv vara kritisk gräns för att bedriva effektiv verksamhet Cirka inv behövs för att bedriva effektiv grundskoleverksamhet Kommunreformsutredningar i Danmark, Norge och Finland pekar på minst inv som önskvärt för effektiv verksamhet År 2040 beräknas vi ha 56 kommuner < inv (19 %) och 164 kommuner < inv (56 %)

20 Kommittén ska analysera olika strukturella åtgärder: Kommunal samverkan Kommunsammanläggningar Generell förändring av uppgifter Asymmetrisk ansvarsfördelning Andra tänkbara åtgärder Utökade möjligheter till avtalssamverkan (delbetänkande) En kombination av åtgärder kan vara en framkomlig väg Finansdepartementet 20

21 Kommittén ska föreslå en strategi för att stärka kommunernas kapacitet: Vilka strukturella åtgärder bör vidtas för att stärka kapaciteten? Föreslå en strategi för genomförandet hur kommunerna ska involveras, arbetet bedrivas och samordnas, samt en tidsplan Kan föreslå försöksverksamhet Kommittén ska inte lägga förslag som syftar till verksamhetsutveckling lägga förslag som innebär en ökning av statens utgifter Finansdepartementet 21

22 Kommittén ska lägga fram: Delbetänkande om avtalssamverkan den 1 oktober 2017 Slutbetänkande den 15 oktober 2019 Finansdepartementet 22

23 Tack för ordet! Finansdepartementet 23