Långtidsutredningen - en bakgrund

Transkript

1 LU15 Långtidsutredningen 2015 Helen Forslind - Projektledare för huvudbetänkandet Thomas Eisensee - Ämnesråd Finansdepartementet Sverker Lindblad Ämnesråd Näringsdepartementet Långtidsutredningen - en bakgrund Långtidsutredningen analyserar utmaningar och möjligheter för svensk ekonomi på lång sikt (fram till 2060) LU den tjugoandra i ordningen sedan 1948 Utredningen omfattar huvudbetänkande och expertrapporter (bilagor) Huvudbetänkandet utarbetas av tjänstemän vid Strukturenheten Utredningen arbetar fristående, utan direktiv fastställda av regeringen 1

2 Syftet med LU15 Utgöra underlag till den ekonomiska politiken Ge en samlad bedömning av den ekonomiska utvecklingen på lång sikt Identifiera viktiga utvecklingstrender Bidra till diskussionen om de offentliga finanserna Fyra viktiga utvecklingstrender Teknisk utveckling Internationalisering Demografisk förändring Klimatåtagande och klimatförändringar 2

3 Teknisk utveckling Ny teknik, exempelvis digitalisering, påverkar oss olika beroende på våra färdigheter Rutinarbeteshypotesen (RBTC) rutinarbetsuppgifter följer preciserade, väl definierade moment och kan kodas -> lätta att automatisera vanliga i många medelkvalificerade kognitiva och manuella arbeten Leder till högre efterfrågan på icke-rutinartade arbetsuppgifter abstrakta (akademiska yrken, ledare) manuella (enkla serviceyrken) Internationaliseringen fortsätter Globaliseringsindex faktiska flöden Afrika Asien Europa Nordamerika Sydamerika

4 Befolkningen åldras 2 1,9 Försörjningskvot Försörjningskvot ,8 1,7 1,6 1,5 1, Andelen utrikes födda bland de äldre ökar kraftigt Tusental 4

5 Strukturomvandlingstakten har inte ökat 1,6 1,4 Näringsliv Hela ekonomin 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0, BNP per person fördubblas till 2060! Ökade inkomstskillnader mellan arbetande och pensionärer Offentliga finanser underskott om inget görs Stora regionala utmaningar Försämrade färdigheter ett framtida arbetsmarknadsproblem 5

6 Inriktningsagenda för framtiden Stor osäkerhet med perspektiv till 2060 lämnar därför inte konkreta policyförslag I stället en inriktningsagenda, som anger riktning för kommande förslag Agendans första del -> vad som krävs för att få samhällets resurser att växa i framtiden Agendans andra del -> vad som krävs för att en tillräckligt stor del av framtida resurser finns för offentligt välfärdsåtagande i linje med efterfrågan Vad skapar resurser? Produktivitet är centralt för tillväxt Men det offentligas möjligheter att påverka är begränsade LU2015 lyfter fram två punkter för det offentliga Generellt utformade regelverk Värna god offentlig förvaltning och hög nivå av tillit 6

7 Vad skapar finansiering av välfärdsåtagandet? Arbetade timmar Skattehöjningar Omprioriteringar Privat finansiering Arbetade timmar det enda som räcker om man vill bibehålla fördelningspolitiken Kommer vi att vilja jobba mer? Sysselsättningen bland äldre har ökat, vilket bidragit till en något höjd utträdesålder Allt fler tar ut inkomstpension eller tjänstepension före 65 års ålder Mer än var femte 64-åring har i dag sjukersättning Sverige har överlag bra ekonomiska incitament för arbete bland äldre dock inte för vissa grupper, främst de med låga pensioner. 7

8 Jobbglädje nyckeln till längre arbetsliv Ekonomiska incitament verkar dock spela mindre roll för när folk pensionerar sig Behöver räkna upp regler med medellivslängd Behöver ändra normer kring pension Behöver göra arbete i sig mer attraktivt Det offentliga har relativt begränsade möjligheter att åstadkomma detta, mycket ligger på arbetsmarknadens parter, men stimulera arbetsmiljö och flexiblare arbetstid för äldre stimulera möjligheter till utbildning även för äldre Bättre färdigheter nyckel till utrikes föddas etablering Goda färdigheter viktigt för arbete i Sverige, men påverkar däremot inte lönen så mycket (i förhållande till i andra länder) 8

9 Bättre färdigheter nyckel till utrikes föddas etablering Goda färdigheter viktigt för arbete i Sverige, men påverkar däremot inte lönen så mycket (i förhållande till i andra länder) OECD-undersökning tyder på att goda färdigheter ger jobb oavsett etniskt ursprung Andel med arbete (16-65 år) uppdelade på färdighetsnivåer i läsning och/eller räkning Födda i Födda Otillräckliga färdigheter i läsning och/eller räkning Låga färdigheter i läsning och räkning Goda/höga färdigheter i läsning och räkning 9

10 Goda färdigheter ger kvalificerade jobb Bättre färdigheter nyckel till utrikes föddas etablering Goda färdigheter viktigt för arbete i Sverige, men påverkar däremot inte lönen så mycket (i förhållande till i andra länder) OECD-undersökning tyder på att goda färdigheter ger jobb oavsett etniskt ursprung Svenska arbetsmarknaden verkar som helhet inte präglas av etnisk diskriminering Undersökningen visar samtidigt att även högutbildade från flyktingregionerna i genomsnitt har svaga färdigheter 10

11 Genomsnittliga räknefärdigheter i de nordiska länderna efter födelseregion och utbildningsnivå (låg/medel/hög) Utbildnings-nivå Hög Medel Låg Arabländer Afrika söder om Sahara Inrikes födda Central- och Östeuropa Nordamerika och Västeuropa PIAAC-poäng i räkning Bättre färdigheter nyckel till utrikes föddas etablering Goda färdigheter viktigt för arbete i Sverige, men påverkar däremot inte lönen så mycket (i förhållande till i andra länder) OECD-undersökning tyder på att goda färdigheter ger jobb oavsett etniskt ursprung Svenska arbetsmarknaden verkar som helhet inte präglas av etnisk diskriminering Undersökningen visar samtidigt att även högutbildade från flyktingregionerna i genomsnitt har svaga färdigheter Det behövs relativt omfattande kompletterande utbildningsinsatser även för högutbildade 11

12 Inriktningsagenda för framtiden För att få ökade resurser: Utforma generella regelverk Värna en god offentlig förvaltning och hög tillit För att säkra välfärden: Stimulera äldre att arbeta längre Förbättra färdigheterna och därigenom sysselsättningen bland utrikes födda Den långsiktiga makroekonomiska utvecklingen Jakob Almerud Thomas Eisensee Finansdepartementet 12

13 Hur kommer svensk ekonomi att utvecklas de kommande 50 åren? Den strukturella utvecklingen Två viktiga utgångspunkter Den makroekonomiska modellen MIMER Den förväntade demografiska utvecklingen Modellram MIMER Utvecklad på finansdepartementet Fem sektorer: hushåll, näringsliv, offentlig sektor (inkl. inkomstpensioner), premiepensionssystemet, utlandet Allmän jämviktsmodell dvs. jämvikt på alla delmarknader Generationsbaserad Optimerande individer och företag 13

14 Ålder 95 Män Kvinnor 90 Demografi Medellivslängd Foto: Finansdepartementet / Bertil Strandell Befolkningsprognos Sveriges folkmängd (ettårsklasser) kvinnor män Källa: Statistiska centralbyrån 14

15 Befolkningen Antal personer i olika åldrar, 2013 och Källa: SCB Några andra antaganden Framskrivningen : Vårpropositionen och framåt MIMER Notera: SCB:s befolkningsprognos från 2014 Källa: Finansdepartementet 15

16 Produktivitet Produktivitetsutvecklingen , index 2012= ,2%/år ,7%/år ,1%/år Näringslivet Den offentliga sektorn Hela ekonomin Källa: Finansdepartementet Huvudscenariot i LU Foto: FlickR / Vincent Van Der Pas 16

17 Befolkningen i arbetsför ålder Antal personer år, Källa: SCB Genomsnittliga antalet arbetade timmar ökar i god takt Jämvikt (vårprop. 2014) Pensionsåldern antas gradvist öka från 65 till 69 Bättre förutsättningar (hälsa, utbildning m.m.) Stöd i olika indikatorer Hushållen ökar arbetsutbudet Ökad medellivslängd ökat behov av sparande högre arbetsutbud Källa: SCB 17

18 Genomsnittliga antalet arbetade timmar ökar i god takt Genomsnittligt antal arbetade timmar i veckan per person , fördelat över olika åldersgrupper år 24,1 24,8 25,8 25,7 26, år 2,3 3,4 4,1 4,9 6, år 20,1 20,2 20,9 21,0 21,1 Källa: SCB och Finansdepartementet. Källa: SCB Medelarbetstiden ökar Antal arbetade timmar per person i åldersgruppen15 74 år, Timmar Källa: SCB och Finansdepartementet. 18

19 Antaletarbetadetimmarökarrelativtsvagt Antalet arbetade timmar totalt, Timmar : 0,35% per år : 0,43% per år Källa: SCB och Finansdepartementet. BNP-tillväxten ökar i god takt Genomsnittlig årlig real tillväxt i BNP och BNP per capita procent BNP 2,1 2,4 1,9 2,0 2,1 BNP per capita 1,7 1,6 1,5 1,8 1,8 Källa: SCB och Finansdepartementet. 19

20 Högre levnadsstandard 2060 BNP per capita Tusental kronor, 2014 års priser Källa: SCB och Finansdepartementet. Produktivitetsutvecklingen viktig 20

21 Hushållens konsumtion ökar Hushållens konsumtion Procent av BNP Källa: SCB och Finansdepartementet. Investeringarna stabiliseras på högre nivå Investeringar som andel av BNP Procent av BNP Källa: SCB och Finansdepartementet. 21

22 Den offentliga konsumtionen ökar Offentlig konsumtion Procent av BNP Källa: SCB och Finansdepartementet. Nettoexporten minskar Nettoexport Procent av BNP Källa: SCB och Finansdepartementet. 22

23 Det intergenerationella kontraktet Nettobetalningar från offentlig sektor, tvärsnitt kr kr kr kr kr kr Kvinnor kr Män 0 kr Totalt kr kr kr ålder Källa: Finansdepartementet Offentliga utgifterna ökar Primära utgifter och primära inkomster, procent av BNP Källa: Finansdepartementet Primära utgifter Primära utgifter 23

24 Det finansiella sparandet Två alternativscenarier Foto: FlickR / Vincent Van Der Pas 24

25 Alternativscenario I: Catch-up till USA Produktivitetsutvecklingen i Sverige och i USA Index, BNP per arbetad timme i Sverige 2012=1 2,9 2,5 2,1 1,7 1,3 0, Huvudscenario Konvergensscenario USA Källa: Finansdepartementet. Högre BNP-tillväxt BNP i scenariot med konvergens mot USA och huvudscenariot Miljarder kronor, 2012 års priser ,5% per år 2,1% per år Huvudscenario Konvergens mot USA Källa: Finansdepartementet. 25

26 Högre antal arbetade timmar på sikt pga skift i arbetstiden över livscykeln Antalet arbetade timmar i konvergensscenariot jämfört med huvudscenariot 10 miljoner timmar Huvudscenario Konvergens mot USA Källa: Finansdepartementet. Alternativscenario II: Bättre hälsa Återstående förväntad medellivslängd från 65 år samt återstående levnadsår fria från dålig hälsa, ADL-beroende, aktivitetsnedsättning och rörelsehinder, Källa: Danielsson och Lagergren (2015). 26

27 Arbetsutbudet ökar Antalet arbetade timmar i scenariot med förbättrad hälsa jämfört med huvudscenariot miljoner timmar Huvudscenario Förbättrad hälsa Källa: Finansdepartementet. BNP ökar något kraftigare BNP i scenariot med bättre hälsa jämfört med huvudscenariot Miljarder kronor, 2012 års priser Huvudscenario Förbättrad hälsa Källa: Finansdepartementet. 27

28 Offentlig konsumtion minskar Offentlig konsumtion, procent av BNP Procent av BNP 28,5 28,0 27,5 27,0 26,5 26,0 25,5 25, Huvudscenario Förbättrad hälsa Källa: Finansdepartementet. Högre invandring väntas framöver Immigration, Prognos 2015 Prognos Källa: SCB 28

29 Sammanfattning Huvudscenariot: BNP ökar med 2,1% per år Tillväxten skapas genom högre produktivitet Antalet arbetade timmar ökar relativt svagt Alternativscenarier: Catch-upp till produktivitetsnivån i USA skulle innebära att BNP ökar med 0,4 p.e. mer årligen samt ett högre arbetsutbud på längre sikt Hälsoförbättringar innebär ett högre arbetskraftsutbud och att BNP ökar 0,1 p.e. mer årligen Demografins regionala utmaningar Bilaga 7 till Långtidsutredningen 2015 Sverker Lindblad, Näringsdepartemetet projektledning och slutsatser Wolfgang Pichler, Tillväxtanalys regional utveckling till 2040 Ulf Tynelius, Tillväxtanalys kommunernas ekonomi och verksamhet Torbjörn Danell, Tillväxtanalys arbetskraft- och kompetensförsörjning Christer Anderstig, WSP Analys prognoser och beräkningar Kristianstad 17 mars 2016 Sverker Lindblad Näringsdepartementet 29

30 Kommunernas demografiska sårbarhet 2014 Befolkningsförändring I åldersgruppen år kommer 63 procent av ökningen från länder med låg eller medel HDI Födelseland totalt år Sverige Norden exkl. Sverige EU exkl. Norden Europa exkl. EU och Norden Länder med låg HDI exkl. Europa Länder med medel HDI exkl. Europa Länder med hög HDI exkl. Europa Totalt Källa: SCB Befolkningsframskrivning 2014, egna beräkningar 30

31 Nyckeltal för LU:s basscenario Antalet arbetade timmar för åldersgruppen över 65 år ökar och år 2040 förväntas pensionsåldern vara 68 år. Källa: Långtidsutredningen LU Privat konsumtion 2.3 Offentlig konsumtion 0.6 Investeringar 3.1 Export 4.4 Import 4.4 BNP 2.1 Sysselsatta (antal arbetade 0.4 timmar) Produktivitet i näringslivet 2.2 Årlig befolkningsförändring, FA-regioner 31

32 Försörjningskvot (total bef / bef 20-64år), FA-regioner Antalet äldre förväntas minska i vissa avlägset belägna FA-regioner!!! Kommunernas ekonomi och verksamhet 32

33 Demografi och kommunala kostnader Framskrivning utifrån tre komponenter Kommunala nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning 33

34 Förändring av ekonomiskt resultat för län , fasta priser Kommunernas ekonomi år 2040 Enbart demografin leder till behov av höjd kommunalskatt med 1 kr i storstadskommuner och 6 kr i avlägsna landsbygdskommuner Ökade kostnader enligt historisk trend innebär behov av höjning med 8 kr i storstadskommuner och 18 kr i avlägsna landsbygdskommuner 34

35 Kommunernas ekonomi och verksamhet åtgärder och förslag Effektivisering av kommunal verksamhet historiskt svårt, men innovativa lösningar möjliga Ökade intäkter högre skatteuttag, kommunal skatteutjämning, avgifter Kommunsamarbeten eller asymmetriska lösningar politiskt känsligt, ansvar och mandat Större kommuner kritisk storlek, gleshet ett problem, statlig strategi Lokal anpassning och social innovation offentliga, privata, civila aktörer, behov av stöd Behöver vi en kommunreform? (1) Vid 1974 års kommunreform ansågs inv vara kritisk gräns för att bedriva effektiv verksamhet Cirka inv behövs för att bedriva effektiv grundskoleverksamhet Kommunreformsutredningar i Danmark, Norge och Finland pekar på minst inv som önskvärt för effektiv verksamhet År 2040 beräknas vi ha 56 kommuner < inv (19 %) och 164 kommuner < inv (56 %) 35

36 Behöver vi en kommunreform? (2) De funktionella gränsöverskridande kommunkopplingarna ökar Governance är viktigt, men det finns inget tydligt samband mellan kommunstorlek och svag ekonomi Men, gleshet och långa avstånd till större städer spelar roll för kommunalekonomin De kommuner som har störst behov av starkare ekonomi är de som vinner minst på sammanslagning Kommunsammanslagningar kräver statlig strategi: lagstiftning, ekonomiska stimulanser Arbetskrafts- och kompetensförsörjning 36

37 Arbetskrafts- och kompetensförsörjning Måttet förvärvsgrad centralt (sysselsatt dagbefolkning/befolkning i arbetsför ålder), kvoter över 0,9 innebär befarad brist Störst befarade brister år 2040 för personer med eftergymnasial utbildning, kvoter på över 0,9 i 56 av 72 FA-regioner, över 1,7 i delar av norra Sveriges inland Bristerna ännu större för personer med högre utbildning inom vård och pedagogik Samband mellan FA-regionens kvot och befolkningsmässig storlek 2013 och

38 Förvärvsgrader eftergymnasial utbildning 2040 Arbetskrafts- och kompetensförsörjning åtgärder och förslag (1) Ökad inflyttning rörlighet mot större städer, flyin fly-out, statliga subventioner? Lokal attraktivitet basnivå samt något som sticker ut, risk för nollsummespel Pendling och regionförstoring begränsade pendlingsmöjligheter, fysisk planering och regional utveckling Ökat arbetskraftsutbud tidigare inträde, senare utträde, kvinnor, ungdomar, utlandsfödda 38

39 Arbetskrafts- och kompetensförsörjning åtgärder och förslag (2) Kompetensutveckling och förbättrad matchning omskolning, vidareutbildning, könsperspektiv, studie- och yrkesvägledning Arbetskraftsinvandring invandring från länder med lågt eller medel HDI (63 procent), attityder, kompetensutveckling, validering, god effekt av ökad förvärvsgrad hos utlandsfödda Tack för ordet! 39

40 Extrabild: Sysselsättningsgrad och medianlön vid olika läsfärdighetsnivåer Sverige Sysselsättningsgrad (procent) Förändringar i antal anställda år per lönekvintil Kvintil 1 Kvintil 2 Kvintil 3 Kvintil 4 Kvintil 5 40

41 Förändring i respektive lönekvintils andel av antal anställda, män respektive kvinnor Män Kvinnor Kvintil 1 Kvintil 2 Kvintil 3 Kvintil 4 Kvintil 5 Födelseregion Norden respektive utanför Norden: Förändring i respektive lönekvintils antal anställda år. Sverige Födda inom Norden Födda utanför Norden Kvintil 1 Kvintil 2 Kvintil 3 Kvintil 4 Kvintil 5 41

42 Bilagor Bilaga 1 Sveriges ekonomi scenarier fram till år 2060 Bilaga 2 De svenska energimarknaderna en samhällsekonomisk analys Bilaga 3 Bostadsmarknaden och den ekonomiska utvecklingen Bilaga 4 The Welfare State and Economic Performance Bilaga 5 Utbildning för framtidens arbetsmarknad Bilaga 6 Migration, en åldrande befolkning och offentliga finanser Bilaga 7 Demografins regionala utmaningar Bilaga 8 Forskning, innovationer och ekonomisk tillväxt Bilaga 9 Kapitalinkomster och inkomstfördelningen 42